Elinstallationsreglerna : SS 436 40 00, utg 2, med kommentarer : en handbok [2nd ed.] 9789189667426, 9189667425 [PDF]

Zitiervorschau

Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utg 2, med kommentarer

SEK Handbok 444 Utgåva 1 Oktober 2010

Elinstallationsreglerna

SS 436 40 00, utg 2, med kommentarer

En handbok utgiven av SEK Svensk Elstandard.

© 2010, SEK Svensk Elstandard

SEK Svensk Elstandard svarar för standardiseringen på elområdet i Sverige och samordnar svensk medverkan i internationell och europeisk standardisering som medlem i IEC och CENELEC. SEK är en ideell organisation med frivilligt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer som har ett intresse att medverka i och påverka arbetet med tekniska regler inom elektrotekniken. Se vidare www.elstandard.se.

SEK Handbok 444

Elinstallationsreglerna – SS 436 40 00, utg 2, med kommentarer Utgåva 1, 2010 ISBN: 978-91-89667-47-1 ISSN: 0280-2376 Omslag: Sjökort 933 över Brofjorden

Förord Denna handbok består av innehållet i standarden SS 436 40 00 + R1, utg 2:2009, med förtydligande kommentarer i syfte att förenkla tillämpningen av standarden i Sverige. I handboken är kommentarerna till standarden införda i den löpande texten och markerade med en ram på samma sätt som detta stycke. SEKs tekniska kommitté TK 64 har utarbetat kommentarerna till standarden.

SVENSK STANDARD SS 436 40 00 + R1 Fastställd

Utgåva

Sida

Ansvarig kommitté

2009-03-30

2

1 (1+465)

SEK TK 64

© Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Elinstallationer för lågspänning – Utförande av elinstallationer för lågspänning Low-voltage electrical installations – Rules for design and erection of electrical installations

Denna svenska standard är baserad på en översättning av nedan angiven internationell standard, utarbetad inom International Electrotechnical Commission, IEC, och europeisk standard, utarbetad inom Comité Européen de Normalisation Electrotechnique, CENELEC. IEC 60364-serien HD 384 och HD 60364-serien Den svenska standarden har utarbetats med beaktande av de särskilda krav som anges i Elsäkerhetsverkets föreskrifter och anpassats till svensk elsäkerhetsteknisk praxis och särskilda svenska förhållanden. Standarden innehåller också avsnitt som saknar internationell motsvarighet. Tidigare fastställd svensk standard SS 436 40 00, utgåva 1, 2003, SS 436 40 00 T1, utgåva 1, 2006, SS 436 46 61, utgåva 2, 2005, SS 436 46 61 T1, utgåva 1, 2006 och SS 436 47 53, utgåva 1, 2004, gäller ej fr o m 2010-04-01. Rättelsen SS 436 40 00 R1, utgåva 1, 2010 är inarbetad i texten.

ICS 29.020; 91.140.50 Denna standard är fastställd av SEK Svensk Elstandard, som också kan lämna upplysningar om sakinnehållet i standarden. Postadress: SEK, Box 1284, 164 29 KISTA Telefon: 08 - 444 14 00. Telefax: 08 - 444 14 30 E-post: [email protected]. Internet: www.elstandard.se

Innehåll Förord

1

DEL 1 – ÄNDAMÅL OCH GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER

17

11

Omfattning

17

12

Normativa hänvisningar

18

13

Grundläggande principer

19

131

Skydd från säkerhetssynpunkt

19

131.1

Allmänt

19

131.2

Skydd mot elchock

19

131.3

Skydd mot termiska verkningar

19

131.4

Skydd mot överström

20

131.5

Skydd mot felströmmar

20

131.6

Skydd mot överspänningar och elektromagnetisk påverkan

20

131.7

Skydd mot avbrott i kraftmatningen

20

132

Projektering av elinstallationer

20

132.1

Allmänt

20

132.2

Strömförsörjningens egenskaper

21

132.3

Typ och storlek av förbrukning

21

132.4

Nödkraft och reservkraft

22

132.5

Yttre påverkan

22

132.6

Ledararea

22

132.7

Ledningssystem och installationsmetoder

22

132.8

Skyddsutrustning

22

132.9

Elkopplare för nödbrytning

23

132.10

Frånskiljningsanordningar

23

132.11

Skydd mot inbördes skadlig påverkan

23

132.12

Elmaterielens åtkomlighet

23

132.13

Dokumentation av elinstallationer

23

133

Val av elmateriel

23

133.1

Allmänt

23

133.2

Materielegenskaper

23

133.3

Installationsbetingelser

24

133.4

Skydd mot skadlig påverkan

24

134

Montering och kontroll av elinstallationer

24

134.1

Montering

24

134.2

Kontroll före idrifttagning

25

134.3

Periodisk kontroll

25

DEL 2 – DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR

26

Del 3 – Allmänna förutsättningar

42

3

30

Bestämning av allmänna egenskaper

42

31

Användning, uppbyggnad och strömtillförsel

42

311

Maximal belastning och sammanlagring

42

312

Olika slag av fördelningssystem

43

312.1

Olika system med hänsyn till strömförande ledare

43

312.2

Olika slag av systemjordning

45

313

Strömförsörjning

58

313.1

Allmänt

58

313.2

Nödkraft och reservkraft

58

314

Sektionering av installationer

58

32

Klassificering av yttre påverkan

59

33

Ömsesidig påverkan mellan ingående anläggningsdelar

60

33.1

Egenskaper

60

33.2

Elektromagnetisk kompatibilitet

60

34

Utförande med hänsyn till underhåll

60

35

Nödkraft

61

35.1

Allmänt

61

35.2

Klassificering

61

36

Strömförsörjningens kontinuitet

61

Bilaga 3A (informativ) Exempel på systemjordning

62

DEL 4 – Skydd av personer, husdjur och egendom

74

Kapitel 41 – Skydd mot elchock

74

410

Inledning

74

410.1

Omfattning

74

410.3

Allmänna fordringar

74

411

Skyddsåtgärd: Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

77

411.1

Allmänt

77

411.2

Fordringar på basskydd

77

411.3

Fordringar på felskydd

77

411.4

TN-system

84

411.5

TT-system

86

411.6

IT-system

87

411.7

Klenspänning i form av FELV

90

412

Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering

91

412.1

Allmänt

91

412.2

Fordringar för basskydd och felskydd

91

413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

93

413.1

Allmänt

93

4

413.2

Fordringar för basskydd

94

413.3

Fordringar för felskydd

94

414

Skyddsåtgärd: klenspänning genom användning av SELV och PELV

94

414.1

Allmänt

94

414.2

Fordringar för basskydd och felskydd

95

414.3

Strömkällor för SELV och PELV

95

414.4

Fordringar för SELV- och PELV-kretsar

96

415

Tilläggsskydd

97

415.1

Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare

97

415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

99

Bilaga 41A (normativ) Åtgärder för basskydd

101

Bilaga 41B (normativ) Hinder och placering utom räckhåll

103

Bilaga 41C (normativ) Skyddsåtgärder som får tillämpas enbart när installationen står under övervakning av fackkunniga eller instruerade personer

105

Kapitel 42 – Skydd mot termiska verkningar

108

420.1

Allmänt

108

421

Skydd mot brand

108

422

Skyddsåtgärder mot brand

110

422.1

Allmänt

110

422.2

Fordringar med hänsyn till utrymning vid fara

110

422.3

Utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras eller bearbetas

111

422.4

Brännbart byggnadsmaterial

115

422.5

Byggnadskonstruktioner som kan sprida brand

115

423

Skydd mot brännskador

116

424

Skydd mot överhettning

117

424.1

Värmesystem med forcerad luftström

117

424.2

Utrustning som producerar varmvatten eller ånga

117

Kapitel 43 – Skydd mot överströmmar

118

430

Inledning

118

430.1

Omfattning

118

430.3

Allmänna fordringar

118

431

Fordringar på olika slags ledare

118

431.1

Skydd av fasledare

118

431.2

Skydd av neutralledare

119

431.3

Frånkoppling och tillkoppling av neutralledaren i flerfassystem

119

432

Olika slag av överströmsskydd

119

432.1

Överströmsskydd som skyddar mot både överlast och kortslutning

120

432.2

Överströmsskydd som skyddar mot enbart överlast

120

432.3

Överströmsskydd som skyddar mot enbart kortslutning

120

5

432.4

Egenskaper hos skyddsanordningarna

120

433

Skydd mot överlastströmmar

121

433.1

Samordning mellan ledare och överlastskydd

121

433.2

Placering av överlastskydd

124

433.3

Utelämnande av överlastskydd

125

433.4

Överlastskydd för parallellkopplade ledare

126

434

Skydd mot kortslutningsströmmar

127

434.1

Bestämning av kortslutningsströmmar

127

434.2

Placering av kortslutningsskydd

127

434.3

Utelämnande av kortslutningsskydd

128

434.4

Kortslutningsskydd för parallellkopplade ledare

128

434.5

Egenskaper hos kortslutningsskydd

128

435

Samordning mellan överlast- och kortslutningsskydd

130

435.1

Skyddet utgörs av en apparat

130

435.2

Skyddet utgörs av flera apparater

130

436

Begränsning av överström genom matningskällans egenskaper

130

Bilaga 43A (informativ) Skydd mot överström vid parallellkopplade ledare

131

Bilaga 43B (informativ) Villkor 1 och 2 i avsnitt 433.1

136

Bilaga 43C (informativ) Placering eller utelämnande av överlastskydd

137

Bilaga 43D (nformativ) Placering eller utelämnande av kortslutningsskydd

140

Kapitel 44 – Skydd mot spänningsvariationer och elektromagnetiska störningar

143

440.1

Omfattning

143

442

Skydd av elinstallationer för lågspänning mot påverkan av jordslutningar i högspänningsinstallationer

143

442.1

Tillämpningsområde

143

442.2

Överspänningar i lågspänningssystem under ett jordfel i högspänningssystemet

144

442.3

Kraftfrekventa spänningspåkänningar i TN- och TT-system vid ett avbrott i neutralledaren 147

442.4

Kraftfrekventa spänningspåkänningar vid ett jordfel i ett IT-system med distribuerad neutralledare

147

442.5

Kraftfrekventa spänningspåkänningar vid en kortslutning mellan fas- och neutralledare

148

443

Skydd mot åsk- och kopplingsöverspänningar

148

443.1

Allmänt

148

443.2

Klassificering av överspänningskategorier

148

443.3

Skydd mot överspänningar

149

443.4

Erforderlig impulsspänningstålighet för materiel

151

444

Åtgärder mot elektromagnetisk påverkan

152

444.1

Allmänt

152

444.3

Definitioner

153

444.4

Begränsning av elektromagnetiska störningar (EMI)

153

6

444.5

Jordning och potentialutjämning

169

444.6

Avskiljning mellan kretsar

175

444.7

Kabelförläggningssystem

177

445

Skydd mot följder av underspänning

180

445.1

Allmänna fordringar

180

Bilaga 44A (informativ) Vägledning för skydd mot överspänning i luftledningar

182

Bilaga 44B (normativ) Bestämning av den konventionella längden, d

183

Bilaga 44C (informativ) Förklarande anmärkningar angående avsnitt 442.1 och avsnitt 442.1.2

185

DEL 5 – VAL OCH MONTERING AV ELMATERIEL

187

Kapitel 51 – Val och montering av elmateriel – Allmänna bestämmelser

187

510

Inledning

187

510.1

Omfattning

187

510.3

Allmänt

187

511

Överensstämmelse med standard

187

512

Driftförhållanden och yttre påverkan

187

512.1

Driftförhållanden

187

512.2

Yttre påverkan

188

513

Åtkomlighet

194

513.1

Allmänt

194

514

Identifiering

194

514.1

Allmänt

194

514.2

Ledningssystem

194

514.3

Märkning av skyddsledare och neutralledare

195

514.4

Skyddsanordningar

197

514.5

Dokumentation

198

515

Förebyggande åtgärder mot ömsesidig skadlig påverkan

199

515.3

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

199

Bilaga 51A (informativ) Kortfattad lista över yttre påverkan

201

Bilaga 51ZA (informativ) Yttre påverkan

202

Bilaga 51ZC (informativ) Identifiering av kabelparter

213

Kapitel 52 – Val och montering av ledningssystem

214

520

Inledning

214

520.1

Omfattning

214

520.3

Allmänt

214

521

Olika slag av ledningssystem

214

521.4

Kanalskenfördelningar och installationsskensystem

216

521.5

Växelströmskretsar

216

521.6

Elinstallationsrör, kabelkanaler, elkanaler samt kabelrännor och kabelstegar

216

7

521.7

Flera kretsar i en kabel

217

521.8

Kretsuppbyggnad

217

521.9

Användning av flexibla kablar och sladdar

218

522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

218

522.1

Omgivningstemperatur (AA)

218

522.2

Yttre värmekällor

219

522.3

Förekomst av vatten (AD) eller hög fuktighet (AB)

219

522.4

Förekomst av fasta främmande föremål (AE)

220

522.5

Förekomst av korrosiva och förorenande ämnen (AF)

220

522.6

Mekanisk påverkan genom slag eller stöt (AG)

221

522.7

Vibrationer (AH)

221

522.8

Annan mekanisk påverkan (AJ)

222

522.9

Förekomst av växter och/eller mögel (AK)

227

522.10

Angrepp av djur (AL)

227

522.11

Solbestrålning (AN)

227

522.12

Seismiska effekter (AP)

227

522.13

Vind (AR)

228

522.14

Egenskaper hos bearbetade eller lagrade material (BE)

228

522.15

Byggnadskonstruktion (CB)

228

523

Belastningsförmåga

228

523.5

Anhopning av flera kretsar

229

523.6

Antal belastade ledare

229

523.7

Parallellkopplade ledare

230

523.8

Kabelvägar med varierande installationsförhållanden

230

524

Ledararea

230

525

Spänningsfall i abonnentanläggningar

231

526

Elektriska förbindningar

232

527

Val och montering av ledningssystem med hänsyn till risken för brandspridning

234

527.1

Åtgärder inom brandceller

234

527.2

Tätning av genomföringar

234

528

Närhet till andra anläggningar

236

528.1

Närhet till andra elinstallationer

236

528.2

Närhet till andra försörjningssystem (icke-elektriska anläggningar)

236

529

Val och montering av ledningssystem med hänsyn till underhåll och rengöring

237

Bilaga 52A (normativ) Val av ledningssystem

238

Bilaga 52B (informativ) Belastningsförmåga

248

Bilaga 52C (informativ) Exempel på en metod för förenkling av tabellerna i avsnitt 523

277

Bilaga 52E (informativ) Övertonernas inverkan på balanserade trefassystem

281

8

Bilaga 52J (informativ) Exempel på inbördes placering av parallella kablar

283

Kapitel 53 – Bryt-, manöver- och skyddsanordningar

286

530

Allmänt

286

530.1

Omfattning

286

530.3

Allmänna fordringar

286

531

Apparater för felskydd genom automatisk frånkoppling av matningen

286

531.1

Överströmsskydd

286

531.2

Jordfelsbrytare

287

531.3

Utrustning för isolationsövervakning

288

533

Överströmsskydd

288

533.1

Allmänna fordringar

288

533.2

Val av överlastskydd

289

533.3

Val av kortslutningsskydd

289

534

Överspänningsskydd

290

534.1

Allmänt

290

534.2

Montering av överspänningsskydd i byggnader

290

534.3

Underspänningsskydd

297

535

Samordning mellan olika skydd

297

535.2

Samordning mellan jordfelsbrytare och överströmsskydd

297

535.3

Selektivitet mellan jordfelsbrytare

298

536

Frånskiljning och brytning

299

536.0

Inledning

299

536.1

Allmänt

299

536.2

Frånskiljning

299

536.3

Frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete

301

536.4

Nödbrytning

302

536.5

Funktionsmanövrering

303

Bilaga 53A (informativ) Montering av överspänningsskydd i TN-system

305

Bilaga 53B (informativ) Montering av överspänningsskydd i TT-system

306

Bilaga 53C (informativ) Montering av överspänningsskydd i IT-system

308

Bilaga 53D (informativ) Installation av överspänningsskydd av kategori 1,2 och 3 i t ex TN-C-S-system

309

Bilaga 53ZA (informativ) Korsreferenser för överspänningsskydd enligt IEC 61643 och avsnitt 534

310

Kapitel 54 – Jordning och skyddsledare

311

541

Allmänt

311

541.1

Omfattning

311

541.3

Termer och definitioner

311

542

Jordning

311

542.1

Allmänna fordringar

311

9

542.2

Jordelektroder

312

542.3

Jordtagsledare

316

542.4

Huvudjordningsskena

317

543

Skyddsledare

319

543.1

Minimiarea

319

543.2

Olika slag av skyddsledare

321

543.3

Skyddsledares elektriska kontinuitet (ledande förbindelse genom hela kretsen)

323

543.4

PEN-ledare

323

543.5

Jordning för både skydds- och funktionsändamål

324

543.6

Montering av skyddsledare

324

543.7

Förstärkta skyddsledare då skyddsledarströmmen överstiger 10 mA

324

544

Skyddsutjämningsledare

325

544.1

Skyddsutjämningsledare som ansluts till huvudjordningsskenan

325

544.2

Skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning

325

Bilaga 54A (normativ) Metod för beräkning av faktorn k i avsnitt 543.1.2

327

Bilaga 54B (informativ) Beskrivning av jordning, skyddsledare och skyddsutjämningsledare

330

Bilaga 54ZA (informativ) Vägledning till metoder för beräkning av jordelektroders resistans

332

Bilaga 54ZB (informativ) Montering av jordelektroder – Fundamentjordelektroder

337

Kapitel 55 – Annan elmateriel

338

550

Inledning

338

550.1

Omfattning

338

551

Generatoraggregat

338

551.1

Omfattning

338

551.2

Allmänna fordringar

339

551.3

Skyddsåtgärd: klenspänning genom användning av SELV och PELV

339

551.4

Felskydd

340

551.5

Skydd mot överström

341

551.6

Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat är en strömkälla som kopplas in som alternativ till nätets matning av installationen

341

551.7

Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat får arbeta parallellt med andra strömkällor, inklusive ett distributionsnät

342

551.8

Fordringar för installationer med stationära batterier

343

556

Nödkraft

344

556.1

Allmänt

344

556.4

Nödkraftkällor

344

556.5

Strömkretsar

345

556.6

Materiel

346

556.7

Särskilda fordringar för nödkraftkällor som inte kan arbeta parallellt

346

556.8

Särskilda fordringar för nödkraftkällor som kan arbeta parallellt

346

10

559

Ljusarmaturer och belysningsinstallationer

346

559.1

Omfattning

346

559.3

Definitioner

347

559.4

Allmänna fordringar för installationer

347

559.5

Skydd mot termiska effekter

347

559.6

Ledningssystem

347

559.7

Extern styrutrustning, till exempel förkopplingsdon

349

559.8

Kondensatorer för faskompensering

349

559.9

Skydd mot elchock i utställningsmontrar för ljusarmaturer

349

559.10

Flimmer

349

Bilaga 55ZA (informativ) Förklaring av symboler som används på ljusarmaturer, på driftdon för ljusarmaturer och vid installation

350

Del 6 – Kontroll

351

6.1

Omfattning

351

6.3

Definitioner

351

Kapitel 61 – Kontroll före idrifttagning

352

61.1

Allmänt

352

61.2

Inspektion

352

61.3

Provning

353

61.4

Dokumentation av kontroll före idrifttagning

357

Kapitel 62 – Periodisk kontroll

358

62.1

Allmänt

358

62.2

Intervall för periodisk kontroll

359

62.3

Dokumentation av periodisk kontroll

359

Bilaga 6A (informativ) Metoder för mätning av isolationsresistans i golv och väggar

360

Bilaga 6B (informativ) Metod B1, B2 och B3

363

Bilaga 6C (informativ) Vägledning för tillämpning av reglerna i kapitel 61 – Kontroll före idrifttagning

366

Bilaga 6D (informativ) Exempel på diagram som är lämpligt för värdering av spänningsfall

369

Bilaga 6E (informativ) Rekommendationer för begagnad elmateriel som återanvänds i elinstallationer 370 Bilaga 6F (informativ) Beskrivning av den installation som ska kontrolleras

371

Bilaga 6G (informativ) Formulär för inspektion av elinstallationer

374

Bilaga 6H (informativ) Kontrollrapport

380

DEL 7 – Fordringar för särskilda slag av installationer eller utrymmen

381

700

Gemensamma fordringar

381

700.1

Inledning

381

701

Utrymmen avsedda för bad eller dusch

382

701.1

Omfattning

382

701.30

Allmänna förutsättningar

382

701.41

Skydd mot elchock

383

11

701.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

383

701.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

383

701.415

Tilläggsskydd

383

701.5

Val och montering av elmateriel

384

701.55

Annan elmateriel

386

702

Simbassänger och andra bassänger

389

702.1

Omfattning och grundläggande principer

389

702.11

Omfattning

389

702.2

Definitioner

389

702.32

Klassificering av yttre påverkan

389

702.41

Skydd mot elchock

390

702.52

Ledningssystem

392

702.520

Allmänt

392

702.522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

392

702.53

Bryt-, manöver- och skyddsanordningar

392

702.55

Annan elmateriel

393

Bilaga 702A (informativ) Sammanställning av säkerhetsfordringar

397

703

Basturum

399

703.11

Omfattning

399

703.32

Klassificering av yttre påverkan

399

703.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

399

703.52

Ledningssystem

400

703.55

Annan materiel

400

704

Bygg- och rivningsplatser

402

704.1

Omfattning

402

704.313

Strömförsörjning

402

704.556

Nödkraft

404

705

Elinstallationer inom lantbruk och trädgårdsmästerier

405

705.11

Omfattning

405

705.2

Termer och definitioner

405

705.41

Skydd mot elchock

405

705.411

Skyddsåtgärd: Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

406

705.422

Skydd mot brand

407

705.443

Skydd mot åsk- och kopplingsöverspänningar

407

705.513

Tillgänglighet

408

705.514

Identifiering

408

705.55

Annan elmateriel

409

705.556 Nödkraft

12

410

705.559 Ljusarmaturer och belysningsinstallationer

410

Bilaga 705A (informativ) Exempel på skyddsutjämning i lantbruk

411

706

Trånga ledande utrymmen

416

706.1

Omfattning

416

706.41

Skydd mot elchock

416

706.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

417

708

Uppställningsområden för husvagnar, campingplatser och liknande platser

418

708.1

Omfattning

418

708.3

Termer och definitioner

418

708.313

Strömförsörjning

418

708.41

Skydd mot elchock

418

708.533

Överströmsskydd

420

709

Elinstallationer i småbåtshamnar och liknande platser

422

709.1

Omfattning

422

709.313

Strömförsörjning

422

709.41

Skydd mot elchock

422

709.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

422

709.521

Olika slag av ledningssystem

424

709.533

Överströmsskydd

425

709.55

Annan elmateriel

425

Bilaga 709A (informativ) Exempel på metoder för strömförsörjning i småbåtshamnar

427

Bilaga 709B (informativ) Exempel på instruktionsanslag i småbåtshamnar

430

711

Mässor, utställningar och stånd

432

711.1

Omfattning, ändamål och grundläggande principer

432

711.2

Definitioner

432

711.313

Strömförsörjning

432

711.32

Yttre påverkan

432

711.41

Skydd mot elchock

432

711.42

Skydd mot termiska effekter

433

711.422

Skydd mot brand

433

711.52

Ledningssystem

434

711.521

Olika slag av ledningssystem

434

711.526

Elektriska förbindningar

434

711.55

Annan materiel

434

711.6

Provning

435

712

Kraftförsörjningssystem med fotoelektriska solceller

436

712.1

Omfattning

436

712.3

Definitioner

436

13

712.4

Skydd av personer, husdjur och egendom

436

712.41

Skydd mot elchock

436

712.412

Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering

437

712.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

437

712.433

Skydd mot överlast på likströmssidan

437

712.434

Skydd mot kortslutning

438

712.522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

439

712.54

Jordningssystem och skyddsledare

440

714

Utomhusbelysning

443

714.1

Omfattning

443

714.13

Definitioner

443

714.32

Klassificering av yttre påverkan

443

714.41

Skydd mot elchock

443

714.51

Allmänna fordringar

444

714.514

Identifiering

444

714.525

Spänningsfall

444

715

Belysningsinstallationer för klenspänning

445

715.1

Omfattning

445

715.431

Fordringar på olika slags ledare

446

715.521

Olika slag av ledningssystem

446

715.525

Spänningsfall

447

715.536

Frånskiljning och brytning

448

715.55

Annan elmateriel

448

Bilaga 715A (informativ) Förklaring av symboler

449

717

Mobila och transportabla arbetsplatser

450

717.1

Omfattning

450

717.313

Strömförsörjning

450

717.41

Skydd mot elchock

451

717.411

Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

451

717.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

452

717.431

Fordringar på olika slags ledare

452

717.514

Identifiering

452

717.52

Ledningssystem

453

717.55

Annan materiel

453

721

Elinstallationer i husvagnar och husbilar

461

721.1

Omfattning

461

721.3

Termer och definitioner

461

721.313

Strömförsörjning

461

14

721.41

Skydd mot elchock

461

721.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

461

721.43

Skydd mot överström

462

721.514

Identifiering

462

721.521

Olika slag av ledningssystem

463

721.526

Elektriska förbindningar

463

721.55

Annan elmateriel

464

Bilaga 721A (normativ) Instruktioner för kraftmatning

467

Bilaga 721B (informativ) Klenspänningsinstallationer för likspänning

468

Bilaga 721C (informativ) Belastningsförmåga

474

729

Gångar för manöver och skötsel

477

729.1

Omfattning

477

729.30

Allmänna förutsättningar

477

729.513

Tillgänglighet

479

Bilaga 729A (normativ) Tilläggsfordringar för driftrum

483

740

Tillfälliga installationer för mekaniska anordningar, nöjesattraktioner och bodar på marknadsplatser, nöjesfält, tivolin och cirkusar

485

740.1

Omfattning, ändamål och grundläggande principer

485

740.2

Definitioner

485

740.313

Strömförsörjning

485

740.512

Driftförhållanden och yttre påverkan

487

740.513 Åtkomlighet

487

740.521

Olika slag av ledningssystem

487

740.526

Elektriska förbindningar

488

740.536

Frånskiljning och brytning

488

740.55

Annan elmateriel

488

740.551

Generatoraggregat

489

740.559

Ljusarmaturer och belysningsinstallationer

489

740.6

Provning

490

Bilaga 740 ZA (informativ) Exempel på elinstallationer

491

750

Torra, icke brandfarliga utrymmen

492

750.1

Omfattning

492

751

Elinstallationer i fuktiga och i våta utrymmen samt elinstallationer utomhus

493

751.1

Omfattning

493

751.41

Skydd mot elchock

494

751.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

494

751.52

Ledningssystem

495

751.53

Bryt-, manöver- och skyddsanordningar

495

751.55

Annan elmateriel

495

15

753

Golv- och takvärmesystem

496

753.1

Allmänt

496

753.2

Definitioner

496

753.41

Skydd mot elchock

496

753.412

Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering

496

753.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

496

753.42

Skydd mot termiska verkningar

497

753.424 Skydd mot överhettning

497

753.5

Val och montering av elektrisk materiel

497

753.51

Allmänna fordringar

497

753.511

Överensstämmelse med standarder

497

753.514

Dokumentation

498

753.52

Ledningssystem

498

Bilaga 753A (normativ) Information till användaren

500

Bilaga 753B (informativ) Övriga anläggningstyper

501

Bilaga 753C (informativ) Exempel på olika typer av värmekablar

505

Bilaga 753D (informativ) Exempel på skydd mot fel i värmekablar

506

Bilaga 753E (informativ) Beteckningssystem för värmekablar

514

Bilaga A (normativ) Normativa hänvisningar

515

16

DEL 1 – ÄNDAMÅL OCH GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER 11

Omfattning

Denna standard ger regler för projektering, montering och kontroll av elinstallationer. Reglerna är avsedda att se till att personer, husdjur och egendom skyddas mot faror och skador som kan uppstå vid användning av elinstallationer samt för att ge förutsättningarna för en bra funktion hos dessa installationer. Denna standard omfattar även, till skillnad från motsvarande internationella standarder, elinstallationer utomhus och elinstallationer för eldistribution. Bilagor till denna standard finns av två typer – normativa och informativa. Normativ innebär att man ska följa reglerna i den normativa hänvisningen eller bilagan för att man ska anses ha följt standarden. Informativ innebär att man kan följa reglerna i den informativa hänvisningen eller bilaga för att man ska anses ha följt standarden. Man är dock fri att välja en annan lösning och ändå uppfylla fordringarna i standarden. 11.1 Denna standard gäller för projektering, montering och kontroll av elinstallationer såsom sådana i: a)

bostäder

b)

kommersiella utrymmen

c)

offentliga utrymmen

d)

utrymmen inom industrier

e)

utrymmen inom jordbruk

f)

utrymmen inom prefabricerade byggnader

g)

uppställningsplatser för husvagnar och liknande platser

h)

bygg- och rivningsplatser, utställningar, mässor och andra tillfälliga installationer

i)

småbåtshamnar

j)

utomhusbelysning

k)

medicinska utrymmen (se även SS 437 10 02)

l)

mobila arbetsplatser

m) fotoelektriska solcellssystem n)

generatoraggregat

o)

elinstallationer för eldistribution.

ANM – Termen ”utrymmen” omfattar områden och alla inrättningar, inklusive byggnader, som ingår i det aktuella utrymmet.

11.2 Denna standard täcker: a)

kretsar som matas med nominella spänningar upp till och med 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning För växelspänning har hänsyn tagits till användning av frekvenserna 50 Hz, 60 Hz och 400 Hz. Andra frekvenser för särskilda ändamål utesluts dock inte.

17

b)

kretsar, förutom interna ledningssystem i elmateriel, som använder en högre spänning än 1000 V och som matas från en installation vars spänning inte överstiger 1000 V växelspänning, t ex urladdningslampor och utrustning för elektrostatisk urladdning

c)

ledningssystem och kablar som inte täcks av apparatstandarder

d)

elinstallationer utomhus

f)

fasta installationer för telekommunikation, informationsöverföring, signalering, styrning och liknande (interna ledningssystem i elmateriel omfattas inte av standarden)

g)

utbyggnader eller ändringar av befintliga elinstallationer, inklusive de befintliga delar av elinstallationen som påverkas av utbyggnaden eller ändringen.

ANM – Reglerna i SS 436 40 00 är avsedd att gälla generellt för elinstallationer för lågspänning, men i vissa fall behöver även fordringar i andra standarder tillämpas, t ex i utrymmen med explosiv atmosfär.

11.3 Denna standard gäller inte för: a)

elmateriel för drift av elektrifierade järnvägar (inklusive fordon och signalutrustning)

b)

elmateriel för motorfordon förutom sådana som täcks av del 7

c)

elinstallationer på fartyg, flyttbara och fasta offshore-plattformar

d)

elinstallationer på luftfartyg

e)

utrustning för radioavstörning såvida den inte påverkar säkerheten i installationen

f)

elstängsel

g)

åskskyddssystem för byggnader (LPS, Lightning Protection System). ANM – Atmosfäriska fenomen som påverkar elinstallationer omfattas dock, till exempel hänsyn som behöver tas vid val av överspänningsskydd.

h)

hissar

i)

maskiners elutrustning. Standarden gäller inte för åskskyddsanläggningar. För sådana anläggningar gäller standarderna i SS-EN 62305-serien.

11.4 ANM – Enligt SS 421 01 01, som ger allmänna regler för konstruktion och utförande av installationer i system där spänningen överstiger 1kV växelspänning vid frekvenser upp till och med 60 Hz, bör skydds- och övervakningssystem för lågspänning utföras i enlighet med SS 436 40 00.

11.5 Elmateriel omfattas av denna standard endast när det gäller val och montering i installationer. Detta gäller även sammansatta system av elmateriel som överensstämmer med tillämpliga standarder. För elmateriel gäller kraven i förordningen om elektrisk materiel och Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektrisk materiel. För val av elmateriel, se avsnitt 511.1 och 511.2.

12

Normativa hänvisningar

I standarden hänvisas till de publikationer som upptas i bilaga A.

18

13

Grundläggande principer

ANM – Detta avsnitt innehåller grundläggande fordringar. I andra delar av denna standard ges mer detaljerade fordringar.

131

Skydd från säkerhetssynpunkt

131.1

Allmänt

Fordringarna i denna standard är avsedda att ge säkerhet för personer, husdjur och egendom mot de faror och skador som kan uppstå vid normal användning av elinstallationer. Fordringarna som ska ge säkerhet för husdjur är tillämpliga i utrymmen som är avsedda för husdjur. ANM – I elinstallationer kan följande riskkällor finnas: –

chockströmmar

–

höga temperaturer som kan förorsaka brännskador, bränder och andra skadliga verkningar

–

antändning av en potentiellt explosiv atmosfär

–

underspänningar, överspänningar och elektromagnetisk påverkan som kan orsaka skada på personer eller egendom

–

avbrott i kraftförsörjningen och/eller avbrott i nödkraften

–

ljusbågar som med sannolikhet kan orsaka skadlig bländning, övertryck och/eller giftiga gaser

–

mekanisk rörelse hos elektriskt driven materiel.

131.2

Skydd mot elchock

131.2.1

Basskydd

ANM – För lågspänningsinstallationer, system och materiel ger basskyddet ett skydd mot direkt beröring.

Personer och husdjur ska skyddas mot fara som kan uppstå vid beröring av spänningsförande delar i elinstallationen. Skyddet kan uppnås med en av följande metoder: – att förhindra att personer och husdjur utsätts för strömgenomgång – att begränsa den ström, som skulle kunna passera genom en person eller ett husdjur, till ett ofarligt värde. 131.2.2

Felskydd

ANM – För lågspänningsinstallationer, system och materiel ger felskyddet ett skydd mot indirekt beröring, huvudsakligen med hänsyn till fel på den grundläggande isoleringen.

Personer och husdjur ska skyddas mot fara som kan uppstå vid beröring av utsatta delar. Skyddet kan uppnås med en av följande metoder: – att förhindra att personer och husdjur utsätts för strömgenomgång – att begränsa den ström, som skulle kunna passera genom en person eller ett husdjur, till ett ofarligt värde – att begränsa den tid som strömmen kan passera genom en person eller ett husdjur till en ofarlig varaktighet. 131.3

Skydd mot termiska verkningar

Elinstallationer ska vara så utförda att risk för skador på egendom på grund av för höga temperaturer eller ljusbågar minimeras. Installationen får vid normal drift inte heller medföra risk för brännskador på personer och husdjur.

19

131.4

Skydd mot överström

Personer, husdjur och egendom ska skyddas mot skador från höga temperaturer eller elektromekaniska påkänningar som förorsakas av överströmmar i spänningsförande ledare. Skyddet kan uppnås genom begränsning av den högsta överströmmen till ett ofarligt värde eller en ofarlig varaktighet. 131.5

Skydd mot felströmmar

Andra ledare än spänningsförande ledare och varje annan del avsedd att kunna föra felströmmar ska kunna föra felströmmarna utan att anta en skadlig temperatur. Elmateriel, inklusive elektriska ledare, ska vara försedda med mekaniskt skydd mot elektromekanisk påverkan från felströmmar för att förhindra skada på personer, husdjur eller egendom. Spänningsförande ledare ska vara skyddade mot överströmmar enligt metoderna i avsnitt 131.4. ANM – Särskild uppmärksamhet bör riktas mot strömmar i skyddsledare och jordtagsledare.

131.6

Skydd mot överspänningar och elektromagnetisk påverkan

131.6.1

Personer, husdjur och egendom ska skyddas mot skadliga verkningar vid överledning mellan spänningsförande delar i strömkretsar som matas med olika spänningar. 131.6.2

Personer, husdjur och egendom ska skyddas mot skadliga verkningar från åsk- och kopplingsöverspänningar. ANM 1 – För skydd mot direkt åsknedslag, se SS-EN 62305-serien.

131.6.3

Personer, husdjur och egendom ska skyddas mot skador som kan uppstå på grund av underspänningar och efterföljande återinkoppling av spänningen. 131.6.4

Installationen ska ha en tillräcklig immunitetsnivå mot elektromagnetiska störningar för att kunna fungera på ett korrekt sätt i en specificerad miljö. Vid projektering ska hänsyn tas till den förväntade elektromagnetiska emissionen som genereras av installationen eller den installerade materielen. Installationen ska vara anpassad till den elmateriel som ska anslutas och användas. 131.7

Skydd mot avbrott i kraftmatningen

Där fara eller skada kan förväntas uppstå på grund av avbrott i kraftmatningen ska lämpliga åtgärder vidtas i installationen eller vid den installerade materielen.

132

Projektering av elinstallationer

132.1

Allmänt

Vid projektering av elinstallationer ska det säkerställas att: – personer, husdjur och egendom skyddas enligt avsnitt 131 – installationen fungerar på avsett sätt. Erforderliga grundläggande uppgifter för projektering framgår av avsnitt 132.2 – 132.5. Fordringar som ska uppfyllas vid projekteringen framgår av avsnitt 132.6 – 132.12.

20

132.2

Strömförsörjningens egenskaper

Vid projektering av elinstallation enligt SS 436 40 00 är det nödvändigt att veta kraftmatningens karakteristik. Relevant information från nätägaren är nödvändig för att projektera en säker installation enligt SS 436 40 00. Kraftmatningens karakteristik bör finnas tillgänglig i den dokumentation som visar överensstämmelse med SS 436 40 00. Om nätägaren ändrar kraftmatningens karakteristik kan detta påverka säkerheten i installationen. 132.2.1

Strömmens egenskaper: växelström och/eller likström. 132.2.2

Ledarnas funktion: Vid växelström (AC):

fasledare neutralledare skyddsledare

Vid likström (DC):

fasledare mittpunktsledare skyddsledare

ANM – Funktionen hos vissa ledare kan vara kombinerade i en och samma ledare.

132.2.3

Värden och toleranser: – spänning och spänningstoleranser – spänningsavbrott, spänningsfluktationer och spänningsdippar – frekvens och frekvenstoleranser – högsta tillåtna ström – förväntad kortslutningsström. För standardspänningar och frekvenser se SS 421 05 01. SS 421 05 01 är baserad på IEC 60038. ANM – Värden och toleranser framgår av SS‑EN 50160 och SS‑EN 61000‑2‑2.

132.2.4

Skyddsmetoder som sammanhänger med strömförsörjningssystemets uppbyggnad, t ex direktjordad neutralpunkt, isolerad neutralpunkt eller mittledare. Det är nödvändigt att redan vid projekteringen ta ställning till och planera hur anslutning av konstruktionsdetaljer till skydds- och/eller funktionsutjämning ska utföras. Se också kapitel 41 och kapitel 44 samt avsnitten 701, 702, 705, 706, 711, 714, 717, 721, 740 och 753. 132.2.5

Särskilda fordringar från nätägaren. 132.3

Typ och storlek av förbrukning

Antal och slag av strömkretsar för belysning, uppvärmning, motordrift, styrning, signalöverföring, telekommunikation för informationsöverföring med mera fastställs på basis av:

21

– effektuttagens placering – förväntad belastning i olika strömkretsar – förväntad dygns- och årsvariation av effektbehov – särskilda förhållanden såsom övertoner – behov av styrning, signalering, telekommunikation etc – förutsedda framtida behov, om sådana specificerats. 132.4

Nödkraft och reservkraft

Typ av matning och dess egenskaper. Kretsar som ska matas av nöd- eller reservkraftkällan 132.5

Yttre påverkan

Vid projektering av elinstallationer ska hänsyn tas till den yttre påverkan som den kan utsättas för, se kapitel 51 och SS‑EN 60721. 132.6

Ledararea

Ledararean ska bestämmas för normal drift och för felfall med hänsyn taget till: a)

ledarnas högsta tillåtna temperatur

b)

godtagbart spänningsfall

c)

elektromekaniska påkänningar, som ledarna kan bli utsatta för vid kortslutning

d)

andra mekaniska påkänningar som ledarna kan bli utsatta för

e)

den största impedansen med hänsyn tagen till kortslutnings- och jordfelsskyddens funktion

f)

förläggningssätt.

ANM – Ovan angivna punkter avser främst elinstallationens säkerhet. Större ledarareor kan vara önskvärda med hänsyn till ekonomisk drift.

132.7

Ledningssystem och installationsmetoder

Vid val av ledningssystem och installationsmetoder tas hänsyn till: – platsen där installationen ska utföras – typ av väggar eller andra byggnadsdelar på eller i vilka kablar ska förläggas – ledningssystemets åtkomlighet för personer och husdjur – spänning – elektromekaniska påkänningar som kan uppstå p g a kortslutning – andra påkänningar som ledningssystemet kan bli utsatt för under utförande av installationen eller under drift. ANM – Exempel på andra påkänningar är mekaniska och termiska påkänningar samt påkänningar vid brand.

132.8

Skyddsutrustning

Skyddsutrustningarnas egenskaper ska fastställas med hänsyn till deras avsedda funktion, som kan vara t ex skydd mot verkningar av: – överström (överbelastning, kortslutning) – jordfelsström – överspänning – underspänning och spänningsbortfall.

22

Skyddsanordningarna ska fungera vid specificerade värden för ström, spänning och tid, beroende på strömkretsens egenskaper samt tänkbar fara. 132.9

Elkopplare för nödbrytning

Om det vid fara måste gå att bryta matningen omedelbart ska det finnas en lämpligt placerad och markerad elkopplare som kan manövreras enkelt och snabbt. 132.10

Frånskiljningsanordningar

Frånskiljningsanordningar ska finnas så att brytning och frånskiljning av elinstallationen, kretsar eller enskilda apparater kan utföras i den omfattning som fordras för manövrering, inspektion och felsökning samt provning, underhåll och reparation. 132.11

Skydd mot inbördes skadlig påverkan

Elinstallationer ska vara utförda på ett sådant sätt att det inte kan uppstå någon inbördes skadlig påverkan mellan elinstallationen och andra anläggningar. 132.12

Elmaterielens åtkomlighet

Elmateriel ska, om så erfordras, vara så placerad och utformad att: – det finns tillräcklig plats för montage och senare även för utbyte av enskilda delar av utrustningen – den är åtkomlig för betjäning, provning, inspektion, underhåll och reparation. 132.13

Dokumentation av elinstallationer

Varje elinstallation ska förses med lämplig dokumentation.

133

Val av elmateriel

133.1

Allmänt

Elmateriel som används i elinstallationer ska överensstämma med tillämplig standard. För de fall det inte finns någon tillämplig standard ska elmaterielen väljas enligt en särskild överenskommelse mellan beställaren och den som utför installationen. 133.2

Materielegenskaper

Elmateriel ska väljas så att den har egenskaper som är anpassade till de förhållanden och värden som ligger till grund för elinstallationens projektering och användning (se avsnitt 132) och ska särskilt uppfylla följande fordringar enligt avsnitt 133.2.1 – 133.2.4. 133.2.1

Spänning

Elmateriel ska väljas så att den är anpassad till den normalt förekommande högsta driftspänningens effektivvärde och så att den tål förväntade överspänningar enligt lämplig överspänningskategori. ANM – För viss materiel kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till den lägsta spänning som kan förekomma.

133.2.2

Ström

Elmateriel ska väljas med hänsyn till den högsta strömmens effektivvärde som den ska kunna föra vid normal drift och den ström som den kan bli utsatt för vid onormal drift (t ex bryttid för skyddsapparater), med en varaktighet som till exempel kan vara beroende av skyddens utlösningstid. 133.2.3

Frekvens

Om frekvensen har en inverkan på materielens egenskaper ska materiel som är avsedd för den aktuella frekvensen väljas.

23

133.2.4

Belastning och driftsarter

Elmateriel som valts med hänsyn till dess effektdata ska vara konstruerad för de specificerade driftförhållandena. 133.3

Installationsbetingelser

Elmateriel ska väljas så, att den kan motstå de påkänningar och yttre förhållanden (se avsnitt 132.5) som den kan bli utsatt för. Om en enskild del i installationen inte har ett utförande som krävs i den omgivning där den ska användas kan den ändå användas om den i den färdiga installationen ges ett tilläggsskydd som motsvarar de ställda fordringarna. 133.4

Skydd mot skadlig påverkan

Elmateriel ska väljas så, att den vid normal drift, innefattande till- och frånkopplingar, inte skadligt påverkar annan materiel eller strömförsörjning. I detta sammanhang kan bland annat följande faktorer ha betydelse: – effektfaktor – inkopplingsström – osymmetrisk last – övertoner – transienta överspänningar som genereras av elmaterielen i installationen.

134

Montering och kontroll av elinstallationer

134.1

Montering

134.1.1

Elinstallationsarbete ska utföras av kvalificerade personer och med användning av lämpligt material. Elmateriel ska installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar. 134.1.2

Elmaterielens egenskaper, bestämda enligt avsnitt 133, får inte påverkas ogynnsamt under installationsarbetet. 134.1.3

Ledare ska vara identifierbara i enlighet med avsnitt 514 och SS‑EN 60446. Där identifiering av anslutningspunkter är nödvändig ska dessa märkas enligt SS‑EN 60445. 134.1.4

Förbindningar mellan ledare inbördes och anslutning av ledare till elmateriel ska vara så utförd att god och varaktig kontakt är säkerställd. 134.1.5

Elmateriel ska installeras på ett sådant sätt att kylningen, med hänsyn till materielens konstruktion, inte försämras. 134.1.6

Elmateriel som kan förväntas orsaka höga temperaturer eller ljusbågar, ska placeras eller avskärmas så, att risken för antändning av brännbart material förhindras. Om temperaturen på åtkomliga delar kan bli så hög att den kan vålla skada på personer ska de åtkomliga delarna placeras eller avskärmas så, att oavsiktlig beröring undviks.

24

134.1.7

Där så är nödvändigt av säkerhetsskäl ska lämplig varselmärkning finnas. 134.1.8

I de fall en installation monteras med nya typer av material, innovationer eller metoder, vilka medför att avvikelse från SS 436 40 00 behöver göras, ska säkerheten i installationen inte vara mindre än om man följt SS 436 40 00. 134.1.9

Om en befintlig installation ska utökas eller ändras ska befintlig materiel, vars belastning kan komma att utökas, klassificeras och dess skick fastställas så att den är lämplig för de ändrade förhållandena. Vidare ska jordning och skyddsutjämning för de tillämpade säkerhetsåtgärderna i de utökade eller ändrade delarna av installationen vara tillräcklig. Vid utvidgning av en elinstallation inom ett befintligt bostadsrum eller ett därmed jämförligt torrt rum med isolerande golv behöver utsatta delar inte skyddsjordas, om de redan befintliga utsatta delarna inte är skyddsjordade och elinstallationen är utförd före den 1 januari 1994. Ovanstående är en riskbedömning som har sin grund i övergångsbestämmelserna i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. Följande är ett exempel på ovan nämnd riskbedömning: Om elradiatorer bör jordas eller inte vid installation i befintliga utrymmen med ojordade uttag har det funnits delade meningar om. De som förordat jordning av radiatorerna har satt risken för fel i radiatorerna i centrum. Vid en överledning till höljet i en skyddsjordad radiator ska skyddet (säkringen eller dvärgbrytaren) koppla bort den grupp som matar radiatorn. Emellertid har man i och med skyddsjordningen infört jordpotential i rummet. Om det i rummet finns ett bruksföremål som är anslutet till ett ojordat vägguttag, och det i bruksföremålet sker en överledning från fasen till höljet uppstår en fara vid samtidig beröring av bruksföremålet och den jordade radiatorn. De som anser att radiatorn inte ska skyddsjordas sätter bibehållandet av den isolerade miljön i centrum. Därigenom bibehålls den andra skyddsbarriären vid fel i den grundläggande isoleringen hos andra apparater som används i utrymmet, och som kan beröras samtidigt med radiatorn. Riskerna har numera bedömts vara minst om radiatorerna inte skyddsjordas. 134.2

Kontroll före idrifttagning

Nya elinstallationer och befintliga elinstallationer som väsentligt ändras ska provas och inspekteras innan de tas i drift. Detta för att verifiera att de är korrekt installerade och i övrigt utförda enligt denna standard. 134.3

Periodisk kontroll

Det rekommenderas att alla elinstallationer kontrolleras periodiskt.

25

DEL 2 – DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR För denna standards tillämpning gäller följande definitioner. Uppgift inom hakparentes [ ] avser nummer i IEC 60050, IEV. Engelska termer anges kursivt. Ytterligare termer och definitioner finns på www.electropedia.org. Alla termer och definitioner där är inte relevanta vid tillämpning av denna standard. Webbplatsen är IECs databas för elektrotekniska termer och definitioner (IEC 60050, IEV). De flesta termerna finns på svenska, men definitionerna är skrivna på engelska och franska. anslutningspunkt origin of the electrical installation

den punkt vid vilken elektrisk energi överförs till en installation [826-10-02]

armräckvidd arm’s reach

avstånd från en punkt på en yta, där personer vanligen står eller rör sig, till de ytor som en person kan nå med handen i alla riktningar utan hjälpmedel [826-12-19]

basskydd basic protection

skydd mot elchock under felfria förhållanden ANM – I lågspänningsinstallationer, system och materiel är basskydd detsamma som skydd mot direkt beröring. [826-12-05]

bassäng till fontän basin of fountain

bassäng som inte är avsedd för personer att vistas i ANM – För bassänger till fontäner som är avsedda för personer att vistas i gäller fordringarna för simbassänger. belastningsförmåga (continuous) current-carrying capacity

värdet av den ström som en ledare kontinuerligt kan belastas med under givna förläggnings- och omgivningsförhållanden utan att ledartemperaturen överskrider det tillåtna värdet för kontinuerlig drift [826-11-13]

ANM – Tidigare användes termen strömvärde istället för belastningsförmåga. beröringsspänning (effective) touch voltage

spänning mellan ledande delar när de samtidigt berörs av en person eller ett djur [826-11-05]

bod booth

enhet som oftast är flyttbar och avsedd inredas med utrustning för underhållning eller visning bostäder och andra utrymmen som tillhör lantbruket eller trädgårdsmästeriet residences and other locations belonging to agricultural and horticultural premises

bostäder och andra utrymmen som har en elektriskt ledande förbindelse med lantbruket eller trädgårdsmästeriet antingen genom skyddsledare inom samma installation eller genom främmande ledande delar ANM 1 – Exempel på andra utrymmen är kontor, mötesrum, maskinhallar, arbetsrum, garage och butiker. ANM 2 – Främmande ledande delar är inte en del av elinstallationen, men kan överföra en farlig elektrisk potential (se definition av främmande ledande del). ANM 3 – Exempel på elektriskt ledande förbindelser är metalliska rörsystem, skyddsledare eller metallskärmar i samma elektriska ledningssystem.

26

bryt-, manöver- och skyddsanordningar switchgear and controlgear

materiel som är avsedd att anslutas till en elektrisk krets för att få utfört en eller flera av följande funktioner: skydd, manöver eller frånskiljning samt slutning och brytning [826-16-03]

den tillfälliga elinstallationens anslutningspunkt origin of the temporary electrical installation

punkt i den fasta och permanenta installationen eller en annan matning från vilken elektrisk energi levereras direkt beröring direct contact

persons eller husdjurs beröring med en spänningsförande del [826-12-03]

distributionsnät public distribution network

elnät som omfattas av nätkoncession djurhållning med hög djurtäthet high-density livestock rearing

avel och uppfödning av husdjur där användning av automatiska system är nödvändiga för livsuppehållande funktioner ANM 1 – Exempel på automatiska system för livsuppehållande funktioner är system för ventilation, utfodring och luftkonditionering. ANM 2 – Svinfarmar, hönserier och fiskodlingar är exempel på djurhållning med hög täthet av djur. driftrum restricted access area

utrymme som endast är tillgängligt för elektriskt fackkunniga personer och (elektriskt) instruerade personer [826-18-04]

dubbel isolering double insulation

isolering av spänningsförande ledare som omfattar såväl grundläggande isolering som tilläggsisolering [826-12-16]

effektbrytare circuit-breaker

mekanisk elkopplare som kan sluta, föra och bryta ström under normal drift och som dessutom även kan sluta och föra, under angiven tid, samt bryta ström under angivna onormala förhållanden som kortslutning [441-14-20]

elchock electric shock

skadlig verkan som beror på att en elektrisk ström passerat genom en människo- eller djurkropp [826-12-01]

elinstallation electrical installation

ihopkopplad och samverkande elmateriel, vilken uppfyller ett eller flera särskilda syften samt har samordnade egenskaper [826-10-01]

elkopplare switching device

apparat som är avsedd att sluta och öppna en eller flera strömbanor med öppningsbara kontakter (mekanisk elkopplare) eller på elektronisk väg (elektronisk elkopplare) [441-14-01]

27

elmateriel electric equipment

materiel som är använd för sådana ändamål som generering, omvandling, överföring, fördelning eller nyttiggörande av elektrisk energi, till exempel maskiner, transformatorer, mätinstrument, skyddsapparater, ledningssystem, apparater och bruksföremål [826-16-01]

ELV (klenspänning) extra-low voltage

spänning inom spänningsband I [826-12-30]

enkel isolering, enkel separation simple separation

separation mellan elektriska kretsar eller en elektrisk krets och lokal jord med hjälp av grundläggande isolering [826-12-28]

fackkunnig person electrically skilled person

person som har elteknisk utbildning och tillräcklig erfarenhet att undgå de faror som elektricitet kan medföra (elyrkesman) [826-18-01]

fasledare line conductor

ledare som är spänningssatt under normal drift och kan bidra till överföring eller distribution av elektrisk energi, men som inte är neutral- eller mittpunktsledare [826-14-09]

fast monterad elmateriel fixed equipment

elmateriel som är fastsatt på ett underlag eller på ett annat sätt är fastsatt på en bestämd plats [826-16-07]

felskydd fault protection

skydd mot elchock vid ett fel ANM – I lågspänningsinstallationer, system och materiel är felskydd detsamma som skydd mot indirekt beröring [826-12-06]

felström fault current

ström som flyter i en punkt i en strömkrets som en konsekvens av ett fel i en annan punkt i strömkretsen [826-11-11]

FELV

ELV för funktionsändamål i de fall skydd mot elchock vidtagits på ett annat sätt än genom SELV eller PELV flexibel kabel flexible cable

kabel som under användningen måste vara böjlig och vars konstruktion och material uppfyller denna fordring [461-06-14]

flyttbar elmateriel mobile equipment

elmateriel som antingen flyttas under användningen eller som lätt kan flyttas från en plats till en annan medan den är ansluten till strömförsörjningen [826-16-04]

fordon för fritidsboende leisure accommodation vehicle

enhet för temporärt eller säsongsbetonat boende som kan uppfylla fordringar för konstruktion och användning av vägfordon

28

fritidsbåt pleasure craft

båt, fartyg, yacht, motorbåt, husbåt eller annan flytande farkost som uteslutande används för sport och fritid frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete switching-off for mechanical maintenance

åtgärd som är avsedd att bryta strömmen till elektriskt matad utrustning i avsikt att förhindra fara av andra orsaker än elchock eller ljusbåge, vid icke-elektriskt underhållsarbete på denna utrustning [826-17-02]

frånskiljare disconnector

mekanisk elkopplare som för säkerhetsändamål i öppet läge i varje pol ger ett frånskiljningsavstånd som är betryggande för arbete på den frånskilda elinstallationen [441-14-05, mod]

frånskiljning isolation

åtgärd som är avsedd att av säkerhetsskäl avskilja en installation, eller en del av installationen, från matning från alla elektriska strömkällor [826-17-01]

främmande ledande del extraneous-conductive-part

elektriskt ledande del som inte ingår i elinstallationen och som kan anta en potential, i allmänhet jordpotential [826-12-11]

Se kommentar till avsnitt 411.3.1.2 om hur man bestämmer om en ledande del är en främmande ledande del. fundamentjordelektrod foundation earth electrode

ledande del som är nedgrävd i marken under en byggnads grund eller, företrädesvis, ingjuten i betongen hos en byggnads grund, i allmänhet som en sluten slinga [826-13-08]

funktionsjordning functional earthing

jordning av en punkt eller punkter i ett system, en installation eller en utrustning, som är nödvändig uteslutande för att tillgodose en riktig funktion [826-13-10]

funktionsmanövrering functional switching

manöver som är avsedd att till- eller frånkoppla eller reglera den tillförda energin till hela eller en del av installationen [826-17-05]

funktionsutjämningsledare functional bonding conductor

ledare som är avsedd för potentialutjämning för funktionsändamål [826-13-29]

ANM – I vissa standarder, t ex SS-EN 60204-1 används även termen funktionsmässig potentialutjämningsledare för samma definition. förstärkt isolering reinforced insulation

ett enda isoleringssystem som ger samma grad av skydd mot elchock som dubbel isolering [826-12-17]

29

förväntad beröringsspänning prospective touch voltage

spänningen mellan samtidigt berörbara ledande delar när dessa ledande delar inte är i kontakt med en person eller ett djur [826-11-03]

generellt potentialutjämningssystem common equipotential bonding system, common bonding network CBN

potentialutjämningssystem som ger skydd mot såväl elchock som funktionsutjämning [195-02-25]

grundläggande isolering basic insulation

isolering av farliga spänningsförande delar som ger ett basskydd [826-12-14]

gruppcentral distribution board

kopplingsutrustning som innehåller olika typer av kopplingsapparater som är sammankopplade med en eller flera utgående elektriska kretsar och som matas från en eller flera inkommande elektriska kretsar, tillsammans med anslutningsklämmor för neutral- och skyddsledare [826-16-08]

gruppledning final circuit (of buildings)

kablar eller ledare som är direkt förbundna med strömförbrukande utrustning eller med uttag för sådan utrustning [826-14-03]

gästplats caravan/tent pitch

plats som är avsedd att användas för uppställning av ett fordon för fritidsboende eller tält handhållen elmateriel hand-held equipment

flyttbar elmateriel som är avsedd att hållas i handen under normal användning [826-16-05]

hinder obstacle

del som förhindrar oavsiktlig beröring, men som inte hindrar avsiktlig direkt beröring [826-12-24, mod]

husbil motor caravan, camping car

självdrivet fordon för fritidsboende som används för transport och som uppfyller fordringar för konstruktion och användning av vägfordon ANM – Husbilen är antingen anpassad från ett serietillverkat fordon eller konstruerad och byggd på ett befintligt chassi, med eller utan förarhytt. Bostadsdelen kan vara såväl fast monterad som borttagbar. husbåt houseboat

flytande överdäckad konstruktion som är konstruerad eller anpassad för användning som permanent bostad, ofta förtöjd vid en insjö/innanhav husvagn caravan

släpfordon för fritidsboende som används för transport och som uppfyller fordringar för konstruktion och användning av vägfordon

30

huvudjordningsskena main earthing terminal

plint eller skena som är en del av jordningssystemet i installationen och som möjliggör elektrisk anslutning av ett antal ledare för jordningsändamål [826-13-15]

huvudledning distribution circuit

kablar eller ledare som matar elcentraler [826-14-02]

högspänning

spänning som överstiger 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning indirekt beröring indirect contact

persons eller husdjurs beröring med en utsatt del som blivit spänningsförande på grund av ett fel [826-12-04]

installationsströmställare

elkopplare med en märkspänning av högst 400 V och en märkström av högst 63 A för fasta installationer i hushåll och liknande intag inlet

anslutningsdon som är försett med kontaktstift varigenom effekt tas in ANM – Exempel på intag: stickpropp, apparatintag, lamppropp. isolertransformator isolating transformer

transformator med skyddsseparation mellan primär- och sekundärlindningarna (lokal) jord (local) earth

del av Jorden, som är i elektrisk kontakt med en jordelektrod, vars elektriska potential inte nödvändigtvis är lika med noll [826-13-02]

jordelektrod earth electrode

ledande föremål som kan vara nedgrävt i marken eller i ett specifikt elektriskt ledande medium, t ex betong eller koks, och som har elektrisk kontakt med Jorden [826-13-05]

jordelektrodnät earth-electrode network

del av ett jordledarsystem innehållande enbart jordelektroder och deras sammankoppling [195-02-21]

jordfelsbrytare residual current device, RCD

en mekanisk elkopplare som är konstruerad att sluta, bära och bryta strömmar under normala driftförhållanden och medföra öppning av kontakterna då restströmmen uppgår till ett för olika förhållanden givet värde ANM – En jordfelsbrytare kan vara en kombination av olika element som är konstruerade att detektera och utvärdera restströmmen och sluta och bryta ström. [442-05-02]

jordtagsledare earthing conductor

en ledare som ger en ledande förbindelse mellan en given punkt inom ett system, en installation eller i elmateriel och en jordelektrod eller ett nät av jordelektroder [826-13-12]

ANM – Vid tillämpning av denna standard är en jordtagsledare den ledare som förbinder jordelektroden till en punkt i potentialutjämningssystemet, vanligtvis huvudjordningsskenan.

31

kabel (isolerad) insulated cable

en sammansättning av: – en eller flera parter (isolerade ledare) – parternas individuella höljen, om sådana finns – utfyllnad, om sådan finns – hölje, till exempel fläta, skärm, armering och mantel, om sådant finns Kompletterande oisolerade ledare, till exempel en skärm, kan ingå i kabeln. [461-06-01]

kall anslutningsände cold lead

icke värmealstrande kabel avsedd för anslutning av värmeenheten till den övriga fasta installationen och så sammankopplad med värmeenheten att den utgör en del av konstruktionen kanalskenfördelning busbar trunking system

anslutnings- och kopplingsutrustning, huvudsakligen avsedd för fördelning av elektrisk energi med samlingsskenor i kapslade kanaler eller tuber [441-12-07]

kapsling enclosure

kåpa som ger en kapslingsklass som är lämplig för den avsedda användningen [826-12-20]

kapslingsklass degree of protection

klass i ett standardiserat klassificeringssystem som avser skydd för personer och husdjur mot beröring av eller närmande till beröringsfarliga, spänningsförande delar inuti kapslingar samt skydd av materielen mot inträngande av fasta främmande föremål och skadliga effekter av inträngande vatten kompletterande golvvärme complementary floor heating

direktvärmande system som är inbyggt i golvkonstruktionen till exempel i anslutning till ytterväggarna, för att kompensera värmeförluster kopplingslåda för solcellsblock PV array junction box

kapsling inom vilken alla strängar är elektriskt förbundna och där skyddsapparater kan placeras, om så behövs kopplingslåda för solcellsgenerator PV generator junction box

kapsling inom vilken alla block är elektriskt förbundna och där skyddsapparater kan placeras, om så behövs kopplingsutrustning assembly (of switchgear and controlgear)

kombination av en eller flera säkringar och/eller elkopplare med därtill hörande styr-, mät-, skydds- och reglerutrustning, komplett monterad med alla inre elektriska och mekaniska förbindningar och övriga byggdelar, såsom kapslingar och stativ [441-12-01]

kortslutningsskydd short-circuit protective device

Se överströmsskydd. kortslutning short-circuit

oavsiktlig eller avsiktlig ledande förbindelses mellan två eller flera ledande delar, vilken tvingar den elektriska potentialskillnaden mellan dessa ledande delar till att bli lika med eller nära noll [826-14-10]

32

kortslutningsström short-circuit current

elektrisk ström i en given kortslutning [826-11-16]

kortslutningsström under standardiserade provningsförhållanden (I SC STC) short-circuit current under standard test conditions ISC STC

kortslutningsströmmen från solcellsmodul, solcellssträng, solcellsblock eller från likströmsdelen vid solcellsomriktaren, under standardiserade provningsförhållanden lantbruk och trädgårdsmästerier agricultural and horticultural premises

rum, utrymmen och områden där – husdjur hålls – foder, gödningsmedel, grönsaker och animaliska produkter produceras lagras, bearbetas eller förädlas – växter odlas, såsom växthus. ANM 1 – Inom lantbruk och trädgårdsmästerier gäller särskilda fordringar för val och montering av elmateriel på grund av den speciella yttre påverkan och användningen, t ex påverkan av fukt, damm, aggressiva kemiska ångor, syror eller salter. Dessutom kan det råda ökad brandrisk p g a brandfarliga ämnen i utrymmet. Lantbruk och trädgårdsmästerier omfattar: – utrymmen där husdjur hålls, såsom nötkreatur, grisar, hästar, får, getter och fjäderfän, inklusive närliggande rum (t ex foderbehandlingsrum, utrymmen för mjölkmaskiner och mjölkkylar) – djurstallar, förråd, lagerutrymmen för hö, halm, foder, gödningsmedel, spannmål, potatis, betor, grönsaker, frukter, prydnadsväxter och bränsle samt växthus – utrymmen där kommersiell produktion och/eller massproduktion och bearbetning av gårdsprodukter utförs (torkning, kokning, pressning, jäsning, slakt, vidareförädling av kött etc.) ANM 2 – Verksamhet utan samband med lantbruk, till exempel livsmedelsindustri, räknas inte som lantbruk. ledningskanalsystem cable trunking system

system av stängda kapslingar som omfattar en fast monterad del som har ett demonterbart lock, avsett att helt och hållet omsluta isolerade ledare, kablar, sladdar och/eller för inneslutande av annan elmateriel, inklusive informationsteknisk materiel [826-15-04]

ANM – Ledningskanalsystem även kallat kanalsystem kan bl a utgöras av: – ellistsystem – golvkanalsystem – installationskanalsystem (fönsterbänkssystem) – vårdrumspaneler – elkanalsystem (såsom minikanaler, matarkanaler och stigarkanaler) ledningssystem wiring system

sammansättning av en eller flera isolerade ledare, kablar eller metallskenor inklusive fästanordningar och, om så behövs, mekaniskt skydd [826-15-01]

likströmsdel DC side

del av solcellsinstallationen som omfattar installationen från solcellerna till och med anslutningsklämmorna på likströmsdelen på solcellsomriktaren ljusarmatur luminaire

bruksföremål som distribuerar, filtrerar eller transformerar ljus från en eller flera ljuskällor, inklusive alla delar för fastsättning, montering och skydd av ljuskällorna, dock inte ljuskällorna Där så är nödvändigt ingår även externa kretsar tillsammans med anordningar för anslutning till matningen. [845-10-01]

luftledning overhead line

ledare eller kabel som är förlagd ovan mark på stolpar eller andra stöd Sammanfattande benämning för friledning, hängkabelledning och hängspiralkabelledning.

33

lågspänning low-voltage

spänning som uppgår till högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning läckström leakage current

elektrisk ström som flyter i en oönskad väg under normal drift [826-11-20]

maskat utjämningsnätverk meshed bonding network MESH-BN

maskat utjämningsnätverk inom vilket alla materielstativ, rackar och kabinett och vanligtvis likströmsreturledaren är förbundna med varandra och med flera punkter i det generella potentialutjämningssystemet ANM – Det maskade utjämningsnätverket förstärker det generella potentialutjämningssystemet. mindre simbassäng small swimming pool

en simbassäng där inget område 2 finns modul för växelström PV AC module

integrerad modul/omformare från vilken endast växelström kan tas ut Ingen möjlighet finns att ta ut likström. mässa exhibition

evenemang för visning och/eller försäljning av varor etc, som äger rum på lämplig plats, t ex i ett rum, en byggnad eller på en tillfälligt anvisad plats neutralledare neutral conductor

ledare som är ansluten till neutralpunkten i ett system och som kan delta i överföringen av elektrisk energi [826-14-07]

neutralpunkt neutral point

mittpunkten i ett stjärnkopplat flerfassystem eller jordad mittpunkt i ett enfassystem [826-14-05]

nominell spänning (för en installation) nominal voltage (of an installation)

den spänning för vilken en installation eller en del av en installation är bestämd [826-11-01]

ANM – Den verkliga spänningen kan avvika från den nominella spänningen inom tillåtna toleranser. nödbrytning emergency switching-off

manöver av en elkopplare som är avsedd att avlägsna elektrisk kraft från en elinstallation för att eliminera en fara eller lindra verkningen av denna fara [826-17-03]

nödkraftsystem electric supply system for safety services

matningssystem som är avsett att upprätthålla funktionen hos viktiga delar av elinstallationen och materiel – som är nödvändiga för hälsa och säkerhet hos personer och husdjur – om så fordras enligt föreskrifter, för att undvika skador på miljön och på annan materiel ANM – Matningssystemet innefattar strömkällan och de elektriska kretsarna fram till elmaterielens anslutningsklämmor. I vissa fall kan även materielen innefattas. [826-10-04]

34

nödstopp emergency stopping

åtgärd som är avsedd att stoppa en rörelse som blivit farlig [826-17-04]

ANM – Beträffande nödstopp, se även SS-EN 60204-1. nöjesattraktion amusement device

åkanordning, ställning, byggnad av tyg eller annat tunt material, scen, tält eller bod, avsedd för underhållning omgivningstemperatur ambient temperature

temperaturen på luften eller ett annat medium som omsluter elmaterielen på dess användningsplats ANM – Vid mätning av omgivningstemperaturen bör mätinstrumentet/mätproben avskärmas från drag och värmestrålning. [826-10-03]

område som inte är uppvärmt heating-free area

del av golv eller tak som inte värms upp och som helt täcks av möbler eller fast inredning parallell jordningsledare by-pass equipotential bonding conductor/parallel earthing conductor PEC

jordningsledare som är parallellkopplad med skärmarna på signal- och/eller datakablar för att begränsa strömmen i skärmarna part core

ledare inklusive sin isolering (och eventuella skärmar) [461-04-04]

PEL-ledare PEL conductor

ledare som har en kombinerad funktion av såväl skyddsjordsledare som fasledare [826-13-27]

PELV-system PELV system

elektriskt system i vilket en spänning inte kan överstiga värdet för klenspänning – under normala driftförhållanden, och – under förhållanden vid ett fel, förutom vid jordfel i andra elektriska kretsar ANM – PELV är en förkortning för Protective Extra Low Voltage. [826-12-32]

PEM-ledare PEM conductor

ledare som har en kombinerad funktion av såväl skyddsjordsledare som mittpunktsledare [826-13-26]

PEN-ledare PEN conductor

ledare som har en gemensam funktion som skyddsjordsledare och neutralledare ANM – Initialordet ”PEN” utgör en kombination av symbolen ”PE” för skyddsledare och symbolen ”N” för neutralledare. [826-13-25]

potentialutjämning equipotential bonding

elektrisk förbindning mellan ledande delar för att uppnå spänningsutjämning [826-13-19]

pulsationsfri likspänning ripple-free d.c.

likspänning med en pulsationsspänning vars effektivvärde inte överstiger 10 % av likströmskomponenten

35

reservkraftsystem standby electric supply system

matningssystem som är avsett att upprätthålla funktionen hos en elinstallation eller en del av en elinstallation, av andra skäl än personsäkerhetsskäl, i händelse av att den normala matningen upphör [826-10-07]

restström residual current

summan av det momentana värdet på den ström som flyter genom alla spänningsförande ledare på ett visst ställe i en strömkrets [826-11-19]

resulterande jordningsresistans total earthing resistance

resistansen mellan huvudjordningsskenan och jord ringhuvudjordningsledare bonding ring conductor BRC

en jordningsledare i form av en sluten ring ANM – Normalt är en ringformad utjämningsledare en del av potentialutjämningsnätet och har flera anslutningar till det generella potentialutjämningssystemet, vilket förbättrar prestandan. riskhantering risk management

systematisk tillämpning av ledningspolicy och procedurer för att analysera, värdera och reducera risker [IEC 60300-3-9]

samtidigt berörbara delar simultaneously accessible parts

ledare eller ledande delar som kan vidröras samtidigt av personer eller husdjur ANM – Samtidigt berörbara delar kan vara – spänningsförande delar – utsatta delar – främmande ledande delar – skyddsledare – marken eller ledande golv. [826-12-12]

SELV-system SELV system

elektriskt system i vilket en spänning inte kan överstiga värdet för klenspänning – under normala driftförhållanden, och – under förhållanden vid ett fel, även vid jordfel i andra elektriska kretsar ANM – SELV är en förkortning för Safety Extra Low Voltage. [826-12-31]

självbegränsande värmekabel self limiting heating cable

kabel vars temperatur inte kan överstiga ett visst värde oavsett längd och installationssätt vid en viss given spänning skyddsjorda

anslutning av utsatta delar till jord för skydd mot elchock skyddsjordsledare protective earthing conductor

skyddsledare som är avsedd för skyddsjordning [826-13-23]

skyddsjordning protective earthing

jordning av elsäkerhetsskäl i en punkt eller i punkter inom ett system, i en installation eller i materiel [826-13-09]

36

skyddsledare protective conductor

ledare som är anordnad av säkerhetsskäl, t ex skydd mot elchock ANM – I en elinstallation är normalt skyddsledaren en skyddsjordsledare [826-13-22]

skyddsledarkontakt protective conductor contact

konstruktionsdetalj som är avsedd att förmedla kontakt mellan en skyddsledare och en utsatt del som skyddsjordas skyddsutjämningsledare protective bonding conductor

skyddsledare som är avsedd för potentialutjämning för skyddsändamål [826-13-24]

ANM – I vissa standarder, t ex SS-EN 60204-1, används även termen skyddande potentialutjämningsledare för samma definition. skyddsseparation (electrically) protective separation

separation av en krets från en annan genom – dubbel isolering, eller – grundläggande isolering och skyddsavskärmning, eller – förstärkt isolering [826-12-29]

skyddstransformator safety isolating transformer

transformator med skyddsseparation mellan primär- och sekundärlindningarna och utförd för matning av SELVoch PELV-kretsar skärm (electrically) protective barrier

del som ger ett skydd mot direkt beröring från varje vanlig tillträdesriktning [826-12-23]

skötsel operation

all verksamhet inklusive arbete som behövs för att elinstallationen ska fungera Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning och underhåll liksom både elektriskt och icke-elektriskt arbete. sladd cord

en flexibel kabel med ett begränsat antal ledare och liten ledararea [461-06-15]

sladdställ cord set

flexibel kabel eller sladd som är försedd med anslutningsdon i ena eller båda ändarna samt eventuellt elkopplare och reglerdon [461-06-16, mod]

småbåtshamn marina

kaj, pir, brygga eller pontonbrygga som är avsedd för förtöjning av mer än en fritidsbåt solcell PV cell

komponent som genererar elektricitet när den bestrålas med solljus

37

solcellsblock PV array

mekaniskt och elektriskt sammankopplade moduler, inklusive annan materiel, som är nödvändig för en likströmsmatning solcellsblockkabel PV array cable

kabel med matning från ett block solcellsgenerator PV generator

sammankopplade block solcellsinstallation PV installation

monterad elmateriel som bildar ett solcellssystem för kraftförsörjning solcellsmatarkabel (för likström) PV DC main cable

kabel som förbinder kopplingslådan för solcellsgeneratorn med primärsidan på solcellsomriktaren solcellsmatarkabel PV supply cable

kabel som förbinder anslutningsklämmorna för växelspänning på solcellsomriktaren med en huvudledning i elinstallationen solcellsmodul PV module

kapslad apparat, innehållande sammankopplade solceller solcellsomriktare PV inverter

apparat som omvandlar likspänning och likström till växelspänning och växelström solcellssträng PV string

krets i vilken moduler är anslutna i serie för att ett solcellssystem ska kunna generera en erforderlig spänning solcellssträngkabel PV string cable

kabel som förbinder solcellsmoduler till en solscellssträng spänningsband likström Spänningsband

Isolerade eller ickeeffektivt jordade system

Jordade system Pol till jord

Mellan polerna

Mellan polerna

I

U ≤ 120 V

U ≤ 120 V

U ≤ 120 V

II

120 < U ≤ 900 V

120 < U ≤ 1500 V

120 < U ≤ 1500 V

ANM – Tabellen är hämtad från IEC 60449. spänningsband växelström Spänningsband

Isolerade eller ickeeffektivt jordade system

Jordade system Fas till jord

Mellan faser

Mellan faser

I

U ≤ 50 V

U ≤ 50 V

U ≤ 50 V

II

50 < U ≤ 600 V

50 < U ≤ 1000 V

50 < U ≤ 1000 V

ANM – Tabellen är hämtad från IEC 60449.

38

spänningsförande del live part

ledare eller ledande del som är avsedda att bli spänningssatta vid normal användning, inklusive neutralledare men exklusive PEN-, PEM- och PEL-ledare [826-12-08]

standardiserade provningsförhållanden (STC) standard test conditions (STC)

provningsförhållanden som specificeras i SS-EN 60904-3 för solceller och moduler startkopplare starter

elkopplare inklusive vissa övriga don som är erforderliga för att starta och stoppa en motor i kombination med överlastskydd [441-14-38]

stationär elmateriel stationary equipment

fast monterad elmateriel, eller materiel som inte är försedd med bärhandtag och som har en sådan massa att den inte lätt kan flyttas ANM – Materiel vars massa är större än 18 kg anses inte vara lätt flyttbar. [826-16-06]

stickpropp plug

anslutningsdon som är försett med kontaktstift och är konstruerat för anslutning till kontaktdon i uttag samt även är försett med anordningar för anslutning av flexibla kablar eller sladdar [442-03-01]

stånd; monter stand

område eller tillfällig etablering som används för visning, marknadsföring, försäljning, underhållning m m säkring fuse

apparat som innehåller smältledare som smälter då strömmen genom den under en viss tid överskrider ett visst värde och som därigenom bryter strömmen och öppnar kretsen i vilken apparaten är insatt Benämningen säkring omfattar hela anordningen med däri ingående delar. [441-18-01]

tillfällig elinstallation temporary electrical installation

elinstallation som monteras och demonteras samtidigt med ståndet eller föremålen som den matar tillfällig konstruktion temporary structure

enhet eller del av en enhet i vilken det ingår mobila och flyttbara enheter, placerad inomhus eller utomhus, som är konstruerad och avsedd att monteras och demonteras tomgångsspänning under standardiserade provningsförhållanden (U OC STC) open-circuit current under standard test conditions UOC STC

spänningen, under standardiserade provningsförhållanden, över obelastad (öppen) modul, sträng, block eller över likströmsdelen vid solcellsomriktaren uppställningsområde för husvagnar caravan park/camping park

område som omfattar minst två uppställningsplatser för husvagnar

39

utjämningsnätverk bonding network BN

ett antal sammankopplade strukturer som formar en ”elektromagnetisk skärm” för elektroniska system i frekvensomådet från likström (DC) till låga radiofrekvenser (RF) ANM – Termen ”elektromagnetisk skärm” anger en struktur som används för att avleda, blockera eller hindra genomströmningen av elektromagnetisk energi. I allmänhet behöver ett utjämningsnätverk inte vara anslutet till jord, men betraktas i denna standard som ansluten till jord. utomhusbelysningens anslutningspunkt origin of the outdoor lighting installation

den punkt till vilken nätägaren levererar energi eller den punkt från vilken kretsen som endast matar utomhusbelysningen utgår utrymmen för djurhållning arrangements for livestock keeping

byggnader och rum, burar, rännor och andra utrymmen som används för permanent inkvartering av husdjur utsatt del exposed-conductive-part

för beröring åtkomlig ledande del av elmateriel, som normalt inte är spänningssatt, men som på grund av ett fel i den grundläggande isoleringen kan anta en farlig spänning [826-12-10]

utställning show

visning eller framförande på en lämplig plats, vilken kan vara belägen i t ex ett rum, en byggnad eller på en tillfällig etablering utställningsmontrar för ljusarmaturer display stands for luminaires

permanenta montrar i affärer och varuhus vilka används för visning av ljusarmaturer Följande räknas inte som utställningsmontrar: – mässmontrar inom vilka ljusarmaturer är monterade under mässan – tillfälliga utställningsväggar med permanent anslutna ljusarmaturer – utställningsväggar med ett antal ljusarmaturer som ansluts med anslutningsdon. uttag socket (socket-outlet)

med kontakthylsor försett fast eller flyttbart anslutningsdon, varigenom effekt går ut ANM – Exempel: vägg-, golv-, lamp-, stolp- och skarvuttag. vagabonderande ström stray current

läckström som flyter i Jorden eller i nedgrävda metallkonstruktioner och som beror på att konstruktionerna är avsiktligt eller oavsiktligt jordade [195-05-16]

villavagn 1 mobile home

flyttbart fordon för fritidsboende som är utrustat för att möjliggöra flytt av fordonet, men som inte uppfyller fordringarna för konstruktion och användning av vägfordon ANM – På svenska görs ingen skillnad mellan de engelska termerna residential park home och mobile home. villavagn 2 residential park home

fabrikstillverkad flyttbar bostad ANM – På svenska görs ingen skillnad mellan de engelska termerna residential park home och mobile home.

värmeenhet heating unit

värmekabel eller flexibel värmeanordning med fasta kalla anslutningsändar eller anslutningsklämmor med vilka enheten är ansluten till elinstallationen

40

värmekabel heating cable

kabel, med eller utan ledande hölje, armering och yttermantel, som är avsedd att installeras fast och avge värme för uppvärmningsändamål växelströmsdel AC side

del av solcellsinstallationen som omfattar installationen från och med anslutningsklämmorna på växelströmsdelen på solcellsomriktaren till den punkt där matarkabeln ansluts till elinstallationen överlastskydd overload protective device

Se överströmsskydd.

överlastström (för en strömkrets) overload current (of an electric circuit)

överström som uppstår i en strömkrets och som inte är orsakad av kortslutning eller jordfel [826-11-15]

överspänningskategorier för elmateriel overvoltage categories for electrical equipment

kategori för den maximalt förekommande transienta överspänning som elmaterielen i lågspänningsinstallationer anpassas till ANM – Nivåer för olika överspänningskategorier finns i avsnitt 443. överström overcurrent

ström som är större än märkströmmen ANM – För ledare anses märkströmmen vara lika med ledarens belastningsförmåga. [826-11-14]

överströmsskydd overcurrent protective device

anordning som är avsedd att frånkoppla en elektrisk krets om strömmen som flyter i kretsen överstiger ett förutbestämt värde under en specificerad tid [826-14-14]

ANM 1 – Överströmsskydd består normalt av säkringar eller elkopplare. ANM 2 – Ett överströmsskydd kan ha till uppgift att vara kortslutningsskydd med huvuduppgiften att relativt snabbt bryta strömmen vid en kortslutning, eller som ett överlastskydd med huvuduppgiften att bryta en överbelastning som är orsakad av en överström inom en viss, vanligen av strömmens storlek eller av temperaturstegringen beroende, tid eller som både kortslutnings- och överlastskydd.

41

Del 3 – Allmänna förutsättningar 30

Bestämning av allmänna egenskaper

Följande allmänna egenskaper hos installationen ska bestämmas i överensstämmelse med angivet avsnitt: – installationens avsedda användning, dess allmänna uppbyggnad och strömförsörjningar (avsnitt 31, 35 och 36) – den yttre påverkan som installationen kommer att utsättas för (avsnitt 32) – ömsesidig påverkan mellan installationens materiel (avsnitt 33) – installationens utförande med hänsyn till erforderligt underhåll. Dessa egenskaper ska beaktas vid val av skyddsåtgärder (kapitel 41 till 44) samt vid val av elmateriel och dess montering (kapitel 51 till 55). ANM – För andra typer av elinstallationer, t ex för telekommunikation eller signalöverföring i byggnader (Home and Building Electronic Systems, HBES) med mera, ska hänsyn tas till CENELEC- eller IEC-standarder som är relevanta för den typen av elinstallation. För teleinstallationer ska även hänsyn tas till publikationer från ITU-T och ITU-R.

31

Användning, uppbyggnad och strömtillförsel

31.1 Allmänna distributionsnät för lågspänning ska vara utförda som TN-system. ANM 1 – Beträffande TN-system, se avsnitt 312.2.

Fordringen är ett tillägg till det internationella underlaget på grund av ett svenskt krav i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda.

311

Maximal belastning och sammanlagring

För att få ett ekonomiskt och tillförlitligt utförande av en installation, inom givna gränser för temperatur och spänningsfall, är det viktigt att en maximal belastning bestäms. Vid bestämning av den maximala belastningen kan hänsyn tas till sammanlagring. Grundläggande dimensioneringsregler med hänsyn till ekonomiskt och tillförlitligt utförande av elinstallationer för bland annat kontors- och bostadshus finns i: SS 424 14 38 Kabelförläggning i byggnader, SS 437 01 45 Elinstallationer i byggnader – Grundläggande dimensioneringsregler, SS 437 01 46 Elinstallationer i byggnader – Uttag och andra anslutningspunkter – Omfattning och placering, SS 437 01 51 Elinstallationer i byggnader – Införing av el- och telekablar i byggnader, SS 437 01 52 Elinstallationer i byggnader – Utrymme för el- och teleutrustningar i flerbostadshus Beräkningsregler för belastning och sammanlagring i huvudledning anges i SS 437 01 45. Sammanlagringsfaktorer för dimensionering av strömbanor i kopplingsutrustningar ges i avsnitt 4.8 i SS-EN 60439-1 Kopplingsutrustningar för högst 1 000 V växelspänning eller 1 500 V likspänning – Del 1: Fordringar på typkontrollerade och delvis typkontrollerade utrustningar och i SS-EN 60439-3 Kopplingsutrustningar för högst 1 000 V växelspänning eller 1 500 V likspänning – Del 3: Särskilda fordringar på kopplingsutrustningar för lågspänning, avsedda att installeras i lokaler där icke fackkunniga eller icke instruerade personer har tillträde för betjäning. Sammanlagrat effektbehov framgår av SS 437 01 45.

42

312

Olika slag av fördelningssystem

Följande faktorer ska beaktas: – slag av system med hänsyn till spänningsförande ledare – slag av systemjordning. 312.1

Olika system med hänsyn till strömförande ledare

ANM – Konfigurationerna som beskrivs i detta avsnitt är inte avsedda att vara fullständiga. De presenteras som exempel på typiska konfigurationer.

Följande system med spänningsförande ledare omfattas av standarden: 312.1.1

Ledare i växelströmskretsar L1* L2* IEC 2263/05

* numrering av ledarna är valfri

Figur 1 – Enfassystem med två poler L1*

N

L2* IEC 2264/05

Fasvinkel 0° * numrering av ledarna är valfri

Figur 2 – Enfassystem med tre poler

L1*

N

L2*

Fasvinkel 180°

L1*

L1*

L2*

N

N

L2*

Fasvinkel 90°

Fasvinkel 120° IEC 2265/05

* numrering av ledarna är valfri

Figur 3 – Tvåfassystem med tre poler

43

L1 L1 L2

L2 L3

L3

Y-koppling

Deltakoppling IEC 2266/05

Figur 4 – Trefassystem med tre poler

L1 L2 L3 N eller PEN IEC 2267/05

Figur 5 – Trefassystem med fyra poler

Trefassystem med fyra poler som har neutral- eller PEN-ledare. Per definition räknas inte PENledaren som en spänningsförande ledare, men den är en ledare som för en driftström. ANM 1 – I de fall en tvåpolig enfasinstallation är ansluten från ett fyrpoligt trefassystem är de två ledarna antingen två fasledare, en fasledare och en neutralledare eller en fasledare och en PEN-ledare. ANM 2 – I installationer med laster anslutna mellan faser är det inte alltid nödvändigt att installera neutralledare.

312.1.2

Ledare i likströmskretsar L+ L+

G G

M eller PEM G L– eller PEL IEC 2268/05

L– IEC 2268/05

Figur 6 – Tvåpoligt system

Figur 7 – Trepoligt system

ANM – PEL- och PEM-ledare är inte spänningsförande ledare fastän de för driftström. Därför betecknas de som tvåpoliga eller trepoliga system.

44

312.2

Olika slag av systemjordning

Följande systemjordningar omfattas av denna standard. ANM 1 – Figurerna 31A1 till 31G1 och figurerna avsnitt 3A.1 till 3A.3 visar exempel på vanliga trefassystem. Figurerna 31H1 till 31M1 och figurerna i avsnitt 3A.4 till 3A.6 visar exempel på vanliga DC-system (likströmssystem). ANM 2 – Beteckningarna har följande innebörd: Första bokstaven anger fördelningssystemets jordförbindelse: T = direkt förbindelse mellan jord och en punkt i fördelningssystemet I = fördelningssystemet är isolerat från jord, eller en punkt är jordförbunden genom en impedans Andra bokstaven anger hur utsatta delar är förbundna med jord: T = direkt förbindelse mellan jord och utsatta delar oberoende av fördelningssystemets eventuella jordförbindelse N = direkt förbindelse mellan utsatta delar och fördelningssystemets jordförbundna punkt. (I växelströmsnät är det normalt neutralpunkten som är jordförbunden. Om det inte finns någon neutralpunkt kan en fasledare jordförbindas.) ANM 3 – PEL- och PEM-ledare är inte spänningsförande ledare fastän de för driftström. Därför betecknas de som tvåpoliga eller trepoliga system. Eventuella därpå följande bokstäver anger hur neutralledare och skyddsledare är framdragna: S = skyddsfunktionen är utförd med en separat ledare eller en jordad fasledare C = neutral- och skyddsfunktionen är utförda i en och samma ledare (PEN-ledare). Förklaring av symbolerna som används i figurerna 31A1 t o m 31M1 enligt IEC 60617 Neutralledare (N) Skyddsjordsledare (PE) Kombinerad skyddsjordsledare och neutralledare (PEN)

45

312.2.1

TN-system

312.2.1.1 

System med en matning

TN-system har en punkt direkt jordad och utsatta delar i installationen är anslutna till denna punkt med skyddsledare. Tre slag av TN-system definieras med hänsyn till hur neutral- och skyddsledare är anordnade: – TN-S-system, ett system i vilket neutral- och skyddsledare utgörs av separata ledare (exempel visas i figur 31A1 och i bilaga 3A, figurerna 3A.31A2 och 3A.31A3) ANM – För symboler, se förklaringen som anges i avsnitt 312.2 Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 N PE

Utsatta delar

Strömkällans jordning

Distributionsnätets jordning

Jordning av systemet med en eller flera jordelektroder

IEC 2269/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31A1 – TN-S-system med separata neutral- och skyddsjordsledare genom hela systemet

46

– TN-C-S-system, ett system i vilket neutral- och skyddsjordsledarfunktionerna är kombinerade i en ledare i en del av systemet (se figur 31B1 och i bilaga 3A figurerna 3A.31B2 och 3A.31B3). ANM – För symboler, se förklaringen som anges i avsnitt 312.2 Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3

PEN

N

PEN

PE

Strömkällans jordning

Distributionsnätets jordning

Utsatta delar

Jordning av systemet med en eller flera jordelektroder IEC 2272/05

Neutral- och skyddsledarfunktionerna är kombinerade i en ledare i en del av systemet. ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31B1 – Trefasigt TN-C-S-system med fyra poler där PEN-ledaren delas upp i PE- och N-ledare på en annan plats i installationen

47

– TN-C-system, ett system i vilket neutral- och skyddsledarfunktionerna är kombinerade (se figur 31C1). ANM – För symboler, se förklaringen som anges i avsnitt 312.2 Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 PEN

Utsatta delar Strömkällans jordning

Distributionsnätets jordning

Jordning av systemet med en eller flera jordelektroder IEC 2275/05

ANM – Ytterligare jordning av installationens PEN-ledare kan vara nödvändig.

Figur 31C1 – TN-C-system med neutral- och skyddsledarfunktionerna kombinerade i en och samma ledare genom hela systemet

48

312.2.1.2

System med flera matningar

I det fall en installation med flera matningar i en del av ett TN-system är olämpligt projekterat, kan driftströmmar flyta genom kretsar som inte är avsedda för detta. Sådana strömmar kan orsaka – brand, – korrosion, och – elektromagnetiska störningar. Systemet som visas i figur 31D1 är ett system där mindre partiella driftströmmar flyter genom kretsar som inte är avsedda för detta. De viktigaste projekteringsreglerna enligt figur 31D1 a) - d) anges i förklaringen nedanför figur 31D1 (ytterligare exempel på tillämpningar utan neutralledare, se bilaga 3A, figur 3A.31D2). Märkningen av skyddsjordsledare ska utföras i enlighet med SS-EN 60446 och avsnitt 514. Vid utökning av systemet ska det säkerställas att skyddsmetoderna har en korrekt funktion.

Matning 2 a)

L1 Matning 1

L2 L3 N

a)

PE c) d)

b)

Utsatta delar Matningens jordning Installation IEC 2276/05

Förklaring a) Direkt anslutning från strömkällornas neutralpunkter är inte tillåten b) Ledaren som sammankopplar strömkällornas neutralpunkter ska vara isolerad. Funktionen hos denna ledare är som en PENledare; den får emellertid inte anslutas till strömförbrukande materiel. c) Endast en anslutning ska göras mellan strömkällornas neutralpunkter och skyddsjordsledaren. Denna anslutning ska göras i huvudcentralen (kopplingsutrustningen). d) Kompletterande jordning av skyddsjordsledaren kan vara nödvändig.

ANM – Figuren är inte tillämplig för distributionsnät utan visar endast elinstallationen i byggnaden. Figur 31D1 – TN-C-S-system med flera strömkällor och separata skydds- och neutralledare anslutna till strömförbrukande materiel

49

Exempel för systemjordning, sektionering och distribution i nätstation Beteckningar: NS Nätstation RCM Jordfelsövervakning FD Fördelning GC Gruppcentral NB Nätbrytare/Trafobrytare GB Generatorbrytare Q Lastbrytare (med eller utan överströmsskydd) SB Sektioneringsbrytare

Figur 31:1 – Exempel på TN-system med flera matningar från SEK Handbok 450 – Elinstallationer i medicinska utrymmen.

50

312.2.2

TT-system

312.2.2.1

System med en matning

TT-system har en punkt direkt förbunden med jord. Utsatta delar är förbundna med en jordelektrod som är elektriskt oberoende av neutralpunktens jordning (se figur 31E1 och i bilaga 3A, avsnitt 3A.2 figur 3A.31E2). Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 N PE

Utsatta delar Strömkällans jordning

Skyddsjordning i installationen IEC 2278/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31E1 – TT-system med separata skyddsjords- och neutralledare genom hela installationen

51

312.2.2.2

System med flera matningar

I det fall en installation med flera matningar i en del av ett TT-system är olämpligt projekterat kan driftströmmar flyta genom kretsar som inte är avsedda för detta. Sådana strömmar kan orsaka – brand, – korrosion, och – elektromagnetiska störningar. Systemet som visas i figur 31F1 är ett system där mindre partiella driftströmmar flyter som genom kretsar som inte är avsedda för detta. De viktigaste projekteringsreglerna enligt figur 31F1 a) - d) anges i förklaringen nedanför figur 31F1. Märkningen av skyddsjordsledare ska utföras i enlighet med SS-EN 60446 och avsnitt 514. Vid utökning av systemet ska det säkerställas att skyddsmetodernas har en korrekt funktion. I det fall ett TT-system med flera matningar kraftförsörjer en installation rekommenderas att neutralpunkterna hos de olika strömkällorna av EMC-skäl är sammankopplade och anslutna till jord i endast en punkt. Se figur 31F1. Matning n

Matning 2 a)

L1 Matning 1

L2 L3 N c)

a) b)

Matningens jordning

Utsatta delar

Installation Förklaring a) Direkt anslutning till jord från antingen strömkällornas eller generatorns neutralpunkter är inte tillåten b) Ledaren som sammankopplar strömkällornas neutralpunkter ska vara isolerad. Funktionen hos denna ledare är som en PENledare; den får emellertid inte anslutas till strömförbrukande materiel och ett varningsanslag som anger detta ska placeras på eller invid ledaren. c) Endast en anslutning ska göras mellan strömkällornas neutralpunkter och skyddsjordsledaren. Denna anslutning ska göras i huvudcentralen (kopplingsutrustningen). d) Kompletterande jordning av skyddsjordsledaren kan vara nödvändig.

ANM – Figuren är inte tillämplig för distributionsnät utan visar endast elinstallationen i byggnaden. Figur 31F1 – TT-system med flera strömkällor med neutralpunkter som är jordade i en och samma punkt

52

312.2.3

IT-system

IT-system har alla spänningsförande delar isolerade från jord eller en punkt ansluten till jord via en impedans. De utsatta delarna i elinstallationen är jordade individuellt, kollektivt eller till systemjordningen enligt avsnitt 411.6 (se figurerna 31G1 och bilaga 3A, avsnitt 3A.3, figurerna 3A.31G2, 3A.31G3 och 3A.31G4). Distributionsnät Strömkälla

Installation L1 L2 L3 N

2)

PE Impedans

1)

Utsatt del Strömkällans jordning

Systemets skyddsjordning

Utsatt del

Installationens skyddsjordning kan utföras genom antingen som oberoende av (ej sammankopplad med) systemets skyddsjordning eller som en åtgärd som utförs som ett till systemets skyddsjordning (sammankopplad med systemets skyddsjordning) Installationens skyddsjordning behöver inte vara utförd i anslutningspunkten.

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig. 1)

2)

Systemet kan vara anslutet till jord via en tillräckligt hög impedans. Denna anslutning kan t ex göras vid neutralpunkten, den artificiella neutralpunkten eller en fasledare. Neutralledare bör inte distribueras.

Figur 31G1 – IT-system med utsatta delar sammankopplade med en kollektivt jordad skyddsledare

53

312.2.4

DC-system

Olika slag av jordning för likströmssystem (DC-system). Där figurerna 31H till 31M visar jordning av en pol i ett tvåledarsystem för DC-system ska beslutet om att jorda den positiva eller negativa polen vara grundat på driftförhållanden eller andra hänsynstaganden, t ex undvikande av korrosion på ledare och jordning. 312.2.4.1

TN-S-system

Den jordade ledaren (till exempel L-) som visas i figur 31H1 eller den jordade mittledaren (M) som visas i bilaga 3A, avsnitt 3A.4, figur 3A.31H2 är åtskilda från skyddsledaren genom hela installationen. Strömkälla

~

Installation

L+

–

PEL

L– PE

Möjlig placering av batteri Utsatta delar Systemjordning IEC 2282/05

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31H1 – TN-S-system (DC)

54

312.2.4.2

TN-C-system

Funktionerna hos den jordade ledaren (till exempel L-) och skyddsledaren är kombinerade i en ledare PEL genom hela installationen som visas i figur 31J1 eller den jordade mittledaren (M) och skyddsledaren är kombinerade i en ledare, PEM genom hela installationen som visas i bilaga 3A, avsnitt 3A.4, figur 3A.31J2. Strömkälla

~

Installation

L+

–

PEL

Möjlig placering av batteri Utsatt del Systemjordning IEC 2284/05

ANM – Ytterligare jordning av PEL-ledaren i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31J1 – TN-C-system (DC)

55

312.2.4.3

TN-C-S-system

Funktionerna hos den jordade ledaren (till exempel L-) och skyddsledaren är kombinerade i en ledare PEL i delar av installationen som visas i figur 31K1 eller den jordade mittledaren (M) och skyddsledaren är kombinerade i en ledare, PEM i delar av installationen som visas i bilaga 3A, avsnitt 3A.4, figur 3A.31K2. Strömkälla

~

Installation

L+

–

PEL

PE L–

Möjlig placering av batteri Utsatt del

Utsatt del

Systemjordning

TN-C-system

TN-S-system

TN-C-S-system (DC) IEC 2286/05

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31K1 – TN-C-S-system (DC)

56

312.2.4.4

TT-system Installation

Strömkälla

~

L+

–

L– PE

Möjlig placering av batteri Utsatt del

Jordning av utsatta delar

Systemjordning

IEC 2288/05

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 31L1 – TT-system (DC)

312.2.4.5

IT-system Strömkälla

~

Installation

L+

–

L– PE 1)

Möjlig placering av batteri Utsatt del

Systemjordning Jordning av utsatta delar IEC 2290/05 1)

Systemet kan vara anslutet till jord via en tillräckligt hög impedans.

ANM 1 – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig. ANM 2 – Ett exempel med PEM-ledare finns i avsnitt 3A.6, figur 3A.31M2.

Figur 31M1 – IT-system (DC)

57

313

Strömförsörjning

313.1

Allmänt

313.1.1

Följande egenskaper hos kraftmatningen eller kraftmatningarna, oavsett vilken kraftkälla som används, ska fastställas genom beräkning, mätning, undersökning eller inspektion: – nominell spänning – strömart och frekvens – förväntad kortslutningsström vid anslutningspunkten – jordfelsimpedansen hos den del av systemet som ligger utanför installationen – ändamålsenligheten med hänsyn till de fordringar installationen ställer, inkluderande maximal belastning – slag av överströmsskydd som används i anslutningspunkten och deras data. Dessa egenskaper ska fastställas för såväl extern som intern strömförsörjning. Detta gäller såväl normal strömförsörjning som nödkraft och reservkraft. Normalt tillämpas för allmän distribution kriterier för spänningsnivå och frekvens enligt SS­‑EN 50160 Spänningens egenskaper i elnät för allmändistribution. Uppgifter om impedans och/eller nätkortslutningsström vid anslutningspunkten för beräkning av utlösningstider etc kan erhållas från nätägaren. Det är viktigt att nätägaren anger såväl högsta som lägsta värde på impedans respektive nätkortslutningsström. Faktorerna ska i tillämpliga delar beaktas även när strömmatningen sker från egen strömkälla. Detta kan avse matning via egen generator, omformare, reserv- eller nödkraftkälla samt via stördämpningstransformator. Uppgifter om dessa utrustningars prestanda, t ex impedans och kortslutningsström, kan erhållas från utrustningens leverantör. Eftersom dessa strömkällor kan ha betydligt lägre kortslutningseffekt än ordinarie matning är det viktigt att beakta detta vid dimensioneringen av skydden. 313.2

Nödkraft och reservkraft

Om exempelvis myndigheter med ansvarsområden inom brandskydd och nödutrymning eller den som beställt elinstallationen ställer krav som gäller användandet av nödkraft- eller reservkraftsystem, ska egenskaperna hos systemen definieras separat. Strömkällorna ska ha erforderliga driftegenskaper, till exempel med avseende på kapacitet, tillförlitlighet och tid för inkoppling. För ytterligare fordringar på nödkraft och reservkraft, se avsnitt 35 och avsnitt 556.

314

Sektionering av installationer

314.1 Varje installation ska i erforderlig utsträckning sektioneras för att: – fara och minimera olägenheter i händelse av fel – underlätta säker inspektion, provning och säkert underhåll (se även kapitel 53) – ta hänsyn till den fara som kan uppstå vid ett fel i en enskild strömkrets, till exempel en strömkrets för belysning – minska sannolikheten för oönskad utlösning av jordfelsbrytare beroende på stora strömmar i skyddsjordsledare som inte beror på ett fel – begränsa effekterna av EMI (elektromagnetiska störningar) – förebygga indirekt spänningssättning av kretsar som ska vara frånskilda.

58

Speciella åtgärder kan erfordras för att förebygga fel eller minska konsekvenserna av fel i kretsar vars funktion har stor betydelse för den allmänna säkerheten inom anläggningen. Sådana kretsar kan avse belysning i trappor och utrymningsvägar samt hissar och larmanordningar. På samma sätt bör installationen delas upp så att det är möjligt att frånkoppla vissa delar av installationen utan att orsaka alltför stora olägenheter i andra delar. Vid användning av jordfelsbrytare bör uppdelning ske så att utlösning av jordfelsbrytare inte medför att hela installationen blir spänningslös eller att utrustning som är väsentlig för byggnadens funktion, och som kan stå utan tillsyn längre tid, t ex värmesystemet, blir spänningslös. 300 mA JFB

Typ S

300 mA JFB

300 mA JFB

Se även: SS 436 21 31 Serviscentraler – Tilläggsfordringar till SS-EN 60439-1 SS 437 01 45 Elinstallationer i byggnader – Grundläggande dimensioneringsregler 314.2 För delar av installationen som måste gå att styra separat, ska särskilda kretsar anordnas på ett sådant sätt att de inte påverkas vid fel i andra kretsar. Med installation där driftavbrott måste undvikas avses bland annat system för skyddsutrustning, vissa larm- och manöversystem samt strömtransformatorers sekundärkretsar. Se även avsnitt 556.

32

Klassificering av yttre påverkan

ANM – För klassificering av yttre påverkan, se kapitel 51

59

33

Ömsesidig påverkan mellan ingående anläggningsdelar

33.1

Egenskaper

Vid utförande av elinstallationer ska de egenskaper hos elmaterielen som kan inverka skadligt på annan elmateriel och andra funktioner samt inverka störande på kraftmatningen klarläggas. Skadlig inverkan kan uppträda till exempel på grund av: – transienta överspänningar – underspänning – osymmetriska belastningar – snabba belastningsförändringar – startströmmar – överlagrade strömmar av annan frekvens (övertonsströmmar) – likströmskomponenter – högfrekventa variationer i spänning, ström eller fält – läckströmmar till jord – otillräcklig jordning – stora strömmar i skyddsjordsledare som inte beror på ett fel. Startströmmarnas storlek har betydelse även för de största effekter som får inkopplas momentant vid bland annat motorstarter och svetsning.

AMI Installatör – Anslutning, Mätning, Installation

Se även AMI Installatör (Anslutning, Mätning och Installation)

EIO_AMIinstallator_A4.indd 1

33.2

09-06-26 10.57.03

Elektromagnetisk kompatibilitet

All elektrisk materiel ska uppfylla gällande fordringar på elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) i tillämpliga EMC-standarder. Den som planerar och projekterar elinstallationer ska överväga åtgärder för att minska effekten av inducerade överspänningar och elektromagnetiska störningar (EMI). Åtgärder framgår av kapitel 44.

34

Utförande med hänsyn till underhåll

Förväntad omfattning och förväntat utförande av installationens underhåll ska bedömas och faktorer som kan påverka underhållet beaktas, så att – periodisk inspektion, provning, underhåll och reparationer som bedöms bli nödvändiga under installationens avsedda livslängd kan utföras på ett enkelt och säkert sätt, – de vidtagna skyddsåtgärdernas effektivitet kan upprätthållas under installationens livslängd, och – tillförlitligheten hos materielen i installationen från funktionssynpunkt är tillräcklig för installationens livslängd.

60

Av kapitel 61 framgår att den som utfört elinstallationen i sin dokumentation bör lämna en rekommendation på tidsintervall till den första periodiska kontrollen. Utförande av den periodiska kontrollen framgår av kapitel 62.

35

Nödkraft

35.1

Allmänt

ANM 1 – Krav som gäller nödkraft kan vara reglerade i myndighetsföreskrifter. ANM 2 – Exempel på nödkraftsmatade objekt är: nödbelysning, brandlarmsystem, installationer för brandpumpar, räddningstjänstshissar samt utrustning för rök- och värmeutsläpp.

Följande nöd- och reservkraftkällor kan användas: – ackumulatorbatterier – primärelement – generatorenheter vars funktion är oberoende av den normala matningen – en separat matarkabel som är helt oberoende av den normala matningen (se avsnitt 556.4.4). Beträffande reservkraft och nödkraft se avsnitt 551 och 556. Beträffande matning med separat servisledning, se avsnitt 556.4.4. Från Boverket och Arbetsmiljöverket finns föreskrifter om nödbelysning. För efterlysande markering i driftrum för elektrisk kopplingsutrustning, se SS 436 21 01 Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning. 35.2

Klassificering

Ett nödkraftsystem är antingen: – icke-automatiskt, då det startas manuellt, eller – automatiskt. Automatisk inkoppling av matning klassificeras med hänsyn till tiden för övertagande av matning enligt följande: – utan avbrott: en matning, som automatiskt säkerställer kontinuerlig matning under övergångsperioden, till exempel vid spännings- och frekvensvariationer – mycket kort avbrott: en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,15 s – kort avbrott: en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,5 s – medellångt avbrott: en matning som är automatisk tillgänglig inom 15 s – långt avbrott: en matning som är automatiskt tillgänglig efter längre tid än 15 s.

36

Strömförsörjningens kontinuitet

Det ska göras en värdering av varje strömkrets huruvida det finns särskilda fordringar på strömförsörjningens kontinuitet. Följande bör övervägas: – val av systemjordning – val av skyddsanordningar för att uppnå selektivitet – antal strömkretsar – användning av flera matningar – användning av övervakningsutrustning.

61

Bilaga 3A (informativ) Exempel på systemjordning 3A.1

TN-system (AC) Distributionsnät Strömkälla

Installation L1 L2 L3 PE

Utsatt del Strömkällans jordning

IEC 2270/05

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31A2 – TN-S-system med separat jordad fasledare och skyddsjordsledare genom hela systemet

62

Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 PE

Utsatt del Strömkällans jordning

Distributionsnätets jordning

Jordning av systemet med en eller flera jordelektroder IEC 2271/05

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31A3 – TN-S-system utan neutralledare och med jordad skyddsledare genom hela systemet

Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 N PEN

PE

Anslutningspunkt

Strömkällans jordning

Utsatt del IEC 2273/05

ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31B2 – Trefasigt TN-C-S-system med fyra poler där PEN-ledaren delas upp i PE- och N-ledare i anslutningspunkten

63

Distributionsnät Strömkälla

Installation

L N PEN

PE

Anslutningspunkt

Utsatt del

Strömkällans jordning IEC 2274/05

Neutralledar- och skyddsledarfunktionerna är kombinerade i en ledare i en del av systemet. ANM – Ytterligare jordning av PEN-ledaren i distributionsnätet och skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31B3 – Enfasigt TN-C-S-system med två poler där PEN-ledaren delas upp i PE- och N-ledare i anslutningspunkten

64

3A.1.1

TN-system med flera matningar

I fabriker med enbart tvåfas- och trefaslaster mellan fasledare är det inte nödvändigt att distribuera en neutralledare (se figur 3A.31D2). I detta fall bör skyddsledaren ha flera anslutningar till jord.

Matning 2 a)

L1 Matning 1

L2 L3

PE

a) c)

d)

b) Utsatt del Matningens jordning

Installation

IEC 2277/05

Förklaring a) Direkt anslutning från strömkällornas neutralpunkter är inte tillåten. b) Ledaren som sammankopplar strömkällornas neutralpunkter ska vara isolerad. Funktionen hos denna ledare är som en PENledare; den ska emellertid inte anslutas till strömförbrukande materiel. c) Endast en anslutning ska göras mellan strömkällornas neutralpunkter och skyddsjordsledaren. Denna anslutning ska göras i huvudcentralen (kopplingsutrustningen). d) Kompletterande jordning av skyddsjordsledaren kan vara nödvändig.

Figuren är inte tillämplig för distributionsnät utan visar endast elinstallationen i byggnaden. Figur 3A.31D2 – TN- system med flera strömkällor och separata skyddsjords- och neutralledare genom hela systemet för två- eller trefaslaster

65

3A.2

TT-system (AC) Distributionsnät Strömkälla

Installation L1 L2 L3 PE

Utsatt del Strömkällans jordning

Installationens skyddsjordning

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31E2 – TT-system utan distribuerad neutralledare och med jordad skyddsledare genom hela installationen

66

IEC 2279/05

3A.3

IT-system (AC) Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 N

2)

PE

Impedans

PE

1)

Utsatta delar Strömkällans jordning

Installationens skyddsjordning IEC 2281/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordledare i installationen kan vara nödvändig. 1)

Systemet kan vara anslutet till jord via en tillräckligt hög impedans. Denna anslutning kan t ex göras vid neutralpunkten, den artificiella neutralpunkten eller en fasledare.

2)

Neutralledare bör inte distribueras.

Figur 3A.31G2 – IT-system med utsatta delar jordade i grupper eller individuellt

67

Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3

PE Impedans

1)

Utsatta delar Strömkällans jordning

Installationens skyddsjordning

Installationens skyddsjordning kan utföras genom antingen som oberoende av (ej sammankopplad med) systemets skyddsjordning eller som en åtgärd som utförs som ett tillägg till systemets skyddsjordning (sammankopplad med systemets skyddsjordning). Installationens skyddsjordning behöver inte vara utförd i anslutningspunkten.

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig. 1)

Systemet kan vara anslutet till jord via en tillräckligt hög impedans.

Figur 3A.31G3 – IT-system som har en artificiell neutralpunkt och som har alla utsatta delar sammanbundna med en skyddsledare som är kollektivt jordad

68

Distributionsnät Strömkälla

Installation

L1 L2 L3 PE

PE

Impedans 1)

Utsatta delar Strömkällans jordning

Installationens skyddsjordning

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig. 1)

Systemet kan vara anslutet till jord via en tillräckligt hög impedans.

Figur 3A.31G4 – IT-system som har en artificiell neutralpunkt och som har utsatta delar jordade i grupper eller individuellt

69

3A.4

TN-system (DC) Strömkälla

~ ~

Installation

L+

–

PEM M

–

L–

PE

Möjlig placering av batteri Utsatta delar Systemjordning

IEC 2283/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31H2 – TN-S-system (DC)

Installation

Strömkälla

~ ~

L+

–

PE

PEM L–

– Möjlig placering av batteri

Utsatta delar

Systemjordning IEC 2285/05

ANM – Ytterligare jordning av PEM-ledaren i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31J2 – TN-C-system (DC)

70

Strömkälla

~ ~

Installation

L+

–

PEM

PE

–

L–

M Möjlig placering av batteri Utsatt del

Utsatt del

Systemjordning TN-C-system

TN-S-system

TN-C-S-system (DC) IEC 2287/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31K2 – TN-C-S-system (DC)

71

3A.5

TT-system (DC) Strömkälla

~ ~

Installation

L+

–

M

–

L–

PE Möjlig placering av batteri Utsatt del

Systemjordning

Jordning av utsatta delar IEC 2289/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig.

Figur 3A.31L2 – TT-system (DC)

72

3A.6

IT-system (DC) Strömkälla

~ ~

Installation

–

M

–

L– PE Möjlig placering av batteri

1)

Utsatt del

Systemjordning

Jordning av utsatta delar

IEC 2291/05

ANM – Ytterligare jordning av skyddsjordsledare i installationen kan vara nödvändig. 1)

Systemet kan vara anslutet till jord via en tillräckligt hög impedans.

Figur 3A.31M2 – IT-system (DC)

73

DEL 4 – Skydd av personer, husdjur och egendom Kapitel 41 – Skydd mot elchock 410

Inledning

Kapitel 41 hanterar skydd mot elchock i elinstallationer. Kapitlet är baserat på SS‑EN 61140, vilken är en grundläggande säkerhetsstandard vad gäller skydd av personer och husdjur. SS‑EN 61140 är avsedd att ange de grundläggande principerna och fordringarna som är allmänna för elinstallationer och elmateriel samt nödvändiga för deras samordning. Den grundläggande regeln för skydd mot elchock, enligt SS-EN 61140, är att farliga spänningsförande delar inte får vara åtkomliga och åtkomliga ledande delar inte får anta en farlig spänning, vare sig vid normal drift eller vid ett första fel. Enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 61140 tillgodoses skydd vid normal drift med ett basskydd och skyddet vid ett fel med ett annat oberoende skydd. Alternativt kan skydd mot elchock utgöras av förstärkta skyddsåtgärder som skyddar vid normal drift samt vid ett fel. Detta kapitel är en GSP-publikation (Group Safety Publication) för skydd mot elchock. I förra utgåvan av kapitel 41: – var basskydd vid normal drift benämnt skydd mot direkt beröring – var felskydd benämnt skydd mot indirekt beröring. Metoder för anordnande av basskydd finns i bilagorna 41A och 41B. Grunden för skydd mot elchock i elinstallationer bygger på att ett (1) fel inte får medföra fara. Det är först då ett andra fel inträffar som en farlig situation kan uppstå. Detta brukar kallas tvåfelsprincipen. Av den anledningen fordras att man anordnar såväl basskydd som felskydd. Exempel på tvåfelsprincipen är att enbart en grundläggande isolering inte anses vara tillräcklig, utan måste kompletteras antingen med en tilläggsisolering eller placeras i ett jordat hölje. I vissa miljöer fordras även ett tredje skydd (tilläggsskydd) i form av en jordfelsbrytare och/eller kompletterande skyddsutjämning. Jämför bl a avsnitt 411.3.3, 701, 704, 705, 706, 708, 709, 711, 714, 717, 721, 740, 751 och 753. Andra sätt att försäkra sig om att ett fel inte medför en farlig situation är att anordna skydd genom SELV, PELV eller skyddsseparation. 410.1

Omfattning

Kapitel 41 anger väsentliga fordringar för skydd av personer och husdjur mot elchock, innefattande basskydd och felskydd. Kapitlet omfattar även tillämpning och samordning av dessa fordringar med hänsyn till yttre påverkan. Fordringar för tillämpning av kompletterande skyddsåtgärder ges även i specifika fall. 410.3

Allmänna fordringar

410.3.1

De angivna spänningsnivåerna i detta kapitel avses vara effektivvärde vid växelspänning och/eller pulsationsfri likspänning, om inte annat anges. Med pulsationsfri likspänning menas normalt att effektivvärdet av den pålagrade sinusformade växelspänningen är högst 10 % av likspänningen.

74

410.3.2

En skyddsåtgärd ska bestå av – en lämplig kombination av basskydd och separat felskydd, eller – en utökad skyddsåtgärd som ger både basskydd och felskydd. Tilläggsskydd specificeras som en del av en skyddsåtgärd under speciella villkor för yttre påverkan och i speciella utrymmen (se del 7). ANM 1 – För speciella tillämpningar kan skyddsåtgärder som inte uppfyller denna princip tillåtas (se avsnitt 410.3.5 och 410.3.6) ANM 2 – Ett exempel på en utökad skyddsåtgärd är förstärkt isolering.

Tabell 410:1 – Exempel på tillämpning av skyddsåtgårder Avsnitt 410.3 Allmänna fordringar 410.3.2

Skydd ska åstadkommas genom:

Val av materiel

En lämplig kombination av basskydd med separat felskydd Basskydd

En skyddsåtgärd som i sig självt ger såväl basskydd som felskydd Felskydd

414

SELV/PELV

414

SELV/PELV

Bilaga 41A, 41A.1

Grundläggande isolering av spänningsförande delar

414

Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

Bilaga 41B

Hinder

412

Dubbel eller förstärkt isolering

Bilaga 41B

Placering utom räckhåll

Bilaga 41C, 41C.2 Jordfri, lokal skyddsutjämning 413

Skyddsseparation

Fordring på jordfelsbrytare (högst 30 mA) som komplement 411.3.3

Fordring på jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA för • uttag för allmänbruk ≤ 20 A som används av lekmän • flyttbar elmateriel ≤ 32A som används utomhus

701.415.1

Alla gruppledningar i utrymmen avsedda för bad eller dusch.

702.410.3.3

För installationer i utrymmen med simbassänger och andra bassänger.

703.415.1

Alla gruppledningar i basturummet förutom gruppledningen som matar bastuaggregatet.

704.410.3.4

För uttag ≤ 32 A vid bygg- och rivningsplatser.

705.411.1

För uttag ≤ 32 A i utrymmen för jordbruk, trädgårdsmästerier och husdjur.

706.410.3.3

För fast monterad klass II-materiel i trånga ledande utrymmen.

708.531.2

För uttag inom uppställningsområden för husvagnar.

709.531.2

För uttag som matar fritidsbåtar.

711.415.1.02

Förutom strömkretsar för nödbelysning ska alla gruppledningar för belysning och uttag med märkström upp till 32 A vara skyddade av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är maximalt 30 mA.

721.415.1

Generellt i husvagnen/husbilen.

740.415.1.02

Gruppledningar för belysning och uttag upp till och med 32 A samt flyttbar materiel som är ansluten med flexibla kablar vars belastningssförmåga är 32 A eller mindre ska tilläggsskyddas med jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA.

75

410.3.3

I varje del av en installation ska en eller flera skyddsåtgärder vidtas, med hänsyn taget till yttre påverkan. Följande skyddsåtgärder är normalt tillåtna: – skydd genom automatisk frånkoppling av matningen (avsnitt 411) – skydd genom dubbel eller förstärkt isolering (avsnitt 412) – skydd genom skyddsseparation för matning av en elapparat (avsnitt 413) – skydd genom användning av klenspänning i form av SELV eller PELV (avsnitt 414). Vid val och montering av elmateriel i installationen ska hänsyn tas till de skyddsåtgärder som tillämpats. För specifika installationer se avsnitt 410.3.4 – 410.3.9. ANM – Den vanligaste skyddsåtgärden i elinstallationer är skydd genom automatisk frånkoppling av matningen.

410.3.4

För särskilda slag av elinstallationer ska de skyddsåtgärder som framgår av motsvarande avsnitt i del 7 tillämpas. 410.3.5

Skyddsåtgärderna som framgår av bilaga 41B, t ex användning av hinder och placering utom räckhåll, får endast användas i elinstallationer som är tillgängliga för – fackkunniga eller instruerade personer, eller – personer som övervakas av fackkunniga eller instruerade personer. 410.3.6

Skyddsåtgärderna som framgår av bilaga 41C, dvs: – isolerad miljö – jordfri lokal skyddsutjämning – skyddsseparation där en strömkälla matar mer än en apparat får endast tillämpas då elinstallationen övervakas av fackkunniga eller instruerade personer på ett sådant sätt att otillåtna ändringar i elinstallationen inte kan göras. 410.3.7

Om vissa villkor för en skyddsåtgärd inte kan uppfyllas ska tilläggsåtgärder vidtas så att säkerheten sammantaget ändå uppnår samma nivå. ANM – Exempel på tillämpning av denna regel framgår av avsnitt 411.7

410.3.8

Olika skyddsåtgärder, vilka tillämpas i en elinstallation eller en del av elinstallationen eller elmateriel, får inte påverka varandra på ett sådant sätt att ett fel i en skyddsåtgärd försämrar andra skyddsåtgärder.

76

410.3.9

Åtgärderna för felskydd får utelämnas för följande materiel: – isolatorfästen för luftledningar och metalldelar i förbindelse med dessa, om de är placerade utom räckhåll – armering som inte är berörbar i ledningsstolpar av betong – utsatta delar som har begränsade dimensioner (ca 50 mm × 50 mm), som är placerade så att de inte kan gripas eller komma i väsentlig kontakt med människokroppen, allt under förutsättning att anslutning till en skyddsledare endast svårligen kan göras ANM – Denna fordring är tillämplig för t ex skruvar, nitar, märkskyltar och kabelförskruvningar.

– rör och andra höljen av metall som skyddar elmateriel av klass II enligt avsnitt 412.

411

Skyddsåtgärd: Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

411.1

Allmänt

Automatisk frånkoppling av matningen är en skyddsåtgärd där – basskydd är utfört med grundläggande isolering av spänningsförande delar med hjälp av skärmar eller kapslingar i enlighet med bilaga 41A och – felskydd är utfört med skyddsutjämning och automatisk frånkoppling vid ett fel i enlighet med avsnitt 411.3 – 411.6. ANM 1 – Där denna skyddsåtgärd tillämpas får även materiel av klass II användas.

Där så anges, kan enligt avsnitt 415.1 tilläggsskydd med jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA användas. ANM 2 – Apparater för jordfelsövervakning är inte skyddsapparater, men de kan användas för att mäta jordfelsströmmar i elinstallationer. Apparater för jordfelsövervakning kan signalera endera akustiskt eller akustiskt och optiskt då det angivna värdet på jordfelsströmmen överstigs.

411.2

Fordringar på basskydd

All elmateriel ska överensstämma med en av åtgärderna för basskydd som beskrivs i bilaga 41A eller, där så är lämpligt, bilaga 41B. 411.3

Fordringar på felskydd

411.3.1

Skyddsjordning och skyddsutjämning

411.3.1.1

Skyddsjordning

Utsatta delar ska anslutas till en skyddsledare enligt de specifika villkor som gäller för den typ av jordningssystem som specificeras i avsnitt 411.4 – 411.6. Samtidigt berörbara utsatta delar ska anslutas till samma jordningssystem – individuellt, kollektivt eller i grupper. Ledare för skyddsjordning ska uppfylla fordringarna i kapitel 54. Varje strömkrets ska ha en skyddsledare som är ansluten till avsedd jordningsskena eller plint. 411.3.1.2

Skyddsutjämning

I varje byggnad ska jordtagsledaren, huvudjordningsskenan och följande ledande delar anslutas till skyddsutjämningen: – rörledningar av metall som förs in i byggnaden, till exempel gas- och vattenledningar – främmande ledande delar som är del av byggnaden och som är åtkomliga under normala förhållanden, metalliska delar av centralvärmeanläggningen och luftkonditioneringssystemet, – armeringsjärn i betong, där armeringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad.

77

Ledande delar som utifrån kommer in i byggnaden, ska förbindas till skyddsutjämningen nära det ställe där de förs in i byggnaden. Ledare för skyddsutjämning ska uppfylla fordringarna i kapitel 54. Skyddsutjämning ska även omfatta metallmantlar på kablar för telekommunikation. Detta förutsätter ett samråd med kablarnas innehavare. För ledande delar som kan tänkas vara främmande ledande delar per definition kan följande antas: Vid ett fel bortser vi från kroppsresistansen och vi antar maximal beröringsspänning. Dessutom antar vi 30 mA som maximalt acceptabel ström genom kroppen. R = (U0/2)/30 mA R är resistansen mellan utsatt del och ledande del. U0 är fasspänningen 30 mA är strömbegränsning för att skydda mot elchock För TN-system med fasspänning 230 V blir värdet enligt följande: R = 115 / 0,03 = 3,83 kΩ ≈ 4 kΩ Slutsats: Ledande delar som har en resistans till jord som överstiger 4 kΩ anses inte vara främmande ledande delar. Med berörbar enligt den tredje strecksatsen avses att armeringen antingen är direkt berörbar eller i galvanisk kontakt med andra ledande delar, t ex stålbalkar eller stålpelare som är en del av byggnadskonstruktionen. 411.3.2

Automatisk frånkoppling vid ett fel

411.3.2.1

Vid ett fel med försumbar impedans mellan en fasledare och en utsatt del eller skyddsledare i en strömkrets eller inom en apparat ska en skyddsapparat automatiskt frånkoppla matningen till fasledaren inom den tid som fordras enligt avsnitt 411.3.2.2, 411.3.2.3 eller 411.3.2.4. Detta gäller inte vid tillämpning av avsnitt 411.3.2.5 och 411.3.2.6. ANM 1 – Längre frånkopplingstider än vad som fordras i detta avsnitt kan tillåtas i allmänna distributionsnät och elproduktionsanläggningar samt distributionsanläggningar för sådana system. ANM 2 – Kortare frånkopplingstider kan fordras för särskilda slag av elinstallationer enligt del 7. ANM 3 – För IT-system fordras normalt inte automatisk frånkoppling vid ett första fel (se avsnitt 411.6.1). Fordringar för frånkoppling vid ett andra fel framgår av avsnitt 411.6.4.

78

Beröringsspänning

Av IEC 60479-1 framgår att risken att skadas av elektrisk ström bl a beror på kroppsimpedansen. För att ligga på den säkra sidan bör man vid beräkning använda de lägsta värdena för kroppsimpedansen enligt tabell 411:2. STRÖMMENS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKAN Gränsvärden

Fysiologisk effekt

AC-1 AC-2 AC-3

≤ 0,5 mA, kurva a > 0,5 mA till kurva b L c kurva b till kurva c1

AC-4

över kurva c1

AC-4.1

kurva c1 till kurva c2

AC-4.2

kurva c2 till kurva c3

AC-4.3

över kurva c3

Vanligtvis ingen reaktion. Vanligtvis ingen skadlig effekt. Vanligtvis ingen organisk skada. Kramp och svårighet att andas vid tider över 2 s är sannolika. Reversibla störningar av hjärtat ökar med strömstyrka och tid. Med ökande strömstyrka och tid ökar de patofysiologiska effekterna, såsom hjärtstillestånd, andningsstillestånd och brännskador. Sannolikheten för hjärtkammarflimmer 5%. Sannolikheten för hjärtkammarflimmer 50%. Sannolikheten för hjärtkammarflimmer ≥ 50%.

Strömmens varaktighet t

Zon

Ström genom kroppen IB Figur 411:1 – Tid/strömzoner för fysiologiska effekter av växelströmsgenomgång, 15 Hz– 100 Hz

79

Tabell 411:2 – Beröringsspänning och kroppsimpedans Beröringsspänning

Värden på totala kroppsimpedansen som inte överskrids för

V

5 % av befolkningen Ω

50 % av befolkningen Ω

95 % av befolkningen Ω

25

1750

3250

6100

50

1450

2625

4375

75

1250

2200

3500

100

1200

1875

3200

125

1125

1625

2875

220

1000

1350

2125

700

750

1100

1550

700

1050

1500

650

750

850

1000 Spänning som ger minsta kroppsimpedans

Tabell 411:3 – Sammanhörande värden på beröringsspänning, kroppsimpedans, ström och längsta varaktighet Beöringsspänning V

Kropps- och kontaktimpedans Ω

Ström genom kroppen mA

Längsta tid ms

50

1725

29

∞

100

1600

62

400

220

1500

14/

180

300

1460

205

120

400

1425

281

70

500

1400

350

40

411.3.2.2

De maximala frånkopplingstider som anges i tabell 41.1 ska tillämpas för gruppledningar upp till 32 A. Tabell 41.1 – Maximala frånkopplingstider System

50 V < U0 ≤ 120 V s

120 V < U0 ≤ 230 V s

230 V < U0 ≤ 400 V s

U0 > 400 V s

AC

DC

AC

DC

AC

DC

AC

DC

TN

0,8

*

0,4

5

0,2

0,4

0,1

0,1

TT

0,3

*

0,2

0,4

0,07

0,2

0,04

0,1

I TT-system där frånkoppling uppnås med överströmsskydd och skyddsutjämning är ansluten till alla främmande ledande delar kan frånkopplingstiderna för TN-system användas. U0 är den nominella lik- eller växelspänningen mellan fasledare och jord. * Frånkoppling kan fordras av andra skäl än skydd mot elchock. ANM 1 – Där frånkoppling anordnas med jordfelsbrytare, se anmärkning till 411.4.4, anmärkning 4 till 411.5.3 och anmärkning 4 till 411.6.4 b). ANM 2 – Andra frånkopplingstider kan fordras enligt kapitel 43.

80

Av tabell 41.1 framgår att gruppledningar i lågspänningssystem (TN-system) vars fasspänning inte överstiger 230 V ska, oavsett om de matar uttag eller fast ansluten materiel, ha en frånkopplingstid på 0,4 s. 411.3.2.3

I TN-system tillåts en frånkopplingstid av längst 5 s för huvudledningar och för andra kretsar än de som täcks av fordringarna i avsnitt 411.3.2.2. Längre frånkopplingstider än vad som fordras i detta avsnitt kan tillåtas i allmänna distributionsnät under förutsättning att en riskhantering har genomförts. För servisledningar får dock frånkopplingstiden vara längst 5 s. Andra stycket i detta avsnitt är ett svenskt tillägg på grund av att standarden även gäller för allmänna distributionsnät. 230 V

PEN-ledare

Skyddsledare

Skyddsledare

86 V

L 2

115 V

58 V

29 V L 4

115 V

3L 4 L

Figur 411:4 – Figuren visar den teoretiska spänningsfördelningen i en skyddsjordsledare tillhörande ett trefassystem för 230/400 V vid kortslutning mellan skyddsjordsledaren och en fasledare. Resonemanget gäller även för PEN-ledare.

Skyddsjordsledaren har i figur 411:4 antagits ha samma area som fasledaren och vara jordad endast i systemets neutralpunkt. Skyddsjordsledarens spänning till jord är i kortslutningspunkten 115 V (halva fasspänningen), i systemets neutralpunkt 0 V och i den punkt på avståndet 3L/4 där motorstommen är skyddsjordad cirka 85 V. Motorstommen antar därför en spänning på cirka 85 V till jord, trots att inte något isolationsfel finns i motorn. Skyddsjordade delar i kortslutningspunkten eller längre bort antar samtidigt en spänning på 115 V till jord.

81

Detta exempel visar att utsatta skyddsjordade delar kan anta farlig spänning på grund av kortslutning mellan fasledare och skyddsjordsledare. Ledararean och överströmsskyddet ska väljas så, att skyddet med säkerhet bryter strömmen inom erforderlig tid. Automatisk frånkoppling som skydd mot elchock (”Utlösningsvillkoret”)

Avsikten med automatisk frånkoppling enligt kapitel 41 är att minska riskerna för elchock orsakad av den spänningssättning av utsatta delar som kan ske vid kortslutning mellan å ena sidan fasledare och å andra sidan skyddsledare eller utsatt del. Vid dimensionering med hänsyn till automatisk frånkoppling tas hänsyn till följande faktorer: – impedansen hos det nät som matar kabeln ifråga – kortslutningsströmmen i matningspunkten – kabelns typ, area och längd – skyddets brytförmåga och utlösningskarakteristik (tid-strömkurva) – den högsta ledartemperatur kabeln kan ha när fel inträffar – temperaturstegringen under kortslutningstiden, även i matande nät. (Temperaturstegringen medför ökning av resistansen i kretsen och därmed minskning av kortslutningsströmmen.) Huvudledningar och gruppledningar för märkströmmar över 32 A

Beräkning av tider upp till 5 s kan utföras enligt nedan angiven metod eller enligt annan metod som ger resultat på säkra sidan i förhållande till nedan angiven metod. Uppgift om högsta och lägsta kortslutningsström respektive resistans och reaktans som gäller i en kundanläggnings anslutningspunkt kan fås av nätägaren. Beräkning av frånkopplingstid

Villkoret brytning inom tider upp till 5 s anses uppfyllt om beräkning sker enligt följande: Jordfelsströmmen beräknas ur formeln Ij =

c × Ufn 2Zk + Z0 + ZLf + ZLg 3

där Ufn = nominella fasspänningen. Zk = kortslutningsimpedansen vid trefasig kortslutning omedelbart efter transformatorn. Z 0 = transformatorns nollföljdsimpedans. ZLf = fasledarens impedans fram till felstället. ZLg = återledarens impedans fram till felstället. Standarden ger möjlighet att göra beräkningar för att se om utlösningsvillkoret är uppfyllt vid nominell spänning till jord, U0. Det förutsätts även en försumbar impedans i felstället. Detta skulle medföra en spänningsfaktor c = 1. Enligt IEC 60909-0 ska dock den drivande spänningen multipliceras med en faktor c lika med 0,95 för att bland annat ta hänsyn till spänningsvariationer beroende på tid och plats, inverkan av belastningar och kapacitanser m m. Vid beräkning av jordfelsströmmen kan faktorn c sättas lika med 0,95. Detta innebär att ingen hänsyn tagits till ett eventuellt spänningsfall i felstället (ljusbågsspänningsfall).

82

411.3.2.4

I TT-system tillåts en frånkopplingstid av längst 1 s för huvudledningar och för andra kretsar än de som täcks av fordringarna i avsnitt 411.3.2.2. 411.3.2.5

För system med en nominell spänning U0 som är högre än 50 V AC eller 120 V DC fordras inte automatisk frånkoppling vid ett fel till skyddsledaren eller jord inom de tider som fordras enligt avsnitt 411.3.2.2, 411.3.2.3 eller 411.3.2.4 (beroende på vilket avsnitt som är tillämpligt) om den matande strömkällans spänning reduceras inom maximalt 5 s till 50 V AC eller 120 V DC eller mindre. I sådana fall behöver man överväga om frånkoppling behövs av andra skäl än skydd mot elchock. 411.3.2.6

Om automatisk frånkoppling enligt avsnitt 411.3.2.1 inte kan uppnås inom de tider som fordras enligt avsnitt 411.3.2.2, 411.3.2.3 eller 411.3.2.4 (beroende på vilket avsnitt som är tillämpligt) ska kompletterande skyddsutjämning anordnas enligt avsnitt 415.2. 411.3.3

Tilläggsskydd

I växelströmssystem ska tilläggsskydd i form av jordfelsbrytare enligt avsnitt 415.1 anordnas för – uttag med högsta märkström 20 A som används av lekmän och avsedda för allmänbruk, och ANM – Undantag kan göras för – uttag som används under överinseende av fackkunniga eller instruerade personer, t ex i vissa yrkesmässiga eller industriella lokaler, eller – ett uttag i andra utrymmen än bostäder, grundskolor och förskolor samt fritids- och daghem som ska användas för att ansluta en specifik apparat.

– flyttbar elmateriel med högsta märkström 32 A för användning utomhus. Med uttag för allmänbruk (en: general use), avses uttag till vilka avsikten är att ansluta elapparater av olika slag. Vid planering av installationen och dess användning behöver man alltså avgöra vilka uttag som är avsedda för allmänbruk och vilka uttag som är avsedda för anslutning av specifika apparater. Exempel på uttag som inte är avsedda för allmänbruk är uttag som är avsedda för anslutning av fast uppställda eller fast monterade elapparater. I de fall uttag undantas från den allmänna fordringen på jordfelsbrytare bör detta dokumenteras på lämpligt sätt. Standardens fordring gäller oberoende av uttagets poltal. Med uttag avses även lamputtag. Undantag från kravet på jordfelsbrytare framgår av Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda. Där anges att elinstallationer inom befintliga rum i bostäder, grundskolor, fritidshem och förskolor/daghem får utvidgas utan att jordfelsbrytare måste installeras. Detta gäller under förutsättning att installationen är utförd enligt tidigare föreskrifter där krav på jordfelsbrytare inte fanns, dvs enligt ELSÄK‑FS 1994:7 eller tidigare. Det är ofta nödvändigt att dela upp installationen på flera jordfelsbrytare. Då undviker man obefogade frånkopplingar på grund av den sammanlagrade läckström som kan finnas i en felfri elinstallation. Genom uppdelningen frånkopplas bara den del av installationen som jordfelsbrytaren skyddar.

83

Tabell 411:5 – Ungefärliga läckströmmar hos vanliga elektriska produkter i nyskick Produkt

Läckström i mA

Elspis med tre plattor samt ugn

6-7

Produkt

Läckström i mA

Motorvärmare

1

Elspis med fyra plattor samt två ugnar 10

Elpanna

3-5

Spisfläkt

3,4

Handdukstork

1

Mikrovågsugn

5

Strykjärn

0,75

Diskmaskin

3-5

Dammsugare klass II

0,25

Kyl, frys

1,5

Brödrost

0,75

Tvättmaskin

3-5

Grill, flyttbar

1,5

Torktumlare, torkskåp

2-5

Matberedare, elvisp klass II

0,25

Bastuaggregat

3-5

Kaffebryggare

0,75

Oljeeldningsaggregat

3-5

Symaskin klass II

0,25

Cirkulationspump

3

Ljusarmatur klass I

1

Elvärmepanel

0,75-1,5

Ljusarmatur klass II

0,5

För klass II-apparater är den högsta tillåtna läckströmmen 0,25 mA. En rekommendation till den som vill ha lägre läckströmmar är därför att använda klass II-apparater. I standard för bruksföremål (SS-EN 60335-serien) tillåts högst 10 mA läckström för apparater för yrkesbruk, t ex apparater för användning i storkök. I standard för ljusarmaturer (SS-EN 60598-serien) tillåts högst 5 mA läckström för armaturer med högeffektförbrukning, även vid större förbrukning än 5 kW. För övriga apparater, se respektive produktstandard. 411.4

TN-system

411.4.1

I TN-system är jordningens funktion i installationen beroende av en pålitlig och säker anslutning av PEN- och skyddsjordsledare till jord. Där jordningen tillhandahålls från ett allmänt distributionsnät eller ett annat distributionssystem är distributionssystemets/-nätets innehavare ansvarig för att de nödvändiga villkoren utanför elinstallationen är uppfyllda. ANM – Exempel på villkor är –

att PEN-ledaren är ansluten till jord på ett antal ställen och är installerad på ett sådant sätt att risken för avbrott i PEN-ledaren är minimerad.

–

R B/R E ≤ 50 V/(U0 - 50 V)

där R B är resistansen för samtliga parallella jordelektroder, angett i ohm R E är de främmande ledande delarnas (som inte är anslutna till en skyddsledare) minsta resistans till jord, angett i ohm. Detta under förutsättning att man kan anta att de främmande ledande delarna kan spänningssättas av ett fel mellan fasledare och jord U0 är den nominella växelspänningens effektivvärde till jord, angiven i volt.

Det matande nätets PEN-ledare ska vara jordad i närheten av strömkällan och i luftledningsnät dessutom på lämpliga platser i nätets utkanter.

84

411.4.2

Neutralpunkten eller mittpunkten i kraftförsörjningssystemet ska jordas. Om en neutralpunkt eller en mittpunkt saknas ska en fasledare i kraftförsörjningssystemet jordas. Utsatta delar i elinstallationen ska anslutas till en skyddsledare, vilken i sin tur är ansluten till elinstallationens huvudjordningsskena och den jordade punkten i kraftförsörjningssystemet. ANM 1 – Om andra effektiva jordanslutningar finns rekommenderas att skyddsledare även ansluts till sådana punkter där så är möjligt. Jordning i tilläggspunkter, vilka sprids ut så jämnt som möjligt, kan vara nödvändiga för att säkerställa att skyddsledarens elektriska potential förblir så nära jordpotentialen som möjligt vid ett fel. I större byggnader såsom höghus är jordning i tilläggspunkter inte praktiskt möjlig. I sådana byggnader har skyddsutjämning mellan skyddsledare och främmande ledande delar motsvarande funktion. ANM 2 – Det rekommenderas att skyddsledare (PE och PEN) bör jordas där de förs in i byggnader eller områden med hänsyn taget till eventuellt uppträdande vagabonderande strömmar.

411.4.3

I fasta installationer kan en och samma ledare (PEN-ledaren) fungera som både skydds- och neutralledare förutsatt att fordringarna i avsnitt 543.4 är uppfyllda. PEN-ledare får inte frånskiljas eller brytas. 411.4.4

Karakteristiken hos skyddsapparater (se avsnitt 411.4.5) och kretsens impedans ska uppfylla följande fordring: Z s × Ia ≤ U 0 där Z s är impedansen, uttryckt i Ω, i felströmskretsen omfattande –

strömkällan,

–

fasledare fram till felstället, och

–

skyddsledare mellan felstället och strömkällan.

Ia är den ström, i ampere (A), som säkerställer automatisk funktion av den frånkopplande skyddsapparaten inom den tid som anges i avsnitt 411.3.2.2 eller 411.3.2.3. Om en jordfelsbrytare används är Ia lika med jordfelsbrytarens märkutlösningsström, vilken ser till att frånkopplingstiderna enligt avsnitt 411.3.2.2 eller 411.3.2.3 uppfylls. U0 är den nominella spänningen, i volt (V), till jord. ANM – Då jordfelsbrytare används för att uppfylla denna fordring förutsätts att jordfelsströmmarna är väsentligt större än märkutlösningsströmmen för jordfelsbrytaren. Normal bör jordfelsströmmen vara 5 gånger större än märkutlösningsströmmen.

411.4.5

I TN-system får följande skyddsapparater användas för felskydd: – överströmsskydd – jordfelsbrytare. ANM 1 – Där en jordfelsbrytare används som felskydd bör strömkretsen också vara skyddad av ett överströmsskydd i enlighet med kapitel 43.

Jordfelsbrytare kan inte användas i TN-C-system. Där en jordfelsbrytare används i ett TN-C-S-system får inte PEN-ledare finnas på lastsidan av jordfelsbrytaren. PEN-ledaren ska anslutas till skyddsledare före jordfelsbrytaren.

85

Jordfelsbrytare fungerar inte som avsett om skyddsledare och neutralledare är sammankopplade efter jordfelsbrytaren och kan därför inte användas i TN-C-system. ANM 2 – För selektivitet mellan jordfelsbrytare se avsnitt 535.3.

411.5

TT-system

411.5.1

Alla utsatta delar som skyddas av en gemensam skyddsapparat ska anslutas med samma skyddsledare till en gemensam jordelektrod. Där flera skyddsapparater är seriekopplade gäller denna fordring separat för alla utsatta delar som skyddas av respektive skyddsapparat. Neutralpunkter i generatorer eller transformatorer ska jordas. Om en neutralpunkt saknas ska en fasledare i generatorn eller transformatorn jordas. 411.5.2

I TT-system ska normalt jordfelsbrytare användas som felskydd. Överströmsskydd kan alternativt användas under förutsättning att ett tillräckligt lågt värde på Z s är permanent och tillförlitligt säkerställt. ANM 1 – Där en jordfelsbrytare används som felskydd bör strömkretsen också vara skyddad av ett överströmsskydd i enlighet med kapitel 43. ANM 2 – Användning av felspänningsmanövrerade skyddsapparater omfattas inte av detta kapitel.

411.5.3

Där en jordfelsbrytare används för felskydd ska följande villkor vara uppfyllda: i)

frånkopplingstiderna som fordras enligt avsnitt 411.3.2.2 eller 411.3.2.4, och

ii)

R A × IΔn ≤ 50 V där R A är är summan av jordelektrodsresistansen och resistansen (i Ω) i skyddsledaren för utsatta delar IΔn är märkutlösningsströmmen för jordfelsbrytaren.

ANM 1 – Felskydd är anordnat i detta fall även om felkretsimpedansen inte är försumbar. ANM 2 – För selektivitet mellan jordfelsbrytare se avsnitt 535.3. ANM 3 – Där R A inte är känd kan den ersättas av Z S. ANM 4 – Frånkopplingstiderna enligt tabell 41.1 förutsätter att jordfelsströmmarna är väsentligt större än märkutlösningsströmmen för jordfelsbrytaren. Normal bör jordfelsströmmen vara 5 gånger större än märkutlösningsströmmen.

411.5.4

Där ett överströmsskydd används ska följande villkor uppfyllas: Z s × Ia ≤ U 0 där Z s är felkretsimpedansen i ohm, omfattande

86

–

strömkällan

–

fasledaren fram till felstället

–

de utsatta delarnas skyddsledare

–

jordtagsledaren

–

jordelektroden i installationen, och

–

jordelektroden i det matande nätet.

Ia

är strömmen i A som orsakar automatisk frånkoppling hos frånkopplingsanordningen inom de tider som specificeras i avsnitt 411.3.2.2 eller 411.3.2.4.

U0 är den nominella spänningen, i volt (V), mellan fasledare och jord. 411.6

IT-system

411.6.1

I IT-system ska spänningsförande delar vara antingen isolerade från jord eller anslutna till jord genom en tillräckligt hög impedans. Denna anslutning kan göras till antingen systemets neutralpunkt, mittpunkt eller en konstgjord neutralpunkt. Den senare kan anslutas direkt till jord om nollföljdsimpedansen är tillräckligt hög. Om en neutralpunkt eller en mittpunkt saknas kan en fasledare i kraftförsörjningssystemet jordas via en hög impedans. Felströmmen blir då låg vid ett enda fel till en utsatt del eller till jord och automatisk frånkoppling enligt avsnitt 411.3.2 är inte absolut nödvändig, förutsatt att fordringarna enligt avsnitt 411.6.2 är uppfyllda. Åtgärder ska vidtas för att skydda personer mot farlig spänning i händelse av att två fel uppträder samtidigt. ANM – För att minska överspänningar och dämpa spänningsfluktuationer kan det vara nödvändigt att jorda via impedanser eller till konstgjorda neutralpunkter. Jordningen förutsätts vara anpassad till installationen.

I de fall installationen är isolerad från jord, går från första jordfelet en felström via jord till de övriga två faserna på grund av deras kapacitans till jord. Detta kan begränsa längden av kretsarna i installationen. I de fall installationen är förbunden med jord genom en impedans, begränsar den strömmen från det första jordfelet. Strömmen till de andra två faserna är i detta fall, vid rätt avstämning av impedanserna, försumbar. Se figur 411:6. L1 L2 L3

C3

C2

L1 L2 L3

C1

I (felström)

I (felström)

Figur 411:6 – Felströmbana vid ett jordfel i IT-system

87

L1 L2 L3 PE

I (felström)

Figur 411:7 – Felströmbana vid dubbelt jordfel i IT-system

411.6.2

Utsatta delar ska jordas individuellt, i grupper eller kollektivt. Följande villkor ska vara uppfyllda: i växelströmssystem

R A × Id ≤ 50 V

i likströmssystem

R A × Id ≤ 120 V

där R A är den resulterande jordningsresistansen (i Ω) för utsatta delar Id

är felströmmen (i A) vid enpolig jordslutning med försumbar impedans mellan en fasledare och en utsatt del. Värdet på Id är beroende av eventuella läckströmmar och av systemets resulterande impedans till jord. Standarden beskriver lokalt jordade IT-system och IT-system där de utsatta delarna är direkt förbundna med varandra och sedan jordade via en impedans vid strömkällan (kollektiv jordning). I Sverige förekommer i princip enbart IT-system med kollektiv jordning. L1 L2 L3 N

PE

Utsatt del

RA

Systemjord

RA är resistansen mellan utsatta delar och systemjordningen.

Figur 411:8 – IT-system med kollektiv jordning av utsatta delar

88

411.6.3

I IT-system får följande övervaknings- och skyddsanordningar användas: – isolationsövervakningsutrustning (IMD) – jordfelsövervakningsutrustning (RCM) – isolationsfelslokaliseringssystem – överströmsskydd – jordfelsbrytare. ANM – Det kan inte uteslutas att jordfelsbrytare löser ut vid ett första fel på grund av kapacitiva läckströmmar.

411.6.3.1

Om IT-systemet används för att säkerställa matningen vid ett enpoligt jordfel ska det finnas en isolationsövervakningsutrustning som indikerar enpoliga jordfel. Utrustningen ska ge en akustisk och/eller en visuell signal så länge felet finns kvar. Om utrustningen ger både en akustisk och en visuell signal får den akustiska signalen bortkopplas. ANM – Det enpoliga jordfelet bör avhjälpas så snabbt som möjligt.

411.6.3.2

Förutom där en skyddsapparat är installerad för att bryta matningen vid ett första jordfel får jordfelsövervaknings- eller isolationsfelsövervakningsutrustning användas för att indikera ett första fel mellan en spänningsförande del och utsatta delar eller jord. Utrustningen ska ge en akustisk och/ eller en visuell signal så länge felet finns kvar. Om utrustningen ger både en akustisk och en visuell signal får den akustiska signalen bortkopplas, men den visuella signalen ska fortsätta så länge felet kvarstår. ANM – Det enpoliga jordfelet bör avhjälpas så snabbt som möjligt.

411.6.4

Efter att ett första fel har inträffat ska frånkoppling vid ett andra fel på en annan fasledare ske enligt följande: a)

Där utsatta delar är jordade i en grupp eller individuellt till samma jordningssystem gäller samma villkor som för TN-system och dessutom ska följande villkor vara uppfyllda då en neutral- eller mittpunktsledare inte är distribuerad:

2Ia Z s ≤ U

eller där neutral- eller mittpunktsledare är distribuerad:

2Ia Z’s ≤ U0

där U0 är den nominella växel- eller likspänningen (i volt) mellan fasledare och neutral- eller mittpunktsledare. U är den nominella växel- eller likspänningen mellan fasledare Z s är felkretsimpedansen (i ohm) omfattande fas- och skyddsledare i strömkretsen Z’s är felkretsimpedansen (i ohm) omfattande neutral- och skyddsledare i strömkretsen Ia är strömmen (i ampere) som orsakar manövrering av skyddsapparaten inom den tid som erfordras enligt avsnitt 411.3.2.2 för TN-system eller avsnitt 411.3.2.3. ANM 1 – Tiderna som anges i avsnitt 411.3.2.2, tabell 41.1 för TN-system är tillämpliga för IT-system med eller utan distribuerad neutralledare eller mittpunktsledare. ANM 2 – Faktorn 2 i båda formlerna tar hänsyn till att två samtidiga fel kan finnas i olika strömkretsar. ANM 3 – För felkretsimpedansen bör man ta hänsyn till det mest ogynnsamma felfallet, t ex ett fel i fasledaren i matningsändan samtidigt med ett annat fel i neutralledaren i en elapparat i den aktuella strömkretsen.

89

b)

Där utsatta delar är jordade i en grupp eller individuellt gäller följande: R A × Ia ≤ 50 V där R A är summan av resistansen (i ohm) hos jordelektroden och skyddsledare till utsatta delar. Ia är den ström som orsakar automatisk frånkoppling av frånkopplingsanordningen inom den tid som överensstämmer med den som gäller för TT-system enligt avsnitt 411.3.2.2, tabell 41.1 eller inom en tid som överensstämmer med avsnitt 411.3.2.4.

ANM 4 – Om överensstämmelse med fordringarna i b) säkerställs med en jordfelsbrytare enligt frånkopplingstiderna i tabell 41.1 för TT-system, kan jordfelsströmmen behöva vara väsentligt större än jordfelsbrytarens märkutlösningsström. Normalt bör jordfelsströmmen vara 5 gånger större än jordfelsbrytarens märkutlösningsström.

411.7

Klenspänning i form av FELV

411.7.1

Allmänt

Där spänningen av funktionsskäl är högst 50 V växelspänning eller 120 V likspänning, men alla fordringar enligt avsnitt 414 (SELV eller PELV) inte är uppfyllda och inte heller är nödvändiga ska tilläggsåtgärderna enligt avsnitt 411.7.2 och avsnitt 411.7.3 vidtas för att säkerställa basskydd och felskydd. Denna kombination av åtgärder kallas FELV. ANM – Sådana förhållanden kan till exempel vara när kretsar innefattar materiel (såsom transformatorer, relän, fjärrmanövrerade elkopplare och kontaktorer) som inte har en tillräcklig isolering i förhållande till kretsar med högre spänning.

411.7.2

Fordringar för basskydd

Basskydd ska åstadkommas antingen genom – grundläggande isolering enligt avsnitt 41A.1 som tål den provspänning som fordras för primärkretsen, eller – skärm eller kapsling enligt avsnitt 41A.2. 411.7.3

Fordringar för felskydd

Utsatta delar i FELV-kretsar ska anslutas till skyddsledaren i strömkällans primärkrets. Detta under förutsättning att primärkretsen är skyddad genom automatisk frånkoppling av matningen enligt avsnitten 411.3 – 411.6. 411.7.4

Strömkällor

FELV-systemets strömkälla ska antingen vara en transformator med enkel isolering mellan lindningarna eller överensstämma med avsnitt 414.3. ANM – Om systemet matas från ett system med en högre spänning med materiel som inte är utförd med åtminstone enkel isolering mellan systemen, såsom sparkopplade transformatorer, potentiometrar, halvledande anordningar etc, anses sekundärströmkretsen vara en förlängning av primärströmkretsen och bör därmed skyddas på samma sätt som primärströmkretsen.

411.7.5

Stickproppar och uttag

Stickproppar och uttag för FELV-system ska uppfylla samtliga följande fordringar: – Stickproppar ska inte vara möjliga att ansluta till uttag i andra spänningssystem. – Till uttag ska det inte vara möjligt att ansluta stickproppar som hör till andra spänningssystem. – Uttag ska vara utförda med skyddsledarkontakt.

90

412

Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering

412.1

Allmänt

412.1.1

Dubbel eller förstärkt isolering är en skyddsåtgärd med vilken – basskydd utförs med grundisolering och felskydd utförs med tilläggsisolering, eller – basskydd och felskydd utförs med förstärkt isolering mellan spänningsförande delar och berörbara delar. ANM – Denna skyddsåtgärd är avsedd att förhindra att farliga spänningar uppstår på åtkomliga delar på elmaterielen till följd av ett fel på den grundläggande isoleringen.

412.1.2

Skyddsåtgärden dubbel eller förstärkt isolering är tillämplig i alla typer av elinstallationer såvida det inte begränsas av motsvarande avsnitt i del 7. 412.1.3

Där denna skyddsåtgärd används som enda skyddsåtgärd (t ex där en krets eller en del av en installation är dubbelt eller förstärkt isolerad), ska det verifieras att installationen eller kretsen ifråga kommer att stå under effektiv övervakning i normal drift så att ingen ändring görs som kan komma att försämra effektiviteten hos skyddsåtgärden. Denna skyddsåtgärd ska därför inte tillämpas på kretsar där uttag ingår eller där en användare kan byta ut materiel utan tillstånd. 412.2

Fordringar för basskydd och felskydd

412.2.1

Elmateriel

Där skyddsåtgärden dubbel eller förstärkt isolering används för en del av eller hela installationen ska elmaterielen överensstämma med följande: – 412.2.1.1, eller – 412.2.1.2 och 412.2.2, eller – 412.2.1.3 och 412.2.2. Spänningsförande del

Grundisolering

Tilläggsisolering

Spänningsförande del

Förstärkt isolering

Dubbel isolering Figur 412:1 – Skydd genom dubbel eller förstärkt isolering

412.2.1.1

Elmateriel ska vara av följande typer samt typprovade och märkta enligt relevanta standarder: – Elmateriel som har dubbel eller förstärkt isolering (klass II-materiel). – Elmateriel som enligt relevant produktstandard anses vara likvärdig med klass II-materiel, såsom kopplingsutrustningar med fullständig isolering (se SS‑EN 60439‑1). ANM – Sådan elmateriel märks med symbolen

(referens IEC 60417-5172: Class II equipment). 91

Exempel på elmateriel som ofta har dubbel eller förstärkt isolering är elektriska hushållsapparater, handhållna elektriska verktyg, ljusarmaturer och skyddstransformatorer. Fordringarna på isoleringen ges i standarderna för materielen. Fullständig isolering för kopplingsutrustning beskrivs i SS-EN 60439-1 – Kopplingsutrustningar för högst 1 000 V växelspänning eller 1 500 V likspänning – Fordringar på typkontrollerade och delvis typkontrollerade utrustningar. Fullständig isolering motsvarar dubbel eller förstärkt isolering (klass II). 412.2.1.2

Elmateriel som endast har grundläggande isolering ska förses med tilläggsisolering då den installeras, så att en säkerhet som motsvarar avsnitt 412.2.1.1 uppnås samt överensstämmer med avsnitt 412.2.2.1 – 412.2.2.3. ANM – Symbolen

bör anbringas synlig utanpå och inuti höljet. Se IEC 60417-5019: Protective earth

412.2.1.3

Elmateriel som har oisolerade spänningsförande ledare ska förses med förstärkt isolering då den installeras, så att en säkerhet som motsvarar elmateriel enligt avsnitt 412.2.1.1 samt överensstämmer med avsnitt 412.2.2.2 och 412.2.2.3. Sådan isolering används endast när dubbel isolering inte är möjlig av konstruktionsskäl. ANM – Symbolen

412.2.2

bör anbringas synlig utanpå och inuti höljet. Se IEC 60417-5019: Protective earth

Kapslingar

412.2.2.1

När elmaterielen är färdigmonterad ska alla ledande delar som är isolerade från spänningsförande ledare med enbart grundläggande isolering vara inneslutna i ett isolerande hölje, som ger en kapslingsklass lägst IP2X eller IPXXB. Beröringsskyddet ska ha en isolation som motsvarar dubbel isolering eller förstärkt isolering. Doslock som är placerade på lägre höjd än 2 m över betjäningsplanet bör vara skruvfastsatta. 412.2.2.2

Följande fordringar gäller: – Det isolerande höljet får inte genombrytas av ledande delar som sannolikt kan föra in en potential. – Det isolerande höljet får inte innehålla skruvar eller andra fästanordningar av isolerande material om de kan behöva tas bort eller sannolikt behöver tas bort vid installation och underhåll och om de då kan komma att ersättas av metallskruvar som försämrar höljets isolation. Där det isolerande höljet behöver genombrytas av mekaniska förbindningar eller anslutningar (t ex inbyggda apparaters manöverhandtag), bör dessa vara monterade på ett sådant sätt att skyddet mot elchock inte försämras vid ett fel. 412.2.2.3

Där lock eller dörrar till det isolerande höljet kan öppnas utan nyckel eller verktyg ska alla ledande delar som är åtkomliga om locket eller dörren är öppen vara bakom en isolerande skärm (som ger ett skydd av minst IPXXB eller IP2X) som förhindrar personer att oavsiktligt komma i kontakt med dessa ledande delar. Denna isolerande skärm ska endast vara möjlig att ta bort med hjälp av nyckel eller verktyg.

92

412.2.2.4

Ledande delar som är placerade i ett isolerande hölje får inte anslutas till en skyddsledare. Om sådana ledare nödvändigtvis behöver passera genom höljet för anslutning till annan elmateriel vars matning sker samma väg, kan de dock anslutas inom höljet. Dessa ledare och deras anslutningsanordningar ska isoleras som om de vore spänningsförande och anslutningsanordningarna ska märkas. Utsatta delar och mellanliggande delar ska inte anslutas till en skyddsledare såvida inte särskilda åtgärder vidtagits enligt specifikationen för den aktuella materielen. 412.2.2.5

Kapslingen får inte försämra driftförhållandena för den materiel som den skyddar. 412.2.3

Installation

412.2.3.1

Installation av materiel enligt avsnitt 412.2.1 (montering, anslutning av ledare etc) ska utföras på ett sådant sätt att skyddet enligt materielens specifikation inte försämras. 412.2.3.2

Förutom där avsnitt 412.1.3 gäller ska en krets som matar klass II-materiel ha en skyddsledare framdragen och avslutad vid varje anslutningspunkt. ANM – Denna fordring är avsedd att ta hänsyn till att utbyte från klass II-materiel till klass I-materiel kan behöva göras.

412.2.4

Ledningssystem

412.2.4.1

Ledningssystem som installerats enligt kapitel 52 uppfyller fordringarna i avsnitt 412.2 om: – ledningssystemets märkspänning inte är lägre än den nominella spänningen och minst 300/500 V, och – den grundläggande isoleringen har ett tillräckligt mekaniskt skydd enligt en eller flera av följande åtgärder a) den icke-metalliska kabelmanteln, eller b) icke-metalliska kabelkanaler överensstämmer med SS-EN 50085-serien eller icke-metalliska rör överensstämmer med SS‑EN 61386-serien. ANM 1 – Produktstandarder för kablar specificerar inte fordringar för mekanisk hållfasthet. Under alla förutsättningar anses isolationen hos kabelsystemet överensstämma minst med fordringen för förstärkt isolering enligt SS‑EN 61140. ANM 2 – Sådana ledningssystem bör inte märkas med symbolerna

eller symbol

413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

413.1

Allmänt

413.1.1

Skyddsseparation är en skyddsåtgärd inom vilken

.

– basskydd är utfört med grundläggande isolering av spänningsförande ledare eller med skärmar eller kapslingar i enlighet med bilaga 41A, och – felskydd är utfört med enkel separation mellan den skyddsseparerade kretsen och andra kretsar samt jord. 413.1.2

Förutom vad som tillåts enligt avsnitt 413.1.3 ska denna skyddsåtgärd vara begränsad till matning av en elapparat från en ojordad strömkälla med enkel separation. ANM – När denna skyddsåtgärd används är det särskilt viktigt att säkerställa att grundläggande isolering enligt produktstandarden finns. 93

413.1.3

Där mer än en elapparat matas från en ojordad strömkälla med enkel separation ska fordringarna i avsnitt 41C.3 uppfyllas. 413.2

Fordringar för basskydd

All elmateriel ska uppfylla en av de grundläggande åtgärderna i bilaga 41A eller skyddsåtgärderna i avsnitt 412. 413.3

Fordringar för felskydd

413.3.1

Skydd genom skyddsseparation ska säkerställas genom överensstämmelse med avsnitt 413.3.2 – 413.3.6. 413.3.2

Den skyddsseparerade kretsen ska matas från en strömkälla med minst enkel separation och spänningen får inte överstiga 500 V. 413.3.3

Spänningsförande delar hos den skyddsseparerade kretsen får inte anslutas till skyddsledare eller till jord. För att säkerställa skyddsseparation ska montaget ske så att grundläggande isolering uppnås mellan kretsar. 413.3.4

Flexibla kablar och sladdar ska förläggas synliga efter deras hela längder som kan utsättas för mekanisk skada. 413.3.5

För skyddsseparerade kretsar rekommenderas att de utförs som ett eget ledningssystem. Om skyddsseparerade kretsar och andra kretsar ingår i samma ledningssystem får flerledarkablar utan metalliskt hölje, isolerade ledare i isolerade rör, isolerade ledningskanalsystem användas under förutsättning att: – märkspänningen inte är lägre än den högsta nominella spänningen, och – varje krets är skyddad mot överström. 413.3.6

De utsatta delarna i den skyddsseparerade kretsen får inte anslutas till skyddsledare, till utsatta delar i andra kretsar eller till jord. ANM – Om de utsatta delarna i den skyddsseparerade kretsen – avsiktligt eller av en slump – kan komma i kontakt med utsatta delar hos andra kretsar beror skyddet mot elchock inte längre enbart på skydd genom skyddsseparation utan också på de skyddsåtgärder som de sistnämnda utsatta delarna är skyddade genom.

414

Skyddsåtgärd: klenspänning genom användning av SELV och PELV

414.1

Allmänt

414.1.1

Skydd genom användning av klenspänning är en skyddsåtgärd som utgörs av användning av ett av två olika klenspänningssystem: – SELV eller – PELV.

94

Denna skyddsåtgärd fordrar: – begränsning av spänningen i SELV- eller PELV-systemet till den övre gränsen av spänningsband I, 50 V växelspänning eller 120 V likspänning, och – åtskillnad mellan SELV- eller PELV-systemet från alla kretsar utom SELV- och PELV-kretsar, och grundläggande isolering mellan SELV- eller PELV-systemet och andra SELV- eller PELV-system, och – endast för SELV-system, grundläggande isolering mellan SELV-systemet och jord. 414.1.2

Användning av SELV eller PELV enligt avsnitt 414 anses vara en skyddsåtgärd i alla situationer. ANM – I vissa fall begränsas det maximala värdet på klenspänningen till ett värde lägre än 50 V växelspänning eller 120 V likspänning enligt tillämpligt avsnitt i del 7.

414.2

Fordringar för basskydd och felskydd

Basskydd och felskydd anses finnas när: – den nominella spänningen inte kan överstiga den övre gränsen för spänningsband I, – matningen är av en typ som listas i avsnitt 414.3, och – villkoren i avsnitt 414.4 är uppfyllda. ANM 1 – Om systemet matas från ett system med en högre spänning med materiel som uppfyller fordringarna för minst enkel separation mellan systemen, men som inte uppfyller fordringarna för SELV- eller PELV-strömkällor enligt avsnitt 414.3 kan fordringarna för FELV vara tillämpliga, se avsnitt 411.7. ANM 2 – Likspänningar som genereras med halvledaromriktare (se SS-EN 60146-2) till klenspänningskretsar fordrar en intern växelspänningskrets för att mata likriktarstapeln. Av tekniska skäl överstiger spänningen i denna interna växelspänningskrets värdet på likspänningen. Denna interna växelspänningskrets anses inte vara en krets med högre spänning enligt detta avsnitt. Mellan interna kretsar och externa kretsar med högre spänning fordras elektrisk separation. ANM 3 – I likspänningssystem med batterier överstiger laddnings- och frispänningen batteriets nominella spänning beroende på batterityp. Detta fordrar inte några extra skyddsåtgärder utöver vad som anges i detta avsnitt. Laddningsspänningen bör begränsas till 75 V vid växelspänning eller 150 V vid likspänning i enlighet med vad som är lämpligt med hänsyn till de miljöförhållanden som framgår av tabell 1 i IEC 61201: 1992.

414.3

Strömkällor för SELV och PELV

Följande strömkällor får användas i SELV- och PELV-system: 414.3.1

En skyddstransformator i enlighet med SS-EN 61558-2-6. 414.3.2

En strömkälla som ger samma grad av skydd som en skyddstransformator enligt avsnitt 414.3.1 (t ex en motorgenerator med likvärdig isolation mellan lindningarna). 414.3.3

En elektrokemisk strömkälla (t ex ett batteri) eller en annan strömkälla som är oberoende av kretsar som har en högre spänning (t ex en dieseldriven generator). 414.3.4

Vissa elektroniska apparater i vilka sådana åtgärder har vidtagits att utgångsspänningen, även vid ett inre fel, inte kan överstiga värdena i avsnitt 414.1.1. Högre utgångsspänning är emellertid tillåten om det säkerställs att utgångsspänningen sjunker omedelbart till värdena i avsnitt 414.1.1 eller lägre vid ett fel mellan en spänningsförande del och en utsatt del. ANM 1 – Exempel på sådana apparater är isolationsprovningsinstrument och övervakningsutrustning.

95

ANM 2 – Om tomgångsspänningen är högre anses de angivna fordringarna vara uppfyllda om utgångsspänningen ligger inom de värden som anges i avsnitt 414.1.1 när den mäts med en voltmeter vars inre motstånd är minst 3000 Ω.

414.3.5

Flyttbara strömkällor såsom skyddstransformatorer eller motorgeneratorer ska väljas och installeras enligt fordringarna för skydd genom dubbel eller förstärkt isolering (se avsnitt 412). 414.4

Fordringar för SELV- och PELV-kretsar

414.4.1

SELV- och PELV-kretsar ska ha: – grundläggande isolering mellan spänningsförande ledare och andra SELV- eller PELV-kretsar, och – skyddande avskärmning från spänningsförande delar i kretsar som inte är SELV- eller PELVkretsar, vilken ska vara utförd med dubbel eller förstärkt isolering och ledande skyddsskärmning för den högsta förekommande spänningen. SELV-kretsar ska ha grundläggande isolering mellan spänningsförande delar och jord. PELV-kretsarna och/eller utsatta delar på materiel som matas från PELV-kretsar får vara jordade. ANM 1 – Skyddande avskärmning är nödvändig särskilt mellan spänningsförande delar på elmateriel, såsom relän, kontaktorer, hjälpkontaktblock och någon annan del av en krets med högre spänning eller en FELV-krets. ANM 2 – Jordningen av en PELV-krets kan uppnås genom en anslutning till jord eller till en jordad skyddsledare i strömkällan.

När en ringledningstransformator placeras i en kapsling som innehåller t ex dvärgbrytare ska grundisolerade eller oisolerade ledare som tillhör klenspänningskretsen förläggas så att det inte finns risk att de kommer i kontakt med ledare som tillhör andra kretsar. 414.4.2

Skyddande avskärmning av ledningssystem med SELV- eller PELV-kretsar från spänningsförande delar i andra kretsar med minst grundläggande isolering kan uppnås genom tillämpning av ett av följande alternativ: – Ledare i SELV- och PELV-kretsar ska förläggas inneslutna i ett icke-metalliskt hölje som tillägg till deras grundisolering. – Ledare i SELV- och PELV-kretsar ska avskärmas från ledare som har en spänning som är högre än den övre gränsen för spänningsband I med en skyddsjordad metallskärm eller metallmantel. – Ledare som har en spänning som är högre än den övre gränsen för spänningsband I får ingå i en flerledarkabel eller en annan samling av ledare med grundläggande isolering, men SELV- och PELV-kretsar ska vara isolerade var för sig eller tillsammans för den högsta förekommande spänningen. – Ledningssystemet för andra kretsar är utfört enligt avsnitt 412.2.4.1. – Fysisk avskiljning. 414.4.3

Stickproppar och uttag för SELV- och PELV-system ska uppfylla följande fordringar: – Stickproppar får inte kunna anslutas till uttag som tillhör andra spänningssystem. – Till uttagen ska det inte vara möjligt att ansluta stickproppar för andra spänningssystem. – Stickproppar och uttag i SELV-system får inte ha en skyddsledarkontakt.

96

414.4.4

Utsatta delar i SELV-kretsar får inte anslutas till jord, skyddsledare eller utsatta delar i en annan krets. ANM – Om utsatta delar i en SELV-krets, oavsiktligt eller avsiktligt, kan komma i kontakt med utsatta delar som hör till andra kretsar är skyddet mot elchock inte längre enbart beroende av skyddet genom SELV utan också av skyddsåtgärder som används i de andra kretsarna.

414.4.5

Om den nominella spänningen är högre än 25 V växelspänning eller 60 V likspänning eller om materielen är nedsänkt i vatten ska SELV- och PELV-kretsar förses med ett basskydd genom: – isolering enligt avsnitt 41A.1, eller – skärmar eller kapslingar enligt avsnitt 41A.2. Basskydd behövs normalt inte i torra miljöer och utrymmen för: – SELV-kretsar vars nominella spänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning. – PELV-kretsar vars nominella spänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning där utsatta delar och/eller spänningsförande delar är anslutna med en skyddsledare till huvudjordningsskenan. I alla andra fall fordras inte basskydd om den nominella spänningen hos SELV- eller PELV-systemet inte överstiger 12 V växelspänning eller 30 V likspänning. Kapslingar kan fordras av andra skäl än skydd mot elchock, t ex som skydd mot termiska verkningar och annan yttre påverkan.

415

Tilläggsskydd

ANM – Tilläggsskydd kan fordras tillsammans med skyddsåtgärder vid vissa typer av yttre påverkan och i vissa utrymmen (se tillämpligt avsnitt i del 7).

415.1

Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare

415.1.1

Användning av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA anses i växelströmssystem utgöra ett tilläggsskydd vid ett fel på basskyddet och/eller vid fel på felskyddet eller vid ovarsamhet hos användaren. Man bör dock notera att en jordfelsbrytare inte ger skydd vid samtidig beröring av ledare som passerar genom samma jordfelsbrytare. Det är ett av skälen till att andra skyddsåtgärder inte får utelämnas när jordfelsbrytare installerats. En jordfelsbrytare löser ut när strömmen flyter en annan väg än den avsedda. Jordfelsbrytare fungerar därför också: – om det är avbrott i skyddsledaren – i äldre elinstallationer som är utförda med ojordade uttag.

97

L1 L2 L3 PEN Felfall 1

JFB

Felfall 2

Felfall 6

Felfall 3

Felfall 4

Felfall 5

Figur 415:1 – 6 felfall

Figuren visar en schematisk bild av en trefasigt skyddad anläggning med sex tänkbara felfall. En 30 mA jordfelsbrytare ger skydd vid tre av dessa. Felfall 1

Avbrott i PEN-ledaren. Spänningssättning av en anläggnings skyddsjordade delar kan uppstå efter ett avbrott i PEN-ledaren. Jordfelsbrytare ger inget skydd. Felfall 2

Överledning till en skyddsjordad utsatt del. Felfallet är personsäkert även utan jordfelsbrytare, men denna ger ett brandskydd om en felström till jord uppstår. Felfall 3

Överledning från en skyddsjordad utsatt del och avbrott i skyddsledaren. Här har två fel uppstått samtidigt. Jordfelsbrytare ger både personskydd och brandskydd. Felfall 4

Överledning till jord från en apparat utan skyddsjord. Det kan till exempel vara en klass 1- eller en klass 0-apparat med isolationsfel till ledande hölje. Jordfelsbrytare ger både personskydd och brandskydd.

98

Felfall 5

Felström mellan en fasledare och neutralledaren inom en apparat eller anläggningsdel. Detta kan inträffa om till exempel ett ledande föremål förs in i bägge hålen i ett vägguttag eller vid isolationsfel inom en apparat. Jordfelsbrytare ger inget skydd. Felfall 6

Felström mellan två fasledare inom en apparat eller anläggningsdel. En sådan felström uppstår till exempel vid isolationsfel på ledningsnätet. Jordfelsbrytare ger inget skydd. ANM – I felfall 2 - 6 förutsätts att PEN-ledaren är hel.

Se även SEK Handbok 442 – Jordfelsbrytare – Vägledning för val och installation. 415.1.2

Användning av jordfelsbrytare godtas inte som enda skydd och undanröjer inte behovet att tillämpa en av skyddsåtgärderna som anges i avsnitten 411 till 414. Anledningen till att jordfelsbrytare inte ska användas som alternativ till skyddsjordning är att då skyddsjordning saknas kommer människokroppen att ingå som en del av felströmkretsen. Jordfelsbrytare för personskydd, det vill säga med en märkutlösningsström som inte överstiger 30 mA, begränsar tiden som kroppen utsätts för strömgenomgång till högst 0,3 s. Jordfelsbrytaren begränsar däremot inte felströmmen. 415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

ANM 1 – Kompletterande skyddsutjämning anses vara ett tillägg till felskydd. ANM 2 – Användning av kompletterande skyddsutjämning exkluderar inte behovet att frånkoppla matningen av andra skäl, t ex skydd mot brand och termisk påverkan i materielen. ANM 3 – Kompletterande skyddsutjämning kan inbegripa hela installationen, en del av installationen, en apparat eller ett utrymme. ANM 4 – Tilläggsfordringar kan vara nödvändiga i vissa utrymmen (se tillämpligt avsnitt i del 7) eller av andra skäl.

Om förhållandena är sådana att kompletterande skyddsutjämning behöver utföras, ska utförandet uppfylla de fordringar som ställs här. Se även SEK Handbok 414 och SEK Handbok 449 om potentialutjämning. 415.2.1

Kompletterande skyddsutjämning ska innefatta alla samtidigt berörbara utsatta delar hos den fast installerade materielen och främmande ledande delar samt, där så är möjligt, armeringen i betongen. Skyddsutjämningssystem ska anslutas till skyddsledare hos all materiel, inklusive sådan som är ansluten till uttag. Se även kommentar till avsnitt 411.3.1.2 för utvärderande om en ledande del är en främmande ledande del.

99

415.2.2

Där det finns anledning att ifrågasätta effektiviteten hos den kompletterande skyddsutjämningen ska det bekräftas att resistansen R mellan samtidigt berörbara utsatta delar och främmande ledande delar uppfyller följande villkor: R ≤ 50 V i växelströmssystem Ia R≤

120 V i likströmssystem Ia

där Ia

är funktionsströmmen (i A) hos skyddsapparaten –

för jordfelsbrytare I∆n

–

för överströmsskydd, den ström som ger 5 s funktionstid.

Enligt första strecksatsen ovan, då man räknar med jordfelsbrytarens märkutlösningsström (I∆n), utgår man ifrån att frånkoppling fås inom 0,3 s. Beröringsspänningen i detta fall kan komma att bli högre än 50 V. Vid användning av en jordfelsbrytare i växelströmssystem med I∆n = 30 mA blir R ≤ 50/30 ≤ 1,6 kΩ. Enligt andra strecksatsen ovan, då man räknar med överströmsskyddets funktionstid på 5 s, utgår man ifrån att beröringsspänningen kommer att begränsas genom skyddsutjämningens effektivitet. En 16 A säkring löser ut efter maximalt 5 s om strömmen är minst 65 A. Detta ger i växelströmssystem R ≤ 50/65 ≤ 0,77 Ω.

100

Bilaga 41A (normativ) Åtgärder för basskydd ANM – Åtgärder för basskydd ger ett skydd under normala förhållanden och tillämpas som en del av den skyddsåtgärd som valts.

41A.1

Grundläggande isolering av spänningsförande delar

ANM – Isoleringen är avsedd att förhindra beröring av spänningsförande delar.

Spänningsförande delar ska vara helt omslutna med isolering som endast kan tas bort genom att den förstörs. För elmateriel gäller att isoleringen ska uppfylla fordringarna i relevant produktstandard. Enbart grundisolerade ledare anses inte ge ett tillräckligt beröringsskydd vid normal drift eller vid ett första fel. Av den anledningen får inte grundisolerade ledare av typen FK förläggas öppet, utan ska isoleras ytterligare eller förläggas i ett isolerat hölje. 41A.2

Skärmar eller kapslingar

ANM – Skärmar eller kapslingar är avsedda att förhindra beröring av spänningsförande delar.

41A.2.1

Spänningsförande delar ska vara placerade innanför kapslingar eller bakom skärmar som ger en kapslingsklass lägst IP2X eller IPXXB. Lägre kapslingsklass tillåts under utbyte av delar, såsom vissa lamphållare eller säkringar eller när större öppningar i kapslingar är nödvändiga av funktionsskäl, i enlighet med fordringar för den aktuella materielen: – Lämpliga säkerhetsåtgärder ska vidtas för att skydda personer och husdjur från oavsiktlig beröring av spänningsförande delar. – Det ska säkerställas, så långt det är praktiskt möjligt, att personer uppmärksammas på att spänningsförande delar kan bli berörbara genom öppningar och inte ska beröras avsiktligt. – Öppningen ska vara så liten som är förenligt med fordringar på en god funktion och för utbyte av en del. 41A.2.2

Lätt åtkomliga horisontella ovansidor av skärmar eller kapslingar ska lägst ge kapslingsklass IPXXD eller IP4X. Här avses sådan yta där det finns risk att främmande föremål kan tränga in i kapslingen och orsaka skada. Se även avsnitt 512.2 om yttre påverkan. 41A.2.3

Skärmar och kapslingar ska vara säkert fastsatta och ha tillräcklig stabilitet och hållbarhet för att upprätthålla det erforderliga skyddet och tillräckliga avstånd till spänningsförande delar under normala förhållanden och med hänsyn tagen till yttre påverkan.

101

41A.2.4

Där det är nödvändigt att ta bort eller öppna skärmar eller kapslingar eller delar av kapslingar ska detta endast vara möjligt: – genom användning av nyckel eller verktyg, eller – efter frånkoppling av matningen till de spänningsförande delarna som skyddas av kapslingen eller skärmen. Matningen ska endast kunna återinkopplas efter återställande av kapslingen eller skärmen, eller – där en inre skärm som ger ett skydd av minst IP2X eller IPXXB är anordnad för att förhindra beröring av spänningsförande delar. En sådan skärm ska endast kunna tas bort med hjälp av en nyckel eller ett verktyg. Fordringen avseende användning av nyckel eller verktyg gäller endast när skärmar eller kapslingar tas bort eller öppnas. För att sätta delarna på plats kan snäppfastsättning eller annan metod som inte kräver nyckel eller verktyg användas. 41A.2.5

Om det bakom en skärm eller i en kapsling finns installerad materiel som kan ha kvar farlig elektrisk laddning efter det att matningen har frånkopplats fordras ett varningsmärke. Små kondensatorer såsom kondensatorer för ljusbågssläckning, för till- eller frånslagsfördröjning av reläer etc anses inte vara farliga. ANM – Oavsiktlig beröring anses inte vara farlig om spänningen från de statiska uppladdningarna är mindre än 120 V likspänning under en kortare tid än 5 s efter det att matningen har frånkopplats.

41A.2.6

Nätanslutna uttag i lågspänningsanläggningar ska antingen vara försedda med petskydd eller utföras eller placeras så, att risken för barnolycksfall begränsas. Ovanstående fordring är ett tillägg till det internationella underlaget på grund av ett svenskt krav i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. Anmärkningen nedan är inte en del av Elsäkerhetsverkets föreskrifter utan standardiseringens uppfattning om hur man kan tillämpa föreskriften. ANM – Vid användning av uttag som inte är utförda med petskydd kan risk för barnolycksfall begränsas genom att uttagen: – placeras minst 1,7 m över golv eller mark, eller – är skyddade av fast inredning eller stationär utrustning såsom spis eller kylskåp, eller – är blockerade, eller – är försedda med låsbart lock, eller – är skyddade på annat sätt.

102

Bilaga 41B (normativ) Hinder och placering utom räckhåll 41B.1

Tillämpning

Skyddsåtgärderna hinder och placering utom räckhåll ger enbart ett basskydd. Åtgärderna får tillämpas i installationer, med eller utan felskydd, som övervakas av fackkunniga eller instruerade personer. Villkoren för övervakning, under vilka de grundläggande skyddsåtgärderna i bilaga 41B får tillämpas som en del av skyddsåtgärderna, anges i avsnitt 410.3.5. 41B.2

Hinder

ANM – Hinder är avsedda att förhindra oavsiktlig beröring med spänningsförande delar, men inte avsiktlig beröring genom medvetet kringgående av hindren.

41B.2.1

Hinder ska förhindra – oavsiktligt närmande mot spänningsförande delar, och – oavsiktlig beröring med spänningsförande delar vid manövrering av spänningsförande materiel under normal drift. Ett hinders utförande och omfattning ska väljas med hänsyn till risken för glömska och förväxling från de fackkunniga eller instruerade personernas sida. Som exempel på hinder som skyddsåtgärd kan nämnas: – En bom som sätts upp som hinder innanför öppningen i ett transformatorutrymme. – Avspärrningslina eller skyddsskiva som sätts upp framför spänningsförande delar, t ex i provrum eller driftrum med kopplingsutrustningar (”ställverksrum”). 41B.2.2

Ett hinder får vara möjligt att avlägsna utan hjälp av en nyckel eller ett verktyg, men det ska vara fastsatt så att det inte kan avlägsnas oavsiktligt. 41B.3

Placering utom räckhåll

ANM – Skydd genom placering utom räckhåll är enbart avsett att förhindra oavsiktlig beröring av spänningsförande delar.

41B.3.1

Samtidigt berörbara delar med olika potential får inte vara belägna inom armräckvidd från varandra. ANM – Två delar anses vara samtidigt berörbara om de är placerade mindre 2,50 meter från varandra (se figur 41B.1).

41B.3.2

Om en normal uppehållsplats är begränsad i horisontell riktning av ett hinder (t ex ett räcke eller ett nät) som ger en kapslingsklass som är lägre än IP2X eller IPXXB ska avståndet mellan detta hinder och spänningsförande delar uppgå till minst 1,25 m. I riktning uppåt räknas armräckvidden (2,5 m) från planet S varvid ingen hänsyn ska tas till mellanliggande hinder som ger ett lägre skydd än IP2X eller IPXXB. ANM – Armräckvidden avser beröring direkt med händerna utan användning av t ex verktyg eller stege.

103

41B.3.3

På ställen där skymmande eller långa ledande föremål normalt hanteras ska avstånden enligt avsnitt 41B.3.1 och 41B.3.2 ökas med hänsyn till dessa föremåls dimensioner. R2 ,50

0,75

R

1,2 5

S

Gräns för armräckvidd R 5 1,2

S

Gräns för armräckvidd

mått i meter

S – Plan där personer kan förväntas uppehålla sig

Figur 41B.1 – Område för armräckvidd

104

IEC 422/01

Bilaga 41C (normativ) Skyddsåtgärder som får tillämpas enbart när installationen står under övervakning av fackkunniga eller instruerade personer ANM – Villkoren för övervakning, under vilka åtgärderna för felskydd (skydd mot indirekt beröring) enligt bilaga 41C får tillämpas som en del av skyddsåtgärderna, anges i avsnitt 410.3.6.

41C.1

Isolerad miljö

Skydd genom användning av isolerad miljö får endast tillämpas om speciella förhållanden nödvändiggör metoden. ANM – Denna skyddsåtgärd är avsedd att förhindra samtidig beröring av delar som kan ha olika potential på grund av fel i den grundläggande isoleringen av spänningsförande delar.

41C.1.1

All elmateriel ska uppfylla en av åtgärderna för basskydd enligt bilaga 41A. 41C.1.2

Utsatta delar ska vara så anordnade att en person under normala förhållanden inte samtidigt kan beröra – två utsatta delar, eller – en utsatt del och någon främmande ledande del, om någon av dessa delar sannolikt kan anta en annan potential vid ett fel på den grundläggande isoleringen hos spänningsförande delar. 41C.1.3

I en isolerad miljö får inte skyddsledare förekomma. 41C.1.4

Fordringarna i avsnitt 41C.1.2 är uppfyllda om utrymmet har isolerande golv och väggar samt om ett eller flera av följande villkor är uppfyllda: a)

Utsatta delar ska vara på ett tillräckligt avstånd från varandra och från främmande ledande delar. Avståndet mellan två delar är tillräckligt om det är minst 2,5 m. Detta avstånd kan utanför armräckvidden minskas till 1,25 m.

b)

Effektiva hinder är placerade mellan utsatta delar och främmande ledande delar. Sådana hinder är tillräckligt effektiva om de sträcker sig längre än vad som framgår av a) beträffande avstånd. Dessa hinder får inte förbindas med jord eller utsatta delar. Hindren ska om möjligt vara av isolermaterial.

c)

Främmande ledande delar ska vara isolerade. Isoleringen ska ha tillräcklig mekanisk styrka och tåla en provspänning av minst 2000 V. Läckströmmen får under normala förhållanden inte överstiga 1 mA.

41C.1.5

Resistansen i isolerande golv och väggar ska, i enlighet med del 6, i varje mätpunkt vara minst – 50 kΩ , när installationens nominella spänning är högst 500 V, eller – 100 kΩ, när installationens nominella spänning överstiger 500 V. ANM – Om resistansen i en enda punkt är mindre än det specificerade värdet, anses golv och väggar, beträffande skyddet mot elchock, vara främmande ledande delar.

105

41C.1.6

Alla åtgärder som skapar den isolerade miljön ska vara permanenta och det får inte vara möjligt att göra dem verkningslösa. De ska ge ett tillräckligt skydd även då flyttbar materiel används. ANM 1 – För elinstallationer som inte står under effektiv tillsyn, bör uppmärksamhet riktas mot risken att det vid ett senare tillfälle kan tillkomma ledande delar (t ex flyttbar elmateriel av klass I eller främmande ledande delar såsom rörledningar av metall) inom utrymmet. ANM 2 – Det är viktigt att försäkra sig om att fukt inte inverkar på golvets och väggarnas isolation.

41C.1.7

Åtgärder ska vidtas så att det säkerställs att främmande ledande delar inte kan överföra en potential till ett annat utrymme. 41C.2

Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning

ANM – Jordfri lokal skyddsutjämning är avsedd att förebygga att det uppstår farliga beröringsspänningar.

41C.2.1

All elmateriel ska uppfylla ett av villkoren för basskydd som framgår av bilaga 41A. 41C.2.2

Alla samtidigt berörbara utsatta delar och främmande ledande delar ska förbindas med skyddsutjämningsledare. 41C.2.3

Det lokala skyddsutjämningssystemet får varken direkt eller genom utsatta delar eller främmande ledande delar vara i kontakt med jord. ANM – Om denna fordring inte kan uppfyllas, erfordras skydd genom automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 411).

41C.2.4

Åtgärder ska vidtas för att förhindra att en person utsätts för farlig potentialskillnad när personen går in i ett ekvipotentialiserat utrymme. Detta gäller särskilt om ett ledande golv, som är isolerat från jord, är förbundet med det jordfria lokala skyddsutjämningssystemet. 41C.3

Skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat

ANM – Skyddsseparation av en enskild strömkrets är avsedd att förhindra att chockström vid beröring av utsatta delar som kan bli spänningssatta genom ett fel i den grundläggande isoleringen

41C.3.1

All elmateriel ska uppfylla ett av villkoren för basskydd som framgår av bilaga 41A. C.3.2

Skydd genom skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat ska säkerställas genom att alla fordringarna i avsnitt 413 förutom 413.1.2 uppfylls. Dessutom fordringarna enligt avsnitt 41C.3.3 – 41C.3.8. 41C.3.3

Åtgärder ska vidtas så att den skyddsseparerade kretsens isolering skyddas mot skada eller isolationsfel.

106

41C.3.4

De utsatta delarna i den skyddsseparerade strömkretsen ska kopplas samman genom isolerade skyddsutjämningsledare som inte är jordade. Sådana ledare får inte vara anslutna till skyddsledare, till utsatta delar som tillhör andra strömkretsar eller till andra främmande ledande delar. ANM – Se ANM till avsnitt 413.3.6.

41C.3.5

Alla uttag ska vara försedda med skyddsledarkontakter som är anslutna till ett skyddsutjämningssystem enligt avsnitt 41C.3.4. 41C.3.6

Alla flexibla kablar ska innehålla en skyddsledare att användas som skyddsutjämningsledare enligt avsnitt 41C.3.4. Detta gäller dock inte för kablar som matar klass II-materiel. 41C.3.7

En skyddsutrustning ska frånkoppla matningen när det uppstår två isolationsfel med olika polaritet. Frånkopplingen ska ske inom en tid enligt tabell 41.1. 41C.3.8

Det rekommenderas att produkten av strömkretsens nominella spänning i V och kabelsträckans längd i m inte överstiger 100 000, och att längden inte överstiger 500 m. För att begränsa beröringsspänningen får inte det skyddseparerade ledningsnätet utbrett och därmed den kapacitiva jordningsimpedansen för låg. Hänsyn tas till den nominella spänningen och den kapacitiva strömmen. Således begränsas kabellängden till: – 435 m vid 230 V – 250 m vid 400 V – 200 m vid 500 V. Hänsyn behöver också tas till frånkopplingstider vid kortslutning, vilket kan medföra kortare ledningssträckning. Se kapitel 43.

107

Kapitel 42 – Skydd mot termiska verkningar 420.1

Allmänt

Personer och husdjur samt fast monterade föremål och material i närheten av elmateriel ska vara skyddade mot skadlig påverkan orsakad av värmeutveckling eller värmestrålning från elmaterielen. Följande effekter ska förebyggas: – antändning eller nedbrytning av material – risk för brännskada – nedsättning av en säker funktion hos inkopplad utrustning. ANM – Skydd mot överströmmar behandlas i kapitel 43.

Erfarenheter från brandskador talar för att bränder i elinstallationer orsakas av: – isolationsfel – varmgång i bristfälliga anslutningar – förhindrad kylning – för hög omgivningstemperatur – för hög yttemperatur hos elapparater, eller – elaktig användning eller placering av elapparater som normalt ska avge värme. Ofta är en brand i elinstallationen en kombination av flera orsaker. Vanliga orsaker är: – dålig renhållning som hindrar kylningen – för tät förläggning av kablar som hindrar kylningen – för tvära böjar eller anliggning mot skarpa kanter (felaktigt montage) som ger undanflytning av isolermaterialet med isolationsfel, ljusbåge och antändning av omgivningen som följd.

421

Skydd mot brand

Elmateriel och elapparater ska vara utförda och provade enligt sina produktstandarder för att uppfylla vissa definierade krav på t ex kapslingens brandegenskaper, täthet mot inträngande partiklar och vatten samt högsta yttemperatur. Grunden för att förebygga bränder i elinstallationen är dels rätt materielval, dels att installationsarbetet utförs noggrant och enligt tillverkarens anvisningar. Möjligheten att hålla rent inom en elinstallation och ingående elapparater bör beaktas vid både planering och utförande av installationen. Se även avsnitt 527.2 för tätning av genomföringar mellan brandceller. 421.1 Elmateriel ska väljas och monteras så, att det inte finns risk för antändning eller annan skada i omgivningen. Förutom fordringarna i denna standard ska tillverkarnas monteringsanvisningar följas.

108

Elmateriel bör under normal drift inte ge upphov till högre temperaturer än 85 °C på angränsande brännbara delar. Särskilt vid användning av trä i byggnadsmaterialet eftersom så kallat övertorkat trä kan antändas vid knappt 100 °C. Ovanstående framgår inte som en fordring i standardtexten utan av Boverkets Byggregler. 421.2 Fast monterad elmateriel med en yttemperatur som skulle kunna innebära en brandrisk för närbelägen materiel ska antingen: – monteras på eller vara innesluten i material som kan tåla sådana temperaturer och som har låg värmeledningsförmåga, eller – avskärmas från byggnadsdelar med hjälp av material som kan tåla sådana temperaturer och som har låg värmeledningsförmåga, eller – monteras så att den angivna värmen kan avledas på ett säkert sätt och på tillräckligt avstånd från material på vilka dessa temperaturer kan ha skadlig verkan. Eventuella monteringsdetaljer ska ha låg värmeledningsförmåga. 421.3 Om ljusbågar eller gnistor kan uppstå hos fast ansluten utrustning vid normal drift ska utrustningen antingen: – vara helt innesluten i material som tål ljusbågar, eller – skärmas av med ljusbågståligt material från byggnadsdelar på vilka dessa ljusbågar eller gnistor kan ha skadlig värmepåverkan, eller – monteras så att ljusbågar eller gnistor på ett säkert sätt släcks på tillräckligt avstånd från sådana byggnadsdelar på vilka ljusbågar eller gnistor kan ha skadlig värmepåverkan. Ljusbågståligt material som används ska vara obrännbart, ha låg värmeledningsförmåga samt ha tillräcklig godstjocklek för att uppnå mekanisk stadga. 421.4 Fast monterad utrustning som kan fokusera eller koncentrera värme ska vara placerad så långt från fasta föremål eller byggnadsdelar, att dessa under normala förhållanden inte kan anta skadlig temperatur. 421.5 När elmateriel som innehåller en avsevärd mängd antändbar vätska är uppställd inom ett utrymme i en byggnad, ska försiktighetsåtgärder vidtas för att hindra att brinnande vätska eller förbränningsprodukter från vätskan (flammor, rök och giftiga gaser) sprider sig till andra delar av byggnaden. ANM 1 – Exempel på försiktighetsåtgärder som kan vidtas är: –

att anordna en dräneringsgrop för att samla upp utrunnen vätska och säkerställa släckning i händelse av brand, eller

–

att installera utrustningen i ett utrymme med tillräcklig brandtålighet och med trösklar eller liknande samt med ventilationsöppningar enbart mot det fria.

ANM 2 – Normalt accepterad undre gräns för ”avsevärd mängd” är 25 liter. ANM 3 – För mängder under 25 liter är det tillräckligt att samla upp vätskan. ANM 4 – Matningen bör brytas då en brand uppstår.

109

421.6 Material som omsluter elmateriel och som monteras på platsen, ska tåla den högsta temperatur som kan orsakas av elmaterielen. Brännbart material är inte lämpligt att använda till sådana omslutningar om inte förebyggande åtgärder mot antändning vidtas, såsom inklädning med obrännbart eller svårantändligt material med låg värmeledningsförmåga.

422

Skyddsåtgärder mot brand

422.1

Allmänt

Fordringarna i detta avsnitt gäller tillsammans med fordringarna i avsnitt 421 för installationer i utrymmen där förhållanden enligt avsnitt 422.2 råder. 422.2

Fordringar med hänsyn till utrymning vid fara

Förutsättningar: BD2: Låg persontäthet och svår utrymningsmöjlighet BD3: Hög persontäthet och lätt utrymningsmöjlighet BD4: Hög persontäthet och svår utrymningsmöjlighet (enligt tabell 51A) ANM 1 – Myndigheter med ansvar för byggnaders konstruktion, tillståndsgivning för publiksamling, brandskydd etc kan ange vilket förhållande (BD) som är tillämpligt. ANM 2 – BD2: Kan till exempel förekomma i höga byggnader. BD3: Kan till exempel förekomma i allmänna lokaler (teatrar, biografer och varuhus). BD4: Kan till exempel förekomma i höga byggnader som är öppna för allmänheten (hotell, sjukhus).

I Boverkets Byggregler, BBR, finns föreskrifter om utrymningsvägar och regler för vägledande markering samt allmän- och nödbelysning. 422.2.1

I utrymningsvägar där förhållandena BD2, BD3 eller BD4 råder ska ledningssystem undvikas. Om en sådan förläggning inte kan undvikas ska ledningssystemet vara försett med mantlar eller kapslingar som inte kan bidra till spridning av brand eller anta en sådan temperatur att omgivande material kan antändas under den tid som fastställts i bestämmelser för byggnadsmaterialet inom utrymningsvägen eller inom 2 timmar om sådana bestämmelser saknas. ANM – Fordringar för provning av kablars brandtålighet framgår av SS‑EN 60332-2-1, SS‑EN 60332‑1‑2, SS‑EN 50266‑1, SS‑EN 50266‑2‑1, SS‑EN 50266‑2‑2, SS‑EN 50266‑2‑3, SS‑EN 50266‑2‑4 och SS‑EN 50266‑2‑5. Fordringar för provning av rörs brandtålighet framgår SS‑EN 61770.

Ledningssystem inom utrymningsvägar ska vara belägna utom armräckvidd eller vara skyddade mot den mekaniska åverkan som de kan bli utsatta för under utrymningen. Ledningssystem inom utrymningsvägar ska vara så korta som möjligt. För att inte försvåra en utrymning är det viktigt att utrymningsvägar inte används för andra elinstallationer än de som är nödvändiga för utrymmet. Se bilaga 51ZA för närmare beskrivning av förhållanden vid utrymning i nödsituationer (BD).

110

422.2.2

I utrymmen med hög persontäthet (BD3 och BD4) ska sådana bryt- och manöverutrustningar, som inte är till hjälp under utrymningen, vara tillgängliga endast för personer som är särskilt utsedda att betjäna denna utrustning. Om utrustningarna är placerade i passager ska de monteras i skåp eller lådor som är utförda i obrännbart eller svårantändligt material. 422.2.3

Vid anläggningar med hög persontäthet (BD3 och BD4) och inom utrymningsvägar är det inte tillåtet att använda elmateriel som innehåller antändbar vätska. ANM – Enstaka hjälpkondensatorer i till exempel urladdningslampor och startkopplare innefattas inte i ovanstående fordring.

422.3

Utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras eller bearbetas

Förutsättning BE2: Brandrisk (enligt tabell 51A) Avsnitt 422.3 gäller för: – val och montering av elinstallationer i utrymmen där brandrisk råder på grund av egenskaperna hos lagrat eller bearbetat material, såsom tillverkning, hantering och lagring av brännbara material, men även utrymmen där anhopning av lättantändligt damm förekommer. Till dessa utrymmen räknas till exempel jordbrukets produktionsbyggnader, utrymmen där bearbetning av trä förekommer yrkesmässigt, pappersindustri, textilindustri, kvarnar och liknande – val och montering av elinstallationer i utrymmen där i huvudsak brännbara byggnadsmaterial har använts – val och montering av elinstallationer i utrymmen där oersättliga föremål förvaras. Elmateriel ska väljas och installeras så, att dess temperatur under normal användning och den sannolika temperaturökning som sker vid ett felfall sannolikt inte orsakar en brand, även med hänsyn tagen till yttre påverkan. Detta kan uppnås genom lämplig konstruktion av materielen eller genom anordnande av ett tilläggsskydd under montaget. Tilläggsåtgärder är inte nödvändiga om materielens yttemperatur sannolikt inte orsakar antändning av närliggande brännbart material. Avsnitt 422.3 gäller inte för: – val och montering av elinstallationer i utrymmen där det finns risk för explosion, – val och montering av elinstallationer i utrymningsvägar. ANM 1 – Mängden brännbart material, utrymmens ytor och volymer kan regleras av myndigheter. ANM 2 – För utrymmen med explosionsrisker, se SS-EN 60079-14.

422.3.1

Inom dessa utrymmen installeras så långt detta är möjligt endast sådan elmateriel som är nödvändig för anläggningens drift och som inte lämpligen kan placeras utanför dessa utrymmen. Detta gäller inte ledningssystem enligt avsnitt 422.3.6.

111

Elmateriel som behöver installeras i dessa utrymmen ska ha tillräckligt hög kapslingsklass och placeras i områden där dammanhopningen är så liten som möjligt. En effektiv ventilation, som transporterar bort brännbart damm, ger en miljö som möjliggör användning av elmateriel med lägre kapslingsklass. Spånsugar o d kan dock behöva bedömas med hänsyn till explosionsrisk. Se SS-EN 61241-10 Elektrisk utrustning för användning vid förekomst av brännbart damm – Del 10: Klassning av riskområden med explosiv dammatmosfär Anhopning av värmeisolerande material på kablar, elapparater och belysningsarmaturer försämrar kylningen och ökar risken för antändning. Borttransport av avfallsprodukter och brännbart material bör planeras och utföras så, att övrig renhållning underlättas. 422.3.2

När det kan förutses att damm kan ansamlas på höljen till elmateriel i tillräcklig mängd för att utgöra brandfara, ska åtgärder vidtas för att förhindra att dessa höljen kan anta en temperatur som kan orsaka antändning. 422.3.3

Elmateriel ska väljas och monteras så, att dess temperaturstegring vid normal drift och vid felfall inte kan orsaka brand. Detta kan uppnås genom materielens konstruktion eller montering. Elmateriel ska lägst ha kapslingsklass IP5X där ansamlingar av damm förekommer. Särskilda skyddsåtgärder behöver inte vidtas om elmaterielens yttemperatur sannolikt inte kan orsaka antändning av närliggande material. För kortslutna motorer kan kapslingsklass IP44 vara tillräcklig om motorns kabelintag har kapslingsklass IP54 och under förutsättning att tillverkarens anvisningar anger att motorn kan installeras i denna typ av miljö. 422.3.4

Om en kopplingsutrustning måste placeras i ett brandfarligt utrymme (BE2) ska den ha en kapslingsklass som är anpassad till rådande förhållanden, dock lägst IP4X. 422.3.5

Om en kabel inte är förlagd i obrännbart material ska åtgärder vidtas för att förebygga att kabeln sprider brand. Kablar ska minst uppfylla fordringarna för brandprovning enligt SS-EN 60332-1-2 och SS‑EN 60332‑2-2 (samt även SS-EN 60332-2-1 för provningsutrustning). ANM – Där det finns en stor risk för ansättning av brand på kablarna, till exempel vid långa vertikala kabelstråk eller vid ansamlingar av kablar, bör kablarna uppfylla fordringarna på brandhärdighet enligt SS‑EN 50266‑2‑3 eller SS‑EN 50266‑2‑4.

422.3.6

Kablar som passerar genom utrymmen som här avses, men som inte är nödvändiga för matning av elmateriel i utrymmet, ska uppfylla följande fordringar: – Ledningssystemet ska vara utfört enligt fordringarna i avsnitt 422.3.5.

112

– Kablarna får inte ha avgreningar eller skarvar inom utrymmet, såvida dessa inte är inneslutna i ett brandtåligt hölje. – Kablarna är skyddade mot överström i enlighet med avsnitt 422.3.11. 422.3.7

Luften till en elvärmefläkt ska tas in från en plats som är fri från brännbart damm och brännbara ångor och gaser. Temperaturen hos den utgående luften får inte vara så hög att den kan förorsaka brand. ANM – Luften kan tas från uppställningslokalen under förutsättning att dammförekomsten i luften är mycket låg och elementkonstruktionen är sådan att avlagringen av damm på varma delar är obetydlig.

422.3.8

Motorer, andra än servomotorer för låg effekt, som inte kontinuerligt övervakas eller som styrs automatiskt eller fjärrstyrs ska vara försedda med startkopplare med överlastskydd eller en annan anordning som bryter strömmen till motorn innan farlig överhettning kan uppstå. Denna anordning ska endast kunna återställas manuellt. Motorer med Y/D-start ska skyddas mot överhettning vid Y-koppling. 422.3.9

Ljusarmaturer ska vara lämpade för de utrymmen som här avses (BE2) och ska ha kapslingsklass lägst IP4X. Endast ljusarmaturer med begränsad yttemperatur får användas. I utrymmen där brandfara kan råda på grund av damm eller fibrer ska ljusarmaturens konstruktion vara sådan att yttemperaturen är begränsad vid felfall och att damm eller fibrer inte kan ansamlas i farlig mängd. Yttemperaturen ska vara begränsad till: – 90 °C vid normal drift – 115 °C vid felfall. Om uppgifter från tillverkaren saknas, ska små strålkastare (spotlights) och projektorer ha minst följande avstånd från brännbart material: – 0,5 m för ljuskällor upp till 100 W – 0,8 m för ljuskällor mellan 100 W och 300 W – 1 m för ljuskällor mellan 300 W och 500 W. Ljuskällor och delar av ljusarmaturer ska vara placerade eller skyddade så att de motstår förväntad mekanisk åverkan, till exempel med slagtåliga plasthöljen, galler eller slagtåliga glashöljen. Dessa skyddsanordningar får inte monteras på lamphållare om inte dessa är konstruerade för detta ändamål. Ljusarmaturernas tillbehör, t ex ljuskällor och varma delar, ska förhindras att lossna från sina fästen. Ljusarmaturer som är utförda enligt SS-EN 60598-2-24 anses uppfylla fordringen på begränsad yttemperatur såväl vid normal drift som vid felfall. För montering, se tillverkarens anvisning. Ljusarmaturer enligt SS-EN 60598-2-24 är märkta med följande symbol:

D

Äldre ljusarmaturer med begränsad yttemperatur kan vara märkta med bokstaven T.

113

422.3.10

Ledningssystem, förutom mineralisolerade kablar och kanalskenfördelningar, ska tilläggsskyddas mot isolationsfel på följande sätt: a)

I TN- och TT-system ska ledningssystemet skyddas av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 300 mA. Där resistiva fel kan orsaka brand, till exempel vid användning av värmefolie, ska jordfelsbrytarens märkutlösningsström inte överstiga 30 mA.

b)

I IT-system kan isolationsövervakningsutrustningar installeras som vid ett isolationsfel larmar med såväl visuella som akustiska signaler. Dessa övervakningsutrustningar ska frånkoppla matningen vid ett andra isolationsfel inom högst 5 s. En lämplig driftinstruktion ska ges för att säkerställa en manuell frånkoppling så snart som möjligt efter ett första isolationsfel.

ANM – Användning av kablar med metallmantlar rekommenderas. Metallhöljet ansluts normalt till skyddsledaren.

422.3.11

Kablar som matar eller passerar genom ett utrymme där det anses finnas brandfara (BE2) ska vara skyddade mot överlast och kortslutning med skydd som är placerade i kablarnas matande ände. 422.3.12

Oberoende av vad som framgår av avsnitt 414.4.5 ska spänningsförande delar i SELV-kretsar: – antingen vara placerade i höljen med en kapslingsklass av lägst IP2X eller IPXXB, eller – tåla en provspänning av 500 V i en minut. 422.3.13

PEN-ledare är inte tillåtna i utrymmen där det anses finnas brandfara (BE2), förutom i kablar som passerar ett sådant utrymme. 422.3.14

Varje neutralledare ska ha en frånskiljningsanordning enligt avsnitt 536.2.2. Neutralledaren ska alltid brytas i utrymmen enligt avsnitt 422.3, oavsett vilket fördelningssystem som används. Det vill säga även i TN-S-system 422.3.15

Oisolerade ledare får inte användas. Åtgärder ska vidtas för att förhindra att ljusbågar, gnistor eller heta partiklar antänder närliggande brännbart material. 422.3.16

I flexibla ledningssystem avsedda för användning vid kraftig mekanisk påverkan bör kablar i enlighet med SEK Handbok 435 användas, t ex H07RN-F eller likvärdig. 422.3.17

Där uppvärmnings- och ventilationssystem används, får luftens halt av damm och temperatur inte medföra en brandrisk. Anordningar för temperaturbegränsning enligt avsnitt 424.1 får endast kunna återställas manuellt. 422.3.18

Apparater för uppvärmning ska monteras på distanser som är utförda i obrännbart material.

114

Många elvärmeapparater, till exempel elradiatorer, har inbyggda eller medlevererade distanser. Det bör observeras att om apparaten är avsedd för montering i utrymmen enligt avsnitt 422.3 enligt tillverkarens anvisning anses fordringen vara uppfylld. 422.3.19

Apparater för uppvärmning som är monterade i närheten av brännbart material ska vara försedda med lämpliga skärmar som förhindrar antändning av det brännbara materialet. Apparater för värmeackumulering ska vara sådana, att antändning av brännbart damm och/eller fibrer förhindras. 422.3.20

Höljen hos apparater för uppvärmning, såsom värmare, uppvärmningsmotstånd etc, får inte anta högre temperaturer än vad som framgår av avsnitt 422.3.9. Dessa apparater ska vara konstruerade och monterade så, att de förhindrar ansamling av material som kan hindra värmespridningen. 422.4

Brännbart byggnadsmaterial

Förhållande CA2: Brännbara material (enligt kapitel 51, tabell 51ZA.1). 422.4.1

Skyddsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att elmateriel inte kan orsaka antändning av väggar, golv och tak. 422.5

Byggnadskonstruktioner som kan sprida brand

Förhållande CB2: Brandspridning (enligt kapitel 51, tabell 51ZA.1). 422.5.1

Om en byggnadskonstruktion på grund av form eller dimension kan medverka till att brand sprider sig lätt, ska åtgärder vidtas så att elinstallationen inte medverkar till spridning av branden. Detta kan uppnås genom att: – förebygga bränder som orsakas av isolationsfel – planera, välja och installera materielen ändamålsenligt. ANM – Brand- eller rökdetektorer kan användas för att förhindra att brand sprider sig, till exempel genom att initiera automatisk stängning av spjäll och dörrar i kanaler, rör och liknande.

422.5.2

Val och montering av elmateriel i ihåliga väggar

ANM – Ihåliga väggar är normalt ramkonstruktioner som är klädda med spånskivor, gipsskivor, trä- eller metallskivor. Ihåliga väggar kan även vara fabrikstillverkade. Elmateriel får vara monterade i väggarna. Ledningssystemet kan vara fast eller flexibelt.

422.5.2.1

Elmateriel, till exempel kopplingsdosor och centraler, som är monterade i brännbara ihåliga väggar ska uppfylla fordringarna i tillämpliga produktstandarder. 422.5.2.2

Om elmateriel som installerats i en brännbar ihålig vägg inte uppfyller fordringarna i avsnitt 422.5.2.1, ska materielen inneslutas i 12 mm tjock glasfiber eller med ett motsvarande brandsäkert material eller inneslutas i minst 100 mm tjock glas- eller mineralull. Där sådana material används ska hänsyn tas till materialets värmeavledning från elmaterielen. Detta gäller för ihåliga väggar som består av obrännbart material med brännbar isolering, t ex material för värme- och ljudisolering.

115

422.5.2.3

Elmateriel, såsom uttag och installationsströmställare, får inte monteras genom enbart klofastsättning. 422.5.2.4

Kablar och sladdar ska uppfylla fordringarna i SS‑EN 60332-2-1. 422.5.2.5

Rör och kabelkanaler ska överensstämma med och uppfylla fordringarna på brandtålighet enligt SS‑EN 50085 och SS‑EN 50086. 422.5.2.6

Kablar som är ansluta till kopplingsdosor vilka är infällda i ihåliga väggar ska dragavlastas, om de inte är fastsatta på ett annat sätt.

423

Skydd mot brännskador

Berörbara delar av elmateriel får inte anta en temperatur som kan åstadkomma brännskador på personer och ska överensstämma med tillämpliga fordringar i tabell 42A. Alla delar av installationen som även under korta tider kan anta temperaturer som överstiger de gränser som framgår av tabell 42A ska skyddas så att oavsiktlig beröring förhindras. Värdena i tabell 42A gäller inte för materiel vars temperaturgränser framgår av tillämplig produktstandard. Tabell 42A – Temperaturgränser vid normal drift för berörbara delar av materiel inom armräckvidd Berörbara delar Handhållna manöveranordningar Delar som är avsedda att beröras men är inte handhållna Delar som inte behöver beröras under normal drift

Berörbara delars material

Maximal temperatur (°C)

Metalliska

55

Icke-metalliska

65

Metalliska

70

Icke-metalliska

80

Metalliska

80

Icke-metalliska

90

Produktstandarder har ofta angivit en högsta tillåten yttemperatur på elmateriel för att undvika brännskador. I Boverkets Byggregler, BBR, finns regler om när åtkomliga heta ytor ska förses med skydd mot ofrivillig beröring. Skydd mot ofrivillig beröring bör anordnas om yttemperaturen överstiger 90 °C. I hygienrum samt förskolor och fritidshem ges råd om beröringsskydd redan vid högre temperatur än 60 °C. För spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner och dylikt gäller en högsta temperatur av 90 °C på lägre höjd än 0,8 m.

116

424

Skydd mot överhettning

424.1

Värmesystem med forcerad luftström

Värmesystem med forcerad luftström ska vara sådana, att deras värmeelement inte aktiveras förrän ett tillräckligt luftflöde har uppnåtts och att de stängs av om luftströmmen upphör. Dessutom ska det finnas två av varandra oberoende temperaturbegränsande anordningar, vilka ska förhindra att tillåtna värden för temperaturer överskrids i luftkanalerna. 424.1.2

Stommar och höljen hos värmeelement ska vara utförda i obrännbart material. 424.2

Utrustning som producerar varmvatten eller ånga

Alla utrustningar som producerar varmvatten eller ånga ska, genom sin konstruktion eller sitt montage, vara skyddade mot överhettning för alla driftfall. Om inte utrustningarna överensstämmer med tillämpliga standarder ska det finnas ett skydd som är utfört med en lämplig anordning som fungerar oberoende av termostaten. Denna anordning ska endast vara möjlig att återställa manuellt. Om en utrustning inte har ett fritt utsläpp av vatten, ska den vara försedd med en anordning för begränsning av trycket.

117

Kapitel 43 – Skydd mot överströmmar 430

Inledning

430.1

Omfattning

Detta kapitel ger fordringar för skydd av spänningsförande ledare mot effekter som beror på överströmmar. Kapitlet beskriver hur spänningsförande ledare skyddas av en eller flera anordningar för automatisk frånkoppling av matningen vid överlast (se avsnitt 433) och vid kortslutning (se avsnitt 434), utom i de fall då överströmmen är begränsad i enlighet med avsnitt 436 eller där förhållandena som beskrivs i avsnitt 433.3 (utelämnande av överlastskydd), eller 434.3 (utelämnande av kortslutningsskydd) råder. Dessutom ska skydd mot överlast och kortslutning samordnas enligt avsnitt 435. ANM 1 – Spänningsförande ledare som är skyddade mot överlast enligt avsnitt 433 anses även vara skyddade mot överströmmar som kan uppstå vid fel, vars värden är i samma storleksordning som överlastströmmarna. ANM 2 – Fordringarna i detta kapitel tar inte hänsyn till yttre påverkan. ANM 3 – Det är inte säkert att skyddet av ledare i enlighet med detta kapitel även skyddar materiel som är ansluten till dessa ledare. ANM 4 – Materiel med flexibla kablar som ansluts till den fasta installationen med stickproppar och uttag omfattas inte av denna standard och är av den anledningen inte nödvändigtvis skyddade mot överström. ANM 5 – Med frånkoppling avses i denna standard inte frånskiljning.

430.3

Allmänna fordringar

Skyddsanordningar ska vara utförda på ett sådant sätt, att alla överströmmar som flyter i kretsens ledare bryts innan strömmen orsakar fara på grund av termiska och mekaniska effekter eller temperaturstegringar som kan förstöra isolering, skarvar, anslutningar eller material som omger ledarna.

431

Fordringar på olika slags ledare

431.1

Skydd av fasledare

431.1.1

Om farliga överströmmar kan uppstå i fasledarna ska dessa automatiskt frånkopplas av överströmsskydd. Skyddet ska bryta den överström som kan uppträda i någon av fasledarna men behöver inte bryta strömmen i övriga ledare med undantag för vad som anges i avsnitt 431.1.2. Tillräckliga skyddsåtgärder ska vidtas om frånkoppling av en enskild fas kan medföra fara, till exempel vid matning av trefasmotorer. 431.1.2

I TT- eller TN-system får överströmsskydd utelämnas i en av faserna för en strömkrets som är matad mellan faserna och som saknar neutralledare, förutsatt att följande villkor samtidigt är uppfyllda: a)

Det finns ett differentialskydd i strömkretsen eller före denna som kan frånkoppla alla fasledarna.

b)

Det inte finns någon neutralledare från en konstgjord neutralpunkt belägen efter det i a) nämnda differentialskyddet.

118

431.2

Skydd av neutralledare

431.2.1

TN- eller TT-system

Där neutralledarens area är minst lika med eller alternativt har samma belastningsförmåga som fasledarnas och strömmen i neutralledaren inte förväntas överstiga den som flyter i fasledarna, behövs inte överströmsdetektering eller en frånkopplingsanordning för neutralledaren. Där neutralledarens area är mindre än fasledarnas area, alternativt har en sämre belastningsförmåga, är det nödvändigt med överströmsdetektering för neutralledaren, anpassat till ledararean. Denna detektering ska medföra brytning av strömmen i fasledarna men behöver inte medföra brytning av strömmen i neutralledaren. I båda fallen ska neutralledaren vara skyddad mot kortslutning. ANM – Detta skydd kan utgöras av överströmsskyddet i fasledarna. I detta fall det inte är nödvändigt att ha överströmsskydd för neutralledaren eller en frånkopplingsanordning för denna ledare.

Där strömmen i neutralledaren förväntas överstiga värdet på strömmen i fasledarna hänvisas till avsnitt 431.2.3. 431.2.2

IT-system

I IT-system rekommenderas starkt att undvika framdragning av neutralledare. Om neutralledare är framdragen ska det i alla strömkretsar ske överströmsdetektering även i neutralledarna, avsedd att åstadkomma frånkoppling av alla spänningsförande ledare och neutralledare i kretsen. Detta fordras dock inte om följande förutsättningar är uppfyllda: – Neutralledaren är effektivt skyddad mot kortslutning av ett föregående skydd, till exempel vid anslutningspunkten, eller – Strömkretsen är skyddad av en jordfelsbrytare som har en märkutlösningsström som inte överstiger 0,20 gånger belastningsförmågan för neutralledaren. Jordfelsbrytaren ska frånkoppla alla spänningsförande ledare i kretsen, inklusive neutralledaren och ska ha en tillräcklig brytförmåga för alla poler. ANM – I IT-system rekommenderas starkt att neutralledare inte dras fram.

431.2.3

Övertonsströmmar

Överlastdetektering ska finnas för neutralledare i flerfaskretsar där övertonshalten är sådan att strömmen i neutralledaren förväntas överstiga dess belastningsförmåga. Överlastdetekteringen ska vara kompatibel med egenskaperna hos strömmen i neutralledaren och ska medföra frånkoppling av fasledarna men inte nödvändigtvis neutralledaren. Där neutralledare frånkopplas gäller fordringarna i avsnitt 431.3. ANM – Ytterligare fordringar angående skydd av neutralledare framgår av kapitel 52.

431.3

Frånkoppling och tillkoppling av neutralledaren i flerfassystem

Där frånkoppling av neutralledaren fordras, får neutralledaren inte frånkopplas före fasledarna och ska tillkopplas samtidigt eller före fasledarna.

432

Olika slag av överströmsskydd

Lämpliga slag av överströmsskydd anges i avsnitt 432.1 till avsnitt 432.3.

119

När säkringar används som överströmsskydd för två- eller trefasledningar förutsätts de enskilda säkringarnas egenskaper vara lika för att kunna ge ett fullgott skydd. Detta innebär att säkringarna för en flerfasgruppledning inbördes ska ha samma karakteristik. Motsvarande kan tillämpas för andra enpoliga överströmsskydd, t ex dvärgbrytare. Detta kan uppnås genom att samma typ och fabrikat väljs för de enskilda överströmsskydden. Ett sätt att anordna säker frånkoppling vid ett enfasigt fel för en gruppledning som matar både enfasiga och flerfasiga elutrustningar är att använda ett flerpoligt överströmsskydd som automatiskt frånkopplar samtliga fasledare. Undantag kan dock göras för gruppledningar – t ex inom industrilokaler där man har kontroll på användningen, eller – som matar materiel som tål de påkänningar som kan uppstå om en ström fortsätter att flyta i felkretsen. 432.1

Överströmsskydd som skyddar mot både överlast och kortslutning

Förutom av vad som framgår av avsnitt 434.5.1 ska ett överströmsskydd som skyddar mot både överlast och kortslutning kunna bryta varje överström (och för effektbrytare även kunna sluta varje överström), inklusive kortslutningsströmmen i den punkt där skyddet är inkopplat. Avsedda överströmsskydd kan vara: – effektbrytare med kortslutnings- och överlastutlösare – effektbrytare i kombination med säkringar – säkringar med gG-karakteristik. ANM 1 – Benämningen säkring omfattar hela anordningen med däri ingående delar. ANM 2 – Detta avsnitt utesluter inte användning av skydd med annan karakteristik förutsatt att fordringarna i avsnitt 433.1 och 434.5 uppfylls.

432.2

Överströmsskydd som skyddar mot enbart överlast

Dessa skydd ska uppfylla fordringarna i avsnitt 433 och får ha en brytförmåga som är mindre än nätets kortslutningsström i den punkt där de är installerade. ANM 1 – Dessa skydd har normalt en utlösningstid som är omvänt proportionell mot strömmen. ANM 2 – Säkringar av typen aM skyddar inte mot överlast.

432.3

Överströmsskydd som skyddar mot enbart kortslutning

Dessa skydd ska installeras när skydd mot överlast är anordnat på ett annat sätt eller när skydd mot överlast enligt avsnitt 433 inte behövs. Ett sådant skydd ska kunna bryta (och för effektbrytare även kunna sluta) kortslutningsströmmar upp till och med den förväntade kortslutningsströmmen. Skyddet ska uppfylla fordringarna i avsnitt 434. Sådana överströmsskydd kan vara: – effektbrytare med överströmsutlösare för skydd mot kortslutning – säkringar av typen gM och aM. 432.4

Egenskaper hos skyddsanordningarna

Driftegenskaperna hos överströmsskydden ska överensstämma med fordringarna i t ex SS‑EN 60898, SS‑EN 60947‑2, SS‑EN 60947‑6‑2, SS‑EN 61009, SS‑EN 60269‑2, SS‑EN 60269‑3, SS‑EN 60269‑4 eller SS‑EN 60947‑3. ANM – Användning av andra anordningar är inte utesluten under förutsättning att anordningarnas tid-/ strömkarakteristik ger en likvärdig skyddsnivå som de som angetts i detta avsnitt.

120

433

Skydd mot överlastströmmar

433.1

Samordning mellan ledare och överlastskydd

De karakteristiska storheterna för ett överlastskydd som skyddar en ledare mot överlast ska uppfylla följande villkor: I B ≤ I n ≤ Iz

(1)

I2 ≤ 1,45 × Iz

(2)

där IB är belastningsströmmen för vilken kretsen är dimensionerad Iz är ledarens belastningsförmåga (se avsnitt 523) In är överlastskyddets märkström. ANM 1 – För inställbara överlastskydd är In den valda ströminställningen.

I2 är den ström som medför en säker funktion hos överlastskyddet. Strömmen I2 framgår av produktstandarden eller av anvisningar från tillverkaren. Skydd som anordnas i enlighet med detta avsnitt säkerställer inte ett fullständigt skydd i vissa fall, till exempel mot kvarstående överströmmar som är mindre än I2. För dessa fall bör det övervägas val av en kabel med större ledararea. ANM 2 – IB är konstruktionsströmmen genom hela kretsen eller den permanenta strömmen i neutralledaren vid höga nivåer på tredje övertonen. ANM 3 – Strömmen som medför en säker funktion inom den avsedda bryttiden kan även betecknas It eller If enligt produktstandard. Såväl It som If är multiplar av In och uppmärksamhet bör riktas mot att korrekta värden används. ANM 4 – Se bilaga 43B för en illustration av villkoren (1) och (2) i avsnitt 433.1. ANM 5 – Konstruktionsströmmen IB kan anses vara en faktisk ström Ia då omräkningsfaktorer har använts. Se avsnitt 311.

I praktiken tas I2 lika med: – gränsutlösningsströmmen för effektbrytare – gränsbrytströmmen för säkringar. Sambandet mellan strömmarna visas i figur 43B.1 i bilaga 43B. Sambandet 1,45 × Iz ≥ I2 kan skrivas Iz × 1,45 ≥ In × k där k är den faktor vid vilken I2 tillförsäkrar säker funktion hos överlastskyddet. När faktorn k är lika med eller mindre än 1,45 är alltid sambandet (2) uppfyllt. I de fall faktorn k är större än 1,45, till exempel för smältsäkringar av typ gG, måste den faktor användas där I2 för dessa säkringar ger säker funktion. Tabell 433:1 – Samband mellan märkström I n och provström för smältsäkringar typ gG Märkström In (A) In ≤ 4

Provtid (h)

Provström Lägsta Inf

Provström Högsta If

1

1,5 In

2,1 In

6 ≤ In ≤ 10

1

1,5 In

1,9 In

13 ≤ In ≤ 63

1

1,25 In

1,6 In

63 < In ≤ 160

2

1,25 In

1,6 In

160 < In ≤ 400

3

1,25 In

1,6 In

400 < In

4

1,25 In

1,6 In

121

Tabell 433:2 – Samband mellan säkringens märkström och ledarens belastningsförmåga Iz när säkringen utgör överlastskydd Säkringens märkström (A)

Minsta belastningsförmåga Iz för ledaren (A)

Tabell 433:3 – Samband mellan dvärgbrytarens märkström och ledarens belastningsförmåga Iz när dvärgbrytaren utgör överlastskydd Dvärgbrytarens märkström (A)

Minsta belastningsförmåga Iz för ledaren (A)

4

6

6

6

6

8

8

8

10

13

10

10

13

14

13

13

16

18

16

16

20

22

20

20

25

28

25

25

32

35

32

32

35

39

40

40

40

44

50

50

50

55

63

63

63

70

80

80

80

88

100

100

100

110

125

125

125

138

160

177

200

221

250

276

315

348

400

441

500

552

630

695

800

883

1000

1103

1250

1379

Inf är den provningsström för vilken brytning inte får ske inom provningstiden. If är den provningsström för vilken brytning skall ske inom provningstiden. För dvärgbrytare enligt SS-EN 60898 Installationsdvärgbrytare – Dvärgbrytare för överströmsskydd för hushållsinstallationer och liknande är standardiserat värde för If = 1,45 × In. Exempel på dimensionering av ledararea och överlastskydd

En kabel med isolering av PVC och ledare av koppar, enskilt förlagd vid normal rumstemperatur, ska mata en ugn som har en märkeffekt 15 kW och märkspänning 400 V. a) Belastningsströmmen IB, för vilken kretsen ska dimensioneras är: IB =

122

15 000 P = = 21,7 A √3 × 400 × 1 √3 × U × cosφ

b) Vanligen väljs för termisk belastning en säkring som har märkström närmast över belastningsströmmen, det vill säga 25 A. c) Enligt SS 424 14 24 – Kraftkablar – Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kV med hänsyn till belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning (återgiven i SEK Handbok 421), tabell 4, har en kabel med ledararea 4 mm 2 högst 33 A belastningsförmåga. Samband (1)

IB < In < Iz är uppfyllt

21,7 < 25 < 33 d) För kontroll av samband (2) måste vid angiven säkringstyp tillämpas faktorn 1,6 för gGsäkring med 25 A märkström. Samband (2)

I2 < 1,45 × Iz är uppfyllt

1,6 × 25 < 1,45 × 33 40 < 47,9 För att kontrollera vilken minsta belastningsförmåga som kan tillämpas då säkring med 25 A märkström används som överlastskydd kan följande tillämpas: 1,45 × Iz = k × In ; Iz =

1,6 × 25 = 28 A 1,45

Om i ovanstående exempel i stället för säkring väljs en dvärgbrytare enligt SS-EN 60898 – Installationsdvärgbrytare – Dvärgbrytare för överströmskydd för hushållsinstallationer och liknande och B-karaktäristik som överlastskydd erhålls följande tillämpning: a) IB = 21,7 A b) Även här väljs ett överlastskydd med märkström närmast över belastningsströmmen, det vill säga 25 A c) Iz = 33 A Samband (1) IB< In

A1

A1

F1

A 2 (< A1 ) I2 >

F2

Figur 433:4 – Placering av överlastskydd för kortslutningsskyddad kabel

b)

kabelns längd inte överstiger 3 m och särskilda åtgärder har vidtagits för att förhindra kortslutning och kabeln inte är placerad nära brännbart material (se även avsnitt 434.2.1). I figur 433:5 är F2 överlastskydd för en kabel med arean A2. F1 utgör inte kortslutningsskydd för kabeln med arean A2. Kabeln måste därför skyddas mot kortslutning på ett annat sätt, exempelvis genom ett mekaniskt skydd utmed hela sin längd (maximalt 3 m) och dessutom mot brand genom att inte vara förlagd nära brännbart material. I1 > F1

A1

A1

max 3 m

A2 (< A1 ) I2 >

F2

Figur 433:5 – Placering av överlastskydd för kabel som saknar kortslutningsskydd, men som skyddas genom andra åtgärder.

124

433.3

Utelämnande av överlastskydd

De olika fall som anges i detta avsnitt får inte tillämpas i brand- eller explosionsfarliga utrymmen eller i utrymmen där andra fordringar gäller. 433.3.1

Allmänt

Överlastskydd fordras inte för: a)

en ledare som på lastsidan av en punkt där ändring skett är skyddad på matningssidan mot överlast I figur 433:6 utgör F1 överlastskydd både för kabeln med arean A1 och för kabeln med arean A2. A1

A1

I1 > F1

A2 (< A1 )

Figur 433:6 – Gemensamt överlastskydd för kablar med olika ledarareor

b)

en ledare som är skyddad mot kortslutning enligt avsnitt 434 och varken har avgreningar eller uttag, under förutsättning att ledarens belastning är under sådan kontroll att skadlig överbelastning är begränsad till ett minimum I figurerna 433:7 och 433:8 utgör F1 kortslutningsskydd enligt fordringarna i avsnitt 434 både för kabeln med arean A1 och för kabeln med arean A2. Anslutningsobjekt E kan antingen ha ett inbyggt överlastskydd (figur 433:7), som även skyddar kabeln med arean A2, eller ha ett utförande där otillåten överbelastning inte behöver befaras (figur 433:8). Som exempel på sådana anslutningsobjekt kan nämnas: – termiska apparater som varmvattenberedare och elradiatorer – belysningsarmatur, under förutsättning att kabeln till armaturen är dimensionerad för den största effekt den ljuskälla kan ha som kan sättas i – motor som vid fastbromsad rotor inte förorsakar en ström som är högre än kabelns belastningsförmåga. En motor ska dock normalt vara försedd med särskilt överlastskydd. I1 >

A1

A1

F1

A2 (< A1 )

I2 >

E

I1 > F1

A1

A1 A 2 (< A1 )

E

F2 Figur 433:7 – Överlastskydd inbyggt i kapslingen

Figur 433:8 – Belastning som normalt inte behöver överlastskydd

125

c)

installationens anslutningspunkt om nätägaren installerat ett överlastskydd och medger att det får och kan skydda den del av installationen som är mellan anslutningspunkten och den första elcentral där ytterligare överlastskydd finns

d)

kretsar för telekommunikation, övervakning, signalering och liknande.

ANM – För installationer enligt a), b) och d), se figur 43C.3.

433.3.2

Placering av eller utelämnande av överlastskydd i IT-system

433.3.2.1

Reglerna i avsnitt 433.2.2 och avsnitt 433.3.1 för alternativ placering eller utelämnande av överlastskydd får tillämpas inom IT-system endast om varje krets där överlastskydd utelämnats är skyddad enligt följande: a)

Tillämpning av skyddsåtgärder enligt avsnitt 412.

b)

Varje krets skyddas av en jordfelsbrytare som frånkopplar omedelbart vid ett andra fel.

c)

För permanent övervakade system får enbart isolationsövervakning användas vilken antingen –

orsakar frånkoppling av kretsen vid ett första fel, eller

–

signalerar att ett fel uppstått. Felet ska åtgärdas i enlighet med skötselinstruktionerna och faran vid ett andra fel ska visas.

ANM – Det rekommenderas att installera ett isolationsfelslokaliseringssystem enligt SS‑EN 61557‑9. Då ett sådant system används är det möjligt att lokalisera isolationsfel utan att matningen bryts.

433.3.2.2

I IT-system utan neutralledare kan överlastskydd utelämnas i en av fasledarna om varje krets är skyddad av jordfelsbrytare. 433.3.3

Utelämnande av överlastskydd av säkerhetsskäl

Det är tillåtet att utelämna överlastskydd i strömkretsar som matar materiel där ett oförutsett avbrott i strömkretsarna kan medföra fara eller skada. Exempel på sådana strömkretsar är: – magnetiseringskretsar på motorer – matningskretsar för lyftmagneter – sekundärkretsar från strömtransformatorer – kretsar som matar brandsläckningsutrustning – kretsar som matas med nödkraft (inbrottslarm, gaslarm m m). ANM – I ovanstående fall rekommenderas att ett överbelastningslarm installeras.

433.4

Överlastskydd för parallellkopplade ledare

Där en enda skyddsapparat skyddar flera parallellkopplade ledare får det inte finnas några avgreningsledningar eller anordningar för frånskiljning eller brytning i de parallellkopplade ledarna. Detta avsnitt utesluter inte ledningssystem för ringmatning. 433.4.1

Lika strömfördelning mellan parallellkopplade ledare

Där en enda skyddsapparat skyddar flera parallellkopplade ledare där strömfördelningen mellan ledarna är lika, är värdet på Iz, som används i avsnitt 433.1, summan av belastningsförmågan för de parallellkopplade ledarna. Strömdelningen anses vara lika om fordringarna i första stycket i avsnitt 523.7 a) är uppfyllda.

126

433.4.2

Olika strömfördelning mellan parallellkopplade ledare

Där användning av en enda ledare per fas inte är praktiskt lämplig och strömmarna i de parallellkopplade ledarna inte är lika stora, ska konstruktionsströmmen och fordringarna för skydd mot överlast bedömas individuellt. ANM – Strömmar i parallellkopplade ledare anses vara olika stora om skillnaden är mer än 10 % mellan konstruktionsströmmarna för varje ledare. Riktlinjer ges avsnitt 43A.2.

434

Skydd mot kortslutningsströmmar

Denna standard hanterar bara kortslutningar som uppstår mellan ledare som tillhör samma strömkrets. 434.1

Bestämning av kortslutningsströmmar

Den förväntade kortslutningsströmmen ska bestämmas i varje punkt i installationen, där så erfordras. Detta kan göras antingen genom beräkningar eller genom mätningar. ANM – Den förväntade kortslutningsströmmen i anslutningspunkten kan fås från nätägaren.

434.2

Placering av kortslutningsskydd

Ett kortslutningsskydd ska placeras i den punkt där en ändring av till exempel ledararean, ledarmaterialet eller förläggningssättet ger anledning till en minskning av ledarnas belastningsförmåga med undantag för när avsnitt 434.2.1, 434.2.2 eller 434.3 är tillämpliga. Oberoende av vad som anges ovan får en nedledning till mätarcentral eller dylikt på en stolpe utomhus dimensioneras efter det i kabelns slutpunkt (centralen) placerade överströmsskyddets märkström under villkor att ledararean är minst 10 mm 2 för ledare av koppar och minst 16 mm 2 för ledare av aluminium. 434.2.1

De olika fallen i detta avsnitt får inte tillämpas i brand- och explosionsfarliga utrymmen eller i utrymmen där andra fordringar gäller. Ett kortslutningsskydd får placeras på en annan plats än vad som anges i avsnitt 434.2 under följande villkor. Kortslutningsskyddet kan placeras efter den punkt där det sker en ändring om kabeln mellan denna punkt och kortslutningsskyddet inte har förgreningar eller uttag och ska dessutom: a)

inte vara längre än 3 m,

b)

vara så anordnad att risken för kortslutning eller överledning till jord är begränsad till ett minimum, och ANM 1 – Detta villkor kan till exempel uppfyllas genom att kabelns skydd mot yttre påverkan förstärks. ANM 2 – Se figur 43D.1.

c)

inte vara förlagd mot brännbart material.

434.2.2

Ett särskilt kortslutningsskydd fordras inte för en kabel när ett kortslutningsskydd, som är placerat före den plats där det sker en reducering av ledararean eller en annan ändring, har en sådan utlösningskarakteristik, att kabeln efter ändringen är kortslutningsskyddad i enlighet med avsnitt 434.5.2.

127

434.3

Utelämnande av kortslutningsskydd

Under förutsättning att följande två villkor samtidigt är uppfyllda får kortslutningsskydd utelämnas enligt nedan: – Ledare och kablar är så förlagda att risken för kortslutning eller överledning till jord är begränsad till ett minimum [se b) i avsnitt 434.2.1], och – Ledare och kablar inte är förlagda nära brännbart material. Kortslutningsskydd fordras inte för: a)

ledare som förbinder generatorer, transformatorer, strömriktare eller laddningsbara batterier med närmaste efterföljande kortslutningsskydd

b)

strömkretsar där ett avbrott i kretsen kan medföra fara, se avsnitt 433.3.3

c)

vissa mätkretsar

d)

i installationens anslutningspunkt om nätägaren installerat ett kortslutningsskydd och medger att det får och kan skydda den del av installationen som är mellan anslutningspunkten och den första elcentral där ytterligare kortslutningsskydd finns.

434.4

Kortslutningsskydd för parallellkopplade ledare

En enda skyddsapparat får skydda parallellkopplade ledare mot kortslutning under förutsättning att apparatens utlösningskarakteristik säkerställer utlösning även om ett fel uppstår på en ledare på det mest ogynnsamma stället i kretsen. Hänsyn ska tas till strömdelningen av kortslutningsströmmen mellan de parallellkopplade ledarna och att ett fel kan matas från båda ändarna hos en parallellkopplad ledare. Om manövrering av en enda skyddsapparat inte ger en säker frånkoppling ska ett eller flera av följande villkor vara uppfyllda: a)

Ledningssystemet ska vara utfört på ett sådant sätt att risken för kortslutning mellan de parallellkopplade ledarna, brandrisken och risken för skada på personer är reducerade till ett minimum och att ledarna inte är förlagda nära brännbart material. Risken för kortslutning kan reduceras genom t ex att ledningssystemet förses med ett mekaniskt skydd.

b)

En skyddsapparat ska vara anordnad i matningsänden av vardera ledaren om två ledare parallellkopplas.

c)

En skyddsapparat ska vara anordnad i såväl matnings- som belastningsänden av vardera ledaren om fler än två ledare parallellkopplas.

En vägledning finns i avsnitt 43A.3. 434.5

Egenskaper hos kortslutningsskydd

Varje kortslutningsskydd ska uppfylla fordringarna i avsnitt 434.5.1. 434.5.1

Brytförmågan får inte vara mindre än kortslutningsströmmen i den punkt där kortslutningsskyddet installeras, utom i följande fall. En lägre brytförmåga är tillåten om ett annat kortslutningsskydd med tillräcklig brytförmåga är installerat på matningssidan. I så fall ska kortslutningsskyddens egenskaper vara samordnade så att det värde på I2t (strömvärmepulsen) som skydden släpper igenom inte överstiger det värde som kortslutningsskyddet på belastningssidan respektive de ledare som skyddas kan utsättas för utan att skadas. ANM – I vissa fall kan andra förhållanden behöva beaktas för kortslutningsskyddet på belastningssidan, såsom dynamiska påkänningar och ljusbågsenergi. Detaljer kring sådan samordning bör tillhandahållas från materieltillverkarna.

128

Om kortslutningsskyddet inte har tillräcklig brytförmåga i den punkt där skyddet är installerat ska det på matningssidan föregås av ett kortslutningsskydd med tillräcklig brytförmåga. Detta kan till exempel vara aktuellt vid användning av dvärgbrytare. Vid bedömningen av kortslutningsskydden bör man också beakta att önskad selektivitetsnivå erhålls. Om skydden inte ger selektivitet ska ändå frånkopplingstiderna innehållas, vilket innebär att det större skyddet måste lösa ut inom erforderlig tid för alla fel. 434.5.2

Alla kortslutningsströmmar i alla punkter av en krets ska brytas inom en så kort tid att ledarnas temperatur inte överskrider det tillåtna gränsvärdet. När kortslutningsströmmen har mycket kort varaktighet (t < 0,1 s) – då strömmens asymmetri är av betydelse – samt för strömbegränsande apparater, bör värdet k 2S2 för kabeln vara större än I2t för skyddsapparaten som angetts av skyddsanordningens tillverkare. Tabell 43A – Värden på faktorn k för fasledare Ledarisolering Egenskap/ förhållande

PVC Termoplastisk

Ledararea (mm2)

≤300

Begynnelsetemperatur °C

>300

PVC Termoplastisk 90° C ≤300

Gummi 60 °C

Mineral med PVC bar

>300 90

60

70

105

160

140

160

140

250

200

160

250

Koppar

115

103

100

86

143

141

115

135 – 115*

Aluminium

76

68

66

57

94

93

–

–

Tennlödda skarvar på kopparledare

115

–

–

–

–

–

–

–

Sluttemperatur °C

70

EPR/XLPE

90

Ledarmaterial:

* Detta värde ska användas för öppet förlagda kablar som är berörbara. ANM 1 – Andra värden på k är under övervägande för: – ledare med liten area (särskilt för ledarareor under 10 mm2) – andra typer av förbindningar i ledare – oisolerade ledare. ANM 2 – Den nominella strömmen hos kortslutningsskyddet kan vara större än kabelns belastningsförmåga. ANM 3 – Ovanstående faktorer är baserade på IEC 60724. ANM 4 – Se bilaga 54A för beräkningsmetoder för faktor k.

För kortslutningar som har en varaktighet på upp till 5 s kan tiden t, inom vilken en viss kortslutningsström kommer att höja ledartemperaturen från dess högsta tillåtna värde i normal drift till gränsvärdet för temperaturen, approximativt beräknas enligt följande formel: t= (k × S/I)2

(3)

där t

är varaktigheten i s

S

är ledararean i mm 2

I

är den effektiva kortslutningsströmmen i A, uttryckt som effektivvärde

k

är en faktor med vilken hänsyn har tagits till resistiviteten, temperaturkoefficienten och värmekapaciteten hos ledarmaterialet samt lämpliga begynnelse- och sluttemperaturer. Värden på faktorn k för fasledare för vanliga material på ledarisoleringen framgår av tabell 43A.

129

I SS 424 14 07 Kraftkablar – Egenskaper vid kortslutning ges detaljerad information med bland annat exempel på beräkning av kablars korttidsströmtålighet. Kortslutningsskyddets märkström får i vissa fall vara större än belastningsförmågan hos kabeln. Detta är till exempel vanligt för skydd av en kabel som matar en motor, då kortslutningsskyddet föregår ett överlastskydd (motorskyddsbrytare), som begränsar strömmen i kabeln till tillåten belastningsförmåga. 434.5.3

För kanalskenfördelningar som är utförda enligt SS-EN 60439-2 och installationsskensystem enligt SS-EN 61534 gäller en av följande fordringar: – Märkkorttidsströmmen (ICW ) och märkstötströmmen hos en kanalskenfördelning eller ett installationsskensystem får inte vara lägre än endera den förväntade korslutningsströmmens effektivvärde eller den förväntade kortslutningsstötströmmen. Den maximala tid som ICW är konstruerad att utsätta en kanalskenfördelning eller ett installationsskensystem för får inte vara mindre än den maximala bryttiden för överströmsskyddet. – Den villkorade märkkortslutningsströmmen för en kanalskenfördelning eller ett installationsskensystem som skyddas av ett överströmsskydd får inte vara lägre än den förväntade kortslutningsströmmen.

435

Samordning mellan överlast- och kortslutningsskydd

435.1

Skyddet utgörs av en apparat

En skyddsapparat som skyddar mot både överlast och kortslutning ska uppfylla de relevanta fordringarna i avsnitt 433 och 434. 435.2

Skyddet utgörs av flera apparater

Fordringarna i avsnitt 433 och avsnitt 434 gäller för överlastskydd respektive kortslutningsskydd. Överlastskyddens och kortslutningsskyddens egenskaper måste samordnas så att den energi som släpps igenom kortslutningsskyddet inte överstiger värdet på den energi som överlastskyddet tål utan att skadas. ANM – Denna fordring utesluter inte den samordning som framgår av SS-EN 60947-4-1.

436

Begränsning av överström genom matningskällans egenskaper

En ledare behöver inte särskilt skyddas mot överlast- och kortslutningsströmmar om den matas från en matningskälla som inte kan ge en ström som överstiger ledarens belastningsförmåga (t ex vissa ringledningstransformatorer, vissa svetstransformatorer och vissa typer av termoelektriska generatoraggregat). Exempel på ledare som inte behöver skyddas mot överlast- och kortslutningsström är svetsledare och ledare matade från skyddstransformator med högst 2 A märkström på sekundärsidan samt som är kortslutningssäkert utförd. Skyddstransformatorer utförs normalt enligt SS-EN 61558-2-6 – Transformatorer, strömförsörjningsdon och liknande för högst 1 100 V matningsspänning – Säkerhet – Del 2-6: Särskilda fordringar på skyddstransformatorer och strömförsörjningsenheter med skyddstransformatorer.

130

Bilaga 43A (informativ) Skydd mot överström vid parallellkopplade ledare 43A.1

Inledning

Skydd mot överström för parallellkopplade ledare bör ge ett tillräckligt skydd för alla parallella ledare i kretsen. För två ledare som har samma area, ledarmaterial, längd och förläggning samt är anordnade så att de i huvudsak för lika stora strömmar gäller fordringarna för överströmsskydd. För mera komplexa förläggningssätt bör hänsyn tas till att strömmen kan fördelas olika mellan ledarna och att felströmmen kan ta flera vägar. Denna bilaga ger vägledning till de ställningstaganden som är nödvändiga. ANM – En mer detaljerad metod för beräkning av strömmen i parallella ledare framgår av IEC 60287‑1‑3.

43A.2

Överlastskydd för parallellkopplade ledare

När en överbelastning uppstår i en krets som innehåller parallellkopplade ledare kommer strömmen att öka proportionellt lika mycket i de parallellkopplade ledarna. Om strömmen delas lika mellan ledarna kan en enda skyddsapparat användas till att skydda samtliga ledare. Belastningsförmågan (IZ) hos de parallellkopplade ledarna är summan av belastningsförmågan för varje ledare, med hänsyn taget till eventuella omräkningsfaktorer. Strömdelningen mellan parallellkopplade kablar är en funktion av kablarnas impedans. För enledarkablar med stor area är reaktansen större än resistansen och kommer därmed att ha en stor påverkan på strömdelningen. Reaktansen påverkas av hur ledarna är inbördes förlagda. Om, till exempel, en krets består av två kablar med stor area, som har samma längd, konstruktion och area och är förlagda på ett ofördelaktigt sätt, (till exempel genom att kablar som matas av samma fas är hopbuntade) kan strömdelningen bli närmare 70 %/30 % istället för 50 %/50 %. Där skillnaden i impedans mellan parallellkopplade ledare orsakar en strömdelning med, till exempel, mer än 10 % skillnad, bör konstruktionsströmmen och fordringarna på överlastskyddet för varje ledare bedömas separat. Konstruktionsströmmen kan beräknas utifrån den totala ström som kretsen är dimensionerad för och impedansen för varje ledare. För ett godtyckligt (m) antal parallellkopplade ledare kan konstruktionsströmmen IBk beräknas enligt följande formel: IBk =

IB Zk Zk . . . Zk Zk Zk . . . Zk + + + Z Zk-1 + Zk Zk+1 + Z1 + Z2 + m

(A.1)

där I B

är den totala ström som kretsen är dimensionerad för

IBk

är konstruktionsströmmen för ledare k

Zk

är impedansen för ledare k

Z1 och Zm är impedansen för ledare 1 respektive m.

131

Vid användning av parallella ledare upp till och med 120 mm 2 fås konstruktionsströmmen IBk för ledare k av: IBk = IB

Sk S1 + S2 + ... + Sm

(A.2)

där är ledare tvärsnittsarean för k

Sk

S1 … S m är tvärsnittsarean för ledarna Vid användning av enledarkablar är impedansen en funktion av såväl hur ledarna är inbördes förlagda som kabelkonstruktionen, till exempel armerade eller icke-armerade kablar. Beräkningsmetoder för impedansen framgår av IEC 60287‑1‑3. Det rekommenderas att strömdelningen mellan de parallellkopplade kablarna verifieras genom mätning. Konstruktionsströmmen IBk används istället för IB i ekvation (1) i avsnitt 433.1 enligt följande:

IBk ≤ In ≤ IZk

(A.3)

Värdet för IZ i avsnitt 433.1, ekvation (1) och (2) är antingen – belastningsförmågan för varje ledare, IZk, om separata överlastskydd är anordnade för de parallellkopplade ledarna (se figur 43A.1) enligt: IBk ≤ Ink ≤ IZk

(A.4)

eller – summan av belastningsförmågan hos alla ledarna ΣIZk om en enda apparat utgör överlastskyddet för de parallellkopplade ledarna (se figur 43A.2) enligt: IB ≤ In ≤ Σ IZk

(A.5)

där Ink är märkströmmen hos överströmsskyddet för ledare k IZk är belastningsförmågan för ledare k In

är överströmsskyddets märkström

Σ IZk är summan av belastningsförmågan hos de m parallellkopplade ledarna. ANM – För skensystem bör information inhämtas från tillverkarna eller SS-EN 60439-2.

132

Matningsände

In1

In2

Iz2

Iz1

1

In3

Iz3

Ink

Izk

Belastningsände

I zm

k

3

2

Inm

m

IBk ≤ Ink ≤ Izk IEC 1 584/98

Figur 43A.1 – Strömkrets i vilken ett överlastskydd är anordnat för var och en av de m parallellkopplade ledarna

Matningsände

In

Iz1

Iz2

1

Izk

Iz3

2

Izm

k

3

m

IB ≤ In ≤ ΣIzk Belastningsände

ΣIzk = Iz1 + Iz2 + ... + Izm IEC 1 585/98

Figur 43A.2 – Strömkrets i vilken ett enda överlastskydd är anordnat för de m parallellkopplade ledarna

133

43A.3

Kortslutningsskydd för parallellkopplade ledare

När ledare är parallellkopplade bör sannolikheten för en kortslutning i den parallella sektionen beaktas. Det kan vara så att enskilda ledare i en parallellkopplad krets inte är effektivt skyddade när endast ett överströmsskydd används. Därför bör det övervägas att även använda ytterligare skydd. Dessa skydd kan omfatta individuella skyddsapparater för varje ledare, skyddsapparater i matnings- och laständarna för varje parallell ledare och länkade skyddsapparater i matningsänden. Vid bestämning av skydd tas hänsyn till sannolikheten att ett fel uppstår. Där ledare är parallellkopplade kan felströmmarna delas upp i flera strömbanor och det kan vara nödvändigt att anordna kortslutningsskydd i de parallellkopplade ledarnas båda ändar. Detta fall visas i figurerna 43A.3 och 43A.4. Matningsände

Matningsände

as

cs

bs

as

x

al

x

3

2

1

bl

cs

bs

cl

Belastningsände IEC 1 586/98

Figur 43A.3 – Felströmkrets vid ett fel i matande ände

1

al

2

bl

3

cl

Belastningsände IEC 1 587/98

Figur 43A.4 – Felströmkrets sedan skyddet cs löst ut

Figur 43A.3 visar att om ett fel uppstår i den parallellkopplade ledaren 3 i punkten x kommer felströmmen att flyta i ledarna 1, 2 och 3. Felströmmens storlek och strömdelningen mellan skyddsanordningarna cs och cl kommer att bero på var felet uppstår. I detta exempel förutsätts att den största delen av felströmmen kommer att flyta genom skyddsanordning cs. Figur 43A.4 visar att även när cs har löst ut så kommer strömmen att flyta till felet vid x via ledare 1 och 2. Eftersom ledare 1 och 2 är parallellkopplade är det möjligt att skydden as och bs inte löser ut så snabbt som erfordras på grund av att felströmmen inte är tillräcklig. Om så är fallet, är skyddsanordningen cl nödvändig. Det bör noteras att strömmen som flyter genom cl kommer att bli mindre än strömmen som orsakade att cs löste ut. Om felet uppstått tillräckligt nära cl kommer detta skydd att lösa ut först. Samma situation uppstår om ett fel uppstår i ledarna 1 eller 2. I dessa fall fordras skyddsanordningarna al och bl. Metoden att använda skyddsapparater i båda ändar har två nackdelar jämfört med metoden med skyddsapparater i matningsänden enbart. För det första, om ett fel i punkten x frånkopplas genom att cs och cl löser ut kommer kretsen fortfarande att fungera med lasten fördelad på ledarna 1 och 2. Detta kan medföra att överbelastning av 1 och 2 inte detekteras. För det andra kan felet vid x göra att ledare 3 bränns av och ena sidan av den avbrända ledaren kommer att vara spänningssatt, vilket inte kommer att detekteras.

134

Ett alternativ till dessa sex skyddsanordningar kan vara att anordna en skyddsanordning med samtidig frånkoppling av samtliga ledare (länkad) i den matande änden. Se figur 43A.5. Detta kan förebygga att kretsen fortsätter att vara i drift vid fel.

as

bs

cs

IEC 1239/08

Figur 43A.5 – Illustrering av länkade skyddsapparater

135

Bilaga 43B (informativ) Villkor 1 och 2 i avsnitt 433.1 IB ≤ In ≤ IZ I 2 ≤ 1,45 × I Z

( B. 1) ( B. 2) Belastningsförmåga IZ

Konstruktionsström IB

1,45 × IZ

Referensvärden för ledningssystem

I (A) Egenskaper hos skyddsapparaterna

Strömmens märkvärde eller ströminställning I n

Gränsbrytström I2

Figur 43B.1 – Villkoren 1 och 2 i avsnitt 433.1

136

IEC 1240/08

Bilaga 43C (informativ) Placering eller utelämnande av överlastskydd 43C.1

Allmänt

Anordningar för överlastskydd och kortslutningsskydd måste installeras i varje krets. Dessa skyddsanordningar behöver normalt placeras i början av varje krets. För vissa tillämpningar kan en av dessa anordningar för överlastskydd eller kortslutningsskydd avvika från denna allmänna regel under förutsättning att annat skydd fungerar. 43C.2 a)

Fall när överlastskydd inte behöver vara placerat i början av en förgreningsledning

Med hänvisning till avsnitt 433.2.2 a) och figur 43C.1 kan ett överlastskydd P2 flyttas från början (O) av förgreningsledningen (B) under förutsättning att det inte finns några andra anslutningar eller uttag på matningssidan av P2. Skyddsapparaten för denna förgreningsledning är i enlighet med fordringarna i avsnitt 433.2.2 a) och förgreningsledningen har ett kortslutningsskydd. P1

A

S1

O

S2 B P2

IEC

1241/08

Figur 43C.1 – Överlastskyddet (P2) är inte placerat i början av förgreningsledning (B) [med hänvisning till avsnitt 433.2.2 a)]

Överlastskyddet är avsett att skydda ledningssystemet. Endast strömförbrukande materiel kan generera en överlast. Därför kan överlastskyddet placeras var som helst efter förgreningsledningen under förutsättning att förgreningsledningen är skyddad mot kortslutning.

137

b)

Med hänvisning till avsnitt 433.2.2 b) och figur 43C.2 får ett överlastskydd P2 flyttas upp till 3 m från början (O) av förgreningsledningen (B) under förutsättning att det inte finns några andra anslutningar eller uttag efter denna längd, att fordringarna i avsnitt 433.2.2 b) är uppfyllda, att förgreningsledningen inte är längre än 3 m och att risken för kortslutning, brand och fara för personer är reducerad till ett minimum för denna längd. P1

A

S1

≤ 3m

O

S2 B P2

IEC

1242/08

Figur 43C.2 – Överlastskydd (P2) installerat inom 3 m från början av förgreningsledningen (B) [med hänvisning till avsnitt 433.2.2 b)]

Det är acceptabelt att ledaren längs längden 3 m inte är skyddad mot kortslutning, men åtgärder måste vidtas för att säkerställa säkerheten. Se avsnitt 433.2.2 b). Dessutom är det möjligt att matningens kortslutningsskydd också skyddar förgreningsledningen fram till den punkt där P2 är installerat (se bilaga 43D). 43C.3 a)

Fall där överlastskydd får utelämnas

Med hänvisning till avsnitt 433.3.1 och figur 43C.3 får överlastskydd utelämnas under förutsättning att det inte finns några andra anslutningar eller uttag på förgreningsledningens matningssida före överlastskyddet och ett av följande villkor är uppfyllt: – att förgreningsledning S2 är skyddad mot överlast av P1 [med hänvisning till avsnitt 433.3.1a)], eller – att det är inte är sannolikt att förgreningsledning S3 överbelastas [med hänvisning till avsnitt 433.3.1b)], eller – att förgreningsledning S4 är avsedd för telekommunikation, övervakning, signalering e d [med hänvisning till avsnitt 433.3.1d)]

P1

A

S1

02

S2

03

S3

B2

S4

B3 P2

04

B4 P3

P4

IEC

1243/08

ANM – P2, P3 och P4 är överlastskydd för förgreningsledningarna S2, S3 respektive S4.

Figur 43C.3 – Fall där överlastskydd får utelämnas [med hänvisning till avsnitt 433.3.1 a), b) och d)]

138

b)

Med hänvisning till avsnitt 433.3.2.1 och figur 43C.4, tilläggsfordringar i avsnitt 43C.2 och avsnitt 43C.3a), endast för IT-system, får överlastskydd utelämnas under förutsättning att det inte finns några andra anslutningar eller uttag på matningssidan av P2, skyddsapparaten för denna förgreningsledning, samt att ett av följande villkor är uppfyllt: – Förgreningsledning S2 uppfyller skyddsåtgärder enligt avsnitt 412 och är uppbyggd av klass II-materiel, eller – Förgreningsledning S3 är skyddad av en jordfelsbrytare som bryter omedelbart vid ett andra fel, eller – Förgreningsledning S4 är försedd med en anordning för isolationsövervakning vilken medför antingen frånkoppling av kretsen vid ett första fel eller en alarmsignal som indikerar att ett fel har uppstått. P1

A

S1

02

S2

03

S3

B2

S4

B3 P2

04

B4 P3

P4

IEC

1244/08

ANM – P2, P3 och P4 är överlastskydd för förgreningsledningarna S2, S3 respektive S4.

Figur 43C.4 – Fall där överlastskydd får utelämnas i IT-system

I ett IT-system behöver sannolikheten övervägas att två isolationsfel uppstår i olika kretsar. I de flesta fall resulterar två separata fel i en kortslutning. Felkretsimpedansen, ledningsländen och ledararean för de två kretsarna kan dock vara okända. En konsekvens av detta är att två separata fel kan resultera i enbart en överlast i åtminstone en av skyddsapparaterna.

139

Bilaga 43D (informativ) Placering eller utelämnande av kortslutningsskydd 43D.1

Allmänt

Anordningar för överlastskydd och kortslutningsskydd måste installeras i varje krets. Dessa skyddsanordningar behöver normalt placeras i början av varje krets. För vissa tillämpningar kan en av dessa anordningar för överlastskydd eller kortslutningsskydd avvika från denna allmänna regel under förutsättning att annat skydd fungerar. 43D.2 a)

Fall där kortslutningsskydd inte behöver vara placerat i början av förgreningsledningen

Med hänvisning till avsnitt 434.2.1 och figur 43D.1 får kortslutningsskyddet P2 flyttas upp till 3 m från början (O) av förgreningsledningen (S2) under förutsättning att det inte finns några andra anslutningar eller uttag på denna del av förgreningsledningen och att risken för kortslutning, brand eller fara för personer är reducerat till ett minimum enligt avsnitt 434.2.1. P1

A

S1

≤ 3m

O

S2

S2 ≤ S1

B P2 IEC 1245/08

ANM – S = ledarnas tvärsnittsarea

Figur 43D.1 – Begränsad flyttning av kortslutningsskyddet P2 i en förgreningsledning (med hänvisning till avsnitt 434.2.1)

De 3 m långa ledarna i förgreningsledningen är inte skyddade mot kortslutning, men kortslutningsskyddet i den matande kretsen kan skydda mot kortslutning fram till den punkt där P2 är installerad.

140

b)

Med hänvisning till avsnitt 434.2.2 och figur 43D.2 kan kortslutningsskyddet P2 vara installerat i en punkt på matningssidan av början (O) av förgreningsledningen (B) under förutsättning att, i överensstämmelse med avsnitt 434.2.2, den maximala längden mellan början av förgreningsledningen och kortslutningsskyddet för denna förgreningsledning uppfyller specifikationen som anges i ”triangelregeln”. A

P1

O S1

S2

N

S2

B P P22

P2

M

S2

P2

L1 0

A S1

B

S2

L2 N M

IEC

1246/08

AB = Maximal längd L1 för ledaren med arean S1 som är skyddad av kortslutningsskydd P1 som är placerad i punkten A AM = Maximal längd L2 för ledaren med arean S2 som är skyddad av kortslutningsskydd P1 som är placerad i punkten A

Figur 43D.2 – Kortslutningsskydd P2, installerad i en punkt på matningssidan av början av en förgreningsledning (med hänvisning till avsnitt 434.2.2)

Den maximala längden för en ledare som förgrenas av vid O, med ledararean S2, som är skyddad mot kortslutning av skyddsapparaten P1 som är placerad i A, är given som längden ON i triangeln BON. Detta avsnitt kan användas i de fall där endast skydd mot kortslutning finns. Skydd mot överbelastning är inte övervägt i detta exempel (se avsnitt 43C.3). Dessa maximala längder motsvarar den minsta kortslutning som skyddsapparat P1 kan bryta. Denna skyddsapparat som skyddar förgreningsledning S1 upp till längden AB, skyddar även förgreningsledning S2. Den maximala längden för förgreningsledning S2 som skyddas av P1 beror på platsen där förgreningsledning S2 är ansluten till S1. Längden på förgreningsledningen S2 får inte överstiga värdet som bestäms av triangeldiagrammet. I detta fall kan skyddsapparaten P2 flyttas längs med förgreningsledning S2 upp till punkten N. ANM 1 – Denna metod kan också tillämpas för tre på varandra följande ledare med olika ledararea. ANM 2 – Om ledarlängden för S2 avviker beroende på isoleringens egenskaper är metoden tillämplig genom att följande längd antas: AM = L2S1/S2 Om ledarlängden för S2 är densamma, oavsett isoleringens egenskaper, är metoden tillämplig genom att följande längd antas: AB = L1

141

43D.3

Fall där kortslutningsskydd kan utelämnas

Med hänvisning till avsnitt 434.3 och figur 43D.3 kan kortslutningsskydd utelämnas för vissa tillämpningar såsom transformatorer eller mätkretsar under förutsättning att, i enlighet med fordringarna i avsnitt 434.3, risken för kortslutning, brand och fara för personer är reducerad till ett minimum. A P1

S1

O

S2

IEC

1247/08

Figur 43D.3 – Situation där kortslutningsskydd kan utelämnas för vissa tillämpningar (med hänvisning till avsnitt 434.3)

En mätkrets som innehåller strömtransformatorer får inte öppnas eftersom en överspänning då kan uppstå. För vissa tillämpningar kan kortslutningsskydd utelämnas, t ex lyftmagneter (med hänvisning till avsnitt 434.3).

142

Kapitel 44 – Skydd mot spänningsvariationer och elektromagnetiska störningar 440.1

Omfattning

Detta kapitel är avsett att ange fordringar för skydd mot påverkan från spänningsvariationer och elektromagnetiska störningar på elinstallationen.

442

Skydd av elinstallationer för lågspänning mot påverkan av jordslutningar i högspänningsinstallationer

442.1

Tillämpningsområde

Reglerna i detta avsnitt ger fordringar för skydd av lågspänningsinstallation vid: – fel mellan högspänningsinstallationen och jord i den transformatorstation som matar lågspänningsinstallationen – avbrott i neutralledaren i lågspänningssystemet – kortslutning mellan en fasledare och neutralledaren – oavsiktlig direktjordning i ett IT-system. Fordringar för jordning av stationsanläggningar för högspänning ges i SS 421 01 01. 442.1.1

Allmänna fordringar

Eftersom avsnitt 442 omfattar regler för skydd mot fel mellan en högspänningsfas och jord i transformatorstationen anges regler för projektering och installation av transformatorstationen. Det är nödvändigt att ha följande information om högspänningssystemet: – systemjordningens kvalitet – största jordfelsström – resistansen hos jordningssystemet. Följande avsnitt omfattar fyra fall enligt avsnitt 442.1, vilka i allmänhet orsakar de allvarligaste tillfälliga överspänningarna, enligt definition i IEC 60050‑604: – fel mellan högspänningsinstallationen och jord (se avsnitt 442.2). – förlust av neutralledaren i ett lågspänningssystem (se avsnitt 442.3) – oavsiktlig direktjordning i ett IT-system (se avsnitt 442.4) – kortslutning i lågspänningsinstallationen (se avsnitt 442.5).

143

442.1.2

Beteckningar

I avsnitt 442 används följande beteckningar (se figur 44.A1): IE RE RA RB U0 Uf U1 U2

är den del av högspänningsinstallationens jordslutningsström som går genom transformatorstationens jordningssystem är resistansen i transformatorstationens jordningssystem är resistansen i det separata jordningssystemet för utsatta delar i lågspänningsinstallationen är resistansen i jordningssystemet hos lågspänningsinstallationens neutralpunkt, då transformatorstationens och lågspänningsinstallationens jordningar är separata i TN- och TT-system: nominell fasspänning i IT-system: nominell är kraftfrekvent felspänning, som under ett fel förekommer i lågspänningsinstallationen mellan utsatta delar och jord kraftfrekvent spänningspåkänning mellan fasledare och utsatta delar i transformatorstationens lågspänningmateriel kraftfrekvent spänningspåkänning mellan fasledare och utsatta delar i lågspänningsinstallationens materiel under den tid felet kvarstår

ANM 1 – De kraftfrekventa spänningspåkänningarna (U1 och U2) är spänningen som uppstår kring lågspänningsmaterielens isolering och kring överspänningsskydd som är anslutna till lågspänningssystemet.

I vissa IT-system är utsatta delar förbundna med ett jordningssystem som är elektriskt oberoende av transformatorstationens jordningar. Följande tilläggssymboler används i IT-system: In Id Z

felström som flyter genom lågspänningsinstallationens utsatta delars jordningar under den tid, då det både är ett högspänningsfel och ett första fel i lågspänningsinstallationen (se tabell 44.A1) felström, enligt avsnitt 411.6.2, som flyter genom lågspänningsinstallationens utsatta delars jordningar vid ett första fel i lågspänningsinstallationen (se tabell 44.A1) impedansen (t ex en isolationsövervakningsutrustnings inre impedans) mellan lågspänningssystemet och anordningarna för jordning

ANM 2 – En jordning anses vara elektriskt separerad från en annan jordning om en stegring av potentialen, med hänsyn tagen till att ett jordningssystem inte orsakar oacceptabla potentialstegringar i ett annat jordningssystem. Se SS 421 01 01 för fordringar för elektriskt separerade jordningssystem.

442.2

Överspänningar i lågspänningssystem under ett jordfel i högspänningssystemet

Vid ett fel till jord på en transformatorstations högspänningssida kan följande typer av överspänningar påverka lågspänningsinstallationen: – kraftfrekvent felspänning (Uf ) – kraftfrekventa spänningspåkänningar (U1 och U2). Tabell 44.A1 anger relevanta metoder för beräkning av olika typer av överspänningar. ANM 1 – När det gäller IT-system omfattar Tabell 44.A1 enbart sådana där en neutralpunkt finns. För IT-system utan neutralpunkt bör formeln justeras.

144

Transformatorstation

U1

HSP

Lågspänningsinstallation

LV

U2

L1 L2 L3 eller

N eller PEN

Z

IE

RE

RB

RA

Uf

IEC 1379/07

Figur 44.A1 – Kopplingsschema och skisser för möjliga jordanslutningar till jord i en transformatorstation och lågspänningsinstallation samt de överspänningar som kan uppstå vid fel

Där jordningssystem för hög- och lågspänning är belägna i närheten av varandra monteras de enligt någon av följande två praxis: – Sammankoppling av jordningssystemen för högspänning (RE) och lågspänning (RB). – Separation av jordningssystemen för högspänning (RE) och lågspänning (RB). Den vanligaste metoden är att sammankoppla jordningssystemen. Jordningssystemen för hög- och lågspänning ska sammankopplas om lågspänningssystemet är helt avgränsat inom jordningssystemet för högspänning (se SS 421 01 01). ANM 2 – Detaljer om olika typer av systemjordning finns i del 1.

Tabell 44.A1 – Kraftfrekventa spänningspåkänningar och kraftfrekventa felspänningar i lågspänningssystem Typ av systemjordning TT

Typer av jordanslutning R E och R B anslutna R E och R B separerade

TN IT

R E och R B anslutna

U1

U2

Uf

U0 *)

RE × IE + U0

0 *)

RE × IE + U0

U0 *)

0 *)

U0 *)

U0 *)

R E × I E **)

R E och R B separerade

RE × IE + U0

U0 *)

0 *)

R E och Z anslutna R E och RA separerade

U0 *)

R E× I E + U0

0 *)

U0 × √3

R E × I E + U0 × √3

R A × Ih

U0 *)

U0 *)

RE × IE

U0 × √3

U0 × √3

RE × IE

RE × IE + U0

U0 *)

0 *)

R E × I E + U0 × √3

U0 × √3

R A × Id

R E och Z anslutna R E och RA sammankopplade R E och Z separerade R E och RA separerade *)

Behöver inte övervägas.

**)

Se avsnitt 442.2.1, andra stycket. Med ett pågående jordfel i installationen

145

ANM 3 – Fordringar för U1 och U2 är hämtade från konstruktionskriterier för isolation hos lågspänningsmateriel med hänsyn taget till kraftfrekventa överspänningar (se även tabell 44.A2). ANM 4 – I ett system där neutralledaren är ansluten till jordningen i transformatorstationen kan man förvänta sådana kraftfrekventa tillfälliga överspänningar över isolering som inte är i ett jordat hölje då materielen är utanför en byggnad. ANM 5 – I TT- och TN-system hänvisar tabellens ”anslutna” och ”separerade” till den elektriska anslutningen mellan R E och R B. För IT-system hänvisar det till den elektriska anslutningen mellan R E och Z och anslutningen mellan R E och R A.

442.2.1

Storlek och varaktighet hos kraftfrekventa felspänningar

Storleken och varaktigheten hos felspänningen Uf (beräknad enligt tabell 44.A1) vilken uppstår i lågspänningsinstallationen mellan utsatta delar och jord får inte överstiga värdena som är givna för Uf i kurvan i figur 44.A2 under den tid som felet kvarstår. Normalt är PEN-ledaren i lågspänningssystemet ansluten till jord i mer än en punkt. I detta fall reduceras den totala resistansen. För dessa PEN-ledare som jordas i flera punkter kan Uf beräknas till: Uf = 0,5 × RF × IF Felspänningens varaktighet

1 200 1 100 1 000

Felspänning Uf (V)

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

10

100

Varaktighet

t (ms)

1 000

10 000 IEC 1380/07

Figur 44.A2 – Acceptabel felspänning orsakad av ett jordfel i högspänningssystemet ANM – Kurvan som visas i figur 44.A2 är hämtad från IEC 61936-1. På grundval av sannolikhet och statistiska bevis representerar denna kurva en låg risknivå för ett enkelt värsta fall där lågspänningssystemets neutralledare endast är jordad vid transformatorstationens jordning. Vägledning för andra fall finns i SS 421 01 01.

146

442.2.2

Storlek och varaktighet hos kraftfrekventa spänningspåkänningar

Storleken och varaktigheten hos kraftfrekventa spänningspåkänningar (U1 och U2) som beräknats enligt tabell 44.A1 och orsakas av en jordslutning i högspänningssystemet men som uppstår i lågspänningsinstallationen får inte överstiga de värden som anges i tabell 44.A2. Tabell 44.A2 – Tillåtna kraftfrekventa spänningspåkänningar Jordfelets varaktighet i högspänningssystemet t

Tillåten kraftfrekvent spänningspåkänning inom materiel i lågspänningsinstallationer U

>5 s ≤5 s

U0 + 250 V U0 + 1200 V

I system utan neutralledare är U0 lika med huvudspänningen. ANM 1 – Den första raden i tabellen gäller för system som har långa frånkopplingstider, t ex induktansjordade högspänningsinstallationer. Den andra raden i tabellen gäller för högspänningsinstallationer som har korta frånkopplingstider, t ex lågimpedivt jordade högspänningssystem. Båda raderna i tabellen är tillämpliga vid val av isolationen hos lågspänningsmaterielen med hänsyn tagen till tillfälliga överspänningar (se SS-EN 60664-1). ANM 2 – I ett system där neutralledaren är ansluten till transformatorstationens jordningssystem, kan en tillfällig kraftfrekvent överspänning förväntas, även över en sådan isolering som inte är i en jordad kapsling, om materielen är placerad utanför byggnaden.

442.2.3

Fordringar för beräkning av gränsvärden

Där så fordras enligt tabell 44.A1 får inte de tillåtna kraftfrekventa spänningspåkänningarna överstiga värdena som anges i figur 44.A2. Där så fordras enligt tabell 44.A1 får inte de tillåtna kraftfrekventa felspänningarna överstiga värdena som anges i figur 44.A2. Fordringarna i avsnitt 442.2.1 och 442.2.2 anses vara uppfyllda för installationer som matas med lågspänning från ett allmänt distributionsnät. För att uppfylla fordringarna enligt ovan är samordning mellan den som installerar lågspänningssystemet och den som innehar högspänningssystemet nödvändig. Ansvaret för överensstämmelse med fordringarna ovan ligger främst på installatören/ägaren/innehavaren av transformatorstationen, vilka även behöver uppfylla fordringarna i SS 421 01 01. Därför behöver beräkning av U1, U2 och Uf normalt inte göras av den som installerar lågspänningssystemet. Möjliga åtgärder för att uppfylla fordringarna enligt ovan är t ex: – separation av jordningen mellan hög- och lågspänningssystemet – ändring av lågspänningssystemets systemjordning – reducering av jordresistansen RE. 442.3

Kraftfrekventa spänningspåkänningar i TN- och TT-system vid ett avbrott i neutralledaren

Det faktum ska övervägas att om neutralledaren i ett flerfassystem bryts, kan grund- och tilläggsisolering samt dubbel isolering eller komponenter, vars märkspänning endast tillåter anslutning mellan fas- och neutralledare, utsättas för tillfälliga påkänningar av huvudspänning. Spänningspåkänningen kan uppgå till U = √3 U0. 442.4

Kraftfrekventa spänningspåkänningar vid ett jordfel i ett IT-system med distribuerad neutralledare

Det faktum ska övervägas att om en fasledare i ett IT-system jordas av misstag, kan isolering eller komponenter vars märkspänning endast tillåter anslutning mellan fas- och neutralledare utsättas för tillfälliga påkänningar av huvudspänning. Spänningspåkänningen kan uppgå till U = √3 U0.

147

442.5

Kraftfrekventa spänningspåkänningar vid en kortslutning mellan fas- och neutralledare

Det faktum ska övervägas att om en kortslutning uppstår i lågspänningsinstallationen mellan en fasledare och en neutralledare, kan spänningen mellan de andra fasledarna och neutralledaren uppgå till 1,45 × U0 i upp till 5 s.

443

Skydd mot åsk- och kopplingsöverspänningar

443.1

Allmänt

Detta avsnitt behandlar skydd av elinstallationer mot åsköverspänningar vilka överförs via ett distributionsnät samt mot kopplingsöverspänningar. I allmänhet är kopplingsöverspänningar lägre än åsköverspänningar och därför täcker normalt fordringarna angående skydd mot åsköverspänningar även skydd mot kopplingsöverspänningar. ANM 1 – Statistiska utvärderingar av mätningar har visat att risken att kopplingsöverspänningar är högre än nivåerna för överspänningskategori II är låg. Se avsnitt 443.2.

Hänsyn ska tas till överspänningar som kan uppstå i anslutningspunkten, till förväntad åsknivå samt till överspänningsskyddens placering och egenskaper, så att störningar som orsakas av överspänningar kan minskas till en acceptabel nivå med hänsyn till säkerheten för personer och egendom samt önskad driftsäkerhet. De värden som de transienta överspänningarna antar beror på egenskaperna hos matningssystemet (jordkablar eller luftledningar) och på användningen av överspänningsskydd före anslutningspunkten och överspänningarnas nivå i matningssystemet. Detta avsnitt ger vägledning om hur skydd mot överspänning utförs med användning av inbyggda skydd eller skyddsanordningar. Om skydd i enlighet med detta kapitel inte uppnås, är isolationskoordinationen inte säkerställd och risken för överspänningar ska utvärderas. Detta avsnitt gäller inte för överspänningar som beror på direkt eller närliggande blixtnedslag. För skydd mot transienta överspänningar som beror på direkt blixtnedslag är standarderna SS‑EN 62305‑1, SS‑EN 62305‑3, SS‑EN 62305‑4 och SS‑EN 61643-serien tillämpliga. Detta avsnitt täcker inte skydd mot överspänningar i dataöverföringssystem. ANM 2 – När det gäller åsköverspänningar görs ingen skillnad mellan jordade och ojordade system. ANM 3 – Kopplingsöverspänningar som genereras utanför installationen och överförs via matningssystemet är under övervägande. ANM 4 – Risker beroende på överspänningar övervägs i SS-EN 62305-2.

443.2

Klassificering av överspänningskategorier

443.2.1

Syftet med klassificering av överspänningskategorier

ANM 1 – Överspänningskategorier är definierade i elinstallationer med hänsyn taget till isolationskoordinering. Närliggande klassificering av materiel med impulsspänningstålighet är omfattad. Se tabell 1. ANM 2 – Märkimpulsspänningstålighet är en impulsspänningstålighet som anges av materieltillverkaren eller av den som tillverkar delar av materielen. Märkimpulsspänningståligheten är isoleringens specificerade tålighet mot överspänningar (i enlighet med avsnitt 3.9.2 i SS-EN 60664‑1).

Impulsspänningstålighet (överspänningskategori) används för att klassificera materiel som spänningssätts direkt med nätspänning. Impulsspänningstålighet för materiel väljs i enlighet med den nominella spänningen för att fastställa olika grader av tillgänglighet hos materielen med hänsyn tagen till kraven på obruten drift och den risk för fel som kan accepteras. Genom val av materiel med lämplig impulsspänningstålighet kan en isolationskoordinering uppnås för hela elinstallationen och risken för skador sänkas till en acceptabel nivå.

148

ANM 3 – Transienta överspänningar som överförs i matningssystemet minskar inte i betydande grad längre ut (i effektriktningen) i de flesta elinstallationer.

443.2.2

Beskrivning av överspänningskategorier

Materiel som har en impulsspänningstålighet motsvarande överspänningskategori IV är lämplig för användning i elinstallationens anslutningspunkt eller i närheten av denna på matningssidan av huvudcentralen. Materiel av överspänningskategori IV har en mycket hög impulsspänningstålighet och ger den erforderligt höga graden av tillförlitlighet. ANM 1 – Exempel på sådan materiel är elmätare, primärt överströmsskydd och utrustning för begränsning av övertoner.

Materiel med en impulsspänningstålighet motsvarande överspänningskategori III är till för användning i fasta installationer vid huvudcentralen och i effektriktningen efter huvudcentralen för vilken fordringar på en hög tillgänglighet ställs. ANM 2 – Exempel på sådan materiel är elcentraler, effektbrytare, ledningssystem (Se IEC 60050‑826, 826‑15‑01) inklusive kablar, skenor, kopplingsdosor, installationsströmställare och uttag i den fasta installationen samt materiel som är avsedd för industribruk och viss annan materiel, t ex fast monterade motorer som är fast anslutna.

Materiel med en impulsspänningstålighet motsvarande överspänningskategori II är lämplig för materiel som är avsedd att anslutas till den fasta elinstallationen och ger en normal grad av tillgänglighet, vilken normalt fordras för strömförbrukande elmateriel. ANM 3 – Exempel på sådan materiel är hushållsapparater, handhållna verktyg och liknande apparater. Datorer, audio-/ videoapparater och andra elektronikapparater kan vara känsliga för transienta och/eller tillfälliga överspänningar som är mindre än 2,5 kV mellan fasledarna. Detta p g a inbyggda skydd och filter.

Materiel med en impulsspänningstålighet motsvarande överspänningskategori I är materiel som endast är avsedd att anslutas till byggnadens fasta elinstallation förutsatt att skyddsåtgärder är vidtagna utanför materielen för att begränsa överspänningarna till den specificerade nivån. ANM 4 – Exempel på sådan materiel är bruksföremål för hushållsändamål som innehåller elektronikkretsar som är mycket känsliga för överspänning.

Materiel med en impulsspänningstålighet motsvarande överspänningskategori I ska inte anslutas direkt till ett allmänt distributionsnät. 443.3

Skydd mot överspänningar

Skydd mot överspänningar utförs enligt följande fordringar: 443.3.1

Inbyggda skydd

ANM – Vid tillämpning av avsnitt 443.2.2 och tabell 44-1 anses fordringarna för inbyggda skydd vara uppfyllda.

443.3.2

Skyddsåtgärder

Materiel ska, med hänsyn till skydd mot transienta överspänningar, ha en märktålighet mot impulsspänningar i enlighet med överspänningskategori I (se 443.2.2). 443.3.2.1

Skyddsåtgärder baserade på villkor för yttre påverkan

ANM – I Sverige är åskfrekvensen så låg (AQ < 25 dagar/år) att skyddsåtgärder som är baserade på villkor för yttre påverkan inte behöver vidtas enbart med hänsyn till åskfrekvensen. Om skydd mot överspänning inte anordnas över huvud taget kan detta få oacceptabla konsekvenser (se avsnitt 443.3.2.2). Av den anledningen är metoden inte relevant i Sverige. Vid tillämpning av riskanalysmetoden enligt avsnitt 443.3.2.2 tas hänsyn till samhällsviktiga och livsuppehållande verksamheter vilka fordrar kontinuitet i strömförsörjningen. Dessutom beaktas värdefull egendom som finns i vissa utrymmen.

443.3.2.2

Skyddsåtgärder baserade på analys av risker

ANM 1 – En metod med allmän analys av risker finns beskriven i SS-EN 62305-2. Avseende avsnitt 443 har en väsentlig förenkling av denna metod accepterats. Den är baserad på de inkommande ledningarnas kritiska längd d c och nivån för konsekvenserna enligt beskrivningen nedan.

149

Med hänsyn till konsekvenser används följande skyddsnivåer: a)

konsekvenser som är relaterade till människoliv, t ex på nödkraft och medicinteknisk utrustning på sjukhus

b)

konsekvenser som är relaterade till publika tjänster, t ex förlust av publika tjänster, IT-tjänster och museum

c)

konsekvenser på kommersiell eller industriell verksamhet, t ex hotell, banker, industrier, kommersiella marknader och lantbruk

d)

konsekvenser för grupper av människor, t ex stora flerbostadshus, kyrkor, kontor och skolor

e)

konsekvenser för enstaka människor, t ex enbostadshus eller små flerbostadshus och små kontor.

För konsekvensnivåerna a) - c) ska skydd mot överspänning finnas. ANM 2 – Det är inte nödvändigt att göra en riskanalys enligt bilaga 44B för konsekvensnivåerna a) - c) eftersom analysen alltid leder till att skydd fordras. Att skydd mot överspänning ska finnas innebär att skyddet kan utgöras av t ex överspänningsskydd, spänningsutjämning (potentialutjämning) eller användning av materiel som är tillräckligt tålig mot förväntade överspänningar.

För konsekvensnivåer enligt d) – e) beror fordringar på skydd av en beräkning. Denna beräkning ska utföras enligt formeln i bilaga 44B för att bestämma längden d, viken är baserad på en konvention och benämns konventionell längd. Skydd fordras om: d > dc där d

är den matande linjens konventionella längd i det övervägda området i km, dock maximalt 1 km

dc är den kritiska längden dc i km är lika med 1/Ng för konsekvensnivån d) och 2/Ng för konsekvensnivå e) där Ng är blixtnedslagsfrekvensen per km 2 och år. Om denna beräkning indikerar att överspänningsskydd fordras ska skyddsnivån hos dessa skydd inte vara högre än den för överspänningskategori II, vilken anges i tabell 44-1. Antalet åskvädersdagar, AQ, är normalt det man känner till för ett område. Detta värde ger dock inte ett exakt värde på hur många nedslag som sker. Om man inte har något exakt värde för Ng kan man beräkna ett ungefärligt värde enligt följande: Ng ≈ 0,04 × AQ1,25 (nedslag/km 2 och år) Ett annat värde som kan vara känt är antalet åskväderstimmar, Th (Thunderstorms Duration). Detta värde ger en bättre approximation av Ng enligt följande: Ng ≈ 0,05 × Th (nedslag/km 2 och år)

150

443.4

Erforderlig impulsspänningstålighet för materiel

Materiel ska väljas så att dess märktålighet mot impulsspänningar inte är mindre än vad som anges i tabell 44-1. Varje kommitté som utarbetar produktstandard är ansvarig för att uppfylla fordringarna på märktålighet mot impulsspänningar enligt SS-EN 60664‑1 i sin respektive produktstandard. Tabell 44-1 – Fordringar på märktålighet mot impulsspänningar hos materiel Installationens nominella spänning a V Trefassystem

a b

Erforderlig tålighet mot impulsspänning kV b Materiel i installationens anslutningspunkt (överspännings­­ kategori IV)

Materiel i huvudoch gruppledningar (överspännings­ kategori III)

Förbruknings­ apparater (överspännings­­ kategori II)

Materiel som är särskilt skyddad (överspännings­ kategori I)

230/400 277/480

6

4

2,5

1,5

400/690

8

6

4

2,5

1 000

12

8

6

4

Enligt SS 421 05 01. Denna impulstålighetsspänning är tillämpad mellan spänningsförande ledare och PE.

151

~

Hiss

Lägenhet Överspänningsskydd

400 V

6 kV

Överspänningskategori

IV

230/400 V

4 kV

III

444

Åtgärder mot elektromagnetisk påverkan

444.1

Allmänt

Elektronikutrustning

230 V

2,5 kV II

1,5 kV I

Avsnitt 444 ger grundläggande rekommendationer för att begränsa elektromagnetiska störningar. Elektromagnetiska störningar (EMI) kan störa eller skada system eller informationsteknisk materiel samt materiel som innehåller elektronikkomponenter eller kretsar. Strömmar som uppstått på grund av åska, kopplingar, kortslutningar eller andra elektromagnetiska fenomen kan orsaka överspänningar och elektromagnetiska störningar. Dessa effekter är som svårast – där stora metalliska slingor finns, och – där olika ledningssystem är förlagda på skilda ställen, t ex ledningssystem för kraftförsörjning och ledningssystem för materiel för informationsteknik inom en byggnad. Den inducerade spänningens storlek beror på störningsströmmens stighastighet (di/dt) och på slingans storlek. Kraftkablar i vilka det flyter strömmar som har en hög stighastighet (di/dt) (t ex startströmmar för hissar eller strömmar som styrs av frekvensomriktare) kan inducera överspänningar i kablar i informationstekniska system, vilka kan påverka eller skada informationsteknisk materiel eller liknande materiel. I eller nära utrymmen för medicinskt bruk, kan elektriska eller magnetiska fält som förorsakas av elinstallationen, störa elmateriel för medicinskt bruk. Detta avsnitt ger information till arkitekter, projektörer och elinstallatörer angående vissa installationsmetoder som begränsar elektromagnetisk påverkan. Grundläggande överväganden har gjords här för att begränsa sådan påverkan som kan ge upphov till störningar.

152

444.3

Definitioner

För termer och definitioner se del 2. 444.4

Begränsning av elektromagnetiska störningar (EMI)

Den som projekterar eller installerar en elinstallation ska överväga nedanstående åtgärder för reducering av elektrisk och magnetisk påverkan på elmateriel. Endast materiel som uppfyller fordringarna i lämpliga EMC-standarder eller EMC-fordringar i relevanta produktstandarder får användas. Tillverkaren anger i sin tillverkardeklaration att elektrisk och elektronisk materiel uppfyller skyddskraven i EMC-direktivet. Detta görs normalt genom tillämpning av och/eller provning enligt relevanta EMC-standarder eller EMC-fordringar i respektive produktstandard. Tillverkaren intygar med CE-märket att skyddskraven är uppfyllda. Av tillverkarens anvisningar framgår i vilka elektromagnetiska miljöer som respektive apparat kan användas. 444.4.1

Elektromagnetiska störningskällor

Elmateriel som är känslig mot elektromagnetisk påverkan bör inte placeras i närheten av möjliga elektromagnetiska störningskällor såsom: – kopplingsapparater för induktiva laster – elmotorer – lysrörsarmaturer – svetsaggregat – datorer – likriktare – pulsgivare – frekvensomriktare/regulatorer – hissar – transformatorer – kopplingsutrustningar – kanalskenfördelningar. 444.4.2

Åtgärder för att begränsa elektromagnetiska störningar (EMI)

Följande åtgärder begränsar elektromagnetiska störningar: a)

För elmateriel som är känslig mot elektromagnetiska störningar rekommenderas användning av överspänningsskydd för att förbättra den elektromagnetiska kompatibiliteten med hänsyn taget till elektromagnetiska fenomen.

b)

Kablars metallskärmar bör anslutas till det generella potentialutjämningssystemet.

c)

Induktionsslingor bör undvikas genom att kraft-, signal- och datakablar förläggs gemensamt.

d)

Kraft- och signalkablar bör ha tillräckliga inbördes avstånd och bör, där så är möjligt, korsa varandra i räta vinklar (se avsnitt 444.6.3).

e)

Användning av kablar med koncentrisk ledare för att begränsa strömmar som induceras i skyddsledaren.

f)

Användning av symmetriska flerledarkablar (t ex skärmade kablar som har separata skyddsledare) för anslutningar mellan omformare och frekvensstyrda elmotorer.

g)

Användning av signal- och datakablar så att de uppfyller EMC-fordringarna enligt tillverkarens anvisningar.

153

h)

Där ett åskskyddssystem är installerat: – Kraft- och signalkablar ska vara separerade från åskskyddssystemets nedledare antingen med ett tillräckligt avstånd eller med skärmar. Minimiavståndet ska fastställas av åskskyddssystemets projektör i enlighet med SS‑EN 62305‑3. – Kraft- och signalkablars metallmantlar eller metallskärmar bör förbindas i enlighet med fordringarna i SS‑EN 62305‑3 och SS‑EN 62305‑4.

i)

Där skärmade signal- och datakablar används bör hänsyn tas så att felströmmar från kraftförsörjningssystemet begränsas genom jordade skärmar och parter i signal- och datakablar. Ytterligare förläggning av, t ex en parallell ledare i syfte att förstärka av skärmen kan vara nödvändig (se figur 44.R1). Ifel

Parallell ledare för skärmförstärkning IEC 050/06

Figur 44.R1 –

Parallell ledare för skärmförstärkning till ett generellt potentialutjämningssystem

ANM 1 – Förekomsten av en parallell ledare i närheten av skärmen på en signal- eller datakabel begränsar arean hos den slinga till materielen som enbart är ansluten till jord med en skyddsledare. Detta förfaringssätt reducerar väsentligt de EMC-effekter som elektromagnetiska pulser orsakade av åska kan orsaka (LEMP).

j)

Där skärmade signal- eller datakablar är gemensamma för flera byggnader som matas från ett TT-system bör en parallell ledare användas (se figur 44.R2). Den parallella ledaren ska ha en minsta area av 16 mm 2 Cu eller likvärdig. Den likvärdiga ledararean ska dimensioneras i enlighet med avsnitt 544.1. L1 L2 L3 N

Byggnad 1

Byggnad 2

Byggnad 3

Parallell ledare som komplement eller förbikoppling

Skärmad signalkabel

IEC 051/06

Figur 44.R2 – Exempel på parallell ledare som komplement eller förbikoppling i ett TT-system ANM 2 – Där en jordad skärm används som returledare för signaler kan en dubbelkoaxialkabel användas. ANM 3 – Det bör noteras att om ett samråd med kablarnas innehavare enligt avsnitt 411.3.1.2 (sista stycket) inte kan göras är det kabelägarnas ansvar att undvika den fara som kan uppstå på grund av att dessa kablar inte är anslutna till potentialutjämningen. ANM 4 – Problemen med olika jordpotential i stora allmänna telenät är dess ägares ansvar. Telenätägaren kan vidta andra åtgärder.

154

k)

Potentialutjämningsledaranslutningar bör ha så låg impedans som möjligt genom att – vara så korta som möjligt – ha en tvärsnittsform som medför en låg induktiv reaktans och impedans per meter, t ex en förbindningsfläta med förhållandet 5 till 1 mellan bredd och tjocklek.

l)

Där en jordningsskena är avsedd att förstärka potentialutjämningssystemet för en specifik informationsteknisk installation i en byggnad kan det vara nödvändigt att skenan är installerad som en sluten ring. ANM 5 – Denna åtgärd tillämpas företrädesvis i byggnader där telekommunikationsindustri finns.

444.4.3

TN-system

Följande underavsnitt gäller för att minska elektromagnetisk påverkan. 444.4.3.1

Det rekommenderas att TN-C-system inte bör användas i befintliga byggnader som inrymmer, eller kan komma att inrymma, en väsentlig mängd informationsteknisk materiel. TN-C-system ska inte användas i nybyggda hus som inrymmer, eller kan komma att inrymma, en väsentlig mängd informationsteknisk materiel. ANM – I TN-C-installationer är troligen drift- eller felströmmar avledda till metalliska försörjningssystem och byggnadsdelar via potentialutjämningen.

444.4.3.2

I befintliga byggnader som matas av allmänna distributionsnät och som inrymmer, eller , eller kan komma att inrymma, en väsentlig mängd informationsteknisk materiel, bör ett TN-S-system installeras efter anslutningspunkten. Se figur 44.R3A. I nya byggnader ska TN-S-system installeras efter anslutningspunkten. Se figur 44.R3A. ANM – Effektiviteten hos ett TN-S-system kan ökas genom användning av en jordfelsövervakningsanordning (RCM) som överensstämmer med SS‑EN 62020.

155

Potentialutjämningsledare, om så behövs

PE

N

L

PE, N, L

Materiel 1

∆U

1) 2)

Signal- eller datakabel PE, N, L

Materiel 2

Matning från elnätet

IEC 052/06

1)

Inget spänningsfall ∆ U längs PE-ledaren under normal drift.

2) Slingor

av signal- eller datakablar med begränsad area.

Figur 44.R3A – Undvikande av neutralledarströmmar i en potentialutjämnad byggnad genom användning av TN-S-system från anslutningspunkten

156

444.4.3.3

I befintliga byggnader där hela elinstallationen inklusive transformatorn står under skötsel av användaren och som inrymmer, eller kan komma att inrymma, en väsentlig mängd informationsteknisk materiel bör TN-S-system installeras. Se figur 44.R3B. Potentialutjämningsledare, om så behövs

PE

N

L

PE, N, L

Materiel 1

∆U

1) 2)

Signal- eller datakabel PE, N, L

Materiel 2

IEC 053/06

1)

Inget spänningsfall ∆ U längs PE-ledaren under normal drift.

2)

Slingor av signal- eller datakablar med begränsad area.

Figur 44.R3B – Undvikande av neutralledarströmmar i en potentialutjämnad byggnad genom användning av TN-S-system efter transformatorn

157

444.4.3.4

Där en befintlig installation är utförd som TN-C-S-system (se figur 44.R4) bör slingor hos signal- och datakablar undvikas genom att – ändra alla TN-C-delar i installationer enligt figur 44.R4 till TN-S enligt figur 44.R3A, eller – där denna ändring inte är möjlig, genom att undvika sammankopplingar mellan signal- och datakablarna och olika delar i TN-S-installationen. PEN

L

3)

PE, N, L Materiel 1

∆U

Signal- eller datakabel

1) 2)

PE, N, L Materiel 2

IEC 054/06

1)

Inget spänningsfall ∆U längs PE-ledaren under normal drift.

2)

Slingor av signal- eller datakablar med begränsad area.

3)

Främmande ledande del.

ANM – I ett TN-C-S-system flyter den ström som i ett TN-S-system enbart flyter i neutralledaren också genom skärmar eller referensledare i signalkablar, utsatta delar och främmande ledande delar såsom metallstrukturer.

Figur 44.R4 – TN-C-S-system i en befintlig byggnad

158

444.4.4

TT-system

I ett TT-system såsom visas i figur 44.R5 bör hänsyn tas till överspänningar som kan finnas mellan spänningsförande delar och utsatta delar när de utsatta delarna i olika byggnader är anslutna till olika jordelektroder. Potentialutjämningsledare, om så behövs

L

N

PE, N, L

PE

Materiel 1

∆U 1 )

Signal- eller datakabel 2)

PE, N, L Materiel 2

IEC 055/06

1)

Inget spänningsfall ∆U längs PE-ledaren under normal drift.

2)

Slingor av signal- eller datakablar med begränsad area.

Figur 44.R5 – TT-system i en byggnad

159

444.4.5

IT-system

I ett trefasigt IT-system (se figur 44.R6), kan spänningen mellan en felfri fasledare och en utsatt del anta huvudspänning vid ett enpoligt isolationsfel mellan en fasledare och en utsatt del. Hänsyn bör tas till detta förhållande. ANM – Elektronisk materiel som matas direkt mellan fas- och neutralledare bör vara konstruerade att motstå huvudspänning mellan fasledare och utsatta delar. Se motsvarande fordringar i SS‑EN 60950‑1 för informationsteknisk materiel. Potentialutjämningsledare, om så behövs

L N

PE, N, L

PE

Materiel 1

∆U 1)

Signal- eller datakabel 2)

PE, N, L Materiel 2

IEC 056/06

1)

Inget spänningsfall ∆U längs PE-ledaren under normal drift.

2)

Slingor av signal- eller datakablar med begränsad area.

Figur 44.R6 – IT-system i en byggnad

160

444.4.6

Matning med flera strömkällor

För matningar med flera strömkällor ska villkoren i avsnitt 444.4.6.1 och 444.4.6.2 tillämpas. ANM – Där jordning av flera strömkällors neutralpunkter utförs kan neutralledarströmmar flyta till respektive neutralpunkt, inte enbart via neutralledaren, utan även via skyddsledaren, som visas i figur 44.R7A. Av denna anledning är summan av dessa delströmmar som flyter i installationen inte längre lika med noll och ett vagabonderande magnetiskt fält har skapats, liknande ett sådant som finns runt en enledarkabel. I fallet med enledarkablar, vilka för växelström, genereras ett cirkulärt magnetiskt fält runt denna ledare som kan störa elektronisk materiel. Övertonsströmmar alstrar liknande elektromagnetiska fält, men de minskar mycket snabbare än de som produceras av grundtonsströmmar. Strömkälla 1

Installation

Strömkälla 2

PE

Utsatta delar IEC 057/06

Figur 44.R7A – Matning av TN-system med flera strömkällor och olämpliga anslutningar mellan PEN-ledaren och jord

161

444.4.6.1

Matning av TN-system med flera strömkällor

I de fall matning av TN-system med flera strömkällor kraftförsörjer en installation ska neutralpunkterna hos de olika strömkällorna av EMC-skäl vara sammankopplade med en isolerad ledare som är ansluten till jord centralt i en och samma punkt. Se figur 44.R7B.

Strömkälla n

Strömkälla 2 a)

L1 L2 L3 N

Strömkälla 1

PE a)

c)

d)

b) Jordning av strömkällorna

Utsatta delar Installation IEC 058/06

a) Direkt anslutning av transformatorernas eller generatorernas neutralpunkter till jord är inte tillåten. b) Ledaren som sammankopplar transformatorernas eller generatorernas neutralpunkter ska vara isolerad. Denna ledare har PEN-ledarfunktion och kan märkas som sådan; den ska emellertid inte anslutas till strömförbrukande materiel och en varningsskylt med upplysning om denna restriktion ska monteras på eller nära ledaren. c) Endast en anslutning ska göras mellan strömkällornas neutralpunkter och skyddsjordsledaren. Denna anslutning ska göras i huvudcentralen (kopplingsutrustningen). d) Kompletterande jordning av skyddsjordsledaren kan vara nödvändig.

Figur 44.R7B – TN-system med flera strömkällor som matar en installation med neutralpunkter vars anslutningar till jord sker i en och samma punkt

162

444.4.6.2

Matning av TT-system med flera strömkällor

I de fall matning av TT-system med flera strömkällor kraftförsörjer en installation rekommenderas att neutralpunkterna hos de olika strömkällorna av EMC-skäl sammankopplas och ansluts till jord centralt i en och samma punkt. Se figur 44.R8.

Strömkälla n

Strömkälla 2 a)

L1 L2 L3 N

Strömkälla 1 c)

a) b)

Jordning av strömkällorna

Utsatta delar Installation IEC 059/06

a) Direkt anslutning av transformatorernas eller generatorernas neutralpunkter till jord är inte tillåten. b) Ledaren som sammankopplar transformatorernas eller generatorernas neutralpunkter ska vara isolerad. Denna ledare har PEN-ledarfunktion och kan märkas som sådan; den ska emellertid inte anslutas till strömförbrukande materiel och en varningsskylt med upplysning om denna restriktion ska monteras på eller nära ledaren. c) Endast en anslutning ska göras mellan strömkällornas neutralpunkter och skyddsjordsledaren. Denna anslutning ska göras i huvudcentralen (kopplingsutrustningen).

Figur 44.R8 – TT- system med flera strömkällor som matar en installation med neutralpunkter vars anslutningar till jord sker i en och samma punkt

163

444.4.7

Omkoppling av matning

I TN-system ska omkoppling från en matning till en alternativmatning göras med en kopplingsapparat som bryter fasledarna och neutralledaren, om en sådan finns. Se figurerna 44.R9A, 44.R9B och 44.R9C. Strömkälla1

Strömkälla 2

L1

L1

L2

L2

L3

L3

N PE

Strömförbrukande materiel

IEC 060/06

ANM – Denna metod förebygger elektromagnetiska fält som beror på vagabonderande strömmar i huvudmatningen till installationen. Summan av strömmarna i en kabel måste vara noll. Det säkerställs att det i neutralledaren endast flyter ström från den krets som är tillslagen. Tredjetonsströmmar (150 Hz) i fasledarna summeras i samma fasvinkel till strömmen som flyter i neutralledaren.

Figur 44R9A – Alternativmatning i trefassystem med fyrpolig brytning

164

L1 L2 L3 N PE

IEC 061/06

ANM – Alternativmatning i trefassystem med trepolig brytning, vilket är olämpligt. Trepolig brytning kan orsaka oönskade cirkulerande strömmar som genererar elektromagnetiska fält.

Figur 44.R9B – Neutralledarström i alternativmatat trefassystem med en olämplig trepolig kopplingsapparat

165

L N PE

UPS-system

Strömförbrukande materiel IEC 062/06

ANM – Jordanslutning av UPS-kretsens sekundärkrets är inte obligatorisk. Om denna anslutning utelämnas är matningen i UPS-läge ett IT-system och i förbikopplat läge detsamma som det ordinarie matningssystemet.

Figur 44.R9C – Enfas alternativmatning med tvåpolig kopplingsapparat

166

444.4.8

Försörjningssystem som dras in i en byggnad

Metallrör (t ex för vatten, gas eller fjärrvärme) och inkommande kraft- och signalkablar bör företrädesvis föras in i byggnaden på samma plats. Metallrör för kablar och kablars metallarmering ska förbindas till huvudjordningsskenan med ledare som har låg impedans. Se figur 44.R10. ANM – Sammankoppling är endast tillåten efter samråd försörjningssystemens innehavare. Telefon

Fundamentjordelektrod

Kraftmatning

MET I I V

Antennkabel I

Vatten, gas, fjärrvärme, avlopp IEC 063/06

MET Huvudjordningsskena I Induktionsström

ANM – En gemensam införingspunkt är att föredra, U ≈ 0 V.

Figur 44.R10 – Armerade kablar och metallrör som förs in i en byggnad (exempel)

Av EMC-skäl bör stängda hålrum som innehåller delar av elinstallationen i byggnaden vara reserverade enbart för elektrisk och elektronisk utrustning (såsom övervaknings-, styrnings- och skyddsanordningar etc). Dessa hålrum ska vara tillgängliga för underhåll av utrustningen. 444.4.9

Olika byggnader

Där olika byggnader har separata potentialutjämningssystem kan metallfria optokablar eller andra system som inte är elektriskt ledande användas för signal- och dataöverföring, t ex mikrovågssignaltransformator för isolering i enlighet med SS‑EN 61558‑2‑1, SS‑EN 61558‑2‑4, SS‑EN 61558‑2‑6, SS‑EN 61558‑2‑15 och SS‑EN 60950‑1. ANM 1 – Problem med olika jordpotential i stora allmänna telenät är telenätets innehavares ansvar. Innehavaren kan vidta andra åtgärder. ANM 2 – Då system som inte är elektriskt ledande användas för dataöverföring är användning av förbikopplingsledare inte nödvändig.

444.4.10

Inom byggnader

Där man har problem med elektromagnetisk påverkan inom befintliga byggnader kan följande åtgärder förbättra situationen, se figur 44.R11: 1)

Användning av metallfria optokablar för signal- och dataöverföring, se avsnitt 444.4.9.

2)

Användning av klass II-materiel.

3)

Användning av fulltransformatorer i enlighet med SS‑EN 61558‑2‑1, SS‑EN 61558‑2‑4, SS‑EN 61558‑2‑6 eller SS‑EN 61558‑2‑15. Sekundärkretsen bör företrädesvis vara ansluten som ett TN-S-system, men ett IT-system kan användas där så erfordras för särskilda tillämpningar.

167

Klass I

Klass II

Klass I

8)

FE

ElDistribution central central

FE

Datakabel

Golv

Befintlig elinstallation, vilken inte är utförd i enlighet med de åtgärder som anges i detta kapitel

3)

3)

4)

7)

FE

Klass I

Klass I

Klass II FE

PE 2)

6)

Elcentral

FE Datakabel Golv SPD

Ledare för anslutning till telenät eller informationsteknisk utrustning

7)

FE 5)

1)

PE

Huvudjordningsskena (MET)

Kraftmatning

Förklaringar

Till jordelektroder, t ex fundamentjordelektrod

Förbindningspunkter för funktionsjordledare FE

PE

Funktionsjordledare (valfri), används och förbinds enligt operatörens anvisningar

SPD Överspänningsskydd

Symbol för skyddsjordledare Symbol för neutralledaren Symbol för fasledare

IEC 064/06

Referens

Beskrivning av de visade åtgärderna

Avsnitt/ standard

1) 2) 3)

444.4.8

4)

Kablar och metallrör förs in i byggnaden på samma plats. Gemensam förläggning med lämplig separation och undvikande av slingor. Förbindningar så korta som möjligt och användning av jordad ledare parallellt med en kabel. Skärmade signalkablar och/eller partvinnade ledare.

5)

Undvikande av TN-C-system efter anslutningspunkten.

6)

Användning av fulltransformatorer.

444.4.3

7)

Lokalt horisontellt potentialutjämningssystem.

8)

Användning av klass II-materiel.

Figur 44.R11 – Beskrivning av åtgärder i en befintlig byggnad

168

444.4.2 IEC 61000-2-5, 444.4.2 444.4.12 444.4.10 444.5.4 444.4.10

444.4.11

Skyddsanordningar

Skyddsanordningar med lämplig funktionalitet för undvikande av oönskad utlösning på grund av höga nivåer på transienta strömmar bör väljas, t ex tidsfördröjningar och filter. 444.4.12

Signalkablar

Skärmade eller partvinnade kablar bör användas som signalkablar. 444.5

Jordning och potentialutjämning

444.5.1

Sammankoppling av jordelektroder

För många byggnader kan principen med oberoende och speciella jordelektroder som är anslutna till ett potentialutjämningsnät vara otillräckligt där elektronisk utrustning används för kommunikation och dataöverföring mellan olika byggnader av följande anledningar: – en förbindning finns mellan dessa olika jordelektroder och medför okontrollerad spänning till materiel – sammankopplad materiel kan ha olika jordreferenser – risk för elchock finns, särskilt vid åsköverspänningar. Därför bör alla skyddsjordssledare och funktionsjordsledare anslutas till en och samma huvudjordningsskena. Där utöver ska alla jordelektroder för skydd, funktion och åskskydd, som hör till en byggnad, sammankopplas. Se figur 44.R12. När det gäller flera byggnader, där sammankoppling av jordelektroderna inte är möjlig eller praktiskt genomförbar, rekommenderas att galvanisk avskiljning av kommunikationsnäten tillämpas, t ex genom användning av optiska länkar. Se även avsnitt 444.4.10. Skyddsjord- och funktionsjordledare

Nedledare från åskskyddssystem

Förbindning för kontroll Huvudjordningsskena

Funktionsjordselektrod Sammankopplade jordelektroder

Skyddsjordelektrod

Jordelektrod för åskskydd

Separata jordelektroder IEC 065/06

Figur 44.R12 – Sammankopplade jordelektroder

Skyddsutjämningsledare och funktionsutjämningsledare ska sammankopplas individuellt till huvudjordningsskenan på ett sådant sätt att om en ledare losskopplas är anslutningen av alla andra ledare säkrade. 444.5.2

Sammankoppling av inkommande nät och jordningsanordningar

Utsatta delar hos informationsteknisk och elektronisk utrustning i en byggnad är sammankopplade via skyddsledare. För bostäder där det normalt finns en begränsad mängd elektronisk utrustning i bruk kan ett skyddsledarnät i form av ett stjärnnät vara acceptabelt. Se figur 44.R13. För kommersiella och industriella byggnader och liknande vilka innehåller många elektroniska tillämpningar är ett generellt potentialutjämningssystem användbart för att uppfylla EMC-fordringar för olika typer av materiel. Se figur 44.R15.

169

444.5.3

Olika struktur för nät med potentialutjämningsledare och jordtagsledare

De fyra grundläggande strukturerna som beskrivs i följande underavsnitt kan användas beroende på hur viktig och känslig materielen är. 444.5.3.1

Skyddsledare anslutna till en ringhuvudjordningsledare

Ett potentialutjämningsnät i form av en ringhuvudjordningsledare visas i figur 44.R16 på översta våningen i konstruktionen. Ringhuvudjordningsledaren bör företrädesvis vara av koppar, isolerad eller oisolerad och installerad på ett sådant sätt att den är tillgänglig efter hela dess längd, t ex genom förläggning på en kabelränna, metallrör (se SS‑EN 61386‑serien), öppet förlagd eller i ledningskanal. Alla skyddsjordsledare och funktionsjordsledare kan anslutas till ringhuvudjordningsledaren. 444.5.3.2

Skyddsledare i stjärnnät

Denna typ av nät är tillämpligt i små installationer i bostäder, små kommersiella byggnader m m, och i allmänhet då materiel inte är sammankopplad via signalkablar. Se figur 44.R13.

Elcentral Strömförbrukande materiel

Huvudjordningsskena (MET) Jordtagsledare Skyddsledare

Figur 44.R13 – Exempel på skyddsledare i stjärnnät

170

IEC 066/06

444.5.3.3

Multipla maskade utjämningsstjärnnätverk

Denna typ av nät är tillämpligt i små installationer med olika små grupper av sammankopplad kommunicerande utrustning. Det medger spridning av strömmar som orsakas av elektromagnetiska störningar. Se figur 44.R14. Strömförbrukande materiel

Elcentral

Huvudjordningsskena (-or)

Jordtagsledare (för skydd eller funktion) Funktionsutjämningsledare. Dessa ledares längd ska vara så kort som möjligt (t ex < 50 cm)

IEC 067/06

Figur 44.R14 – Exempel på multipla maskade utjämningsstjärnnätverk

171

444.5.3.4

Generellt maskat utjämningsstjärnnätverk

Denna typ av nät är tillämplig i installationer som har ett stort antal kommunicerande utrustningar anslutna till kritiska tillämpningar. Se figur 44.R15. Ett maskat potentialutjämningsnätverk förstärks av byggnadens metallkonstruktioner. Det kompletteras av ledare i ett fyrkantigt maskat nät. Storleken på det maskade nätet beror på vald skyddsnivån hos åskskyddet, på immunitetsnivån hos materielen, och på frekvenser som används för dataöverföring. Storleken på det maskade nätet ska anpassas till storleken på installationen ska skyddas, men får inte överstiga 2 m × 2 m i områden där materiel som är känslig mot elektromagnetiska störningar är installerad. Det är lämpligt för skydd av privata televäxlar och centraliserade databehandlingssystem. I vissa fall kan delar av detta nätverk vara tätare maskat för att uppfylla särskilda fordringar. Utjämningsförbindning

Maskat nät

Strömförbrukande materiel

Elcentral

Huvudjordningsskena (-or) (MET)

Skyddsutjämningsledare och funktionsutjämningsledare

Funktionsutjämningsledare. Dessa ska vara så korta som möjligt, t ex < 50 cm. Se avsnitt 444.5.5.

Ytan som täcks av ett maskat nät ska ha en täckande dimension. Maskstorleken hänförs till dimensionerna på den kvadratiska yta som innesluts av ledarna som bildar masknätet.

Figur 44.R15 – Exempel på ett generellt maskat utjämningsstjärnnätverk

172

IEC 068/06

444.5.4

Potentialutjämningsnät i byggnader med flera våningar

För byggnader med flera våningar rekommenderas att ett potentialutjämningssystem installeras på varje våningsplan. Se figur 44.R16 för exempel på potentialutjämningsnät för allmänt bruk. Varje våning är en typ av nät. Potentialutjämningssystemen på de olika våningsplanen bör sammankopplas åtminstone på två ställen med ledare.

Ringhuvudjordningsledare

Generellt maskat potentialutjämningsnät

Multipelt stjärn/maskat nät

Huvudjordningsskena (-or), potentialutjämningsstjärnnät

Fundamentjordelektrod

Metallkonstruktion

IEC 069/06

Figur 44.R16 – Exempel på potentialutjämningsnät i byggnadskonstruktioner utan åskskyddssystem

173

444.5.5

Funktionsjordsledare

Viss elektronisk materiel fordrar en referensspänning som ligger nära jordpotentialen för att fungera på ett korrekt sätt. Denna referensspänning fås genom funktionsjordsledaren. Ledare för funktionsjordning kan vara metallband, platta flätor och kablar med cirkelformade ledare. För materiel som används vid höga frekvenser är metallband och platta flätor att föredra och förbindningarna ska göras så korta som möjligt. För funktionsjordsledare finns ingen särskild färgmärkning angiven. Dock får inte färgkombinationen tvåfärgat grönt och gult användas. Det rekommenderas att funktionsjordsledare färgmärks på samma sätt inom hela installationen. För materiel som används vid låga frekvenser anses ledarareor enligt avsnitt 544.1.1 vara tillräckliga, oavsett ledarens form. Se avsnitt 444.4.2 b) och k). 444.5.6

Kommersiella eller industriella byggnader som innehåller en avsevärd mängd informationsteknisk utrustning

Följande tilläggsspecifikationer är avsedda att minska påverkan av elektromagnetiska störningar på informationsteknisk utrustning. I svår elektromagnetisk miljö rekommenderas att ett generellt maskat potentialutjämningsstjärnnät enligt avsnitt 444.5.3.3 används. 444.5.6.1

Storlek och installation av ringhuvudjordningsledare

Potentialutjämning som är konstruerad som en ringhuvudjordningsledare ska ha följande minimidimensioner: – flat koppar: tvärsnitt 30 mm × 2 mm – rund koppar: diameter 8 mm. Oisolerade ledare ska skyddas mot korrosion i deras fästpunkter och där de passerar genom väggar. 444.5.6.2

Delar som ansluts till potentialutjämningsnätverket

Följande delar ska också anslutas till potentialutjämningsnätverket: – ledande skärmar, ledande mantlar eller armering på kablar för dataöverföring eller sådana ledande delar som är anslutna till informationsteknisk utrustning – jordningsledare i antennsystem – jordningsledare till den jordade polen hos en likströmsmatning till informationsteknisk utrustning – funktionsjordsledare. 444.5.7

Jordningsanordningar och funktionsutjämning av informationstekniska installationer

444.5.7.1

Jordningsskena

Där en jordningsskena fordras av funktionstekniska skäl kan huvudjordningsskenan i byggnaden utökas med en jordningsskena. Detta möjliggör att informationstekniska installationer kan anslutas till huvudjordningsskenan med kortast möjliga ledningsdragning från alla ställen i byggnaden. Där en jordningsskena är monterad för att understödja potentialutjämningsnätet för ett avsevärt antal informationstekniska utrustningar i en byggnad kan den utföras som en ringhuvudjordningsledare. Se figur 44.R16. ANM 1 – Jordningsskenan kan vara såväl isolerad som oisolerad. ANM 2 – Jordningsskenan bör företrädesvis vara installerad så att den är åtkomlig efter hela sin längd, t ex öppet förlagd. För att förebygga korrosion kan det vara nödvändigt att skydda oisolerade ledare i fästpunkter och där de dras genom väggar.

174

444.5.7.2 Jordningsskenans tvärsnittsarea

Jordningsskenans effektivitet beror på dess förläggning och dess ledarimpedans. För installationer som är anslutna till en matning vars kapacitet är 200 A per fas eller mer ska jordningsskenans tvärsnittsarea vara minst 50 mm 2 koppar och ska vara dimensionerad i enlighet med avsnitt 444.4.2k). ANM – Ovanstående gäller för frekvenser upp till 10 Mhz.

Där jordningsskenan utgör en del av returströmkretsen i ett likströmssystem ska dess tvärsnittsarea vara dimensionerad i enlighet med de förväntade returströmmarna. Det maximala DC-spänningsfallet längs jordningsskenan ska vara dimensionerat till mindre än 1 V. 444.6

Avskiljning mellan kretsar

444.6.1

Allmänt

Informationstekniska kablar och kraftkablar, vilka är förlagda i samma kanalisation eller är förlagda tillsammans ska installeras i enlighet med fordringarna i följande underavsnitt. Kontroll av elsäkerheten i enlighet med kapitel 61 och/eller avsnitt 528.1 och skyddsseparation fordras. Se avsnitt 413 och/eller 444.7.2. Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet har i vissa fall olika säkerhetsmarginal. Elsäkerhet har dock alltid högre prioritet. Utsatta delar i ledningssystem, t ex mantlar, kopplingar och skärmar, ska skyddas enligt fordringarna för felskydd. Se avsnitt 411. 444.6.2

Riktlinjer för projektering

Minimiavstånd mellan kraftkablar och informationstekniska kablar för att undvika störningar beror på många faktorer t ex: a)

immunitetsnivån hos den materiel som är ansluten till det informationstekniska kabelsystemet gällande olika elektromagnetiska störningar (transienter, åskpulser, pulsskurar, ringvågor, omodulerade bärvågor etc)

b)

anslutning av materiel till jordningssystem

c)

den lokala elektromagnetiska miljön (samtidig förekomst av störningar, t ex övertoner, pulsskurar och omodulerade bärvågor)

d)

det elektromagnetiska frekvensspektrumet

e)

sträckor som kablar är förlagda tillsammans (områden där induktiv koppling förekommer)

f)

typer av kablar

g)

dämpningen i den induktiva kopplingen mellan kablarna

h)

kvaliteten på anslutningsanordningarna för kabeln

i)

typ och konstruktion på kabelförläggningssystemet.

Vid tillämpning av denna standard förutsätts att den elektromagnetiska miljön har störningsnivåer som är mindre än provningsnivåerna för ledningsbundna och strålande störningar enligt SS‑EN 61000‑6‑1, SS‑EN 61000‑6‑2, SS‑EN 61000‑6‑3 och SS‑EN 61000‑6‑4.

175

För parallellförläggning av kraftkablar och informationstekniska kablar gäller följande. Se figur 44.R17A och 44.R17B. Om kablarnas parallellförläggningssträcka är mindre än 35 m behöver ingen avskiljning göras.

Kapsling

Uttag

≤ 35 m, ingen avskiljning erfordras

Kraftkabel Informationteknisk kabel

IEC 070/06

Figur 44.R17A – Avskiljning mellan kraftkablar och informationstekniska kablar då de är förlagda tillsammans ≤ 35 m

För parallella kabelföringar med längder över 35 meter ska det längs kabelföringens hela längd, förutom längs de sista 15 metrarna före uttaget, upprättas ett avskiljningsavstånd. ANM – Avskiljningen kan uppnås t ex genom ett luftavstånd på 30 mm eller en metallisk avskiljare mellan kablarna. Se även figur 44.R18.

Om de parallellförlagda kablarna är skärmade och förlagda tillsammans över en sträcka som överstiger 35 m, är avskiljningsavstånd mellan kablarna inte tillämpligt.

Kapsling Uttag

> 20 m

≤15 m, ingen avskiljning erfordras

Kraftkabel Informationsteknisk kabel Avskiljning (se figur 44.R18)

Figur 44.R17B – Avskiljning mellan kraftkablar och informationstekniska kablar då de är förlagda tillsammans > 35 m

176

IEC 071/06

444.6.3

Installationsvägledning

Minimiavstånden mellan å ena sidan informationstekniska kablar och å andra sidan lysrör, neonoch kvicksilverljuskällor (eller andra ljuskällor med kraftig urladdning) ska vara minst 130 mm. Kapslingar med kraftkablage och kapslingar med kablage för dataöverföring bör företrädesvis vara i separata kapslingar. Rackar med datakablar och elmateriel bör alltid vara separerade. Kablar bör, där så är praktiskt möjligt, korsa varandra i räta vinklar. Kablar för olika ändamål (t ex kraftkablar och informationstekniska kablar) bör inte förläggas ihopbuntade. Olika buntar bör vara elektromagnetiskt avskiljda från varandra. Se figur 44.R18. Kraftkablar

Rekommdenderas inte

Rekommenderas

Hjälpkretsar, t ex för brandlarm och dörröppnare

Kraftkablar

IT-kablar Känsliga kretsar (t ex mätinstrument)

Hjälpkretsar

Korrekt IT-kablar

Metalliska kabelkanaler

Känsliga kretsar

IEC 072/06

Figur 44.R18 – Avskiljning av kablar i ledningssystem

444.7

Kabelförläggningssystem

444.7.1

Allmänt

Kabelförläggningssystem kan vara av metalliskt eller icke-metalliskt utförande. Metalliska system ger olika grader av förbättrat skydd mot elektromagnetisk påverkan om de installeras i enlighet med avsnitt 444.7.3. 444.7.2

Projekteringsvägledning

Val av material och formen på kabelförläggningssystemet avgörs genom följande överväganden: a)

den elektromagnetiska fältstyrkan längs förläggningssträckan (närheten till ledningsbundna och utstrålande störningskällor)

b)

tillåten nivå för ledningsbundna och utstrålande fält

c)

typ av kablar (skärmade, tvinnade, optisk fiber)

d)

immuniteten hos materielen som är ansluten till det informationstekniska ledningssystemet

e)

annan yttre påverkan (kemisk, mekanisk, klimat, brand etc)

f)

eventuell framtida utvidgning av informationstekniska ledningssystem.

Icke-metalliska kabelförläggningssystem är lämpliga i följande fall: – i en elektromagnetisk miljö som har permanent låga nivåer på störningarna – då ledningssystemet har en låg emissionsnivå – vid användning av optokablar.

177

För metalliska delar av kabelförläggningssystem är det formen (plan, U-profil, rör etc) och inte så mycket tvärsnittsarean som avgör kabelförläggningssystemets karakteristiska impedans. Slutna profiler är lämpligast eftersom de reducerar störningar bäst. Utnyttjningsbar plats i kabelrännor bör ge utrymme för förläggning av eventuellt tillkommande kablar. Kabelbuntarnas höjd ska vara lägre än kabelrännans sidoväggar, som visas i figur 44.R19. Användning av lock över kabelrännan förbättrar dess EMC-egenskaper. För U-formade kabelrännor kommer det magnetiska fältet att minska i de två hörnen. Av denna anledning är djupa U-profiler att föredra. Se figur 44.R19. ANM – Sektionsdjupet bör vara minst dubbla diametern av den största kabeln.

Rekommenderas inte

Rekommenderas IEC 073/06

Figur 44.R19 – Förläggning av kablar i metalliska kabelrännor

444.7.3

Installationsvägledning

444.7.3.1

Metalliska och sammansatta kabelförläggningssystem som är särskilt avsedda för att uppfylla EMC-fordningar

Metalliska och sammansatta kabelförläggningssystem som är särskilt avsedda för att uppfylla EMC-fordningar ska alltid vara anslutna det lokala potentialutjämningssystemet i båda ändar. För långa avstånd, t ex mer än 50 m, rekommenderas att kompletterande anslutningar görs. Alla anslutningar ska vara så korta som möjligt. Där kabelförläggningssystem är sammansatta av flera delar bör omtanke riktas mot att säkerställa kontinuitet genom effektiv förbindning mellan delarna. Företrädesvis bör delarna svetsas samman i hela fogen. Nitade, bultade eller skruvade fogar är tillåtna under förutsättning att kontaktytorna har god elektrisk ledningsförmåga, t ex att de inte är målade, inte har ett isolerande hölje, att de är skyddade mot korrosion och att en god elektrisk kontakt mellan närliggande delar är säkerställd. Profilen på metallsektionen bör upprätthållas över hela dess längd. Alla sammankopplingar ska ha låg impedans. En kort enledare mellan två delar av kabelförläggningssystem medför en hög lokal impedans och därmed försämring av dess elektromagnetiska kompatibilitet. Se figur 44.R20.

Dåligt

Rekommenderas inte

Bästa utförande IEC 074/06

Figur 44.R20 – Kontinuiteten hos metalliska systemkomponenter

178

Från frekvenser på några få megahertz kan en 10 cm lång slack mellan två delar i ett kabelförläggningssystem försämra avskärmningseffekten med en faktor 10. När justeringar och utökningar ska göras är det av vikt att arbetet övervakas för att säkerställa att det överensstämmer med rekommendationerna om elektromagnetisk kompatibilitet, t ex bör inte ett metallrör bytas ut till ett plaströr. Metalliska konstruktionsdetaljer i byggnader kan med gott resultat användas för EMC-ändamål. Stålbalkar som är utförda som L-, H-, U- eller T-profiler är ofta sammanhängande och jordade konstruktioner som har stor tvärsnittsarea och stora ytor med många mellanligganden anslutningar till jord. Kablar förläggs företrädesvis mot sådana balkar. Förläggning i hörn på balkarnas insida är att föredra framför förläggning på balkarnas utsida. Se figur 44.R21. Bästa utförande Rekommenderas inte Dåligt IEC 075/06

Figur 44.R21 – Placering av kablar i metalliska konstruktionsdetaljer

Lock för kabelrännor ska uppfylla samma fordringar som kabelrännorna. Ett lock med många kontaktpunkter längs hela dess längd är att föredra. Om detta inte är möjligt bör locket anslutas till kabelrännan åtminstone i båda ändarna med korta ledare, kortare än 10 cm, t ex med en fläta eller ett vävt band. När ett metalliskt eller sammanstatt kabelförläggningssystem, som är särskilt konstruerat för att uppfylla EMC-fordringar, är avdelat för att passera en vägg, t ex genom brandceller, ska de två metalliska sektionerna förbindas med lågimpediva anslutningar såsom flätor eller vävda band. A

Dåligt

B

Bra

C

Bättre IEC 076/06

Figur 44.R22 – Anslutning av metalliska sektioner

444.7.3.2

Icke-metalliska kabelförläggningssystem

Där materiel som är ansluten till ett ledningssystem med oskärmade kablar inte är påverkat av lågfrekventa störningar bör EMC-egenskaperna hos icke-metalliska kabelförläggningssystem förbättras genom att en enledare installeras i det, såsom en parallell ledare. Ledaren ska vara effektivt ansluten till materielens jordningssystem i båda ändar (t ex på en metallvägg eller materielens hölje). Den parallella ledaren ska vara konstruerad för att motstå asymetriska och avledda felströmmar.

179

445

Skydd mot följder av underspänning

445.1

Allmänna fordringar

445.1.1

När en spänningssänkning eller en återvändande spänning efter ett spänningsbortfall kan medföra skada eller fara för personer, husdjur eller egendom, innefattande installationen och den anslutna materielen, ska lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Underspänningsskydd fordras inte när skador på installationen eller den anslutna materielen vid underspänning kan accepteras. Detta under förutsättning att personer och husdjur då inte kan utsättas för fara. Underspänningsskydd anordnas så att erforderligt skydd fås efter en förutbestämd tidsfördröjning och vid önskad spänningsnivå. Detta är bland annat aktuellt i samband med elektrisk utrustning för industrimaskiner, jämför SS-EN 60204-1 – Maskinsäkerhet – Maskiners elutrustning – Del 1: Allmänna fordringar. För bryt- och manöveranordningar anges regler för underspänningsrelä i SS-EN 60947-serien. Underspänningsskydd kan bland annat utgöras av: – underspänningsrelä eller utlösare som påverkar en elkopplare – kontaktor utan tillägesspärr. Beträffande styrkretsar för motorer gäller fordringarna i avsnitt 536.5.4.1. Ett vanligt sätt att anordna nollspänningsutlösning med hjälp av en kontaktor är att ha kontaktorns manöverspole i serie med en hållkrets, som slår ifrån kontaktorn när spolen får otillräcklig eller ingen spänning, se figur 445:1. L1 L2 L3 N

NS M

S T

Figur 445:1 – Kontaktor med hållkrets

Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner.

180

445.1.2

Underspänningsskyddets funktion får vara tidsfördröjd, om den skyddade anläggningsdelen utan fara kan tåla en kortvarig spänningssänkning eller kortvarigt spänningsbortfall. 445.1.3

Om kontaktorer används får inte en fördröjning i deras frånslag och återtillslag hindra den momentana frånkopplingen av styr- eller skyddsanordningar. 445.1.4

Anordningar för skydd mot underspänning ska ha egenskaper som är förenliga med fordringarna enligt tillämpliga standarder för start och drift av den skyddade materielen. 445.1.5

Automatisk återinkoppling får inte användas om den kan orsaka en farlig situation.

181

Bilaga 44A (informativ) Vägledning för skydd mot överspänning i luftledningar Under förhållanden enligt avsnitt 443.3.2.1 och enligt ANM 1 kan skydd mot överspänningar upprätthållas antingen genom att överspänningsskydd installeras direkt i installationen eller, i samarbete med elnätägaren, i elnätets luftledningssystem. Exempelvis kan följande åtgärder vidtas: a)

Vid matning med luftledning monteras överspänningsskydd i kopplingspunkter och särskilt i änden av varje matarledning som är längre än 500 m. Överspänningsskydd bör monteras var 500e m längs luftledningarna. Avståndet mellan överspänningsskydden bör vara mindre än 1000 m.

b)

Om det matande elnätet består av dels luftledningar, dels jordkablar bör överspänningsskydd monteras i enlighet med a) vid varje övergång från luftledning till jordkabel.

c)

I ett TN-system som matar elinstallationer där felskyddet är anordnat genom automatisk frånkoppling av matningen, ansluts nedsidan av överspänningsskydden för fasledarna till skyddsjordsledaren eller PEN-ledaren.

d)

I ett TT-system som matar elinstallationer där felskyddet är anordnat genom automatisk frånkoppling av matningen, anordnas överspänningsskydd för fas- och neutralledare. På den plats där neutralledaren i nätägarens elnät är effektivt jordad behövs inget överspänningsskydd för neutralledaren.

182

Bilaga 44B (normativ) Bestämning av den konventionella längden, d Konfigurationen av en distributionslinje för lågspänning, dess jordning, isolationsnivå och de fenomen som övervägs (induktiv koppling, resistiv koppling) leder till olika val för d. Bestämningen som föreslås nedan representerar, enligt konvention, det värsta fallet. ANM – Denna förenklade metod är baserad på SS-EN 62305-2.

d = d1 + d2/Kg + d3/Kt Enligt konvention är d begränsad till 1 km. där d1

är längden på luftledningen för lågspänning i det övervägda området, begränsad till 1 km är längden på den oskärmade kabeln i mark i det övervägda området, d2 begränsad till 1 km är längden på luftledningen för högspänning i det övervägda området, d3 begränsad till 1 km Hänsyn tas inte till längd på kablar i mark för högspänning respektive skärmade kablar i mark för lågspänning. Kg = 4 är en reduktionsfaktor som är baserad på förhållandet mellan påverkan av blixtnedslag mellan luftledningar och oskärmade kablar i mark, beräknad för en markresistivitet på 250 Ωm Kt = 4 är den typiska reduktionsfaktorn för en transformator

183

Hög- och lågspänning som luftledning

d3

d

= d1 +

d

=

d

=

d

=

d3 Kt

d1

Högspänning som luftledning och lågspänning som nedgrävd kabel

d3 Kt

+

d2 Kg

d2

d3

Hög- och lågspänning som nedgrävda kablar

d2 Kg

d2

Högspänningsluftledning

d3

d3 Kt

IEC 2160/03

ANM –

Då den matande transformatorn (högspänning/lågspänning) är placerad i byggnaden är d 1 = d 2 = 0.

Exempel på beräkning av d med hjälp av d1, d 2, och d 3

184

Bilaga 44C (informativ) Förklarande anmärkningar angående avsnitt 442.1 och avsnitt 442.1.2 442C.1

Allmänt

Reglerna i denna bilaga är avsedda att ge riktlinjer för säkerheten för personer och utrustning i en lågspänningsinstallation vid ett jordfel i högspänningssystemet. Med fel mellan system som har olika spänningar avses sådana fel som kan uppstå på högspänningssidan i en transformatorstation som matar lågspänningsinstallationen. Sådana fel kan orsaka att strömmar flyter genom den jordelektrod som transformatorstationens utsatta delar är anslutna till. Storleken hos felströmmarna beror på felströmkretsens impedans, till exempel om högspänningsinstallationen är direktjordad eller jordad via en impedans. Felströmmar som flyter genom den jordelektrod som transformatorstationens utsatta delar är anslutna till orsakar en höjning av potentialen i förhållande till jord hos transformatorstationens utsatta delar. Storleken på denna potentialhöjning beror på: – felströmmens storlek – storleken på resistansen hos jordelektroden och transformatorstationens utsatta delar. Felspänningen kan vara så hög som flera tusen volt och kan, beroende på vilket jordningssystem installationen har, orsaka: – en allmän ökning av potentialen i förhållande till jord inom lågspänningsinstallationen, vilket kan orsaka att lågspänningsmaterielen skadas – en allmän ökning av potentialen i förhållande till jord hos de utsatta delarna inom lågspänningsinstallationen, vilket kan orsaka fel- och beröringsspänningar. Ett högspänningssystem har normalt längre frånkopplingstider vid fel än vad ett lågspänningssystem har. Detta beroende på att högspänningssystemets reläskydd kan ha tidsfördröjningar för att förhindra oönskade frånkopplingar på grund av transienter. Frånkopplingstiderna är alltså längre i kopplingsutrustningar för högspänning än i kopplingsutrustningar för lågspänning. Detta innebär att felspänningar och de beröringsspänningar som därav följer på de utsatta delarna i lågspänningsinstallationer kan kvarstå en längre tid än vad som tillåts i reglerna för lågspänningsinstallationer. Det kan också finnas en risk att lågspänningssystem slås ut. Skyddsapparater kan under extrema förhållanden få en dålig brytfunktion eller till och med att upphöra att fungera. Följande felfall i högspänningssystem övervägs: Effektivt jordade högspänningssystem

Med dessa installationer avses system där neutralpunkten är ansluten antingen direkt till jord eller via en låg impedans och där jordfel frånkopplas inom en rimligt kort tid. Inga anslutningar till jord i den aktuella transformatorstationen är förutsatta. I allmänhet tas inte hänsyn till kapacitiva strömmar.

185

Isolerade högspänningssystem

Hänsyn tas endast till fel i form av ett första jordfel mellan en spänningsförande del och utsatta delar hos transformatorstationen. Den (kapacitiva) felströmmen kan antingen kvarstå eller brytas beroende på hur hög den är och hur skyddssystemet är utformat. Högspänningssystem med släckningsreaktor (Petersenspole)

Inga släckningsreaktorer i de aktuella transformatorstationerna är förutsatta. Där ett jordfel i högspänningssystemet uppstår mellan en spänningsförande ledare och de utsatta delarna i transformatorstationen, uppstår endast mindre strömmar (restströmmar som i de flesta fall är några tiotal ampere). Dessa strömmar kan kvarstå en längre tid. 442C.2

Överspänningar i lågspänningssystem under ett jordfel i högspänningssystemet

Figur 44.A2 är hämtad från i IEC 60479-1, figur 20, kurva c2. Denna kurva finns också beslutad som ett praktiskt bevis i IEC 61936‑1. Vid bedömning av värden på felspänningar bör hänsyn tas till följande: a) den låga risken för jordfel i högspänningssystemet b) det faktum att beröringsspänningen alltid är lägre än felspänningen, beroende på den potentialutjämning som fordras enligt avsnitt 411.3.1 och jordelektroder i installationen. Värden som framgår av ITU-T är 650 V i 0,2 s och 430 V för automatisk frånkoppling efter längre tid än 0,2 s, vilket är något mer än värdena enligt figur 44.A2.

186

DEL 5 – VAL OCH MONTERING AV ELMATERIEL Kapitel 51 – Val och montering av elmateriel – Allmänna bestämmelser 510

Inledning

510.1

Omfattning

Fordringarna i detta kapitel gäller för val och montering av materiel. I kapitlet finns allmänna regler för val och montering så att skyddsåtgärder och avsedd funktion uppfylls vid avsedd användning av installationen. Kapitlet innehåller också fordringar med hänsyn till yttre påverkan. Valet av materiel är bland annat beroende på förhållandena på användningsplatsen. Materiel för användning utomhus måste väljas med hänsyn till de låga temperaturer som kan förekomma vintertid. Särskilt viktigt är detta då temperaturen kan vara avgörande för en skyddsapparats funktion. Det är viktigt att följa tillverkarens monterings- och skötselanvisningar. 510.3

Allmänt

All materiel ska väljas och monteras så att fordringarna i denna standard är uppfyllda.

511

Överensstämmelse med standard

511.1 Materielen ska vara konstruerad och tillverkad i enlighet med lämplig europastandard (EN), harmoniseringsdokument (HD) eller standard som implementerar harmoniseringsdokument. Om europastandard, harmoniseringsdokument eller standard som implementerar harmoniseringsdokument saknas bör lämplig IEC-standard eller nationell standard från ett annat land användas. Tillverkaren anger i sin tillverkardeklaration att elektrisk materiel uppfyller säkerhetskraven i lågspänningsdirektivet. Detta görs normalt genom tillämpning av och/eller provning enligt relevanta produktstandarder. Tillverkaren intygar med CE-märket att säkerhetskraven är uppfyllda. Av tillverkarens anvisningar framgår i vilka miljöer som materielen kan användas. 511.2 Om det inte finns några tillämpliga standarder för den aktuella materielen ska den väljas utifrån en överenskommelse mellan den som anger fordringarna för installationen och den som installerar.

512

Driftförhållanden och yttre påverkan

512.1

Driftförhållanden

512.1.1

Spänning

Materielen ska vara anpassad till elinstallationens nominella spänning. Om neutralledare förekommer i installationer inom IT-system ska materiel som är ansluten mellan fasledare och neutralledaren vara isolerad för spänningen mellan faserna. ANM – För viss materiel kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till högsta och/eller lägsta spänning som kan uppträda vid normal drift.

187

Nominell systemspänning är det spänningsvärde med vilket ett näts systemspänning benämns. Den verkliga spänningen kan variera kring detta värde i såväl tid som rum. För materiel kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till högsta och/eller lägsta spänning som kan uppträda i normal drift. Enligt SS 421 05 01 Standardspänningar för överföring och distribution av elenergi gäller för växelströmssystem med en nominell spänning från 100 V till 1 000 V standardspänningarna enligt tabell 512:1. Tabell 512:1 – Standardspänningar Trefas fyrledare- eller treledarsystem

Nominell spänning V 230/400 400/690

Det lägre värdet anger spänningen mellan fasledare och neutralledare (fasspänning) och det högre värdet spänningen mellan fasledarna (huvudspänningen). Trefassystem med spänningen 400/690 V är avsedda för tunga industriella tillämpningar och liknande. Inom svensk industri förekommer vid interndistribution även system med 500 V huvudspänning. Neutralledare förekommer normalt inte i IT-installationer i Sverige. 512.1.2

Ström

Materiel ska vara lämpad för den ström som förekommer vid normal drift (effektivvärde vid växelström). Materielen ska också kunna tåla de strömmar som kan uppstå vid onormal drift med den varaktighet som bestäms av skyddens utlösningskarakteristik. 512.1.3

Frekvens

Materiel vars funktion är frekvensberoende ska vara anpassad till strömmens frekvens. 512.1.4

Effekt

Materiel ska väljas med utgångspunkt från dess effektdata vid normala driftförhållanden med hänsyn tagen till sammanlagring. 512.1.5

Skadlig påverkan

Om inte andra lämpliga åtgärder har vidtagits vid monteringen ska materiel väljas och monteras så att den inte skadligt påverkar annan materiel eller stör strömförsörjningen vid normal drift och vid tilloch frånslag. ANM – Information om de parametrar som behöver övervägas finns i kapitel 33 och avsnitt 444.

512.1.Z1

Tålighet mot överspänning

Materielen ska väljas så att den tål överspänningar upp till åtminstone den nivå som kan förutsägas enligt avsnitt 443. 512.2

Yttre påverkan

Se även bilaga 51ZA.

188

512.2.1

Elmateriel ska väljas och monteras i enlighet med fordringarna i tabell 51ZA.1, vilka anger egenskaperna hos materielen som behövs med hänsyn till den yttre påverkan den kan bli utsatt för. Materielens egenskaper ska bestämmas antingen genom kapslingsklass eller med tillämpliga provningsspecifikationer. Det är viktigt att uppmärksamma att när viss kapslingsklass anges ska materielen ha en kapslingsklass minst motsvarande den angivna. I vissa fall kan högre kapslingsklass vara nödvändig på grund av materielens användningssätt. Det bör också uppmärksammas att åtgärderna som vidtagits för felskydd kan försämras om materielen genom konstruktion eller installation har ett utförande som inte motsvarar de särskilda förhållanden som råder på användningsplatsen. I tabellerna 512:2 – 512:4 visas graden av skydd angivna av den första respektive andra beteckningssiffran för kapslingsklasser enligt SS-EN 60529 Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning). Utförande av provningssonder för bestämning av kapslingsklass framgår av SS-EN 61032 Provningssonder för bestämning av kapslingsklass för elektrisk materiel. Det finns f n ingen svensk eller internationell standard som anger fordringar för skydd av ledningssystem eller annan materiel mot högtrycksspolning genom kapslingsklass. Det är därför nödvändigt att vidta särskilda åtgärder (avskärmning, placering etc) för att skydda materielen mot besprutning. Det pågår dock ett arbete med fordringar för kapslingsklass IPX9 (skyddad mot högtrycksspolning) inom den internationella standardiseringen genom IEC. Dessutom finns materiel i kapslingsklass IPX9 som är provad enligt tysk standard. I standarden finns tilläggsbokstäverna A, B, C och D som anger grad av skydd för person med avseende på beröring av farliga delar. Tilläggsbokstävernas betydelse framgår av tabell 512:5. Tabell 512:2 – Kapslingsklasser – Första beteckningssiffran med avseende på grad av skydd mot beröring av farliga delar Första beteckningssiffran

Grad av skydd Kort beskrivning

Definition

0

Inget skydd

–

1

Skydd mot beröring

Provningssonden, en sfär med 50 mm diameter, ska ha tillfredsställande avstånd till farliga delar

2

Skydd mot beröring av farliga delar med ett finger

Det ledade provfingret med 12 mm diameter, 80 mm längd, ska ha tillfredsställande avstånd till farliga delar

3

Skydd mot beröring av farliga delar med verktyg

Provningssonden med 2,5 mm diameter får inte tränga in

4, 5, 6

Skydd mot beröring av farliga delar med tråd

Provningssonden med 1,0 mm diameter får inte tränga in

189

Tabell 512:3 – Kapslingsklasser – Första beteckningssiffran med avseende på skydd mot inträngande av fasta främmande föremål Första beteckningssiffran

Grad av skydd Kort beskrivning

Definition

0

Inget skydd

–

1

Skydd mot fasta främmande föremål med 50 mm diameter eller större

Föremålssonden, en sfär med 50 mm diameter, får inte tränga in helt1

2

Skydd mot fasta främmande föremål med 12,5 mm diameter eller större

Föremålssonden, en sfär med 12,5 mm diameter, får inte tränga in helt1

3

Skydd mot fasta främmande föremål med 2,5 mm diameter eller större

Föremålssonden, en sfär med 2,5 mm diameter, får inte tränga in alls1

4

Skydd mot fasta främmande föremål med 1,0 mm diameter eller större

Föremålssonden, en sfär med 2,5 mm diameter, får inte tränga in alls1

5

Dammskydd

Inträngande av damm inte helt förhindrat, men damm får inte tränga in i sådan mängd att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras

6

Dammtät

Inget inträngande av damm

1)

190

Föremålssonden får inte till hela sin diameter passera genom en öppning i kapslingen.

Tabell 512:4 – Kapslingsklasser – Andra beteckningssiffran med avseende på grad av skydd mot inträngande av vatten Andra beteckningssiffran

Grad av skydd Kort beskrivning

Definition

0

Inget skydd

–

1

Skydd mot lodrätt fallande vatttendroppar

Lodrätt fallande droppar får inte ha skadlig inverkan

2

Skydd mot lodrätt fallande vattendroppar när kapslingen lutas högst 15°

Lodrätt fallande droppar får inte ha skadlig inverkan när kapslingen lutas i vilken vinkel som helst upp till 15° åt ömse sidor om lodlinjen

3

Skydd mot strilande vatten

Strilande vatten med en vinkel av högst 60° på ömse sidor om lodlinjen får inte ha skadlig inverkan

4

Skydd mot överstrilning med vatten

Vatten som strilas mot kapslingen från godtyckligt håll får inte ha skadlig inverkan

5

Skydd mot vattenstrålar

Vatten som sprutas mot kapslingen från godtyckligt håll får inte ha skadlig inverkan

6

Skydd mot kraftiga vattenstrålar

Vatten som sprutas mot kapslingen i kraftiga strålar från godtyckligt håll får inte ha skadlig inverkan

7

Skydd mot inverkan av kortvarig nedsänkning i vatten

Inträngning av vatten i sådan mängd att skada orsakas får inte vara möjlig då kapslingen kortvarigt sänks ned i vatten under standardiserade förhållanden vad gäller tryck och tid

8

Skydd mot inverkan av långvarig nedsänkning i vatten

Inträngning av vatten i sådan mängd att skada orsakas får inte vara möjlig då kapslingen långvarigt sänks ned i vatten under förhållanden överenskomna mellan tillverkaren och användaren, men som är svårare än de som gäller för beteckningssiffran 7

191

Tabell 512:5 – Kapslingsklasser – Skydd mot beröring av farliga delar, angivet med en första tilläggsbokstav Tilläggsbokstav

Grad av skydd Kort beskrivning

Definition

A

Skydd mot beröring av farliga föremål med baksidan av handen

Provningssonden, sfär med 50 mm diameter, ska ha tillfredsställande avstånd till farliga delar

B

Skydd mot beröring av farliga föremål med ett finger

Det ledade provfingret med 12 mm diameter, 80 mm längd, ska ha tillfredsställande avstånd till farliga delar

C

Skydd mot beröring av farliga delar med verktyg

Provningssonden med 2,5 mm diameter, 100 mm längd, ska ha tillfredsställande avstånd till farliga delar

D

Skydd mot beröring av farliga delar med tråd

Provningssonden med 1,0 mm diameter, 100 mm längd, ska ha tillfredsställande avstånd till farliga delar

Tabell 512:6 – Kapslingsklasser – Grad av skydd mot inträngande av vatten, angivet med en andra tilläggsbokstav Tilläggsbokstav

Tillämpning

H

Högspänningsapparater

M

Skyddad mot skadlig påverkan orsakad av inträngande vatten när rörliga delar av materielen (t ex en elmotors rotor) är i rörelse

S

Skyddad mot skadlig påverkan orsakad av inträngande vatten när rörliga delar av materielen (t ex en elmotors rotor) är stillastående

W

Materielen är lämplig för användning under specificerade klimat- eller väderförhållanden

IP

2

3

Första beteckningssiffran Andra beteckningssiffran Första tilläggsbokstaven Andra tilläggsbokstaven Figur 512:7 – Exempel på märkning med tilläggsbokstäver

192

C

S

En kapsling med ovanstående kapslingsklass har: (2)

skydd mot fasta främmande föremål vars diameter är 12,5 mm eller större (provfingret)

(3)

skydd mot strilande vatten

(C)

skydd mot farlig beröring av spänningsförande delar med verktyg vars diameter är 2,5 mm eller större (verktyget får tränga in i kapslingen, men inte komma åt några spänningsförande delar)

(S)

skydd mot skadlig påverkan orsakad av inträngande vatten när rörliga delar av materielen är stillastående

För vissa produkter anges kapslingsklassen med symboler. I tabell 512:8 ges en jämförelse mellan dessa symboler och beteckningar enligt IP-systemet. Tabell 512:8 – Jämförelse mellan kapslingsklasser Enligt viss produktstandard Benämning

Motsvarande beteckning enligt IP-systemet

Märkning Första siffran

Dammsäker

5

Dammtät

6 Andra siffran

Normalutförande

0

Droppskyddad

1

–

–

2

Strilsäker

3

Sköljtät

4

Spolsäker

5

–

–

Vattentät Tryckvattentät

6 7

–

8

Hänsyn ska tas till kemiska beståndsdelar i den vätska som kommer i kontakt med den elektriska materielen, vilka kan skada materialet i höljet/kapslingen, se avsnitt 522.5.

193

512.2.2

Materiel som genom sin konstruktion inte är anpassad till den yttre påverkan som förekommer på användningsplatsen ska vid installationen förses med ett lämpligt tilläggsskydd. Ett sådant skydd får inte hindra materielens funktion och manövrering. 512.2.3

När olika slag av yttre påverkan förekommer samtidigt ska skyddet anpassas till detta. 512.2.4

Val av materiel med hänsyn till yttre påverkan är nödvändigt, inte bara för säker funktion, utan även för att säkerställa skyddsåtgärdernas tillförlitlighet enligt IEC 60364-serien i allmänhet. Skyddsåtgärder som är vidtagna genom materielens konstruktion gäller endast för vissa angivna yttre förhållanden enligt de prov som materielen utsatts för. ANM 1 – I denna standard räknas följande yttre förhållanden som normala: AA Omgivningstemperatur

AA4

AB Luftfuktighet

AB4

Andra yttre förhållanden (AC till AR)

XX1

Användning och uppförande av byggnader (B och C)

XX1 för alla fall utom BC där XX2 gäller

ANM 2 – Med ”normal” i tredje kolumnen i tabell 51ZA.1 menas att utrustningen i allmänhet måste uppfylla tillämpliga produktstandarder.

513

Åtkomlighet

513.1

Allmänt

Materiel, inklusive ledningssystem, ska vara ändamålsenligt och överskådligt anordnad och utförd så att dess viktiga delar är lätt åtkomliga för betjäning, inspektion och underhåll. Montering av materiel i höljen får inte betydligt nedsätta möjligheten att utföra betjäning, inspektion och underhåll. Det är viktigt att det finns tillräcklig plats för montage och senare även för underhåll och utbyte av enskilda delar på elektriska utrustningar. Ledningssystem ska bland annat utföras så att kablarnas anslutnings-, skarv- och avgränsningspunkter är lätt åtkomliga. Undantag från kabelskarvars åtkomlighet framgår av standardens avsnitt 526.3.

514

Identifiering

514.1

Allmänt

Där det finns risk för förväxling ska ändamålet med bryt-, manöver- och skyddsanordningar samt kopplingsutrustningar framgå av skyltar eller på ett annat lämpligt sätt. Där bryt-, manöver- eller skyddsanordningars funktionsläge inte kan ses av operatören och där detta skulle kunna innebära fara, ska en lämplig indikeringsanordning enligt SS‑EN 60073 och SS‑EN 60447 placeras synligt för denne. 514.2

Ledningssystem

Kablar ska vara så anordnade eller märkta att de kan identifieras för inspektion, provning, reparation eller ändring av installationen.

194

För det mesta är olika elektriska ledningssystem tillräckligt särskiljande från varandra för att en identifiering ska vara möjlig, antingen genom deras beskaffenhet eller storlek eller förläggningsväg. När identifiering är svår är det nödvändigt att ha en installationsritning av vilken framdragningen av de olika ledningssystemen framgår. När olika ledningssystem förekommer samtidigt för samma ändamål eller när det är nödvändigt att identifiera respektive fasledare eller ledares polaritet bör lämpliga märkningar och hänvisningar användas. Enligt SS 424 17 20 Kraftkablar och installationskablar – Partmärkning och mantelmärkning ska ordningsföljden mellan parterna i installationskablar för fast förläggning vara den i tabell 51ZC.1 och 51ZC.2 i bilaga 51ZC. 514.3

Märkning av skyddsledare och neutralledare

514.3.1

Om inte annat anges i avsnitt 514.3.1.Z1 – 514.3.Z5 ska identifiering av ledare utföras enligt SS‑EN 60446. Tabell 514:1 Normalmärkning av skydds- och neutralledare m m Typ av ledare

Färgmärkning

PEN-ledare

Grön och gul med blå tilläggs­märk­ning

Skydds­jordsledare

Grön och gul

Neutral­ledare

Blå

Skyddsutjämnings­ledare

Grön och gul

Kombinerad skyddsjords- och funktionsjord­sledare

Grön och gul

Funktions­jords­ledare

Valfri färg, dock inte grön och gul

Isolerad jordtags­ledare

Grön och gul

514.3.1.Z1

Neutralledare och mittpunktsledare

Neutralledare och mittpunktsledare ska identifieras med blå färgmärkning efter hela dess längd. ANM – För specifika ledare se avsnitt 514.3.1.Z2 till 514.3.Z5

514.3.1.Z2

Skyddsledare

Skyddsledare ska identifieras med färgkombinationen grönt och gult. Denna färgkombination får inte användas för andra ändamål. ANM – För specifika ledare se avsnitt 514.3.1.Z2 till 514.3.Z5

514.3.2

PEN-ledare

Isolerad PEN-ledare ska märkas grönt och gult efter hela dess längd och dessutom med blått i ändarna.

195

514.3.Z1

Andra ledare

Andra ledare ska identifieras genom användning av färg eller numrering med hänsyn taget till fordringarna i avsnitt 514.3.Z2 – 514.3.Z5. 514.3.Z2

Identifiering av parter i flerledarkablar och sladdar

Identifiering av isolerade ledare i installations- och kraftkablar samt flexibla kablar och sladdar med 2 till 5 ledare ska överensstämma med SS 424 17 20 (se bilaga 51ZC). Fasledare ska identifieras efter hela dess längd med färgerna brun, svart eller grå. Neutralledare och skyddsledare ska märkas blå respektive med färgkombinationen grönt och gult. För kablar och sladdar som har fler än 5 ledare ska varje ledare identifieras med färgmärkning eller med numrering enligt SS‑EN 60446. Ledare som är identifierade med numrering och används som skyddsledare eller neutralledare ska märkas med färgkombinationen grönt och gult respektive blå i de punkter där de ansluts. 514.3.Z3

Identifiering av enledarkablar och isolerade ledare

Fasledare ska identifieras med färgmärkningen brun, svart eller grå efter hela dess längd. Det är tillåtet att använda en av dessa färgmärkningar för samtliga faser i en krets. Mantlade enledarkablar och isolerade ledare som är utförda enligt tillämplig standard och som inte finns tillgängliga med isolering med färgmärkningen grönt och gult respektive blå, t ex vid ledarareor över 16 mm 2, får användas som: – skyddsledare om en märkning med färgkombinationen grönt och gult finns där ledaren ansluts – PEN-ledare om en märkning med färgkombinationen grönt och gult samt en blå färgmärkning finns där ledaren ansluts – neutralledare om en blå färgmärkning finns där ledaren ansluts. Vid användning av färgidentifiering för fasföljd bör följande märkning användas: brun för L1, svart för L2 och grå för L3

L1 L2 L3 N PE PEN

514.3.Z4

Användning av blå ledare för vissa tillämpningar

I vissa tillämpningar, förutsatt att förväxling inte är möjlig och där ingen neutralledare finns, får en ledare som är färgmärkt blå användas för andra ändamål, dock inte som skyddsledare. ANM – Detta kan vara fallet i en del av en krets, t ex mellan en strömställare och strömförbrukande elmateriel.

Ledare med blå färgmärkning kan i dessa fall användas som, t ex fasledare eller tändtråd till belysning.

196

514.3.Z5

Utelämnande av märkning

Identifiering genom färgmärkning eller annan märkning fordras inte för: – koncentriska ledare i kablar – kablars metallmantlar eller armering vilka används som skyddsledare – oisolerade ledare där en permanent märkning inte är möjlig p g a yttre påverkan, t ex aggressiv atmosfär och föroreningar – metallkonstruktioner eller främmande ledande delar vilka används som skyddsledare – luftledningar. Identifiering genom färgmärkning fordras inte för ledare i platta flexibla kablar utan mantel eller kablar som har isolering som inte kan infärgas, t ex mineralisolerade kablar. För dessa kablar gäller att parter som används som skyddsledare, PEN-ledare eller neutralledare ska förses med relevant färgmärkning (se avsnitt 514.3.Z3, sista stycket) där de ansluts. 514.4

Skyddsanordningar

Skyddsanordningar ska vara placerade och märkta så att de skyddade kretsarna lätt kan identifieras. Det kan vara lämpligt att placera skyddsanordningarna i kopplingsutrustningar. Uppgifterna om högsta tillåtna märkström för säkring (smältpatron) eller största tillåtna ströminställning av annat skydd är väsentliga med hänsyn till kabeldimensioneringen. Vidare bör man uppmärksamma att när kortslutningsskyddet består av säkringar före startkopplare, kan märkningen vid säkringarna bli beroende av det säkringsvärde som är anpassat till startkopplarens konstruktion. Det är också viktigt att överströmsskydd för gruppledning med två eller flera fasledare sammanförs och inbördes placeras så att det tydligt framgår att de tillhör samma grupp. Exempel på hur säkringar i gruppcentral kan placeras inbördes visas i figur 514:2. I figuren utgör grupperna 1 – 3 trefasgrupper och 4 – 12 enfasgrupper. I centralen angivna nummer hänvisar till en i centralens närhet uppsatt förteckning. På en sådan förteckning bör i förekommande fall lämpligen anges vilka grupper som är två- eller trefasgrupper. Exempel på hur dvärgbrytare i gruppcentral kan placeras inbördes visas i figur 514:3. Vid användning av enpoliga dvärgbrytare i trefasgrupper kan det vara lämpligt att ha en tilläggsmarkering som visar samhörigheten mellan brytarna. I trefasgrupper där såväl enfas- som trefasbelastningar är anslutna bör dvärgbrytare med samtidig frånkoppling av alla faserna användas. Se även kommentar till avsnitt 432.

197

1

2

3

4

7

10

1

2

3

5

8

11

1

2

3

6

9

12

Figur 514:2 – Principskiss visande central med tre trefasgrupper, den första markerad med 1 och den andra med 2 och den tredje med 3, samt nio enfasgrupper nr 4-12

1 11 2 3 4 5 6 7

Figur 514:3 – Principskiss visande central med enpoliga dvärgbrytare för en trefasgrupp, markerad med 1, och 6 enfasgrupper markerade 2 - 7

Ovanstående är exempel på tillämpning. Andra metoder kan användas om det framgår vilka grupper som är enfas respektive flerfas. Om annan numrering används, t ex att en trefasgrupp numreras med löpande nummer – 1, 2, 3 ska det anges i gruppförteckningen att grupp 1, 2, 3 är en trefasgrupp. 514.5

Dokumentation

514.5.1

Där så behövs, ska ritningar, scheman eller tabeller finnas i enlighet med SS‑EN 61346‑1 och SS‑EN 61082-1. Dokumentationen ska särskilt visa: – art och uppbyggnad av kretsar (matningspunkter, antal ledare, ledararea och kabeltyp) – uppgifter som är nödvändiga för att identifiera apparater för brytning eller frånskiljning samt om deras placering. I enklare elinstallationer kan informationen ges i en förteckning. ANM – Ritningar och dokument bör innehålla följande detaljerade information: – kabeltyper och ledararea – kabellängder – egenskaper hos och typer av skyddsanordningar – skyddsanordningarnas märkström och/eller inställningar – förväntad kortslutningsström och skyddsanordningarnas brytförmåga.

Denna information bör finnas för varje strömkrets i installationen. Det rekommenderas att denna information uppdateras efter varje ändring av installationen. Ritningar och dokument bör visa var dolda apparater är monterade. För dokumentation av större installationer och industrianläggningar, se SEK Handbok 419 – Dokumentation av elanläggningar – Strukturering, dokumentation och märkning av kopplingsutrustningar och huvudledningar för lågspänning i byggnader och SEK Handbok 439 – Dokumentation av industriella elanläggningar

198

514.5.2

Symboler som används ska väljas från IEC 60617. De vanligaste symbolerna för elscheman från IEC 60617 finns i i SEK Handbok 412 – Grafiska symboler för elektroteknisk dokumentation.

515

Förebyggande åtgärder mot ömsesidig skadlig påverkan

515.1 Materiel ska vara vald och monterad så att skadlig påverkan mellan elinstallationen och andra, ickeelektriska installationer, undviks. Materiel som saknar bakstycke får endast monteras på byggnadsdelar om följande fordringar är uppfyllda: – spänningssättning av byggnadsdelen är förhindrad – brandavskiljning är anordnad mellan materielen och brännbara byggnadsdelar. Om byggnadsdelarna är obrännbara och inte är av metall fordras normalt inga tilläggsåtgärder. Om byggnadsdelarna är brännbara eller av metall ska följande fordringar tillämpas: – om byggnadsdelen är av metall ska den anslutas till skyddsledaren eller till skyddsutjämningsledaren i enlighet med kapitel 41 och kapitel 54. – om byggnadsdelen är av brännbart material ska materielen avskärmas från den med ett skikt av isolerande material som har brännbarhetsvärdet FH1 enligt SS‑EN 60707. Skadlig påverkan på icke-elektriska installationer kan uppstå t ex genom termiska eller elektromagnetiska verkningar från elinstallationen. Om enledarkablar förläggs genom metallkonstruktioner, hål i armerad betong etc uppstår cirkulerande strömmar i omgivande byggnadsdelar om kablar tillhörande samma strömkrets dras genom olika hål. Skadlig påverkan på elinstallationen kan uppstå t ex genom termiska verkningar från ickeelektriska installationer som värmekällor och liknande. Även läckage från vatten-, ång- eller gasrör kan inverka skadligt på elinstallationen. Det gäller alltså vid utförandet av elinstallationen att vara uppmärksam på de risker som kan finnas för olika skadliga påverkningar. 515.2 Där materiel för olika strömarter och spänningar är samlade i en gemensam del av elinstallationen (såsom ett kopplingsskåp, ett apparatskåp, en manöverpulpet eller en låda) ska sådan materiel vara åtskild så att ömsesidig skadlig påverkan förhindras. 515.3

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

515.3.1

Val av immunitets- och emissionsnivåer

515.3.1.1

Immunitetsnivåerna hos materielen ska väljas med hänsyn till den elektromagnetiska påverkan (se tabell 51ZA.1) som kan uppstå när den är ansluten och monterad för normal användning. Dessutom ska hänsyn tas till den kontinuitet i driften som är nödvändig.

199

515.3.1.2

Materiel med tilläckligt låg emissionsnivå ska väljas så att den varken orsakar luftburna eller ledningsbundna elektromagnetiska störningar i eller utanför byggnaden. Om det är nödvändigt ska skyddsanordningar installeras för att minska emissionen (se kapitel 44). ANM – Materiel och anordningar bör överensstämma med SS‑EN 55011, SS‑EN 55012, SS‑EN 55013, SS‑EN 55014, SS‑EN 55015, SS‑EN 55022, SS‑EN 55024 och standarder i SS‑EN 61000-serien.

200

Bilaga 51A (informativ) Kortfattad lista över yttre påverkan

Miljöförhållanden

A

Utnyttjande

B

Byggnader

C

AA AA1 AA2 AA3 AA4 AA5 AA6

Temperatur −60 +5 −40 +5 −25 +5 −5 +40 +5 +40 +5 +60

AF AF1 AF2 AF3 AF4

Korrosion Försumbar Atmosfärisk Oregelbunden Kontinuerlig

AM AM1 AM2 AM3 AM4 AM5 AM6

Strålning Försumbar Vagabonderande strömmar Elektromagnetisk Jonisation Elektrostatisk Induktion

AG AG1 AG2 AG3

Slag Svag Medel Kraftig

AB

Temperatur och fukt

AN AN1 AN2 AN3

Sol Svag Medel Stark

AC AC1 AC2

Höjd över havet ≤ 2 000 > 2 000

AH AH1 AH2 AH3

Vibrationer Svag Medel Kraftig

AD AD1 AD2 AD3 AD4 AD5 AD6 AD7 AD8

Vatten Försumbar Droppar Strilning Översköljning Besprutning Vågor Neddoppning Nedsänkning

AP AP1 AP2 AP3 AP4

Seismisk Försumbar Svag Medel Kraftig

AJ

Annan mekanisk påverkan

AK AK1 AK2

Växtlighet Ingen risk Risk

AQ AQ1 AQ2 AQ3

Åska Försumbar Indirekt Direkt

AL AL1 AL2

Djur Ingen risk Risk

AE AE1 AE2 AE3 AE4 AE5 AE6

Främmande fasta föremål Försumbar Små föremål Mycket små föremål Lätt damm Måttlig Tungt damm

AR AR1 AR2 AR3

Luftrörelse Låg Medel Hög

AS AS1 AS2 AS3

Vind Låg Medel Hög

BA

Skicklighet

BD

Skicklighet

BE

BD1 BD2 BD3 BD4

Normalt Svårt Persontätt Svårt och persontätt

BE1 BE2 BE3 BE4

Egenskaper hos bearbetade eller lagrade material Ingen betydande fara Brandfara Explosionsfara Föroreningsfara

BA1 BA2 BA3 BA4 BA5

Lekman Barn Funktionshindrad Instruerad Fackkunning

BB

Resistans

BC BC1 BC2 BC3 BC4

Kontakt med jord Ingen Sällan Ofta Kontinuerlig

CA CA1 CA2

Byggnadsmaterial Obrännbart Brännbart

CB CB1 CB2 CB3 CB4

Byggnadskonstruktion Försumbar påverkan Brandspridning Rörelser i byggnaden Böjlig eller instabil

201

Bilaga 51ZA (informativ) Yttre påverkan Tabell 51ZA.1 – Egenskaper hos yttre påverkan Kod

Yttre påverkan

A

Miljöförhållanden

AA

Omgivningstemperatur Med omgivningstemperatur avses här lufttemperaturen på den plats där materielen installeras.

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Hänvisning

Det förutsätts att omgivningstemperaturen innefattar påverkan från annan materiel som är installerad inom samma utrymme. Den omgivningstemperatur som ska beaktas är lufttemperaturen på platsen där materielen ska installeras och som orsakas av all annan materiel under drift på samma plats. Hänsyn ska inte tas till temperaturtillskottet från den materiel som ska installeras. Nedre och övre gräns för temperaturområden: AA1

–60 °C

+5 °C

Innefattar SS-EN 60721-3-3 Temperaturområde klass 3K8, med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Del av SS-EN 60721-3-4 temperaturområde klass 4K4 med låg lufttemperatur begränsad till -60 °C och hög lufttemperatur begränsad till +5 °C.

AA2

–40 °C

+5 °C

Del av SS-EN 60721-3-3 temperaturområde klass 3K7 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Innefattar del av SS-EN 60721 3-4 temperaturområde klass 4K3 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C.

Särskilt utförd materiel eller lämpliga anordningar. a

AA3

–25 °C

+5 °C

AA4

–5 °C

+40 °C

Normal (i vissa fall kan särskilda åtgärder vara nödvändiga.)

Del av SS-EN 60721-3-3 temperaturområde klass 3K5 med hög lufttemperatur begränsad till +40 °C

AA5

+5°C

+40 °C

Normal

Identisk med SS-EN 60721-3-3 temperaturområde klass 3K3.

a

Del av SS-EN 60721-3-3 temperaturområde klass 3K6 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Innefattar del av SS-EN 60721-3-4 temperaturområde klass 4K1 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C.

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

202

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

AA6

Yttre påverkan

+5 °C

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

+60 °C

Särskilt utförd materiel eller lämpliga anordningar. a

Hänvisning

Del av SS-EN 60721-3-3 temperaturområde klass 3K7 med låg lufttemperatur begränsad till +5 °C och hög temperatur begränsad till +60 °C. Innefattar SS-EN 60721-3‑4 temperaturområde klass 4K4 med låg temperatur begränsad till +5 °C.

AA7

–25 °C

+55 °C

– Identisk med SS‑EN 60721‑3‑3, temperaturområde klass 3K6

AA8

–50 °C

+40 °C

– Identisk med SS‑EN 60721‑3‑4, temperaturområde klass 4K3

Omgivningstemperaturklasserna är tillämpliga endast där fukt inte har någon inverkan. Medeltemperaturen under en 24-timmarsperiod får inte överstiga 5 °C under den övre gränsen. Det kan vara nödvändigt att definiera två områden för att ange vissa miljöer. Installationer vid temperatur utanför områdena kräver särskilda överväganden. AB

Luftfuktighet Lufttemperatur °C a) låg b) hög

AB1

–60

+5

Relativ fuktighet % c) låg d) hög 3

100

Absolut fuktighet g/m3 e) låg f) hög 0,003

7

Inomhus och utomhus med låga omgivningstemperaturer. Lämpliga anordningar ska vidtas.c

AB2

–40

+5

10

100

0,1

7

Inomhus och utomhus med låga omgivningstemperaturer. Lämpliga anordningar ska vidtas.c

Innefattar SS-EN 60721‑3‑3, temperaturområde klass 3K8 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Del av SS-EN 60721-3-4, temperaturområde klass 4K4 med låg lufttemperatur begränsad till -60 °C och hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Del av SS-EN 60721-3-3, temperaturområde klass 3K7 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Del av SS-EN 60721-3-4, temperaturområde klass 4K4 med låg lufttemperatur begränsad till -60 °C och hög lufttemperatur begränsad till +5 °C.

a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

203

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan Lufttemperatur °C a) låg b) hög

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Relativ fuktighet % c) låg d) hög

Absolut fuktighet g/m3 e) låg f) hög

AB3

–25

+5

10

100

0,5

AB4

–5

+40

5

95

1

AB5

+5

+40

5

85

AB6

+5

+60

10

AB7

–25

+55

AB8

–50

+40

a

Hänvisning

7

Inomhus och utomhus med låga omgivningstemperaturer. Lämpliga anordningar ska vidtas.c

Del av SS-EN 60721-3-3, temperaturområde klass 3K6 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C. Innefattar SS-EN 60721-3‑4, temperaturområde klass 4K1 med hög lufttemperatur begränsad till +5 °C.

29

Väderskyddade utrymmen som varken har temperatur eller fuktreglering. Uppvärmning kan användas för höjning av låga omgivningstemperaturer. Normalt b

Identisk med SS‑EN 60721‑3-3, temperaturområde klass 3K5 med hög lufttemperatur begränsad till +40 °C.

1

25

Väderskyddade utrymmen med temperaturreglering. Normalt b

Identisk med SS‑EN 60721‑3-3, temperaturområde klass 3K3.

100

1

35

Inomhus och utomhus vid mycket hög omgivningstemperatur. Påverkan av kalla omgivningstemperaturer är förebyggd. Förekomst av sol- och värmestrålning Lämpliga anordningar ska vidtas.c

Del av SS-EN 60721-3-3, temperaturområde klass 3K7 med låg lufttemperatur begränsad till +5 °C och hög lufttemperatur begränsad till +60 °C. Innefattar SS-EN 60721-3‑4, temperaturområde klass 4K4 med låg lufttemperatur begränsad till +5 °C.

10

100

0,5

29

Väderskyddade utrymmen inomhus som varken har temperatur eller fuktreglering. Utrymmena kan ha öppningar direkt mot det fria och vara utsatta för solbestrålning. Lämpliga anordningar ska vidtas.c

Identisk med SS‑EN 60721‑3-3, temperaturområde klass 3K6.

15

100

0,04

36

Utomhus och ickeväderskyddade utrymmen med låga och höga temperaturer. Lämpliga anordningar ska vidtas.c

Identisk med SS‑EN 60721‑3-4, temperaturområde klass 4K3.

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

204

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

AC

Höjd

AC1

≤ 2 000 m

Normalt b

AC2

> 2 000 m

Särskilda skyddsåtgärder kan erfordras såsom tillämpning av nedbrytningsfaktorer.

Hänvisning

ANM – Vid höjder över 1000 m kan särskilda anordningar vara nödvändiga för viss utrustning. AD

Förekomst av vatten

AD1

Försumbar

IPX0 Utrymmen inom vilka väggar normalt inte är fuktiga, men kan tänkas vara så under korta perioder, t ex med imma som genom god ventilation snabbt torkar.

SS-EN 60721-3-4 klass 4Z6

AD2

Fritt fallande droppar

IPX1 eller IPX2 Utrymmen inom vilka vattendroppar emellanåt avsätter sig eller där vattenånga emellanåt kan uppstå.

SS-EN 60721-3-3 klass 3Z7

AD3

Strilning

IPX3 Utrymmen inom vilka strilande vatten bildar en sammanhängande beläggning på väggar och/eller golv.

SS-EN 60721-3-3 klass 3Z8 SS-EN 60721-3-4 klass 4Z7

AD4

Översköljning

IPX4 Utrymmen inom vilka materiel kan utsättas för översköljning med vatten. Detta gäller t ex för vissa ljusarmaturer utomhus och elmateriel på byggarbetsplatser.

SS-EN 60721-3-3 klass 3Z9 SS-EN 60721-3-4 klass 4Z7

AD5

Besprutning

IPX5 Utrymmen där vattenslangar används regelbundet (spolplattor, utrymmen för biltvätt).

SS-EN 60721-3-3 klass 3Z10 SS-EN 60721-3-4 klass 4Z8

AD6

Vågor

IPX6 Platser utmed sjöar och hav, t ex pirar, stränder och bryggor.

SS-EN 60721-3-4 klass 4Z9

AD7

Neddoppning

IPX7 Utrymmen som kan bli översköljda och/eller där vatten kan förekomma maximalt 150 mm över elmaterielens högsta punkt. Elmaterielens lägsta punkt får inte vara nedsänkt mer än 1 m under vattenytan.

AD8

Nedsänkning

IPX8 Utrymmen såsom simbassänger där elmateriel i sin helhet är permanent monterad under vattnet och utsatta för ett tryck som överstiger 0,1 bar.

a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

205

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Hänvisning

AE

Förekomst av främmande fasta föremål

För IPXX Se även bilaga 41A.

AE1

Försumbart

IP0X

SS-EN 60721-3-3 klass 3S1 SS-EN 60721-3-4 klass 4S1

AE2

Små föremål (2,5 mm)

IP3X Verktyg och små föremål är exempel på främmande fasta föremål med minsta dimension 2,5 mm.

SS-EN 60721-3-3 klass 3S2 SS-EN 60721-3-4 klass 4S2

AE3

Mycket små föremål (1 mm)

IP4X Metalltrådar är exempel på främmande fasta föremål med minsta dimension 1 mm.

SS-EN 60721-3-3 klass 3S3 SS-EN 60721-3-4 klass 4S3

AE4

Liten mängd damm

AE5

Måttlig mängd damm

IP5X om inträngning av damm inte har skadlig inverkan på materielens funktion. IP6X om damm inte får tränga in i materielen.

SS-EN 60721-3-3,.klass 3S2 SS-EN 60721-3-4, klass 4S2

AE6

Stor mängd damm

IP6X

SS-EN 60721-3-3, klass 3S4 SS-EN 60721-3-4, klass 4S4

AF

Förekomst av korrosiva eller förorenande ämnen

AF1

Försumbar

Normalt b

SS-EN 60721-3-3 klass 3C1 SS-EN 60721-3-4 klass 4C1

AF2

Atmosfärisk

Enligt egenskaperna hos olika ämnen (t ex uppfyllandet av saltdimmeprovning enligt SS-EN 60068-2-11). Installationer vid sjöar eller nära industrier som avger farlig atmosfärisk förorening, till exempel kemiska industrier och cementindustrier. Detta slag av förorening uppstår särskilt där det avges slipmedelsdamm, isolerande eller ledande damm.

SS-EN 60721-3-3 klass 3C2 SS-EN 60721-3-4 klass 4C2

AF3

Oregelbunden eller tillfällig

Skydd mot korrosion i enlighet med materielspecifikationer. Platser där vissa kemiska produkter hanteras i små mängder och där dessa produkter endast tillfälligtvis kan komma i kontakt med elmateriel. Dessa förhållanden förekommer i fabrikslaboratorier eller platser där kolväten används (pannrum, garage etc).

SS-EN 60721-3-3 klass 3C3 SS-EN 60721-3-4 klass 4C3

AF4

Kontinuerlig

Materiel som är särskilt avsedd för de korrosiva ämnenas egenskaper. T ex kemiska fabriker.

SS-EN 60721-3-3 klass 3C4 SS-EN 60721-3-4 klass 4C4

AG

Mekanisk påverkan

SS-EN 60721-3-3, klass 3S3 SS-EN 60721-3-4, klass 4S3

Slag AG1

Svag

Normal, t ex elmateriel i hushåll och liknande.

SS-EN 60721-3-3, klasserna 3M1/3M2/3M3 SS-EN 60721-3-4, klasserna 4M1/4M2/4M3

AG2

Medelsvår

Normal industrimateriel eller, i vissa fall, förstärkt skydd.

SS-EN 60721-3-3, klasserna 3M4/3M5/3M6 SS-EN 60721-3-4, klasserna 4M4/4M5/4M6

AG3

Kraftig

Förstärkt skydd.

SS-EN 60721-3-3, klasserna 3M7/3M8 SS-EN 60721-3-4, klasserna 4M7/4M8

a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

206

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Hänvisning

AH

Vibrationer

AH1

Svag

Normalt b SS-EN 60721-3-3, Hushåll och liknande förhållanden där påverkan klasserna 3M1/3M/3M3 från vibrationer normalt är försumbar. SS-EN 60721-3-4, klasserna 4M1/4M2/4M3

AH2

Medelsvår

Normala industriförhållanden. Särskilt konstruerad materiel eller särskilda åtgärder

SS-EN 60721-3-3, klasserna 3M4/3M5/3M6 SS-EN 60721-3-4, klasserna 4M4/4M5/4M6

AH3

Kraftig

Tung industri.

SS-EN 60721-3-3, klasserna 3M7/3M8 SS-EN 60721-3-4, klasserna 4M7/4M8

AJ

Annan mekanisk påverkan

Under övervägande.

AK

Förekomst av vegetation och/ eller förmultnande växter

AK1

Ingen risk

Normalt b

SS-EN 60721-3-3, klass 3B1 SS-EN 60721-3-4, klass 4B1

AK2

Risk

Risken är beroende av lokala förhållanden och arten av växtlighet. Skillnad ska göras mellan skadlig vegetation och förhållanden som är gynnsamma för mögeltillväxt.

SS-EN 60721-3-3, klass 3B2 SS-EN 60721-3-4, klass 4B2

Särskilt skydd såsom: – Förhöjd grad av skydd (se AE). – Särskilda material eller skyddsinklädda kapslingar. – Anordningar som förhindrar vegetationen. AL

Förekomst av djur

AL1

Ingen risk

Normalt b

SS-EN 60721-3-3, klass 3B1 SS-EN 60721-3-4, klass 4B1

AL2

Risk

Risken beror på arten av djur. Skillnad ska göras mellan: – Förekomst av insekter i skadlig mängd eller av aggressiv art. – Förekomst av små djur eller fåglar i skadlig mängd eller av aggressiv art.

SS-EN 60721-3-3, klass 3B2 SS-EN 60721-3-4, klass 4B2

Skyddet kan utgöras av: – En lämplig grad av skydd mot genombrytning av främmande föremål (se AE). – Tillräcklig mekanisk motståndskraft. – Skyddsåtgärder som förhindrar att djuren kommer åt materielen (såsom renhållning och användning av material som djuren undviker). – Särskilda material eller skyddsinklädda kapslingar. a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

207

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod AM

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Hänvisning SS-EN 61000-2-serien och SS-EN 61000-4-serien

Elektromagnetisk, elektrostatisk eller joniserande påverkan Lågfrekventa elektromagnetiska fenomen (ledningsbundna eller luftburna) Övertoner och mellantoner

AM-1-1

Kontrollerad nivå

AM-1-2

Normal nivå

AM-1-3

Hög nivå

Omtanke ska ägnas åt att den kontrollerade situationen inte försämras. Särskilda åtgärder vid utförandet av installationen, t ex installation av filter.

Lägre än tabell 1 i SS‑EN 61000-2-2. Överensstämmelse med tabell 1 i SS-EN 61000-2-2. Lokalt kan högre värden tabell 1 i SS-EN 61000-2-2 tillämpas.

Signalspänningar AM-2-1

Kontrollerad nivå

Möjligen blockeringskretsar.

Lägre än vad som anges nedan.

AM-2-2

Medelnivå

Inga tilläggsfordringar.

IEC 61000-2-1 och SS-EN 61000-2-2

AM-2-3

Hög nivå

Lämpliga åtgärder.

Variationer i spänningsamplitud AM-3-1

Kontrollerad nivå

AM-3-2

Normal nivå

AM-4

Spänningsobalans

Överensstämmelse med SS‑EN 61000-2-2

AM-5

Variationer i kraftfrekvens

± 1 Hz enligt SS-EN 61000-2-2

Överensstämmelse med kapitel 44.

Inducerade lågfrekventa spänningar AM-6

Ingen klassificering

Hänvisning till kapitel 44. Hög tålighet i signaloch reglersystem i kopplingsutrustningar.

ITU-T

Likström i växelströmsnät AM-7

Ingen klassificering

Åtgärder i den strömförbrukande materielen eller i dess närhet för att begränsa likströmmens nivå och tid.

Utstrålade magnetiska fält AM-8-1

Medelnivå

Normalt b

Nivå 2 enligt SS-EN 61000-4-8

AM-8-2

Hög nivå

Skydd genom lämpliga åtgärder t ex avskärmning och/eller separation.

Nivå 4 enligt SS-EN 61000-4-8

a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

208

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Hänvisning

Elektriska fält AM-9-1

Försumbar nivå

Normalt b

AM-9-2

Medelnivå

Hänvisning till IEC 61000-2-5

AM-9-3

Hög nivå

Hänvisning till IEC 61000-2-5

AM-9-4

Mycket hög nivå

Hänvisning till IEC 61000-2-5

IEC 61000-2-5

Kontinuerligt eller transient överförda, inducerade eller utstrålade högfrekventa elektromagnetiska fenomen Inducerade oscillerande spänningar eller strömmar

AM-21

Ingen klassificering

Normalt b

SS-EN 61000-4-6 SS-EN 61000-4-4

Överförda likriktade transienter inom nanosekundområdet AM-22-1

Försumbar nivå

Skyddsåtgärder är nödvändiga.

Nivå 1

AM-22-2

Medelnivå

Skyddsåtgärder är nödvändiga.

Nivå 2

AM-22-3

Hög nivå

Normal materiel.

Nivå 3

AM-22-4

Mycket hög nivå

Materiel som har hög immunitet.

Nivå 4

Överförda likriktade transienter inom mikro – millisekundområdet Materielens stöthållfasthet och överspänningsskydd väljs med hänsyn till den matande spänningen och överspänningskategorin enligt kapitel 44.

AM-23-1

Kontrollerad nivå

AM-23-2

Medelnivå

AM-23-3

Hög nivå

AM-24-1

Medelnivå

Hänvisning till SS-EN 61000-4-12

SS-EN 61000-4-12

AM-24-2

Hög nivå

Hänvisning till SS-EN 60255-22-1

SS-EN 60255-22-1

Kapitel 44 Kapitel 44

Överförda oscillerade transienter

Utstrålade högfrekvensfenomen AM-25-1

Försumbar nivå

AM-25-2 AM-25-3

SS-EN 61000-4-3 Nivå 1

Medelnivå

Normalt

b

Nivå 2

Hög nivå

Förstärkt

Nivå 3 SS-EN 61000-4-2

Elektrostatiska urladdningar

Nivå 1

AM-31-1

Låg nivå

Normalt

b

AM-31-2

Medelnivå

Normalt

b

Nivå 2

AM-31-3

Hög nivå

Normalt b

Nivå 3

AM-31-4

Mycket hög nivå

Förstärkt

Nivå 4

AM-41-1

Jonisering Ingen klassificering

Särskilt skydd såsom: – Avstånd från (joniserande) källa. – Avskärmningar och höljen av speciella material.

a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

209

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

Hänvisning

AN

Solstrålning

AN1

Svag

Normalt b

AN2

Medel

Lämpliga anordningar ska vidtas.c

SS-EN 60721-3-3

vidtas.c

SS-EN 60721-3-4

SS-EN 60721-3-3

AN3

Stark

Lämpliga anordningar ska Sådana anordningar kan t ex vara: – Material som är motståndskraftigt mot ultravioletta strålar – Särskild färgbeläggning – Avskärmningar.

AP

Seismiska verkningar

AP1

Försumbar

Normalt

AP2

Svag

Under övervägande

AP3

Medel

Vibrationer som kan medföra ödeläggelse av byggnaden ingår inte i klassificeringen.

AP4

Kraftig

Frekvensen ingår inte i klassificeringen; om de seismiska vågorna ger resonans med byggnaden måste de seismiska verkningarna särskilt beaktas. I allmänhet är frekvensen av seismisk acceleration mellan 0 Hz och 10 Hz.

AQ

Åska

AQ1

Försumbar

Normalt

AQ2

Indirekt utsatt

I enlighet med avsnitt 443. Installationer som matas med luftledningar.

AQ3

Direkt utsatt

Om åskskydd behövs ska det anordnas i enlighet med SS-EN 62305-serien Delar av installationer belägna utanför byggnader AQ2 och AQ3 relateras till områden med särskilt hög nivå av åskväder.

AR

Luftrörelse

AR1

Svag

Normalt b

AR2

Medel

Lämpliga anordningar ska vidtas c

AR3

Hög

Lämpliga anordningar ska vidtas c

AS

Vind

AS1

Svag

Normalt b

AS2

Medel

Lämpliga anordningar ska vidtas c

AS3

Hög

Lämpliga anordningar ska vidtas c

a Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). b Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel.

210

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

B

Utnyttjande

BA

Personers skicklighet

BA1

Lekman

Normalt b

BA2

Barn

Materiel med högre kapslingsklass än IP2X. Oåtkomlighet för materiel med berörbara ytor med högre yttemperatur än 80 °C (60 °C för förskolor och liknande).

BA3

Funktionshindrad

Efter funktionshindrets art.

BA4

Instruerad

BA5

Fackkunnig

Materiel som saknar basskydd är endast tillåten i utrymmen som är tillgängliga enbart för bemyndigade personer.

BB

Människokroppens elektriska resistans

Under övervägande

BC

Personers kontakt med jordpotential

Materielklasser enligt SS-EN 61140

BC1

Ingen

0-0I

I

II

III

A

Y

A

A

BC2

Sällan

A

A

A

A

BC3

Ofta

X

A

A

A

BC4

Kontinuerligt

Under övervägande

Hänvisning

Elmateriel placeras oåtkomligt. Begränsning av yttemperaturen på åtkomliga delar.

Enligt bilaga 41C, 41.C.1

A Materiel tillåten X Materiel förbjuden Y Tillåten om den används som klass 0 BD

Utrymning i nödsituationer

BD1

(Låg persontäthet och lätt utrymningsmöjlighet)

BD2

(Låg persontäthet och svår utrymningsmöjlighet) (Hög persontäthet och lätt utrymningsmöjlighet) (Hög persontäthet och svår utrymningsmöjlighet)

BD3 BD4

Normalt b

Materiel av material som inte medverkar till spridande av brand och utveckling av giftiga gaser. Detaljerade fordringar är under övervägande.

BE

Egenskaper hos bearbetade eller lagrade material

BE1

Ingen betydande fara

Normalt b

BE2

Brandfara

Materiel av material som inte medverkar till spridning av brand. Sådana åtgärder vidtagna, att en betydande temperaturstegring eller en gnista inom elmateriel inte kan starta brand utanför materielen. Djurstallar, verkstäder med träbearbetning, pappersbruk.

BE3

Explosionsfara

Enligt fordringar för elektriska apparater för explosiv miljö (se SS-EN 60079-serien), Oljeraffinaderier, lager för explosiva gaser.

Kapitel 42 Kapitel 51

a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

211

Tabell 51ZA.1 (forts) Kod

Yttre påverkan

Egenskaper som behövs för val och montering av materiel

BE4

Föroreningsfara

C

Byggnader

CA

Byggnadsmaterial

CA1

Obrännbart

Normalt b

CA2

Brännbart

Under övervägande Träbyggnader

CB

Byggnadskonstruktion

CB1

Försumbar påverkan

Normalt b

CB2

Brandspridning

Materiel av material som inte medverkar till spridning av brand. Gäller alla typer av bränder, oavsett om de orsakas av elinstallationen eller inte. Brandväggar

Hänvisning

Lämpliga åtgärder såsom: – Skydd mot fallande splitter från krossade lampor eller andra bräckliga föremål. – Skärmar mot skadlig strålning, såsom infraröd eller ultraviolett strålning. Inom livsmedelsindustrier och storkök kan vissa skyddsåtgärder vara nödvändiga så att ett fel på elmaterielen, t ex trasiga glödlampor, inte förorenar livsmedlen.

Se kapitel 42

Se kapitel 42 Se kapitel 52

ANM – Branddetektorer bör finnas.

Höghus. Ventilationssystem med forcerad luftström. CB3

Rörelser i byggnaden

Krymp- eller expansionsmuffar i elkablar. Byggnader som har en avsevärd längd eller är uppförda på instabil grund.

Krymp- eller expansionsmuffar i elkablar. Kapitel 52

CB4

Böjlig eller instabil

Under övervägande

Flexibelt ledningssystem. Kapitel 52

Tält, uppblåsbara byggnader, hängande undertak, flyttbara rumsavdelare. Installationer som ska vara byggnadsmässigt självbärande. a

Kan nödvändiggöra vissa kompletterande försiktighetsåtgärder (t ex särskild insmörjning). Detta innebär att vanlig materiel kommer att fungera utan att fara uppstår under den beskrivna yttre påverkan. c Detta innebär att speciella uppgörelser bör göras, exempelvis mellan projektören och materieltillverkaren, t ex vid användning av specialtillverkad materiel. b

212

Bilaga 51ZC (informativ) Identifiering av kabelparter

Tabell 51ZC.1 – Kablar och sladdar med en grön-gul part Antal parter

Parternas färg b Skyddsledare

Spänningsförande

3

Grön och gul

Blå

Brun

4

Grön och gul

-

Brun

Svart

4a

Grön och gul

Blå

Brun

Svart

5

Grön och gul

Blå

Brun

Svart

Grå Grå

a

Endast för speciella tillämpningar. I Sverige generellt tillämpat för installationskablar med ledararea 1,5 mm2 och 2,5 mm2. b I ovanstående tabell gäller att en oisolerad koncentrisk ledare, som t ex en metallskärm, armering eller skärmtrådar, inte anses vara en part. En koncentrisk ledare identifieras genom sin placering och behöver därför inte färgmärkas.

Tabell 51ZC.2 – Kablar och sladdar utan en grön-gul part Antal parter

a

b

Parternas färg b

2

Blå

Brun

3

-

Brun

Svart

3a

Blå

Brun

Svart

4

Blå

Brun

Svart

Grå

5

Blå

Brun

Svart

Grå

Grå

Svart

Endast för speciella tillämpningar. I ovanstående tabell gäller att en oisolerad koncentrisk ledare, som t ex en metallskärm, armering eller skärmtrådar, inte anses vara en part. En koncentrisk ledare identifieras genom sin placering och behöver därför inte färgmärkas.

213

Kapitel 52 – Val och montering av ledningssystem 520

Inledning

520.1

Omfattning

Detta kapitel omfattar val och montering av ledningssystem. ANM 1 – Detta kapitel omfattar även allmänna fordringar på skyddsledare. Kapitel 54 innehåller övriga fordringar på skyddsledare. ANM 2 – Ett ledningssystem är uppbyggt av isolerade eller oisolerade ledare, kablar eller skenor samt de delar som behövs för att fästa och omsluta kablarna eller skenorna.

520.3

Allmänt

Vid val och montering av ledningssystem gäller de grundläggande principerna i avsnitt 13 för kablar och ledare, deras anslutning, skarvning, förläggning eller upphängning, samt skydd mot yttre påverkan.

521

Olika slag av ledningssystem Kodnyckel

Exempel

för harmoniserade och nationellt erkända ledningar

H

Typ av ledning Harmoniserad Nationellt erkänd

H A

Märkspänning 300/300 V 300/500 V 450/750 V

03 05 07

Isolering PVC Natur- och/eller Styren-butylgummi Silikongummi

V R S

Mantel PVC Natur- och/eller Styren-butylgummi Polykloroprengummi Glasfiberfläta Textilfläta

V R N J T

Egenarter i uppbyggnaden Flat delbar ledning Flat ej delbar ledning

H H2

Ledartyp Entrådig Flertrådig Extra mångtrådig för fast förläggning Extra mångtrådig för anslutningsledning Fintrådig Spunnen s k spiralledare

-U -R -K -F -H -Y

Ledarantal Skyddsledare Utan skyddsledare Med skyddsledare

X G

Ledarearea

Figur 521:1 – Kabelbeteckningssystem enligt CENELEC

214

03

V

V

-

-

F

3

G 1,5

Tabell 521:2 – Beteckningar på installationskablar, kraftkablar och styrkablar Benämning

Beteckning enligt SS 424 17 01

Beteckning enligt SS 424 17 02 (motsvarar beteckning enligt CENELEC)

Normblad

Märkspänning

Enledarkabel utan mantel för allmänna ändamål med solid ledare 1,5 – 400 mm2

(EK)

H07V-U

SS 424 02 31

450/750 V

med fåtrådig ledare

(FK)

H07V-R

SS 424 02 31

450/750 V

med flexibel ledare 1,5 – 240 mm2

(RK)

H07V-K

SS 424 02 31

450/750 V

Värmebeständig silikongummiisolerad kabel för ledartemperatur högst 180 °C 0,5 – 16 mm2

(RHH)

H05SJK

SS 424 02 35

300/500 V

PVC-isolerade Al- och PVC-mantlade kablar EKLK, FKLK

SS 424 02 19-4 450/750 V

PVC-isolerad kabel EKRK

(N05VA5V)

SS 424 02 19-2 300/500 V

PVC-isolerad, PVC-mantlad kabel EKK, FKK

(A05VV-U, A05VV-RSS 424 02 19-3 300/500 V

Extra värmebeständig, silikongummiisolerad kabel (bastukabel) FHV

(N07SS-R)

SS 424 02 11

450/750 V

PVC-isolerade PVC-mantlade styrkablar med eller utan metallskärm EKKR, FKKR, EKFR, FKFR, FKLR

SS 424 03 21

300/500 V

PVC-isolerade, PVC-mantlade styrkablar för elektronikutrustningar FKAR

SS 424 03 21

150/250 V

PVC-isolerade, PVC-mantlade kablar med koncentrisk ledare AKKJ, EKKJ, FKKJ

SS 424 14 18

0,6/1 kV

PEX-isolerade, PVC- eller PE-mantlade kablar med koncentrisk ledare AXKJ, AXLJ, EXKJ, EXLJ, FXKJ, FXLJ

SS 424 14 18

0,6/1 kV

PEX-isolerade, PVC-mantlade 4-ledarkablar utan koncentrisk ledare SE-N1XV-U SE-N1XV-R SE-N1XV-AS

SS 424 14 18

0,6/1 kV

SS 424 14 26

1 kV

PE-isolerad hängspiralledning ALUS

215

521.1 Det förläggningssätt av ledningssystemet (förutom system enligt avsnitt 521.4) vad avser ledare eller kablar ska ske i överensstämmelse med tabell 52A.1, förutsatt att skydd mot yttre påverkan enligt avsnitt 522 är uppfyllt. 521.2 Det förläggningssätt av ledningssystemet (förutom system enligt avsnitt 521.4) vad avser den aktuella situationen ska ske i överensstämmelse med tabell 52A.2. Andra förläggningssätt för kablar, ledare och skenor än de som är inkluderade i tabell 52A.2 är tillåtna förutsatt att de uppfyller fordringarna i detta kapitel. 521.3 Exempel på förläggningssätt (förutom system enligt avsnitt 521.4) med hänsyn till belastningsförmåga visas i tabell 52A.3. ANM – Förläggningssätten som visas i tabell 52A.3 förutsätter att kablarnas belastningsförmåga inte överskrids.

Vid förläggning av kabel direkt i värmeisolerad vägg ska kabeln läggas närmast väggytan för att underlätta kabelns värmeavledning. Förläggningssättet är främst aktuellt för kablar med relativt låg last, t ex för belysning, eftersom kabelns belastningsförmåga blir låg i förhållande till ledararean på grund av försvårad avkylning. 521.4

Kanalskenfördelningar och installationsskensystem

Kanalskenfördelningar ska vara utförda enligt SS-EN 60439-2 och installationsskensystem enligt SS‑EN 61534 samt installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar med hänsyn taget till yttre påverkan. 521.5

Växelströmskretsar

521.5.1

Ledare och enledarkablar i växelströmskretsar som är förlagda inom ett magnetiskt hölje ska vara anordnade så, att alla ledare som tillhör samma strömkrets är inneslutna i ett gemensamt hölje. Där ledarna eller enledarkablarna tas in i höljet ska detta ske via en gemensam öppning på så sätt att ingen ledare ensamt omges av magnetiskt material. 521.5.2

Ståltråds- eller stålbandsarmerade enledarkablar ska inte användas för växelspänningskretsar. Ledare i växelspänningskretsar som installeras i ferromagnetiska höljen ska placeras på så sätt att kretsens samtliga ledare, fasledare och neutralledare, om sådan finns, samt aktuell skyddsledare är inom samma hölje. ANM – Enledarkablars ståltråds- eller stålbanda armering anses vara en ferromagnetisk omslutning. Om enledarkablar ska trådarmeras är aluminiumtrådsarmering lämplig.

521.6

Elinstallationsrör, kabelkanaler, elkanaler samt kabelrännor och kabelstegar

Ledare i olika strömkretsar får ligga inom samma rör, utrymme i kabelkanal eller elkanal, på kanalrännor och kabelstegar förutsatt att alla ledare är isolerade för den högsta förekommande spänningen i någon av ledarna inom röret eller kanalen. Elinstallationsrörssystem ska överensstämma med IEC 61386-serien, kabelkanal- och elkanalsystem ska överensstämma med IEC 61084-serien och kabelrännor samt kabelstegar med SS-EN 61537.

216

När ledare som tillhör olika strömkretsar utmynnar i samma kopplingslåda eller dosa gäller att montaget i kopplingsutrymmet utförs på sådant sätt att överledning och förväxling inte behöver befaras. Detta leder till att en tydlig märkning och en tillförlitlig åtskillnad mellan de olika kretsarna måste utföras. Vidare måste, för att undvika förväxling, de olika kretsarna utgå från samma gruppcentral eller annan kopplingsutrustning och vara väl dokumenterade. Ledare som tillhör olika kretsar och som skarvas i samma kopplingsutrymme med kopplingsdon enligt SS-EN 60998 (t ex toppklämmor) eller kopplingsplintar enligt SS‑EN 60947-7 behöver inte separeras av isolerande avskiljningar (se avsnitt 521.8.3). Om SELV eller PELV används ska dessutom avsnitt 414 tillämpas, vilket kan leda till att ytterligare avskiljningar kan behöva göras.

L1 L2 L3 N PE

Nätspänning

Klenspänning Skiljevägg

Figur 521:3 – Exempel på utförande vid framdragning av nätspänning och klenspänning till gemensam kopplingslåda

521.7

Flera kretsar i en kabel

Det är tillåtet att förlägga flera olika kretsar inom samma kabel förutsatt att alla ledare är isolerade för den högsta förekommande spänningen i någon av ledarna. 521.8

Kretsuppbyggnad

521.8.1

Ledare som tillhör samma krets ska inte dras via olika flerledarkablar, elinstallationsrör, kabelkanaler eller elkanaler utom då flera flerledarkablar som tillhör samma krets installeras parallellt. Då flerledarkablar installeras parallellt ska varje kabel innehålla samtliga faser. 521.8.2

Det är inte tillåtet att använda gemensam neutralledare för flera kretsar. Det är dock tillåtet att skapa enfas gruppledningar utgående från en flerfasgrupp med endast en neutralledare förutsatt att det klart framgår att så är fallet. Denna flerfasgrupp ska kunna frånskiljas med hjälp av en frånskiljningsanordning enligt avsnitt 536.2.2 vilken frånskiljer alla spänningsförande ledare. ANM – För fördelning av en för flera kretar gemensam skyddsledare se kapitel 54.

521.8.3

Då flera kretsar avslutas i samma kopplingsdosa ska anslutningarna för varje krets separeras av isolerande avskiljningar utom om kopplingsdon enligt SS-EN 60998 eller om kopplingsplintar i överensstämmelse med SS-EN 60947‑7 används.

217

521.9

Användning av flexibla kablar och sladdar

521.9.1

En flexibel kabel får användas vid fast förläggning förutsatt att fordringarna i denna standard uppfylls. Detta gäller under förutsättning att aktuell produktstandard och/eller tillverkarens anvisning tillåter användningsområdet. 521.9.2

Utrustning som är avsedd att flyttas vid användning ska anslutas med flexibla kablar eller sladdar, utom om den matas via kontaktskenor. 521.9.3

Stationär utrustning vilken flyttas temporärt vid t ex anslutning, rengöring etc, t ex spisar och infällda enheter, ska anslutas med flexibla kablar eller sladdar. 521.9.4

Flexibla elinstallationsrör får användas för att skydda flexibla isolerade ledare. 521.9.10

Isolerade ledare (omantlade) för fast installation ska förläggas i elinstallationsrör, kabelkanal eller elkanal. Denna fordring gäller inte för skyddsledare enligt kapitel 54.

522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

Förläggningssättet ska väljas så att skydd mot förväntad yttre påverkan är säkerställd överallt i ledningssystemet. Särskild hänsyn ska tas där ledningssystemet ändrar riktning eller vid intag i utrustning. ANM – Detta avsnitt behandlar de yttre förhållanden som framgår av tabell 51A och som är tillämpliga för ledningssystem.

522.1

Omgivningstemperatur (AA)

522.1.1

Ledningssystem ska väljas och monteras med hänsyn till högsta och lägsta omgivningstemperatur och så att högsta tillåtna temperaturer enligt tabell 52-1 inte överskrids såväl vid normal drift som i händelse av fel. ANM – Med temperatur vid normal drift menas högsta kontinuerliga driftstemperatur.

522.1.2

Ledningssystem inklusive tillbehör ska monteras och hanteras endast vid temperaturer som ligger inom de gränser som anges i produktspecifikationen eller i tillverkarens anvisning. Kabel med isolering och mantel av PVC blir styv i kyla och det finns risk för sprickbildning om kabeln utsätts för ovarsam hantering, t ex slag eller kraftiga böjningar. Man bör därför iaktta varsamhet vid transport, utläggning och montage av kabeln. Flexibla kablar och sladdar med mantel av PVC är olämpliga att använda i kyla. PEX- eller PE-isolerad och PE-mantlad kabel blir också styv vid låga temperaturer men risken för skador är mindre än för PVC. Man bör iaktta försiktighet vid förläggning av kablar vid temperaturer under 0 °C.

218

Om PVC- eller PEX-isolerad, PVC-mantlad kabels temperatur understiger -10 °C och om PEX-isolerad, PE-mantlad kabels temperatur understiger -20 °C måste särskilda åtgärder vidtas vid montaget. Åtgärderna kan bestå i att kabeln uppvärms till minst +10 °C före utdragningen, t ex genom förvaring i en uppvärmd lokal. 522.2

Yttre värmekällor

522.2.1

För att undvika skadlig verkan av uppvärmning från yttre värmekällor ska ledningssystemet skyddas genom en eller flera av följande metoder eller på ett annat lika effektivt sätt: – skärmning – placering tillräckligt långt från värmekällan – val av material med hänsyn till den skadliga verkan som kan uppstå – lokal förstärkning eller utbyte av isolermaterial. ANM – Värme från yttre värmekällor kan överföras genom strålning, konvektion eller ledning till exempel: – från hetvattensystem – från elektrisk utrustning – från tillverkningsprocesser – genom värmeledande material – genom att kablar eller omgivande material utsätts för solbestrålning.

I de fall uppvärmning från yttre värmekällor inte kan undvikas, t ex i en bastu, måste ledningssystemet väljas med hänsyn till rådande temperatur. Till ett sådant system kan t ex väljas extra värmebeständig, silikongummiisolerad kabel (bastukabel, typ FHV). 522.3

Förekomst av vatten (AD) eller hög fuktighet (AB)

522.3.1

Ledningssystem ska väljas och monteras så, att skada inte kan orsakas genom kondensering eller inträngning av vatten vid montering, drift och underhåll. Normalt är detta tillgodosett när varje del av det färdigmonterade ledningssystemet har den kapslingsklass som fordras. ANM – Oskadad mantel och isolering hos kablar anses utgöra skydd mot inträngning av fukt. Särskild hänsyn bör tas till kablar som är utsatta för upprepad översköljning, neddoppning eller nedsänkning i vatten.

522.3.2

Där vatten kan ansamlas i ett ledningssystem, till exempel genom kondens, ska åtgärder vidtas för avledning av vattnet. Vid installation med grundisolerade ledare i rör ska rören om möjligt förläggas så, att risk för utfällning av fukt i rören undviks. Om en del av ett rörsystem är utsatt för högre temperatur än en annan del, finns risk för utfällning av luftens fuktighet i rörets kallare del. Detta gäller t ex för rör som är dragna mellan en kall vind och ett uppvärmt rum. Om röret utgör en förbindning mellan olika punkter i det varma rummet, kan fuktutfällning förhindras om röret dras på den varma sidan av takets eller väggens värmeisolering. Att genom tätning förhindra luftfuktighet att tränga in i ledningssystem är normalt inte möjligt. Kan dessa olägenheter inte förhindras genom rörens förläggning bör en mantlad kabel dras in i röret.

219

522.3.3

Där ett ledningssystem kan utsättas för sjövågor eller is (AD6) ska skydd mot mekanisk skada anordnas i enlighet med avsnitt 522.6, 522.7 och 522.8. Vid installation på bryggor bör beaktas att ledningssystemet kan utsättas för sjövågor. De påkänningar man kan räkna med är drag- och tryckpåkänningar samt nötning och fastfrysning. Om så är fallet kan det vara lämpligt att delar av ledningssystemet utförs med flexibla kablar. Dessutom bör kablarna kontrolleras periodiskt, t ex efter islossningen 522.4

Förekomst av fasta främmande föremål (AE)

522.4.1

Ledningssystem ska väljas och monteras så, att fasta främmande föremål så långt som möjligt hindras att tränga in och åstadkomma skada vid montering, drift eller underhåll. Normalt är detta tillgodosett när varje del av det färdigmonterade ledningssystemet har den kapslingsklass som fordras. Kablar ska förläggas så, att tryckpåkänningar mot kabelmanteln inte behöver befaras. Vid förläggning av kabel, t ex på kabelstegar, finns risk för att kabeln trycks mot skarpa kanter så att kabelisoleringen kallflyter med överledning och ljusbåge som följd. Detta kan bland annat orsaka brand. 522.4.2

I ett utrymme där damm förekommer i avsevärda mängder (AE4) ska särskilda åtgärder vidtas för att förhindra ansamling i sådana mängder att värmeavgivningen från ledningssystemet försvåras. ANM – Det kan vara nödvändigt att tillämpa en installationsmetod som underlättar borttagandet av damm (se avsnitt 529).

Skärmar kan monteras för att skydda mot ansamling av damm eller annat värmeisolerande material på t ex kablar förlagda på stegar. Skärmarna får dock inte förhindra kablarnas kylning. Beträffande regler för riskområden med explosiv dammatmosfär (explosiv dammluftblandning) se SS-EN 61241-14 Elektrisk utrustning för användning vid förekomst av brännbart damm – Del 14: Val och installation och SS-EN 61241-17 Elektrisk utrustning för användning vid förekomst av brännbart damm – Del 17: Kontroll och underhåll av elektriska installationer inom riskområden (utom gruvor) 522.5

Förekomst av korrosiva och förorenande ämnen (AF)

522.5.1

När frätande eller förorenande ämnen, inklusive vatten, kan orsaka korrosion eller annan skada, ska berörda delar vara skyddade på ett lämpligt sätt eller vara utförda av ett material som är motståndskraftigt mot sådana ämnen. ANM – Lämpliga tilläggsskydd är skyddstejp, skyddsmålning eller infettning.

Till skydd mot korrosiva ämnen är användning av materiel av PVC eller polykloropren lämplig. Om materielen kan utsättas för kemiskt angrepp från t ex lösningsmedel eller olja måste man välja material som är resistent mot de aktuella kemikalierna. Korrosiva ämnen förekommer bland annat inom mejerier, salterier, cellulosa-, klor- och syrafabriker och fabriker där galvaniska processer sker.

220

522.5.2

Olika metaller som kan ha skadlig elektrolytisk verkan på varandra får inte monteras i kontakt med varandra, om inte åtgärder har vidtagits för att förhindra verkningarna av en sådan kontakt. Det är särskilt viktigt att välja rätt materiel för anslutning av ledare. För att få en låg kontaktresistans och för att motverka korrosion erfordras lämpligt materialval i kontaktstycke, lämplig ytbehandling och eventuellt kontaktförbättrande medel (kontaktfett). 522.5.3

Material som kan förorsaka ömsesidig eller ensidig försämring eller farlig nedbrytning får inte placeras i kontakt med varandra. 522.6

Mekanisk påverkan genom slag eller stöt (AG)

522.6.1

Ledningssystem ska väljas och monteras så, att de skador som kan uppstå på grund av mekanisk påverkan, till exempel genom slag, inträngning eller sammantryckning, blir de minsta möjliga under montering, drift och underhåll. Lämpligen bör ledningssystem som är känsliga för mekanisk påverkan installeras så, att sådan påverkan i största möjliga utsträckning undviks. Klammer och andra fästanordningar för kablar ska vara utförda och fastsatta, så att de inte skadar kabeln, t ex genom för högt punkttryck som kan leda till kallflytning i kabelisoleringen. 522.6.2

Fasta ledningssystem som kan bli utsatta för mekanisk påverkan i form av slag eller stöt i måttlig omfattning (AG2) eller i stor omfattning (AG3) ska vara tillräckligt skyddade genom: – ledningssystemets mekaniska egenskaper, eller – dess placering, eller – extra mekaniskt skydd, eller – en kombination av ovanstående åtgärder. ANM 1 – Exempel är områden där golvet troligen penetreras och områden där gaffeltruckar används. ANM 2 –­ Extra mekaniskt skydd kan uppnås genom lämpliga kanalskenor, kabelkanaler eller elinstallationsrör.

522.6.3

En kabel installerad under golv eller ovan innertak ska dras så att den inte kommer att skadas genom kontakt med golv, innertak eller deras fästanordningar. 522.6.4

Elmaterielens kapslingsklass får inte försämras efter det att kablar och ledare installerats. 522.7

Vibrationer (AH)

522.7.1

Ledningssystem som bärs upp av eller är monterade på byggnadsdelar vilka är utsatta för vibrationer av måttlig omfattning (AH2) eller av stor omfattning (AH3) ska vara lämpade för dessa förhållanden. Särskilt ska kablar och dess anslutningsanordningars lämplighet beaktas. ANM – Särskild omsorg bör ägnas åt anslutning av utrustning som vibrerar. Lokala åtgärder kan vara motiverade, till exempel användning av flexibel kabel.

221

Vid förläggning av rör genom rörelsefog är det möjligt att uppfylla standardens fordring genom att använda böjligt rör som i sin tur är förlagt i ett cirka 1 meter långt tätat plaströr, se figur 522:1. Böjligt rör

Tätning

Plaströr e d

Skarvmuff

Rörelsefog

Figur 522:1 – Rör genom rörelsefog 522.7.2

Fast monterad elmateriel, till exempel ljusarmaturer, ska anslutas med flexibla kablar. Där inga vibrationer kan befaras kan dock kablar som inte är flexibla användas. 522.8

Annan mekanisk påverkan (AJ)

522.8.1

Ledningssystem ska väljas och monteras så, att mekanisk skada på kablar eller anslutningsanordningar undviks under montering, drift och underhåll. Användning av smörjmedel som innehåller silikonolja för idragning av kablar och ledare i elinstallationsrörssystem, kabelkanaler och hyllor eller stegar är inte tillåtet. Infällda eller öppet förlagda rör och kabelkanaler ska vara monterade så att de inte skadar kablarna vid in- och urdragning. Vid öppen förläggning av rör bör avståndet mellan fästpunkterna i regel inte överstiga 75 cm. Anledningen till att silikonolja inte ska användas som smörjmedel är att denna olja kan rinna in i installationsapparaterna under drift och skada dessa. 522.8.2

Infällda rör- och kabelkanalsystem, andra än för installationen specifikt konstruerade fördragna elinstallationsrörssatser, ska vara komplett monterade innan kablarna dras. 522.8.3

Böjar i ledningssystemet ska ha en sådan radie att ledare och kablar inte skadas eller anslutning utsätts för dragbelastningar. Det är viktigt att kablarnas böjningsradie inte blir för liten vid hanteringen av kabeln och inte heller vid det slutliga montaget. Installationskabel och styrkabel kan i regel böjas till radien 8 × D, där D är kabelns diameter. Installationskablar av typerna EKK, EKLK och EKRK med arean 1,5 mm 2 och 2,5 mm 2 kan förläggas med en mindre böjningsradie.

222

Böjningsradie Kabeldiameter

För kraftkablar kan riktvärden enligt tabell 522:2 tillämpas då kabelns temperatur överstiger 0 °C. Tabell 522:2 – Böjningsradier för kraftkabel Kraftkabel

Böjningsradie Utdragning

Slutmontage och förankring

Enledare

15 × D

10 × D

Flerledare

12 × D

8×D

Plastisolerad

522.8.4

Där ledare eller kablar inte har stöd utefter hela sin längd, ska stöd anbringas med lämpliga mellanrum på ett sådant sätt att ledarna eller kablarna inte skadas av sin egen tyngd, eller på grund av elektrodynamiska krafter från kortslutning. ANM – Åtgärder med hänsyn till elektromagnetiska krafter från kortslutningsströmmar behöver endast vidtas vid användning av enledarkablar vars ledararea är större än 50 mm 2.

Kabel på vägg eller i tak ska vara fäst vid underlaget på ett betryggande sätt. Följande riktvärden på avståndet mellan fästpunkterna kan tillämpas: − 25 cm för kabel med ledararea ≤ 2,5 mm 2 − 35 cm för kabel med ledararea 4 mm 2 − 10 mm 2 − 50 cm för kabel med ledararea 16 mm 2 − 50 mm 2. För grövre areor kan avståndet mellan fästpunkterna vara större än 50 cm. 522.8.5

Där ett ledningssystem utsätts för permanent dragpåkänning, till exempel genom sin egen tyngd vid vertikal förläggning, ska kablar och ledare med tillräcklig area samt monteringsmetod väljas med hänsyn till dragpåkänningen. Vid infästning med klammer ska det säkerställas att varje klammer bär sin del av kabeln. Infästningen bör göras med början längst ner. Avståndet mellan klammer eller infästningspunkter ska anpassas till den använda kabelns och fästanordningens konstruktion. Se tillverkarens anvisning. 522.8.6

I ledningssystem där avsikten är att kunna dra in respektive ut ledare ska kanalisationen, till exempel rör och kabelkanaler, vara dimensionerade så att ledare och kablar lätt kan dras in respektive ut.

223

För att det ska vara lätt att dra kablar i rör bör rören inte vara längre än 15 m. Längre rörsträckor bör förses med hjälpdosor minst var 15e m. Vid förläggning av rör är det viktigt att kontrollera att de monteras på avsett sätt och enligt tillverkarens anvisning, bland annat med avseende på mekanisk påverkan vid ingjutning. Enledarkabel som ska dras i rör eller kabelkanal bör vara mångtrådig då ledararean är större än 4 mm 2. Normalt kan rörstorlekar för grundisolerade ledare väljas enligt tabell 522:3. Tabell 522:3 – Rekommenderad rörstorlek för olika areor och antal ledare Ledararea mm2

Minsta storlek för VP-rör Antal ledare 2

3

4

5

6

7

1,5

16

16

16

16

20

20

2,5

16

16

16

20

20

20



4

16

20

20

25

25

32



6

20

20

25

25

32

32

10

20

25

25

32

–

–

16

25

25

32

40

–

–

25

32

40

40

50

–

–

35

32

40

40

50

–

–

50

40

40

50

63

–

–

522.8.7

Ledningssystem som är förlagda i golv ska vara skyddade mot skada med hänsyn till hur golvet kan komma att användas. 522.8.8

Ledningssystem som är fastsatta i eller på väggar ska dras fram horisontellt, vertikalt eller parallellt med rummens kanter. Ledningssystem som är dolt förlagda i tak eller golv får också följa den kortaste möjliga vägen. Med ledningssystem som är fastsatt i vägg avses bland annat ingjutna eller inmurade kablar och rör samt kablar och rör fästade (klamrade) i vägg. Dessa ska förläggas horisontellt, vertikalt eller parallellt med rummets kanter (hörn, takveck etc). Ledningssystem som är dolt förlagt i byggnadsdel men inte är fastsatt, avser ett system med bland annat kablar i hålrum i byggnad. Detta gäller även för kablar innanför väggbeklädnad, t ex gipsskiva, vilka enbart är infästade (avlastade) i ändarna. Kablar som är förlagda så får följa kortast möjliga väg. Vidare behöver kabeln vara skyddad mot genomspikning där den passerar reglar och motsvarande. Motsvarande gäller för grundisolerade ledare som är indragna i flexibla rör.

224

A

D

D E

E

A = Kopplingsdosa med avlastning av kabel

C

B = Apparatdosa med avlastning av kabel

C

B

C = Genomspikningsskydd

B

D = Regel E = Mantlad flerledarkabel eller flexibelt rör Figur 522:4 – Kabel förlagd i isolerad regelvägg

Kabelförläggning i marken

Följande kraftkablar får enligt tillverkarna förläggas i mark om de är skyddade mot mekanisk påverkan: – plastisolerad, plastmantlad kabel med koncentrisk ledare, t ex AKKJ, EKKJ, FKKJ – vissa plastisolerade, plastmantlade kablar utan koncentrisk ledare, t ex SE-N1XV. Dessa kablar får också förläggas i vatten om de inte utsätts för påkänningar som kan skada dem. Kabel av typen EKK är dock inte avsedd för förläggning i mark eller vatten. För förläggning i mark får under samma betingelser användas PVC-isolerad, metallmantlad och PVC-mantlad installationskabel (EKLK, FKLK). Andra kablar som är avsedda för förläggning i mark kan naturligtvis användas enligt respektive tillverkares anvisningar. Förläggning av kablar i mark ska utföras enligt SS 424 14 37 Kabelförläggning i mark. Av SS 424 14 37 framgår hur kabelskydd och kabelmarkeringar ska väljas. Vidare ges anvisningar om samförläggning av kraftkablar och telekablar.

Kring fyllning

Resterande fyllning

Kabelmarkering ska användas för alla kraft- och telekablar i mark. Särskild kabelmarkering (märkband) bör läggas minst 0,1 m ovanför kabeln. Sådan särskild markering erfordras dock inte då kabelskyddet är försett med markeringsfärg. Markeringsfärg på band eller skydd ska enligt SS 424 14 37 vara gul för kraftkabel och orange för telekabel.

0,15 max Kabelmarkering

Orange Telekabel

Gul

Gul

0,55

Gul

Kraftkabel £ 24 kV

0,1

Kabelbädd

0,05

Mått är angivna i meter och är minimimått om inte annat anges.

Figur 522:5 – Exempel på samförläggning utan kabelskydd i mark (gäller inte körbana eller vägren inom område för allmän väg)

225

Kablar kan förläggas på berg i dagen om de skyddas i rör typ SRE. Där kablarna förläggs på en byggnad eller stolpe kan man även använda rör av typ SRN eller SRS. På berg i dagen bör inte avståndet mellan klammerna överstiga 2 m.

Kabelskydd SRN eller SRS

1,5 m

Kabelskydd SRE

Figur 522:6 – Förläggning av kabel på berg i dagen

522.8.9

Ledningssystem med flexibla kablar ska anordnas så, att dragpåkänningar på ledare eller anslutningar undviks. Kabelmanteln eller andra skydd ska vara säkert fästade i båda ändarna. 522.8.10

Kablar, elinstallationsrör eller kabelkanaler som förläggs i marken ska antigen förses med skydd mot mekanisk påverkan eller förläggas på ett djup som minimerar risken för sådan påverkan. Nergrävda kablar ska märkas med kabelskydd eller lämplig tejp. Nergrävda rör eller kabelkanaler ska tydligt markeras. ANM 1 – IEC 61386-24 är standarden för elinstallationsrör för markförläggning. ANM 2 – Mekaniskt skydd kan uppnås genom användning av elinstallationsrörssystem för nergrävning enligt IEC 61386‑24 eller armerade kablar eller annan tillämpbar metod.

522.8.11

Stöd, fästen, höljen och liknande får inte ha skarpa kanter. 522.8.12

Kablar och ledare får inte skadas av fästanordningar 522.8.13

Kablar, skenor eller andra elektriska ledare som passerar expansionsskarvar ska väljas och monteras så att förväntade rörelse inte skadar den elektriska utrustningen. Detta kan t ex ske genom användning av flexibla ledare.

226

522.8.14

Där ledningssystem passerar fasta skiljeväggar ska det skyddas mot mekanisk påverkan t ex genom mantlad eller armerad kabel eller användning av elinstallationsrör eller bussningar. ANM – Inget ledningssystem får penetrera en byggnads lastbärande element om bärförmågan menligt påverkas.

522.9

Förekomst av växter och/eller mögel (AK)

522.9.1

När kända eller förväntade förhållanden medför risk för förekomst av växter eller mögel (AK2) ska ledningssystemet väljas med hänsyn till detta eller så ska ett särskilt skydd anordnas. ANM 1 – Ett förläggningssätt som underlättar rengöring kan vara nödvändigt (se avsnitt 529). ANM 2 – Möjliga förebyggande åtgärder är slutna installationsmetoder (elinstallationsrör eller kabelkanaler ), upprätthållande av avstånd till växter samt regelbunden rengöring av ledningssystemet..

522.10

Angrepp av djur (AL)

522.10.1

När kända eller förväntade förhållanden medför risk för angrepp av djur, exempelvis gnagare, ska ledningssystemet väljas med hänsyn till detta eller så ska ett särskilt skydd anordnas, till exempel genom: – ledningssystemets mekaniska egenskaper, eller – dess placering, eller – extra mekaniskt skydd, eller – en kombination av ovanstående åtgärder. Gnagarangrepp på kablar har kunnat konstateras bland annat inom vissa jordbruksbyggnader, spannmålssilor och foderfabriker. Se även Lantbrukets brandskyddskommittés publikation Handbok för elinstallationer i lantbruk. 522.11

Solbestrålning (AN)

522.11.1

Där man kan förvänta sig betydande solbestrålning (AN2) ska ledningssystemet väljas med hänsyn till detta eller lämplig avskärmning anordnas. ANM – Se även avsnitt 522.2.1 som behandlar temperaturstegring.

Kabelförläggning på platser där kabeln kan bli utsatt för direkt solbestrålning bör undvikas på grund av såväl uppvärmning som UV-strålning. Om sådan förläggning sker bör kabeln förses med skydd som förhindrar direkt solbestrålning. Skyddet ska vara placerat med avstånd från kabeln på sådant sätt att luftcirkulationen inte försvåras. Kabel typ A05VV-U (EKK) ska inte monteras så att den utsätts för direkt solbestrålning, om inte tillverkaren uppger annat. Detta på grund av att den har otillräcklig beständighet mot UV-strålning. Även vid andra installationer, t ex i växthus och ljuslådor, bör hänsyn tas till UVstrålningen. Mörka plastmantlar är mer beständiga mot UV-strålning än ljusa. Motsvarande gäller också för övrig materiel som ingår i ledningssystemet, t ex rör. 522.12

Seismiska effekter (AP)

Hänsyn till jordbävning behöver inte tas.

227

522.13

Vind (AR)

522.13.1

Se avsnitt 522.7, Vibrationer (AH) och avsnitt 522.8, Annan mekanisk påverkan (AJ). 522.14

Egenskaper hos bearbetade eller lagrade material (BE)

522.14.1

Se avsnitt 527, Val och montering av ledningssystem med hänsyn till risken för brandspridning. 522.15

Byggnadskonstruktion (CB)

522.15.1

Där rörelser i byggnaden förekommer (CB3) ska kabelförläggning och skyddsanordningar utföras så att dessa rörelser inte medför någon skadlig påverkan. 522.15.2

För flexibla eller instabila byggnadskonstruktioner (CB4) ska ledningssystem med flexibla kablar användas.

523

Belastningsförmåga

523.1 Den ström som en ledare under normala förhållanden för ska inte vara så hög att temperaturgränserna som anges i tabell 52-1 överskrids. Strömmen ska väljas i överensstämmelse med avsnitt 523.2 eller bestämmas enligt avsnitt 523.3. Tabell 52-1 – Högsta drifttemperatur för olika slag av isolering Isolering

Högsta drifttemperatur (se ANM 1 och 4) °C

Termoplastisk (PVC)

70 – ledare

Vulkaniserad (PEX) och (EPR)

90 – ledare (se ANM 2)

Mineral (PVC-belagd eller bar utsatt för beröring)

70 – mantel

Mineral (bar inte utsatt för beröring eller i kontakt med brännbart material)

105 – mantel (se ANM 2 och ANM 3)

ANM 1 – Högsta tillåtna ledartemperatur som anges i tabell 52-1, på vilka värdena i tabellerna i bilaga 52A är baserade, har hämtas från IEC 60502och SS-EN 60702-1 och framgår av dessa tabeller. ANM 2 – När drifttemperaturen för en ledare överstiger 70 °C, ska säkerställas att anslutningspunkten för den utrustning till vilken ledaren ansluts är avsedd för den faktiska temperaturen. ANM 3 – För mineralisolerade kablar kan högre drifttemperaturer tillåtas beroende på kabelns temperaturklassning, dess anslutningspunkter, förhållanden i omgivningen och andra yttre omständigheter. ANM 4 – När det klart visas kan tråd eller kabel ha en maximal driftstemperatursbegränsning i enlighet med tillverkarens beskrivning.

523.2 Fordringarna i avsnitt 523.1 anses uppfyllda om strömmen i kablar och isolerade ledare utan armering inte överstiger värdena i tabellerna i bilaga 52B och tabell 52A.3 med hänsyn tagen till omräkningsfaktorerna i bilaga 52B.

228

523.3 Belastningsförmågan kan också bestämmas enligt IEC 60287 eller genom utprovning eller genom en dokumentering enligt erkända metoder. Om möjligt ska hänsyn tas till lastens karaktäristik, och för nergrävda kablar till markens faktiska termiska resistans. 523.4 Omgivningstemperaturen är temperaturen i det omgivande mediet, när kabeln (eller kablarna) eller isolerade ledarna i fråga inte är belastade. 523.5

Anhopning av flera kretsar

Omräkningsfaktorerna för anhopning av flera kablar eller isolerade ledare utan eller med inbördes avstånd gäller då dessa har samma maximala drifttemperatur. Vid anhopning av kablar eller isolerade ledare som har olika maximal drifttemperatur, ska belastningsförmågan för samtliga kablar eller isolerade ledare i anhopningen baseras på den som har den lägsta maximala drifttemperaturen tillsammans med den tillämpbara omräkningsfaktorn för anhopningen. Om, på grund av kända driftförhållanden, en kabel eller isolerad ledare inte förväntas föra mer än 30 % av dess omräknade kapacitet kan man bortse från dess påverkan vid framtagning av omräkningsfaktor för de resterande kablarna eller isolerade ledarna. 523.6

Antal belastade ledare

523.6.1

Till antalet ledare i en krets räknas de som överför en belastningsström. Om det kan antas att ledarna i en flerfaskrets belastas symmetriskt och att övertonshalten är försumbar, behöver ingen hänsyn tas till neutralledaren. Under sådana förhållanden kan en fyrledarkabel i en trefaskrets belastas som en treledare med samma tvärsnittsarea på alla fasledare. Fyr- och femledarkablar kan få en större belastningsförmåga när endast tre ledare är belastade. Detta antagande gäller inte då tredje övertonen eller övertoner av multipeln tre ger en total harmonisk distorsion som är högre än 15 %. 523.6.2

När neutralledaren i en flerledarkabel för en ström som härrör från en obalans i fasledarnas strömmar, kompenseras temperaturstegringen i neutralledaren av en motsvarade minskning av den värme som produceras av en eller flera av fasledarna. I detta fall ska ledararean väljas utgående från den högsta fasströmmen. Under alla förhållanden ska neutralledarens tvärsnittsarea ha en sådan storlek att fordringarna i avsnitt 523.1 uppfylls. 523.6.3

Om neutralledaren för en ström som inte resulterar i en motsvarande minskning av fasledarnas ström, ska hänsyn tas till neutralledarens ström vid dimensionering av kretsen. Sådana strömmar kan uppkomma vid betydande övertoner i trefaskretsar. Om övertonshalten är större än 15 %, ska neutralledarens area inte vara mindre än fasledarnas. Termiska effekter på grund av övertonsströmmar och motsvarande omräkningsfaktorer finns beskrivna i bilaga 52E. 523.6.4

Ledare som endast tjänar som skyddsledare (PE-ledare) ska inte tas med i behandlingen. PEN-ledare ska behandlas på samma sätt som neutralledare.

229

523.7

Parallellkopplade ledare

Då det i ett system finns två eller flera ledare som kopplas parallellt inom samma fas eller pol ska antingen: a)

åtgärder vidtas så att belastningsströmmen delas lika mellan ledarna Denna fordring anses uppfylld om ledarna är av samma material, har samma tvärsnittsarea, har uppskattningsvis samma längd och inte har några förgreningar utefter längden, samt om: – de parallellkopplade ledarna består av flerledarkablar eller tvinnade enledarkablar, eller – de parallellkopplade ledarna inte är tvinnade enledarkablar monterade i triangel eller platt bredvid varandra och har en area som är mindre än eller lika med motsvarande 50 mm 2 vid kopparledare eller 70 mm 2 vid aluminiumledare, eller – de parallellkopplade ledarna inte är tvinnade enledarkablar, lagda i triangel eller platt bredvid varandra, samt har en tvärsnittsarea större än 50 mm 2 koppar eller 70 mm 2 aluminium och att de särskilda placeringar som är nödvändiga för dessa formationer införs. Dessa placeringar består av lämpliga grupperingar och avstånd mellan olika faser eller poler. (Se bilaga 52J).

b)

extra noga beaktas att delningen av lastströmmen uppfyller fordringarna i avsnitt 523.1. Parallellkoppling av ledare bör undvikas när ledararean är mindre än vad som anges i tabell 523:1. Tabell 523:1 – Parallellkoppling av ledare Kabeltyp

Antal parallellkopplade ledare

Cu-ledare (mm2)

Al-ledare (mm2)

Kabel för fast installation

2

16

25

3 eller flera

95

120

2

35

–

3 eller flera

95

–

Flexibel kabel eller sladd

Kablar för fast förläggning kan parallellkopplas även om de har mindre area än den i tabellen angivna om varje ledare är försedd med säkring eller motsvarande överströmsskydd i ledarnas båda ändar. Vid parallellkoppling av ledare förutsätts att belastningsströmmen fördelas så att belastningsförmågan för respektive ledare inte överskrids. Vid gemensamt överströmsskydd för parallellkopplade ledare förutsätts att ledarna är av samma material, area och längd samt förläggs och ansluts på samma sätt. 523.8

Kabelvägar med varierande installationsförhållanden

Om värmeavgivningsförmågan varierar mellan olika punkter utefter kabelvägen, ska belastningsförmågan beräknas utgående från den punkt som har de mest ogynnsamma förutsättningarna.

524

Ledararea

524.1 Ledararean hos fasledare i växelströmskretsar och hos spänningsförande ledare i likströmskretsar får inte vara mindre än vad som anges i tabell 52-2. ANM – Detta är av mekaniska skäl.

230

Tabell 52-2 – Minsta tvärsnittsarea för ledare Ledningssystem Fasta installationer

Kablar

Kretsens användning Kraft- och belysningskretsar

Signal- och styrkretsar

Oisolerade ledare

Kraftkretsar

Signal- och styrkretsar

Böjliga anslutningar till fasta installationer med kablar

Ledare Material Koppar Aluminium Koppar Koppar Aluminium Koppar

För ett visst föremål För övriga föremål

Tvärsnittsarea mm2 1,5 16 (Se ANM 1) 0,5 (Se ANM 2)

10 16 (Se ANM 1) 4

Enligt tillämplig produktstandard Koppar

Klenspänningskretsar för speciell användning

0,75a 0,75

ANM 1 – Anslutningsanordningar för aluminiumledare bör provas och vara lämpliga särskilt för detta ändamål. ANM 2 – I signal- och styrkretsar för tele- och elektronikutrustning är minsta tillåtna ledarearea 0,1 mm2. ANM 3 – För ELV-belysning finns speciella fordringar se, del 715. a

För flexibla kablar med sju eller fler parter gäller ANM 2.

524.2 Neutralledaren ska ha en ledararea som inte är mindre än fasledarnas: – i enfaskretsar oberoende av arean – i flerfaskretsar när arean hos fasledarna är högst 16 mm 2 koppar eller högst 25 mm 2 aluminium. 524.3 I flerfaskretsar, där fasledarna har en ledararea som är större än 16 mm 2 koppar eller 25 mm 2 aluminium, får neutralledaren ha mindre area än fasledarna, om följande villkor samtidigt är uppfyllda: – maximal ström, inklusive eventuella övertoner som kan förekomma i neutralledaren vid normal drift, inte är större än belastningsförmågan hos neutralledaren ANM – Gäller under förutsättning att belastningen under normal drift är praktiskt taget lika fördelad mellan faserna.

– neutralledaren är skyddad mot överström enligt avsnitt 431.2 – arean hos neutralledaren är minst 16 mm 2 koppar eller 25 mm 2 aluminium.

525

Spänningsfall i abonnentanläggningar

ANM – Normalt bör spänningsfallet i installationen inte överstiga 4 % av den nominella spänningen. Större spänningsfall kan accepteras för motorer under start och för utrustning med hög inkopplingsström.

Hänsyn behöver inte tas till tillfälliga förhållanden, till exempel transienta spänningar och spänningsvariationen på grund av onormal drift.

231

Motorer och vissa apparater, t ex kontaktorer, kan skadas om de inte får tillräckligt hög tillförd spänning. Spänningsfallet i en abonnentanläggning bör inte överstiga följande värden i förhållande till den nominella spänningen: – 2 % i huvudledning från servissäkring – 3 % sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och småapparater – 4 % sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål. För industrianläggningar kan beroende på omständigheterna större spänningsfall än de ovan angivna förekomma. ANM – Procenttalen är hämtade från SS 437 01 45.

526

Elektriska förbindningar

526.1 Förbindning mellan ledare liksom anslutning av ledare till annan elmateriel ska säkerställa god elektrisk kontakt och tillfredsställande mekanisk hållfasthet. ANM – Se IEC 61200-52.

526.2 Vid val av förbindningssätt ska följande beaktas: – ledarmaterial – antal trådar i ledaren och deras profil – ledararea – antal ledare som ska sammankopplas. ANM – Användning av tennlödda ledarändar i kraftkablar bör undvikas. Om de används bör anslutningen vara utförd med hänsyn tagen till krypning, mekaniska påverkningar och temperaturhöjning under felförhållanden (se avsnitt 522.6, 522.7 och 522.8).

Det är särskilt viktigt att anslutningsklämmor etc är anpassade till ledarens material, uppbyggnad och area. 526.3 Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag: – skarvar hos nedgrävda kablar – massafyllda eller inkapslade skarvar – förbindning mellan kall ledare och takvärmeelement eller golvvärmesystem. – förbindningar som är svetsade, lödda, hårdlödda eller kontaktpressade – förbindningar som är delar av materiel som är utförd enlig lämplig produktstandard. Förbindningar behöver vara tillgängliga för att efterdragningar ska kunna göras och möjliggöra felsökning.

232

526.4 Där så är nödvändigt ska åtgärder vidtas för att vid normal drift förhindra att temperaturen hos förbindningarna skadar ledarisoleringen. Det är viktigt att alla anslutningar dras åt enligt tillverkarens anvisningar, t ex att klämmor dras åt med rätt moment. Vid varmgång i en anslutningsklämma är det risk för att ledarisoleringen skadas. Varmgång kan orsakas av dåligt kontakttryck. Där det finns risk för att en ansluten kabel utsätts för skadlig dragning i kopplingsrummet ska kabelns skyddsledarpart vara längre än övriga parter, så att det säkerställs att den lossnar efter övriga parter. Vid anslutning av aluminiumledare ska särskilda anslutningsklämmor lämpliga för ändamålet användas. Fjäderbelastade klämmor eller speciella klämmor som förhindrar kallflytning kan vara erforderliga. Utsätts klämmorna för fukt ska korrosion förebyggas. Det är viktigt att skarv- och anslutningsklämmor är lämpade för den ledare som ska anslutas. Annars kan man riskera brott på ledare och dålig kontakt. Ett avbrott i neutralledaren medför skadligt förhöjd spänning över enfasbelastningar i ett trefassystem. Avbrott i PEN-ledaren ger dessutom en okontrollerad spänning på utsatta delar i förhållande till sann jord. I fråga om anslutning av ledare till olika slag av elmateriel finns uppgift i produktstandarder och tillverkarens anvisningar om vilken ledararea och antal ledare som anslutningsklämmorna är avsedda för. Risken för skador på kablar vid markförskjutning på grund av tjäle är störst där kablarna lämnar marken. Särskild uppmärksamhet bör ägnas anslutningen av kabel till pontonbryggor och liknande rörliga konstruktioner. För att undvika belastning på förbindningar bör i sådana fall kabeln förläggas med böj eller slinga.

Kabelskydd

Figur 526:1 – Exempel på förläggning med hänsyn till tjäle

233

527

Val och montering av ledningssystem med hänsyn till risken för brandspridning

527.1

Åtgärder inom brandceller

527.1.1

Risken för brandspridning ska minskas genom val av lämpliga material och genom lämplig montering enligt avsnitt 527. 527.1.2

Ledningssystem ska installeras så att byggnadens hållfasthet och brandsäkerhet inte försämras. 527.1.3

Kablar och elmateriel som uppfyller minimifordringarna för brandspridningsklass F2 i SS 424 14 75 får installeras utan att några särskilda åtgärder vidtas. ANM – I installationer där särskilda risker finns, t ex i vertikala schakt eller i annan anhopning av kablar, kan kablar med högre brandspridningsklass behöva användas.

I SS 424 14 75 anges fyra brandspridningsklasser; F1, F2 och F4. Klass F1 innebär att kabelns brandegenskaper inte är specificerade. Kablar med polyetenmantel hör till denna klass på grund av att materialet inte självslocknar. Kabeln fortsätter att brinna och avger brinnande droppar som kan antända omgivningen. Kablar som är utförda i brandspridningsklass F1, t ex SE-N1XE, får inte passera mellan brandceller. För val av lämplig kabel hänvisas till tillverkarens anvisningar. Kabelförläggning i byggnader behandlas i SS 424 14 38 Kabelförläggning i byggnader. 527.1.4

Kablar som inte uppfyller minimifordringarna för brandspridningsklass F2 i SS 424 14 75 får endast användas i korta längder för anslutning av till exempel bruksföremål till det fasta ledningssystemet. Sådana kablar får inte dras från en brandcell till en annan. 527.1.5

Delar av ledningssystemet, förutom kablar, som inte uppfyller brandspridningsfordringarna enligt avsnitt 527.1.3, men vilka i alla andra avseenden är säkerhetsmässigt utförda, får användas om de är helt inneslutna i obrännbart byggnadsmaterial. 527.2

Tätning av genomföringar

527.2.1

Där ett ledningssystem passerar genom byggnadsdelar, såsom golv, väggar, tak eller avbalkningar, ska genomgångarna tätas till minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. ANM 1 – Vid montering av ledningssystem kan tillfälliga tätningar behöva användas under montagetiden. ANM 2 – Vid renoveringsarbeten bör tätningarna återmonteras så snart som möjligt.

Här avses inte enbart tätning kring kablar utan även andra i ledningssystemet ingående delar, t ex kabelstegar, kabelkanaler, kabellister och kanalskenor. Under installationsarbetet, som i vissa fall kan sträcka sig över lång tid, är det från brandskyddssynpunkt viktigt att tätning utförs under arbetets gång. Den som öppnar en brandtätning bör se till att den återställs så snart som möjligt.

234

527.2.2

Delar av ledningssystem, såsom rör, kabelkanaler eller kanalskenor, som dras genom en byggnadsdel i en viss brandteknisk klass, ska i tillägg till den utvändiga tätningen också vara tätad invändigt till samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. Se avsnitt 527.2.1. 527.2.3

Fordringarna på tätning enligt avsnitt 527.2.1 och 527.2.2 är uppfyllda om tätningsmassan är typprovad. 527.2.4

Rör och kabelkanaler som ingår i ledningssystem vilka är utförda i ett material som klarar brandskyddsprovningen i SS-EN 50086-1 och SS 424 10 32 och har en öppningsarea på högst 710 mm 2 behöver inte tätas inuti under förutsättning att: – rör- eller ledningskanalsystemet är utfört i lägst kapslingsklass IP33, och – avslutningar i rör eller ledningskanalsystemet i utrymmen, som avgränsas av de genomgångna byggnadsdelarna, är utförda i lägst kapslingsklass IP33. Rent praktiskt kan denna fordring innehållas om avslutningarna antingen förses med en tätning (förskruvning eller liknande) eller avslutas i dosa eller motsvarande som har kapslingsklass minst IP33. 710 mm 2 motsvarar en diameter på ca 30 mm. 527.2.5

Ledningssystem får inte passera genom bärande byggnadsdelar annat än om bärigheten trots detta är säkerställd. 527.2.6

Alla tätningsanordningar som används enligt avsnitt 527.2.1 och 527.2.3 ska vara utförda enligt avsnitt 527.2.7 och enligt följande. ANM – Dessa fordringar kan uppfyllas genom att: –

klammer eller stöd är monterade högst 750 mm från tätningen och kan motstå en mekanisk påverkan till en sådan grad att ingen dragpåkänning behöver upptas av tätningen vid en kollaps hos stöden på den sida där en brand uppstått, eller

–

tätningen i sig själv ger ett tillräckligt stöd.

527.2.7

Tätningsanordningar enligt avsnitt 527.2.1 eller 527.2.2 ska motstå yttre påverkan i samma grad som ledningssystemet. Dessutom ska följande beaktas: – de ska motstå förbränningsprodukter i samma utsträckning som de byggnadsdelar de går igenom, där sådana fordringar har definierats – där genomgången ska vara vattentät ska också ledningstätningen vara vattentät i samma grad – om inte all materiel som används i tätningen uthärdar fukt i monterat skick, ska tätningen och ledningssystemet skyddas mot droppande vatten som kan rinna utefter ledningssystemet eller på annat sätt samlas vid tätningen. 527.2.8

Tätningsanordningar ska i samband med monteringen kontrolleras så att de är korrekt monterade enligt tillverkarens anvisningar.

235

528

Närhet till andra anläggningar

528.1

Närhet till andra elinstallationer

Strömkretsar för spänningar inom spänningsband I och II får vara framförda i samma ledningssystem endast om alla kablar har isolation som krävs för den högsta spänning som förekommer i ledningssystemet eller om något av följande är uppfyllt: – varje ledare i flerledarkabel är isolerad för den högsta spänning som förekommer i kabeln, eller – varje kabel är isolerad för sin systemspänning och kablarna är installerade i ett separat utrymme i en sluten ledningskanal eller öppningsbart ledningskanalsystem, eller – separata installationsrör eller kabelkanaler används. ANM – Särskild hänsyn kan behöva tas till risken för störningar, såväl elektromagnetiska som elektrostatiska, i kretsar för telekommunikation, data och dylikt.

528.2

Närhet till andra försörjningssystem (icke-elektriska anläggningar)

528.2.1

Ledningssystem får inte installeras i närheten av en anläggning som avger värme, rök eller ångor som kan skada systemet. Systemet kan dock istället skyddas genom t ex skärmning, vilken inte får hindra bortledningen av värme från systemet. 528.2.2

Där ett ledningssystem förlagts under en anläggning som kan orsaka kondensering av vatten (såsom gas-, ång- eller vattenledningar), ska åtgärder vidtas för att skydda systemet. 528.2.3

Där en elinstallation ska monteras i närheten av ett annat försörjningssystem, ska detta ske så, att ingrepp i eller betjäning av den ena anläggningen inte kan skada den andra. ANM – Detta kan åstadkommas genom: – ett lämpligt avstånd mellan anläggningarna, eller – användning av mekanisk eller termisk avskärmning.

Utnyttjande av vattenledningar, gasledningar och liknande som underlag för kabelförläggning är olämpligt på grund av att: – det finns risk för skadlig påverkan mellan försörjningssystemen – åtgärder på respektive försörjningssystem utförs av yrkesgrupper med olika kompetens – förändringar i ett försörjningssystem medför att ingrepp kan behöva göras i ett annat. 528.2.4

Om en elinstallation placeras i omedelbar närhet av andra försörjningssystem ska följande villkor vara uppfyllda: – ledningssystemet ska på ett lämpligt sätt skyddas mot de faror som kan uppstå genom närheten till de andra försörjningssystemen, och – felskydd ska anordnas enligt avsnitt 411. Försörjningssystem av metall betraktas som främmande ledande del. De faror som kan uppstå på grund av ledningssystems närhet till rörsystem är bland annat: – temperaturökningar på grund av närhet till rör för ånga, värme eller hett vatten – fuktutfällning i rör eller kopplingsutrymmen – översköljning med vätskor på grund av rörbrott eller läckage i vätskefyllda rör eller kranar.

236

529

Val och montering av ledningssystem med hänsyn till underhåll och rengöring

529.1 Kunskap och erfarenhet hos de personer som väntas utföra underhållet ska beaktas vid val och installation av ledningssystem. 529.2 En skyddsanordning som måste avlägsnas före underhållsarbete ska vara så utförd, att den kan återställas utan att skyddsverkan försämras. 529.3 De delar av ledningssystemet som kräver underhåll bör vara åtkomliga utan fara. ANM – I vissa fall kan det vara nödvändigt att montera permanenta anordningar, t ex stegar eller gångbryggor.

237

Bilaga 52A (normativ) Val av ledningssystem

Tabell 52A.1 – Val av ledningssystem Förläggningssätt Utan fäste

Direkt fastsatt

I rör

I öppnings­ bar kabel­ kanal *)

I helt sluten kabel­ kanal

På stege, hylla, konsol

På isolator

Med eller på bärlina

Oisolerade ledare

-

-

-

-

-

-

+

-

Grundisolerade ledare

-

-

+

+

+

-

+

-

+

+

+

+

+

+

0

+

0

+

+

+

+

+

0

+

Ledare och kablar

Fler­ Mantlade kablar ledare (inkl armerade och mineral­isolerade) En­ledare

+ Tillåtet - Inte tillåtet 0 Inte tillämpligt eller normalt inte använt i praktiken. *) Grundisolerade ledare är endast tillåtna om kanalen bara kan öppnas med hjälp av ett verktyg och kanalen har kapslingsklass IP4X eller IPXXD.

Tabell 52A.2 – Montering av ledningssystem Förläggningssätt Direkt fastsatt

I rör

I öppnings­ bar kabel­ kanal

På stege, hylla, konsol

På isolator

Med eller på bärlina

21

22

31, 32

12, 13, 14, 15, 16

-

0

21, 73

0

22, 73

0

0

-

-

56

56

54, 55

0

44, 45

0

-

-

I mark

72, 73

0

70, 71

-

70, 71

0

-

-

Dolt i byggnadsdel

57, 58

3

1, 2, 59, 60

50, 51, 52, 53

44, 45

0

-

-

Öppet på byggnadsdel

-

20, 21, 22

4, 5

6, 7, 8, 9, 12, 13, 14

6, 7, 8, 9

30, 31, 32, 33, 34

36

-

Fritt i luft

-

-

0

10, 11

-

30, 31, 32, 34

36

35

I vatten

80

80

0

-

0

0

-

-

Placering

Utan fäste

Åtkomligt

I hålrum i byggnad Inte åtkomligt I kabelkanal

Siffrorna i rutorna avser typnummer i tabell 52A.3 - Inte tillåtet 0 Inte tillämpligt eller inte normalt använt i praktiken

238

I helt sluten kabel­kanal

Tabell 52A.3 – Exempel på installationsmetoder med hänvisning till motsvarade förläggningssätt för framtagning av belastningsförmåga ANM – Exemplen är inte avsedda att avbilda faktiska produkter eller installationspraxis, utan symboliserar det beskrivna förläggningssättet.

Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

1

Isolerade ledare eller enledarkablar i ett rör i en värmeisolerad vägg 1)

A1

2

Flerledarkabel i ett rör i en värmeisolerad vägg 1)

A2

Flerledarkabel direkt i en värmeisolerad vägg 1)

A1

4

Isolerade ledare eller enledarkablar i ett rör på en murad vägg eller en vägg av trä, eller på ett avstånd mindre än 0,3 ggr rördiametern från väggen

B1

5

Flerledarkabel i ett rör på en murad vägg eller en vägg av trä, eller på ett avstånd mindre än 0,3 ggr rördiametern från väggen

B2

3

1)

Värmeledningsförmågan på väggens inre skikt får inte understiga 10 W/m2 • K.

239

Tabell 52A.3 (fortsättning) Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

6 7

Isolerade ledare eller mantlade enledarkablar i kabelkanaler på träväggar – horisontellt monterat 2) – vertikalt monterat 2)

B1

8 9

Flerledarkablar i kabelkanaler på träväggar – horisontellt monterat 2) – vertikalt monterat 2)

(B2 kan användas)

10 11

12

Isolerade ledare eller mantlade enledarkablar i upphängd kabelkanal 2) Flerledarkabel i upphängd kabelkanal 2)

Isolerade ledare eller mantlade enledarkablar i urfräsningar 3)

B1 B2

A1

Särskild uppmärksamhet ska riktas på vertikala dragningar med begränsad ventilation. På dessa ställen kan en betydande ökning av omgivningstemperaturen uppstå. 2)

De värden som ges för förläggningssätt B1 och B2 i bilaga 52A gäller för en strömkrets. Om det är mer än en krets i kabelkanalen ska en omräkningsfaktor för flera kretsar från tabell 52B.17 tillämpas oberoende av om det förekommer inre skärmar eller delningar.

3)

Kapslingens värmeledningsförmåga antas på grund av material och utförande samt möjlighet till luftspalter vara låg. I de fall då värmeledningsförmågan är lika som installationsmetoderna 6 eller 8 får förläggningsmetod B1 användas.

240

Tabell 52A.3 (fortsättning) Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

15

Isolerade ledare i rör eller en- eller flerledarkablar i dörrfoder 4

A1

16

Isolerade ledare i rör eller mantlade en- eller flerledarkablar i fönsterkarmar 4

4)

A1

Kapslingens värmeledningsförmåga antas på grund av material och utförande samt möjlighet till luftspalter vara låg. I de fall då värmeledningsförmågan är lika som installationssätten 6, 7, 8 eller 9 får förläggningssätt B1 och B2 användas.

241

Tabell 52A.3 (fortsättning)

Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

20

Mantlade en- eller flerledarkablar: – fäst mot eller på ett avstånd av mindre än 0,3 kabeldiametrar från en trävägg

C

21

Mantlade en- eller flerledarkablar: – fäst direkt under ett undertak av trä

22

Mantlade en- eller flerledarkablar: – med avstånd från ett undertak

Under övervägande

23

Fast installation av upphängd armatur

C med fall 3 i tabell 52B.17

C tillsammans med fall 3 i tabell 52B.17

Särskild uppmärksamhet ska riktas på vertikala dragningar med begränsad ventilation. På dessa ställen kan en betydande ökning av omgivningstemperaturen uppstå.

242

Tabell 52A.3 (fortsättning)

Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

2

3

4

1 >
0,3 De

Mantlade en- eller flerledarkablar: – på operforerad kabelränna

C tillsammans med fall 2 i tabell 52B.17 5)

Mantlade en- eller flerledarkablar: – på operforerad kabelränna

E eller F tillsammans med fall 4 i tabell 52B.17 5)

Mantlade en- eller flerledarkablar: – på vinklar eller på trådgaller

E eller F

33

Mantlade en- eller flerledarkablar: – på större avstånd än 0,3 ggr kabeldiametern från väggen

E eller F tillsammans med fall 4 eller 5 i tabell 52B.17 eller förläggningsfall G 5)

34

Mantlade en- eller flerledarkablar: – på stege

E eller F

35

En- eller flerledarkabel upphängd i vajer eller med vajer innesluten

E eller F

36

Isolerad eller oisolerad ledare på isolator

G

30

>
0,3 D e

>
0,3 De

31

≥0,3> D< e> 0,3 D e >

0,3 De

> 0,3 De

Särskild uppmärksamhet ska riktas på vertikala dragningar med begränsad ventilation. På dessa ställen kan en betydande ökning av omgivningstemperaturen uppstå. 5) I vissa fall kan det vara lämpligare att använda särskilda omräkningsfaktorer, se till exempel tabellerna 52B.20 och 52B.21, observera även avsnitt 523.4.

243

Tabell 52A.3 (fortsättning)

Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

40

De

41

De

V

Mantlad en- eller flerledarkabel i hålrum i byggnad 6),7)

1,5 De ≤ V < 5 De B2 5 De ≤ V < 50 De B1

V

Isolerad ledare i elinstallationsrör i hålrum i byggnad 6),8)

1,5 De ≤ V < 20 De B2 V ≥ 20 De B1

42

Mantlad en- eller flerledarkabel i hålrum i elinstallationsrör i byggnad

43

De

V

Isolerad ledare i kabelkanal i hålrum i byggnad 6),8)

44

De

V

En- eller flerledarkabel i kabelkanal i hålrum i byggnad

45

V

46

47

De

V

Under övervägande

1,5 De ≤ V < 20 De B2 V ≥ 20 De B1

Under övervägande

Isolerade ledare i kanal inmurad i vägg med värmeledningsförmåga som inte överstiger 2 K·m/W 6),7)

1,5 De ≤ V < 5 De B2 5 De ≤ V < 50 De B1

Mantlad en- eller flerledarkabel i kanal inmurad i vägg med termisk resistans som inte överstiger 2 K·m/W

Under övervägande

Mantlad en- eller flerledarkabel – i hålrum i undertak – i installationsgolv 6),7)

1,5 De ≤ V < 5 De B2 5 De ≤ V < 50 De B1

Särskild uppmärksamhet ska riktas på vertikala dragningar med begränsad ventilation. På dessa ställen kan en betydande ökning av omgivningstemperaturen uppstå. 6) V är det mindre måttet eller diametern i en murad kanal eller hålighet, eller det vertikala djupet på en rektangulär kanal, golveller undertakshålighet. 7) D är ytterdiametern på en flerledarkabel e – 2,2 ggr kabeldiametern när tre enledarkablar buntas i triangel, eller – 3 ggr kabeldiametern när tre enledarkablar förläggs i ett plan. 8) D är ytterdiametern på ett rör eller vertikalt djup på en kabelkanal. e

244

Tabell 52A.3 (fortsättning) Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

Isolerade ledare eller enledarkablar i infällda elkanaler i golvet

50

Mantlade flerledarkablar i infällda kabelkanaler i golvet

51

52

TV

TV

ICT

ISDN

52

53

ISDN

Isolerade ledare eller mantlade enledarkablar i inbyggda kabelkanaler Mantlade flerledarkablar i inbyggda kabelkanaler

ICT

53

54

55

56

De

V

Isolerade ledare eller mantlade enledarkablar horisontellt eller vertikalt förlagda i elinstallationsrör i oventilerade kabelkanaler 9) Isolerade ledare i rör i öppna eller ventilerade kabelkanaler i golvet 10),11)

Mantlade en- eller flerledarkablar horisontellt eller vertikalt förlagda i öppna eller ventilerade kabelkanaler

B1 B2

B1 B2

1,5 De ≤ V < 20 De B2 V ≥ 20 De B1

B1

B1

11)

Särskild uppmärksamhet ska riktas på vertikala dragningar med begränsad ventilation. På dessa ställen kan en betydande ökning av omgivningstemperaturen uppstå. 9) D är rörets ytterdiameter. V är kanalens inre djup. Kanalens djup har större betydelse än dess bredd. e 10) Då flerledare installeras enligt installationsmetod 55 ska förläggningssätt B2 tillämpas. 11) Det rekommenderas att dessa installationssätt endast används i områden till vilka endast auktoriserad personal har tillträde. Detta på grund av att anhopning av skräp kan orsaka brandrisk och reduktion av belastningsförmågan.

245

Tabell 52A.3 (fortsättning) Typnummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

57

En- eller flerledarkabel direkt i murvägg med en värmeledningsförmåga som ej är större än 2 K·m/W utan extra skydd mot mekaniskt skada 12)

C

58

Med extra skydd mot mekanisk skada 12)

C

59

Isolerade ledare eller enledarkablar i ett elinstallationsrör i en murvägg

B1

13)

60

12) 13)

246

Mantlad flerledarkablar i rör i murvägg 13)

För kablar med tvärsnittsarea mindre än 16 mm2 kan belastningsförmågan ökas. Murens termiska resistans inte större än 2 K·m/W.

B2

Tabell 52A.3 (fortsättning) Typ­ nummer

Installationsmetod

Beskrivning

Referensmetod för installation vid framtagning av belastningsförmåga (se bilaga 52B)

1

2

3

4

14)

70

Flerledarkabel i rör eller kabelkanal i marken

D

71

Enledarkabel i rör eller kabelkanal i marken

D

72

En- eller flerledarkablar direkt i marken: – utan extra skydd mot mekanisk skada 14

D

73

En- eller flerledarkablar direkt i marken: – med extra skydd mot mekanisk skada 14

D

Detta utförande med förläggning direkt i marken är tillrådligt om markens termiska resistans är av storleksordningen 2,5 K • m/W. Vid lägre markresistivitet är belastningsförmågan för kablar i mark märkbart högre.

247

Bilaga 52B (informativ) Belastningsförmåga 52B.1

Inledning

Rekommendationerna i denna bilaga är avsedda att sörja för en tillfredställande livslängd för ledare och isolering med avseende på termiska effekter av långvarig strömbelastning och under normala driftförhållanden. Även andra ställningstaganden påverkar valet av ledararea, såsom fordringar för skydd mot elchock (se kapitel 41), skydd mot termiska effekter (se kapitel 42), överströmsskydd (se kapitel 43), spänningsfall (se avsnitt 525), och temperaturbegränsningar för anslutningspunkter till vilka ledarna bör förbindas (se avsnitt 526). För närvarande upptar denna bilaga endast kablar som inte är armerade och isolerade ledare med en nominell spänning som inte överstiger 1 kV växelspänning eller 1,5 kV likspänning Denna bilaga gäller inte för armerade enledarkablar. ANM 1 – Om armerade enledarkablar används, kan en betydande minskning av de belastningsförmågor som anges i denna standard vara nödvändig. Kabeltillverkaren bör tillfrågas. Detta är också tillämpligt för kablar som inte är armerade och är förlagda i metallrör (se avsnitt 521.5). ANM 2 – Om armerade flerledarkablar används, är de värden som anges i denna bilaga på den säkra sidan . ANM 3 – Belastningsförmågan för isolerade ledare är densamma som för enledarkablar.

Värdena i tabell 52B.2 till 52B.13 avser kablar utan armering och har tagits fram enligt de beräkningsmetoder som anges i IEC 60287, med användning av de dimensioner som anges i IEC 60502 för kablar med märkspänning upp till 1 kV samt ledarresistanser angivna i SS‑EN 60228. Hänsyn har tagits till att olikheter i kabelkonstruktioner (till exempel ledarnas form) och tillverkningsutfall resulterar i en viss spridning av dimensionerna (och som resultat av detta varierande belastningsförmåga för de olika ledarareorna). De i tabellerna angivna värdena har valts med hänsyn till denna spridning på så sätt att en viss säkerhetsmarginal uppkommit. För flerledarkablar med en area av 25 mm 2 eller större gäller tabellernas värden för både runda och sektorformade ledare. Värdena är beräknade med utgångspunkt från sektorformade ledare. 52B.2

Omgivningstemperatur

52B.2.1

Vid fastställande av belastningsförmåga med hjälp av tabellerna i detta avsnitt, bör följande omgivningstemperaturer antas som referensvärden: – för kablar och isolerade ledare i luft, oberoende av förläggningssätt: 30 °C – för nergrävda kablar, såväl direkt i marken som i rör i marken: 20 °C. 52B.2.2

Vid användning av tabellerna i denna standard, och då omgivningstemperaturen på den avsedda installationsplatsen avviker från de ovan refererade omgivningstemperaturerna, bör motsvarande omräkning som är angiven i tabellerna 52B.14 och 52B.15 tillämpas för de belastningsförmågor som anges i tabellerna 52B.2 till 52B.13. För nergrävda kablar behövs ingen ytterligare korrektion om marktemperaturen endast under några enstaka veckor per år överstiger omgivningstemperaturen med upp till 5 K. ANM – För kablar och isolerade ledare i luft, där omgivningstemperaturen tillfälligtvis överstiger omgivningstemperaturen, är en möjlig användning av tabulerade belastningsvärden utan omräkningsfaktorer under övervägande

248

52B.2.3

Omräkningsfaktorerna i tabellerna 52B.14 och 52B.15 tar inte hänsyn till eventuell, om någon, temperaturökning på grund av sol- eller infrarödstrålning. Om kablar eller isolerade ledare utsätts för sådan strålning, kan belastningsförmågan tas fram med hjälp av metoder beskrivna i IEC 60287-serien 52B.3

Markens termiska resistivitet

De i tabellerna i denna bilaga angivna belastningsförmågorna är baserade på en termisk markresistivitet av 2,5 K·m/W. Detta värde anses som en nödvändig förutsättning för tillämpning över hela världen när jordmån och geografisk placering inte är specificerad (se IEC 60287‑3‑1). På platser där den verkliga markresistiviteten är högre än 2,5 K·m/W, bör en motsvarande minskning av belastningsförmågan göras, eller fyllningen i kabelns närmaste omgivning ersättas med ett lämpligare material. Denna situation uppstår vanligtvis vid mycket torra markförhållanden. Omräkningsfaktorer för markresistiviteter andra än 2,5 K·m/W finns angivna i tabell 52B.16. ANM – De belastningsförmågor för kablar i mark som anges i tabellerna i denna bilaga är endast avsedda att omfatta kabeldragningar i och runt omkring byggnader. Vid andra installationer, där undersökningar visar värden på markens termiska resistivitet som bättre lämpar sig för den överförda lasten, kan belastningsförmågor tas fram med hjälp av beräkningsmetoder som är angivna i IEC 60287.

52B.4

Anhopning av isolerade ledare eller kablar

52B.4.1

Förläggningssätt A till D i tabell 52B.1

De belastningsförmågor som anges i tabellerna 52B.2 till 52B.7 avser enstaka kretsar bestående av följande antal ledare: – två isolerade ledare, två enledarkablar eller en tvåledarkabel – tre isolerade ledare, tre enledarkablar eller en treledarkabel. Vid installation av fler isolerade ledare eller kablar tillsammans, bör omräkningsfaktorerna för anhopning, som specificeras i tabellerna 52B.17 till 52B.19, tillämpas. ANM – Beräkningen av omräkningsfaktorerna för anhopning är baserad på långvarig kontinuerlig drift vid full belastning på samtliga fasledare. Om installationens driftförhållanden medför en lägre belastningsgrad, kan omräkningsfaktorerna för anhopning vara högre.

52B.4.2

Förläggningssätt E till F i tabell 52B.1

Belastningsförmågorna i tabellerna 52B.8 till 52B.13 avser de refererade installationsmetoderna. Vid installation på kabelrännor, järn eller liknande tas belastningsförmågor fram för både enstaka kretsar och grupper genom multiplikation av värdena i tabell 52B.8 till 52B.13, angivna för ett liknade montage av isolerade ledare eller kablar i luft, och omräkningsfaktorer för anhopning i tabellerna 52B.20 och 52B.21. För omantlade mineralisolerade kablar som inte utsätts för beröring behövs inga omräkningsfaktorer med avseende på förläggningssätt. Se tabellerna 52B.7 och 52B.9. Följande anmärkningar gäller avsnitten 52B.4.1 och 52B.4.2 ANM 1 – Omräkningsfaktorerna för anhopning har beräknats som medelvärden för ledarareor med hänsyn tagen till kabeltyper och installationsförutsättningar. Uppmärksamhet bör riktas på de anmärkningar som är införda i varje tabell. I vissa fall kan en mer noggrann beräkning vara att föredra. ANM 2 – Utgångspunkten för beräkningen av omräkningsfaktorerna för anhopning har varit att kretsarna består av likvärdigt belastade isolerade ledare eller kablar. När en anhopning består av olika grova isolerade ledare eller kablar, bör i första hand de klenare areornas strömbelastning beaktas (se tabell 52B.5).

249

52B.5

Anhopning av olika grova ledare

De angivna omräkningsfaktorerna för anhopning avser anhopningar som består av likvärdigt belastade kablar. Beräkning av omräkningsfaktorer för anhopningar bestående av olika grova areor av lika belastade isolerade ledare eller kablar är beroende av antalet i anhopningen samt av fördelningen av areorna. Dessa faktorer kan inte anges i tabellform utan måste beräknas individuellt. Beräkningsmetoden för dessa faktorer omfattas inte av denna standard. Några specifika exempel när sådana beräkningar är lämpliga ges nedan. ANM – En anhopning som innehåller mer än tre närliggande standardareor kan anses utgöra en anhopning av olika areor. En anhopning som består av kablar med liknande area antas vara en anhopning där belastningsförmågan för alla kablar utgår från samma maximalt tillåtna ledartemperatur och där spridningen i ledararea inte är mer än tre närliggande standardareor.

52B.5.1

Anhopningar i rör, kabelstammar eller kabelkanaler

En omräkningsfaktor med viss säkerhetsmarginal för anhopning för en grupp som innehåller isolerade ledare eller kablar av olika area installerade i rör, kanalskenor eller kabelkanaler är: där F

är omräkningsfaktorn för anhopningen

n

är antalet flerledarkablar eller kretsar i en anhopning.

Den omräkningsfaktor för anhopning som denna formel ger leder till en minskning av risken för överbelastning av klenare areor men kan också ge ett dåligt utnyttjande av grövre areor. Denna effekt kan undvikas genom att klena och grova areor inte blandas i samma anhopning. Genom att använda en beräkningsmetod som är speciellt avsedd för anhopningar av olika areor av isolerade ledare eller kablar i rör, kanalskenor eller kanaler kan en mer korrekt omräkningsfaktor för dessa anhopningar erhållas. 52B.5.2

Anhopning på kabelrännor

När en anhopning innehåller isolerade ledare eller kablar av olika areor, bör speciellt strömbelastningen i de klenare areorna beaktas. Det är fördelaktigt att använda beräkningssätt som är speciellt avsedda för anhopningar av isolerade ledare eller kablar innehållande olika areor. Den omräkningsfaktor för anhopning som tas fram enligt avsnitt 52B.5.1 resulterar i ett värde som är på den säkra sidan. 52B.6

Installationsmetoder

52B.6.1

Förläggningssätt

Förläggningssätten är de installationsmetoder för vilka belastningsförmågan har bestämts genom provning eller beräkning. Förläggningssätt A1, typ nr 1 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör i en värmeisolerad vägg) och A2 typ nr 2 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör i en värmeisolerad vägg). Väggen består av ett yttre väderbeständigt skikt, värmeisolering samt ett inre skikt av trä eller träliknande material med en värmeledningsförmåga av minst 10 W/m 2 · K. Röret är fast monterat intill, men inte nödvändigtvis i kontakt med, det inre skiktet. Värmen från kabeln antas endast ledas bort genom det inre skiktet. Röret får vara av metall eller plast. Förläggningssätt B1, typ nr 4 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör på en värmeisolerad vägg) och B2, typ nr 5 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör på en värmeisolerad vägg).

250

Röret är monterat på en trävägg på så sätt att avståndet mellan röret och ytskiktet är mindre än 0,3 gånger rörets diameter. Röret får vara av metall eller plast. Om röret är fastsatt på en murad vägg kan belastningsförmågan för en kabel eller isolerad ledare bli högre. Förläggningssätt C, typ nr 20 i tabell 52A.3 (en- eller flerledarkabel på en trävägg) Kabel monterad på en trävägg på så sätt att avståndet mellan kabeln och ytskiktet är mindre än 0,3 gånger kabelns diameter. Om kabeln är fastsatt på, eller inlagd i, en murvägg kan belastningsförmågan bli högre. ANM 1 – Med uttrycket murvägg avses här tegelväggar, betongväggar, gipsväggar eller liknande (andra än termiskt isolerande material).

Förläggningssätt D1 typ nr 70 i tabell 52A.3 (flerledarkablar i rör i marken). Och D2 (flerledarkablar avsedda för markförläggning. Se tillverkarens anvisningar) Kablar förlagda i rör av plast, keramik eller metall lagda direkt i kontakt med en mark som har en termisk resistivitet av 2,5 K·m/W och på ett djup av 0,7 m. Se även avsnitt 52B.3. Kablar förlagda direkt i kontakt med mark med en termisk resistivitet av 2,5 K·m/W samt på ett djup av 0,7 m (se även avsnitt 52B.3) ANM 2 – När kablar förläggs i mark är det viktigt att mantelns temperatur inte blir för hög. Om värmen från manteln torkar ut marken intill kabeln kan det leda till att markens termiska resistivitet ökar och kabeln överlastas. En metod för att undvika detta är att använda tabellerna för 70 °C ledartemperatur även om kabeln är konstruerad för 90 °C.

Förläggningssätt E, F och G typ nr 32 och 33 i tabell 52A.3 (en- eller flerledarkablar i luft) Kabel monterad så att värmeavgivning från kabeln inte hindras. Hänsyn bör tas till andra uppvärmningskällor såsom till exempel solbestrålning. Det bör tillses att ett fritt luftflöde inte hindras. Normalt anses att ett fritt avstånd av 0,3 kabeldiametrar mellan kablar och närliggande ytor, eller en kabeldiameter för enkelledare, vara tillräckligt för att uppfylla fordringarna för förläggning fritt i luft. 52B.6.2

Andra förläggningssätt

Kabel under innertak: liknar förläggningssätt C, förutom att belastningsförmågan för en kabel under undertak är något minskat (se tabell 52B.17) beroende på att det naturliga luftflödet är något begränsat. Kabel på golv eller på operforerad kabelränna: liknar förläggningssätt C. Kabelränna: för att fästa kablarna är kabelrännorna perforerade med en mängd najningshål. Belastningsförmågan för kablar på perforerade rännor har tagits fram genom provning med rännor vilkas hålighet upptagit 30 % av bottenytan. I de fall där håligheten är mindre än 30 % av bottenytan bör kabelrännan betraktas som operforerad. Stegförläggning: detta utförande har en minimal begränsning av luftflödet runt kablarna, speciellt om de bärande delarna inte upptar mer än 10 % av den horisontella ytan. Klamrar och linhållare: kabelfästen som fäster kabeln på ett antal ställen utefter dess längd möjliggör ett nästan helt fritt luftflöde runt kabeln.

251

Allmänna anmärkningar till tabellerna 52B.1 till 52B.21: ANM 1 – De i tabellerna angivna belastningsförmågan avser de typer av isolerade ledare och kablar samt förläggningsmetoder som vanligen används i fasta installationer. De angivna värdena motsvarar kontinuerlig drift (100 % last) vid likspänning. eller växelspänning med nominell frekvens av 50 Hz eller 60 Hz. ANM 2 – Tabell 52B.1 anger de olika förläggningsfall för vilka belastningsförmågan finns i tabellform. Det är inte förutsatt att alla förläggningsfall nödvändigtvis tillämpas i alla länder.

Kabel i innertak: liknar förläggningssätt A. Det kan vara nödvändigt att använda omräkningsfaktorer på grund av högre omgivningstemperatur som kan uppstå i kopplingsdosor eller motsvarande monterade i innertaket. ANM 3 – När kopplingsdosor i innertaket används för att mata belysningsarmaturer, kan värmen från armaturen orsaka en högre omgivningstemperatur än den som förutsätts i tabellerna 52B.2 till 52B.5, se även 522.2.1. Temperaturen kan vara mellan 40 °C och 50 °C , och en omräkningsfaktor enligt tabell 52B.14 måste användas.

252

Tabell 52B.1 – Översikt över förläggningssätt Tabell och kolumn Belastningsförmåga för enstaka kretsar Förläggningssätt

PVC-isolerad

PEX- / EPRisolerad

Mineral­ isolerad

Antal parter

Omräkning för omgivnings­ temperatur

Omräkning för anhopning

2

3

2

3

1, 2 och 3

2

3

4

5

6

7

8

9

Rum ledare i rör i en värmeisolerad vägg

A1

52B.2 Kol 2

52B.4 Kol 2

52B.3 Kol 2

52B.5 Kol 2

–

52B.14

52B.17

Flerledarkabel i rör Rum i värmeisolerad vägg

A2

52B.2 Kol 3

52B.4 Kol 3

52B.3 Kol 3

52B.5 Kol 3

–

52B.14

52B.17

B1

52B.2 Kol 4

52B.4 Kol 4

52B.3 Kol 4

52B.5 Kol 4

–

52B.14

52B.17

B2

52B.2 Kol 5

52B.4 Kol 5

52B.3 Kol 5

52B.5 Kol 5

52B.14

52B.17

C

52B.2 Kol 6

52B.4 Kol 6

52B.3 Kol 6

52B.5 Kol 6

70 °C-Mantel 52B.6 105 °C-Mantel 52B.7

52B.14

52B.17

D

52B.2 Kol 7

52B.4 Kol 7

52B.3 Kol 7

52B.5 Kol 7

–

52B.15

52B.19

70 °C-Mantel 52B.8 105 °C-Mantel 52B.9

52B.14

52B.20

1 Isolerade

Isolerade ledare i rör på trävägg

Flerledarkabel i rör på trävägg

En- eller flerledarkabel på trävägg

Flerledarkabel i kabelkanal i marken

Flerledarkabel fritt i luften Avstånd till vägg minst 0,3 ggr kabeldiameter

E

Koppar 52B.10 Aluminium 52B.11

Koppar 52B.12 Aluminium 52B.13

–

253

Tabell 52B.1 – Översikt över förläggningssätt (fortsättning) Tabell och kolumn Belastningsförmåga för enstaka kretsar Förläggningssätt

PVC-isolerad

PEX- / EPRisolerad

Mineral­ isolerad

Antal parter 1

2 Enledarkablar i luft utan inbördes avstånd

Enledarkablar i luft med inbördes avstånd

Minst en kabeldiameter

F

G

ANM – De är kabelns ytterdiameter.

254

Omräkning för omgivnings­ temperatur

Omräkning för anhopning

2

3

2

3

1, 2 och 3

3

4

5

6

7

8

9

70 °C-Mantel 52B.8 105 °C-Mantel 52B.9

52B.14

52B.21

70 °C-Mantel 52B.8 105 °C-Mantel 52B.9

52B.14

Koppar 52B.10 Aluminium 52B.11

Koppar 52B.12 Aluminium 52B.13

Koppar 52B.10 Aluminium 52B.11

Koppar 52B.12 Aluminium 52B.13

–

Tabell 52B.2 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt som anges i tabell 52B.1 – PVC-isolering, två belastade ledare av koppar eller aluminium – Ledartemperatur 70 °C, omgivningstemperatur i luft 30 °C, i mark 20 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 A1

A2

B1

B2

C

D1

D2

2

3

4

5

6

7

8

14,5 19,5 26 34

14 18,5 25 32

17,5 24 32 41

16,5 23 30 38

19,5 27 36 46

22 29 37 46

22 28 38 48

10 16 25 35

46 61 80 99

43 57 75 92

57 76 101 125

52 69 90 111

63 85 112 138

60 78 99 119

64 83 110 132

50 70 95 120

119 151 182 210

110 139 167 192

151 192 232 269

133 168 201 232

168 213 258 299

140 173 204 231

156 192 230 261

150 185 240 300

240 273 321 367

219 248 291 334

300 341 400 458

258 294 344 394

344 392 461 530

261 292 336 379

293 331 382 427

Aluminium 2,5 4 6

15 20 26

14,5 19,5 25

18,5 25 32

17,5 24 30

21 28 36

22 29 36

10 16 25 35

36 48 63 77

33 44 58 71

44 60 79 97

41 54 71 86

49 66 83 103

47 61 77 93

63 82 98

50 70 95 120

93 118 142 164

86 108 130 150

118 150 181 210

104 131 157 181

125 160 195 226

109 135 159 180

117 145 173 200

150 185 240 300

189 215 252 289

172 195 229 263

234 266 312 358

201 230 269 308

261 298 352 406

204 228 262 296

224 255 298 336

Nominell tvärsnitts­ area för ledare mm2

1 Koppar 1,5 2,5 4 6

ANM – Kolumnerna 3, 5, 6, 7 och 8 avser runda ledare upp till och med 16 mm2. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare.

255

Tabell 52B.3 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt som anges i tabell 52B.1 – PEX- eller EPR-isolering, två belastade ledare av koppar eller aluminium – Ledartemperatur 90 °C, omgivningstemperatur i luft 30 °C, i mark 20 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 Nominell tvärsnitts­ area för ledare mm2

A1

A2

B1

B2

C

D1

D2

1

2

3

4

5

6

7

8

Koppar 1,5 2,5 4 6

19 26 35 45

18,5 25 33 42

23 31 42 54

22 30 40 51

24 33 45 58

25 33 43 53

27 35 46 58

10 16 25 35

61 81 106 131

57 76 99 121

75 100 133 164

69 91 119 146

80 107 138 171

71 91 116 139

77 100 129 155

50 70 95 120

158 200 241 278

145 183 220 253

198 253 306 354

175 221 265 305

209 269 328 382

164 203 239 271

183 225 270 306

150 185 240 300

318 362 424 486

290 329 386 442

393 449 528 603

334 384 459 532

441 506 599 693

306 343 395 446

343 387 448 502

Aluminium 2,5 4 6

20 27 35

25 33 43

23 31 40

26 35 45

26 33 42

19,5 26 33

10 16 25 35

48 64 84 103

45 60 78 96

59 79 105 130

54 72 94 115

62 84 101 126

55 71 90 108

76 98 117

50 70 95 120

125 158 191 220

115 145 175 201

157 200 242 281

138 175 210 242

154 198 241 280

128 158 186 211

139 170 204 233

150 185 240 300

253 288 338 387

230 262 307 352

307 351 412 471

261 300 358 415

324 371 439 508

238 267 307 346

261 296 343 386

ANM – Kolumnerna 3, 5, 6, 7 och 8 avser runda ledare upp till och med 16 mm2. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare

256

Tabell 52B.4 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt som anges i tabell 52B.1 – PVC-isolering, tre belastade ledare av koppar eller aluminium – Ledartemperatur 70 °C, omgivningstemperatur i luft 30 °C, i mark 20 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

1 Koppar 1,5 2,5 4 6

A1

A2

B1

B2

C

D1

D2

2

3

4

5

6

7

8

15,5 21 28 36

15 20 27 34

17,5 24 32 41

18 24 30 38

19 24 33 41

13,5 18 24 31

13 17,5 23 29

10 16 25 35

42 56 73 89

39 52 68 83

50 68 89 110

46 62 80 99

57 76 96 119

50 64 82 98

54 70 92 110

50 70 95 120

108 136 164 188

99 125 150 172

134 171 207 239

118 149 179 206

144 184 223 259

116 143 169 192

130 162 193 220

150 185 240 300

216 245 286 328

196 223 261 298

262 296 346 394

225 255 297 339

299 341 403 464

217 243 280 316

246 278 320 359

Aluminium 2,5 4 6

14 18,5 24

13,5 17,5 23

16,5 22 28

15,5 21 27

18,5 25 32

18,5 24 30

10 16 25 35

32 43 57 70

31 41 53 65

39 53 70 86

36 48 62 77

44 59 73 90

39 50 64 77

53 69 83

50 70 95 120

84 107 129 149

78 98 118 135

104 133 161 186

92 116 139 160

110 140 170 197

91 112 132 150

99 122 148 169

150 185 240 300

170 194 227 261

155 176 207 237

204 230 269 306

176 199 232 265

227 259 305 351

169 190 218 247

189 214 250 282

ANM – Kolumnerna 3, 5, 6, 7 och 8 avser runda ledare upp till och med 16 mm2. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare

257

Tabell 52B.5 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt som anges i tabell 52B.1 – PEX- eller EPR-isolering, tre belastade ledare av koppar eller aluminium – Ledartemperatur 90 °C, omgivningstemperatur i luft 30 °C, i mark 20 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 A1

A2

B1

B2

C

D1

D2

1

2

3

4

5

6

7

8

Koppar 1,5 2,5 4 6

17 23 31 40

16,5 22 30 38

20 28 37 48

19,5 26 35 44

22 30 40 52

21 28 36 44

23 30 39 49

10 16 25 35

54 73 95 117

51 68 89 109

66 88 117 144

60 80 105 128

71 96 119 147

58 75 96 115

65 84 107 129

50 70 95 120

141 179 216 249

130 164 197 227

175 222 269 312

154 194 233 268

179 229 278 322

135 167 197 223

153 188 226 257

150 185 240 300

285 324 380 435

259 295 346 396

342 384 450 514

300 340 398 455

371 424 500 576

251 281 324 365

287 324 375 419

Aluminium 2,5 4 6

19 25 32

18 24 31

22 29 38

21 28 35

24 32 41

22 28 35

10 16 25 35

44 58 76 94

41 55 71 87

52 71 93 116

48 64 84 103

57 76 90 112

46 59 75 90

64 82 98

50 70 95 120

113 142 171 197

104 131 157 180

140 179 217 251

124 156 188 216

136 174 211 245

106 130 154 174

117 144 172 197

150 185 240 300

226 256 300 344

206 233 273 313

267 300 351 402

240 272 318 364

283 323 382 440

197 220 253 286

220 250 290 326

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

ANM – Kolumnerna 3, 5, 6, 7 och 8 avser runda ledare upp till och med 16 mm2. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare

258

Tabell 52B.6 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt C som anges i tabell 52B.1 – Mineralisolering samt mantel och ledare av koppar – PVC-belagda eller öppet exponerade för beröring – Metallmanteltemperatur 70 °C, omgivningstemperatur 30 °C Antal och placering av ledare enligt förläggningssätt C i tabell 52B.1 Tre belastade ledare

Två belastade ledare, tvinnade eller enkelledare

Flerledare eller enledare i triangelformation

Enledare i plan förläggning

2

3

4

23 31 40

19 26 35

21 29 38

25 34 45 57

21 28 37 48

23 31 41 52

10 16 25 35

77 102 133 163

65 86 112 137

70 92 120 147

50 70 95 120

202 247 296 340

169 207 249 286

181 221 264 303

150 185 240

388 440 514

327 371 434

346 392 457

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

1 500 V 1,5 2,5 4 750 V 1,5 2,5 4 6

ANM 1 – För enledarkablar gäller att mantelskärmarna bör förbindas i båda ändar. ANM 2 – För kablar åtkomliga för beröring bör tabellens värden multipliceras med 0,9. ANM 3 – De angivna värdena 500 V och 750 V är kabelns märkspänning.

259

Tabell 52B.7 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt C som anges i tabell 52B.1 – Mineralisolering samt mantel och ledare av koppar – Öppet exponerade, skyddade mot beröring och inte i kontakt med brännbart material – Metallmanteltemperatur 105 °C, omgivningstemperatur 30 °C Antal och placering av ledare enligt förläggningssätt C i tabell 52B.1 Tre belastade ledare

Två belastade ledare, tvinnade eller enkelledare

Flerledare eller enledare i triangelformation

Enledare i plan förläggning

2

3

4

28 38 51

24 33 44

27 36 47

31 42 55 70

26 35 47 59

30 41 53 67

10 16 25 35

96 127 166 203

81 107 140 171

91 119 154 187

50 70 95 120

251 307 369 424

212 260 312 359

230 280 334 383

150 185 240

485 550 643

410 465 544

435 492 572

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

1 500 V 1,5 2,5 4 750 V 1,5 2,5 4 6

ANM 1 – För enledarkablar gäller att mantelskärmarna bör förbindas i båda ändar. ANM 2 – Inga omräkningsfaktorer för anhopning behöver användas. ANM 3 – I denna tabell avser förläggningssätt C murvägg då den höga manteltemperaturen normalt inte är acceptabel för en trävägg. ANM 4 – De angivna värdena 500 V och 750 V är kabelns märkspänning.

260

Tabell 52B.8 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt E, F och G som anges i tabell 52B.1 – Mineralisolering samt mantel och ledare av koppar – PVCbelagda eller öppet exponerade för beröring – Metallmanteltemperatur 70 °C, omgivningstemperatur 30 °C Antal och placering av ledare enligt förläggningssätt E, F och G i tabell 52B.1 Tre belastade ledare

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

Två belastade, tvinnade eller enledare

Flerledare eller enledare i triangelformation

Enledare utan avstånd

Enledare plant vertikalt med avstånd

Enledare plant horisontellt med avstånd

Förläggningssätt E eller F

Förläggningssätt E eller F

Förläggningssätt F

Förläggningssätt G

Förläggningssätt G

eller

1

eller

eller

De

De

2

3

4

5

6

25 33 44

21 28 37

23 31 41

26 34 45

29 39 51

26 36 47 60

22 30 40 51

26 34 45 57

28 37 49 62

32 43 56 71

10 16 25 35

82 109 142 174

69 92 120 147

77 102 132 161

84 110 142 173

95 125 162 197

50 70 95 120

215 264 317 364

182 223 267 308

198 241 289 331

213 259 309 353

242 294 351 402

150 185 240

416 472 552

352 399 466

377 426 496

400 446 497

454 507 565

500 V



1,5 2,5 4 750 V



1,5 2,5 4 6

ANM 1 – För enledarkablar gäller att mantelskärmarna bör förbindas i båda ändar. ANM 2 – För kablar åtkomliga för beröring bör tabellens värden multipliceras med 0,9. ANM 3 – De är kabelns ytterdiameter. ANM 4 – De angivna värdena 500 V och 750V är kabelns märkspänning.

261

Tabell 52B.9 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt E, F och G som anges i tabell 52B.1 – Mineralisolering, mantel och ledare av koppar – Öppet exponerade, skyddade mot beröring – Metallmanteltemperatur 105 °C, omgivningstemperatur 30 °C Antal och placering av ledare enligt förläggningssätt E, F och G i tabell 52B.1 Tre belastade ledare

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

Två belastade ledare, tvinnade eller enkelledare

Flerledare eller enledare i triangel­formation

Enledare utan avstånd

Enledare plant vertikalt med avstånd

Enledare plant horisontellt med avstånd

Förläggningssätt E eller F

Förläggningssätt E eller F

Förläggningssätt F

Förläggningssätt G

Förläggningssätt G

eller

1

2

eller

eller

De

De

3

4

5

6

31 41 54

26 35 46

29 39 51

33 43 56

37 49 64

33 45 60 76

28 38 50 64

32 43 56 71

35 47 61 78

40 54 70 89

10 16 25 35

104 137 179 220

87 115 150 184

96 127 164 200

105 137 178 216

120 157 204 248

50 70 95 120

272 333 400 460

228 279 335 385

247 300 359 411

266 323 385 441

304 370 441 505

150 185 240

526 596 697

441 500 584

469 530 617

498 557 624

565 629 704

500 V 1,5 2,5 4 750 V 1,5 2,5 4 6

ANM 1 – För enledarkablar gäller att mantelskärmarna bör förbindas i båda ändar. ANM 2 – Inga omräkningsfaktorer för anhopning behöver användas. ANM 3 – De är kabelns ytterdiameter. ANM 4 – De angivna värdena 500 V och 750 V är kabelns märkspänning.

262

Tabell 52B.10 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt E, F och G som anges i tabell 52B.1 – PVC-isolering, kopparledare – Ledartemperatur 70 °C, omgivningstemperatur 30 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 Flerledarkablar

Två belastade ledare

Nominell tvärsnitts­ area för ledare mm2

Enledarkablar

Tre belastade ledare

Förlägg­ nings­sätt E

Förlägg­ nings­sätt E

Två belastade ledare utan avstånd

Tre belastade ledare i triangel­ forma­tion

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt F

Tre belastade ledare i plan förläggning

eller

Med avstånd

Utan avstånd

Horisontellt

Vertikalt

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt G

Förlägg­ nings­sätt G

eller

De

De 1

2

3

4

1,5

22

18,5

2,5

30

25



4

40

34



6

51

43

10

70

60 80

94

16

–



– –





– –



5

–



6

7

8 –



–

–



–

–



–

–



–

–



–

–

–



–

–



–

–



–

–



–

–



–

–



–

–





25

119

101

131

110

114

146

130

35

148

126

162

137

143

181

162

50

180

153

196

167

174

219

197

70

232

196

251

216

225

281

254

95

282

238

304

264

275

341

311

120

328

276

352

308

321

396

362

150

379

319

406

356

372

456

419

185

434

364

463

409

427

521

480

240

514

430

546

485

507

615

569

400



500 630

497

629

561

587

709

659

–



–

754

656

689

852

795

–



–

868

749

789

982

920

–



–

1 005

855

905

1 138

1 070

593

300





ANM 1 – Ledare upp till och med 16 mm2 förutsätts vara runda. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare. ANM 2 – De är kabelns ytterdiameter.

263

Tabell 52B.11 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt E, F och G som anges i tabell 52B.1 – PVC-isolering, aluminiumledare – Ledartemperatur 70 °C, omgivningstemperatur 30 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 Flerledarkablar

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

Två belastade ledare

Tre belastade ledare

Enledarkablar Två belastade ledare utan avstånd

Tre belastade ledare i triangel­ formation

eller

Tre belastade ledare i plan förläggning Utan avstånd

Med avstånd Horisontellt

eller

De

1 2,5 4 6

Vertikalt

De

Förlägg­ nings­sätt E

Förlägg­ nings­sätt E

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt G

Förlägg­ nings­sätt G

2

3

4

5

6

7

8

23 31 39

19,5 26 33

– – –

– – –

– – –

– – –

– – –

10 16 25 35

54 73 89 111

46 61 78 96

– – 98 122

– – 84 105

– – 87 109

– – 112 139

– – 99 124

50 70 95 120

135 173 210 244

117 150 183 212

149 192 235 273

128 166 203 237

133 173 212 247

169 217 265 308

152 196 241 282

150 185 240 300

282 322 380 439

245 280 330 381

316 363 430 497

274 315 375 434

287 330 392 455

356 407 482 557

327 376 447 519

400 500 630

– – –

– – –

600 694 808

526 610 711

552 640 746

671 775 900

629 730 852

ANM 1 – Ledare upp till och med 16 mm2 förutsätts vara runda. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare. ANM 2 – De är kabelns ytterdiameter.

264

Tabell 52B.12 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt E, F och G som anges i tabell 52B.1 – PEX- eller EPR-isolering, kopparledare – Ledartemperatur 90 °C, omgivningstemperatur 30 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 Flerledarkablar

Nominell tvärsnitts­ area för ledare mm2

Två belastade ledare

Förlägg­ nings­sätt E

Tre belastade ledare

Förlägg­ nings­sätt E

Enledarkablar Två belastade ledare utan avstånd

Förlägg­ nings­sätt F

Tre belastade ledare i triangel­ formation Förlägg­ nings­sätt F

eller

Tre belastade ledare i plan förläggning Med avstånd

Utan avstånd

Horisontellt

Vertikalt

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt G

Förlägg­ nings­sätt G

eller

De 1

De

2

3

4

5

6

7

8

1,5

26

23

–

–

–

–

–

2,5

36

32

–

–

–

–

–



4

49

42

–

–

–

–

–



6

63

54

–

–

–

–

–

10

86

75

–

–

–

–

–

16

115

100

–

–

–

–

25

149

127

161

135

141

182

– 161

35

185

158

200

169

176

226

201

50

225

192

242

207

216

275

246

70

289

246

310

268

279

353

318

95

352

298

377

328

342

430

389 454

120

410

346

437

383

400

500

150

473

399

504

444

464

577

527

185

542

456

575

510

533

661

605

240

641

538

679

607

634

781

719

300

741

621

783

703

736

902

833

400

–

–

940

823

868

1 085

1 008

500

–

–

1 083

946

998

1 253

1 169

630

–

–

1 254

1 088

1 151

1 454

1 362

ANM 1 – Ledare upp till och med 16 mm2 förutsätts vara runda. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare. ANM 2 – De är kabelns ytterdiameter.

265

Tabell 52B.13 – Belastningsförmåga i A för de förläggningssätt E, F och G som anges i tabell 52B.1 – PEX- eller EPR-isolering, aluminiumledare – Ledartemperatur 90 °C, omgivningstemperatur 30 °C Förläggningssätt enligt tabell 52B.1 Flerledarkablar Två belastade ledare

Tre belastade ledare

Nominell tvärsnittsarea för ledare mm2

1

Enledarkablar Två belastade ledare utan avstånd

Tre belastade ledare i triangel­ formation

Tre belastade ledare i plan förläggning Utan avstånd

Med avstånd Horisontellt

eller

eller

De

Vertikalt

De

Förlägg­ nings­sätt E

Förlägg­ nings­sätt E

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt F

Förlägg­ nings­sätt G

Förlägg­ nings­sätt G

2

3

4

5

6

7

8

2,5

28

24

–

–

–

–

–

4

38

32

–

–

–

–

–

6

49

42

–

–

–

–

– –

10

67

58

–

–

–

–

16

91

77

–

–

–

–

–

25

108

97

121

103

107

138

122

35

135

120

150

129

135

172

153

50

164

146

184

159

165

210

188

70

211

187

237

206

215

271

244 300

95

257

227

289

253

264

332

120

300

263

337

296

308

387

351

150

346

304

389

343

358

448

408

185

397

347

447

395

413

515

470

240

470

409

530

471

492

611

561

300

543

471

613

547

571

708

652 792

400

–

–

740

663

694

856

500

–

–

856

770

806

991

921

630

–

–

996

899

942

1 154

1 077

ANM 1 – Ledare upp till och med 16 mm2 förutsätts vara runda. Värden för större areor hänför sig till sektorformade ledare och kan med säkerhetsmarginal även användas för runda ledare. ANM 2 – De är kabelns ytterdiameter.

266

Tabell 52B.14 – Omräkningsfaktorer för andra omgivningstemperaturer i luft än 30 °C avsedda att användas för att ta fram belastningsförmågan för kablar i luft Isolering Omgivnings­ temperatur °C

Mineral * PVC

PEX and EPR

PVC-belagd eller bar och utsatt för beröring, 70 °C

Bar inte utsatt för beröring, 105 °C

10

1,22

1,15

1,26

1,14

15

1,17

1,12

1,20

1,11

20

1,12

1,08

1,14

1,07

25

1,06

1,04

1,07

1,04

35

0,94

0,96

0,93

0,96

40

0,87

0,91

0,85

0,92

45

0,79

0,87

0,87

0,88

50

0,71

0,82

0,67

0,84

55

0,61

0,76

0,57

0,80

60

0,50

0,71

0,45

0,75

65

–

0,65

–

0,70

70

–

0,58

–

0,65

75

–

0,50

–

0,60

80

–

0,41

–

0,54

85

–

–

–

0,47

90

–

–

–

0,40

95

–

–

–

0,32

* För högre omgivningstemperaturer, kontakta tillverkaren.

267

Tabell 52B.15 – Omräkningsfaktorer för andra marktemperaturer än 20 °C, avsedda att användas för att ta fram belastningsförmågan i kabelkanaler i mark Isolation

Marktemperatur °C

PVC

10

1,10

1,07

15

1,05

1,04

PEX och EPR

25

0,95

0,96

30

0,89

0,93

35

0,84

0,89

40

0,77

0,85

45

0,71

0,80

50

0,63

0,76

55

0,55

0,71

60

0,45

0,65

65

–

0,60

70

–

0,53

75

–

0,46

80

–

0,38

Tabell 52B.16 – Omräkningsfaktorer för kablar förlagda i mark vars termiska resistans avviker från 2,5 K ∙ m/W, avsedda att användas för att ta fram belastningsförmågan vid förläggningssätt D Termisk resistivitet, K·m/W

0,5

0,7

Omräkningsfaktor, i rör i mark

1,28

1,20

Omräkningsfaktor, direkt i mark

1,88

1,62

1

1,5

2

2,5

3

1,18

1,1

1,05

1

0,96

1,5

1,28

1,12

1

0,90

ANM 1 – De angiva omräkningsfaktorerna är medelvärden inom det areaområde och för de installationssätt som omfattas av tabellerna 52B.2 till 52B.5. Omräkningsfaktorernas noggrannhet ligger inom ±5 %. ANM 2 – Omräkningsfaktorerna gäller kablar dragna i rör. För kablar direkt i mark kommer omräkningsfaktorerna för termisk resistans mindre än 2,5 K·m/W att bli högre. För noggrannare beräkningar kan metoder som beskrivs i IEC 60287 användas. ANM 3 – Omräkningsfaktorerna gäller för rör nergrävda till ett djup av 0,8 m. ANM 4 – Det förutsätts att markens egenskaper är likformiga. Ingen hänsyn har tagits till eventuell fuktvandring som kan leda till lokal förhöjd termisk resistivitet. Om man misstänker partiell uttorkning ska belastningsförmågan tas fram med hjälp av metoder som finns beskrivna i IEC 60287.

268

Tabell 52B.17 – Korrigering av belastningsförmåga vid anhopning av kablar, för användning tillsammans med belastningsförmågan i tabellerna 52B.2 till 52B.13

Fall

Används tillsammans med belastnings­ förmåga från tabell

Antal flerledarkablar eller grupper av enledarkablar bredvid varandra

Förläggnings­ sätt (utan avstånd) 1

2

3

4

5

6

7

8

9

12

16

20

1

Tillsammans i luft, på en yta, infälld eller omsluten

1,00

0,80

0,70

0,65

0,60

0,57

0,54

0,52

0,50

0,45

0,41

0,38

2

Ett lager på vägg, golv eller operforerad kabelränna

1,00

0,85

0,79

0,75

0,73

0,72

0,72

0,71

0,70

3

Ett lager fäst direkt under ett undertak av trä

0,95

0,81

0,72

0,68

0,66

0,64

0,63

0,62

0,61

4

Ett lager på perforerad horisontell eller vertikal ränna

1,00

0,88

0,82

0,77

0,75

0,73

0,73

0,72

0,72

5

Ett lager på stege eller med klammer etc

1,00

0,87

0,82

0,80

0,80

0,79

0,79

0,78

0,78

För mer än nio flerledarkablar eller grupper av enledarkablar krävs ingen ytterligare reduktion.

52B.2 till 52B.13 Förläggnings­sätt A till F

52B.2 till 52B.7 Förläggnings­ sätt C

52B.8 till 52B.13 Förläggnings­sätt E och F

ANM 1 –  Omräkningsfaktorerna avser grupper av lika belastade kablar av samma typ. ANM 2 –  Om det horisontella avståndet mellan två intilliggande kablar överstiger 2 ggr kablarnas ytterdiameter behöver ingen omräkning göras. ANM 3 –  Samma omräkningsfaktor gäller för: – grupper av två- eller treledarkablar – flerledarkablar. ANM 4 –  Om en installation innefattar både två- och treledarkablar, anses antalet kablar vara detsamma som antalet kretsar. Motsvarade omräkningsfaktor för tvåledarkablar tas från tabellen för två belastade ledare, och motsvarande omräkningsfaktor för treledarkablar från tabellen för tre belastade ledare. ANM 5 –  Om en grupp innehåller n enledarkablar kan den endera anses motsvara n/2 kretsar med två belastade ledare eller n/3 kretsar med tre belastade ledare. ANM 6 – De angiva omräkningsfaktorerna är medelvärden inom det areaområde och för de installationssätt som omfattas av tabellerna 52B.2 till 52B.13. Omräkningsfaktorernas noggrannhet ligger inom ±5 %. ANM 7 –  Vid vissa installationer, samt för förläggningssätt som inte är medtagna i tabellen ovan kan det vara lämpligt att använda omräkningsfaktorer för speciella fall, se exempel i tabellerna 52B.20 och 52B.21.

269

Tabell 52B.18 – Korrigering av belastningsförmåga vid anhopning av kablar i mark – Förläggningssätt D i tabellerna 52B.2 till 52B.5 – En- eller flerledarkablar Avstånd mellan kablarna a* Antal kretsar

Inget (kablarna i kontakt)

En kabeldiameter

0,125 m

0,25 m

0,5 m

2

0,75

0,80

0,85

0,90

0,90

3

0,65

0,70

0,75

0,80

0,85

4

0,60

0,60

0,70

0,75

0,80

5

0,55

0,55

0,65

0,70

0,80

6

0,50

0,55

0,60

0,70

0,80

* Flerledarkablar

a

a

* Enledarkablar

a

a

ANM 1 – Angivna värden avser ett installationsdjup av 0,7 m och en termisk markresistivitet av 2,5 K·m/W. De är medelvärden för det areaområde och de typer som är aktuella i tabellerna 52B.2 till 52B.5. Medelvärdesbildning och avrundning kan resultera i ett fel av ±10 %. (För noggrannare beräkningar kan metoder som beskrivs i IEC 60287‑2‑1 användas.) ANM 2 – Om den termiska resistiviteten är lägre än 2,5 K·m/W kan omräkningsfaktorerna, i allmänhet, ökas och kan beräknas med hjälp av metoder beskrivna i IEC 60287‑2‑1 ANM 3 – Om en krets består av m parallella ledare per fas, ska vid framtagningen av reduktionsfaktorer denna krets betraktas som m kretsar.

270

Tabell 52B.19 – Korrigering av belastningsförmåga vid anhopning av kablar lagda i rör i mark – Förläggningssätt D i tabellerna 52B.2 till 52B.5. A) Flerledarkablar i rör, en kabel per rör Avstånd mellan rören a* Antal kablar

Inget (rör i kontakt)

0,25 m

0,5 m

1,0 m

2

0,85

0,90

0,95

0,95

3

0,75

0,85

0,90

0,95

4

0,70

0,80

0,85

0,90

5

0,65

0,80

0,85

0,90

6

0,60

0,80

0,80

0,90

7

0,57

0,76

0,80

0,88

8

0,54

0,74

0,78

0,88

9

0,52

0,73

0,77

0,87

10

0,49

0,72

0,76

0,86

11

0,47

0,70

0,75

0,86

12

0,45

0,69

0,74

0,85

13

0,44

0,68

0,73

0,85

14

0,42

0,68

0,72

0,84

15

0,41

0,67

0,72

0,84

16

0,39

0,66

0,71

0,83

17

0,38

0,65

0,70

0,83

18

0,37

0,65

0,70

0,83

19

0,35

0,64

0,69

0,82

20

0,34

0,63

0,68

0,82

* Flerledarkablar

a

ANM 1 – Angivna värden avser ett installationsdjup av 0,7 m och en termisk markresistivitet av 2,5 K·m/W. De är medelvärden för det areaområde och de typer som är aktuella i tabellerna 52B.2 till 52B.5. Medelvärdesbildning och avrundning kan resultera i ett fel av ±10 %. För noggrannare beräkningar kan metoder som beskrivs i IEC 60287 användas. ANM 2 – Om den termiska resistiviteten är lägre än 2,5 K·m/W kan omräkningsfaktorerna, i allmänhet, ökas och kan beräknas med hjälp av metoder beskrivna i IEC 60287‑2‑1

271

B) Enledarkablar i omagnetiska rör, en kabel per rör Avstånd mellan rören a*

Antal enledarkretsar bestående av två eller tre kablar

Inget (rör i kontakt)

0,25 m

0,5 m

1,0 m

2

0,80

0,90

0,90

0,95

3

0,70

0,80

0,85

0,90

4

0,65

0,75

0,80

0,90

5

0,60

0,70

0,80

0,90

6

0,60

0,70

0,80

0,90

7

0,53

0,66

0,76

0,87

8

0,50

0,63

0,74

0,87

9

0,47

0,61

0,73

0,86

10

0,45

0,59

0,72

0,85

11

0,43

0,57

0,70

0,85

12

0,41

0,56

0,69

0,84

13

0,39

0,54

0,68

0,84

14

0,37

0,53

0,68

0,83

15

0,35

0,52

0,67

0,83

16

0,34

0,51

0,66

0,83

17

0,33

0,50

0,65

0,82

18

0,31

0,49

0,65

0,82

19

0,30

0,48

0,64

0,82

20

0,29

0,47

0,63

0,81

* Enledarkablar

a ANM –

a

Angivna värden avser ett installationsdjup av 0,7 m och en termisk markresistivitet av 2,5 K·m/W. De är medelvärden för det areaområde och de typer som är aktuella i tabellerna 52A.2 till 52A.5. Medelvärdesbildning och avrundning kan resultera i ett fel av ±10 %. För noggrannare beräkningar kan metoder som beskrivs i IEC 60287 användas. ANM 2 – Om den termiska resistiviteten är lägre än 2,5 K·m/W kan omräkningsfaktorerna, i allmänhet, ökas och kan beräknas med hjälp av metoder beskrivna i IEC 60287‑2‑1. ANM 3 – Om en krets består av m parallella ledare per fas, ska vid framtagningen av reduktionsfaktorer denna krets betraktas som m kretsar.

272

Tabell 52B.20 – Omräkning av belastningsförmåga vid förläggning av flerledarkablar på stegar och rännor – Förläggningssätt E i tabellerna 52B.8 till 52B.13. Förläggningssätt enligt tabell 52A.3

Antal rännor

Antal kablar 1

2

3

4

6

9

Utan avstånd

Perforerad ränna (ANM 3)

31

≥ 20 mm

1 2 3 6

1,00 0,88 1,00 0,87 1,00 0,86 1,00 0,84

0,82 0,80 0,79 0,77

0,79 0,77 0,76 0,73

0,76 0,73 0,71 0,68

0,73 0,68 0,66 0,64

1 2 3

1,00 1,00 1,00

1,00 0,99 0,98

0,98 0,96 0,95

0,95 0,92 0,91

0,91 0,87 0,85

– – –

1 2

1,00 1,00

0,88 0,88

0,82 0,81

0,78 0,76

0,73 0,71

0,72 0,70

1 2

1,00 1,00

0,91 0,91

0,89 0,88

0,88 0,87

0,87 0,85

– –

≥ 300 mm

Med avstånd De

≥ 20 mm

Utan avstånd

≥ 225 mm

Vertikalt på perforerade rännor (ANM 4)

31

Med avstånd

≥225 mm

De

273

Tabell 52B.20 (fortsättning) Förläggningssätt enligt tabell 52A.3

Antal rännor

Antal kablar 1

2

3

4

5

6

Utan avstånd Operforerad ränna

31

1 2 3 6

0,97 0,84 0,97 0,83 0,97 0,82 0,97 0,81

0,78 0,76 0,75 0,73

0,75 0,72 0,71 0,69

0,71 0,68 0,66 0,63

0,68 0,63 0,61 0,58

1 2 3 6

1,00 0,87 1,00 0,86 1,00 0,85 1,00 0,84

0,82 0,80 0,79 0,77

0,80 0,78 0,76 0,73

0,79 0,76 0,73 0,68

0,78 0,73 0,70 0,64

1 2 3

1,00 1,00 1,00

1,00 0,98 0,97

1,00 0,97 0,96

1,00 0,96 0,93

– – –

≥ 300 mm

≥ 20 mm

Utan avstånd

≥ 300 mm

Steg­ förläggning, klamring, etc (ANM 3)

32 33 34

≥ 20 mm

Med avstånd De

1,00 0,99 0,98

≥ 20 mm

ANM 1 – De angiva omräkningsfaktorerna är medelvärden inom det areaområde samt de förläggningssätt som innefattas av tabellerna 52B.8 till 52B.13. Omräkningsfaktorernas noggrannhet ligger inom ±5 %. ANM 2 – Omräkningsfaktorerna gäller för kablar i ett lager, vilket visas ovan, och gäller inte när kablar monteras i fler lager direkt ovanför. Omräkningsfaktorer för kablar i flera lager kan medföra en avsevärd reduktion av belastningsförmågan och bör bestämmas med någon lämplig metod. ANM 3 – Angivna värden gäller vid ett vertikalt avstånd mellan kabelrännorna av minst 300 mm och minst 20 mm mellan kabelstegen och väggen. Vid ett mindre avstånd bör värdena minskas. ANM 4 – Angivna värden gäller vid ett horisontellt avstånd mellan kabelrännorna av 225 mm då rännorna monteras rygg mot rygg. Vid mindre avstånd bör värdena minskas. ANM 5 – De är kabelns ytterdiameter.

274

Tabell 52B.21 – Korrigering av belastningsförmåga vid förläggning av enledarkablar på stegar och rännor i luft – Förläggningssätt F i tabellerna 52B.8 till 52B.13. Förläggningssätt enligt tabell 52A.3

Antal rännor

Antal trefaskretsar (ANM 2)

Omräkningsfaktor för

1

2

3

1 2 3

0,98 0,96 0,95

0,91 0,87 0,85

0,87 0,81 0,78

Tre kablar i horisontalplanet

1 2

0,96 0,95

0,86 0,84

– –

Tre kablar i vertikalplanet

1 2 3

1,00 0,98 0,97

0,97 0,93 0,90

0,96 0,89 0,86

Tre kablar i horisontalplanet

Utan avstånd Perforerade rännor (ANM 3)

31

≥ 300 mm

≥ 20 mm

Utan avstånd Vertikala perforerade rännor (ANM 4)

31

≥ 225 mm

Utan avstånd Steg­ förläggning, klamring etc (ANM 3)

32 33 34

≥ 300 mm

≥ 20 mm

275

Tabell 52B.21 (fortsättning) ≥ 2D e

Perforerade rännor (ANM 3)

31

De

≥ 300 mm

1 2 3

1,00 0,97 0,96

0,98 0,93 0,92

0,96 0,89 0,86

1 2

1,00 1,00

0,91 0,90

0,89 0,86

1 2 3

1,00 0,97 0,96

1,00 0,95 0,94

1,00 0,93 0,90

≥ 20 mm

Med avstånd Vertikalt på perforerade rännor (ANM 4)

31

≥ 2De ≥ 225 mm

Tre kablar i triangel

De ≥ 2D e

Steg­ förläggning, klamring etc (ANM 3)

32 33 34

De

≥ 300 mm

≥ 20 mm

Omräkningsfaktorerna gäller för kablar (eller triangelgrupper) i ett lager, vilket visas ovan, och gäller inte för när kablar monteras i fler lager direkt ovanför. Omräkningsfaktorer för kablar i flera lager kan medföra en avsevärd reduktion av belastningsförmågan och bör bestämmas med någon lämplig metod. ANM 1 – De angiva omräkningsfaktorerna är medelvärden för det areaområde samt de installationssätt som innefattas av tabellerna 52B.8 till 52B.13. Omräkningsfaktorernas noggrannhet ligger inom ±5 %. ANM 2 - Faktorerna är angivna för kablar i ett lager (eller i triangel) så som visas i tabellen och är inte tillämpbara om kablarna förläggs i mer än ett lager i kontakt med varandra. Värden för sådana förläggningar kan bli avsevärt lägre och måste fastställas med en lämplig metod. ANM 3 – Angivna värden gäller vid ett vertikalt avstånd mellan kabelrännor av minst 300 mm. Vid mindre avstånd bör värdena minskas. ANM 4 – Angivna värden gäller vid ett horisontellt avstånd mellan kabelrännor av 225 mm då rännorna monteras rygg mot rygg och med ett avstånd av minst 20 mm mellan ränna och vägg. Vid mindre avstånd bör värdena minskas. ANM 5 – Vid mer flera parallella kablar per fas, bör varje trefasuppsättning av ledare vid användandet av denna tabell betraktas som en separat krets. ANM6 - Om kretsen består av m parallella ledare per fas, då ska vid bestämning av omräkningsfaktorer denna krets betraktas som m kretsar. ANM 7 – De är kabelns ytterdiameter.

276

Bilaga 52C (informativ) Exempel på en metod för förenkling av tabellerna i avsnitt 523 Denna bilaga är avsedd att illustrera en möjlig metod för hur tabellerna 52B.2 till 52B.5, 52B.10 till 52B.13 och 52B.17 till 52B.21 kan förenklas för användning i nationella regler. Detta utesluter inte användning av andra metoder.

277

Tabell 52C.1 – Belastningsförmåga i A Förläggnings­ sätt enligt tabell 52B.1

Antal ledare samt typ av isolering Tre PVC

A1 A2

Tre PVC

Två PVC

Två PVC

B1 Tre PVC

B2

Tre PEX Tre PEX

Två PEX

Tre PVC

Två PVC

Två PVC

Två PEX

Tre PEX Tre PEX

Tre PVC

C

Två PEX Två PVC

Tre PVC

E

Två PEX

Tre PEX Två PVC

Tre PVC

F 1

2

3

13

13,5

4

Två PEX Tre PEX

Två PEX

Två PVC

Tre PEX

Två PEX

5

6

7

8

9

10

11

12

13

15,5

17

18,5

19,5

22

23

24

26

–

Area mm2 Koppar 1,5

14,5

2,5

17,5

18

19,5

21

23

25

27

30

31

33

36

–

4

23

24

26

28

31

34

36

40

42

45

49

–

6

29

31

34

36

40

43

46

51

54

58

63

–

10

39

42

46

50

54

60

63

70

75

80

86

–

16

52

56

61

68

73

80

85

94

100

107

115

–

25

68

73

80

89

95

101

110

119

127

135

149

161

35

–

–

–

110

117

126

137

147

158

169

185

200

50

–

–

–

134

141

153

167

179

192

207

225

242

70

–

–

–

171

179

196

213

229

246

268

289

310

95

–

–

–

207

216

238

258

278

298

328

352

377

120

–

–

–

239

249

276

299

322

346

382

410

437

150

–

–

–

–

285

318

344

371

395

441

473

504

185

–

–

–

–

324

362

392

424

450

506

542

575

240

–

–

–

–

380

424

461

500

538

599

641

679

Aluminium 2,5

13,5

14

15

16,5

18,5

19,5

21

23

24

26

28

–

4

17,5

18,5

20

22

25

26

28

31

32

35

38

–

6

23

24

26

28

32

33

36

39

42

45

49

–

10

31

32

36

39

44

46

49

54

58

62

67

–

16

41

43

48

53

58

61

66

73

77

84

91

–

25

53

57

63

70

73

78

83

90

97

101

108

121

35

–

–

–

86

90

96

103

112

120

126

135

150

50

–

–

–

104

110

117

125

136

146

154

164

184

70

–

–

–

133

140

150

160

174

187

198

211

237

95

–

–

–

161

170

183

195

211

227

241

257

289

120

–

–

–

186

197

212

226

245

263

280

300

337

150

–

–

–

–

226

245

261

283

304

324

346

389

185

–

–

–

–

256

280

298

323

347

371

397

447

240

–

–

–

–

300

330

352

382

409

439

470

530

ANM – Det är nödvändigt att från tabellerna 52B.2 till 52B.3 kontrollera att det aktuella areaområdet är tillämpligt för det valda förläggningssättet.

278

Tabell 52C.2 – Belastningsförmåga i A Area mm2

Förläggnings­ sätt

Antal belastade ledare samt typ av isolation Två PVC

Tre PVC

Två PEX

Tre PEX

Koppar 1,5

D1

22

18

26

22

2,5

29

24

34

29

4

38

31

44

37

6

47

39

56

46

10

63

52

73

61

16

81

67

95

79

25

104

86

121

101

35

125

103

146

122

50

148

122

173

144

70

183

151

213

178

95

216

179

252

211

120

246

203

287

240

150

278

230

324

271

185

312

258

363

304

240

361

297

419

351

300

408

336

474

396

Aluminium 2,5

D1

22

18,5

26

22



4

29

24

34

29



6

36

30

42

36

10

48

40

56

47

16

62

52

73

61

25

80

66

93

78

35

96

80

112

94

50

113

94

132

112

70

140

117

163

138

95

166

138

193

164

120

189

157

220

186

150

213

178

249

210

185

240

200

279

236

240

277

230

322

272

300

313

260

364

308

279

Tabell 52C.3 – Omräkningsfaktorer för grupper av ledare eller flera flerledarkablar (för användning med belastningsförmågor enligt tabell 52C.1) Fall Förläggningssätt

Antal kretsar eller flerledarkablar 1

2

3

4

6

9

12

16

20

1

Infälld eller inkapslad.

1,00

0,80

0,70

0,70

0,55

0,50

0,45

0,40

0,40

2

I ett lager på väggar, golv eller på operforerade rännor.

1,00

0,85

0,80

0,75

0,70

0,70

–

–

–

3

I ett lager, monterat direkt i taket.

0,95

0,80

0,70

0,70

0,65

0,60

–

–

–

4

I ett lager på perforerade rännor, monterade horisontellt eller vertikalt.

1,00

0,90

0,80

0,75

0,75

0,70

–

–

–

5

I ett lager på kabelstegar eller järn etc.

1,00

0,85

0,80

0,80

0,80

0,80

–

–

–

280

Bilaga 52E (informativ) Övertonernas inverkan på balanserade trefassystem 52E.1

Omräkningsfaktorer för övertonsströmmar i fyr- eller femledarkablar med fyra belastade parter

Avsnitt 523.6.3 anger att om neutralledaren för en ström som inte motsvaras av en minskning av belastningen i fasledarna bör neutralledarens ström tas med i beräkningen av belastningsförmågan för den aktuella kretsen. Denna bilaga är avsedd att beskriva de fall då neutralledaren i ett balanserat trefassystem för ström. Dessa strömmar kommer sig av att fasströmmarna innehåller övertoner som inte kompenseras i neutralledaren. Den mest påtagliga övertonen är den tredje. Den tredje övertonen kan orsaka strömmar i neutralledaren som överstiger grundtonsströmmen i fasledarna. Strömmen i neutralledaren kommer i detta fall att få en påtaglig inverkan på belastningsförmågan för kablarna i denna krets. Omräkningsfaktorerna i denna bilaga avser balanserade trefaskretsar. Det bör påpekas att om endast två av fasledarna är belastade kommer strömmen i neutralledaren att bli ännu större. Neutralledaren kommer då att föra både en obalansström och en okompenserad övertonsström. Detta kan resultera i en överbelastning av neutralledaren. Utrustning som oftast orsakar betydande övertoner är till exempel lysrörsinstallationer samt likriktare som t ex matningsdon för datorer. För ytterligare information om övertonsstörningar hänvisas till SS‑EN 61000-serien. Omräkningsfaktorerna i tabell 52E.1 gäller endast för neutralledare i en fyr- eller femledarkabel och om den är av samma material och har samma tvärsnittsarea som fasledarna. Beräkningen av omräkningsfaktorerna har baserats på tredje övertonen. Om dessa strömmar är betydande, dvs mer än 10 %, kan högre övertoner, t ex 9e, 12e osv, förväntas och en lägre omräkningsfaktor bör tillämpas. Vid obalanser mellan faserna på mer än 50 % kan lägre omräkningsfaktorer vara lämpliga. De i tabellen angivna omräkningsfaktorerna kommer, när de används tillsammans med belastningsförmåga för kablar med tre belastade ledare, att ge belastningsförmågan för fyra belastade ledare när den fjärde ledarens belastning beror på övertoner. Omräkningsfaktorerna tar också hänsyn till temperaturstegringen i fasledarna på grund av övertonerna. Om strömmen i neutralledaren förväntas bli högre än fasströmmen bör valet av kabelstorlek baseras på strömmen i neutralledaren. Om valet av kabelstorlek baseras på en neutralledarström som inte är markant större än fasledarströmmen måste de i tabellen angivna belastningsförmågorna för tre belastade ledare minskas. Om neutralledarströmmen är större än 135 % av fasledarströmmen och kabelvalet är baserat på detta, kommer fasledarna inte att vara fullt belastade. Den minskade värmeavgivningen från fasledarna kompenserar värmeavgivningen från neutralledaren till den grad att det inte är nödvändigt att använda några omräkningsfaktorer för belastningsförmågan i de tre belastade ledarna.

281

Tabell 52E.1 – Omräkningsfaktorer för övertoner i fyr- och femledarkablar Omräkningsfaktor

Tredje överton andel av fasström %

Storleksval utgående från fasström

Storleksval utgående från neutralledarström

0 – 15

1,0

–

15 – 33

0,86

–

33 – 45

–

0,86

> 45

–

1,0

ANM – Storleken på tredjetonsinnehållet i belastningsströmmen är kvoten mellan tredjeövertonen och grundtonen uttryckt i %.

52E.2

Exempel på användning av omräkningsfaktorer för övertonsströmmar

En trefaskrets med en beräknad belastning av 39 A utgörs av en PVC-isolerad fyrledarkabel som klamras på vägg. Detta motsvarar förläggningssätt C. Tabell 52B.4 ger för en 6 mm 2 kopparledare en belastningsförmåga på 41 A vilket verkar lämpligt om ingen hänsyn till övertoner behöver tas. Om halten av tredje övertonen är 20 % bör en omräkningsfaktor på 0,86 användas och den beräknade lasten blir: 39 = 45 A 0,86 För denna belastning är en kabel på 10 mm 2 nödvändig. Om halten av tredje övertonen är 40 % bör kabelvalet baseras på strömmen i neutralledaren. I detta fall är strömmen i neutralledaren: 39 × 0,4 × 3 = 46,8 A Med en omräkningsfaktor av 0,86 ger detta en beräknad belastning av: 46,8 54,4 A = 0,86 För denna belastning är en kabel på 10 mm 2 lämplig. Om halten av tredje övertonen är 50 % bör kabelvalet även här baseras på strömmen i neutralledaren. I detta fall är strömmen i neutralledaren: 39 × 0,5 × 3 = 58,5 A I detta fall är omräkningsfaktorn 1 och en kabelarea på 16 mm 2 fordras. De här visade kabelvalen utgår endast från kabelns belastningsförmåga. Andra faktorer såsom spänningsfall eller avvikande omgivningstemperatur som kan påverka kabelvalet har inte beaktats.

282

Bilaga 52J (informativ) Exempel på inbördes placering av parallella kablar De särskilda placeringar som refereras till i avsnitt 523.7 kan vara a)

För 4 treledarkablar är kopplingsbilden L1L2L3, L1L2L3, L1L2L3, L1L2L3; kablarna får ligga intill varandra

b)

För 6 enledarkablar 1) I plan förläggning, se figur R 2) Ovanför varandra, se figur S 3) I triangel, se figur T

c)

För 9 enledarkablar 1) I plan förläggning, se figur U 2) Ovanför varandra, se figur V 3) I triangel, se figur T

d)

För 12 enledarkablar 1) I plan förläggning, se figur X 2) Ovanför varandra, se figur Y 3) I triangel, se figur Z

De olika avstånden som anges i figurerna ska upprätthållas. N1

L1

L2

L3

L3

L2

L1

N2

Figur R: Särskild placering av 6 parallella enledarkablar i plan formation (Se avsnitt 523.7)

N1

L1

L2

L3

N2

L3

L2

L1

Figur S: Särskild placering av 6 parallella enledarkablar placerade ovanför varandra (Se avsnitt 523.7)

L3

L3 N1

L1

L2

L2

L1

N2

Figur T: Särskild placering av 6 parallella enledarkablar i triangel (Se avsnitt 523.7) ANM – De är kabelns ytterdiameter

283

≥ 2D e

L1

L2

L3

≥ 2D e

N1

L3

L2

L1

N2

L1

L2

L3

De

Figur U: Särskild placering av 9 parallella enledarkablar i plan formation (Se avsnitt 523.7)

L1

L2

L3

N1

≥ 300 mm L3

L2

L1

N2

≥ 300 mm L1

L2

L3

N3

Figur V: Särskild placering av 9 parallella enledarkablar placerade ovanför varandra (Se avsnitt 523.7) ANM – De är kabelns ytterdiameter

≥ 2D e

L3 L1

L2

≥ 2D e

L3

N1

L1

L2

L3

N2

L1

L2

De

N3

Figur W: Särskild placering av 9 parallella enledarkablar i triangel (Se avsnitt 523.7)

N1

L1

L2

L3

L3

L1

L2

N2

N3

L1

L2

L3

L3

L1

Figur X: Särskild placering av 12 parallella enledarkablar i plan formation (se avsnitt 523.7)

284

L2

N2

N1

L1

L2

L3

L3

L2

L1

N2

≥ 300 mm N3

L1

L2

L3

L3

L2

L1

N4

Figur Y: Särskild placering av 12 parallella enledarkablar placerade ovanpå varandra (se avsnitt 523.7)

L3

L3 N1

L1

L2

L2

L3

L3 L1

N2

N3

L1

L2

L2

L1

N4

Figur Z: Särskild placering av 12 parallella enledarkablar i triangel (se avsnitt 523.7)

285

Kapitel 53 – Bryt-, manöver- och skyddsanordningar

530

Allmänt

530.1

Omfattning

Detta kapitel omfattar allmänna fordringar för frånskiljning, brytning och manöver samt regler för val och montering av elektrisk materiel för att uppfylla sådana funktioner. 530.3

Allmänna fordringar

Fordringarna i detta kapitel är avsedda för att personer, husdjur och egendom skyddas, att en säker funktion uppnås i elinstallationen och att fordringarna på skydd mot yttre påverkan är uppfyllda för elinstallationens avsedda användning. All elmateriel ska väljas och monteras så att den uppfyller fordringarna i detta kapitel samt de tillämpliga fordringarna i övriga delar i standarden. 530.3.1

Kontakter i flerpoliga elkopplare ska vara så utförda att de bryter samtliga poler samtidigt, med undantag för kontakter som ska bryta neutralledaren, vilka får slutas före och brytas efter övriga kontakter. 530.3.2

I flerfaskretsar får det inte finnas någon enpolig elkopplare i neutralledaren. Enpoliga elkopplare i enfasgrupper får inte bryta neutralledaren. Om gruppledningen är skyddad av en jordfelsbrytare, som uppfyller fordringarna i avsnitt 415.1, får dock enpoliga elkopplare bryta neutralledaren. För att minska risken för elchock vid felbetjäning ska enpoliga elkopplare normalt vara inkopplade i fasledaren. 530.3.3

En apparat som utför flera funktioner ska för varje enskild funktion uppfylla alla tillämpliga fordringar i detta kapitel. Exempel på apparat som har flera funktioner är en lastfrånskiljare som dels ska kunna bryta last, dels fungera som frånskiljare.

531

Apparater för felskydd genom automatisk frånkoppling av matningen

531.1

Överströmsskydd

531.1.1

TN-system

I TN-system ska överströmsskydd som används för felskydd väljas och installeras enligt fordringarna i kapitel 41. 531.1.2

TT- system

I TT-system ska överströmsskydd som används för felskydd väljas och installeras enligt fordringarna i kapitel 41.

286

531.1.3

IT-system

Där utsatta delar är inbördes förbundna ska överströmsskydden för skydd vid jordslutning i två faser uppfylla fordringarna i avsnitt 531.1.1 och avsnitt 411.6.4. 531.2

Jordfelsbrytare

Jordfelsbrytare indelas i tre kategorier beroende på hur de kan detektera olika slag av obalansström (strömformer): 1) Typ AC Jordfelsbrytare som enbart kan detektera ren växelström utan likströmskomposant 2) Typ A Jordfelsbrytare som kan detektera både ren växelström och pulserande likström. Felström med pulserande likström kan produceras av alla laster med effektreglering, såsom likriktare, tyristorer etc. 3) Typ B Jordfelsbrytare som kan detektera ren växelström, pulserande likström och ren likström. De olika typerna är märkta med symboler med nedanstående utseende: Typ AC

Typ A

Typ B

Se även SEK Handbok 442 – Jordfelsbrytare – Vägledning för val och installation. 531.2.1

Allmänna installationsregler

Jordfelsbrytare i likströmssystem ska vara särskilt konstruerade för ändamålet och kunna bryta felströmmar under alla förhållanden. 531.2.1.1

En jordfelsbrytare ska säkerställa frånkoppling av alla spänningsförande ledare i den krets som skyddas. I TN-S-system behöver inte neutralledaren frånkopplas. 531.2.1.2

Skyddsledaren får inte passera genom den magnetiska kretsen hos en jordfelsbrytare.

287

531.2.1.3

Jordfelsbrytare ska väljas så, och kretsarna ska delas upp så, att den läckström till jord som kan förväntas uppträda under normal drift sannolikt inte kommer att förorsaka utlösning av brytaren. ANM – Jordfelsbrytare får lösa ut då felströmmen överstiger 50 % av märkutlösningsströmmen.

Tänk på att läckströmmar under normal drift förekommer även hos ny elmateriel. 531.2.1.5

Jordfelsbrytare är inte tillräckligt som felskydd i kretsar som saknar skyddsledare, även om märkutlösningsströmmen inte överstiger 30 mA. 531.2.2.1

Jordfelsbrytare får ha en hjälpströmkälla om hänsyn tas till vad som anges i avsnitt 531.2.2.2. ANM – Det matande elnätet räknas inte som hjälpströmkälla.

531.2.2.2

Jordfelsbrytare som kräver en hjälpströmkälla och som inte fungerar vid bortfall av hjälpströmkällan är endast tillåten om felskyddet enligt avsnitt 411 är säkerställt även vid bortfall av hjälpströmkällan. 531.2.4

TT-system

Om en installation är skyddad av en enda jordfelsbrytare ska den placeras vid installationens anslutningspunkt. Om de delar av installationen som befinner sig mellan anslutningspunkten och jordfelsbrytaren uppfyller fordringarna för elmateriel av klass II eller har motsvarande isolation (se avsnitt 412) kan jordfelsbrytaren placeras omedelbart efter denna materiel. ANM – Där det finns flera anslutningspunkter gäller fordringen varje anslutningspunkt.

531.2.5

IT-system

När jordfelsbrytare används i IT-system och frånkoppling inte önskas vid ett första jordfel, ska jordfelsströmmen vid enpolig jordslutning med försumbar impedans i felstället vara mindre än brytarens märkutlösningsström. 531.3

Utrustning för isolationsövervakning

Utrustning för isolationsövervakning, som används i överensstämmelse med avsnitt 411.6.3, är en utrustning som kontinuerligt övervakar anläggningens isolationstillstånd. Utrustningen är avsedd att ge signal om isolationsnivån reduceras väsentligt, så att orsaken till reduktionen kan konstateras och avhjälpas innan ett andra fel, som leder till bortkoppling, uppstår. Isolationsövervakningen ska ställas in på ett värde som ligger under det som framgår av tabell 6.A. Utrustning för isolationsövervakning ska vara så utförd och installerad att dess inställning endast kan ändras med hjälp av en nyckel eller ett verktyg.

533

Överströmsskydd

533.1

Allmänna fordringar

533.1.1

Säkringssocklar för smältproppar ska anslutas med matningen till bottenkontakterna. 533.1.2

Säkringssocklar för inskjutbara smältpatroner, t ex knivsäkringar, ska vara monterade så, att det är uteslutet att kontakt kan uppstå mellan två närliggande säkringssocklar vid byte av smältpatroner.

288

533.1.3

Säkringar vilkas smältproppar kan förväntas komma att avlägsnas eller bytas ut av andra än instruerade personer (BA4) eller fackkunniga personer (BA5) ska vara av en typ som uppfyller säkerhetsfordringarna i SS‑EN 60269‑3. Säkringar eller kombinationsenheter vilkas smältproppar kan förväntas komma att avlägsnas eller bytas ut endast av instruerade personer (BA4) eller fackkunniga personer (BA5) ska installeras så att det säkerställs att smältpropparna kan avlägsnas eller bytas ut utan att spänningsförande delar oavsiktligt berörs. 533.1.4

Där en effektbrytare kan manövreras av andra personer än instruerade personer (BA4) eller fackkunniga personer (BA5) ska den vara konstruerad eller installerad så, att det endast är möjligt att ändra inställt värde på överströmsutlösaren avsiktligt och med hjälp av en nyckel eller ett verktyg. Inställt värde ska lätt kunna avläsas. I bland annat bostäder bör säkringar som inte är placerade under låsbart lock i regel placeras på lägst 1,7 m höjd, så att de inte är lätt åtkomliga för barn. I handikappanpassade bostäder för exempelvis rullstolsburna är en placering av gruppcentralen endast cirka 1 m över golv motiverad, men den bör då antingen vara försedd med dvärgbrytare eller ha låsbart lock. För att man ska kunna skilja mellan olika märkströmmar på smältproppar och passdelar är dessa färgmärkta enligt följande: ljusblått 0,5 A

brunt

4A

grått

16 A

svart

(32 A) 35 A

rött

1A

grönt

6A

blått

20 A

vitt

50 A

skärt

2A

rött

10 A

gult

25 A

koppar

63 A

Se även SEK Handbok 414 – Dvärgbrytare – Vägledning för val och installation. 533.2

Val av överlastskydd

Märkström (eller ströminställning) för överlastskydd ska väljas i enlighet med avsnitt 433.1. ANM – I vissa fall måste man, för att undvika oavsiktlig utlösning av överströmsskyddet, ta hänsyn till kretsens inkopplingsström.

Vid cykliskt varierande laster ska värdena på In och I2 väljas på basis av värdena på IB och IZ för termiskt ekvivalent konstant last där IB Iz In I2 533.3

är den ström för vilken kretsen är dimensionerad är belastningsförmågan för ledaren är överlastskyddets nominella ström (märkström) är den ström som medför säker funktion hos överlastskyddet. Val av kortslutningsskydd

Vid tillämpning av reglerna i kapitel 43 för kortslutningar med upp till 5 s varaktighet ska hänsyn tas till både lägsta och högsta kortslutningsström. Där ett kortslutningsskydd är specificerat med såväl nominell brytförmåga som maximal brytförmåga är det tillåtet att välja kortslutningsskyddet utifrån dess maximala brytförmåga för de maximala förhållandena vid kortslutning. Driftförhållanden kan dock medföra att det är önskvärt att välja kortslutningsskyddet utifrån den nominella brytförmågan, till exempel då kortslutningsskyddet är placerat i anslutningspunkten. 289

Beträffande val av kortslutningsskydd se även SEK Handbok 421. Utöver skydd mot kortslutning behöver risken för farliga beröringsspänningar beaktas enligt avsnitt 411. Detaljerade beräkningsregler avseende kortslutning framgår av SS 424 14 07 Kraftkablar – Egenskaper vid kortslutning.

534

Överspänningsskydd

534.1

Allmänt

Detta avsnitt innehåller fordringar gällande begränsning av överspänningar med vilka isolationskoordination enligt kapitel 44 och SS-EN 60664‑1, SS‑EN 62305‑4 och IEC 61643‑12. Som skydd mot överspänning kan man använda överspänningsskydd, särskilt avsedda isolertransformatorer, filter eller en kombination av dessa skydd. Detta avsnitt ger fordringar för val om montering av följande: – Överspänningsskydd (SPD), vilka används i elinstallationer för begränsning av atmosfäriska transienta överspänningar som förs in från det matande nätet samt för begränsning av kopplingsöverspänningar. – Överspänningsskydd i byggnader som har en åskskyddsanläggning och som skyddar mot transienta överspänningar som orsakas av direkta blixtnedslag eller blixtnedslag i närheten av byggnader. Detta avsnitt behandlar inte elmateriel som ansluts till installationen och som eventuellt innehåller ett inbyggt överspänningsskydd. Förekomsten av sådana skydd kan förändra de överordnade överspänningsskyddens funktionalitet och en tilläggskontroll av koordinationen kan vara nödvändig. Detta avsnitt gäller för växelströmskretsar. För likströmskretsar kan man tillämpa dessa fordringar i den utsträckning som de är användbara. För särskilda tillämpningar kan tilläggsfordringar enligt del 7 vara nödvändiga. 534.2

Montering av överspänningsskydd i byggnader

534.2.1

Användning av överspänningsskydd

I avsnitt 443 behandlas skydd mot atmosfäriska överspänningar (som orsakas av indirekta blixtnedslag på avstånd ifrån byggnaden) samt kopplingsöverspänningar. I dessa fall anordnas skyddet genom montering av överspänningsskydd av typ 2 och vid behov överspänningsskydd av typ 3. Om överspänningsskydd fordras enligt kapitel 44 eller sådana används av annan anledning ska dessa monteras nära anslutningspunkten. SS-EN 62305-4 behandlar skydd mot effekter av direkta åsknedslag eller åsknedslag nära matningssystemet. Den beskriver val och tillämpning av överspänningsskydd med hänsyn till upprättade åskskyddszoner (LPZ). För åskskyddszonerna beskrivs installation av överspänningsskydd av typ 1, typ 2 eller typ 3 (se bilaga 53D). När så fordras enligt SS-EN 62305-4 eller andra specifikationer ska överspänningsskydd monteras i anslutningspunkten. Extra överspänningsskydd kan vara nödvändiga för att skydda känslig materiel. Sådana överspänningsskydd ska vara koordinerade med överspänningsskydd som föregår dessa (se 534.2.3.6) och de bör installeras så nära som möjligt den materiel som de skyddar.

290

Då överspänningsskydden är en del av den fasta elinstallationen, men inte monterade i elcentralen (t ex i ett uttag) ska det finnas en märkning om detta vid elcentralen eller så nära elcentralen som möjligt. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot installationer i utrymmen med förhöjd brandrisk (BE 2). Ett exempel finns i bilaga 53D. ANM – Där överspänningsskydd fordras i kraftmatningssystemet bör det övervägas om överspänningsskydd även behövs för andra inkommande nät (såsom nät för telekommunikation och signalering).

534.2.2

Anslutning av överspänningsskydd

Överspänningsskydd ska åtminstone monteras mellan följande punkter (se bilagorna 53A, 53B och 53C): a)

I installationer där det finns en direkt förbindelse mellan neutralledaren och skyddsjordsledaren vid anslutningspunkten eller nära denna eller om ingen neutralledare används, monteras överspänningsskydden mellan ojordade fasledare och antingen huvudjordningsskenan eller skyddsledarskenan i huvudcentralen enligt den väg som är kortast – anslutningstyp A.

b)

I installationer där det inte finns en direkt förbindelse mellan neutralledaren och skyddsjordsledaren vid anslutningspunkten eller nära denna, installeras överspänningsskydden – mellan varje fasledare och huvudjordningsskenan eller mellan neutralledaren och huvudjordningsskenan eller inkommande skyddsledare, enligt den väg som är kortast – anslutningstyp B, eller – mellan varje fasledare och neutralledaren samt mellan neutralledaren och huvudjordningsskenan eller skyddsledarskenan i huvudcentralen, enligt den väg som är kortast – anslutningstyp C.

ANM 1 – Förbindning av ett IT-systems neutralpunkt med jord via en impedans anses inte vara en direkt förbindelse. ANM 2 – Om en fasledare är jordad betraktas den som en neutralledare. ANM 3 – För alla anslutningstyper kan anslutning av tillämpligt överspänningsskydd till huvudjordningsskenan och till huvudskyddsledaren förbättra skyddsnivån.

Där så fordras enligt avsnitt 543.2.1 ska överspänningsskydd vid eller nära anslutningspunkten anslutas mellan åtminstone punkterna enligt tabell 53B. Typexempel ges i bilagorna 53A, 53B och 53C. Ytterligare överspänningsskydd i andra utrymmen bör företrädesvis monteras enligt tabell 53B, men andra metoder kan användas. Tabell 53B – Montering av överspänningsskydd enligt anslutningstyp Överspänningsskydd anslutna mellan:

Anslutningstyp A (för exempel se figurerna 53A.1 och 53C.1)

Anslutningstyp B (för exempel se figur 53B.1)

Anslutningstyp C (för exempel se figur 53B.2)

Varje fasledare och neutralledare

Inte tillämpligt

Inte tillämpligt

Erforderligt

Varje fasledare och PEN-ledaren

Erforderligt

Inte tillämpligt

Inte tillämpligt

Varje fasledare och skyddsjordsledaren

Inte tillämpligt

Erforderligt

Inte tillämpligt

Neutralledaren och skyddsjordsledaren

Inte tillämpligt

Erforderligt

Erforderligt

Fasledare

Valfritt

Valfritt

Valfritt

291

534.2.3

Val av överspänningsskydd

Överspänningsskydd ska vara utförda enligt SS-EN 61643-11 och SS‑EN 61643‑11/A11. ANM – Tilläggsinformation om val och användning av överspänningsskydd finns i IEC 61643‑12.

534.2.3.1

Val med hänsyn till skyddsnivå (Up)

Om det enligt avsnitt 443 fordras att överspänningsskydd monteras ska skyddsnivån väljas i enlighet med överspänningskategori II i tabell 44-1. Om det enligt SS-EN 62305-4 fordras att överspänningsskydd monteras som skydd mot direkt blixtnedslag ska materielens skyddsnivå också väljas i enlighet med överspänningskategori II i tabell 44-1. I t ex en 230/400 V-installation får inte skyddsnivån överstiga 2,5 kV. Vid tillämpning av anslutningstyp C enligt 534.2.2 gäller fordringarna ovan hela skyddsnivån mellan fasledare och skyddsjordsledare. Om det inte går att uppnå erforderlig skyddsnivå med en uppsättning överspänningsskydd ska samordnade tilläggsskydd användas. ANM – Ett ytterligare överspänningsskydd som väljs i enlighet med tålighet mot impulsspänning enligt kategori I, se tabell 44-1.

534.2.3.2

Val med hänsyn till kontinuerlig driftspänning (Uc)

Den högsta kontinuerliga driftspänningen Uc för överspänningsskyddet ska vara minst lika hög så som fordras enligt tabell 53C. Tabell 53C – Minimivärden på överspänningsskyddens Uc beroende på systemets konfiguration Överspänningsskydd anslutna mellan:

Typ av system i matande nät TNTTsystem system

IT-system med neutralledare

IT-system utan neutralledare

Fasledare och neutralledare

1,1 U0

1,1 U0

1,1 U0

Inte tillämpligt

Fasledare och skyddsjordsledare

1,1 U0

1,1 U0

U

1,1 U0 a

Neutralledare och skyddsjordsledare

U0 a

U0 a

U0 a

Inte tillämpligt

Fasledare och PEN-ledare

1,1 U0

1,1 U0

Inte tillämpligt

Inte tillämpligt

Fasledare

1,1 U0

1,1 U0

1,1 U0

1,1 U0

ANM 1 – U0 är fasspänningen i lågspänningssystemet. ANM 2 – U0 är huvudspänningen i lågspänningssystemet. ANM 3 – Denna tabell är baserad på SS-EN 61643-11. a

Dessa värden gäller för ett värsta felfall. Av den anledningen beaktas inte toleransen på 10 %.

534.2.3.3

Val med hänsyn taget till tillfälliga överspänningar (TOV)

Överspänningsskydd i enlighet med SS-EN 61643-11 och SS‑EN 61643‑11/A11 och som installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar är konstruerade för att uppträda på ett acceptabelt sätt när de utsätts för förväntade tillfälliga överspänningar. ANM – Avbrott i neutralledaren omfattas inte av dessa fordringar. Även om det inte finns några särskilda provningar beskrivna i SS‑EN 61643‑11 om detta så förmodas att överspänningsskydden i sig själva vara säkra vid ett fel.

292

534.2.3.4

Val med hänsyn till urladdningsström (In) och impulsström (I imp)

Om det enligt avsnitt 443 fordras användning av överspänningsskydd får märkurladdningsströmmen (In) inte vara lägre än 5 kA 8/20 vid varje respektive skyddsform. ANM – De skyddande komponenterna i överspänningsskydd kan kopplas mellan fasledare eller mellan fasledare och neutralledare eller mellan neutralledare och jord. Dessa sammankopplingar kallas skyddsformer.

Vid installation enligt avsnitt 534.2.2, anslutningstyp C, ska de överspänningsskydd som är kopplade mellan neutralledaren och skyddsjordsledaren ha en märkurladdningsström (In) som är minst 20 kA 8/20 i trefassystem och minst 10 kA 8/20 i enfassystem. Om SS-EN 62305-4 fordrar att överspänningsskydd installeras ska impulsströmmen Iimp beräknas enligt SS‑EN 62305‑4. Ytterligare information ges i IEC 61643‑12. Om strömmens storlek inte kan bestämmas ska värdet på Iimp vara minst 12,5 kA vid varje skyddsform. Vid installation enligt avsnitt 534.2.2, anslutningstyp C, ska impulsströmmen Iimp för de överspänningsskydd som är kopplade mellan neutralledaren och skyddsjordsledaren beräknas på samma sätt som i standarderna ovan. Om strömmens storlek inte kan bestämmas ska värdet på Iimp vara minst 50 kA i trefassystem och 25 kA i enfassystem. Om enskilda överspänningsskydd används för skydd i enlighet med såväl SS‑EN 62305‑4 som avsnitt 443 ska värden på In och Iimp vara enligt ovan. 534.2.3.5

Val med hänsyn till förväntad kortslutningsström

Överspänningsskyddens kortslutningshållfasthet (vid fel i överspänningsskyddet) tillsammans med ett bestämt överströmsskydd (inre eller yttre) ska vara lika stor eller större än den förväntade maximala kortslutningsströmmen vid platsen för installationen. Det av tillverkaren bestämda största tillåtna överströmsskyddet för ett överspänningsskydd ska beaktas. Dessutom, då överströmsskyddets brytförmåga är angiven av tillverkaren ska brytförmågan vara lika med eller högre än den förväntade kortslutningsströmmen mellan fas- och neutralledare, där det är installerat. Överspänningsskydd som är anslutna mellan neutralledaren och skyddsjordsledaren i TN- eller TT-system, vilka tillåter en kvarvarande ström efter då skyddet verkat (t ex gnistgap), ska ha en brytförmåga för kvarvarande ström av minst 100 A. Överspänningsskydd som är anslutna mellan neutralledare och skyddsjordsledare i IT-system ska var densamma som för överspänningsskydd som är anslutna mellan fas- och neutralledare. 534.2.3.6

Samordning av överspänningsskydd

Enligt SS-EN 62305-4 och IEC 61643-12 ska behovet av samordning av överspänningsskydden övervägas. Överspänningsskyddens tillverkare ska i sin dokumentation ange de uppgifter som behövs för att utföra samordning mellan överspänningsskydd. 534.2.4

Skydd mot överström och mot följder av fel i överspänningsskydd

Överspänningsskydden skyddas mot kortslutning med överströmsskydd F2 (se figurer i bilagorna 53A – 53D). Överströmsskydd väljs med avseende på det största tillåtna värde som tillverkaren av överspänningsskyddet rekommenderar i sina anvisningar. Skyddsapparaten F2 kan utelämnas om karakteristiken hos F1 (som är en del av installationen, se figurer i bilagorna 53A – 53D) tillåter att den förbinds med överspänningsskydd enligt tillverkarens anvisningar. Ledararean hos ledare som förbinder överströmsskydden med fasledare ska dimensioneras enligt den största möjliga kortslutningsströmmen (F1, F2 och F3 visas i bilagorna 53A – 53D).

293

Beroende på den plats där skyddsanordningarna för frånkoppling av felaktigt överspänningsskydd är monterade kan man prioritera antingen matningens eller skyddsfunktionens kontinuitet. Under alla omständigheter ska selektiviteten mellan skyddsanordningarna säkerställas. – Om överströmsskydd installeras i kretsar för överspänningsskydd är matningens kontinuitet säkrad, men installationen och skyddet är inte skyddade mot nya överspänningar (se figur 53A). Dessa skyddsanordningar kan medföra att skyddskretsen frånskiljs. – Om överströmsskydden är installerade på matningssidan av överspänningsskydden kan ett felaktigt överspänningsskydd orsaka ett avbrott i matningen. Detta avbrott kommer att kvarstå tills överspänningsskyddet byts ut (se figur 53B).

E/I

OCPD

SPD

OCPD:

Överströmsskydd som fordras enligt tillverkaren av överspänningsskyddet

SPD: E/I:

Överspänningsskydd Materiel eller installation som ska skyddas mot överspänning

Figur 53A – Prioritering av matningens kontinuitet

OCPD

E/I

SPD

IEC 945/02

OCPD:

Överströmsskydd som fordras enligt tillverkaren av överspänningsskyddet

SPD: E/I:

Överspänningsskydd Materiel eller installation som ska skyddas mot överspänning

Figur 53B – Prioritering av skyddens kontinuitet

294

För att öka tillförlitligheten och sannolikheten att både matningen och skyddet fungerar samtidigt kan man tillämpa schemat i figur 53C.

E/I

OCPD1

OCPD2

SPD 1

SPD 2

IEC 946/02

OCPD:

Överströmsskydd som fordras enligt tillverkaren av överspänningsskyddet

SPD: E/I:

Överspänningsskydd Materiel eller installation som ska skyddas mot överspänning

Figur 53C – Kombination av matningens och skyddets kontinuitet

I detta fall är två likadana överspänningsskydd (SPD1 och SPD2) anslutna till två separata överströmsskydd (OCPD1 och OCPD2). Då ett överspänningsskydd (t ex SPD1) blir felaktigt fungerar det ena överströmsskyddet (OCPD1), men inverkar inte på det andra överspänningsskyddets (SPD2) effekt. Ett sådant montage ökar avsevärt sannolikheten att det finns kontinuitet för både matningen och skyddet. 534.2.5

Felskydd

Felskydd enligt kapitel 41 ska fungera effektivt även om överspänningsskydden är felaktiga. Vid användning av skydd genom automatisk frånkoppling: – I TN-system kan detta normalt anordnas med överströmsskydd på matningssidan av överspänningsskyddet. – I TT-system kan detta anordnas antingen genom a) installation av överspänningsskydd på jordfelsbrytarens lastsida (se figur 53B.1), eller b) installation av överspänningsskydd på jordfelsbrytarens matningssida. Eftersom överspänningsskyddet kan bli felaktigt mellan neutral- och skyddsjordsledaren ska: – fordringarna i avsnitt 411.4.1 uppfyllas, och – överspänningsskydden anslutas i enlighet med avsnitt 534.2.2, anslutningstyp C. – I IT-system fordras inga tilläggsåtgärder. 534.2.6

Installation av överspänningsskydd tillsammans med jordfelsbrytare

Om överspänningsskydd är installerat i enlighet med avsnitt 534.2.1 på en jordfelsbrytares lastsida ska denna jordfelsbrytare ha immunitet mot strömpulser på minst 3 kA 8/20. Jordfelsbrytaren får vara utförd med eller utan tidsfördröjning. ANM 1 – Jordfelsbrytare av S-typ enligt SS-EN 61008-1 och SS‑EN 61009‑1 uppfyller denna fordring. ANM 2 – Vid strömpulser som är större än 3 kA 8/20 kan jordfelsbrytaren lösa ut. ANM 3 – Detta är inte tillämpligt för jordfelsbrytare som är installerade före de kompletterande överspänningsskydden som skyddar känslig materiel.

295

534.2.7

Mätning av isolationsresistansen

De överspänningsskydd som inte är dimensionerade för provspänningen och monterade vid eller i närheten anslutningspunkten eller i en elcentral bör frånkopplas under den tid som isolationsresistansen mäts enligt del 6. Överspänningsskydd som är kopplat till skyddsjordsledaren och är en del av ett uttag ska tåla de provspänningar som används för mätning av isolationsresistansen enligt del 6. 534.2.8

Indikering av överspänningsskyddens status

Indikering då överspänningsskyddet inte längre skyddar mot överspänningar ska anges – antingen med en indikator som anger skyddets status, eller – med en separat skyddsanordning såsom anges i avsnitt 534.2.4. 534.2.9

Anslutningsledare

Anslutningsledare är ledare från fasledare till överspänningsskydd och från överspänningsskydd till huvudjordningsskena eller skyddsledare. Eftersom en ökning av längden på överspänningsskyddens anslutningsledare försämrar överspänningsskyddets effekt, uppnås en optimal skyddseffekt om ledarna är så korta som möjligt och utan slingor, se figur 53D. Totallängden a + b bör företrädesvis inte överstiga 0,5 m och ska inte i något fall överstiga 1,0 m. Alternativt kan man tillämpa figur 53E förutsatt att längden på ledaren c inte i första hand överstiger 0,5 m och inte i något fall överstiger 1,0 m. ANM – För att hålla anslutningsledare så korta och så låginduktiva som möjligt kan överspänningsskydden anslutas till huvudjordningsskenan eller skyddsledaren, t ex via elcentralens metallkapsling, vilken är ansluten till skyddsjordsledaren. OCPD a

S P D

E/I

b

a + b ≤ 1,0 m

Huvudjordningsskena eller skena för anslutningsledare IEC 947/02

OCPD:

Överströmsskydd som fordras enligt tillverkaren av överspänningsskyddet

SPD: E/I:

Överspänningsskydd Materiel eller installation som ska skyddas mot överspänning

Figur 53D – Exempel på installation av överspänningsskydd vid eller i närheten av anslutningspunkten

296

OCPD

S P D

E/I

c

c ≤ 1,0 m

Huvudjordningsskena eller skena för anslutningsledare IEC 948/02

OCPD:

Överströmsskydd som fordras enligt tillverkaren av överspänningsskyddet

SPD: E/I:

Överspänningsskydd Materiel eller installation som ska skyddas mot överspänning

Figur 53E – Exempel på installation av överspänningsskydd vid eller i närheten av anslutningspunkten

534.2.10

Anslutningsledarnas ledararea

Ledararean för överspänningsskyddens jordningsledare ska vara minst 4 mm 2 koppar, om arean hos överspänningsskyddens anslutningsledare är minst 4 mm 2. Om ledararean hos överspänningsskyddens anslutningsledare är mindre än 4 mm 2 får överspänningsskyddens jordningsledare inte ha mindre area än anslutningsledarna. Om det finns ett åskskyddssystem installerat är det nödvändigt att använda minst 16 mm 2 area för överspänningsskydd av typ 1 enligt SS‑EN 61643‑11. 534.3

Underspänningsskydd

Underspänningsskydd kan utgöras av: – underspänningsreläer eller utlösare som är sammankopplade med en elkopplare eller en effektbrytare – kontaktor utan tillägesspärr.

535

Samordning mellan olika skydd

535.2

Samordning mellan jordfelsbrytare och överströmsskydd

535.2.1

Där en jordfelsbrytare är kombinerad med ett överströmsskydd ska kombinationens egenskaper (brytförmåga, funktionsegenskaper i relation till märkströmmen) uppfylla reglerna i avsnitt 433, 434, 533.2 och 533.3. Överströmsskydd och jordfelsbrytare kan kombineras i en apparat, en så kallad ”personskyddsbrytare” eller RCBO.

297

535.2.2

Där en jordfelsbrytare inte är kombinerad med överströmsskydd gäller följande: – skydd mot överström ska säkerställas enligt kapitel 43 – jordfelsbrytare ska utan att skadas kunna motstå de termiska och mekaniska påkänningar den kan förväntas bli utsatt för vid en kortslutning på lastsidan – en jordfelsbrytare får inte skadas under ett sådant kortslutningsförhållande även om jordfelsbrytaren själv på grund av osymmetriska strömmar eller ström till jord strävar att bryta. ANM – Ovanstående påkänningar beror på den förväntade kortslutningsströmmen i den punkt jordfelsbrytaren är installerad och funktionsegenskaperna hos kortslutningsskyddet.

535.3

Selektivitet mellan jordfelsbrytare

Av säkerhetsskäl kan selektivitet mellan jordfelsbrytare som är installerade i serie vara nödvändig. Detta för att säkerställa att de delar av elinstallationen som är felfri inte frånkopplas. Selektiviteten kan uppnås genom val och montering av jordfelsbrytare som säkerställer det erfordrade skyddet för olika delar av installationen, men som endast frånkopplar den del av installationen som är installerad efter jordfelsbrytaren. För att säkerställa selektivitet mellan två jordfelsbrytare som är monterade i serie ska följande två fordringar vara uppfyllda: a)

bryttiden för den första jordfelsbrytaren ska vara längre än för den efterföljande, och

b)

märkutlösningsströmmen för den första jordfelsbrytaren ska vara högre än för den efterföljande.

För jordfelsbrytare som uppfyller fordringarna i SS-EN 61008-1 och SS‑EN 61009‑1 ska märkutlösningsströmmen för den första jordfelsbrytaren vara åtminstone tre gånger större än för den efterföljande. Tidsfördröjda jordfelsbrytare, typ S, är inte avsedda för det som normalt menas med personskydd. Med personskydd menas normalt att jordfelsbrytarens märkutlösningsström är mindre än eller lika med 30 mA. Tidsfördröjda jordfelsbrytare, typ S, kan däremot användas som skydd mot brand eller för att åstadkomma de korta utlösningstider som fordras med hänsyn till fordringar på felskydd för bland annat gruppledningar upp till 32 A. Tidsfördröjningen medför bland annat att man får selektivitet mot efterföljande jordfelsbrytare för personskydd, som då har en snabbare utlösningskarakteristik. Tabell 535:1 visar de krav på bryttider som jordfelsbrytare enligt nu gällande svensk standard ska uppfylla. Tiderna överensstämmer med SS-EN 61008-1. De jordfelsbrytare som säljs har emellertid i allmänhet en avsevärt kortare utlösningstid, ofta 0,01 s – 0,03 s vid märkutlösningsström. Tidigare har jordfelsbrytare utförts och provats enligt något annorlunda krav. Av tabellen framgår att jordfelsbrytare av typ S, med fördröjd utlösningstid, förutsätts ha en märkström på minst 25 A och en märkutlösningsström som är större än 30 mA. Där standarden anger fordringar på jordfelsbrytare med högst 30 mA märkutlösningsström får frånkopplingstiden inte överstiga de värden som anges för ”icke tidsfördröjd jordfelsbrytare” enligt nedanstående tabell:

298

Tabell 535:1 – Frånkopplingstider för jordfelsbrytare vid olika strömmar Typ

Icke tidsfördröjd jordfelsbrytare Tidsfördröjd jordfelsbrytare (typ S)

Maximal bryttid (s)

In

I∆n

[A]

[A]

I∆n

2 × I∆n

5 × I∆n

500 A

Samtliga

Samtliga

0,3

0,15

0,04

0,04

≥ 25

> 0,030

0,5

0,2

0,15

0,15

In = jordfelsbrytarens märkström, I∆n = jordfelsbrytarens märkutlösningsström

536

Frånskiljning och brytning

536.0

Inledning

Detta avsnitt behandlar icke-automatiska direkt- eller fjärrmanövrerade anordningar för frånskiljning och brytning, vilka förebygger och undanröjer faror förenade med elinstallationer eller elmateriel. 536.1

Allmänt

536.1.1

Varje anordning för frånskiljning och brytning ska uppfylla tillämpliga fordringar i detta avsnitt. 536.1.2

I TN-C-system får PEN-ledaren inte frånskiljas eller brytas. I TN-S- och TN-C-S-system behöver inte neutralledaren frånskiljas eller brytas. Avbrott i PEN-ledaren medför att utsatta delar i efterföljande kretsar spänningssätts. Ett avbrott i PEN-ledaren medför dessutom skadligt förhöjd spänning över enfasbelastningar i ett trefassystem. 536.1.3

Varje installation ska kunna frånskiljas från matningen. 536.2

Frånskiljning

ANM – Frånskiljning är en åtgärd som är avsedd att göra en del av eller hela installationen spänningslös av säkerhetsskäl genom separation från varje matande strömkälla (se definition).

536.2.1

Allmänt

536.2.1.1

Varje strömkrets ska kunna frånskiljas från samtliga matande spänningsförande ledare med undantag av de fall som anges i avsnitt 536.1.2. En anordning för gemensam frånskiljning av flera strömkretsar får användas, om driftförhållandena medger detta.

299

536.2.1.2

Oavsiktlig spänningssättning av utrustning ska förhindras genom lämpliga åtgärder. ANM 1 – Följande är exempel på skyddsåtgärder som kan behöva vidtas: – placering inom ett låsbart hölje – låsning – skyltning. ANM 2 – Jordning och kortslutning kan användas som en kompletterande åtgärd.

536.2.1.3

När en installation eller en apparat innehåller spänningsförande delar som är anslutna till mer än en matning, ska ett varningsmärke med uppgift om den alternativa matningsmöjligheten placeras på ett sådant sätt att personer, som får tillträde till spänningsförande delar, blir medvetna om att det är nödvändigt att frånskilja dessa delar från de olika matningarna, såvida inte en förreglingsanordning säkerställer att alla tillhörande strömkretsar är frånskilda. 536.2.1.4

Där det är nödvändigt ska tillämpliga anordningar finnas för bortledning av lagrad energi som kan finnas kvar efter frånskiljning (se vidare kapitel 55). 536.2.2

Anordningar för frånskiljning

536.2.2.1

En anordning för frånskiljning ska effektivt skilja alla spänningsförande matande ledare från den aktuella kretsen, med iakttagande av fordringarna i avsnitt 536.1.2. Frånskiljningsanordningar ska väljas i enlighet med de fordringar på överspänningskategorier som gäller på den plats de installeras. Materiel enligt överspänningskategorierna II och I får inte användas för frånskiljning. Halvledarkomponenter får inte användas som frånskiljningsanordningar. Materiel som ska användas som frånskiljningsanordningar ska överensstämma med avsnitt 536.2.2.2 – 536.2.2.6. ANM 1 – Exempel på anordningar enligt överspänningskategori IV är elmätare och överströmsskydd vid anslutningspunkten. ANM 2 – Exempel på överspänningskategorier ges i avsnitt 443.

536.2.2.2

En frånkopplingsanordnings frånskiljningsegenskaper ska vara synlig eller klart och tydligt indikerad. 536.2.2.3

Frånskiljningsanordningar ska vara utförda och/eller monterade så att oavsiktligt tillslag inte kan ske. 536.2.2.4

Åtgärder ska vidtas så att frånskiljningsanordningar som inte kan bryta last inte obehörigen manövreras. ANM –

300

Detta kan uppnås genom placering av frånskiljningsanordningen i ett låsbart utrymme eller hölje eller genom förregling. Alternativt kan frånskiljningsanordningen vara förreglad mot en lastbrytare.

536.2.2.5

En frånskiljningsanordning ska företrädesvis bestå av en flerpolig frånskiljare, som frånskiljer matningens samtliga poler. Även enpoliga frånskiljare som är monterade intill varandra kan användas med hänsyn taget till avsnitt 536.1.2 och 536.2.2.1. 536.2.2.6

Alla anordningar som används för frånskiljning ska vara lätt identifierbara genom deras placering eller genom varaktig märkning på ett sådant sätt att det klart framgår vilken krets anordningen frånskiljer. Frånskiljningsanordningar enligt SS-EN 60947-3 märks enligt följande: Frånskiljare Frånskiljare kan även vara kombinationsapparater, t ex säkringslastfrånskiljare som har följande symbol: Det vertikala strecket i symbolerna anger frånskiljningsfunktionen. 536.3

Frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete

536.3.1

Allmänt

Följande fordringar gäller endast för materiel som inte omfattas av SS‑EN 60204‑1 536.3.1.1

Anordningar för frånkoppling av elansluten mekanisk utrustning ska finnas där underhållsarbete på en sådan utrustning kan medföra risk för personskador. ANM 1 – Elansluten mekanisk utrustning kan bestå av såväl roterande maskiner som värmeelement och elektromagnetisk utrustning. ANM 2 – System som drivs av annat än el, till exempel pneumatik, hydraulik eller ånga, täcks inte av denna standard. I dessa fall är det inte säkert att det är tillräckligt att frånkoppla en eventuell elektrisk matning.

536.3.1.2

Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra att en elektriskt matad utrustning oavsiktligt kopplas in eller startas under pågående underhållsarbete, såvida inte frånkopplingsanordningen är under direkt uppsikt av den som utför arbetet. ANM – Lämpliga åtgärder kan vara en eller flera av följande: – placering inom ett låsbart hölje – låsning – skyltning.

536.3.2

Anordningar för frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete

536.3.2.1

Anordningar för frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete ska normalt kopplas in i huvudkretsen. När en elkopplare används för detta ändamål ska den kunna bryta fullastströmmen. Elkopplaren behöver inte nödvändigtvis frånkoppla neutralledaren.

301

Brytning av enbart manöverkretsen eller liknande är endast tillåten när: – ytterligare skyddsåtgärder, t ex mekanisk blockering, vidtas, eller – brytning av manöverutrustningen, enligt tillämplig standard, ger en säkerhet som motsvarar en direkt brytning av huvudkretsen. ANM – Frånkoppling för mekaniskt underhåll kan uppnås med hjälp av till exempel: – flerpoliga elkopplare – effektbrytare – manöverkopplare som påverkar kontaktorer – stickproppar och uttag.

536.3.2.2

Anordningar för frånkoppling för mekaniskt underhåll eller manöverströmställare för sådana anordningar ska endast kunna manövreras manuellt. Luftgapet mellan de öppna kontakterna hos anordningen ska vara synligt eller så ska kontaktläget indikeras med en tydlig och varaktig märkning av frånläget. ANM – Symbolerna ”0” och ”I” kan användas för att indikera öppet respektive slutet läge, om detta är tillåtet enligt tillämplig produktstandard.

536.3.2.3

Anordningar för frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete ska vara utförda och/eller monterade så, att oavsiktligt tillslag förhindras. 536.3.2.4

Anordningar för frånkoppling för mekaniskt underhåll ska monteras och märkas så, att de lätt kan kännas igen och betjänas. 536.4

Nödbrytning

536.4.1

Allmänt

Följande fordringar gäller endast för materiel som inte omfattas av SS‑EN 60204‑1 536.4.1.1

För varje del av en elinstallation ska finnas en anordning för nödbrytning där det är nödvändigt att kunna frånkoppla en utrustning för att eliminera en fara. 536.4.1.2

Där det finns risk för elchock ska nödbrytningsutrustningen bryta alla spänningsförande delar, med undantag för de fall som anges i avsnitt 536.1.2. 536.4.1.3

Anordningar för nödbrytning ska vara sådana att en enda åtgärd räcker för att bryta matningen. 536.4.1.4

Nödbrytning får inte medföra att en annan fara uppstår eller att det inte går att slutföra undanröjandet av den fara som nödbrytningen är avsedd att undanröja. 536.4.2

Anordningar för nödbrytning

536.4.2.1

Anordningar för nödbrytning ska kunna bryta fullastströmmen och förekommande startströmmar för den aktuella delen av installationen.

302

536.4.2.2

En anordning för nödbrytning får utgöras av: – en enda elkopplare som direkt kan bryta den aktuella matningen, eller – en kombination av apparater som påverkas av en enda åtgärd för att bryta den aktuella matningen. ANM – Nödbrytning kan åstadkommas exempelvis med: – elkopplare i huvudkretsen – tryckknappar eller liknande i manöverkretsen.

536.4.2.3

Handmanövrerade elkopplare för direkt brytning av huvudkretsen ska användas där så är möjligt. Effektbrytare, kontaktorer etc, vilka är fjärrmanövrerade kan användas. Här förutsätts att elkopplaren öppnas när manöverspolen blir strömlös eller att en annan lika säker teknik används. 536.4.2.4

Manöverdon (handtag, tryckknappar etc) för nödbrytning ska vara entydigt identifierbara, företrädesvis röda med en bakgrund som står i kontrast. 536.4.2.5

Manöverdon ska vara lätt åtkomliga vid platser där fara kan uppstå och, när så är lämpligt, även vid andra platser, varifrån man kan undanröja faran. 536.4.2.6

Manöverdonet till en elkopplare för nödbrytning ska kunna låsas eller spärras i frånläge, om inte manöverdonen för nödbrytning och för återinkoppling kan övervakas av samma person. När man släpper manöverdonet till en elkopplare för nödbrytning, får inte den brutna anläggningsdelen därigenom återinkopplas. 536.4.2.7

Elkopplare för nödbrytning ska monteras och märkas så, att de lätt kan kännas igen och betjänas. 536.5

Funktionsmanövrering

536.5.1

Allmänt

536.5.1.1

Anordningar för funktionsmanövrering ska finnas för varje del av en krets som kan behöva manövreras oberoende av andra delar av installationen. 536.5.1.2

Anordningar för funktionsmanövrering behöver inte påverka alla spänningsförande delar i en strömkrets. Montering av enpoliga elkopplare som är inkopplade i enbart neutralledaren ska utföras enligt avsnitt 530.3.2. 536.5.1.3

Funktionsmanövrering av belastningsobjekt ska utföras med hjälp av en lämplig elkopplare. Flera apparater som är avsedda att fungera samtidigt kan manövreras med en och samma elkopplare.

303

536.5.1.4

Sådan anordning för funktionsmanövrering som är avsedd att koppla om utrustning mellan olika strömkällor ska bryta alla spänningsförande ledare och ska inte kunna parallellkoppla strömkällorna, om inte installationen är särskilt konstruerad för sådan drift. ANM – Funktionsmanövreringen medför inte brytning av PEN-ledare eller skyddsledare.

536.5.2

Anordningar för funktionsmanövrering

536.5.2.1

Anordningar för funktionsmanövrering ska tåla de påkänningar som de kan utsättas för. 536.5.2.2

Anordningar för funktionsmanövrering behöver inte ha öppningsbara poler. ANM 1 – Halvledarkomponenter är exempel på sådana anordningar. ANM 2 – Funktionsmanövrering kan t ex åstadkommas med: – installationsströmställare – halvledarkomponenter – effektbrytare – kontaktorer – reläer – stickproppar och uttag upp till 32 A märkström.

536.5.2.3

Frånskiljare, säkringar och kopplingsstycken får inte användas för funktionsmanövrering. 536.5.3

Styrkretsar (hjälpkretsar)

Styrkretsar ska konstrueras, förläggas och skyddas så, att en felaktig och farlig funktion (t ex oavsiktlig manöver), som kan uppstå genom överledning mellan en styrkrets och någon annan ledande del, så långt möjligt elimineras. 536.5.4

Styrning av motorer

Följande fordringar gäller endast för materiel som inte omfattas av SS‑EN 60204‑1 536.5.4.1

Styrkretsar ska vara så utförda, att ingen motor kan återstarta automatiskt efter ett stopp på grund av spänningssänkning eller spänningsbortfall om sådan återstart kan medföra fara. 536.5.4.2

När en motor bromsas genom motorström, ska åtgärder vara vidtagna så att motorn inte kan ändra rotationsriktning om detta kan medföra fara. 536.5.4.3

När säkerheten är beroende av en motors rotationsriktning, ska åtgärder vara vidtagna så att motorn inte kan ändra rotationsriktning, till exempel vid omkastning av faserna. ANM – Det är viktigt att ta hänsyn till eventuell fara som kan uppstå om en fas faller ur.

304

Bilaga 53A (informativ) Montering av överspänningsskydd i TN-system (anslutningstyp A) OCPD1

L1 L2 L3 PE N

PEN OCPD2

5b

4

S P D

5a

RB

S P D

x

S P D

x

6 3

RA IEC 1 482/97

3

Huvudjordningsskena

OCPD 1 Överströmsskydd i installationens anslutningspunkt

4

Överspänningsskydd som säkerställer en skyddsnivå motsvarande överspänningskategori II

OCPD 2 Överströmsskydd enligt fordringar från överspänningsskyddets tillverkare

5

Anslutning av överspänningsskydden till jord, den kortaste vägen till antingen 5a eller 5b

6

Materiel

R A Jordelektrod (jordtagsresistans) i installationen R B Jordelektrod (jordtagsresistans) i elnätet

Figur 53A.1 – Överspänningsskydd i TN-system

305

Bilaga 53B (informativ) Montering av överspänningsskydd i TT-system (anslutningstyp B) OCPD1

L1 L2 I∆

L3 PE

N

N 7

OCPD2

4

S P D

S P D

S P D

x

x

S P D

5b

5a

RB

6 3

RA IEC 1 483/97

3

Huvudjordningsskena

OCPD 1 Överströmsskydd i installationens anslutningspunkt

4

Överspänningsskydd som säkerställer en skyddsnivå motsvarande överspänningskategori II

OCPD 2 Överströmsskydd enligt fordringar från överspänningsskyddets tillverkare

5

Anslutning av överspänningsskydden till jord, den kortaste vägen till antingen 5a eller 5b

6

Materiel

7

Jordfelsbrytare

R A Jordelektrod (jordtagsresistans) i installationen R B Jordelektrod (jordtagsresistans) i elnätet

Figur 53B.1 – Överspänningsskydd i TT-system [enligt avsnitt 534.2.5 a)]

306

(anslutningstyp C) OCPD1 L1 L2 L3

I∆

PE N

N

7

OCPD2

5b S P D

S P D

x

x

S P D

4 F2 SPD

4a

5a

6 3

RB 3

Huvudjordningsskena

4

Överspänningsskydd

RA IEC 1 484/97

4a Överspänningsskydd (en kombination 4-4a, med en skyddsnivå motsvarande överspänningskategori II) 5

Anslutning av överspänningsskydden till jord, den kortaste vägen till antingen 5a eller 5b

6

Materiel

7

Jordfelsbrytare som är placerad efter överspänningsskydden

OCPD1

Överströmsskydd i installationens anslutningspunkt

OCPD2

Överströmsskydd enligt fordringar från överspänningsskyddets tillverkare

RA Jordelektrod (jordtagsresistans) i installationen RB Jordelektrod (jordtagsresistans) i elnätet

Figur 53B.2 – Överspänningsskydd på jordfelsbrytarens matningssida [enligt avsnitt 534.2.5 b)]

307

Bilaga 53C (informativ) Montering av överspänningsskydd i IT-system (anslutningstyp A) OCPD1

L1 I∆

L2 L3 PE

7 OCPD2 Öppen krets eller med hög impedans

Z

5b 4

S P D

S P D

x

S P D

5a

6 3

RB

x

RA IEC 1 485/97

3

Huvudjordningsskena

OCPD 1 Överströmsskydd i installationens anslutningspunkt

4

Överspänningsskydd som säkerställer en skyddsnivå motsvarande överspänningskategori II

OCPD 2 Överströmsskydd enligt fordringar från överspänningsskyddets tillverkare

5

Anslutning av överspänningsskydden till jord, den kortaste vägen till antingen 5a eller 5b

R A Jordelektrod (jordtagsresistans) i installationen

6

Materiel

R B Jordelektrod (jordtagsresistans) i elnätet

7

Jordfelsbrytare, installerad före överspänningsskydden

Figur 53C.1 – Överspänningsskydd på jordfelsbrytarens belastningssida

308

Bilaga 53D (informativ) Installation av överspänningsskydd av kategori 1,2 och 3 i t ex TN-C-S-system

SS-EN 62305-4 Avsnitt 443 10

1

OCPD1

OCPD3

2

10

L1

3

L2 L3 N PEN

PE OCPD2 S P D

S P D

S P D

5

OCPD2 S P D

8

S P D

S P D

S P D

S P D

S P D

9

7

6

4 IEC 949/02

1

Installationens anslutningspunkt

7

Fast installerad materiel som ska skyddas

2

Elcentral

8

Överspänningsskydd av kategori 2

3

Uttag

9

Överspänningsskydd av kategori 2 eller 3

4

Huvudjordningsskena

10 Frånkopplingsstycke eller kretsens längd

5

Överspänningsskydd av kategori 1

OCPD1, OCPD2

6

Överspänningsskyddets jordanslutning (jordningsledare)

Överströmsskydd

och OCPD3

ANM 1 – Se IEC 61643-12 för ytterligare information. ANM 2 –

Överspänningsskydd 5 och 8 kan kombineras i en enda apparat.

Figur 53D.1 – Installation av överspänningsskydd av kategori 1,2 och 3

309

Bilaga 53ZA (informativ) Korsreferenser för överspänningsskydd enligt IEC 61643 och avsnitt 534 Överspänningsskydd enligt IEC 61643

Överspänningsskydd enligt avsnitt 534

Klass I-provad

Typ 1

Klass II-provad

Typ 2

Klass III-provad

Typ 3

Överspänningsskydd provat med I imp (SS-EN 62305-4) Överspänningsskydd som tål impulsströmmar med en typisk vågform 10/350 μs fordrar en korresponderande provström Iimp. ANM – För kraftledningar definieras en lämplig provström Iimp i provningsproceduren för klass I-provet enligt SS‑EN 61643‑11.

Överspänningsskydd provat med In (SS-EN 62305-4) Överspänningsskydd som tål impulsströmmar med en typisk vågform 8/20 μs fordrar en korresponderande provström In. ANM – För kraftledningar definieras en lämplig provström In i provningsproceduren för klass II-provet enligt SS‑EN 61643‑11.

Överspänningsskydd provat med en kombinationsvåg (SS-EN 62305-4) Överspänningsskydd som tål impulsströmmar med en typisk vågform 8/20 μs och fordrar en korresponderande provström ISC. ANM – För kraftledningar definieras ett lämpligt vågformsprov i provningsproceduren för klass III-provet enligt SS‑EN 61643‑11, vilket definierar spänningen för en öppen krets UOC 1,2/50 μs och kortslutningsströmmen ISC 8/20 μs hos en 2 μ kombinationsvåggenerator.

310

Kapitel 54 – Jordning och skyddsledare 541

Allmänt

541.1

Omfattning

Detta kapitel är avsett att uppfylla säkerheten i elinstallationer gällande jordning, skyddsledare och skyddsutjämningsledare. Jordning från säkerhetssynpunkt – skyddsjordning – är avsedd att skydda mot för hög beröringsspänning. Jordning för funktionsändamål – funktionsjordning – är enbart avsedd för att åstadkomma riktig funktion hos elinstallationen. Denna jordning får inte försämra säkerheten.

Allmän symbol*

Skyddsjord

Störningsfri jord

Chassijord

* allmän symbol, kan användas när ingen annan symbol fordras eller är lämplig.

Figur 541:1 – Jordsymboler

541.3

Termer och definitioner

Se del 2.

542

Jordning

542.1

Allmänna fordringar

542.1.1

Jordning kan vara avsedd antingen för både skydds- och funktionsändamål eller för enbart ett av dessa ändamål enligt fordringarna för elinstallationer. Fordringarna för säkerhet har alltid företräde. 542.1.2

Där så behövs ska en jordelektrod anslutas till huvudjordningsskenan med en jordtagsledare. 542.1.3

Där en installation matas med högspänning ska skydd mot fel mellan högspänningsmatningen och jord vara utfört i enlighet med avsnitt 442. 542.1.4

Fordringarna för jordning är avsedda att ge en anslutning till jord: – som är tillförlitlig och lämplig för skyddsfordringarna för installationen – i vilken felströmmar och skyddsledarströmmar kan flyta utan fara från termiska, termomekaniska och elektromekaniska påkänningar och från elchock som kan uppstå från dessa strömmar – som ger en motståndskraft eller mekaniskt skydd tillsammans med lämplig motståndskraft mot korrosion med hänsyn taget till uppskattad yttre påverkan (se kapitel 51) – vilken, om tillämpligt, också är lämplig för funktionsfordringar.

311

542.2

Jordelektroder

542.2.1

Material och dimensioner för jordelektroder ska väljas så att de motstår korrosion och har en lämplig mekanisk hållfasthet. I nya byggnader rekommenderas starkt att en fundamentjordelektrod anordnas. Där elektroden är ingjuten i betong för att undvika korrosion rekommenderas en särskild kvalitet på betongen samt ett avstånd av minst 5 cm mellan elektroden och betongens yta. För allmänt använda material för jordelektroder ges minimistorlekar från korrosionssynpunkt och med hänsyn till mekanisk hållfasthet i tabell 54.1. ANM – Om ett åskskyddssystem är installerat är SS-EN 62305-1 tillämplig.

312

Tabell 54.1 – Minimidimensioner för val av allmänt använda material för jordelektroder som är nedgrävda i marken med hänsyn taget till korrosion och mekanisk hållfasthet Minimistorlek Material

Stål

Koppar

Yta

Varmgalvaniserat a eller Rostfritt a, b

Diameter

Tvärsnittsarea

Tjocklek

Beläggningens eller beklädnadens tjocklek

mm

mm2

mm

Individuellt Genomvärde snittsvärde μm μm

Band c

90

3

63

70

Sektioner

90

3

63

70

63

70

Form

Jordspett för djupjordning

16

Rund lina för elektrod med horisontell utbredning

10

Rör

25

Kopparbeklädd

Jordspett för djupjordning

15

2 000

Koppargalvaniskt belagd

Jordspett för djupjordning

14

90

100

Oisolerad a

Band

50

Rund lina för elektrod med horisontell utbredning

25 f

1

5

20

40

Lina

a b c

d e f

1,8 för individuella kardeler i linan

Rör

20

Förtennad

Lina

1,8 för individuella kardeler i linan

Förzinkad

Band d

50 e

2

47

55

2

25 2 25 50

2

Också lämplig för elektroder som ska gjutas in i betong. Ingen ytbeläggning är applicerad. Som rullat eller slitsat band. Band med rundade kanter. Vid bad-ytbeläggning är endast 50 μm tjocklek tekniskt lämplig för närvarande. Där erfarenhet visar att risk för korrosion och mekanisk skada är extremt låg kan 16 mm2 användas.

313

Valet av materiel och monteringen är beroende av vilket slag av jordelektroder som ska användas. Jordtagsresistansen är beroende på de markförhållanden som råder runt jordelektroden. Se tabell 542:1 beträffande erfarenhetsvärden på jordtagsresistanser. Tabell 542:1 – Erfarenhetsvärden på jordtagsresistanser för vissa jordtag beroende på jordart Jordart

Jordresistans Ω stav 1, rör 2

skena 3, lina 4

längd

plåt

längd

area

1m

2m

5m

10 m

50 m

100 m

0,5 m2

1,0 m2

Kärrmark

20

15

6

6

2

1

10

8

Lera

70

40

20

20

5

3

35

25

Fuktig sand

140

80

40

40

10

6

70

50

Fuktigt grus

350

200

100

100

25

15

180

130

Torr sand och torrt grus

700

400

200

200

50

30

250

250

Stenmark

2100

1200

600

600

150

90

1000

750

1) Stålstav

Ø15 mm, med 2,5 mm tjock kopparbeläggning, eller 65 mm × 65 mm × 7 mm profilstav Kopparrör 30 mm Ø × 3 mm 3) Kopparskena 50mm2 eller stålskena 100 mm2 4) Kopparlina 35 mm2 eller stållina 95 mm2 2)

Vid ytjordning är det vanligt att jordelektroden består av en eller flera linor horisontalt nedgrävda i marken. Vid djupjordning (till minst 2 m djup) består jordelektroden av linor eller stänger neddrivna i marken. För att uppfylla kravet på att jordtagsresistansen varaktigt ska motsvara för anläggningen gällande säkerhetskrav och därmed även ha lågt och stabilt värde, bör för enskilda jordtag eftersträvas resistanser om högst 50 ohm vid ytjordning och högst 100 ohm vid djupjordning. Beträffande djupjordtag, som är det vanligast förekommande, förutsätts att jordtagsresistansen inte nämnvärt påverkas av fuktigheten hos den omgivande marken. Linor eller stänger neddrivna i marken (djupjordtag) ger vanligen bra jordtag. I jordningen ingående ledare ska vara så dimensionerade att den maximala jordslutningsströmmen inte kan framkalla någon för ledaren eller dess omgivning skadlig uppvärmning. Vid kopparbelagt stål förutsätts kopparskiktet vara fäst vid stålet på sådant beständigt sätt, att det motstår förutsedda påfrestningar utan att släppa från stålet. Standarden anger också möjligheten att använda metallarmering i betong inbäddad i jord som jordelektrod – en s k fundamentjordelektrod. Fundamentjordning i kombination med ringlina runt en byggnad är ett bra sätt att anordna en jordelektrod – oavsett vilka markförhållanden som råder. 542.2.2

Effektiviteten hos jordelektroder beror på lokala markförhållanden. En eller flera jordelektroder ska väljas beroende på markförhållanden och erforderlig impedans till jord.

314

542.2.3

Följande typer av jordelektroder kan användas: – jordspett eller rör – jordningsband eller linor – jordplåtar – nedgrävda metallkonstruktioner som är inbäddade i grundläggningar – svetsad metallarmering i betong (förutom spännbetong) som är nedgrävd i marken – metallmantlar och andra metallhöljen på kablar i enlighet med lokala förhållanden och fordringar – andra lämpliga nedgrävda metalldelar i enlighet med lokala förhållanden och fordringar. Vatten- och gasrör får inte användas som jordelektroder. Det är bl a den ökade användningen av isolerande monteringsdetaljer i rörledningsnät som gör att de är olämpliga som jordelektroder. Anslutning av metallrörsnät till skyddsutjämningssystemet enligt kapitel 41 bidrar dock till ökad säkerhet. Jordelektroder för åskskydd får inte ersätta jordelektrod för elsäkerhet i elinstallationen, eftersom dess jordtagsresistans kan vara såväl för hög som för osäker i detta sammanhang. I potentialutjämnande syfte förbinds åskskyddsanläggningens jordtagsledare till huvudjordningsskenan i elinstallationen. 542.2.4

Vid val av typ och nedgrävningsdjup för jordelektroder ska lokala förhållanden och fordringar övervägas så att uttorkning och tjäle inte ökar jordtagsresistansen så att skyddsåtgärderna mot elchock inte försämras (se kapitel 41). 542.2.5

Risken för korrosion ska beaktas vid användning av olika material i jordningssystemet. ANM – Det bör beaktas att fundamentjordelektroder av stål som är inbäddade i betong har en elektrokemisk potential som ligger nära den för koppar.

Direkt förbindelse mellan metaller som ligger långt ifrån varandra i spänningspotential, såsom aluminium och koppar, ska undvikas. Tabell 542:2 – Olika ämnens elektrokemiska spänningspotential Ämne

Spänning V

Ämne

Spänning V

Aluminium

–1,67

Bly

–0,13

Zink

–0,76

Väte, vatten

Järn

–0,44

Koppar

+0,35

Tenn

–0,14

Silver

+0,81

0,00

Det är speciellt viktigt att förhindra korrosion i skarvar, avgreningar och anslutningar som är utsatta för fukt. Kontaktpressat förband, svetsförband eller hårdlödningsförband bör användas. Skruvförband bör undvikas i jord.

315

542.2.6

Metallrör för brännbara vätskor eller gaser får inte användas som jordelektrod. ANM – Denna fordring utesluter inte utförande av skyddsutjämning av sådana rör.

542.2.7

Underjordiska konstruktioner i grundläggningen och metallarmering i betong som används som jordelektroder ska ha en fullgod förbindelse mellan den punkt jordtagsledaren ansluts och undersidan av den underjordiska konstruktionen eller metallarmeringen. Anslutningen ska vara svetsad eller utförd med lämpliga mekaniska anslutningsanordningar. Den punkt där jordtagsledaren ansluts ska vara tillgänglig. 542.2.8

En jordelektrod får inte bestå av ett metallföremål som är nedsänkt i vatten. ANM – Jordelektroder som är nedsänkta i vatten kan leda till följande risker: – uttorkning – människor kan komma i kontakt med vattnet då ett elfel uppstår.

542.3

Jordtagsledare

542.3.1

Jordtagsledare ska dimensioneras enligt avsnitt 543.1. Om de är förlagda i marken ska de dock dimensioneras enligt tabell 54.2. Tabell 54.2 – Minimiarea för jordtagsledare i marken Jordtagsledare

Minimiarea i mm² Skyddad mot mekanisk skada Koppar

Stål

Minimiarea i mm² Inte skyddad mot mekanisk skada Koppar

Stål

Skyddad mot korrosion

2,5

10

16

16

Inte skyddad mot korrosion

25

50

25

50

ANM – Där skyddet mot mekanisk skada inte kan motstå ett slag eller en stöt vars energi är 5 J eller mer (t ex anses rör i utförandet ”heavy degree protection” enligt SS‑EN 61386-1 vara tillräckligt skydd), anses jordtagsledaren inte vara skyddad mot mekanisk skada.

Jordtagsledare som skyddas mot mekanisk skada ska förses med lämpligt skydd av galvaniserat rör eller vinkelstång av stål eller skyddas på ett annat sätt enligt tillämplig produktstandard. 542.3.2

Anslutning av jordtagsledare till en jordelektrod ska vara pålitlig och elektriskt tillfredsställande. Anslutningen ska göras genom exotermisk svetsning, kontaktpressning, anslutningsklämmor eller en annan anslutningsanordning. Anslutningsanordningar ska monteras enligt tillverkarens anvisning. Då en anslutningsklämma används får denna inte skada jordelektroden eller jordtagsledarna. ANM – Anslutningsanordningar som enbart är fastlödda har inte tillräcklig mekanisk styrka.

316

542.4

Huvudjordningsskena

I varje installation där skyddsutjämning används ska det finnas en huvudjordningsskena och följande ledare ska anslutas till den: – skyddsutjämningsledare – jordtagsledare – skyddsledare – ledare för funktionsjordning, om sådana används. ANM 1 – Avsikten är inte att ansluta varje skyddsledare direkt till huvudjordningsskenan om de är anslutna till denna skena via andra skyddsledare. ANM 2 – Huvudjordningsskenan i byggnaden får allmänt användas för funktionsjordning. För informationstekniska ändamål anses den vara anslutningspunkten till jordelektrodnätet.

Jordtagsledare ansluts endast när en sådan finns i installationen. I annat fall ansluts inkommande skyddsledare till huvudjordningsskenan, vilken förmedlar kontakten till nätägarens jordelektrod. När anslutning av ledare för t ex funktionsjordning ska kunna ske av andra än elinstallatörer erfordras att plinten eller skenan är åtkomlig utan att ingrepp i andra delar av elinstallationen fordras, t ex gruppcentralen. Huvudjordningsskenan kan emellertid även behöva ha plats för: – ledare för överspänningsskydd – ledare ansluten till en jordad ringledare – ledare i åskskyddssystem. Skenan bör lämpligen placeras invid serviscentralen eller motsvarande huvudcentral i byggnaden.

317

Blixtledare

Utsatt föremål

Rj

Åskskyddsjord Telejord Åskskyddsjord

Värme

Antenn

Huvudjordningsskena Isolerstycke Gas

Huvudcentral

Jordtagsledare

Avlopp

Vatten

Figur 542:3 – Anslutning av olika ledare till huvudjordningsskena vid TN-system

542.4.2

Varje ledare som är ansluten till huvudjordningsskenan ska kunna losskopplas individuellt. Denna anslutning ska vara pålitlig och losskopplingsbar endast med hjälp av verktyg. ANM – Losskopplingsmöjlighet kan lämpligen kombineras med huvudjordningsskenan för att möjliggöra mätning av jordningssystemets resistans.

318

543

Skyddsledare

Skyddsledare är en gemensam term för alla ledare som är anordnade för skydd mot elchock, dvs skyddsjordsledare, skyddsutjämningsledare, jordtagsledare och PEN-ledare. Se även avsnitt 543.2.3. Metalltankar

Skyddsjordsledare PEN-ledare Skyddsutjämningsledare

kompletterande skyddsutjämning

Neutralledare N

Huvudjordningsskena Funktionsutjämningsledare Jordtagsledare Jordtag Jordelektrod

Figur 543:1 – Skyddsledare – Olika typer av skyddsledare

543.1

Minimiarea

543.1.1

Minimiarean hos varje skyddsledare ska uppfylla villkoren för automatisk frånkoppling av matningen enligt fordringarna i avsnitt 411 och kunna motstå den förväntade felströmmen. Dimensionering av skyddsledarens area ska antingen göras genom beräkning enligt avsnitt 543.1.2 eller genom val enligt tabell 54.3. I båda fallen ska fordringarna i avsnitt 543.1.3 beaktas. Anslutningsklämmor för skyddsledare ska vara dimensionerade så at det går att ansluta ledare som dimensionerats enligt detta avsnitt.

319

Tabell 54.3 – Minsta ledararea för skyddsledare Area för fasledare S mm²

Minsta area för motsvarande skyddsledare mm² Skyddsledarens ledarmaterial är detsamma som fasledarens

Skyddsledarens ledarmaterial är inte detsamma som fasledarens

S ≤ 16

S

k1 ×S k2

16 < S ≤ 35

16 a

k1 × 16 k2

S > 35

Sa 2

k1 ×S k2 2

där k1 är värdet på k för fasledaren, härlett från formeln i bilaga 54A eller från tabell 43A, i enlighet med ledarens och ledarisoleringens material k2 är värdet på k för skyddsledaren, valt från av de passande tabellerna 54A.2 – 54A.6. a

För en PEN-ledare är minskning av ledararean endast tillåten i enlighet med reglerna för dimensionering av neutralledaren (se kapitel 52).

I TT-system får ledararean hos skyddsledare begränsas till – 25 mm 2 koppar, eller – 35 mm 2 aluminium under förutsättning att jordelektroden som är ansluten till neutralpunkten är elektriskt oberoende av jordelektroden som är ansluten till de utsatta delarna. 543.1.2

Skyddsledares ledararea får inte vara mindre än värden som bestämts enligt antingen – i enlighet med IEC 60949, eller – genom följande formel, vilken är tillämplig för frånkopplingstider som inte överstiger 5 s: S=

2

I t k

där S I t

är ledararean i mm 2 är effektivvärdet i A för den förväntade felströmmen som kan flyta i skyddsledaren (se IEC 60949) vid ett fel som har försumbar impedans är bryttiden i s för skyddsanordningen som skyddar genom automatisk frånkoppling ANM 1 – Hänsyn bör tas till den strömbegränsande förmågan som kretsens impedans har på skyddsanordningens I2t.

k

är en faktor som beror på skyddsledarens material, isolering och andra delars material samt begynnelse- och sluttemperaturer (för beräkning av k, se bilaga 54A).

Där tillämpningen av formeln ger en ickestandardiserad ledararea ska närmast större standardarea väljas. ANM 2 – För temperaturbegränsning i installationer med potentiellt explosiv atmosfär, se SS‑EN 60079‑0. ANM 3 – Då metallmantlarna hos mineralisolerade kablar enligt SS-EN 60702-1 har en jordfelskapacitet som är större än den hos fasledarna är det inte nödvändigt att beräkna tvärsnittsarean hos dessa metallmantlar då de används som skyddsledare.

320

543.1.3

Separat framdragen skyddsledare som inte ingår i matande kabel ska ha minst följande area: – 2,5 mm 2 Cu eller 16 mm 2 Al om den är skyddad mot mekanisk skada. – 4 mm 2 Cu eller 16 mm 2 Al om den inte är skyddad mot mekanisk skada. 543.1.4

Där en skyddsledare är gemensam för flera kretsar ska dess area vara dimensionerad enligt följande: – beräknad i enlighet med avsnitt 543.1.2 för den högsta förväntade felströmmen och den längsta bryttiden som kan förväntas i dessa kretsar, eller – vald i enlighet med tabell 54.3 så att den motsvarar arean hos den största fasledaren. 543.2

Olika slag av skyddsledare

543.2.1

Som skyddsledare kan användas: – ledare i flerledarkablar – isolerade eller oisolerade ledare i ett gemensamt hölje tillsammans med spänningsförande ledare – fast installerade isolerade eller oisolerade ledare – metalliska kabelmantlar, kabelskärmar, kabelarmering, kabelflätor, koncentriska ledare, elinstallationsrör av metall, enligt villkoren i avsnitt 543.2.2 a) och b). ANM – Se avsnitt 543.6 för montering av skyddsledare.

Biledare i kablar av typen EKLK ska inte användas som skyddsjordsledare utan endast användas för jordning av kablarnas metallmantlar. Detta beror på att biledarens tvärsnittsarea endast är 1 mm 2. 543.2.2

Där det ingår materiel som har metallhöljen i installationen, såsom kopplingsutrustningar eller kanalskenfördelningar, får metallhöljena eller ramarna användas som skyddsledare om de uppfyller samtliga följande fordringar: a)

Deras elektriska kontinuitet ska vara betryggande genom konstruktion eller lämplig anslutning så att skydd mot mekanisk, kemisk eller elektromagnetisk förslitning är säkerställd.

b)

De överensstämmer med fordringarna i avsnitt 543.1.

c)

De ska medge anslutning av andra skyddsledare vid varje uttagspunkt.

543.2.3

Följande metalldelar får inte användas som skyddsledare eller skyddsutjämningsledare: – vattenrör av metall – rör som innehåller brännbara gaser eller vätskor – byggnadsdelar som utsätts för mekaniska påkänningar vid normal drift – flexibla eller böjliga elinstallationsrör av metall, om de inte är konstruerade för att utgöra skyddsledare eller skyddsutjämningsledare – flexibla metalldelar – bärlinor – kabelrännor och kabelstegar.

321

Kabelstege

Skyddsutjämningsledare

Figur 543:2 – Skyddsutjämning av kabelstegar

322

543.3

Skyddsledares elektriska kontinuitet (ledande förbindelse genom hela kretsen)

543.3.1

Skyddsledare ska på ett lämpligt sätt skyddas mot skada på grund av mekanisk skada och kemiskt angrepp samt elektromekaniska och termodynamiska krafter. 543.3.2

Skarvar i skyddsledare ska vara åtkomliga för inspektion och provning förutom – massafyllda skarvar – permanent förslutna skarvar – skarvar mellan elinstallationsrör av metall och skarvar i kanalskenfördelningar – skarvar som är den del av materielen och överensstämmer med dess materielstandard. 543.3.3

Elkopplare får inte monteras i skyddsledare. Däremot får förbindningar för provning som endast kan öppnas med verktyg kopplas in. 543.3.4

Där elektrisk övervakning av jordningen används får inte lindningar (spolar) seriekopplas i skyddsledare. 543.3.5

Utsatta delar på elmateriel får ingå som en del av skyddsledaren endast i de fall som anges i avsnitt 543.2.2. 543.4

PEN-ledare

543.4.1

PEN-ledare får endast användas i fasta elinstallationer och av mekaniska skäl ska deras ledararea vara minst 10 mm 2 koppar eller 16 mm 2 aluminium. 543.4.2

PEN-ledare ska vara isolerad för den nominella systemspänningen. Förutom metallhöljen på kanalskenfördelningar enligt SS‑EN 61534‑1 får inte metallhöljen som är en del av ledningssystemet användas som PEN-ledare. Följande PEN-ledare behöver inte vara isolerade för den nominella systemspänningen: – den koncentriska ledaren i en kabel – i luftledningar. ANM – Användning av isolerad eller oisolerad PEN-ledare inuti materiel, t ex kopplingsutrustningar, behandlas i relevant materielstandard med hänsyn taget till påverkan av betydelse på den elektromagnetiska kompatibiliteten som kan förväntas i elinstallationen.

543.4.3

Om installationen från en punkt är utförd med separata skyddsjords- och neutralledare är det inte tillåtet att efter denna punkt förbinda neutralledare med någon annan jordad del i installationen (t ex skyddsledare från PEN-ledaren). Det är dock tillåtet att ta ut mer än en neutralledare eller mer än en skyddsledare från PEN-ledaren. Separata klämmor eller skenor kan finnas för skydds- respektive neutralledare. I detta fall ska PEN-ledaren anslutas till klämman eller skenan som är avsedd för skyddsledaren.

323

Gruppens skyddsledare Inkommande PEN-ledare Skyddsledarskena Gruppens neutralledare Neutralledarskena

N Figur 546:3 – PEN-ledares anslutning i gruppcentral – TN-C-S-system

Gruppens skyddsledare Inkommande skyddsledare

Skyddsledarskena Gruppens neutralledare

Inkommande neutralledare

N

Neutralledarskena

Figur 543:4 – Huvudlednings-, skyddsledar- och neutralledaranslutning i gruppcentral – TN-S-system

543.4.4

Främmande ledande delar får inte användas som PEN-ledare. 543.5

Jordning för både skydds- och funktionsändamål

543.5.1

Där jordning för både skydds- och funktionsändamål används ska fordringarna för skyddsledare alltid uppfyllas. Dessutom ska de relevanta funktionsfordringarna uppfyllas (se avsnitt 444). Returledare i likströmssystem (PEL- eller PEM-ledare) för kraftmatning till informationsteknisk materiel kan också användas som en kombinerad funktionsjordledare och skyddsledare. 543.5.2

Främmande ledande delar får inte användas som PEL- eller PEM-ledare. 543.6

Montering av skyddsledare

Där överströmsskydd används för skydd mot elchock ska skyddsledaren ingå i, eller förläggas i omedelbar närhet av, det ledningssystem där tillhörande spänningsförande ledare är förlagda. 543.7

Förstärkta skyddsledare då skyddsledarströmmen överstiger 10 mA

För strömförbrukande materiel som är avsedd för permanent anslutning och har en skyddsledarström som överstiger 10 mA ska förstärkta skyddsledare dimensioneras enligt följande: – Antingen ska skyddsledaren ha en ledararea som är minst 10 mm 2 Cu eller 16 mm 2 Al efter hela sin längd, ANM 1 – PEN-ledare i enlighet med avsnitt 543.4 uppfyller denna fordring.

– eller så förläggs en andra skyddsledare med en area som uppfyller fordringarna för felskydd fram till den punkt där skyddsledaren har en area som är minst 10 mm 2 Cu eller 16 mm 2 Al. Detta fordrar att bruksföremålet har en separat klämma för en andra skyddsledare. ANM 2 – I TN-C-system där neutral- och skyddsledare är kombinerade i en enda ledare (PEN-ledaren) fram till materielens anslutningsklämmor kan skyddsledarströmmen betraktas som lastström. ANM 3 – Strömförbrukande materiel som normalt har en stor skyddsledarström kan inte användas i installationer som skyddas av jordfelsbrytare.

324

Exempel på materiel som har stora läckströmmar är apparater med elvärmepatroner och apparater med frekvensstyrning. Se tillverkarens anvisningar för att bestämma skyddsledarströmmen.

544

Skyddsutjämningsledare

544.1

Skyddsutjämningsledare som ansluts till huvudjordningsskenan

544.1.1

Skyddsutjämningsledare som är avsedda för potentialutjämning enligt avsnitt 411.3.1.2 och som är anslutna till huvudjordningsskenan enligt avsnitt 542.4 ska ha en minsta ledararea av – 6 mm 2 koppar, eller – 16 mm 2 aluminium, eller – 50 mm 2 stål. Skyddsutjämningsledarens area behöver dock inte överstiga 25 mm 2 om ledaren är av koppar eller, för andra metaller, den area som har motsvarande ledningsförmåga. Skyddsutjämningsledare är en skyddsledare och dimensioneras enligt avsnitt 543.1. 544.2

Skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning

544.2.1

En skyddsutjämningsledare som ansluts mellan två utsatta delar ska ha en ledningsförmåga som inte är mindre än vad den minsta skyddsledaren som är ansluten till de utsatta delarna har (se figur 544A). En skyddsutjämningsledare som inte är en del av en kabel anses vara mekaniskt skyddad genom förläggning i rör, kanal, ingjutning eller om den är skyddad på ett motsvarande sätt. S PE2

S PE1 Spb

M1

M2

SPE1 ≤ SPE2 Spb ≥ SPE1

M1, M2 Utsatta delar SPE1, SPE2 Skyddsutjämningsledarens ledararea Spb Ledararean hos skyddsutjämningsledaren för kompletterande skyddsutjämning

Figur 544A – Skyddsutjämningsledare mellan två utsatta delar

325

544.2.2

En skyddsutjämningsledare som förbinder utsatta delar med främmande ledande delar ska ha en ledningsförmåga som är minst hälften av vad den minsta motsvarande skyddsledaren har. En skyddsutjämningsledare som inte är en del av en kabel anses vara mekaniskt skyddad genom förläggning i rör, kanal, ingjutning eller om den är skyddad på ett motsvarande sätt. S PE S pb

M

stålstomme (rör, ramverk, etc)

S pb ≥ 0,5 S PE (*) (*) med en minsta area av: - 2,5 mm² Cu om ledarna är mekaniskt skyddade, - 4 mm² Cu om ledarna inte är mekaniskt skyddade. M SPE Spb

Utsatta delar Skyddsutjämningsledarens ledararea Ledararean hos skyddsutjämningsledaren för kompletterande skyddsutjämning

Figur 544B – Skyddsutjämningsledare mellan en utsatt del M och en stomme

544.2.3

Dimensionering av minsta ledararea hos skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning ska göras enligt avsnitt 543.1.3.

326

Bilaga 54A (normativ) Metod för beräkning av faktorn k i avsnitt 543.1.2 Faktorn k beräknas med följande formel: k=

Qc ( β + 20 °C ) ρ 20

(

ln 1 +

θ f − θi β + θi

)

där: Qc är ledarmaterialets volymetriska värmekapacitet [J/°C mm3] vid 20 °C β

är omvänt värde på temperaturkoefficienten för resistiviteten vid 0 °C för ledaren [°C]

ρ20 är resistiviteten hos ledaren vid 20 °C [Ω mm] θ i

är ledarens begynnelsetemperatur [°C]

θf

är ledarens sluttemperatur [°C]

Tabell 54A.1 – Värden på parametrar för olika material Qc ( β + 20 °C ) Material

β* [°C]

Qc ** [J/°C mm3]

ρ 20 [Ω mm]

ρ 20

A

( s)

mm ² Koppar

234,5

3,45 × 10 -3

17,241 × 10 -6

226

Aluminium

228

2,5 × 10 -3

28,264 × 10 -6

148

Bly

230

1,45 × 10 -3

214 × 10 -6

42

202

10 -3

10 -6

78

Stål

3,8 ×

*

Värdena hämtade från IEC 60287-1-1 tabell 1.

**

Värdena hämtade från IEC 60853-2, tabell E2.

138 ×

327

Tabell 54A.2 – Värden på faktor k för isolerade skyddsledare som inte ingår i kablar och som inte är buntade tillsammans med andra kablar

Ledarisolering 70 °C PVC 90 °C PVC 90 °C härdplast (XLPE, EPR) 60 °C gummi 85 °C gummi Silikongummi

Temperatur °C b Begynn­else­ temperatur

Slut­ temperatur

30 30 30 30 30 30

160/140 a 160/140 a 250 200 220 350

Ledarmaterial Koppar

Aluminium

Stål

Värden för k c 143/133 a 143/133 a 176 159 166 201

95/88 a 95/88 a 116 105 110 133

52/49 a 52/49 a 64 58 60 73

a

Det lägre värdet gäller för PVC-isolerade ledare vars ledararea är större än 300 mm2. Temperaturgränser för olika typer av isolering anges i IEC 60724. c Beräkningsmetod för faktorn k, se formeln i början av denna bilaga. b

Tabell 54A.3 – Värden på faktor k för oisolerade skyddsledare som är i kontakt med kabelhöljen, men som inte är buntade tillsammans med andra kablar

Kabelisolering PVC Polyetylen CSP (oljeresistent gummi) a b

Ledarmaterial

Temperatur °C a

Koppar

Begynn­else­ temperatur

Slut­ temperatur

30 30 30

200 150 220

Aluminium

Stål

Värden för k b 159 138 166

105 91 110

58 50 60

Temperaturgränser för olika typer av isolering anges i IEC 60724. Beräkningsmetod för faktorn k, se formeln i början av denna bilaga.

Tabell 54A.4 – Värden på faktor k för skyddsledare som är en part i en flerledarkabel eller som är buntad med andra kablar eller isolerade ledare

Kabelisolering 70 °C PVC 90 °C PVC 90 °C PEX, EPR 60 °C gummi 85 °C gummi Silikongummi a

Temperatur °C b Begynn­else­ temperatur

Slut­ temperatur

70 90 90 60 85 180

160/140 a 160/140 a 250 200 220 350

Ledarmaterial Koppar

Aluminium Värden för k c

115/103 a 100/86 a 143 141 134 132

Det lägre värdet gäller för PVC-isolerade ledare vars ledararea är större än 300 mm2. Temperaturgränser för olika typer av isolering anges i IEC 60724. c Beräkningsmetod för faktorn k, se formeln i början av denna bilaga. b

328

Stål

76/68 a 66/57 a 94 93 89 87

42/37 a 36/31 a 52 51 48 47

Tabell 54A.5 – Värden på faktor k när ett metalliskt lager på en kabel, t ex armering, metallmantel eller koncentrisk ledare, används som skyddsledare Ledarmaterial

Temperatur °C a

Kabelisolering

Koppar

Begynn­elsetemperatur 70 °C PVC 90 °C PVC 90 °C PEX, EPR 60 °C gummi 85 °C gummi Mineralisolerad, PVC-mantladb Mineralisolerad utan mantel

60 80 80 55 75 70 105

Aluminium

Bly

Sluttemperatur

200 200 200 200 220 200 250

141 128 128 144 140 135 135

Stål

Värden för k c

93 85 85 95 93 – –

26 23 23 26 26 – –

51 46 46 52 51 – –

a

Temperaturgränser för olika typer av isolering anges i IEC 60724. Detta värde ska också användas för oisolerade ledare som är i kontakt med brännbart material. c Beräkningsmetod för faktorn k, se formeln i början av denna bilaga. b

Tabell 54A.6 – Värden på faktor k för oisolerade ledare där det inte finns någon risk för skada på närliggande material på grund av temperatur Ledarmaterial Koppar

Aluminium

Stål

Förhållanden

Begynnelse­ temperatur °C

k-värde

Maximal temperatur °C

k-värde

Maximal temperatur °C

k-värde

Maximal temperatur °C

Synligt förlagd i driftrum

30

228

500

125

300

82

500

Normala förhållanden

30

159

200

105

200

58

200

Brandrisk

30

138

150

91

150

50

150

329

Bilaga 54B (informativ) Beskrivning av jordning, skyddsledare och skyddsutjämningsledare LPS

LPS

Badrum

C6 Alternativ M

M

3

1

M

3

3 3

1 Elcentral

C7

4

PE

Våning 1 med ett badrum

4

C4 Elcentral

M

M

PE

1 2 2 1

0,5...1m

C5 2

B

Isolerstycke

5

2

Bottenvåning

5

5

Fundament

T1 Jord

T2 C1

T2

C2 C3

ANM – Hänsyn bör tas till risken för elektrokemisk korrosion på jordelektroden T2 genom val av ett lämpligt material.

Figur 54B.1 – Jordning, skyddsledare och skyddsutjämningsledare

330

Förklaring M

Utsatt del

C

Främmande ledande del

C1

Vattenrör av metall som förs in i byggnaden

C2

Avloppsrör av metall som förs in i byggnaden

C3

Gasrör av metall som förs in i byggnaden, med isolerstycke

C4

Luftkonditionering/ventilation

C5

Värmesystem

C6

Vattenrör av metall, t ex i badrum

C7

Främmande ledande delar inom armräckvidd från utsatta delar

B

Huvudjordningsskena

T

Jordelektrod

T1

Fundamentjordelektrod

T2

Jordelektrod för åskskyddssystemet, om så behövs

LPS

Åskskyddssystem

PE

Skena med anslutningsklämmor för skyddsledare

1

Skyddsjordsledare

2

Skyddsutjämningsledare

3

Skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning

4

Nedledare i åskskyddssystemet (LPS)

5

Jordtagsledare

331

Bilaga 54ZA (informativ) Vägledning till metoder för beräkning av jordelektroders resistans 54ZA.1

Allmänt

Jordelektrodresistansen beror på dess dimension, dess form och markens där den är förlagd resistivitet. Denna resistivitet varierar ofta från en plats till en annan. Dessutom varierar den beroende på djup. Det ska beaktas att markresistivitet uttrycks som Ωm. Numeriskt är det resistansen i Ω hos en cylindrisk sektion i marken vars tvärsnittsarea är 1 m 2 och är 1 m hög. Markytans och växtlighetens utseende kan mer eller mindre indikera gynnsamma egenskaper hos marken för förläggning av en jordelektrod. Mätningar på jordelektroder i liknande mark ger bättre indikationer. Markresistivitet beror på markens fuktighet och temperatur, vilka varierar med årstiderna. Fuktigheten påverkas av markens kornstorlek och porositet. I praktiken ökar markresistiviteten då fuktigheten minskar. Jordlager där vatten kan strömma genom, vilket kan ske i närheten av vattendrag, kan vara olämpliga för förläggning av jordelektroder. Dessa jordlager är sammansatta av stenig mark, vattenfylld och naturligt renad, vilket ger en hög markresistivitet. Djupgående spett bör i sådana fall användas som jordelektroder för att nå mer djupliggande jordlager som har bättre ledningsförmåga, om sådana finns. Tjäle minskar markresistiviteten avsevärt. Resistiviteten kan uppgå till flera tusen Ωm i frusna jordlager. Tjockleken hos dessa frusna jordlager kan vara 1 m på vissa ställen. Torrhet minskar också markresistiviteten. Sådan torrhet kan i vissa områden finnas ned till 2 meters djup. Markresistiviteten kan ha värden liknande de som kan vara då tjäle råder.

332

54ZA.2

Markresistivitet

Tabell 54ZA.A anger värden på markresistiviteten för olika marktyper och tabell 54ZA.B indikerar att markresistiviteten kan variera stort för samma typ av mark. Tabell 54ZA.A – Värden på markresistivitet Resistivitet Ω.m

Markegenskaper Kärrmark Slam (alluvium) Matjord Fuktig torv

Från några få Ωm – 30 20 – 100 10 – 150 5 – 100 50 100 – 200 30 – 40

Formbar lera Kalklera och sammanpackad lera Jurakalkjord Lerig sandmark Kiselsand Stenmark Stenmark täckt med gräs

50 – 500 200 – 3 000 1 500 – 3 000 300 – 500

Mjuk kalksten Pressad kalksten Sprucken kalksten Skiffer Glimmer/skiffer

100 – 300 1 000 – 5 000 500 – 1 000 50 – 300 800

Granit och sandsten Beroende på vittring, gammal granit och gammal sandsten

1 500 – 10 000 100 – 600

För att göra en första approximation av jordelektrodresistansen kan en beräkning göras med hjälp av värdena i tabell 54ZA.B. En beräkning som är gjord med hjälp av dessa värden kommer enbart att ge ett mycket approximativt värde på jordelektrodresistansen. Mätning av denna resistans ger möjlighet att uppskatta ett genomsnittsvärde för markresistiviteten med hänsyn taget till de lokala markförhållandena. Tabell 54ZA.B – Genomsnittsvärden på markresistivitet Markegenskaper Slammig uppodlad mark, fuktig packad jordvall Mager uppodlad mark, grus, grovkornig jordvall Bar stenmark, torr sand, täta berg

Medelvärde för resistiviteten Ω.m 50 500 3 000

333

54ZA.3

Särskilt monterade jordelektroder

54ZA.3.1

Beståndsdelar

Jordelektroder som är särskilt monterade består av korrekt varmgalvaniserade stålelement, av kopparklätt stål eller av koppar. Förbindningar mellan olika metaller får inte vara i kontakt med marken. Förutom för specifika undersökningar ska inte lättmetall användas. De erforderliga minimitjocklekarna och diametrarna enligt tabell 54.1 är beaktade med hänsyn till normala risker för kemisk och mekanisk förslitning. Dessa dimensioner kan komma att vara otillräckliga, särskilt där det finns en väsentlig risk för korrosion. Väsentlig risk för korrosion kan finnas i mark där vagabonderande strömmar flyter, t ex returströmmar i likströmssystem för spårvägar eller elektrokemisk påverkan från stora anslutna stålarmerade fundament. I sådana fall behöver särskilda försiktighetsåtgärder vidtas. Jordelektroder förläggs så långt det är möjligt i de fuktigaste delarna av den tillgängliga marken. De förläggs inte vid avstjälpningsplatser för avskräde där infiltration kan orsaka korrosion (dynga, flytande gödsel, kemiska produkter, aska etc). Dessutom monteras jordelektroderna så långt som möjligt ifrån livligt trafikerade platser. 54ZA.3.2

a)

Montering av jordelektroder

Horisontellt förlagda ledare. Sådana ledare kan vara – solida kopparledare – kopparplåtar – plåtar av galvaniserat stål – ledare av galvaniserat stål. Ledare utförda som tunna linor (flätor) rekommenderas inte. Jordelektrodresistansen (R) utförd med en horisontellt förlagd ledare kan approximativt beräknas enligt följande algoritm:

R=2

ρ L

där ρ

är markresistiviteten (i Ωm)

L längden (i meter) av det dike där ledare har förlagts Det bör noteras att förläggning av ledare i slingor i diket inte förbättrar jordelektrodresistansen noterbart. I praktiken förläggs dessa ledare på två olika sätt: –

fundamentjordelektrod i byggnaden: Dessa jordelektroder är utförda med en fundamentslinga runt hela byggnadens omkrets. Fundamentslingans längd antas här vara densamma som byggnadens omkrets.

–

horisontella diken: ledare är nedgrävda på ett djup av ungefär 1 m

Diken bör inte fyllas med sten, slagg eller liknande material, men företrädesvis med jord som kan bevara fuktigheten i marken. b)

334

Tunna nedgrävda plåtar. I praktiken används rektangulära plåtar med måtten 0,5 m × 1 m eller kvadratiska plåtar med sidmåttet 1 m. Plåtarna grävs ned vertikalt på ett sådant sätt att deras mittpunkt placeras ca 1 meter ned i marken.

Plåtarna bör vara minst 2 mm tjocka om de är utförda av koppar och 3 mm tjocka om de är utförda av galvaniserat stål. För att uppnå den tillförlitligaste kontakten mellan marken och båda sidor av plåten bör företrädesvis hela plåten förläggas vertikalt. Jordelektrodresistansen för en plåt som är tillräckligt djupt nedgrävd är approximativt

R = 0,8

ρ L

där ρ

är markresistiviteten (i Ωm)

L plåtens omkrets (i meter) c)

Vertikala stänger. Vertikala stänger är tillverkade av –

rör av galvaniserat stål med en ytterdiameter av minst 25 mm,

–

profiler av galvaniserat stål vars sida är minst 60 mm, eller

–

koppar- eller stålspett vars diameter är minst 15 mm; vid användning av stålspett bör de vara klädda med koppar av lämplig tjocklek eller galvaniserade.

Jordelektrodens resistans R (i Ω) då jordelektroden är utförd som en vertikal stång är approximativt

R=

ρ L

där ρ är markresistiviteten (i Ωm) L stångens längd (i meter) Där det finns risk för tjäle eller uttorkning bör stängernas längd ökas med 1 eller 2 m. Det är möjligt att reducera värdet på jordelektrodresistansen där man har flera vertikala stänger som är parallellkopplade och placerade på ett inbördes avstånd som motsvarar deras längd. Detta gäller om man har två stänger. Vid flera stänger bör det inbördes avståndet vara längre. Uppmärksamhet bör riktas mot det faktum att markförhållanden sällan är homogena och vid de fall långa stänger används kan de nå jordlager som har låg resistivitet.

335

54ZA.4

Strukturella jordelektroder

Metalliska pelare som är sammankopplade med en metallisk struktur och nedgrävd på ett visst djup i marken kan användas som jordelektrod. Jordelektrodresistansen hos sådana pelare är

R = 0,366

ρ L

log10

3L d

där L är pelarens längd (i m) d

är diametern hos den cylinder som begränsar pelarens tvärsnitt

ρ

är markresistiviteten (i Ωm)

En uppsättning av sammankopplade pelare som är placerade runt en byggnad har en resistans som ligger i närheten av den som en fundamentjordelektrod har. En eventuell inneslutning i betong hindrar inte användning av pelare som jordelektroder och förändrar inte värdet på jordelektrodresistansen.

336

Bilaga 54ZB (informativ) Montering av jordelektroder – Fundamentjordelektroder Montering av fundamentjordelektroder eller liknande såsom användning av de facto-jordelektroder som är gjorda av metalliska stänger på ytterväggar bör rekommenderas för alla byggnader som är projekterade som arbetsplatser och allmänt tillgängliga utrymmen. En fundamentjordelektrod kan vara utförd med – bandstål, – stållinor, eller – kopparlinor. Varmgalvaniserat eller obehandlat stål kan användas i fundamentjordelektroder om det är ingjutet i betong. För jordtagsledare som är anslutna till fundamentjordelektroden rekommenderas att de bör föras ned i betongen inuti byggnaden. För de fall jordtagsledare behöver föras ned i betongen utanför byggnaden bör detta göras på lämplig höjd över marken. Utförande av fundamentjordelektroden under byggnadens uppförande är den bästa lösningen för att erhålla en bra jordelektrod: – Det behövs inte utföras några extra grävningsarbeten. – Den är monterad på ett djup som i allmänhet skyddar mot påverkan från årstidsberoende väderförhållanden. – Den ger en god kontakt med marken. – Den ger ett maximalt utnyttjande av byggnadens yta och ger den lägsta jordelektrodresistansen som kan uppnås inom denna yta. – Den kan användas fr o m då byggnaden uppförs, som jordelektrod för installationen på byggplatsen. Det rekommenderas att sammankoppla fundamentjordelektroden och stålarmering i betong, förutom i spännbetong. Dessa anslutningar ger å ena sidan en sänkning av den globala jordelektrodresistansen hos de utsatta delarna och å andra sidan säkerställer de potentialutjämningen mellan alla utsatta delar och alla andra ledande delar som är samtidigt berörbara.

337

Kapitel 55 – Annan elmateriel 550

Inledning

550.1

Omfattning

Fordringarna i detta kapitel gäller för installationer med generatoraggregat (avsnitt 551), särskilda fordringar för nödkraft (avsnitt 556) och val och montering av ljusarmaturer samt fast elinstallation för ljusarmaturer (avsnitt 559). ANM – Det är viktigt att ta reda på och följa de särskilda fordringar som gäller för generatoraggregat som ska mata en installation som dessutom matas från ett distributionsnät.

551

Generatoraggregat

551.1

Omfattning

Detta avsnitt gäller för lågspänningsinstallationer och ELV-installationer inom vilka det ingår generatoraggregat som kontinuerligt eller tidvis matar hela elinstallationen eller en del av den. Fordringarna gäller för anslutning av generatoraggregat såväl lågspänning som klenspänning till följande installationer: – matning av en installation som inte är ansluten till ett distributionsnät – reservmatning av en installation som normalt matas från ett distributionsnät – matning av en installation som samtidigt matas från generatoranläggningen och ett distributionsnät – lämpliga kombinationer av ovanstående. Detta kapitel gäller inte för klenspänningsmatade komponenter med inbyggd strömmatning som är sammanbyggda med utrustningen för vilka det finns en specifik produktstandard som inkluderar fordringar för elsäkerhet. ANM – Fordringar från nätägaren bör säkerställas före ett generatoraggregat installeras i en installation som ska anslutas till elnätet.

551.1.1

Generatoraggregat med följande drivkällor omfattas: – förbränningsmotorer – turbiner – elmotorer – solceller (avsnitt 712 gäller också) – batterier – andra lämpliga drivkällor. 551.1.2

Generatoraggregat med följande elektriska egenskaper omfattas: – nät- och separatmagnetiserade synkrongeneratorer – nät- och självmagnetiserade asynkrongeneratorer – nät- och självkommuterande statiska växelriktare med eller utan förbikopplare – generatoraggregat med andra lämpliga elektriska data.

338

551.1.3

Användning av generatoraggregat för följande ändamål omfattas: – matning av permanenta installationer – matning av tillfälliga installationer – matning av flyttbar materiel som inte är ansluten till en permanent, fast installation – matning av mobila arbetsplatser (avsnitt 717 gäller också). 551.2

Allmänna fordringar

551.2.1

Magnetiserings- och kommuteringsutrustningar ska vara lämpliga för den avsedda användningen av generatoraggregatet. Säkerheten och funktionen hos andra matningar får inte försämras på grund av generatoraggregatet. ANM – Se avsnitt 551.7 för tilläggsfordringar för installationer där ett generatoraggregat får arbeta parallellt med ett distributionsnät.

551.2.2

Den förväntade kortslutningsströmmen och jordfelsströmmen ska fastställas för varje strömkälla eller kombination av sådana som kan drivas oberoende av andra strömkällor eller kombinationer av sådana. Tillåtna värden för märkström och märkspänning hos skyddsapparater i en installation och, där så förekommer, skyddsapparater som är anslutna till ett distributionsnät, får inte överskridas i något driftfall vid matning från strömkällorna. ANM – Uppmärksamhet bör riktas mot effektfaktorn som är specificerad för skyddsapparaterna i installationen.

551.2.3

När ett generatoraggregat är avsett att ensamt mata en installation, ska dess kapacitet och övriga data vara sådana att fara för ansluten utrustning på grund av spännings- eller frekvensavvikelse inte uppkommer efter in- och urkoppling av laster. Alternativt ska åtgärder vidtas för automatisk frånkoppling av delar av installationen om generatorns belastningsförmåga överskrids. ANM 1 – Hänsyn bör tas till storleken hos enskilda laster och till motorernas startströmmar i relation till generatorns effekt. ANM 2 – Hänsyn bör tas till effektfaktorn för installationens skyddsapparater. ANM 3 – Om ett generatoraggregat installeras i en befintlig byggnad eller installation kan det medföra en ändring av yttre påverkan för den befintliga installationen, till exempel på grund av rörliga delar, delar med hög temperatur eller förekomst av skadliga gaser.

551.2.3

Frånskiljningsanordningar ska uppfylla fordringarna i avsnitt 536 för varje strömkälla eller kombination av strömkällor. 551.3

Skyddsåtgärd: klenspänning genom användning av SELV och PELV

551.3.1

Tilläggsfordringar för SELV- och PELV-system vid matning från fler än en strömkälla

Där ett SELV- eller PELV-system kan matas från fler än en strömkälla gäller fordringarna i avsnitt 414.3 för varje strömkälla. Där en eller flera av strömkällorna är jordade gäller fordringarna i avsnitt 414.4 för PELV-system. Om en eller flera av strömkällorna inte uppfyller fordringarna i avsnitt 414.3 ska systemet behandlas som ett FELV-system och då gäller fordringarna i avsnitt 411.7.

339

551.3.2

Tilläggsfordringar avseende system där det är nödvändigt att upprätthålla matningen i ett klenspänningssystem

Där det från säkerhetssynpunkt är nödvändigt att upprätthålla matningen till ett klenspänningssystem ska, omedelbart efter en förlust av en eller flera matande strömkällor, varje kvarvarande matande strömkälla eller kombination av strömkällor som kan drivas oberoende av andra strömkällor, kunna mata den avsedda belastningen i klenspänningssystemet utan att fara uppstår. Åtgärder ska vidtas så att en förlust av lågspänningsmatningen till en strömkälla för klenspänning inte medför fara eller skador för andra klenspänningsutrustningar. ANM – Ovanstående förebyggande åtgärder kan vara nödvändiga för matningar till nöd- och reservkraftanläggningar (se kapitel 35).

551.4

Felskydd

551.4.1

Felskydd ska utföras för varje del av installationen med hänsyn till varje enskild matningskälla eller kombination av matningskällor som kan drivas oberoende av andra matningskällor. Åtgärder för felskydd ska väljas eller så ska andra försiktighetsåtgärder vidtas så att det säkerställs att, där dessa åtgärder tillämpas på olika sätt inom en och samma installation eller del av en installation för de aktuella matningsskällorna, åtgärderna inte påverkas så att deras effektivitet försämras. ANM – Detta kan t ex medföra att det fordras att en isolertransformator monteras för att uppnå skyddsseparation mellan de delar av installationen som använder olika jordningssystem.

551.4.2

Generatoraggregatet ska anslutas så att alla åtgärder i installationen för skydd genom jordfelsbrytare enligt kapitel 41 förblir effektiva för varje avsedd kombination av matningsskällor. ANM – Jordning av generatorns utsatta delar kan påverka skyddsåtgärderna.

551.4.3

Skydd genom automatisk frånkoppling

551.4.3.1

Skydd genom automatisk frånkoppling ska utföras enligt avsnitt 411 utom i de särskilda fall som framgår av avsnitt 551.4.3.2 eller 551.4.3.3. 551.4.3.2

Tilläggsfordringar för installationer där matning från ett generatoraggregat är ett alternativ till matning från ett distributionsnät (reservmatning)

Skydd genom automatisk frånkoppling av matning ska inte vara beroende av anslutning till ett distributionsnäts jordning när generatorn drivs som ett alternativ till matning från ett distributionsnät. En lämplig jordelektrod ska anordnas. 551.4.3.3

Tilläggsfordringar för installationer med statiska växelriktare

551.4.3.3.1

När felskyddet av sådana delar av en installation som matas av en statisk växelriktare är helt beroende av automatisk slutning av förbikopplare och på funktionstiden enligt avsnitt 411 hos skyddsapparaterna på matningssidan av förbikopplingsdonet, ska kompletterande skyddsutjämning utföras mellan samtidigt berörbara utsatta delar och andra metalldelar på lastsidan av den statiska växelriktaren enligt avsnitt 415.2.

340

Resistansen hos skyddsutjämningsledarna mellan samtidigt berörbara metalldelar ska uppfylla följande villkor R ≤ 50 Ia där Ia är den största jordfelsström som den statiska omformaren ensam kan ge under högst 5 s. ANM – För växelriktare som är avsedda att arbeta parallellt med ett distributionsnät gäller även fordringarna i avsnitt 551.7.

551.4.3.3.2

Åtgärder ska vidtas eller materiel väljas så, att en korrekt funktion hos skyddsapparaterna inte försämras av filter eller av likströmmar alstrade av statiska växelriktare. 551.4.3.3.3

Anordningar för frånskiljning ska installeras på båda sidor om den statiska omriktaren. Denna fordring gäller inte för en kraftmatning som är placerad inom samma hölje som den statiska omrikaren. 551.5

Skydd mot överström

551.5.1

När det finns en anordning för detektering av överström från generatoraggregatet, ska denna anordning vara placerad så nära generatoruttagen som det är praktiskt möjligt. ANM – Generatoraggregatets kortslutningsström kan vara tidsberoende och betydligt mindre än kortslutningsströmmen hos matningen från distributionsnätet.

551.5.2

När ett generatoraggregat är avsett att fungera parallellt med ett distributionsnät, eller när två eller flera generatoraggregat kan arbeta parallellt, ska cirkulerande övertonsströmmar begränsas så att ledare inte blir överbelastade. Effekten av cirkulerande övertonsströmmar kan begränsas genom följande: – val av generatorer med lindningar där övertonsströmmarna är kompenserade – montering av en impedans mellan generatorernas neutralpunkter – montering av elkopplare som bryter kretsarna med cirkulerande strömmar, men som är förreglade så att felskyddet fungerar – montering av filter – andra lämpliga anordningar. ANM 1 – Hänsyn bör tas till den maximala spänning som kan uppstå över en impedans som är ansluten för att begränsa cirkulerande övertonsströmmar. ANM 2 – Övervakningsutrustning som uppfyller fordringarna i SS-EN 61557-12 ger information om störningsnivån från övertoner.

551.6

Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat är en strömkälla som kopplas in som alternativ till nätets matning av installationen

551.6.1

Åtgärder som överensstämmer med tillämpliga frånskiljningsfordringar i kapitel 53 ska vidtas för att säkerställa att generatorn inte kan arbeta parallellt med distributionsnätet.

341

Lämpliga åtgärder kan vara: – en elektrisk, mekanisk eller elektromekanisk förregling mellan manövermekanismerna eller mellan styrkretsarna som hör till omkopplingsapparaterna – ett system av lås med en enda överflyttbar nyckel – en trelägesomkopplare som bryter den ena matningen innan den andra slås till – en automatisk omkopplare med lämplig förregling – en annan anordning som ger samma funktionssäkerhet. ANM – Frånskiljning bör inkludera matningar till generatorns styrkretsar.

551.6.2

I de TN-S-system där neutralledaren inte är frånskiljbar ska en eventuell jordfelsbrytare vara placerad så att neutraljordade delar i distributionsnätet inte medför obefogad utlösning. ANM 1 – När reservkraftsystemens säkerhet är av särskild betydelse, kan det i TN-system vara önskvärt att frånskilja neutralledaren i installationen från nätets neutral- eller PEN-ledare för att undvika störningar såsom inducerade spänningsstötar orsakade av åska. ANM 2 – Se även avsnitt 444.4.7.

551.7

Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat får arbeta parallellt med andra strömkällor, inklusive ett distributionsnät

551.7.1

Vid val och användning av ett generatoraggregat som är avsett att kunna arbeta parallellt med ett distributionsnät ska åtgärder mot termiska effekter enligt kapitel 42 och skydd mot överström enligt kapitel 43 förbli effektiva i alla situationer. Förutom där avbrottsfri kraftmatning används för matning av specifik strömförbrukande materiel i den gruppledning som materielen är ansluten till, ska generatoraggregat vara installerade på matningssidan av gruppledningarnas överströmsskydd. 551.7.2

Ett generatoraggregat som används för parallellmatning tillsammans med en annan strömkälla får dock monteras på lastsidan av skyddsanordningarna i en gruppledning under förutsättning att följande tilläggsfordringar är uppfyllda: (i)

Ledarna i gruppledningen ska uppfylla följande villkor: IZ ≥ In + Ig där IZ är belastningsförmågan hos gruppledningens ledare In är märkutlösningsströmmen för gruppledningens överströmsskydd Ig är märkströmmen för uttag av ström från generatoraggregatet

(ii) Generatoraggregatet får inte anslutas till en gruppledning via stickpropp och uttag. (iii) En jordfelsbrytare som skyddar gruppledningen i enlighet med avsnitt 411 och 415 ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. (iv) Fas- och neutralledare i gruppledningen får endast anslutas till jord via elinstallationens skyddsledare. ANM – Där ett generatoraggregat är installerat i en gruppledning på skyddsanordningarnas lastsida, förutom om skyddsanordningarna för gruppledningen frånkopplar såväl fas- som neutralledare, är frånkopplingstiden enligt avsnitt 411.3.2 summan av frånkopplingstiderna för skyddsanordningen för gruppledningen och den tid det tar för generatoraggregatets utgångsspänning att sjunka till mindre än 50 V.

342

551.7.3

Vid val och användning av generatoraggregat som ska arbeta parallellt med en annan strömkälla, inklusive ett distributionsnät, ska försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika ogynnsamma effekter på detta system och på andra installationer med avseende på effektfaktor, spänningsvariationer, harmonisk distorsion, likströmskomponenter, obalans, startströmmar, synkronisering och effekter från spänningsfluktuationer. Om synkronisering är nödvändig är användning av automatiska synkroniseringssystem, vilka tar hänsyn till frekvens, fasföljd och spänning, att föredra. 551.7.4

Där ett generatoraggregat ska arbeta parallellt med ett distributionsnät ska åtgärder för automatisk frånkoppling vidtas för att frånkoppla generatoraggregatet från distributionsnätet i händelse av spänningsbortfall eller om spänningen eller frekvensen avviker på uttagsklämmorna från de värden som gäller för normal matning. Då typ, känslighet och funktionstid för skydden måste väljas med hänsyn till nätets skydd ska detta göras i samråd med nätägaren. Då statiska omriktare används ska kopplingsapparater finnas på omriktarens lastsida. 551.7.5

Där ett generatoraggregat ska arbeta parallellt med ett distributionsnät ska anordningar finnas för att förhindra att generatoraggregatet ansluts till distributionsnätet i händelse av spänningsbortfall eller om spänningen eller frekvensen avviker på uttagsklämmorna från de värden som gäller för normal matning. 551.7.6

Där ett generatoraggregat ska arbeta parallellt med ett distributionsnät ska anordningar finnas så att generatoraggregatet kan frånskiljas från distributionsnätet. Frånskiljningsanordningens tillgänglighet ska överenskommas med nätägaren. 551.7.7

När ett generatoraggregat kan arbeta som alternativ till distributionsnätet, ska installationen uppfylla fordringarna i avsnitt 551.6. 551.8

Fordringar för installationer med stationära batterier

551.8.1

Stationära batterier ska installeras så att de är tillgängliga enbart för fackkunniga eller instruerade personer. ANM – Detta fordrar i allmänhet att batterierna installeras inom ett låst utrymme eller, för mindre batterier, i ett låst hölje.

Utrymmet eller höljet ska vara tillräckligt ventilerat. 551.8.2

Batterianslutningar ska vara utförda med basskydd genom isolering eller höljen eller ska vara så anordnade att två oisolerade ledare som har en potentialskillnad som är större än 120 V inte oavsiktligt kan beröras samtidigt.

343

556

Nödkraft

556.1

Allmänt

Detta avsnitt omfattar allmänna fordringar för nödkraft samt val och montering av elinstallationer för nödkraft och nödkraftkällor. System för reservmatning omfattas inte av detta avsnitt. Elinstallationer inom explosionsfarliga områden (BE3) omfattas heller inte av avsnittet. Fordringar för sådana områden framgår av SS‑EN 60079-serien. Ett nödkraftsystem är antingen: – icke-automatiskt, då det startas manuellt, eller – automatiskt. Den automatiska inkopplingen av matningen klassificeras med hänsyn till tiden för övertagande av matning enligt följande: – Utan avbrott; en matning som automatiskt säkerställer kontinuerlig matning under övergångsperioden, till exempel vid spännings- och frekvensvariationer. – Mycket kort avbrott; en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,15 s. – Kort avbrott; en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,5 s. – Medellångt avbrott; en matning som är automatisk tillgänglig inom 15 s. – Långt avbrott; en matning som är automatiskt tillgänglig efter längre tid än 15 s. 556.1.1

För nödkraftkällor som ska fungera vid brand ska följande villkor vara uppfyllda: – en nödkraftkälla som bibehåller matningen i tillräckligt lång tid ska väljas – all materiel ska klara påkänningarna i tillräckligt lång tid, antingen genom sin konstruktion eller genom dess montering – nödkraftkällan är normalt ett alternativ till den normala matningen. ANM – Den normala matningen är till exempel distributionsnätet.

556.2 I IT-system ska det finnas en anordning som kontinuerligt övervakar isolationen och som visuellt och hörbart signalerar vid första felet. Anordningar för felskydd i separata nödkraftnät bör inte frånkoppla vid enpolig jordslutning. 556.3 Utrustningar ska utföras och monteras så att regelbunden kontroll, provning och underhåll underlättas. 556.4

Nödkraftkällor

ANM – Startbatterier för fordon uppfyller normalt inte fordringarna för nödkraftkällor.

556.4.1

En nödkraftkälla ska vara fast installerad på sådant sätt att den inte kan bli skadligt påverkad vid fel i den normala kraftkällan.

344

556.4.2

Nödkraftkällor ska placeras i lämpligt utrymme och vara tillgängliga endast för fackkunniga eller instruerade personer (BA5 eller BA4). 556.4.3

Utrymmen för nödkraftkällor ska vara tillräckligt ventilerade så att avgaser och rök från nödkraftkällan inte kan spridas till utrymmen där människor vistas. 556.4.4

Av varandra oberoende matningar från ett distributionsnät tillåts inte som nödkraft såvida inte det kan säkerställas att det är osannolikt att de olika matningarna faller ifrån samtidigt. 556.4.5

En nödkraftkälla får användas för annat ändamål endast om effekten och energin ändå är tillräcklig för att starta och driva alla objekt som är avsedda att matas med nödkraft. Utöver fordringarna i avsnitt 556.4.1 gäller att ett fel i andra kretsar inte får frånkoppla matningen till de kretsar som av säkerhetsskäl matas av nödkraftkällan. Detta medför normalt att utrustning som inte av säkerhetsskäl matas av nödkraftkällan ska matas via separata skydd som automatiskt frånkopplas vid ett fel. 556.4.6

Fordringarna i avsnitt 556.4.2 till och med avsnitt 556.4.5 är inte tillämpliga för materiel med inbyggda batterier. 556.5

Strömkretsar

556.5.1

Nödkraftkretsar ska vara oberoende av andra strömkretsar. ANM – Detta innebär att ett elektriskt fel, ingrepp eller ändring i ett system inte får påverka ett annat systems avsedda funktion. Detta kan nödvändiggöra avskiljning med obrännbart material, skilda förläggningsvägar eller användning av kapslingar.

556.5.2

Ledningssystem för nödkraftkretsar får inte dras genom brandfarliga utrymmen (BE2) såvida de inte är skyddade mot brand. Kretsarna får aldrig dras genom explosionsfarliga områden (BE3). ANM – Där så är möjligt bör inte ledningssystem dras fram genom utrymmen där det finns risk för brand.

556.5.3

Skydd mot överlast enligt avsnitt 433 får utelämnas. 556.5.4

Överströmsskydd ska väljas och monteras så, att överström i en nödkraftkrets inte försämrar den avsedda funktionen hos andra nödkraftkretsar. 556.5.5

Kopplingsutrustningar ska vara lätt identifierbara och placerade i utrymmen som endast är tillgängliga för fackkunniga eller instruerade personer (BA5 eller BA4). Larmanordningar ska vara tydligt märkta.

345

556.6

Materiel

556.6.1

I belysningsanläggningar ska ljuskällan vara anpassad till omkopplingstiden så att specificerad belysningsnivå upprätthålls. 556.6.2

I en utrustning som är ansluten till två skilda kretsar får ett fel i en krets inte försämra skyddet mot elchock eller den avsedda funktionen hos den andra kretsen. En sådan utrustning ska anslutas till skyddsledarna i båda kretsarna, där skyddsjordning fordras. 556.7

Särskilda fordringar för nödkraftkällor som inte kan arbeta parallellt

556.7.1

Åtgärder, till exempel mekanisk förregling, ska vidtas för att undvika att kraftkällorna inkopplas parallellt. 556.7.2

Skydd mot kortslutning och felskydd ska finnas för var och en av kraftkällorna. 556.8

Särskilda fordringar för nödkraftkällor som kan arbeta parallellt

ANM – Parallellmatning från olika matningar fordrar normalt samråd med nätägaren. I dessa fall kan särskilda åtgärder behöva vidtas, till exempel för att förebygga bakmatning.

556.8.1

Skydd mot kortslutning och felskydd ska finnas oavsett om installationen matas från en av de två kraftkällorna eller av båda parallellt. ANM – Åtgärder kan behöva vidtas, där så är nödvändigt, för att begränsa cirkulerande ström i förbindelsen mellan strömkällornas neutralpunkter. Särskilt bör tredje övertonen beaktas.

559

Ljusarmaturer och belysningsinstallationer

559.1

Omfattning

Detta avsnitt gäller för val och montering av fast installerade ljusarmaturer och belysningsinstallationer. Tilläggsfordringar för särskilda typer av belysningsinstallationer framgår av vissa avsnitt i del 7: – Avsnitt 714 för installationer för utomhusbelysning. – Avsnitt 715 för installationer för klenspänningsbelysning. Fordringarna gäller inte för: – Ljusskyltar för högspänning, men som matas med lågspänning (neonrör). – Installationer för ljusskyltar och urladdningsrör som drivs med en märkspänning vid nollast som är högre än 1 kV, men lägre än 10 kV (SS‑EN 50107). ANM – Säkerhetsfordringar för ljusarmaturer framgår av standarder i SS‑EN 60598-serien.

346

559.3

Definitioner

I detta avsnitt gäller utöver termer och definitioner definitionerna i del 2 de allmänna definitionerna i SS-EN 60598-serien. 559.4

Allmänna fordringar för installationer

Ljusarmaturer ska väljas och monteras enligt tillverkarens anvisningar och enligt SS‑EN 60598-serien. ANM 1 – Se bilaga 55ZA för förklaring av symboler som används på ljusarmaturer, på kontrollutrustning för ljusarmaturer och inom installationer för ljusarmaturer. ANM 2 – Vid tillämpning av detta avsnitt räknas seriekopplade ljusarmaturer som är installerade utan transformator som lågspänningsmateriel och inte klenspänningsmateriel. ANM 3 ­– En ljusarmatur som är installerad bakom en gardinkappa bör inte försvåra betjäningen av gardiner eller persienner och bör inte medföra risk för brand eller elchock vid normal användning.

559.5

Skydd mot termiska effekter

ANM – Tilläggsfordringar med hänsyn taget till termiska verkningar för ljusarmaturer finns i avsnitt 422.

559.5.1

För val och montering av ljusarmaturer med hänsyn till termiska effekter på omgivningen ska följande beaktas: a)

den maximalt tillåtna effekten hos ljuskällorna

b)

brandtåligheten hos omgivande material: – där montaget utförts – inom det termiskt påverkade området

c)

minsta avstånd till brännbart material, inklusive brännbara delar som belyses med en strålkastare.

559.5.2

Ljusarmaturer som är märkta enligt SS-EN 60598 ska väljas och installeras enligt märkningen. Tillverkarens anvisningar ska följas med avseende på brandhärdigheten hos byggnadsmaterialet och på den termiska påverkan som kan förväntas i utrymmet. ANM – Se bilaga 55ZA för märkning och symboler.

559.6

Ledningssystem

559.6.1

Anslutning till det fasta ledningssystemet

Ledningssystem ska avslutas i: – en dosa som är utförd enligt relevant del i SS-EN 60670-serien, eller – en anslutningsanordning för ljusarmaturer (uttag) enligt SS-EN 61995‑1, monterad i en dosa, eller – elmateriel som är konstruerad för att anslutas direkt till ledningssystemet. ANM – I nedpendlade undertak kan en anslutningsdosa användas för flera ljusarmaturer.

559.6.Z1

Montering av ljusarmatur

Lämpliga anordningar för montering av ljusarmaturer ska finnas. Monteringsanordningen kan vara ett mekaniskt tillbehör (t ex krok eller skruv), dosor eller höljen som kan bära ljusarmaturer eller en fastsättningsanordning i anslutningsanordningen.

347

På platser där: – fastsättningsanordningen är avsedd att bära en nedpendlad ljusarmatur ska fastsättningsanordningen kunna bära en massa av minst 5 kg. – ljusarmaturens massa överstiger 5 kg ska det säkerställas att fastsättningsanordningen kan bära massan av den nedpendlade armaturen. Montering av fastsättningsanordningen ska utföras i enlighet med tillverkarens anvisningar. Ljusarmaturers vikt och deras tillbehör ska vara lämplig för den mekaniska hållfastheten hos innertaket eller ett eventuellt nedpendlat undertak. Under dessa förhållanden kan taket eller ett nedpendlat undertak betraktas som stabila byggnadsdelar och därmed kan ljusarmaturer fastsättas i dem. Kabeln mellan anslutningsanordningen och ljusarmaturen ska installeras så, att förväntade mekaniska påkänningar i ledare, klämmor och avslutningar inte försämrar installationens säkerhet. ANM – Se även avsnitt 522.8.

559.6.2

Ledare för vidarematning får endast förläggas genom ljusarmaturer om de är avsedda för detta. 559.6.3

Kablar för vidarematning ska väljas i enlighet med temperaturmärkningen på ljusarmaturen, om en sådan finns, enligt följande: – Om inte annat anges i tillverkarens anvisning fordras inte värmetåliga kablar för ljusarmaturer som uppfyller fordringarna SS‑EN 60598-serien men som inte har någon temperaturmärkning. – För ljusarmaturer som uppfyller fordringarna i SS-EN 60598-serien men som har temperaturmärkning ska kablar som är lämpliga för märktemperaturen användas. – Om det inte finns någon information ska värmetåliga kablar och/eller isolerade ledare i enlighet med HD 22.3 eller likvärdiga användas. ANM – Temperaturmärkningen visar den högsta temperaturen enligt SS-EN 60598-1, tabell 12.2 och är märkt med symbolen

t ..... °C

.

559.6.Z3

Ledare i en trefaskrets ska installeras i samma utrymme i ljusarmaturen som är avsett för vidarekoppling. 559.6.Z4

Matande kablar ska vara lämpliga för utrymmet där de ska installeras och uppfylla fordringarna i avsnitt 559.6.3 eller skyddas lokalt mot värmepåverkan eller så ska kompletterande isolering användas. Om ljusarmaturer saknar klämmor för anslutning av matning ska klämmorna vara – avsedda för anslutning av matning i enlighet med SS-EN 60998, eller – ljusarmatursuttag i enlighet med SS-EN 61995-1 eller SS 428 08 31, eller – snabbkopplingsdon avsedda för anslutning, eller – annan lämplig anslutningsanordning.

348

559.6.4

Grupper av ljusarmaturer vilka är uppdelade mellan faserna i ett trefassystem med endast en neutralledare ska utföras med åtminstone en anordning som samtidigt frånkopplar alla fasledare. ANM – Se också avsnitt 536.

559.7

Extern styrutrustning, till exempel förkopplingsdon

Extern styrutrustning får endast användas om den är märkt som lämplig för ändamålet enligt tillämplig standard. På brännbara ytor får man installera endast ”klass P” termiskt skyddade driftdon/transformatorer som har symbolen P , eller med begränsad temperatur termiskt skyddade driftdon/transformatorer, som har symbolen ... och märkta med ett lägre värde än 130 °C, eller driftdon/transformatorer märkta med F . ANM – Den allmänt erkända symbolen är:

559.8

externa förkopplingsdon 5138 i IEC 60417

Kondensatorer för faskompensering

Kondensatorer för faskompensering som har en kapacitans som överstiger 0,5 μF får endast användas tillsammans med urladdningsmotstånd. ANM 1 – Se även avsnitt 536.2.1.4. ANM 2 – Märkning av kondensatorer bör överensstämma med SS-EN 61048.

559.9

Skydd mot elchock i utställningsmontrar för ljusarmaturer

Skydd mot elchock ska anordnas antingen genom: – matning med SELV, eller – automatisk frånkoppling av matningen i en krets som är skyddad av en jordfelsbrytare som har högst 30 mA märkutlösningsström. 559.10

Flimmer

För belysning vid maskiner med rörliga delar ska hänsyn tas till effekter som beror på flimmer från ljusarmaturerna. Anledningen till detta är att flimmer från ljusarmaturer kan ge det felaktiga intrycket att delar av maskinen som är i rörelse står still. Sådana effekter kan undvikas genom att lämplig styrutrustning till ljusarmaturerna väljs.

349

Bilaga 55ZA (informativ) Förklaring av symboler som används på ljusarmaturer, på driftdon för ljusarmaturer och vid installation Kortslutningssäker isolertransformator (egensäker och icke-egensäker) (SS-EN 61558-2-6) D

Ljusarmatur med begränsad yttemperatur (EN 60598-serien)

F

Ljusarmatur som får monteras på normalt brännbara ytor (SS‑EN 60598-serien) Separat driftdon IEC 60417 blad nr. 5138 Separat driftdon som får installeras på normalt brännbar yta (SS‑EN 61347‑1)

130

F

Ljusarmatur som är olämplig för montering direkt på normalt brännbar yta (endast lämplig för icke brännbara ytor) (SS‑EN 60598-serien)

F

Ljusarmaturer som är lämpliga för montering på normalt brännbara ytor där ljusarmaturen får vara täckt med värmeisolering (SS‑EN 60598-serien)

P

Termiskt skyddat driftdon/transformator (klass P) (SS‑EN 61347‑1) Värmebeständig kabel lämplig för anslutning av matning eller som yttre kabel (antal ledare i kabeln är flexibelt) (SS‑EN 60598-serien)

t ..... °C

Ljusarmatur som är avsedd för ljuskällor med toppförspegling (SS‑EN 60598-serien) t a ... °C COOL BEAM m

Högsta tillåtna omgivningstemperatur (SS-EN 60598-serien) Varning om att kallstrålningslampa (”cold beam lamp”) inte får användas (SS‑EN 60598-serien) Minimiavstånd till belysta föremål (m) (SS‑EN 60598-serien) Ljusarmaturer som är lämpliga för användning under svåra förhållanden (SS‑EN 60598-serien)

E

Ljusarmaturer för högtrycksnatriumlampor som behöver en yttre pulständare (SS‑EN 60598-serien)

I

Ljusarmaturer för högtrycksnatriumlampor med tändare i ljuskällan. (SS‑EN 60598-serien)

Byt felaktigt splitterskydd (rektangulärt) eller (runt) (SS‑EN 60598-serien)

Ljusarmaturer som är avsedda för användning endast med splitterskyddade halogenljuskällor (SS‑EN 60598-serien)

350

Del 6 – Kontroll 6.1

Omfattning

Denna del anger fordringar för kontroll före idrifttagning samt periodisk kontroll av elinstallationer. Kapitel 61 anger fordringar för kontroll före idrifttagning genom inspektion och provning av elinstallationer för att bestämma, så långt som det är praktiskt möjligt, huruvida fordringarna i övriga delar av denna standard har uppfyllts samt fordringar för dokumentation av resultatet av kontrollen före idrifttagningen. Kontroll före idrifttagning genomförs vid färdigställandet av en ny installation eller vid färdigställandet av ändringar eller kompletteringar av en befintlig installation. Kapitel 62 anger fordringar för periodisk kontroll av elinstallationer för att bestämma, så långt som det är praktiskt möjligt, huruvida installationen och all ingående materiel är i tillfredsställande skick för användning samt fordringar för dokumentation av resultatet av den periodiska kontrollen. 6.3

Definitioner

Följande definitioner används i kapitlen 61 och 62: 6.3.1 kontroll

alla åtgärder för att förvissa sig om att elinstallationen överensstämmer med tillämpliga fordringar enligt svensk standard ANM – Kontroll omfattar inspektion, provning och dokumentation av kontrollen. 6.3.2 inspektion

undersökning av elinstallationen med alla sinnen för att fastställa att den är riktigt utförd 6.3.3 provning

förfaringssätt för att fastställa att en elinstallation är ändamålsenlig ANM – Provning innefattar även att med lämpliga mätinstrument kontrollera egenskaper som inte går att fastställa genom inspektion. 6.3.4 dokumentation

dokumentation av inspektions- och provningsresultaten 6.3.5 underhåll

kombinationen av tekniska och administrativa åtgärder, inklusive övervakning, avsedda att bibehålla eller återställa en enhet till ett sådant tillstånd att den kan utföra en krävd funktion

351

Kapitel 61 – Kontroll före idrifttagning ANM – I bilaga 6C finns en vägledning för tillämpning av reglerna i kapitel 61.

61.1

Allmänt

61.1.1

Varje installation ska under uppförandet, så långt som det är praktiskt möjligt, och vid färdigställandet kontrolleras innan den tas över av användaren. 61.1.2

De uppgifter som erfordras enligt avsnitt 514.5 och annan information som är nödvändig ska finnas tillgängliga för den person som utför kontrollen. 61.1.3

Kontroll före idrifttagning ska inkludera en jämförelse av kontrollresultatet med de relevanta fordringarna i svensk standard för elinstallationer. 61.1.4

Försiktighetsåtgärder ska vidtas under kontrollen för att undvika fara för personer och husdjur samt undvika skada på egendom och installerad utrustning, även om en krets är felaktig. 61.1.5

När en installation innebär en utbyggnad eller en ändring av en befintlig installation ska det kontrolleras att utbyggnaden eller ändringen uppfyller fordringarna i svensk standard för elinstallationer och inte minskar säkerheten hos den befintliga installationen. ANM – För användning av begagnad materiel, se bilaga 6E.

61.1.6

Kontroll före idrifttagning ska utföras av en fackkunnig person som är kompetent att utföra kontroll. 61.2

Inspektion

61.2.1

Inspektion ska föregå provning och normalt göras med hela installationen spänningslös. 61.2.2

Inspektionen ska göras för att bekräfta att de fast anslutna apparaterna: – är i överensstämmelse med säkerhetsfordringarna enligt relevant produktstandard ANM – Detta kan göras genom granskning av tillverkarens anvisning, märkning eller certifikat.

– är för ändamålet riktigt valda och monterade enligt fordringarna i svensk standard för elinstallationer, och enligt tillverkarens anvisningar – inte är synligt skadade, så att de kan försämra säkerheten. 61.2.3

Inspektion ska när så är tillämpligt åtminstone omfatta kontroll av följande: a)

skyddsåtgärder mot elchock, (se kapitel 41)

b)

att brandtätningar finns och att andra försiktighetsåtgärder mot spridning av brand är vidtagna, liksom skyddsåtgärder mot termiska verkningar (se kapitel 42 och avsnitt 527).

c)

att valet av ledare är det korrekta med hänsyn till belastningsförmåga och spänningsfall (se kapitlen 43 och 52 samt avsnitten 523 och 525)

352

d)

att skydds- och övervakningsapparater är lämpliga och rätt inställda (se kapitel 53)

e)

att nödvändiga frånskiljare och elkopplare finns och är riktigt placerade (se avsnitt 536)

f)

att materiel och skyddsmetoder är valda med hänsyn till yttre påverkan (se avsnitt 512.2 samt avsnitten 422 och 522)

g)

att neutral- och skyddsledare är riktigt märkta (se avsnitt 514.3)

h)

att enpoliga strömställare är anslutna till fasledare (se avsnitt 536)

i)

att det finns ritningar, scheman, varningsskyltar och annan liknande information (se avsnitt 514.5)

j)

identifiering av kretsar, överströmsskydd, elkopplare, anslutningklämmor etc (se avsnitt 514)

k)

att ledare är anslutna på ett lämpligt sätt (se avsnitt 526)

l)

att det finns erforderliga skyddsledare, inklusive skyddsutjämningsledare, som är riktigt dimensionerade (se kapitel 54)

m) att materielen är lätt åtkomlig för betjäning, identifiering och underhåll (se avsnitt 513 och 514). Inspektion ska inkludera alla särskilda fordringar för särskilda slag av elinstallationer eller utrymmen. 61.3

Provning

61.3.1

Allmänt

Provningsmetoderna som beskrivs i detta avsnitt är avsedda som referensmetoder. Andra metoder är inte uteslutna förutsatt att de är likvärdiga. Mät- och övervakningsutrustning ska väljas enligt relevanta delar av SS-EN 61557. Om annan mätutrustning används ska den har minst samma prestanda och ger minst samma säkerhet. Respektive tillverkare anger om ett mätinstrument är avsett för kontinuitetsmätning. Följande provningar ska göras om så är tillämpligt och bör helst göras i följande ordning: a)

provning av ledares kontinuitet (se avsnitt 61.3.2)

b)

mätning av elinstallationens isolationsresistans (se avsnitt 61.3.3)

c)

provning av skydd genom SELV och PELV eller skyddsseparation (se avsnitt 61.3.4)

d)

mätning av golv- och väggresistans (se avsnitt 61.3.5)

e)

provning av automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 61.3.6)

f)

provning av tilläggsskydd (se 61.3.7)

g)

provning av polariteten (se avsnitt 61.3.8)

h)

provning av fasföljd (se avsnitt 61.3.9)

i)

funktionsprovning (se avsnitt 61.3.10)

j)

kontroll av spänningsfall (se avsnitt 61.3.11).

Om någon provning ger ett resultat som visar att installationen inte uppfyller fordringarna, ska felet rättas till. Därefter ska denna provning upprepas, liksom alla föregående provningar som kan ha påverkats av felet. ANM – Vid provning inom utrymmen med explosiv atmosfär är lämpliga försiktighetsåtgärder enligt SS‑EN 60079 och SS‑EN 60079‑17 nödvändiga.

353

61.3.2

Ledares kontinuitet

Ett elektriskt kontinuitetsprov ska göras på: a) skyddsledare, inklusive skyddsutjämningsledare, och b) om gruppledningar utförts som ringledare, spänningsförande ledare. ANM – En gruppledning anses vara utförd som ringledare om gruppledningen är monterad som en ringmatning och är ansluten till en matningspunkt.

61.3.3

Elinstallationens isolationsresistans

Isolationsresistansen ska mätas mellan varje spänningsförande ledare och skyddsledare som är ansluten till jord. Vid genomförandet att detta prov får spänningsförande ledare vara sammankopplade. Tabell 6.A – Minsta värde på isolationsresistans Kretsens nominella spänning (V)

Provspänning, DC (V)

Isolationsresistans (MΩ)

SELV och PELV

250

≥ 0,5

Upp t o m 500 V (inklusive FELV-kretsar)

500

≥ 1,0

1 000

≥ 1,0

Över 500 V

Isolationsresistansen, mätt med de provspänningar som anges i tabell 6.A, är tillfredsställande om varje strömkrets, med apparater frånkopplade, har en isolationsresistans som inte är lägre än motsvarande värde enligt tabell 6.A. Tabell 6.A ska tillämpas för kontroll av isolationsresistansen mellan ojordade skyddsledare och jord. Överspänningsskydd eller annan materiel som kan påverka resultatet eller skadas av provningen ska kopplas bort före provningen. Där det inte är rimligt att frånkoppla utrustning enligt föregående stycke (t ex där överspänningsskydd är inbyggda i fast monterade vägguttag), får provspänningen för den aktuella strömkretsen reduceras till 250 V likspänning, men isolationsresistansen måste ha ett värde av minst 1 MΩ. ANM 1 – Av mättekniska skäl frånskiljs neutralledaren från skyddsledaren. ANM 2 – I TN-C-system görs mätningen mellan spänningsförande ledare och PEN-ledaren. ANM 3 – I brandfarliga utrymmen bör isolationsresistansen även mätas mellan spänningsförande ledare. Det kan vara nödvändigt att göra denna mätning under montaget och innan strömförbrukande materiel ansluts. ANM 4 – Värdet på isolationsresistansen är normalt mycket högre än värdena som anges i tabell 6.A. Om värdena på isolationsresistansen skiljer sig från en punkt till en annan kan det vara nödvändigt att undersöka anledningen till detta.

61.3.4

Skydd genom SELV, PELV eller skyddsseparation

Separation av kretsar ska kontrolleras enligt avsnitt 61.3.4.1 ifråga om skydd genom SELV, enligt avsnitt 61.3.4.2 ifråga om skydd genom PELV och enligt avsnitt 61.3.4.3 ifråga om skydd genom skyddsseparation. Värdet på resistansen som erhålls enligt avsnitt 61.3.4.1, 61.3.4.2 och 61.3.4.3 ska vara minst enligt fordringarna för den krets som har den högsta spänningen enligt tabell 6.A. 61.3.4.1

Skydd genom SELV

Separationen av spänningsförande delar från andra strömkretsars spänningsförande delar och från jord enligt avsnitt 414 ska kontrolleras genom mätning av isolationsresistansen. Beträffande godtagbara resistansvärden, se tabell 6.A.

354

61.3.4.2

Skydd genom PELV

Separationen av spänningsförande delar från andra strömkretsars spänningsförande delar, enligt avsnitt 414 ska kontrolleras genom mätning av isolationsresistansen. Beträffande godtagbara resistansvärden, se tabell 6.A. 61.3.4.3

Skydd genom skyddsseparation

Separationen av spänningsförande delar från andra strömkretsars spänningsförande delar och från jord enligt avsnitt 413 ska kontrolleras genom mätning av isolationsresistansen. Beträffande godtagbara resistansvärden, se tabell 6.A. Vid användning av skyddsseparation med fler än en ansluten apparat ska det genom antingen mätning eller beräkning kontrolleras att för de fall två samtidiga fel med försumbar impedans uppstår mellan olika fasledare och antingen potentialutjämnings­ledaren eller utsatta delar, ska åtminstone en av de felbehäftade kretsarna frånkopplas. Frånkopplingstiden ska vara i överensstämmelse med den som gäller för skyddsåtgärden skydd genom automatisk frånkoppling i ett TN-system. 61.3.5

Golv- och väggresistans/-impedans

När det är nödvändigt att uppfylla fordringarna enligt bilaga 41C, avsnitt 41C.1, ska minst tre mätningar göras inom samma utrymme. En av dessa mätningar ska göras ungefär 1 m från berörbara främmande ledande delar i området. De två andra mätningarna ska göras på större avstånd. Mätning av golv- och väggresistanser/-impedanser hos isolerande golv och väggar utförs med systemspänningen till jord vid nominell frekvens. Ovannämnda serie av mätningar ska upprepas för varje tillämplig yta inom området. ANM – I bilaga 6A beskrivs en metod som kan användas för mätning av isolationsresistansen hos golv och väggar.

61.3.6

Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

ANM – Där jordfelsbrytare används även som skydd mot brand kan överväganden enligt fordringarna i kapitel 42 behöva göras med avseende på villkor för automatisk frånkoppling av matningen.

61.3.6.1

Allmänt

På följande sätt kontrolleras att åtgärderna för felskydd genom automatisk frånkoppling av matningen är korrekt vidtagna och fungerar på avsett sätt: a)

För TN-system Kontroll av att fordringarna enligt avsnitt 411.4.4 och 411.3.2 är uppfyllda sker genom: 1) mätning av felkretsimpedans (se avsnitt 61.3.6.3) ANM 1 – När jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 500 mA används som frånkopplingsanordning är mätning av felkretsimpedansen normalt inte nödvändig.

När det finns beräkningar av felkretsimpedansen eller av resistansen hos skyddsledarna och installationen är utförd så att skyddsledarnas längd och ledararea kan kontrolleras, räcker det att kontrollera kontinuiteten hos skyddsledarna (se avsnitt 61.3.2). ANM 2 – Överensstämmelse kan kontrolleras genom mätning av skyddsledarnas resistans.

2) kontroll av att antingen skyddens karakteristik är riktigt vald eller att skyddsfunktionen är den avsedda. Denna kontroll ska göras –

genom inspektion av ströminställning för effektbrytare och märkström för säkringar

–

genom inspektion av jordfelsbrytare. ANM 3 – Jordfelsbrytarens effektivitet som skyddsapparat vid automatisk frånkoppling av matningen kan kontrolleras med mätutrustning som valts enligt SS‑EN 61557‑6 (se avsnitt 61.3.1). Denna kontroll kan verifiera att relevanta fordringar i kapitel 41 är uppfyllda.

355

Det rekommenderas att frånkopplingstiderna som fordras enligt kapitel 41 kontrolleras. I följande fall ska dock frånkopplingstiden kontrolleras:

b)

–

vid användning av begagnade jordfelsbrytare

–

vid utökningar eller ändringar i befintliga installationer där även befintliga jordfelsbrytare skyddar sådana utökningar eller ändringar

För TT-system Kontroll av att fordringarna enligt avsnitt 411.5.3 är uppfyllda sker genom: 1) mätning av resistansen R A hos jordelektroden för utsatta delar i installationen (se avsnitt 61.3.6.2) ANM 4 – Där mätning av R A inte är möjlig kan det vara möjligt att istället mäta felkretsimpedansen.

2) kontroll av tillhörande skyddsanordnings karakteristik. Kontroll ska göras av –

överströmsskydd genom okulär inspektion (t ex korttids- eller momentanbryttidsinställningar hos effektbrytare och märkström för säkringar)

–

jordfelsbrytare genom inspektion. ANM 5 – Jordfelsbrytarens effektivitet som skyddsapparat vid automatisk frånkoppling av matningen kan kontrolleras med mätutrustning som valts enligt SS‑EN 61557‑6 (se avsnitt 61.3.1). Denna kontroll kan verifiera att relevanta fordringar i kapitel 41 är uppfyllda.

Det rekommenderas att frånkopplingstiderna som fordras enligt kapitel 41 kontrolleras. I följande fall ska dock frånkopplingstiden kontrolleras: –

vid användning av begagnade jordfelsbrytare

–

vid utökningar eller ändringar i befintliga installationer där även befintliga jordfelsbrytare skyddar sådana utökningar eller ändringar ANM 6 – Där skyddsåtgärdens effektivitet har verifierats i en punkt som är efter jordfelsbrytaren kan de delar av kretsen som ligger efter den punkt där verifieringen gjorts verifieras genom kontinuitetsprov av skyddsledarna.

c)

För IT-system Överensstämmelse med reglerna i avsnitt 411.6.2 ska kontrolleras genom beräkning eller mätning av strömmen Id vid ett första jordfel vid fas- eller neutralledaren. ANM 7 – Mätning görs endast om beräkning inte är möjlig på grund av att alla parametrar inte är kända. Under denna mätning vidtas försiktighetsåtgärder för att på så vis undvika fara framkallad av ett dubbelt jordfel.

Om det vid ett andra jordfel (avsnitt 411.6.4) råder liknande förhållanden som för TT-system utförs kontroll enligt punkt b) i detta avsnitt. Om det vid ett andra jordfel råder liknande förhållanden som för TN-system (avsnitt 411.6.4) utförs kontroll enligt punkt a) i detta avsnitt. ANM 8 – Under mätning av felkretsimpedansen är det nödvändigt att förbinda systemets neutralpunkt och skyddsledaren vid installationens anslutningspunkt genom en försumbar impedans.

61.3.6.2

Mätning av jordelektrodens resistans

När mätning av jordelektrodens resistans fordras (avsnitt 411.5.3 för TT-system, avsnitt 411.4.1 för TN-system och avsnitt 411.6.2 för IT-system), görs den på ett lämpligt sätt. ANM 1 – I bilaga 6B metod B1, beskrivs, som ett exempel, en mätmetod med två extra jordelektroder och de villkor som behöver uppfyllas. ANM 2 – När en installation är belägen (t ex i stadsbebyggelse) så att det i praktiken inte är möjligt att utföra mätning med två extra jordelektroder, kommer en mätning av felkretsimpedansen enligt avsnitt 61.3.6.3 eller enligt bilaga 6B, metoderna B2 och B3, att ge ett för högt värde.

356

61.3.6.3

Mätning av felkretsimpedans

En elektrisk kontinuitetsprovning ska göras enligt avsnitt 61.3.2 innan mätningen av felkretsimpedansen genomförs. Den uppmätta felkretsimpedansen ska vara enligt avsnitt 411.4.4 för TN-system och avsnitt 411.6.4 för IT-system. När fordringarna enligt detta avsnitt inte uppfylls eller vid tveksamhet och när potentialutjämning tillämpas enligt avsnitt 415.2, ska förbindningarnas effektivitet kontrolleras enligt avsnitt 415.2.2. 61.3.7

Tilläggsskydd

Kontroll av effektiviteten hos skyddsåtgärderna för tilläggsskydd uppfylls genom okulär inspektion och provning. ANM 1 – Där jordfelsbrytare fordras som tilläggsskydd kan effektiviteten hos den automatiska frånkopplingen av matningen med hjälp av jordfelsbrytare kontrolleras med lämplig provningsutrustning som väljs enligt SS‑EN 61557‑6 (se avsnitt 61.3.1). Detta för att bekräfta att fordringarna i kapitel 41 är uppfyllda. ANM 2 – Där en jordfelsbrytare används för både felskydd och tilläggsskydd är det tillräckligt att fordringarna för felskydd enligt kapitel 41 kontrolleras.

61.3.8

Polaritetsprovning

När reglerna innehåller förbud mot enpoliga elkopplare i neutralledare, ska en inspektion av polariteten göras för att kontrollera att alla sådana elkopplare endast är installerade i fasledare. 61.3.9

Kontroll av fasföljd

I flerfaskretsar ska det kontrolleras att fasföljden bibehålls i elinstallationen. 61.3.10

Funktionsprovning

Kopplingsutrustningar och utrustningar för manöver, övervakning och förregling ska funktionsprovas för att kontrollera att de är korrekt fastsatta, justerade och installerade i enlighet med relevanta fordringar i denna standard. Skyddsapparater ska funktionsprovas så långt det behövs för att kontrollera att de är korrekt installerade och justerade. ANM – Detta funktionsprov ersätter inte de funktionsprov som anges i andra relevanta standarder.

61.3.11

Spänningsfall

Där så fordras för att kontrollera överensstämmelse med avsnitt 525, kan följande möjligheter användas: – Spänningsfallet kan räknas ut genom mätning av kretsens impedans. – Spänningsfallet kan räknas ut genom användning av diagram liknande det som finns som exempel i bilaga 6D. 61.4

Dokumentation av kontroll före idrifttagning

61.4.1

Vid färdigställandet av kontrollen av en ny installation eller vid färdigställandet av utökningar eller ändringar av en befintlig installation ska detta dokumenteras. Sådan dokumentation ska inkludera detaljer om elinstallationsarbetets omfattning tillsammans med en förteckning av inspektionens och provningens resultat. Brister och fel som upptäcks under kontrollen ska rättas till.

357

61.4.2

För kontroll före idrifttagning av utökningar eller ändringar av befintliga installationer kan dokumentationen innehålla rekommendationer om reparationer och förbättringar som kan vara lämpliga. 61.4.3

Dokumentationen ska omfatta: – en förteckning av vad som inspekterats – en förteckning av de kretsar som provats och tillhörande provningsresultat. Förteckningen av kretsarnas detaljer och provningsresultat ska kunna identifiera samtliga kretsar, inklusive tillhörande skyddsanordningar. Förteckningen ska också innehålla resultatet av tillämpliga provningar och mätningar. ANM 1 – Dokumentationen bör innehålla en rekommendation om ett tidsintervall till den första periodiska kontrollen. ANM 2 – I bilagorna 6F, 6G och 6H finns modeller för scheman som kan användas för beskrivning av kontroll före idrifttagning och periodisk kontroll av installationer. Dessa modeller särskilt lämpade för bostadsinstallationer.

Kapitel 62 – Periodisk kontroll 62.1

Allmänt

62.1.1

Där så fordras ska periodisk kontroll av alla elinstallationer utföras enligt avsnitt 62.1.2 – 62.1.6. Där så är möjligt ska hänsyn tas till dokumentation från föregående kontroller. 62.1.2

Periodisk inspektion omfattar en detaljerad undersökning av installationen utan demontering eller med delvis demontering om så erfordras. Dessutom ska lämpliga provningar enligt kapitel 61 genomföras, inklusive kontroll av att fordringarna på frånkopplingstider för jordfelsbrytare enligt kapitel 41 är uppfyllda samt mätningar utföras för att: a)

säkerställa skydd av personer och husdjur mot elchock och brännskador

b)

säkerställa skydd mot skada på egendom av brand eller temperaturökning från ett fel i installationen

c)

verifiera att installationen inte är så skadad eller försämrad så att säkerheten är minskad

d)

dentifiera fel i installationen och avvikelser från fordringar i denna standard som kan ge upphov till fara.

Där det inte finns någon dokumentation från tidigare kontroller är en grundligare kontroll nödvändig. ANM 1 – Befintliga installationer kan vara konstruerade och installerade enligt äldre regler, vilka var tillämpliga då installationen utfördes. Detta behöver inte innebära att dessa installationer är farliga. ANM 2 – Vid kontroll av överensstämmelse med maximala frånkopplingstider för jordfelsbrytare enligt kapitel 41 bör provningen genomföras med en restström som är 5 gånger märkutlösningsströmmen.

62.1.3

Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att den periodiska kontrollen inte orsakar fara för personer, husdjur, egendom även om kretsen är felaktig. Mät- och övervakningsutrustning ska väljas enligt SS-EN 61557. Om annan mätutrustning används ska den ge minst samma grad av prestation och säkerhet.

358

62.1.4

Omfattningen och resultatet av den periodiska kontrollen ska förtecknas. 62.1.5

Skador, förfall, fel och farliga förhållanden i elinstallationen ska förtecknas. Dessutom ska avgränsningar i den periodiska kontrollen i enlighet med denna standard samt anledningen till avgränsningen förtecknas. 62.1.6

Kontrollen ska utföras av en fackkunnig person som är kompetent att utföra kontroll. 62.2

Intervall för periodisk kontroll

62.2.1

Intervallen för periodisk kontroll av elinstallationerna ska bestämmas av installationens beskaffenhet, användning, på underhållets frekvens och kvalitet och den yttre påverkan installationen utsätts för. ANM 1 – Den längsta perioden mellan kontrollerna kan regleras i myndighetsföreskrifter. ANM 2 – Dokumentationen från den periodiska kontrollen bör ange rekommendationer till den som utför kontrollen om tidsintervall för periodisk kontroll. ANM 3 – Intervallet kan vara några år (t ex fyra år), med undantag för följande fall där en högre risk kan finnas och kortare perioder därför erfordras: – arbetsplatser eller arbetsställen där det finns risk för brand eller explosion p g a förslitning – arbetsplatser eller arbetsställen med både hög- och lågspänningsinstallationer – publika inrättningar – byggplatser – installationer som behövs för allmän säkerhet, t ex nödbelysning.

För bostäder kan längre perioder (t ex 10 år) vara lämpliga. Då bostaden byter ägare/hyresgäst rekommenderas starkt att elinstallationen kontrolleras. Hänsyn ska tas till resultat och rekommendationer från föregående dokumentation, om sådan finns tillgänglig. ANM 4 – Där det inte finns någon dokumentation från tidigare kontroller är en grundligare kontroll nödvändig.

62.2.2

För de fall en installation vid normal användning står under ett system för skötsel och förebyggande underhåll kan periodisk kontroll ersättas av en lämplig ordning för kontinuerlig övervakning och underhåll av installationen och dess ingående materiel av fackkunniga personer. Lämplig dokumentation ska finnas. 62.3

Dokumentation av periodisk kontroll

62.3.1

Vid slutförandet av den periodiska kontrollen av en befintlig installation ska en dokumentation utarbetas. En sådan dokumentation ska inkludera detaljer om vilka delar av installationen som dokumentationen omfattar tillsammans med en förteckning av vad som inspekterats, inklusive eventuella brister listade under avsnitt 62.1.5 samt resultatet av de provningar som gjorts. Förteckningen av provningsresultaten ska omfatta de tillämpliga prov som anges i kapitel 62.

359

Bilaga 6A (informativ) Metoder för mätning av isolationsresistans i golv och väggar 6A.1

Allmänt

Mätning av isolerande golvs impedans eller resistans utförs med systemspänningen till jord och nominell frekvens eller med en lägre spänning vid samma nominella frekvens, kombinerad med en mätning av isolationsresistansen. Detta kan t ex göras i enlighet med följande mätmetoder: 1)

För växelströmssystem (AC) –

mätning med en växelspänning som är densamma som installationens nominella systemspänning, eller

–

mätning med lägre växelspänningar (minst 25 V), kombinerat med ett isolationsprov där provspänningen är minst 500 V likspänning om den nominella spänningen inte överstiger 500 V eller där provspänningen är minst 1000 V likspänning om den nominella spänningen överstiger 500 V.

Följande spänningsskällor kan användas: a) den jordade systemspänningen (spänning till jord) som finns i mätpunkten b) sekundärspänningen från en fulltransformator c) en oberoende spänningsskälla som har nominell systemfrekvens. För fall som anges under b) och c) förutsätts mätspänningen vara jordad vid mätningen. Av säkerhetsskäl, vid mätning av spänningar över 50 V, förutsätts strömmen begränsas till maximalt 3,5 mA i mätkretsen. 2)

För likströmssystem (DC) –

isolationsprov med en minsta provspänning på 500 V likspänning om den nominella spänningen inte överstiger 500 V

–

isolationsprov med en minsta provspänning på 1000 V likspänning om den nominella spänningen överstiger 500 V.

Isolationsprovningen bör utföras med hjälp av mätutrustning som valts enligt SS‑EN 61557‑2. 6A.2

Provningsmetod för mätning av golv- och väggimpedanser med växelspänning

Strömmen I leds genom amperemetern till provningselektroden, antingen från fasledaren L eller från en separat växelspänningsskälla. Spänningen Ux vid provningselektroden mäts med en voltmeter (vars inre resistans är minst 1 MΩ) som är ansluten till skyddsledaren. Golvets isolationsimpedans blir då: Zx = Ux / I Den mätning som görs för att bestämma impedansen utförs i så många punkter som man anser vara nödvändigt. Punkterna väljs slumpmässigt och behöver vara minst tre. Provningselektroder kan vara av följande typer. Vid oenighet om vilken typ av elektrod som ska väljas är referensmetoden att mäta med provningselektrod 1.

360

6A.3

Provningselektrod 1

Provningselektroden består av en metallisk trefot (tripod) vars delar som vilar mot golvet bildar hörnen i en liksidig triangel. Varje bärande ben är försett med en flexibel underdel, ”sula”, som vid belastning säkerställer en god kontakt med ungefär 900 mm 2 av den yta som ska provas och en övergångsresistans som är mindre än 5000 Ω. Innan mätningarna utförs ska ytan som provas fuktas eller täckas med en fuktig duk. Under det att mätningarna görs anbringas en kraft på stativet av ungefär 750 N vid mätning av golv och ungefär 250 N vid mätning av väggar.

Ø 39 Ø 21

10

Aluminiumplatta 5 mm

25

8

13

23

15

180

R 20

Profil

Sedd från ovan

Ø 33 Sektion av kontaktbult i ledande gummi

Fäst med skruv, bricka och mutter

Anslutning Mått är angivna i mm

Kontaktbult i ledande gummi Sedd från undersidan

IEC 077/06

Figur 6A1 – Provningselektrod 1

361

6A.4

Provningselektrod 2

Elektroden består av kvadratisk metallplatta med sidomåtten 250 mm och en fuktad kvadratisk bit vattenabsorberande papper eller tyg, med sidorna ungefär 270 mm. Pappret/tyget appliceras mellan metallplattan och ytan som ska provas. Vid mätningen anbringas en kraft på plattan av ungefär 750 N vid mätning av golv och ungefär 250 N vid mätning av väggar. (*) träplatta

750 N

I

metallplatta fuktad tygbit

L

Ux

golvbeläggning undergolv

Zx =

Ux l IEC 078/06

(*)

Skydd mot oavsiktlig beröring med ett motstånd som begränsar strömmen till 3,5 mA.

Figur 6A2 – Provningselektrod 2

362

Bilaga 6B (informativ) Metod B1, B2 och B3 6B.1

Metod B1 – Mätning av jordtagsresistans

Som ett exempel kan följande metod användas för mätning av jordtagsresistansen (se figur 6B1). En växelström med ett fast värde får passera mellan jordelektroden T och en extra jordelektrod T1 (strömelektrod) som är placerad på ett avstånd från T sådant att de två elektrodernas resistansområden inte överlappar varandra. En andra extra jordelektrod T2, som kan vara ett metallspett nedslaget i marken, placeras sedan halvvägs mellan T och T1, och spänningsfallet mellan T och T2 mäts. Jordtagsresistansen är då spänningen mellan T och T2 dividerad med strömmen som flyter mellan T och T1, under förutsättning att resistansområdena inte överlappar. För att kontrollera att jordtagsresistansen är ett sant värde, görs ytterligare två avläsningar med den andra extra elektroden T2 flyttad ungefär 6 m bort från, respektive 6 m närmare T. Om de tre resultaten i stort överensstämmer är medelvärdet av de tre avläsningarna lika med resistansen hos jordelektroden T. Om det inte finns någon sådan överensstämmelse upprepas mätningen, denna gång med ett större avstånd mellan T och T1. Matning Inställning av strömmen

A

V T

T2

X

6m

T1

Y

6m

d

d Resistansområde (som inte överlappar)

T

IEC 079/06

jordelektrod som provas, frånkopplad från alla andra matningskällor

T 1 extra jordelektrod

T 2 andra extra jordelektrod X Y

alternativt läge för T 2 för kontrollmätning

ytterligare alternativt läge för T 2 för den andra kontrollmätningen

Figur 6B1 – Mätning av jordtagsresistans

363

6B.2

Metod B2 – Mätning av felkretsimpedans

Mätning av felkretsimpedans utförs i enlighet med fordringarna i avsnitt 61.3.6.3. Som ett exempel kan följande spänningsfallsmetod användas. ANM 1 – Metoden som föreslås i denna bilaga ger endast ett närmevärde på felkretsimpedansen eftersom metoden inte tar hänsyn till spänningens vektoriella egenskaper, t ex de förhållanden som råder under den tid ett jordfel består. Approximationsgraden är dock acceptabel under förutsättning att reaktansen i kretsen är försumbar. ANM 2 – Det rekommenderas att ett kontinuitetsprov utförs mellan huvudjordningsskenan och utsatta delar före mätningen av felkretsimpedansen utförs.

Spänningen hos den krets som ska provas mäts med eller utan anslutning av ett variabelt belastningsmotstånd. Felkretsimpedansen beräknas utifrån följande formel: Z=

U1 −U 2 IR

där Z U1 U2 IR

är felkretsimpedansen är den spänning som mäts utan att ett belastningsmotstånd är inkopplat är den spänning som mäts då ett belastningsmotstånd är inkopplat är strömmen genom belastningsmotståndet

ANM 3 – Skillnaden mellan U1 och U2 bör vara markant.

L1 L2 L3 N

R

V

Provningsinstrument som är valt enligt SS-EN 61557-3

A PE IEC 080/06

Figur 6B2 – Mätning av felkretsimpedans genom spänningsfall

364

6B.3

Metod B3 – Mätning av jordfelsresistansen med strömtransformatorer

Denna mätmetod fungerar i befintliga jordfelskretsar i ett maskat jordningssystem, som visas i figur 6B3. Den första strömtransformatorn inducerar en mätspänning U i kretsen. Den andra strömtransformatorn mäter strömmen I i kretsen. Resistansen i kretsen kan beräknas genom att spänningen U divideras med strömmen I. Det resulterande värdet på parallellkopplade resistanser R1 … R n är normalt försumbar. Den okända resistansen är lika med eller något lägre än den uppmätta resistansen i kretsen. Strömtransformatorerna kan anslutas var för sig till ett instrument eller vara kombinerade i en enda specialklämma. Denna metod är direkt tillämpbar för TN-system och för TT-system som har maskade jordningssystem. I TT-system där enbart anslutningen till den okända jordresistansen är tillgänglig kan kretsen slutas med en tillfällig anslutning mellan jordelektroden och neutralledaren (fiktivt TN-system) under mätningen. För att undvika möjliga risker på grund av strömmar som orsakas av potentialskillnader mellan neutralpunkt och jord bör systemet vara frånkopplad vid anslutning respektive frånkoppling. L1

L2

L3

N PE

RT

RT

: transformatorns jordanslutning

Rx

: okänd jordresistans som ska mätas

Rx

R1

Rn

R 1 ...R N : parallella jordanslutningar, anslutna med en potentialutjämningsledare eller en PEN-ledare

Figur 6B3 – Mätning av jordfelsresistansen med strömtransformatorer

365

Bilaga 6C (informativ) Vägledning för tillämpning av reglerna i kapitel 61 – Kontroll före idrifttagning Numreringen i denna bilaga motsvarar numreringen i kapitel 61. När det saknas hänvisning till ett avsnitt betyder det att inga tilläggsförklaringar ges till detta avsnitt. 6C.61.2

Inspektion

6C.61.2.2

Denna inspektion är avsedd att verifiera att utrustningen installerats i enlighet med tillverkarens anvisningar, så att dess funktion inte påverkas ogynnsamt. 6C.6.2.3

b)

Förekomst av brandtätningar och andra åtgärder mot spridning av brand och skydd mot termisk verkan (kapitel 42 och avsnitt 527). –

förekomst av brandtätningar (avsnitt 527.2) Installationen av tätningar kontrolleras för att visa överensstämmelse med de monteringsanvisningar som tillhör IECs typprovning för motsvarande produkt (under övervägande inom ISO). Ingen annan provning krävs efter denna kontroll.

–

skydd mot termisk verkan (kapitel 42) Reglerna i kapitel 42 beträffande skydd mot termisk verkan gäller vid normal drift, dvs felfritt tillstånd. Överströmsskydd för ledningssystemen behandlas i kapitel 43 och avsnitt 533. Verkan hos skyddsanordningar som orsakas av ett fel, inklusive kortslutning, eller från överlast anses vara normal drift.

–

skydd mot brand (avsnitt 422). Fordringarna enligt avsnitt 422 för utrymmen med förhöjd brandrisk förutsätter att skyddet mot överström uppfyller fordringarna i kapitel 43.

c) och d) Val av ledare med avseende på belastningsförmåga och spänningsfall samt val och inställningar hos skydds- och övervakningsanordningar Val av ledare, inklusive deras material, installation och ledararea, deras montering och inställning av skydds- och övervakningsanordningar kontrolleras enligt den beräkning som projektören har gjort enligt fordringarna i denna standard, särskilt kapitlen 41, 42, 43, 52, 53 och 54. i)

Scheman, varningsskyltar och annan liknande information Ett schema av det slag som anges i avsnitt 514.5 är särskilt nödvändigt när installationen omfattar flera kopplingsutrustningar.

m) Tillfredsställande ledningsanslutning Ändamålet med denna kontroll är att se om anslutningsklämmorna är lämpliga för de ledare som ska anslutas och om anslutningen är riktigt gjord. Vid tveksamhet rekommenderas att resistansen över anslutningarna mäts. Denna resistans bör inte vara högre än resistansen hos en ledare med längden 1 m och med en ledararea lika med den minsta ledararean hos de anslutna ledarna.

366

p)

Tillgänglighet för ändamålsenlig manövrering, identifiering och skötsel Det ska kontrolleras att manöveranordningar är så anordnade att de är lätt åtkomliga för den som manövrerar. Beträffande anordningar för nödbrytning se avsnitt 536.4.2. Beträffande anordningar för frånkoppling för mekaniskt arbete se avsnitt 536.3.2.

6C.61.3

Provning

6C.61.3.2

Kontinuitet hos skyddsledare

Denna provning fordras för kontroll av förutsättningarna för skydd genom automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 61.3.6) och anses tillfredsställande om anordningen som används för provningen ger en lämplig indikering. ANM – Strömmen som används i provningen bör vara så låg att den inte orsakar risk för brand.

6C.61.3.3

Isolationsresistans i elinstallationen

Mätningarna ska utföras med installationen frånskild från matningen. Vanligtvis utförs isolationsmätningen vid installationens anslutningspunkt. Om det mätta värdet är mindre än det som anges i tabell 6A delas installationen upp i flera grupper och isolationsresistansen i varje grupp mäts. Om en grupp har ett lägre uppmätt värde än det som anges i tabell 6A ska isolationsresistansen i varje krets i den gruppen mätas. Där vissa kretsar eller delar av kretsar är frånkopplade av underspänningsskydd (t ex kontaktorer) som frånkopplar alla spänningsförande ledare mäts isolationsresistansen hos dessa kretsar separat. 6C.61.3.4

Skydd genom SELV, PELV eller skyddsseparation

6C.61.3.4.3

Skydd genom skyddsseparation

Om materiel omfattar både skyddsseparerade kretsar och andra kretsar, erhålls den erfordrade isolationen genom att utrustningen tillverkas enligt säkerhetsfordringarna i tillämpliga standarder. 6C.61.3.6

Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

6C.61.3.6.1

Allmänt

Enligt kapitel 41 bör man vid provning av jordfelsbrytare använda en restström är 5 gånger jordfelsbrytarens märkutlösningsström. 6C.61.3.6.2

Mätning av felkretsimpedansen – Hänsynstagande till att ledarresistansen ökar med ökad temperatur

Eftersom mätningarna görs vid rumstemperatur och med låga strömmar kan man på följande sätt ta hänsyn till den resistansökning hos ledarna som beror på den temperaturökning som förorsakas av felen, för att i TN-system kontrollera om det uppmätta värdet av felkretsimpedansen överensstämmer med fordringarna i avsnitt 411.4. Fordringarna i avsnitt 411.4 anses vara uppfyllda om det mätta värdet av felkretsimpedansen uppfyller följande ekvation: Zs (m) ≤ 2 × U0 3 Ia där Zs(m) U0 Ia

är det mätta värdet av kretsimpedansen fas till jordad neutralledare i Ω är spänningen fas till jordad neutralledare i V är den ström som orsakar automatisk frånkoppling av skyddsanordningen inom den i tabell 41.1 angivna tiden eller inom 5 s enligt förhållandena som anges i avsnitt 411.4

367

Om de mätta värdena på felkretsimpedansen överskrider värdet 2U0/3Ia kan en mer exakt uppskattning av överensstämmelsen med avsnitt 411.4 göras genom att man utvärderar värdet av felkretsimpedansen enligt följande: a)

kretsimpedansen Ze i matande fas och jordad neutralledare mäts först vid installationens anslutningspunkt.

b)

resistansen i fas- och skyddsledarna i huvudledningarna mäts därefter

c)

resistansen i fas- och skyddsledarna i gruppledningarna mäts därefter

d)

värdena av dessa resistanser som mätts enligt a), b) och c) ökas med avseende på ökningen av temperaturen under beaktande av felströmmarna och den genomsläppta energin i skyddsanordningen

e)

dessa ökade resistansvärden adderas slutligen till värdet på kretsimpedansen, (matningsfas – jordad neutralledare) Ze för att få ett realistiskt värde på Z s under felförhållanden.

368

Bilaga 6D (informativ) Exempel på diagram som är lämpligt för värdering av spänningsfall Maximal kabellängd för 4 % spänningsfall vid 400 V nominell växelspänning och vid kabeltemperatur 55 °C, trefasigt ledningssystem med kopparledare För enfasiga ledningssystem (230 V växelspänning):

dividera den maximala kabellängden med 2.

För ledningssystem av aluminium:

dividera den maximala kabellängden med 1,6

1,5

400 350

2,5

4

6

10

16

25

35

50

70

95 120

Ledararea [mm2]

Maximal kabellängd [m]

300 270 240 220 200 180 160 140 120 100 90 80 70 60 50 40 30 25 20

1

2

3

4

5 6 7 8 910

16 20 25

35 40 50 63 80 100 125 160 200 250 315 400

Belastningsström [A]

IEC 082/06

ANM – Diagrammet ovan är inte avsett att ge vägledning för ledarnas belastningsförmåga.

369

Bilaga 6E (informativ) Rekommendationer för begagnad elmateriel som återanvänds i elinstallationer Begagnad materiel är materiel som tidigare har varit installerad. För begagnad materiel bör dokumentation som innehåller åtminstone följande information finnas tillgänglig vid kontrollen: – typ av begagnad materiel – tillverkare – relevanta installationsanvisningar – provningsutrustning – inspektionsprotokoll – prov som utförts, inklusive kontroll av frånkopplingstider för jordfelsbrytare, och provningsresultat.

370

Bilaga 6F (informativ) Beskrivning av den installation som ska kontrolleras ANM – Denna bilaga är särskilt lämplig för dokumentation av kontroll i bostadsinstallationer

Typ av kontroll: Kontroll före idrifttagning Periodisk kontroll

Kundens namn och adress: Installationsadress: Installatörens namn och adress: Installation: Ny

Ändring

Utökning

Befintlig

Inspektörens namn: Beskrivning av installationsarbetet: Signatur: ............

Inspektionsdatum: Använda mät- och provningsinstrument: Typ

Modell

Serienummer

371

Matningens egenskaper och jordningsanordningar Jordningsanordningar

Kryssa i rutorna och ange detaljer Egenskaper hos matningen

Inkommande matning Skyddsanordning Egenskaper

likspänning

Nominell spänning, U/U0 (1) ................ V

Typ: .....................

Nominell frekvens, f (1) ........................Hz Nominell märkström: .................A Förväntad högsta kortslutningsström, ICC (2) ..........................kA

Antal och typer av spänningsförande ledare

Elnätägaren Egen jordelektrod Jordningssystem TN-C

växelspänning

TN-C-S

enfas, tvåledare (LN)

tvåpolig

TN-S

enfas, treledare (LLM)

trepolig

TT

tvåfas, treledare (LLN)

annan

IT

trefas, treledare (LLL)

annan

trefas, fyrledare (LLLN)

annan

Alternativmatning (anges i detalj på bifogad ritning)

Extern jordfelsimpedans, Ze (2) .............................Ω

Jordfelsbrytarens märkutlösningsström, om tillämpligt ............mA

Anmärkningar: (1)

efter förfrågan

(2)

efter förfrågan alternativt genom mätning eller beräkning

Detaljer om egen jordelektrod (om tillämpligt) Material

Typ Cu

Fe

Fundamentjordelektrod Nedgrävd jordelektrod Spett Band Annan: ............................................... Plats: ................................................. Jordtagsresistans: ............................. Ω

ANM – I befintliga installationer där ovan nämnd information inte kan fastställas bör detta noteras.

372

Annat

Ledare för jordning och potentialutjämning Jordtagsledare:

material .......................

area (1) ................. mm2

anslutning kotrollerad

Potentialutjämningsledare: material .......................

area

anslutning kotrollerad

Till inkommande vatten- och/eller gasservis

Till andra försörjningssystem: ..............

(1)

................. mm

2

..................................

Potentialutjämning Badrum/duschrum:

material .......................

area1) ................. mm2

Simbassänger:

material .......................

area (1) ................. mm2

anslutning kotrollerad

Annat: (anges)

material .......................

area

anslutning kotrollerad

(1)

(1)

anslutning kotrollerad

................. mm

2

med area avses tvärsnittsarea

Frånskiljnings- och skyddsanordningar i anslutningspunkten Typ

Antal poler

Märkvärden

Huvudbrytare

V A

Säkring eller effektbrytare

In Icn, Icu, Ics

A kA

Jordfelsbrytare

In IΔn

A mA

373

Bilaga 6G (informativ) Formulär för inspektion av elinstallationer (se exempel i avsnitt 6G.2) 6G.1  Formulär för inspektion av elinstallationer ANM – Denna bilaga är särskilt lämplig för dokumentation av kontroll i bostadsinstallationer.

A

Basskydd Punkt

i

Isolering av spänningsförande ledare

ii

Skärmar

iii

Kapslingar

B

Kommentar

Materiel Materiel

I

Kablar

ii

Tillbehör till ledningssystemet

iii

Rör

iv

Kanalsystem

v

Elcentraler

vi

Ljusarmaturer

vii

Värmeapparater

viii

Skyddsapparater. Jordfelsbrytare, effektbrytare m m

ix

Annan materiel

C

Överensstämmelse (ANM 1)

Val (ANM 2)

Montering (ANM 1)

Kommentarer

Identifikation Objekt

I

Märkning av skyddsapparater, brytare och anslutningar

ii

Varningsskyltar

iii

Identifiering av ledare

iv

Frånskiljningsanordningar

v

Brytanordningar

vi

Scheman och ritningar

Förekomst

Rätt placering

Rätt märkning

Kommentar

ANM 1 – Skriv in J om det finns överensstämmelse med svensk standard, N om det inte överensstämmer. ANM 2 – Synlig indikering av överensstämmelse med lämplig produktstandard. Om det finns tvivel bör tillverkarens intyg om överensstämmande med standard kontrolleras (t ex i produktkatalog).

374

6G.2

Exempel på punkter som kontrolleras vid inspektion av en installation

Allmänt – Att arbetet är fackmannamässigt samt att lämplig materiel har använts – Att kretsar är separerade (ingen sammankoppling av neutralledare mellan kretsar) – Att kretsar kan identifieras (neutral- och skyddsledare är inlagda i samma ordning som fasledarna i centraler) – Att frånkopplingstider sannolikt kommer att uppfyllas med skyddsanordningarna – Att det finns ett tillräckligt antal gruppledningar – Att det finns ett tillräckligt antal uttag – Att alla kretsar är lämpligt identifierbara – Att en lämplig huvudbrytare finns – Att huvudfrånskiljare bryter alla spänningförande ledare där så behövs – Att en lätt tillgänglig och väl märkt huvudjordningsskena finns – Att ledare är korrekt märkta – Att lämpliga säkringar och effektbrytare är installerade – Att alla anslutningar är korrekta – Att hela installationen har jordats i enlighet med svensk standard – Att potentialutjämningen förbinder serviser och andra främmande ledande delar till huvudjordningsskenan – Att potentialutjämning finns i alla bad- och duschrum – Att alla spänningförande ledare är antingen isolerade eller inneslutna i kapslingar A Basskydd

– Isolering av spänningsförande delar – Skärmar (kontrollera lämplighet och säkerhet) – Kapslingar har lämplig kapslingsklass och skydd mot tillämplig yttre påverkan – Kapslingar har kabelanslutningarna korrekt förseglade – Kapslingar har blindproppar e d monterade i oanvända inbrytningshål om så behövs B Materiel

1 Kablar och sladdar Kablar som inte är flexibla – Rätt typ – Rätt märkvärden – Isolerade ledare skyddas av rör, lister eller kanaler – Mantlade kablar monterade i tillåtna områden eller försedda med extra mekaniskt skydd – Att kablar som utsätts för solljus är av lämplig typ – Korrekt vald och installerad för förläggningssättet, t ex nedgrävd – Korrekt valt och installerad för förläggning på ytterväggar – Böjningsradie i enlighet med relevant standard – Korrekt fastsatt – Skarvarna och anslutningar är elektriskt och mekaniskt felfria och tillräckligt isolerade – Alla ledare är fastsatta t ex i klämmor på ett säkert utan dragpåkänning

375

– Kapsling av anslutningsklämmor – Montering så att skadade ledare lätt kan bytas ut – Montering så att skadlig dragpåkänning i ledare undviks vid anslutningarna – Skydd mot termisk påverkan – Ett rör för varje krets med undantag enligt avsnitt 521.6 – Anslutning av ledare (storlek på anslutningsklämmor anpassad till ledararea; tillräckligt kontakttryck ska säkerställas) – Val av ledare för belastningsförmåga och spänningsfall med hänsyn taget till förläggningssättet – Märkning av N, PEN och PE-ledare Flexibla kablar och sladdar – Valda så att de kan motstå förekommande värme – Otillåtna partfärger används inte – Skarvar utförda med lämpliga skarvdon – Anslutningar till apparater är korrekt gjorda och monterade på ett sådant sätt att dragpåkänning i anslutningen undviks – Nedpendlade ljusarmaturer överstiger inte upphängningsanordningens dimensionerade kraft Skyddsledare – Skyddsledare finns för anslutning till apparater – Flexibla rör kompletterade med skyddsledare – Minsta ledararea för kopparledare – Isolering, slangar och anslutningar är märkta med färgkombinationen grönt och gult – Skarvar är fullgoda – Potentialutjämningsledare har korrekt storlek 2 Tillbehör till ledningssystemet (ljusarmaturer – se nedan) Allmänt (tillämpligt för varje typ av tillbehör) – Synlig märkning som anger överensstämmelse med lämplig produktstandard, om detta fordras enligt den lämpliga produktstandarden – Dosa eller annat hölje är säkert monterat. – Kanter på infällda dosor inte sticker fram ovan väggytan – Inga skarpa kanter mot kablar, t ex skruvskallar som kan skada kablar – Isolerade ledare och grundisolerade kabelparter är inte öppet förlagda utanför ett hölje – Korrekt anslutning – Ledare är korrekt märkta – Oisolerade skyddsledare är försedda med en slang märkt med färgkombinationen grönt och gult – Anslutningsklämmor är åtdragna och alla kardeler ligger under klämman – Sladden är fastsatt under dragavlastning för att undvika dragpåkänning i ledarna – Rätt märkvärden – Lämplig för den miljö som kan råda

376

Uttag – Monteringshöjden över golvet eller arbetsytan är lämplig – Polariteten är korrekt, om tillämpligt – Skyddsledaren i kretsen är direkt ansluten till uttagets skyddsledarkontakt Kopplingsdosor – Skarvar är tillgängliga för inspektion – Skarvarna är skyddade mot mekanisk skada Anslutningsdosor – Placeras utom räckhåll från en person som använder badkar eller dusch – Korrekt märkström för den säkring som används Belysning – Enpoliga strömställare inkopplade i fasledare enbart – Korrekt färgmärkning av ledare – Jordning av utsatta delar – Strömställare placerad utom räckhåll för en person som använder badkar eller dusch Fast anslutning av elapparater (inklusive ljusarmaturer) – Installation enligt tillverkarens rekommendationer – Basskydd 3 Rör Allmänt – Synlig märkning som anger överensstämmelse med lämplig produktstandard, och detta fordras enligt den lämpliga produktstandarden – Säkert monterade, höljen på plats och lämpligt skyddade mot mekanisk skada – Maximalt antal kablar som lätt kan dras i inte överstiget – Lämpliga dosor för dragning av kablar – Böjradier på ett sådant sätt att kablarna inte skadas – Lämplig kapslingsklass med hänsyn till yttre påverkan Styva metallrör – Anslutna till huvudjordningsskenan – Fas- och neutralledarkablar i samma rör – Röret är lämpligt för fuktig och korrosiv miljö Flexibla metallrör – Separat skyddsledare är framdragen – Lämpligt fastsatt Styva icke-metalliska rör – Åtgärder för utvidgning och sammandragning – Dosor och fastsättningsanordningar är lämpliga för ljusarmaturers tyngd vid förväntade temperaturer – Skyddsledare finns

377

4 Ledningskanaler Allmänt – Synlig märkning som anger överensstämmelse med lämplig produktstandard, om detta fordras enligt den lämpliga produktstandarden – Säkert monterad och tillräckligt skyddad mot mekanisk skada – Vald och monterad så att ingen skada orsakas av vatteninträngning – Vertikalt förlagda kablar är dragavlastade – Lämplig kapslingsklass, anpassad till yttre påverkan och utrymmen Metallkanaler – Tilläggsfordringar – Fas- och neutralledare är förlagda i samma kanal – Skyddat mot fukt och korrosion – Korrekt jordad – Förbindningar mekaniskt hållfasta och med tillräcklig ledningsförmåga med avgreningar anslutna 5 Elcentraler – Synlig märkning som anger överensstämmelse med lämplig produktstandard, om detta fordras enligt den lämpliga produktstandarden – Lämplig och ändamålsenlig – Säkert monterad och lämpligt märkt – Icke-ledande ytskikt på kopplingsutrustningar borttaget vid skyddsledaranslutningar och vid behov bättringslackat efter anslutning – Korrekt jordad – Hänsyn är tagen till förhållanden som kan väntas råda, t ex lämplig i den miljö som kan råda på platsen där den monteras – Korrekt kapslingsklass – Lämpliga frånskiljningsanordningar, där så är tillämpligt – Inte tillgängligt för en person som använder badkar eller dusch – Behov av frånskiljning, frånkoppling för mekaniskt underhåll, nödbrytning och funktionsmanövrering är tillfredställda – Alla anslutningar är säkert utförda – Kablar är korrekt anslutna och märkta – Inga skarpa kanter mot kablar, t ex skruvskallar som kan skada kablar – Alla höljen och materiel på plats och säkrade – Tillräckligt utrymme för tillträde och betjäning – Kapslingar lämpliga för mekaniskt skydd och, om så är tillämpligt, skydd mot brand – Basskydd – Korrekt anslutning av materiel – Val och inställningar hos skyddsapparater (skydd mot överström) – Skyddsanordningar anslutna individuellt för varje krets – Kablar korrekt anslutna i elcentralen

378

6 Ljusarmaturer Ljuspunkter – Korrekt anslutna i lämplig anordning – En sladd per armatur om inte det inte är dimensionerat för fler nedpendlade armaturer per sladd – Dragavlastning är anordnad för sladdar – Identifiering av tändtrådar – Hål i tak tätade för att förhindra brandspridning – Lämpliga upphängningsanordningar – Lämpligt placerade – Nödbelysning 7 Uppvärmning – Synlig märkning som anger överensstämmelse med lämplig produktstandard – Klass II-isolering eller skyddsjordad 8 Skyddsanordningar – Synlig märkning som anger överensstämmelse med lämplig produktstandard, om detta fordras enligt den lämpliga produktstandarden – Jordfelsbrytare finns där så fordras – Hänsyn till selektivitet mellan jordfelsbrytare har tagits 9 Annat C

Identifiering Märkning – Varningsmärkning – Märkning av ledare – Frånskiljningsanordningar – Brytanordningar – Ritningar och scheman – Skyddsanordningar

379

380

Antal

3

L-N

Ip [A] L-PE

N-PE

14

(7)

Manöver av testknapp

vid anslutningspunkten Icp

LA

Zs

Anges endast om elcetralen inte är ansluten direkt

(6)

L TTt

Ange lämplig funktionskod (se bredvid)

(5)

beröringsspänning och frånkopplingsstid vid märkström

Registrera ansluten last där det är avläsningsbart

Icp:

L1-PE

[MΩ] (3)(4)

TTt

20

C

H

(7)

21

L: 23

(8)

(3)

spänning provning

Berörings- Polaritets-

22

Area

kA

kont

PE

dock endast ”värsta fallet”. Materielens kortslutningshållfasthet

Li HP

Uppvärmning

S/H Golvvärme

W/H

Matlagning Uttag

24

mm2

ANM

25

Ackumulatorvärme

Värmepump

Belysning

+

PE: mm 2

Vattenvärmning

punkt. För uttag ska mätning göras vid varje uttag. Ange

Uppmätt kortslutningsström vid gruppledningens slut-

JFB

Ω

Funktionskoder (för kolumn 4):

Icw

Ip

UFH

Förväntad kortslutningsström i elcentralen; effektivvärde

[mA]

Idn

19

Förkortningar:

[A]

Ledararea

L3-PE

Zs:

Kopplingsutrustningens kortslutningshållfasthet (Icw)

Märkström

S/O

L2-PE

17

18

kA (2)

Felkretsimpedans

Provbryttid,där så fordras

Fas

Förkortningar:

(9)

Ange J för överensstämmelse N för icke-överensstämmelse

16

Isolationsresistans

15

mA

PROVNINGSRESULTAT

JFB:

Fordras endast där komplettterande potentialutjämning har

Ω

Zs

13

Komplett provning där lämpligt ska utföras inklusive

(8)

ANM:

CB

Typ

12

Kretsegenskaper

11

(4)

Säkr

Ström (A)

10

kA

(3)

[mm2]

Area-L/PE

Kretsskydd

9

Brytförmåga:

installerats i enlighet med avsnitt 415.2

Typ

8

A

Enl mätning eller beräkning

[kW] (9)

(5)

7

Kablar/Villkor

6

Ström:

Matning till kopplingsutrustningen (6)

Kapslingsklass:

Tillverkare:

(2)

last

Ansluten

5

tion

Funk-

4

KRETSDETALJER

Hz

Enligt undersökning (tillverkare,märkskylt eller teknisk dokumentation)

Omr / rum punkter

Beskrivn

2

Typ:

Frekvens:

INFORMATION OM KOPPLINGSUTRUSTNING 1

(1)

ANM:

Nr

Krets

1

Skyddsanordning:

A

Märkström, In:

Märkspänning, Un:

V

Ref:

Beskrivning :

TABELL H1 – STANDARDFORMULÄR FÖR KRETSDETALJER OCH PROVNINGSRESULTAT

Bilaga 6H (informativ) Kontrollrapport

DEL 7 – Fordringar för särskilda slag av installationer eller utrymmen 700

Gemensamma fordringar

700.1

Inledning

För en elinstallation av särskilt slag och för en elinstallation i sådant rum eller område (nedan gemensamt benämnt utrymme) som omnämns i del 7 gäller de allmänna fordringarna i del 1 till 6 och de i del 7 särskilt angivna fordringarna, ändringarna och tilläggen. I varje avsnitt där ett tillägg eller en ändring görs anges detta i den inledande texten med: Fordringarna ändras enligt följande, Följande fordringar gäller som tillägg eller Fordringarna ersätts enligt följande. ANM 1 – För olika delar av ett utrymme kan, beroende på miljön, olika avsnitt i del 7 vara tillämpliga. Ett utrymme kan exempelvis vara både brandfarligt och fuktigt. I sådana fall måste anläggningen utföras så, att den uppfyller reglerna för både brandfarliga (avsnitt 422.3) och fuktiga utrymmen (avsnitt 751). Vidare kan en viss del av ett utrymme exempelvis vara brandfarligt medan övriga delar av utrymmet i horisontalled eller vertikalled är fuktiga, vilket medför att materielen måste anpassas till de specifika förhållanden som råder på materielens användningsplats. ANM 2 ­– För elinstallationer i explosionsfarliga områden, se SS-EN 60079-14 (SEK Handbok 427).

Avsnitten i del 7 ska läsas tillsammans med fordringarna i de allmänna delarna 1-6. Numreringen i del 7 är uppbyggd så att de första tre siffrorna anger avsnittsnumret medan de efterföljande hänvisar till kapitel, avsnitt eller underavsnitt i del 1 – 6. När man använder standarden och ska välja lämplig kapslingsklass för materiel i olika slags utrymmen, är det viktigt att komma ihåg, att här angivna kapslingsklasser är minimifordringar. I vissa fall kan materielens användning medföra att högre kapslingsklass än angivna kan fordras. Utrymmen som kan vara både brandfarliga och fuktiga finns i lantbruk och trädgårdsmästerier samt i vissa industribyggnader, t ex cellulosafabriker och sågverk.

381

701

Utrymmen avsedda för bad eller dusch

701.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för elinstallationer i utrymmen där det finns badkar eller dusch och angränsande områden som beskrivs i detta avsnitt. Avsnittet gäller inte för nödanordningar, t ex nödduschar inom industrin eller i laboratorier. ANM 1 – För utrymmen med bad och dusch för medicinsk behandling kan särskilda fordringar vara nödvändiga. ANM 2 –­ För fabrikstillverkade bad- och duschenheter se även SS-EN 60335‑2‑105

701.30

Allmänna förutsättningar

701.30.1

Allmänt

Vid tillämpning av denna standard ska hänsyn tas till områdena som beskrivs i avsnitt 701.30.2 – 701.30.4. För fast monterade bad- eller duschenheter gäller områdena för de platser där bad- eller duschkaret används. Horisontella tak och snedtak, väggar med eller utan fönster, dörrar, golv och fasta mellanväggar kan avgränsa såväl utbredningen av utrymmet som områdena. Där måtten på fasta mellanväggar är mindre än måtten på de relevanta områdena, t ex mellanväggar vars höjd är lägre än 225 cm, ska hänsyn tas till det minsta avståndet i horisontell och vertikal riktning (se figurerna 701.1 och 701.2). För elmateriel i delar av väggar eller innertak som gränsar till områdena som anges i avsnitt 701.30.2 – 701.30.4, men som är en del av ytan av väggen eller innertaket, gäller fordringarna för respektive område. Avståndet till dusch mäts från den plats där duschhuvudet normalt är placerat.. Se figurerna 701.1 – 701.2. Fasta och svängbara duschväggar kan betraktas som områdesavskiljande. 701.30.2

Beskrivning av område 0

Område 0 är den invändiga delen av ett badkar eller duschkar, se figur 701.1. För duschar utan kar räknas höjden av område 0 till 10 cm och dess yta har samma horisontella utsträckning som område 1, se figur 701.2. 701.30.3

Beskrivning av område 1

Område 1 begränsas av: a)

Golvnivån och den högsta punkten av endera ett horisontellt plan vid den högsta punkt där ett duschhuvud eller en tappkran är placerad eller ett horisontellt plan som ligger 225 cm över golvet.

b)

Den vertikala ytan – som omger bad- eller duschkaret (se figur 701.1), eller – på ett avstånd av 120 cm från mittpunkten av duschhuvudet för duschar utan duschkar (se figur 701.2).

Område 1 inkluderar inte område 0. Utrymmet under bad- eller duschkaret räknas till område 1. 701.30.4

Beskrivning av område 2

Område 2 begränsas av: a)

Golvnivån och den högsta punkten av endera ett horisontellt plan vid den högsta punkt där ett duschhuvud eller en kran är placerad eller ett horisontellt plan som ligger 225 cm över golvet.

b)

Den vertikala ytan som gränsar till område 1 och en parallell vertikal yta på ett avstånd av 60 cm från område 1.

382

Område 2 finns inte vid duschar utan kar. Ett utökat område 1 förutsätts då på ett horisontellt avstånd av 120 cm enligt andra strecksatsen i avsnitt 701.30.3 b) (se figur 701.2). 701.41

Skydd mot elchock

701.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 701.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 701.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

Följande fordringar gäller som tillägg: Skydd genom skyddsseparation får endast användas för: – kretsar som matar en elapparat, eller – ett envägsuttag. 701.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

701.414.1

Allmänt

Följande fordringar gäller som tillägg: I områdena 0, 1 och 2 ska basskydd utföras för all elmateriel genom: – skärmar eller kapslingar som ger ett skydd lägst IP2X eller IPXXB, eller – en isolering som tål en provspänning av 500 V AC effektivvärde i en minut. 701.415

Tilläggsskydd

701.415.1

Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare

Fordringarna ändras enligt följande: I badrum och duschrum ska jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA skydda alla gruppledningar. Jordfelsbrytare behöver dock inte skydda kretsar som skyddas genom: – skyddsseparation om kretsen endast matar en elapparat – användning av SELV eller PELV. 701.415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

Fordringarna ändras enligt följande: En lokal kompletterande skyddsutjämning enligt avsnitt 415.2 ska utföras. Denna kompletterande skyddsutjämning ska omfatta skyddsledare som är anslutna till utsatta delar och berörbara främmande ledande delar i badrummet och/eller duschrummet. Den kompletterande skyddsutjämningen kan monteras utanför eller inne i badrummet och/eller duschrummet, företrädesvis i närheten av den punkt där främmande ledande delar förs in i utrymmet. De lokala kompletterande skyddsutjämningsledarnas area ska vara i enlighet med avsnitt 543.1.3. Följande är exempel på främmande ledande delar som kan förekomma: – metalliska delar på vatten- och avloppsrör – metalliska delar på värme- och luftkonditioneringssystem – metalliska delar på gasrör – berörbara metalliska delar av byggnadskonstruktionen. 383

Plastbelagda metallrör behöver inte anslutas till den lokala kompletterande skyddsutjämningen under förutsättning att de inte är berörbara inom utrymmet. Detta gäller inte sådana rör som är anslutna till berörbara ledande delar som inte är potentialutjämnade. Ovanstående stycke innebär att plastbelagda metallrör som passerar genom utrymmet utan att anslutas till berörbara metalldelar inte behöver skyddsutjämnas. Om de plastbelagda metallrören däremot är anslutna till berörbara metalldelar, t ex utanpåliggande metallrör eller blandare, behöver de skyddsutjämnas. För bedömning av främmande ledande del se även kommentar till avsnitt 411.3.1.2. I byggnader som saknar skyddsutjämningssystem ska följande främmande ledande delar som förs in i badrum och duschrum ingå i den kompletterande skyddsutjämningen: – delar av vatten- och avloppssystemet – delar av värme- och luftkonditioneringssystemen – delar av gasförsörjningssystem. Fordringarna på kompletterande skyddsutjämning i utrymmet kan anses vara uppfyllda om en skyddsutjämning har utförts vid gruppcentralen som matar utrymmet. Om detta inte är möjligt ska den kompletterande skyddsutjämningen göras lokalt i eller i anslutning till utrymmet. Se även avsnitt 753.415.2 och 701.55.01 för skyddsutjämning vid installation av golv- och takvärme. 701.5

Val och montering av elmateriel

701.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Fast monterad elmateriel (se avsnitt 701.512.2.02 och 701.55) ska minst ha kapslingsklass enligt följande: – IPX7 i område 0 – IPX4 i område 1 – IPX4 i område 2 Denna fordring gäller inte för rakapparatsuttag enligt SS‑EN 61558‑2‑5 som monteras i område 2 och där direkt besprutning från duschen inte är sannolik. Elmateriel som utsätts för vattenbesprutning, t ex vid rengöring vid offentliga badinrättningar, ska minst ha kapslingsklass IPX5. 701.512.2.01 Skydd av ledningssystem mot yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Följande fordringar gäller: a)

Ledningssystem som matar elmateriel i områdena 0, 1 eller 2 och är monterad på delar av väggar som gränsar till dessa områden ska antingen vara förlagda som utanpåliggande eller dolt förlagda på ett djup av minst 5 cm. Ledningssystem som matar elapparater i område 1 ska anslutas till apparaten:

384

–

antingen vertikalt från ovan eller horisontellt genom väggen på elapparatens baksida då fast monterad materiel är monterad ovanför badkaret (t ex varmvattenberedare), eller

–

vertikalt från undersidan eller horisontellt genom närliggande vägg när apparaten är placerad i utrymmet under badkaret.

b)

Dolt förlagda ledningssystem inklusive deras tillbehör i delar av väggar eller mellanväggar vilka gränsar till områdena 0, 1 eller 2 ska vara förlagda på ett djup av minst 5 cm från den områdesavgränsande väggytan.

c)

Där a) eller b) inte är uppfyllt får ledningssystem monteras om: –

kretsarna är skyddade av en av skyddsåtgärderna SELV, PELV eller skyddsseparation, eller

–

kretsarna är tilläggsskyddade enligt avsnitt 415.1 med jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA. I sådana kretsar ska det finnas en skyddsledare, eller

–

dolt förlagda kablar eller ledare som innefattar ett jordat metalliskt hölje som överensstämmer med fordringarna för skyddsledare i den aktuella kretsen eller att kablarna eller ledarna är inneslutna i ett jordat rör eller kanalsystem som uppfyller fordringarna för skyddsledare enligt denna standard, eller om en isolerad koncentrisk konstruktion används, eller

–

dolt förlagd kabel eller ledare som har ett mekaniskt skydd används, t ex metallrör vilket sannolikt förhindrar penetration av kablarna med spikar, skruvar eller borrar och liknade.

< 5 cm 225 cm

Område 2

T ex jordat hölje, skyddat av jordfelsbrytare, SELV/PELV eller skyddsseparation

1

≥ 5 cm

Område 1 60 cm

Område 0

Figur 701:1 – Skydd av ledningssystem i väggar som gränsar till områden

701.512.2.02 Montering av bryt-, manöver- och skyddsanordningar samt tillbehör med hänsyn till yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Följande bryt-, manöver- och skyddsanordningar med tillbehör är tillåtna inom respektive område: Område 0 – Inga bryt-, manöver- eller skyddsanordningar är tillåtna. Område 1 – Kopplingsdosor och tillbehör för matning av elapparater som tillåts i område 0 och 1 enligt avsnitt 701.55. – Tillbehör, inkluderande uttag, i kretsar som skyddas genom användning av SELV eller PELV vars märkspänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning. Strömkällan ska installeras utanför områdena 0 och 1.

385

Område 2 – Andra tillbehör än uttag. – Tillbehör, inkluderande uttag, i kretsar som skyddas genom användning av SELV eller PELV. Strömkällan ska installeras utanför områdena 0 och 1. – Rakapparatsuttag enligt SS-EN 61558-2-5. – Tillbehör, inkluderande uttag, för signal- och kommunikationsmateriel under förutsättning att materielen är skyddad genom användning av SELV eller PELV. För montering av bryt-, manöver- och skyddsanordningar och dess tillbehör gäller fordringarna i avsnitt 701.512.2.01 b) angående väggtjocklek. Med tillbehör avses här bl a strömställare, dosor och uttag. Elcentraler och andra kopplingsutrustningar ingår inte i begreppet. 701.55

Annan elmateriel

Följande fordringar gäller som tillägg: I område 0 får elapparater monteras endast om de samtidigt: – uppfyller relevant standard och är lämpliga för montage i området enligt tillverkarens anvisningar för användning och montering – är fast monterade och fast anslutna – är skyddade genom användning av SELV vars märkspänning inte överstiger 12 V växelspänning eller 30 V likspänning. I område 1 får endast fast monterade och permanent anslutna elapparater installeras. De ska vara lämpliga att installera i område 1 enligt tillverkarens anvisningar för användning och montering. Med sådana elapparater avses: – bubbelbadkar – duschpumpar – materiel som är skyddad av SELV eller PELV vars märkspänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning – ventilationsutrustning – handdukstorkar – vattenvärmare – ljusarmaturer. 701.55.01

Golvvärmesystem

Följande fordringar gäller som tillägg: Som elektriska golvvärmesystem ska endast värmekablar eller värmefolier enligt relevant produktstandard användas förutsatt att de är täckta av antingen en metallmantel, ett metallhölje eller ett metallnät. Metallnätet, metallmanteln eller metallhöljet ska anslutas till den matande kretsens skyddsledare. Överensstämmelse med den sistnämnda fordringen är inte obligatorisk om skyddsåtgärden SELV används för golvvärmesystemet. För golvvärmesystem är inte skyddsåtgärden skyddsseparation tillåten.

386

Fast mellanvägg

Radie för minimiavstånd

60

60

225

Område 1 Område 2

60 Område 1

Område 1

Område 2

Område 1

Område 2

Område 0

60

Område 0

60

Område 0

1) Vy från sidan, bad

2) Vy uppifrån

3) Vy uppifrån (med fast mellanvägg och radie för minimiavstånd runt mellanväggen

225

Område 1 Område 2

Område 0

60

4) Sidovy, dusch

Mått är angivna i cm

IEC 2730/05

Figur 701.1 – Områdesindelning i badrum och duschrum

387

120

225

Område 1

225

120 Radie för minimiavstånd

Område 1

Område 0

10

Område 0

10

Fast mellanvägg

120

2) Vy från sidan (med fast mellanvägg och radie för minimiavstånd ovanför mellanväggen

1) Vy från sidan

120 Område 0 och 1

Område 0 och 1 120

3) Vy från ovan (för olika placering av vattenblandare)

120 Område 0 och 1

Fast mellanvägg

120 Radie för minimiavstånd

Mått är angivna i cm 4) Vy från ovan med vattenblandare (med fast mellanvägg och radie för minimiavstånd runt mellanväggen) IEC 2731/05

Figur 701.2 – Utbredning av områdena 0 och 1 i duschrum utan duschkar

388

702

Simbassänger och andra bassänger

702.1

Omfattning och grundläggande principer

702.11

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för elinstallationer, inomhus och utomhus, i anläggningar med simbassänger, plaskdammar och bassänger till fontäner. Fordringarna gäller också i de angränsande områdena runt bassängerna. Risken för elchock är här förhöjd på grund av reducerad kroppsresistans och kroppskontakt med jordpotential. Simbassänger som omfattas av en produktstandard omfattas inte av denna standard. Fordringar för simbassänger gäller även för plaskdammar. För bassänger för medicinskt bruk kan särskilda krav vara nödvändiga. Denna standard gäller inte för insjöar, naturliga dammar och kustområden m m med undantag av sådana områden som är byggda som bassänger. För bassänger till fontäner, som är avsedda för personer att vistas i, gäller fordringarna för simbassänger. 702.2

Definitioner

Se del 2. 702.32

Klassificering av yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Utrymmen som omfattas av detta avsnitt indelas i tre områden (exempel finns i figurerna 702A, 702B, 702C och 702D). Områdena 1 och 2 kan avgränsas av fasta skiljeväggar med en minsta höjd av 2,5 meter. a)

område 0

Detta område är den invändiga delen av en bassäng, inklusive nischer eller motsvarande i väggar eller golv av den invändiga delen samt bassänger för fottvätt eller den invändiga delen av vattenutlopp eller vattenfall. b)

område 1

Detta område begränsas av: – område 0 – ett vertikalplan 2 m från bassängkanten – golvet eller den yta som personer kan vistas på – horisontalplanet 2,5 m över golvet eller en yta där personer kan vistas. Vid simbassänger som innehåller sviktbrädor, hopptorn, startpallar, rutschbanor eller andra anordningar som personer kan vistas på eller inom, begränsas område 1 av: – ett vertikalplan 1,5 m runt sviktbrädorna, hopptornen, startpallarna, rutschbanorna eller andra anordningar, till exempel åtkomliga skulpturer och dekorationsbassänger – horisontalplanet 2,5 m över den högst belägna yta som personer kan förväntas att uppehålla sig på.

389

c)

område 2

Detta område begränsas av: – vertikalplanet utanför område 1 och ett parallellplan 1,5 m från vertikalplanet – golvet eller en yta som är avsedd för personer att uppehålla sig på – horisontalplanet 2,5 m över golvet eller ytan som personer kan förväntas att uppehålla sig på. Område 2 finns inte vid fontäner. 702.41

Skydd mot elchock

ANM 1 – För skydd av uttag, se även avsnitt 702.53. ANM 2 – För skydd av annan utrustning, se även avsnitt 702.55.

702.410.3.3

Följande avsnitt gäller som tillägg: 702.410.3.3.01 Områdena 0 och 1

Med undantag för de fontäner som anges i avsnitt 702.410.3.3.02 ska elmateriel i områdena 0 och 1 vara ansluten till SELV, som inte överstiger 12 V växelspänning eller 30 V likspänning. Den matande skyddsströmskällan ska vara installerad utanför områdena 0, 1 och 2 (se även avsnitt 702.53 och 702.55). Elmateriel som ska användas i bassänger och som är avsedd att användas då personer inte befinner sig i område 0 ska matas av kretsar som är skyddade av: – SELV (se avsnitt 414), med skyddsströmskällan installerad utanför områdena 0, 1 och 2. Skyddsströmkällan får dock vara installerad i område 2 om den matande kretsen är skyddad av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 411), med den matande kretsen skyddad av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – skyddsseparation (se avsnitt 413), med endast en utrustning ansluten till varje sekundärlindning och isolertransformatorn installerad utanför områdena 0, 1 och 2. Isolertransformatorn får dock vara installerad i område 2 om den matande kretsen är skyddad av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA. Uttag med tillhörande manöverutrustning, som matar ovanstående materiel ska ha en varningsmärkning som upplyser användaren om att utrustningen endast får användas när personer inte befinner sig i simbassängen. 702.410.3.3.02 Områdena 0 och 1 i fontäner

I områdena 0 och 1 får endast följande skyddsmetoder tillämpas: – SELV (se avsnitt 414), med skyddsströmkällan installerad utanför områdena 0 och 1, eller – automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 411), med den matande kretsen skyddad av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – skyddsseparation (se avsnitt 413), med endast en utrustning ansluten till varje sekundärlindning och isolertransformatorn installerad utanför område 0 och 1.

390

702.410.3.3.03 Område 2 ANM – Område 2 finns inte för fontäner.

En eller flera av följande skyddsmetoder ska användas: – SELV (se avsnitt 414), med skyddsströmkällan installerad utanför område 0, 1 och 2. Skyddsströmkällan får dock installeras i område 2 om dess matande krets är skyddad av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA, eller – automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 411), med den matande kretsen skyddad av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – skyddsseparation (se avsnitt 413), med endast en utrustning ansluten till varje sekundärlindning och isolertransformatorn installerad utanför områdena 0, 1 och 2. Isolertransformatorn får dock installeras i område 2 om dess matande krets är skyddad av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. 702.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 702.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 702.414.4.5

Fordringarna ändras enligt följande: När SELV används ska, oavsett nominell spänning, basskydd av spänningsförande del åstadkommas genom: – avskärmningar eller kapslingar som ger ett skydd lägst IP2X eller IPXXB enligt SS‑EN 60529, eller – en isolering som tål en provspänning av 500 V AC effektivvärde i en minut. 702.415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

Följande fordringar gäller som tillägg: I områdena 0, 1 och 2 ska en skyddsutjämningsledare förbinda elinstallationens skyddsledare med alla utsatta delar och främmande ledande delar. ANM 1 – Anslutningen av skyddsutjämningsledaren till skyddsledaren bör göras i närheten av utrymmet, t ex direkt till en elapparat eller till skyddsledarskenan i en central. ANM 2 – Se även avsnitt 702.55

702.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Elmateriel ska minst ha följande kapslingsklasser enligt SS‑EN 60529: – område 0:

IPX8

– område 1:

IPX4 IPX5 för simbassänger inom utrymmen i byggnader som rengörs genom spolning.

– område 2:

IPX2 för simbassänger inomhus IPX4 för simbassänger utomhus IPX5 om rengöring sker genom spolning

391

702.52

Ledningssystem

702.520

Allmänt

Följande fordringar gäller som tillägg: Följande regler gäller för utanpåliggande ledningssystem samt för infällda ledningssystem som är förlagda på ett djup som understiger 5 cm från väggens yta. 702.522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

Följande avsnitt gäller som tillägg: 702.522.01

Montering med hänsyn till de olika områdena

I områdena 0, 1 och 2 ska metalliska skärmar i ledningssystemet anslutas till en kompletterande skyddsutjämning. ANM – Kablar bör förläggas i isolerande rör.

702.522.02

Begränsning av ledningssystem med hänsyn till de olika områdena

I områdena 0 och 1 ska ledningssystemet begränsas till de kablar som är nödvändiga för att mata materiel i dessa områden. 702.522.03

Tilläggsfordringar för ledningssystem vid fontäner

För fontäner ska följande tilläggsfordringar uppfyllas: a)

Kablar som matar materiel i område 0 ska förläggas så långt utanför bassängkanten som möjligt. Kabelinföringar ska göras så att kabelförläggningen i bassängen blir så kort som möjligt. Kablarna ska förläggas i rör för att möjliggöra omdragning.

b)

Kablar som är förlagda i område 1 ska förses med ett lämpligt mekaniskt skydd.

Endast kablar av typen H07RN-F eller andra typer av kablar som har åtminstone samma prestanda ska användas. Kablarnas lämplighet för permanent förläggning i vatten ska framgå av tillverkarens anvisning . 702.522.04

Kopplingsdosor

Kopplingsdosor får inte installeras i områdena 0 och 1. I område 1 får dock kopplingsdosor för SELVkretsar förekomma. 702.53

Bryt-, manöver- och skyddsanordningar

Följande fordringar gäller som tillägg: I områdena 0 och 1 får inte elkopplare, kopplingsutrustningar eller uttag installeras. I område 2 får uttag och elkopplare installeras endast om deras matande kretsar är skyddade med en av följande skyddsåtgärder: – SELV (se avsnitt 414), med en nominell spänning som inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning vars skyddsströmkälla är installerad utanför områdena 0, 1 och 2. Skyddsströmkällan får dock installeras i område 2 om dess matande krets är skyddad av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA, eller – automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 411), med den matande kretsen skyddad av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – skyddsseparation (se avsnitt 413), med endast en utrustning ansluten till varje sekundärlindning och isolertransformatorn installerad utanför områdena 0, 1 och 2. Isolertransformatorn får dock vara installerad i område 2 om den matande kretsen är skyddad av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA.

392

För mindre simbassänger där det inte är möjligt att placera uttag utanför område 1, är uttag tillåtna om de är monterade utanför armräckvidd, det vill säga minst 1,25 m från yttergränsen av område 0 och minst 0,3 m över golvet och är skyddade enligt någon av nedanstående skyddsåtgärder: – SELV (se avsnitt 414), med en nominell spänning som inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning vars skyddsströmkälla är installerad utanför områdena 0 och 1, eller – automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 411), med den matande kretsen skyddad av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – skyddsseparation (se avsnitt 413), med endast en utrustning ansluten till varje sekundärlindning och isolertransformatorn installerad utanför områdena 0 och 1. 702.55

Annan elmateriel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 702.55.01

Strömförbrukande materiel inom områden för simbassänger

I område 0 och 1 får det endast finnas fast monterad materiel som är speciellt avsedd för användning i och vid simbassänger. Fordringarna i avsnitt 702.55.02 och 702.55.04 ska tillämpas. Bruksföremål som är avsedda att användas endast när personer befinner sig utanför område 0 får användas i alla områden förutsatt att de matas av kretsar som är skyddade enligt avsnitt 702.410.3.3. Elektriska golvvärmeinstallationer får installeras förutsatt att de är: – skyddade av SELV (se avsnitt 411.1), med skyddsströmkällan installerad utanför områdena 0, 1 och 2, eller – täckta av ett ingjutet jordat metallnät eller metalliskt hölje som är anslutet till systemet för kompletterande skyddsutjämning enligt avsnitt 702.415.2. De matande kretsarna ska dessutom vara skyddade av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA. 702.55.02

Undervattensbelysning i simbassänger

Ljusarmaturer som ska användas i eller i kontakt med vattnet ska uppfylla fordringarna i SS‑EN 60598‑2‑18. Undervattensbelysning som är monterad bakom vattentäta skott eller fönster och som betjänas från insidan ska överensstämma med lämplig del av SS‑EN 60598. Ljusarmaturerna ska vara installerade på ett sådant sätt att ingen avsiktlig eller oavsiktlig ledande förbindelse mellan de utsatta delarna på undervattensarmaturerna och ledande delar på skotten eller fönstren kan uppstå. 702.55.03

Elmateriel i och vid fontäner

Elmateriel i områdena 0 och 1 ska vara skyddade mot mekanisk påverkan, till exempel med nät, glas eller galler som endast kan tas bort genom användning av verktyg. Ljusarmaturer i områdena 0 och 1 ska vara fast monterade och överensstämma med SS‑EN 60598‑2‑18. Elektriska pumpar ska uppfylla fordringarna i SS-EN 60335‑2‑41. Vid användning av skyddsmetoden skydd genom automatisk frånkoppling bör endast elmateriel av klass I användas.

393

702.55.04

Särskilda fordringar för installation av elmateriel i område 1 vid simbassänger och andra bassänger

Fast installerad elmateriel som är konstruerad för användning i simbassänger och andra bassänger (till exempel filterbassänger och bubbelpooler) vilken matas med lågspänning som har andra märkvärden än SELV (som inte överstiger 12 V växelström eller 30 V likström) är tillåten i område 1 under förutsättning att följande fordringar uppfylls: a)

Materielen ska vara placerad inom ett isolerat hölje vars isolering uppfyller fordringarna för elmateriel av klass II. Dessutom ska höljet tåla medelsvår mekanisk påverkan (AG2). Detta avsnitt gäller oavsett eventuell klassificering av elmaterielen.

ANM – Kapslingen kan levereras av elmaterieltillverkaren.

b) Elmaterielen ska endast vara tillgänglig via en lucka (eller en dörr) som kan öppnas med hjälp av en nyckel eller ett verktyg. Denna lucka (eller dörr) ska frånkoppla alla spänningsförande delar. Matande kabel och frånkopplingsanordning ska vara installerade på ett sådant sätt att skyddet motsvarar skydd genom extra isolering eller motsvarande. c) Kretsen som matar elmaterielen ska skyddas med: – SELV vars spänning inte överstiger 25 V växelström eller 60 V likström; strömkällan ska vara installerad utanför områdena 0, 1 och 2, eller – en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA (se 415.2), eller – skyddsseparation (se avsnitt 413) med skyddsströmkällan installerad utanför områdena 0, 1 och 2. Varje sekundärkrets ska endast mata ett belastningsobjekt. För mindre simbassänger där det inte är möjligt att placera ljusarmaturer utanför område 1 får ljusarmaturer placeras i område 1 om de är placerade utom armräckvidd från område 0 (1,25 m) och skyddas av: – SELV med strömkällan placerad utanför område 0 och 1, eller – en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA, eller – skyddsseparation med skyddsströmkällan installerad utanför områdena 0 och 1. Dessutom ska ljusarmaturerna ha ett hölje som motsvarar skydd genom extra isolering eller motsvarande. Ljusarmaturernas höljen ska tåla medelsvår mekanisk påverkan (AG2).

394

1,5 m

Område 1

2,5 m

Område 1

Område 2

2,5 m

Område 2

1,5 m

Område 0 1,5 m

Område 0

2,0 m

2,0 m

1,5 m

Område 0

ANM − Områdena begränsas av väggar och fasta skiljeväggar

Område 2

h

2,5 m

Område 1

2,5 m

Figur 702A – Områdesindelning för simbassänger och plaskdammar

Område 2 Område 0 Område 0

1,5 m

2,0 m

h

2,0 m

1,5 m

ANM − Områdena begränsas av väggar och fasta skiljeväggar

Figur 702B – Områdesindelning för bassänger över markytan

395

1,5 r3 r1

2,0

Område 2

Avstånd i meter

Område 1

r1 = 2 r 2 = r 1 - s1 - s2 r 3 = 3,5 r 4 = r 3 - s1 - s 2 r 5 = r 3 - s3 - s4

r2

r4

s1

Område 0

r1

r1

s4

s3

s2

r3

r5

Figur 702C – Exempel på områdesindelning med fasta skiljeväggar med minst 2,5 m höjd

Område 1 Vatten i område 0. Fontänbassäng, vattenfall och fontänområde.

1,5 m

Volymen under fontäner och vattenfall ingår i område 0

2m 1,5 m

2m

2,5 m 2,5 m

2,5 m 2m

2,5 m

Bassäng 2,5 m

Bassäng

Figur 702D – Exempel på bestämning av områden runt en fontän

396

Bilaga 702A (informativ) Sammanställning av säkerhetsfordringar Tabell 702A.1 – Skyddsmetoder i förhållande till områdena Skyddsmetoder SELV med maximal spänning 2)4)

Skyddsseparation, antal utrustningar per sekundärlindning

Automatisk frånkoppling av matningen

Hänvisning avsnitt

Kapslingsklass

12 V AC eller 30 V DC

Inte tillåtet

Inte tillåtet

702.410.3.3.01

IPX8

B

50 V AC eller 120 V DC

1

C 2)

50 V AC eller 120 V DC

1

JFB ≤30 mA

702.410.3.3.01

Område 1 A 2)

12 V AC eller 30 V DC

Inte tillåtet

Inte tillåtet

702.410.3.3.01

B

50 V AC eller 120 V DC

1

JFB ≤30 mA

702.410.3.3.02

E

25 V AC eller 60 V DC

1

JFB ≤30 mA

702.53

F

50 V AC eller 120 V DC

1

JFB ≤30 mA

702.55.04

Område 2 3) A

50 V AC eller 120 V DC

1

JFB ≤30 mA

702.410.3.3.02

D

50 V AC eller 120 V DC

1

JFB ≤30 mA

702.53

Områden 1)

Område 0 A 2)

1)

2) 3) 4)

JFB ≤30 mA

702.410.3.3.02

IPX5/4

IPX2/4/5

A Allmänt B Endast för fontäner. C Kretsar som matar materiel i område 0 som endast används när personer befinner sig utanför område 0. D Elkopplare och uttag. E Elkopplare och uttag vid mindre simbassänger. F Ljusarmaturer i mindre simbassänger. Se även avsnitt 702.414.4.5 Finns inte för fontäner. Skyddsströmkällan får installeras i område 2 om den matande kretsen skyddas av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA.

397

Tabell 702A.2 – Val och montering av materiel med hänsyn till områdena Utrustning som är tillåten i område 0

Utrustning som är tillåten i område 1

Utrustning som är tillåten i område 2

Hänvisning avsnitt

Ledningssystem

Se 702.522

Kopplingsdosor

Nej

Tillåtet endast för SELVkretsar i område 1

Ja

702.522.04

Bryt-, manöver- och kopplings­utrustningar, förutom uttag och installations­strömställare

Nej

Nej

Ja

702.53 1)

Uttag och installations­ strömställare

Anmärkningar

702.522

Nej

Ja

Ja

702.53 1)

Särskilda skyddsåtgärder i område 2. För mindre simbassänger i område 1: minst 1,25 m armräckvidd från område 0, och minst 0,3 m från golvet.

Annan materiel: –

avsedd för användning i simbassänger

Ja

Ja

Ja

702.55

Inga restriktioner för användning i område 2.

–

elektrisk golvvärme

Ja

Ja

Ja

702.55

För område 2 gäller avsnitt 753

–

undervattens­ belysning

Ja

Inte tillämpligt

Inte tillämpligt

702.55.02

Särskilda fordringar

–

för fontäner

Ja

Ja

Finns inte

702.55.03

Särskilda fordringar i områdena 0 och 1

–

fast monterad materiel i område 1

Inte tillämpligt

Ja

Inte tillämpligt

702.55.04

Särskilda fordringar. För ljusarmaturer, se nedan.

–

ljusarmaturer i område 1

Inte tillämpligt

Ja, se anmärkningar

Inte tillämpligt

702.55.04

Särskilda fordringar

IPX8

IPX5/IPX4 2)

IPX2/IPX4/ IPX5 3)

702.512.2

Kapslingsklass 1) Se

även tabell 702A.1 IPX4 för simbassänger där rengöring normalt inte utförs genom spolning. 3) IPX2 för utrymmen inomhus, IPX4 för utrymmen utomhus, IPX5 där rengöring normalt utförs genom spolning. 2)

398

703

Basturum

703.11

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för: – basturum som är platsmonterade, t ex i ett utrymme eller i ett rum – rummet där bastuaggregatet eller värmeapparaten är installerade. I detta fall anses hela rummet som ett basturum. Fordringarna gäller inte för prefabricerade bastukabinett som är utförda enligt en produktstandard. Där t ex kallvattenbad eller duschar är installerade gäller även fordringarna i avsnitt 701. 703.32

Klassificering av yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Vid tillämpning av detta avsnitt ska hänsyn tas de områden som beskrivs i 703.32.01 – 703.32.03 (se även figur 703). 703.32.01

Beskrivning av område 1

Område 1 är volymen som innehåller bastuaggregatet och avgränsas av: – golvet – den kalla sidan av värmeisoleringen i taket – en vertikal yta som omger bastuaggregatet på ett avstånd av 0,5 meter från bastuaggregatets yta. Om bastuaggregatet är placerad närmre väggen än 0,5 meter avgränsas område 1 av den kalla sidan av väggens värmeisolering. 703.32.02

Beskrivning av område 2

Område 2 är volymen utanför område 1, avgränsad av golvet, den kalla sidan av väggarnas värmeisolering och en horisontell yta 1,0 meter ovanför golvet. 703.32.03

Beskrivning av område 3

Område 3 är volymen utanför område 1, avgränsad av den kalla sidan av väggarnas och takets värmeisolering och en horisontell yta 1,0 meter ovanför golvet. 703.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 703.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 703.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

703.414.4.5

Fordringarna ändras enligt följande: Basskydd ska finnas för all elmateriel i form av: – avskärmningar eller kapslingar som ger ett skydd lägst IP2X, eller – isolering som tål en provspänning av 500 V AC effektivärde i 1 minut.

399

703.415.1

Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare

Fordringarna ändras enligt följande: Alla gruppledningar som matar basturummet, förutom den gruppledning som matar bastuaggregatet, ska skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. 703.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Elmaterielen ska uppfylla fordringarna för minst kapslingsklass IP24. Om det kan förväntas att rengöring sker genom spolning ska elmaterielens kapslingsklass vara minst IPX5. Tre områden är definierade enligt figur 703: – I område 1 ska endast materiel för bastuugnens drift installeras. – I område 2 ställs inte några särskilda fordringar på materielens värmetålighet. – I område 3 ska materielen tåla en omgivningstemperatur av 125 °C. Kabelisolering ska dock tåla en omgivningstemperatur av minst 170 °C (se även avsnitt 703.52 för ledningssystem). 703.52

Ledningssystem

Följande fordringar gäller som tillägg: Ledningssystem bör företrädesvis installeras utanför områdena, dvs på värmeisoleringens kalla sida. Om ledningssystemet är installerat i områdena 1 eller 3, t ex på värmeisoleringens varma sida, ska hela ledningssystemet i område 1 och område 3 vara värmebeständigt enligt avsnitt 703.512.2. Metallskärmar och metallrör ska inte vara tillgängliga för beröring under normal drift. För utvändig förläggning kan användas extra värmebeständig, silikongummiisolerad kabel (bastukabel) typ FHV. I område 2 kan dock normalt förekommande mantlade kablar utan metalliskt hölje användas. Även grundisolerade enledarkablar kan användas i dolt förlagda rör. Kablar får inte skadas genom värme där de utmynnar i basturummet. Av monteringsanvisningen från bastuugnens tillverkare framgår om kabeln till bastuugnen måste vara värmetålig. Avgörande är vanligen den temperatur som uppstår vid bastuugnens anslutningsklämmor. 703.536.5

Funktionsmanövrering

Följande fordringar gäller som tillägg: Kopplingsapparater som är en del av (ingår i) bastuaggregatet eller någon annan fast monterad apparat i område 2 får installeras i basturummet enligt tillverkarens anvisningar. Andra kopplingsapparater, t ex för belysning, ska monteras utanför basturummet. Vägguttag ska inte installeras i ett utrymme där det finns ett bastuaggregat installerat. 703.55

Annan materiel

Följande fordringar gäller som tillägg: Bastuaggregat ska installeras enligt tillverkarens anvisningar, se avsnitt 7.12.1 i SS‑EN 60335‑2‑53.

400

1m

Område 3

Område 2

Område 1

0,5 m

b

0,5 m

0,5 m

Område 1

b anslutningsdosa Värmeisolering IEC 1408/04

Figur 703 – Områdesindelning med avseende på omgivningstemperatur

401

704

Bygg- och rivningsplatser

704.1

Omfattning

704.1.1

Fordringarna i detta avsnitt gäller för tillfälliga elanläggningar som anordnas för bygg- och rivningsplatser t ex vid: – nybyggnadsarbeten – arbeten med reparation, förändring, utvidgning eller rivning av befintliga byggnader – industribyggen – markarbeten – liknande arbeten. Fordringarna gäller för såväl fasta som flyttbara installationer. Reglerna i detta avsnitt gäller inte för: – installationer som omfattas av IEC 60621, dvs med apparater och system för drift under svåra förhållanden utomhus eller andra installationer av den typ som används för gruvor eller dagbrott – installationer inom administrativa lokaler på byggplatsen (kontor, kapprum, sammanträdesrum, marketenterier, restauranger, vil- och övernattningsrum, toalettrum etc) är de allmänna fordringar som framgår av del 1 – 6 i denna standard tillämpliga. ANM – För vissa utrymmen gäller strängare fordringar, t ex för trånga ledande utrymmen enligt avsnitt 706.

704.1.2

Fordringarna i detta avsnitt är tillämpliga för: – fasta installationer, begränsat till den kopplingsutrustning som innehåller huvudbrytare och huvudöverströmsskydd. ANM – Den plats där en sådan kopplingsutrustning är placerat anses vara gränssnittet mellan matningssystemet och installationen på bygg- och rivningsplatsen.

– installationer på lastsidan efter ovannämnda kopplingsutrustning, inklusive mobil eller flyttbar elmateriel som är en del av flyttbara installationer. 704.313 Strömförsörjning Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – En byggplats kan matas av flera strömkällor inklusive fasta och rörliga generatoraggregat. Se avsnitt 551.

Den vanligaste lösningen är att bygg- och rivningsplatsen matas från ett TN-system som levereras av en nätägare. I vissa fall kan delar av installationen vara utförd som ett IT-system, matat från en transformator som tillhör byggplatsen. IT-system kan användas när det är nödvändigt att undvika frånkoppling vid ett första jordfel i vissa delar av installationen, t ex dräneringspumpar och ventilation. 704.410.3.4

Följande fordringar gäller som tillägg: Kretsar som matar uttag eller fast ansluten handhållen elmateriel med högst 32 A märkström ska – skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA (avsnitt 415.1), eller – matas med klenspänning i form av SELV (avsnitt 414), eller – matas individuellt från en isolertransformator som uppfyller fordringarna i avsnitt 413. 402

När jordfelsbrytare används är det väsentligt att kretsarna delas upp så att den läckström till jord som kan förväntas vid normal drift inte orsakar utlösning av jordfelsbrytaren. En uppdelning av kretsarna bör också ske med tanke på att en frånkoppling av för stor del av anläggningen kan innebära annan fara, t ex genom att all belysning slocknar. Med flera jordfelsbrytare i serie är det lämpligt att selektiviteten mellan dem beaktas. Se även kommentar till avsnitt 314.1. 704.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 704.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 704.411.3.2

Följande fordringar gäller som tillägg: Kretsar som matar uttag vars märkström överstiger 32 A ska skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 500 mA. 704.411.6.3.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Vid användning av portabla generatoraggregat får isolationsövervakningsutrustning utelämnas. 704.414.1.1

Fordringarna ändras enligt följande: Basskydd av SELV- och PELV-kretsar ska, oavsett nominell spänning utföras i enlighet med bilaga 41A. 704.511.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Alla kopplingsutrustningar på bygg- och rivningsplatser ska överensstämma med fordringarna i SS‑EN 60439‑4. Stickproppar och uttag med märkström över 16 A ska överensstämma med fordringarna i SS‑EN 60309‑2. 704.522.8

Annan mekanisk påverkan (AJ)

Följande fordringar gäller som tillägg: 704.522.8.01

För att undvika skador bör kablar inte förläggas över eller längs byggplatsens gång- eller körvägar. Om sådan förläggning inte kan undvikas ska särskilda skydd anordnas mot mekanisk skada och mot kontakt med byggnadskonstruktioner. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot skydd av kablar som monteras hängande och på marken mot skada som kan uppstå p g a aktiviteter på byggplatsen. Flexibla kablar ska vara av typen H07RN-F eller ha likvärdig motståndskraft mot påverkan av nötning och vatten.

403

Skyddet mot mekanisk åverkan på kablar kan utgöras av kabelskydd i förstärkt utförande enligt SS 424 14 37 Kabelförläggning i mark. Om rör används bör det ha inre mått som medger att flexibla kablar och sladdar med anslutningsdon monterade kan dras igenom röret. Så långt som möjligt ska kablar förläggas så att de inte skadas av t ex arbetsmaskiner. 704.536.2.2

Anordningar för frånskiljning

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje kopplingsutrustning på bygg- och rivningsplatsen ska innehålla anordningar för brytning och frånskiljning av den inkommande matningen. Inkommande matnings frånskiljningsanordning ska kunna låsas i frånskilt läge (se avsnitt 536.2.1.3) t ex med hänglås eller genom placering i låsbart hölje. Matning till strömförbrukande apparater ska ske från gruppcentraler, som var och en ska innehålla: – överströmsskydd – skyddsapparater som är avsedda för felskydd – uttag, om så behövs. Nöd- eller reservkraftsmatning ska anslutas på ett sådant sätt att hopkoppling av olika matningar förhindras. 704.556

Nödkraft

Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – Förhållanden på bygg- och rivningsplatser kan fordra nödkraft, t ex nödbelysning.

404

705

Elinstallationer inom lantbruk och trädgårdsmästerier

705.11

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för den fasta installationen i jordbruksanläggningar och trädgårdsmästerier, inomhus och utomhus. Vissa fordringar är även tillämpliga inom andra utrymmen i allmänna byggnader som tillhör jordbruket och/eller trädgårdsmästeriet. Avsnitt 705 gäller inte för rum, utrymmen och områden som är avsedda för hushållet. Där fordringarna i detta avsnitt också gäller bostäder och andra utrymmen i allmänna byggnader anges detta i den normativa texten. Med husdjur avses här nötdjur, hästar, får, svin och fjäderfän. Standarden är även tillämpbar för t ex pälsfarmar och hundkennlar. Erfarenhetsmässigt kan de avsedda utrymmena klassas enligt tabell 705:1 Tabell 705:1 – Klassning av utrymmen Utrymme

Våta

Frätande

– Nötdjurstall

x

x

– Svinstall

x

x

Brandfarliga

Djurstallar

– Häststall

x

– Fårstall

x

– Fjäderstall

x

Foderbehandlings- och lagerrum, t ex logar och skullar

x x

Ensilagesilor

x

x

Utrymme för transport och förvaring av gödsel

x

x

Växthus

x

Detaljerade klassningsuppgifter för olika utrymmen finns i Handbok för elinstallationer i lantbruk, utgiven av Lantbrukets brandskyddskommitté (www.brandskyddsforeningen.se. 705.2

Termer och definitioner

Se del 2. 705.41

Skydd mot elchock

705.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 705.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten.

405

705.411

Skyddsåtgärd: Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

705.411.1

Följande fordringar gäller som tillägg: I nedan angivna strömkretsar ska, oavsett vilket jordningssystem som används, jordfelsbrytare installeras enligt följande: – Gruppledningar som matar uttag vars märkström är högst 32 A ska skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. – Gruppledningar som matar uttag vars märkström är över 32 A ska skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 100 mA. – Övriga strömkretsar ska skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 300 mA. Om man ansluter en utrustning som är avsedd för större märkström än 16 A, rekommenderas att den gruppledning som matar utrustningen skyddas av en separat jordfelsbrytare. I djurstallar där ventilationen inte får avstanna, t ex till följd av att ett skydd löst ut, rekommenderas att ett larm installeras. För att få selektivitet mellan jordfelsbrytare med 30 mA respektive 300 mA märkutlösningsström bör de sistnämnda vara av S-typ. 705.411.4.3

Följande fordringar gäller som tillägg: Där elinstallationen är ansluten till ett TN-system ska det från anslutningspunkten vara utfört som TN-S-system. Denna fordring gäller även för bostäder och andra utrymmen som hör till lantbruket eller trädgårdsmästeriet enligt definition. 705.414.4

Fordringar för SELV- och PELV-kretsar

Fordringarna ändras enligt följande: 705.414.4.5

Där skyddsåtgärderna SELV eller PELV används ska, oavsett nominell spänning, basskydd utföras genom: – skärmar eller kapslingar som ger ett skydd lägst IP2X eller IPXXB, eller – en isolering som tål en provspänning av 500 V AC effektivvärde i en minut. 705.415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.415.2.01

I utrymmen för husdjur ska anordnas kompletterande skyddsutjämning för att förbinda alla utsatta delar samt främmande ledande delar som husdjuren kan beröra. Där ett metallnät är förlagt i golvet ska detta anslutas till utrymmets kompletterande skyddsutjämning (se figurerna i bilaga 705A). Främmande ledande delar i eller på golvet, t ex betongarmering i allmänhet eller armering i förvaringsutrymme för flytande naturgödsel, ska anslutas till den kompletterande skyddsutjämningen. Det rekommenderas att spaltgolv som är utförda med prefabricerade betongelement ska anslutas till den kompletterande skyddsutjämningen (se figur 705A.3). Den kompletterande skyddsutjämningen och metallarmeringen, om sådan finns, ska monteras så att den är varaktigt skyddad mot mekanisk påkänning och korrosion.

406

Kompletterande skyddsutjämning är viktig i denna miljö på grund av djurens känslighet för spänningsskillnad mellan åtkomliga delar och golvet. 705.422

Skydd mot brand

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.422.01

Värmeapparater för uppfödning av husdjur ska uppfylla fordringarna i SS‑EN 60335‑2‑71 och ska vara fast monterade på ett sådant sätt att man undviker: – risken för brännskador på husdjuren, och – risken för brand p g a att brännbart material antänds. Strålvärmeapparater ska monteras så att de har ett fritt utrymme på minst 0,5 m från husdjuren och brännbart material, såvida inte tillverkaren av apparaten anger att utrymmet ska vara större. 705.422.02

För brandskyddsändamål ska hela installationen skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 300 mA. Jordfelsbrytaren ska frånkoppla alla spänningsförande ledare. Där det fordras en förhöjd driftskontinuitet ska jordfelsbrytare som inte skyddar uttag vara av S-typ eller ha tidsfördröjt frånslag. ANM – Det skydd som gruppledningar har genom användning av jordfelsbrytare enligt avsnitt 705.411.1 ger också ett skydd mot brand.

705.422.03

I utrymmen med förhöjd brandrisk ska kretsar som matas med klenspänning vara skyddade av skärmar eller kapslingar som ger ett skydd av minst IPXXD eller IP4X eller en isolerande kapsling i tillägg till den grundläggande isoleringen. ANM – Kablar av typen H07RN-F för utomhusbruk uppfyller denna fordring.

705.443

Skydd mot åsk- och kopplingsöverspänningar

Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – Där elektronisk utrustning används rekommenderas att skyddsåtgärder mot åska vidtas i enlighet med SS‑EN 62305-serien samt att skyddsåtgärder mot överspänning enligt avsnitt 443 och 534 vidtas.

705.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: I lantbruk och trädgårdsmästerier ska elmateriel som används under normala förhållanden ha kapslingsklass lägst IP44. Om sådan materiel av lägre kapslingsklass behöver användas ska den placeras i en kapsling som uppfyller fordringarna för kapslingsklass IP44. Uttag ska installeras så att det är osannolikt att de kommer i kontakt med brännbart material. Där yttre påverkan är svårare än AD4, AE3 och/eller AG1 ska uttag förses med ett lämpligt skydd. Skyddet kan också vara utfört genom användning av kapslingar eller genom montering i nischer. Ovanstående fordringar gäller inte för bostäder, kontor, butiker och utrymmen med liknande yttre påverkan inom lantbruket och/eller trädgårdsmästeriet. För uttag gäller SS‑IEC 60884-1. På platser där korrosiva ämnen förekommer, t ex i mejerier och djurstallar ska elmaterielen skyddas på ett lämpligt sätt.

407

705.513

Tillgänglighet

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.513.01

Elmateriel i allmänhet ska inte vara åtkomlig för husdjuren. För materiel som måste vara tillgänglig för husdjuren såsom kärl för utfordring och drickande gäller att den ska vara lämpligt konstruerad och installerad så att vare sig husdjuren eller materielen skadas. 705.514

Identifiering

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.514.01

Följande dokumentation ska finnas och lämnas till elinstallationens innehavare: – ritningar som visar var elmaterielen är installerad – dokument som visar var dolda ledningssystem är förlagda – enlinjeschema – schema över skyddsutjämningssystemet som visar de punkter där anslutningar finns. 705.522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.522.01

I utrymmen som är tillgängliga för husdjur ska ledningssystem vara monterade så att de inte är tillgängliga för husdjuren eller är tillräckligt skyddade mot mekanisk skada. 705.522.02

Luftledningar ska vara isolerade. 705.522.03

Inom områden där fordon och jordbruksmaskiner används ska följande installationsmetoder användas: – kablar i mark ANM 1 – Där rör används som tilläggsskydd bör dessa ha skydd som kan motstå ett tryck av 450 N samt skydd mot slag och stöt enligt IEC 61386‑24. ANM 2 – För kabelförläggning i mark, se SS 424 14 37.

– hängkablar som monteras på en höjd av minst 6 m. ANM 3 – Ledningssystem i form av kablar i mark är att föredra.

705.522.04

Elinstallationsrör, kabelstegar och kabelkanaler

I utrymmen där husdjur vistas och yttre påverkan klassificeras som AF4 ska elinstallationsrör vara korrosionsskyddade av minst klass 2 (medel) för inomhusbruk och klass 4 (hög) för utomhusbruk enligt SS‑EN 61386‑21. I utrymmen där ledningssystemet kan utsättas för slag eller stöt av fordon eller jordbruksmaskiner m m ska yttre påverkan klassificeras till AG3: – Elinstallationsrör ska vara skyddade mot tryck enligt klass 4 (hög) enligt SS‑EN 61386‑21. – Kabelkanaler ska vara skyddade mot svåra slag eller stötar enligt IEC 61084‑2‑1.

408

705.522.6

Mekanisk påverkan genom slag eller stöt (AG)

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.522.6.01

Ledningssystem som matar huvudcentral i elinstallationens anslutningspunkt ska vara skyddat mot mekanisk skada, t ex genom nedgrävning eller förläggning i kabelkanal. Denna fordring gäller även för bostäder och andra utrymmen som tillhör lantbruket eller trädgårdsmästeriet. 705.522.10

Angrepp av djur (AL)

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.522.10.01

Särskild hänsyn ska tas till närvaron av olika slags djur, t ex möss och råttor. 705.536.2

Frånskiljning

Följande fordringar gäller som tillägg: Elinstallationen i varje byggnad eller del av byggnad ska kunna frånskiljas med en frånskiljningsanordning enligt kapitel 53. Frånskiljningsanordningar i kretsar som används sporadiskt, t ex i samband med skörd, ska bryta alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. Frånskiljningsanordningen ska förses med märkning så det framgår vilken del av installationen den frånskiljer. Anordningar för frånskiljning och brytning och anordningar för nödstopp och nödbrytning får inte monteras så att de är tillgängliga för husdjur eller så att åtkomst till anordningarna hindras av husdjur. Hänsyn ska tas till händelser som kan försätta husdjuren i panik. Kopplingsutrustning bör inte placeras inom foderbehandlings- eller lagerrum, eftersom risken för brand är påtaglig vid sådan placering. Finkornigt damm kan tränga in i kapslingen och renhållningen kan ofta bli eftersatt. Detta kan ge upphettning och brand till följd av hindrad kylning. 705.544.2

Ledare för kompletterande skyddsutjämning

Följande fordringar gäller som tillägg: Skyddsutjämningsledare ska vara skyddade mot mekanisk skada och korrosion och ska väljas så att elektrolytiska effekter undviks. T ex kan följande användas: – varmgalvaniserat stålband vars dimension är minst 30 mm × 3 mm. – varmgalvaniserat rundstål vars diameter är minst 8 mm. – kopparledare med minsta area 4 mm 2. Även andra lämpliga material kan användas. 705.55

Annan elmateriel

Se avsnitt 753B.2.9 för anläggningar för uppvärmning i djurstallar.

409

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.55.01

Uttag

Uttag inom lantbruk och trädgårdsmästerier ska vara utförda enligt – SS-EN 60309-1, eller – SS-EN 60309-2 där oförväxelbarhet fordras, eller – SS 428 08 34. 705.556

Nödkraft

Följande avsnitt gäller som tillägg: 705.556.01

Livsuppehållande system för djurhållning med hög djurtäthet

Där djurhållning med hög djurtäthet förekommer gäller följande för livsuppehållande system: a)

Där tillförsel av foder, vatten, luft och/eller belysning för husdjuren inte är säkerställd vid strömavbrott ska reservkraft installeras (se även avsnitt 551). För matning till ventilation och belysning ska särskilda gruppledningar installeras. Sådana gruppledningar får endast mata elmateriel som är nödvändig för manövrering av ventilation och belysning.

b)

Selektivitet vid överström och/eller jordslutning ska vara säkerställd i huvudledningar som matar ventilation.

c)

Där eldriven ventilation är nödvändig i en installation ska ett av följande villkor vara uppfyllt: – en reservkraftkälla som säkerställer tillräcklig kraftmatning till ventilationsutrustningen, eller ANM 1 – En skylt som anger att reservkraftkällan bör provas regelbundet enligt tillverkarens anvisning bör placeras i närheten av reservkraftkällan.

– temperatur- och spänningsövervakning. Detta kan uppnås genom användning av en eller flera övervakningsanordningar. Anordningen/-arna ska ge en synlig och hörbar signal som lätt kan uppfattas av användaren och ska vara oberoende av den normala kraftmatningen. ANM 2 – Hänsyn tas till de lagkrav som gäller för husdjurshållning. ANM 3 – Tillförlitligheten hos installationen till ventilationsanläggningen kommer att öka om den matas med separata kretsar efter huvudcentralen.

705.559

Ljusarmaturer och belysningsinstallationer

Följande fordringar gäller som tillägg: Ljusarmaturer ska vara utförda enligt SS-EN 60598-serien och väljas utifrån deras kapslingsklass och yttemperatur i förhållande till de förhållanden som råder och installationsmetod (t ex IP54 och märkning F för montering på brännbart material). Inom områden där det finns brandrisk och fara för övertäckning med brännbart damm får endast ljusarmaturer med begränsad yttemperatur märkta D i enlighet med SS‑EN 60598‑2‑24 installeras. Ljusarmaturer som är märkta med utförd i kapslingsklass IP54.

D

får endast installeras om ljusarmaturen med ljuskällor är

Ljusarmaturer ska vara monterade på ställen där ett tillräckligt stort avstånd från brännbart material är säkerställt med hänsyn taget till lagring av varor och andra farliga arbetsprocesser. ANM – Säkerhetsavstånd anges i tillverkarens anvisningar för montering. Se även avsnitt 422.

Strömställarpositionen (”av” och ”på”) för ljusarmaturer som är installerade där hö, halm eller liknande förvaras ska antingen vara synliga vid strömställaren eller indikeras där med en synlig signal.

410

Bilaga 705A (informativ) Exempel på skyddsutjämning i lantbruk Figurerna 705A.1 – 705A.4 visar exempel på skyddsutjämning i lantbruk.

411

Figur 705A.1 – Exempel på skyddsutjämning i ett djurstall för nötkreatur

412

Maskstorleken i armeringsnätet, som utgörs av runda armeringsjärn, är ungefär 150 mm × 150 mm

Endast material som är korrosionsbeständigt används för jordningsanordningar.

På galvaniserade delar sätts inga kopparledare fast

Metallnät med åtminstone två svetsade förbindningar, placerat i golvet och utgör en främmande ledande del för anslutning till skyddsutjämningen.

Main earthing bar Huvudjordningsskena

(PE/PEN) Protective Skyddsledare conductors (PE/PEN) Stålmellanväggar galler Trellised partitions mademed of steel Metallnät Metallic grid Djurboxar Animal boxes annan earthjordelektrod electrode (RAA)) main of earth electrode oreller F oundationFundamentelektrodjord Delar i stålkonstruktionen Parts of steel construction Vattenutkast ochdoors dörrar Watering places, Utfordringsplats och silor Feedboxes and silos

IEC 1018/06

RA (se Figur 705A.4)

Figur 705A.2 – Exempel på ringformad skyddsutjämning i ett djurstall för nötkreatur

413

Maskstorleken i armeringsnätet, som utgörs av runda armeringsjärn är ungefär 150 × 150 mm

Endast material som är korrosionsbeständigt används för jordningsanordningar.

På galvaniserade delar sätts inga kopparledare fast.

Metallnät med åtminstone två svetsade förbindningar, placerad i golvet och utgör en främmande ledande del för anslutning till skyddsutjämningen

MainHuvudjordningsskena earthing bar

Metallnät Djurboxar Fundamentjordelektrod eller annan jordelektrod (RA) Delar i stålkonstruktionen Vattenutkast och dörrar Utfodringsplats och silor

Skyddsledare PE/PEN Stålmellanväggar med galler

IEC 1019/06

RA (se figur 705A.4)

Figur 705A.3 – Exempel på skyddsutjämning som är monterad i en betongkonstruktion med spaltgolv för uppsamling av gödsel

414

Varmgalvaniserat stålband 30 mm x 3 mm eller varmgalvaniserat rundstål vars diameter är minst 8 mm.

Skyddsutjämningsledare till andra delar av konstruktionen

Stålarmering ansluten till skyddsutjämningsledaren

Skyddsutjämningsledare till huvudjordningsskenan IEC 1020/06

Figur 705A.4 – Exempel på utförande av fundamentjordelektrod i ett djurstall för nötkreatur

415

Anslutning till fundamentjordelektroden

with a floor G angway Gång där golvet cons truction är försett med with spaltergaps

Utfodringssilo för nötkreatur

Utfodringsplatser som har en golvkonstruktion med spalter

Ringformad fundamentjordelektrod som utgörs av varmgalvaniserat stålband med måtten 30 mm x 3 mm eller varmgalvaniserat rundstål vars diameter är minst 8 mm.

Utfodringsplatser som har en golvkonstruktion med spalter

Område där djur kan vila

Utfodringsbord

Mjölkrum Huvudjordningsskena

Område där djur kan vila

Dusch

Utrymme för mjölkning, försett med avlopp

Milking place

Punkt för anslutning till fundamentjordelektrod

Nödvändig om sidorna är längre än 20 m

Område där ungdjur kan vila

IEC 1021/06

Ringformad fundamentjordelektrod som utgörs av varmgalvaniserat stålband med måtten 30 mm × 3 mm eller varmgalvaniserat rundstål vars diameter är minst 8 mm

Rullport

Anslutningar till åskskyddssystemet

706

Trånga ledande utrymmen

706.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för fast installerad materiel och matning till flyttbar materiel i ledande utrymmen där personers möjlighet att röra sig är begränsad av utrymmet. Ett trångt ledande utrymme är ett utrymme som begränsas av i huvudsak metalliska eller andra elektriskt ledande begränsningsytor, inom vilket det är sannolikt att en person vid arbete kan komma i kontakt med de elektriskt ledande omgivande delarna med en avsevärd del av kroppen, och där möjligheten att avbryta denna kontakt är begränsad. Fordringarna gäller inte för utrymmen där en person obesvärat och fritt kan röra sig under arbetet. ANM – För bågsvetsning, se CENELEC TS 62081 samt SEK Handbok 432 Säker användning av bågsvetsutrustning.

Exempel på trånga utrymmen med elektriskt ledande omgivning är bland annat ångpannor, cisterner och tankar av metall som har sådana dimensioner att en person som går in i dem för reparations- eller servicearbeten är mer eller mindre i ständig beröring med de omgivande elektriskt ledande delarna. Avsnittet kan tillämpas även på utrymmen med elektriskt ledande omgivning där in- eller utgång för person är så trång, att personen oundvikligen med kroppen kommer i beröring med den elektriskt ledande omgivningen, t ex metalltankar med manhålsluckor. Avsnittet är tillämpligt även för installationer i fackverkskonstruktioner av metall. 706.41

Skydd mot elchock

706.410.3.3

Fordringarna ändras enligt följande: Endast följande skyddsåtgärder är tillåtna: a)

För matning till handhållna verktyg och portabel mätutrustning: – SELV (avsnitt 414), eller – skyddsseparation (avsnitt 413) förutsatt att endast ett verktyg eller en utrustning ansluts till isolertransformatorns sekundärlindning ANM – En isolertransformator kan ha flera sekundärlindningar.

b)

För matning till handlampor: – SELV (avsnitt 414). ANM – Ljusarmaturer som har en inbyggd transformator som matas med SELV och är avsedd för transformering till en högre spänning får dock användas.

c)

För matning till fast monterad elmateriel: – automatisk frånkoppling av matningen (avsnitt 411.3.2) och kompletterande skyddsutjämning (avsnitt 411.3.1) mellan utsatta delar och ledande delar inom utrymmet, eller – SELV (avsnitt 414), eller – PELV (avsnitt 414) där skyddsutjämning ska utföras mellan alla utsatta delar, alla främmande ledande delar inom det trånga ledande utrymmet och PELV-systemets jordning, eller – skyddsseparation (avsnitt 413) förutsatt att endast en utrustning ansluts till isolertransformatorns sekundärlindning, eller – användning av klass II-materiel eller materiel med likvärdig isolering (avsnitt 412), skyddad av en jordfelsbrytare (avsnitt 415) vars märkutlösningsström är högst 30 mA.

ANM – Ljusarmaturer som har en inbyggd transformator som matas med SELV och är avsedd för transformering till en högre spänning får dock användas.

416

706.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 706.411.3.1

Skyddsjordning och skyddsutjämning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 706.411.3.1.01

Om funktionsjordning fordras för en viss utrustning, t ex mät- och styrutrustning, ska skyddsutjämning åstadkommas mellan alla utsatta delar, alla metalldelar som hör till andra utrustningar och funktionsjordledaren. 706.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

Följande avsnitt gäller som tillägg: 706.413.01

Strömkällan för de skyddsseparerade kretsarna enligt avsnitt 413.3.2 ska vara placerad utanför det trånga ledande utrymmet, såvida den inte ingår i den fasta installationen inom ett sådant utrymme. 706.414.3

Strömkällor för SELV och PELV

Följande avsnitt gäller som tillägg: 706.414.3.01

Strömkällor för SELV och PELV ska vara placerade utanför det trånga ledande utrymmet, såvida de inte ingår i den fasta installationen inom ett sådant utrymme enligt avsnitt 706.410.3.3 c). 706.414.4

Fordringar för SELV- och PELV-kretsar

Följande avsnitt gäller som tillägg: 706.414.4.01

Fordringarna för basskydd i enlighet med avsnitt 414.4.5 ska vara uppfyllda oavsett nominell spänning.

417

708

Uppställningsområden för husvagnar, campingplatser och liknande platser

708.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för de delar av elinstallationen som är avsedda att mata fordon för fritidsboende, tält eller bostäder på uppställningsplatser, campingplatser och liknande platser. ANM 1 – Vid tillämpning av detta avsnitt används uppställningsplats även i betydelsen campingplats och liknande platser.

De specifika fordringarna gäller inte för elinstallationer inuti fordon för fritidsboende, mobila arbetsplatser eller bostäder på uppställningsplatser. ANM 2 – För elinstallationer i fordon för fritidsboende, se avsnitt 721. ANM 3 – Elinstallationer i bostäder på uppställningsplatser bör utföras enligt de allmänna fordringarna i del 1– 6 tillsammans med relevanta specifika fordringar i del 7.

För övriga elinstallationer inom uppställningsplatser gäller de allmänna fordringarna i del 1 – 6, tillsammans med relevanta specifika fordringar i del 7. 708.3

Termer och definitioner

Se del 2. 708.312.2.1

TN-system

Följande fordring gäller som tillägg: Gruppledningar i TN-system för kraftmatning av fordon för fritidsboende, tält eller villavagnar får inte innehålla PEN-ledare. 708.313

Strömförsörjning

708.313.1.2

Följande fordringar gäller som tillägg: Den nominella matningsspänningen ska väljas enligt SS 421 05 01. Den nominella matningsspänningen får inte överstiga 230 V vid enfasmatning eller 400 V vid trefasmatning. 708.41

Skydd mot elchock

708.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 708.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 708.512.2

Yttre påverkan

Följande avsnitt och anmärkning gäller som tillägg: ANM – För uppställningsområden för husvagnar riktas särskild uppmärksamhet mot skydd av personer på grund av att människokroppen kan komma att vara i kontakt med jordpotential samt skydd av ledningssystem på grund av användning av tältpinnar eller andra markförankringsanordningar samt närvaron av tunga eller höga fordon.

418

708.512.2.01 Förekomst av vatten (AD)

Inom uppställningsområden för husvagnar ska materiel med kapslingsklass minst IPX4 för att skydda mot översköljning (AD4). ANM – Där elmaterielen kan komma att utsättas för vattenbesprutning, vid t ex tvätt, bör en kapslingsklass för materielen eller dess hölje av minst IPX5 övervägas.

708.512.2.02 Förekomst av fasta främmande föremål (AE)

Materiel som är installerad på en gästplats ska ha en kapslingsklass av minst IP4X för att skydda mot inträngning av mycket små föremål (AE3). 708.512.2.04 Mekanisk påverkan genom slag eller stöt (AG)

Materiel som är installerad inom uppställningsområden för husvagnar ska vara skyddad mot mekanisk skada (medelsvår mekanisk påverkan AG2). Skyddet ska uppnås genom tillämpning av en eller fler av följande fordringar: – Placering av materielen ska väljas så att skador som beror på rimligt förutsägbara slag eller stötar undviks. – Lokala eller generella mekaniska skydd anordnas. – Installerad materiel ska uppfylla en skyddsgrad mot yttre mekaniskt slag eller stöt av minst IK07 (se SS-EN 62262). 708.521.01

Ledningssystem inom uppställningsområden för husvagnar

Följande avsnitt gäller som tillägg: 708.521.01.01

Följande ledningssystem är lämpliga för huvudledningar som matar gästplatserna: a)

nedgrävda kablar

b)

hängkablar eller hängspiralkablar.

ANM – Kraftmatning till gästplatser bör företrädesvis göras med nedgrävda kablar.

708.521.01.02 Nedgrävda kablar

Nedgrävda kablar som utgör huvudledningar ska, om de inte är försedda med ett särskilt mekaniskt skydd, vara nedgrävda på ett tillräckligt djup för att undvika att de skadas t ex av tältpinnar, andra markförankringsanordningar eller av fordonsrörelser. ANM 1 – Ett förläggningsdjup av 0,5 m är normalt ett minimidjup för att uppfylla denna fordring. Alternativt kan kabeln förläggas utanför gästplatsen eller annan markyta där tältpinnar eller andra markförankringsanordningar kan anbringas. ANM 2 – För nedgrävda elrörssystem, se IEC 61386-24. Se även SS 424 14 37.

708.521.01.03 Hängkablar eller hängspiralkablar

Alla luftledningar ska vara isolerade. Stolpar och andra upphängningsanordningar för luftledningar ska vara placerade eller skyddade så att det är inte är sannolikt att de skadas av förutsebara fordonsrörelser. Luftledningar ska monteras på en höjd av minst 6 meter inom alla områden där fordon framförs. Inom övriga områden gäller en lägsta monteringshöjd av 4,5 m. 708.531.2

Jordfelsbrytare

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje uttag ska skyddas individuellt av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. Jordfelsbrytaren ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren.

419

Varje gruppledning som är avsedd för fast anslutning av en villavagn ska skyddas individuellt av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. Jordfelsbrytaren ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. 708.533

Överströmsskydd

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje uttag ska vara individuellt skyddat av ett överströmsskydd i enlighet med fordringarna i kapitel 43. Varje gruppledning som är avsedd för fast anslutning av en villavagn ska skyddas individuellt av ett överströmsskydd i enlighet med fordringarna i kapitel 43. 708.536.2

Frånskiljning

708.536.2.1.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje elcentral ska förses med minst en frånskiljningsanordning. Denna anordning ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. 708.55.01

Uttag

Följande avsnitt gäller som tillägg: 708.55.01.01

Uttag ska vara utförda enligt SS-EN 60309-2. Uttag ska vara utförda minst i kapslingsklass IP44 eller placerade i en kapsling som är utförd minst i kapslingsklass IP44.

Figur 708:1 – Uttag och stickpropp enligt SS-EN 60309-2

708.55.01.02

Uttag ska vara placerat så nära den gästplats som ska matas som möjligt. Uttag ska installeras i elcentralen eller i separata kapslingar. 708.55.01.03

För att undvika riskkällor som beror på långa anslutningssladdar, ska inte fler än fyra uttag placeras inom samma hölje. 708.55.01.04

Där en gästplats har en kraftmatning ska den vara utförd med åtminstone ett uttag enligt SS‑EN 60309-2 i närheten av gästplatsen. 708.55.01.05

I allmänhet ska enfasuttag med märkspänning 200 V – 250 V och med märkström 16 A anordnas. Där så behövs, kan uttag med högre märkvärden anordnas.

420

708.55.01.06

Den lägst placerade delen av varje uttag ska vara placerad minst 0,5 m – 1,5 m över marken. I specialfall vid svåra miljöförhållanden, är det tillåtet att överskrida den maximala höjden på 1,5 m. I sådana fall ska särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa att uttagen kan betjänas på ett säkert sätt. ANM 1 – Detta kan vara nödvändigt om uppställningsområdet riskerar att bli översvämmat under vintern. Detta kan också vara nödvändigt om uppställningsområdet används under vintern efter kraftigt snöfall. ANM 2 – Se avsnitt även 41A.2.6 om placering av uttag med hänsyn taget till risken för barnolycksfall.

421

709

Elinstallationer i småbåtshamnar och liknande platser

709.1

Omfattning

De särskilda fordringarna i detta avsnitt gäller för enbart för kretsar som är avsedda att kraftförsörja fritidsbåtar inom småbåtshamnar och liknande platser. ANM 1 – Där termen ”småbåtshamnar” används i detta avsnitt avses även ”liknande platser”.

De särskilda fordringarna gäller inte för matning till husbåtar om de kraftförsörjs direkt från ett allmänt distributionsnät. De särskilda fordringarna gäller inte för elinstallationer i fritidsbåtar eller husbåtar. ANM 2 – För elinstallationer i fritidsbåtar, se SS-EN 60092‑507. ANM 3 – Elinstallationer i husbåtar bör utföras enligt de allmänna fordringarna i del 1- 6 tillsammans med relevanta specifika fordringar i del 7.

För övriga elinstallationer inom småbåtshamnar gäller de allmänna fordringarna i del 1 – 6, tillsammans med relevanta specifika fordringar i del 7. 709.312.2.1

TN-system

Följande fordring gäller som tillägg: Vid användning av TN-system får gruppledningar som matar fritidsbåtar eller husbåtar inte innehålla en PEN-ledare. 709.313

Strömförsörjning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 709.313.1.01

Den nominella systemspänningen för matning ska väljas enligt SS 421 05 01. Den nominella spänningen för matning till installationer i fritidsbåtar ska inte överstiga 230 V enfas eller 400 V trefas. 709.41

Skydd mot elchock

709.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 709.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 709.411.3.1.2

Följande fordringar gäller som tillägg: Fritidsbåtars skyddsutjämning ska inte anslutas till matningens skyddsledare. 709.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

Följande fordringar gäller som tillägg: Där skyddsåtgärden skyddsseparation används för matning av fritidsbåtar ska överensstämmelse med avsnitt 413 och 709.413.3.2 säkerställas.

422

709.413.3.2

Följande fordringar gäller som tillägg: Kretsen ska matas genom en fast monterad isolertransformator som är utförd enligt SS‑EN 61558‑2‑4. Matningens skyddsledare ska inte anslutas till skyddsledarkontakten i det uttag som matar fritidsbåten. ANM – Se bilaga 709A.

709.512.2

Yttre påverkan

Följande avsnitt och anmärkning gäller som tillägg: ANM – För småbåtshamnar riktas i detta avsnitt särskild uppmärksamhet mot sannolikheten för korrosiva ämnen, rörelser hos konstruktioner, mekanisk skada, förekomst av brännbart bränsle och den ökade risken för elchock beroende på: – närvaron av vatten – nedsättning av kroppsresistans – kroppens kontakt med jordpotential.

709.512.2.01 Förekomst av vatten (AD)

I småbåtshamnar ska materiel som installeras på eller ovanför en kaj, pir, brygga eller pontonbrygga väljas med hänsyn till den yttre påverkan som kan råda enligt följande: – sköljning (AD4): IPX4 – besprutning (AD5): IPX5 – vågor (AD6): IPX6 709.512.2.02 Förekomst av fasta främmande föremål (AE)

Materiel som är installerad på eller ovanför en kaj, pir, brygga eller pontonbrygga ska ha en kapslingsklass av minst IP4X för att skydda mot inträngning av små föremål (AE4). 709.512.2.03 Förekomst av korrosiva och förorenande ämnen (AF)

Materiel som är installerad på eller ovanför en kaj, pir, brygga eller pontonbrygga ska vara lämplig för användning i korrosiv atmosfär eller där förorenande ämnen förekommer (AF2). Vid förekomst av kolväten är AF3 tillämplig. 709.512.2.04 Mekanisk påverkan genom slag eller stöt (AG)

Materiel som är installerad på eller ovanför en kaj, pir, brygga eller pontonbrygga ska vara skyddad mot mekanisk skada (medelsvår mekanisk påverkan AG2). Skyddet ska uppnås genom tillämpning av en eller fler av följande fordringar: – Placering av materielen ska väljas så att skador som beror på rimligt förutsägbara slag eller stötar undviks. – Lokala eller generella mekaniska skydd anordnas. – Installerad materiel ska minst uppfylla en skyddsgrad mot yttre mekaniskt slag eller stöt av minst IK07 (se SS-EN 62262).

423

709.521

Olika slag av ledningssystem

Följande avsnitt gäller som tillägg: 709.521.01

Följande ledningssystem är lämpliga för huvudledningar inom småbåtshamnar: a)

nedgrävda kablar

b)

hängkablar eller hängspiralkablar

c)

kablar med kopparledare som har isolering och mantel av elastoplastiskt eller termoplastiskt material förlagda i ett kabelförläggningssystem med hänsyn taget till yttre påverkan såsom rörelse, slag/stöt, korrosion och omgivningstemperatur

d)

mineralisolerade kablar med PVC-skyddshölje

e)

armerade kablar med termoplastiskt eller elastomeriskt hölje

f)

andra kablar än de under a), b), c), d) eller e) som är minst lika lämpliga. Kablar förlagda på bryggdäck ska i hela sin längd vara försedda med kabelskydd. Kablar (övergångar) mellan fast brygga och pontonbrygga får inte hänga ned i vattnet.

709.521.02

Följande ledningssystem får inte användas på pirar, bryggor eller pontonbryggor: a)

luftledningar, med eller utan bärlina, t ex enligt installationsmetod nr 35 och 36 i tabell 52A.3 i kapitel 52

b)

isolerade ledare i rör, ledningskanaler m m, t ex enligt installationsmetod nr 4 och 6 i tabell 52A.3 i kapitel 52

c)

kablar med aluminiumledare

d)

mineralisolerade kablar.

709.521.03

Kablar och kabelförläggningssystem ska väljas och installeras så att mekaniska skador som beror på tidvatten och andra rörelser i de flytande konstruktionerna förebyggs. Kabelförläggningssystem ska installeras på ett sådant sätt att vatten som kan ansamlas i systemet har en avrinning, t ex genom att anordna lutning på och/eller dräneringshål i kabelförläggningssystemet. 709.521.04

Nedgrävda kablar

Nedgrävda kablar som utgör huvudledningar ska, om de inte är försedda med ett särskilt mekaniskt skydd, vara nedgrävda på ett tillräckligt djup för att undvika att de skadas t ex av fordonsrörelser. ANM 1 – Ett förläggningsdjup av 0,5 m är normalt ett minimidjup för att uppfylla denna fordring. ANM 2 – För nedgrävda elrörssystem, se IEC 61386-24.

709.521.05

Hängkablar eller hängspiralkablar

Alla luftledningar ska vara isolerade. Stolpar och andra upphängningsanordningar för luftledningar ska vara placerade eller skyddade så att det är inte är sannolikt att de skadas av förutsebara fordonsrörelser. Luftledningar ska monteras på en höjd av minst 6 meter inom alla områden där fordon framförs. Inom övriga områden gäller en lägsta höjd över mark av 4,5 m.

424

709.531.2

Jordfelsbrytare

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje uttag ska skyddas individuellt av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. Jordfelsbrytaren ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. Varje gruppledning som är avsedd för fast anslutning av en husbåt ska skyddas individuellt av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. Jordfelsbrytaren ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. 709.533

Överströmsskydd

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje uttag ska vara individuellt skyddat av ett överströmsskydd i enlighet med fordringarna i kapitel 43. Varje gruppledning som är avsedd för fast anslutning av en husbåt ska skyddas individuellt av ett överströmsskydd i enlighet med fordringarna i kapitel 43. Vid placeringen av centraler och uttag kan det vara lämpligt att ta hänsyn också till snö och nedisning. 709.536.2

Frånskiljning

709.536.2.1.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Varje elcentral ska förses med minst en frånskiljningsanordning. Denna anordning ska frånkoppla alla spänningsförande ledare, inklusive neutralledaren. 709.55

Annan elmateriel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 709.55.01

Uttag

709.55.01.01

Uttag vars märkström är 63 A eller mindre ska vara utförda enligt SS‑EN 60309-2. Uttag vars märkström är över 63 A ska vara utförda enligt SS‑EN 60309‑1. Uttag ska vara utförda minst i kapslingsklass IP44 eller placerade i en kapsling som är utförd minst i kapslingsklass IP44. Där koderna AD5 eller AD6 är tillämpliga ska kapslingklassen vara minst IPX5 respektive IPX6.

Figur 709:1 – Uttag och stickpropp enligt SS-EN 60309-2.

425

709.55.01.02

Uttag ska vara placerat så nära den båtplats som ska matas som möjligt. Uttag ska installeras i elcentralen eller i separata kapslingar. 709.55.01.03

För att undvika riskkällor som beror på långa anslutningssladdar ska inte fler än fyra uttag placeras inom samma hölje. ANM – Se bilaga 709B angående rekommenderade anslag som placeras i småbåtshamnar nära varje grupp av uttag.

709.55.01.04

Endast en fritidsbåt eller husbåt ska anslutas till varje uttag. 709.55.01.05

I allmänhet ska enfasuttag med märkspänning 200 V – 250 V och med märkströmmen 16 A anordnas. Där så behövs, kan uttag med högre märkvärden anordnas. 709.55.01.06

Varje uttag, såväl på kajer, pirar eller pontonbryggor, ska placeras så att skadlig påverkan på grund av översköljning och/eller nedsänkning undviks. ANM – Se även avsnitt 41A.2.6 om placering av uttag med hänsyn taget till risken för barnolycksfall.

426

Bilaga 709A (informativ) Exempel på metoder för strömförsörjning i småbåtshamnar

Överströmsskydd

Land

Fritidsbåt

JFB L

JFB Flexibel treledarkabel

N PE

PE Fritidsbåt

Till ledande delar som är i kontakt med vattnet runt fritidsbåten IEC 440/07

ANM – I figurerna 709A.1 till 709A.5 visas inte strömställare för funktionsmanövrering. Det finns risk för elektrolytisk korrosion som beror på galvaniska strömmar som flyter i skyddsledare till land.

Figur 709A.1 – Direkt anslutning till enfasmatning

Överströmsskydd

Land

Fritidsbåt

JFB L N

JFB Flexibel treledarkabel

PE

PE Fritidsbåt

Till ledande delar som är i kontakt med vattnet runt fritidsbåten

IEC 441/07

Sammankoppling av landmatningens och fritidsbåtens skyddsjordledare görs inte. Detta för att undvika galvaniska strömmar i båtskrovet och metalldelar på land.

Figur 709A.2 – Direkt anslutning till en enfasmatning med en isolertransformator på fritidsbåten

427

Överströmsskydd

Land

Fritidsbåt JFB

JFB L1 L2

Flexibel femledarkabel

L3 N PE

PE Fritidsbåt

Till ledande delar som är i kontakt med vattnet runt fritidsbåten IEC 442/07

Det finns risk för elektrolytisk korrosion som beror på galvaniska strömmar som flyter i skyddsledare till land.

Figur 709A.3 – Direkt anslutning till trefasmatning

Överströmsskydd

Land

Fritidsbåt JFB

JFB L1 L2 L3

Flexibel femledarkabel

N PE

PE Fritidsbåt

Till ledande delar som är i kontakt med vattnet runt fritidsbåten

Sammankoppling av landmatningens och fritidsbåtens skyddsjordledare görs inte. Detta för att undvika galvaniska strömmar i båtskrovet och metalldelar på land.

IEC 443/07

Figur 709A.4 – Direkt anslutning av en trefasmatning med en isolertransformator på fritidsbåten

428

Överströmsskydd

Land

Fritidsbåt JFB

L N

Flexibel treledarkabel

PE

PE Fritidsbåt

Till ledande delar som är i kontakt med vattnet runt fritidsbåten

IEC 444/07

Sammankoppling av landmatningens och fritidsbåtens skyddsjordledare görs inte. Detta för att undvika galvaniska strömmar i båtskrovet och metalldelar på land. Endast ett uttag eller belastning ansluts till varje sekundärlindning på isolertransformatorn. Fritidsbåtens metalldelar som är i kontakt med vattnet ska förbindas med fritidsbåtens skyddsjordledare.

Figur 709A.5 – Anslutning av en enfasmatning via en landmonterad isolertransformator

429

Bilaga 709B (informativ) Exempel på instruktionsanslag i småbåtshamnar 709B.1 Det rekommenderas att den som är ansvarig för småbåtshamnen ser till att fritidsbåtsinnehavare som önskar att ansluta sina båtar får en kopia på gällande instruktioner. Tydligt läsbara, och väderskyddade gällande instruktioner bör dessutom finnas anslagna vid varje anslutningspunkt inom småbåtshamnen. 709B.2 Instruktionsanslaget bör vara skrivet på svenska och engelska. 709B.3 Instruktionen bör åtminstone innehålla följande: SV: Instruktioner för anslutning till landmatning I denna småbåtshamn finns möjlighet att elansluta fritidsbåtar till ett landbaserat elnät som är direkt förbundet med jord. Allmänt a)

Om båten ansluts till det landbaserade elnätet och om du inte har en isolertransformator monterad ombord, kan din båt och intilliggande båtar rostskadas på grund av elektrolys.

b)

Matningsspänningen i denna småbåtshamn är 230 V 50 Hz enfas och 400 V 50 Hz trefas. Uttagen är av industriutförande enligt SS‑EN 60309‑2.

c)

Åtgärder bör vidtas så att båtens flexibla anslutningskabel inte faller i vattnet om den skulle lossna.

d)

Endast båtens flexibla anslutningskabel bör anslutas till uttagen.

e)

Endast en båt bör anslutas till varje uttag.

f)

Den flexibla anslutningskabeln bör vara oskadad och utan skarvar. Anslutningsdonen bör vara i gott skick.

g)

Fukt och salt i båtens intag kan orsaka fara. Kontrollera och, vid behov, rengör båtens intag innan du ansluter det.

h)

Det kan uppstå fara om personer som inte är fackkunniga utför reparationer eller ändringar. Om problem uppstår, tag kontakt med hamnpersonalen.

Vid ankomst a)

Efter förtöjning, stäng av alla elapparater på båten.

b)

Undersök den flexibla kabeln och dess anslutningsdon för att säkerställa att de är i gott skick.

c)

Anslut den flexibla kabeln till båtens intag först, därefter till landmatningen.

d)

Säkerställ att kabeln är placerad så att den inte blir skadad och att den inte medför risk att personer snubblar på den.

Före avfärd a)

Stäng av alla elapparater på båten.

b)

Koppla loss anslutningskabeln från uttaget på bryggan innan du drar ur stickproppen från båtens intag.

c)

Stäng skyddslock över intaget så att vatten inte kan tränga in.

d)

Rulla ihop den flexibla anslutningskabeln och säkerställ att anslutningsdonen är torra och rena samt förvara kabeln i ett torrt utrymme så att den inte skadas.

430

EN: Instructions for connection to the shore supply This marina provides a direct, earthed, connection to the shore supply. General a)

Unless you have an isolating transformer fitted on board to isolate the electrical system on your craft from the shore supply, there is an increased risk of galvanic corrosion (electrolysis) damaging your craft.

b)

The supply voltage at this marina is 230 V 50 Hz single-phase and 400 V 50 Hz three-phase, supplied by socket-outlets complying with SS‑EN 60309‑2.

c)

Measures should be taken to prevent the connecting flexible cable or the connectors from falling into the water during connection and disconnection.

d)

Only the connecting flexible cable from the craft should be connected to any socket–outlet.

e)

Only one craft should be connected to one socket-outlet.

f)

The connecting flexible cable should be undamaged and in one length, without joints and the connectors should be in good condition.

g)

Moisture, dust and salt in the craft appliance inlet can constitute a serious hazard. Examine the appliance inlet: clean and dry it, if necessary, before plugging in the connecting flexible cable from the marina shore supply.

h)

It is dangerous for unskilled persons to attempt repairs or alterations. If any difficulty arises, consult the marina operator.

On arrival a)

After mooring, switch off all current-using equipment on the craft.

b)

Examine the flexible cable and its connectors to ensure it is undamaged and in good condition.

c)

Connect the flexible cable first at the appliance inlet of the craft and then at the shore supply.

d)

Ensure the cable is placed where it will not be damaged and ensure that it will not a trip hazard to other persons.

Before leaving a)

Switch off all current-using equipment on the craft.

b)

Disconnect the flexible cable from the socket–outlet on the shore and then from the appliance inlet on the craft.

c)

Replace the cover on the appliance inlet on the craft to prevent the ingress of water.

d)

Coil up the connecting flexible cable, ensure that the connectors are clean and dry, and store the cable in a dry location where it will not be damaged.

431

711

Mässor, utställningar och stånd

711.1

Omfattning, ändamål och grundläggande principer

711.1.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för tillfälliga elinstallationer inom mässor, utställningar och stånd (inklusive mobila och flyttbara montrar och utrustning) för att skydda användarna. Om det inte särskilt anges gäller inte detta avsnitt för utrustningar där fordringarna framgår av andra standarder. Detta avsnitt gäller inte för fasta elinstallationer i byggnader, om sådana finns, i vilka mässor, utställningar och stånd kan förekomma. Fordon, vagnar, bodar och liknande tillhör den tillfälliga elinstallationen och betraktas som flyttbara installationer. Installationen i fordonet, vagnen eller boden som normalt flyttas utan att den elektriska utrustningen behöver nedmonteras, jämställs med permanent anläggning och utförs enligt de allmänna reglerna i del 1 – 5. I vissa fall kan dock hänsyn behöva tas till avsnitt 717 för installationer i fordon. 711.2

Definitioner

Se del 2. 711.313

Strömförsörjning

Följande fordring gäller som tillägg: Den nominella spänningen hos tillfälliga elinstallationer inom mässor, utställningar och stånd får inte överstiga 230/400 V vid växelström eller 500 V vid likström (se SS 421 05 01). 711.32

Yttre påverkan

Följande fordring gäller som tillägg: Hänsyn ska tas till den yttre påverkan som gäller på den aktuella platsen där tillfälliga elinstallationer ska monteras, t ex närvaro av vatten och mekanisk påverkan. 711.41

Skydd mot elchock

711.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 711.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning och Skydd genom isolerad miljö enligt bilaga 41C är inte tillåtna. 711.415.1

Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare

Följande avsnitt gäller som tillägg: 711.415.1.01

Automatisk frånkoppling av matningen till kablar som är avsedda att mata tillfälliga etableringar bör anordnas i anslutningspunkten med jordfelsskydd vars märkutlösningsström inte överstiger 300 mA. Dessa jordfelsskydd ska vara tidsfördröjda enligt SS‑EN 60947‑2 eller vara av S-typ enligt SS‑EN 61008‑1 eller SS‑EN 61009‑1 för att få selektivitet med jordfelsbrytare längre ut i installationen.

432

ANM – Rekommendationen att använda jordfelsbrytare som tilläggsskydd beror på den ökade risken för skador på tillfälligt förlagda kablar.

711.415.1.02

Förutom strömkretsar för nödbelysning ska alla kretsar för belysning och uttag med märkström upp till och med 32 A vara skyddade av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. När jordfelsbrytare används är det väsentligt att kretsarna delas upp så att den läckström till jord som kan förväntas vid normal drift inte orsakar utlösning av jordfelsbrytaren. En uppdelning av kretsarna bör också ske med tanke på att en frånkoppling av för stor del av anläggningen kan innebära annan fara, t ex genom att all belysning slocknar. Med flera jordfelsbrytare i serie kan det vara lämpligt att selektiviteten mellan dem beaktas. Se även kommentar till avsnitt 314.1. 711.415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

Följande fordringar gäller som tillägg: 711.415.2.01

Främmande ledande delar i fordon, vagnar, husvagnar eller containrar ska förbindas med elinstallationens skyddsledare på mer en ett ställe om inte konstruktionen säkerställer kontinuiteten. Ledararean för ledare som används till detta ändamål får inte vara mindre än 4 mm 2 koppar. Om fordonet, vagnen, husvagnen eller containern till största delen är utförd i isolerande material gäller inte ovanstående fordring för metalldelar som sannolikt inte kommer att bli spänningsförande vid ett fel. 711.42

Skydd mot termiska effekter

Följande avsnitt gäller som tillägg: 711.42.01 ANM – Uppmärksamhet bör riktas mot den ökade risken för brand i dessa utrymmen och behovet av överensstämmelse med reglerna i kapitel 42.

711.42.02

Där SELV eller PELV används ska ledarna skyddas av en isolering som tål en provspänning av 500 V växelspänning i en minut eller av skärmar eller kapslingar som har en kapslingsklass på lägst IP4X eller IPXXD. 711.422

Skydd mot brand

711.422.3.8

Fordringarna ändras enligt följande: En motor som är automatiskt manövrerad eller fjärrmanövrerad och som inte står under ständig övervakning ska vara försedd med ett överhettningsskydd som endast kan återställas manuellt. 711.422.4

Brännbart byggnadsmaterial

Följande avsnitt gäller som tillägg: 711.422.4.01 Värmeavgivning

Materiel för belysning såsom varma ljuskällor, strålkastare och små projektorer och annan materiel eller anordningar med hög yttemperatur ska vara lämpligt skyddade samt installerade och placerade i enlighet med tillämplig standard. All sådan materiel ska vara placerad på ett tilläckligt avstånd från brännbart material för att förebygga att materielen kommer i kontakt med det brännbara materialet.

433

Skyltlådor och skyltar ska vara utförda i material som har tillräcklig värmetålighet, mekanisk styrka, elektrisk isolering och ventilation med hänsyn även tagen till brännbarheten hos utställningsföremålen i förhållande till värmeavgivningen. Installationer i stånd som innehåller ett flertal elektriska apparater, belysningsinstallationer eller ljuskällor som kan ha en hög yttemperatur får inte installeras, om inte tillräcklig ventilation anordnas, t ex väl ventilerade undertak som är utförda i obrännbart material. Under alla omständigheter ska tillverkarnas anvisningar följas. 711.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Bryt-, manöver- och skyddsanordningar samt kopplingsutrustningar ska monteras i stängda skåp som endast kan öppnas med hjälp av en nyckel eller ett verktyg. Detta gäller inte de delar som är konstruerade för, och avsedda att manövreras av, lekmän (BA1) enligt avsnitt 512. 711.52

Ledningssystem

Följande fordringar gäller som tillägg: Armerade kablar och kablar som är skyddade mot mekanisk skada ska användas där det finns risk för mekanisk skada på kablarna. Ledarmaterialet ska vara koppar och ha en minsta area av 1,5 mm 2 och kablarna överensstämma med HD 21, HD 22 eller liknande. Flexibla sladdar får inte läggas ut inom områden som är tillgängliga för allmänheten om det inte är skyddade mot mekanisk påverkan. 711.521

Olika slag av ledningssystem

Följande fordringar gäller som tillägg: Där brandlarm saknas i byggnader som används för mässor m m ska ledningssystemet antingen: – vara självslocknande enligt SS-EN 60332-1-2 , SS-EN 50266‑2‑4 eller SS‑EN 50266‑2‑3 och måttligt rökavgivande enligt SS‑EN 61034-2, eller – utgöras av icke-armerade en- eller flerledarkablar förlagda i metalliska eller isolerade rör eller kabelkanaler, vilka ger ett brandskydd i enlighet med SS‑EN 50086‑1 eller SS 424 10 32 och lägst har kapslingsklass IP4X. 711.526

Elektriska förbindningar

Följande avsnitt gäller som tillägg: 711.526.01

Kablar får inte skarvas, förutom där det är nödvändigt för att ansluta till en krets. Om skarvar görs ska de antingen utföras med skarvdon i enlighet med tillämplig standard eller utföras i kapslingar som lägst har kapslingsklass IP4X eller IPXXD. Där dragpåkänning kan uppstå i anslutningsklämmor ska kablarna fixeras med dragavlastningar. 711.55

Annan materiel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 711.55.01

Installation för belysning

Ljusarmaturer som är monterade på lägre höjd än 2,5 m (armräckvidd) över golvet eller på annat sätt är tillgängliga för oavsiktlig beröring ska vara tillräckligt fastsatta och placerade eller skyddade för att förebygga risken för personskador eller antändning av omgivande brännbart material. ANM – För installationer för utomhusbelysning gäller även avsnitt 714 och en lägsta kapslingsklass av IP33 kan fordras.

434

711.55.01.01

Klenspänningsbelysningssystem för glödljuskällor ska överensstämma med SS‑EN 60598‑2‑23. 711.55.01.02

Lamphållare som monteras genom penetrering av kabelisoleringen får inte användas om inte lamphållarna och kablarna är särskilt avsedda för detta. Lamphållarna ska efter montaget inte kunna demonteras. 711.55.03

Installationer för urladdningslampor

Installationer med neonrörsskyltar eller urladdningslampor, som utgör en lysande enhet i ett stånd eller ett utställningsföremål, med en nominell spänning som är högre än 230/400 V växelspänning ska uppfylla fordringarna i avsnitt 711.55.03.01 – 711.55.03.03. 711.55.03.01 Placering

Skylten eller lampan ska installeras utanför armräckvidd eller vara tillräckligt skyddad för att begränsa risken för personskador. 711.55.03.02 Installation

Materialet bakom neonrörsskyltarna eller urladdningslamporna ska vara obrännbart och skyddat enligt lämplig standard. Bryt-, skydds- och manöverutrustning för högre spänningar än 230/400 V växelspänning ska vara monterad på obrännbart material. 711.55.03.03 Anordningar för nödbrytning

En särskild krets ska anordnas för skyltar, lampor eller utställningsföremål vilken ska kunna manövreras med en anordning för nödbrytning. Anordningen ska vara väl synlig, tillgänglig och märkt enligt gällande myndighetsföreskrifter. 711.55.04

Elmotorer

711.55.04.01 Frånskiljning

En elmotor som kan orsaka fara ska vara försedd med en frånskiljningsanordning som är placerad i närheten av motorn (se SS‑EN 60204‑1). 711.55.06

Klenspänningstransformatorer och elektroniska omformare

En skyddsanordning som endast kan återställas manuellt ska skydda sekundärkretsen på varje transformator eller elektronisk omformare. Särskild hänsyn ska tas vid installation av klenspänningstransformatorer, vilka ska monteras utanför armräckvidd från allmänheten och ska ha tillräcklig ventilation. Tillträde för fackkunniga eller instruerade personer ska anordnas. Elektroniska omformare ska överensstämma med SS‑EN 61347-1 och SS‑EN 61347-2-2. 711.55.07

Stickproppar och uttag

Ett tillräckligt antal uttag ska installeras så att användning kan ske på ett säkert sätt. Där golvmonterade uttag är installerade ska de vara tillräckligt skyddade mot oavsiktligt inträngande av vatten. 711.6

Provning

Följande fordring gäller som tillägg: Tillfälliga installationer inom mässor, utställningar och stånd ska provas på platsen i enlighet med del 6. 435

712

Kraftförsörjningssystem med fotoelektriska solceller

ANM – Med ordet ”solceller” avses i detta avsnitt fotoelektriska solceller.

712.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för elinstallationer inom solcellssystem, inklusive växelströmskretsar i sådana system. Observera att solcellsinstallationer likställs med generatorer och omfattas därmed även av avsnitt 551. Detta är särskilt viktigt att beakta i de fall installationen även är ansluten till ett distributionsnät. 712.3

Definitioner

Se del 2. 712.312.2

Olika slag av systemjordning

Följande fordring gäller som tillägg: En spänningsförande pol får jordas på likströmssidan om isoleringen mellan lik- och växelströmssidan motsvarar minst enkel isolering. ANM – Anslutningar till jord på likströmssidan bör utföras så att korrosion undviks.

712.4

Skydd av personer, husdjur och egendom

Följande avsnitt gäller som tillägg: 712.41

Skydd mot elchock

Solcellsmateriel på likströmssidan ska anses vara spänningssatt, även då systemet är frånskilt på växelströmssidan. Solcellsinstallationer med tomgångsspänning lägre än 120 V (UOC STC ≤ 120 V) (likspänning inom spänningsband I)

Tilläggsskydd för att förhindra elchock genom anordnande av basskydd och felskydd bör vara enligt följande: – Spänningsförande delar ska vara fullständigt omslutna av isolermaterial. – Om växelriktarens egenskaper motsvarar fordringarna hos en skyddstransformator, bör likströmssidan vara utförd som ett SELV-system. – Om växelriktarens egenskaper inte motsvarar fordringarna hos en skyddstransformator, ska skyddsåtgärden skydd genom dubbel eller förstärkt isolering användas. Materielen på likströmssidan ska därmed vara utförd i klass II. Solcellsinstallationer med tomgångsspänning högre än 120 V (UOC STC ≤ 120 V) (likspänning inom spänningsband II)

Tilläggsskydd för att förhindra elchock genom anordnande av basskydd och felskydd bör vara enligt följande: – Spänningsförande delar ska vara fullständigt omslutna av isolermaterial. – Elmaterielen på likströmssidan ska uppfylla fordringarna för elmateriel av klass I eller klass II. Moduler bör vara utförda i klass II, medan växelriktare kan vara utförda i klass I. Isolationsövervakning

I solcellsinstallationer där tomgångsspänningen är högre än 120 V ska isolationsövervakning installeras. Om tomgångsspänningen är lägre än 120 V behöver isolationsövervakning endast installeras om kortslutningsströmmen är större än 10 A (ISC STC > 10A).

436

712.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 712.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 712.411.3.2

Automatisk frånkoppling vid ett fel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 712.411.3.2.01

På växelströmssidan ska solcellsmatarkabeln vara ansluten till matningssidan på en skyddsapparat som säkerställer automatisk frånkoppling av kretsar som matar strömförbrukande elmateriel. 712.411.3.2.02

Om ett solcellssystems isolation mellan lik- och växelströmsdelarna inte motsvarar minst enkel isolering ska jordfelsbrytare, om sådana finns installerade, vara av typ B. Om solcellsomriktaren genom sin konstruktion inte kan föra över felströmmar från likströmssidan till växelströmssidan och till elinstallationen fordras dock inte att jordfelsbrytaren är av typ B. Plus- eller minuspolen på likströmssidan i solcellsinstallationen kan vara jordad, under förutsättning att det finns en galvanisk avskiljning mellan likströms- och växelströmsdelen av solcellsinstallationen. I de flesta fall utförs dock likströmsdelens med isolerad neutralpunkt (IT-system [DC]). Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen är i princip omöjlig att anordna för kretsarna på likströmsdelen. Säkringar och dvärgbrytare kan normalt inte användas på grund av den låga kortslutningseffekten. 712.412

Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering

Följande fordring gäller som tillägg: På likströmssidan bör företrädesvis skydd genom extra isolering användas. 712.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

Följande fordring gäller som tillägg: För SELV- och PELV-system ersätts Un av UOC STC som inte får överstiga 120 V likspänning. 712.433

Skydd mot överlast på likströmssidan

Följande avsnitt gäller som tillägg: 712.433.01

Överlastskydd får utelämnas för sträng- och blockkablar om deras belastningsförmåga efter hela kabellängden är större än eller lika med 1,25 × ISC STC. 712.433.02

Överlastskydd får utelämnas för solcellsmatarkabeln om kabelns belastningsförmåga är större än eller lika med 1,25 × ISC STC för solcellsgeneratorn. ANM – Fordringarna i avsnitt 712.433.01 och avsnitt 712.433.02 gäller endast för skydd av kablarna. Se även tillverkarnas anvisningar för skydd av moduler.

437

712.434

Skydd mot kortslutning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 712.434.01

Solcellsmatarkabeln ska vara skyddad på växelströmssidan av ett överströmsskydd som är installerat vid anslutningen till växelströmsnätet. 712.444.4.2

Följande fordringar gäller som tillägg: För att minimera inducerade åsköverspänningar ska kabelslingornas yta vara så liten som möjligt. Om överspänningsskydd ska installeras bör metalloxidavledare användas. Gnistgap bör inte användas. Överspänningsskydden bör monteras mellan plus- respektive minuspolen och jord. Överspänningsskyddens tändspänning bör vara minst 1,4 × tomgångsspänningen (UOC STC). 712.511.1

Fordringarna ändras enligt följande: Moduler ska överensstämma med fordringarna i tillämplig produktstandard, till exempel SS‑EN 61215 för kristallina moduler. Moduler av klass II eller liknande isolation rekommenderas om UOC STC för modulerna överstiger 120 V likspänning. Kopplingslådor för block, kopplingslådor för solcellsgeneratorer och kopplingsutrustningar ska överensstämma med SS‑EN 60439‑1. 712.512.1.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Elmateriel på likströmssidan ska vara lämplig för likspänning och likström. Moduler får endast vara seriekopplade på ett sådant sätt att den högsta tillåtna märkspänningen för modulerna eller solcellsomriktarna inte överskrids. Specifikationer för materielen kan lämnas av materieltillverkaren. Om spärrdioder används ska dess märkspärrspänning vara 2 × UOC STC för strängen. Spärrdioder ska anslutas i serie med strängarna.

438

Kopplingslådor för block och solcellsgeneratorer ska förses med varselmärkning. Exempel på varningsskyltar:

Innehåller spänningsförande delar .som inte kan frånkopplas

Innehåller spänningsförande delar som inte kan frånkopplas

712.512.2.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Moduler ska installeras på ett sådant sätt att den värme som vid maximal solbestrålning kan uppstå på platsen där de är installerade avleds på ett lämpligt sätt enligt tillverkarens anvisningar. 712.514.5 Dokumentation

Förutom den dokumentation som anges i standardens avsnitt 514.5 bör följande särskilda dokumentation finnas: – en särskild ritning över solcellsinstallationen – skötsel- och underhållsinstruktioner för växelriktare och solceller – en kopplingsinstruktion för solcellsinstallationen. 712.522

Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden

Följande avsnitt gäller som tillägg: 712.522.01

Kablar för strängar och block samt solcellsmatarkablar för likström ska väljas och monteras så att risken för jordfel och kortslutningar minimeras. ANM – Detta kan till exempel uppnås genom att mantlade enledarkablar används, vilket ger ett extra skydd mot yttre påverkan för ledningssystemet.

439

712.522.02

Ledningssystemet ska tåla den yttre påverkan som det förväntas utsättas för, såsom blåst, isbildning och solbestrålning. Materielen och montagemetoderna ska väljas och utföras så att brandfaran minimeras. I detta sammanhang bör man tänka på att solcellsmoduler under normala förhållanden kan anta temperaturer mellan +40 °C och +80 °C. 712.536.2.1.1

Följande fordringar och anmärkning gäller som tillägg: Frånskiljare ska anordnas vid såväl likströms- som växelströmssidan av solcellsomriktaren, så att arbete utan spänning kan utföras på den. ANM – Ytterligare fordringar med hänsyn till frånskiljning av solcellsinstallationer, som kan arbeta parallellt med det allmänna elnätet, framgår av avsnitt 551.7.

712.536.2.2.1

Följande fordringar gäller som tillägg: Vid val och montering av anordningar för frånskiljning och brytning som installeras mellan solcellsinstallationen och det allmänna elnätet anses det allmänna elnätet vara matningen och solcellsinstallationen anses vara lasten. 712.536.2.2.5

Följande fordringar och avsnitt gäller som tillägg: En lastfrånskiljare ska anordnas på likströmssidan om solcellsomriktaren. 712.536.2.2.5.01

Alla kopplingslådor (kopplingslådor för solcellsgeneratorer och block) ska förses med en varselmärkning som anger att materielen i lådorna kan vara spänningsförande trots att de är frånskilda från solcellsomriktaren. 712.54

Jordningssystem och skyddsledare

Följande fordringar gäller som tillägg: Där skyddsutjämningsledare finns installerade ska dessa förläggas parallellt med och så nära likströms- och växelströmskablar med tillbehör som möjligt.

440

Figur 712.1 – Solcellsinstallation – Allmänt schema – Ett block

441

Strängkabel

Modul

Sträng

Förbikopplingsdioder, om sådana behövs

U

I Spärrdioder, om sådana behövs (712. 536.2.1.1)

Överströmsskydd, om så behövs

Solcellsgenerator

Potentialutjämningsledare, om så är tillämpligt

L-

L+

Huvudjordningsskena Mätutrustning

Överspänningsskydd, om sådana behövs

Solcellsmatarkabel (för likström)

Växelströmssida

Gruppledningar

PEN/PE

AC

Gemensamt hölje (om tillämpligt)

Frånskiljningsanordning (712.536.2.2)

Kopplingsutrustning Frånskiljningsanordningar (712.536.2.1.1 och Jordfelsbrytare, JFB 712.536.2.2.5) om så är tillämplligt Solcellsomriktare Transformator, om så är tillämpligt DC

Likströmssida

Anslutningspunkt

3

Kopplingslåda för solcellsgenerator

4

Kopplingsutrustning (central)

Solcellsmatarkabel

Överströmsskydd

Figur 712.2 – Solcellsinstallation – Exempel med flera block

442

Block

Strängkabel

Block

Solcellsgenerator

Modul

Sträng

Block

Spärrdioder, om sådana behövs (712. 512.1.1)

L-

L+

L-

L+

Överströmsskydd, om så behövs

Potentialutjämningsledare, Förbikopplingsdioder, om så är tillämpligt om sådana behövs

Solcellsinstallation

Solcellsmatarkabel för likström

Kopplingsutrustning

DC AC

Frånskiljningsanordningar (712.536.2.1.1 och 712.536.2.2.5) Solcellsomriktare

Kopplingslåda för solcellsgenerator

Kopplingslåda för block

Blockkabel

Överspänningsskydd, om sådana behövs

714

Utomhusbelysning

714.1

Omfattning

De särskilda fordringarna i detta avsnitt gäller för fast installerad utomhusbelysning. ANM – Utomhusbelysning omfattar ljusarmaturer, ledningssystem samt tillbehör som är placerade utomhus.

Fordringarna gäller särskilt för: – belysningsinstallationer för till exempel vägar, parker, trädgårdar, offentliga platser, idrottsplatser, belysning av monument – andra belysningsanordningar på platser såsom telefonkiosker, vindskydd vid busshållplatser, reklamskyltar, orienteringskartor och vägskyltar. Fordringarna gäller inte för: – tillfälliga ljuskedjor – trafiksignaler – ljusarmaturer som är monterade utanför en byggnad och som matas direkt från byggnadens ledningssystem. För belysningsinstallationer inom områden för simbassänger och fontäner, se avsnitt 702. För fordringar vid installation av trafiksignaler, se SS 481 05 10. 714.13

Definitioner

Se del 2. 714.32

Klassificering av yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Klassificering av yttre påverkan i form av temperatur och klimatförhållanden beror på de lokala förutsättningarna. Följande klassificering rekommenderas: – omgivningstemperatur -40 °C – +40 °C (AA2 och AA4) – klimatförhållanden med relativ luftfuktighet mellan 5 % och 100 % (AB2 och AB4) Klassificering för följande yttre påverkan är minimifordringar: – förekomst av vatten: strilning (AD3) – förekomst av damm eller små främmande föremål (AE2) Klassificering av annan yttre påverkan beror på lokala förhållanden. ANM – Annan klassificering av yttre förhållanden, till exempel frätande ämnen, mekaniskt slag och solbestrålning, kan vara tillämpliga under vissa förutsättningar (se avsnitt 522).

714.41

Skydd mot elchock

714.410.3.4

Fordringarna ändras enligt följande: Alla spänningsförande delar på elmaterielen ska vara förseda med ett basskydd bestående av isolering, skärmar eller kapslingar. Skåp som innehåller berörbara spänningsförande delar får endast vara öppningsbara med hjälp av verktyg eller nycklar. Detta gäller inte skåp som endast är tillgängliga för fackkunniga eller instruerade personer.

443

Dörrar till utrymmen som innehåller elmateriel och är placerade lägre än 2,5 m över marken får endast vara öppningsbara med hjälp av verktyg eller nycklar. Dessutom ska denna elmateriel ha kapslingsklass lägst IP2X eller IPXXB eller vara monterad i en kapsling som har minst samma kapslingsklass. För ljusarmaturer som är monterade på lägre höjd än 2,8 m över marken ska ljuskällan endast vara möjlig att komma åt med hjälp av ett verktyg. 714.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 714.411.3.1.2 Skyddsutjämning

Följande fordringar gäller som tillägg: Metallkonstruktioner (t ex staket och nät) som är i närheten av utomhusbelysningen, men inte är en del av den behöver inte anslutas till skyddsledarskenan. ANM 1 – Användning av en enda jordfelsbrytare i utomhusbelysningens anslutningspunkt kan vid ett fel i en ljusarmatur orsaka att hela belysningsinstallationen frånkopplas och kan därmed orsaka risker för användarna. ANM 2 – Ett selektivt skydd bör anordnas vid varje ljusarmatur. Om jordtagsresistansen inte är tillräckligt låg kan skyddet uppnås med en jordfelsbrytare som har lämplig känslighet. ANM 3 – Vid användning av TT-system med en jordelektrod som har tillräckligt låg resistans kan skyddet anordnas med överströmsskydd.

Det rekommenderas att elmateriel för belysning enligt definitionen i avsnitt 714.1, andra stycket, andra strecksatsen, skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA. 714.411.3.2.3

Följande fordringar gäller som tillägg: Utsatta delar i gatu- och vägbelysningsinstallationer tillåts en frånkopplingstid som är längre än 5 sekunder under förutsättning att en riskhantering har genomförts. 714.51

Allmänna fordringar

Följande fordringar gäller som tillägg: Elmaterielen ska vara utförd i kapslingsklass lägst IP33. ANM – I vissa fall kan det vara nödvändigt med en högre kapslingsklass på grund av drift- eller rengöringsmetoder.

Där risken för nedsmutsning är försumbar är dock kapslingsklass IP23 tillräcklig för ljusarmaturer som till exempel är monterade högre än 2,5 m över marknivån inom bostadsområden och jordbruk. Konstruktions- och säkerhetsfordringar för ljusarmaturer framgår av SS‑EN 60598-serien. 714.514

Identifiering

Följande fordringar gäller som tillägg: Kabelkanaler, markeringsband eller kabelskydd som används till kablar som matar utomhusbelysning ska ha en lämplig färgmärkning eller annan märkning och vara lätt urskiljbar från andra anläggningsdelar. 714.525

Spänningsfall

Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – Hänsyn bör tas till spänningsfall som beror på ljuskällornas startströmmar.

444

715

Belysningsinstallationer för klenspänning

715.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för belysningsinstallationer som matas med klenspänning från strömkällor som har en maximal märkspänning av 50 V växelspänning eller 120 V likspänning. ANM 1 – För definition av klenspänningsmatat belysningssystem hänvisas till SS‑EN 60598‑1. ANM 2 – Angivna nivåer för växelspänningar är effektivvärden.

De flesta ljuskällor har hög drifttemperatur och bör därför inte utsättas för vattenbesprutning, eftersom det då finns risk för att de exploderar. En oskyddad sådan ljuskälla är inte lämplig i t ex badrum. 715.414.1.1

Följande fordringar gäller som tillägg: I belysningsinstallationer för klenspänning ska endast SELV användas. Vid användning av oisolerade ledare (se avsnitt 715.521.02) får den maximala spänningen inte överstiga 25 V växelspänning eller 60 V likspänning. 715.414.3.1

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddstransformatorer ska överensstämma med SS-EN 61558‑2‑6, bilaga I. Parallellmatning från flera transformatorer är inte tillåten. 715.422

Skyddsåtgärder mot brand

Följande avsnitt gäller som tillägg: 715.422.01

Tillverkarens anvisningar om montering på brännbara eller icke-brännbara ytor ska följas. Se även avsnitt 559. ANM – Ljusarmaturer som är lämpliga för montering direkt på normalt brännbara ytor märks med följande symbol: F

715.422.02

Transformatorer ska antingen vara: – skyddade på primärsidan av skyddsanordningar enligt fordringarna i avsnitt 715.422.04.2, eller – kortslutningssäkra (både inbyggt och icke-inbyggt säkra), se bilaga 715A om märkning. 715.422.03

Elektroniska omriktare ska överensstämma med SS‑EN 61347-1 och SS‑EN 61347‑2‑2 och med fordringarna i SS‑EN 60598‑2‑23. ANM – Det rekommenderas att omriktare märks med symbolen

110

. Se även bilaga 715A.

445

715.422.04

Brandrisker på grund av kortslutning

715.422.04.1

Om båda ledarna i kretsen är oisolerade ska de antingen – vara försedda med ett särskilt skydd som överensstämmer med fordringarna i avsnitt 715.422.04.2, eller – ingå i ett system som överensstämmer med SS‑EN 60598‑2‑23. 715.422.04.2

Det särskilda skyddet vid risk för brand ska överensstämma med följande fordringar: – ständig övervakning av effektbehovet hos ljusarmaturerna – automatisk frånkoppling av matningen inom 0,3 s vid en kortslutning eller ett fel som orsakar en effektökning som är större än 60 W – automatisk frånkoppling då matningen har en reducerad belastning (till exempel på grund av en inbyggd övervakning, en reglerprocess eller en felaktig ljuskälla) om det uppstår ett fel som orsakar en effektökning som är större än 60 W – automatisk frånkoppling vid tillslag av matande krets om det finns ett fel som orsakar en effektökning som är större än 60 W – det särskilda skyddet ska vara felsäkert. ANM – Hänsyn behöver tas till startströmmar.

715.431

Fordringar på olika slags ledare

Följande avsnitt gäller som tillägg: 715.431.01

SELV-kretsarna ska vara skyddade mot överström antingen med ett gemensamt överströmsskydd eller med ett överströmsskydd för varje SELV-krets enligt fordringarna i kapitel 43. ANM 1 – Vid val av överströmskydd för primärkretsen bör hänsyn tas till transformatorns magnetiseringsström.

Överströmsskydd som återställs automatiskt fordras endast för transformatorer upp till 50 VA. ANM 2 – Skydd mot överström kan anordnas med ett skydd som överensstämmer med fordringarna i avsnitt 715.422.04.2.

715.521

Olika slag av ledningssystem

Följande avsnitt gäller som tillägg: 715.521.01

Följande ledningssystem ska användas: – isolerade enledarkablar i rör eller kabelkanaler – mantlade kablar – system för klenspänningsbelysning enligt SS‑EN 60598-serien – kontaktskensystem enligt SS‑EN 60570. Ledare får inte användas till andra ändamål (t ex för upphängning av skyltar, som rockhängare och för upphängning av prislistor). Där delar av belysningsinstallationen för klenspänning är berörbara gäller fordringarna i avsnitt 423. Metalliska delar av byggnadskonstruktioner, till exempel rörsystem eller delar av möbler, får inte användas som spänningsförande ledare.

446

715.521.02

Oisolerade ledare

Om den nominella spänningen inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning får oisolerade ledare användas under förutsättning att belysningsinstallationen för klenspänning överensstämmer med följande fordringar: – materielen är konstruerad och installerad på ett sådant sätt att den inte orsakar fara för kortslutning – ledararean av hållfasthetsskäl är minst 4 mm 2 – ledarna eller ledningssystemet inte kommer i kontakt med brännbart material. Vid användning av upphängda oisolerade ledare ska åtminstone en av ledarna, inklusive dess anslutningsklämmor, vara isolerad mellan transformatorn och överströmsskyddet för att förebygga risken för kortslutning. ANM – Där oisolerade ledare används bör hänsyn tas till att brännbart material kan finnas i närheten.

715.521.03

Upphängda system

Upphängningsanordningar för ljusarmaturer inklusive matande ledare ska vara monterade så att de kan bära fem gånger den dimensionerade mekaniska belastningen, dock inte mindre än 5 kg. Ledare ska anslutas till skruvklämmor eller skruvlösa klämmor som överensstämmer med SS‑EN 60998‑2‑1 eller SS‑EN 60998‑2‑2. Anslutningsdon som ansluts via penetrering av kabeln samt avslutningskablar med viktavspänningar som hängs över det upphängda systemet ska inte användas. Det upphängda systemet ska vara fastsatt i väggar eller innertak via isolerade distansklammer och ska vara åtkomliga efter hela systemets längd. 715.521.04

Skensystem för ljusarmaturer

Skensystem för ljusarmaturer ska uppfylla fordringarna i SS‑EN 60570. 715.524.1

Fordringarna ändras enligt följande: Minsta tillåtna area för klenspänningsledare är: – 1,5 mm 2 koppar för ledningssystemet. För flexibla kablar som är maximalt 3 m kan ledararean minskas till 1 mm 2. – 4 mm 2 koppar för inspända kablar, av hållfasthetsskäl. – 4 mm 2 koppar vid användning av kompositkablar vars mantel består av tvinnad förtent koppar och vars kärna är stark och mycket tänjbar. 715.525

Spänningsfall

Följande avsnitt gäller som tillägg: 715.525.01

I belysningsinstallationer för klenspänning bör inte spänningsfallet mellan transformatorn och den ljusarmatur som är längst bort vara mer än 5 % av installationens nominella spänning. Det är viktigt att följa tillverkarens anvisningar vad gäller placering av driftdon, val av kabelarea samt kabelförläggning för att minimera spänningsfallet mellan driftdonet och ljuskällan.

447

715.536

Frånskiljning och brytning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 715.536.01

Transformatorer som är parallellkopplade på primärsidan ska kunna frånskiljas med en gemensam frånskiljare som är fast ansluten. 715.55

Annan elmateriel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 715.55.01

Ljusarmaturer ska uppfylla fordringarna i SS-EN 60598-serien. Skyddsutrustningar ska vara lätt tillgängliga. Skyddsutrustningar får vara placerade ovanför demonterbara undertak, under förutsättning att det framgår av elinstallationens dokumentation var skyddet är monterat. Om det inte är uppenbart var skyddsutrustningen för en krets är placerad ska detta anges med en skylt eller på ett schema som är placerad i närheten av skyddsutrustningen. Transformatorer, skyddsutrustningar eller liknande materiel som är avsedda att monteras ovanför undertak eller på liknande platser ska vara fast monterade och fast anslutna om inte tillverkarens anvisningar anger annat. Strömkällor för SELV och dess skyddsapparater ska vara installerade så att: – mekanisk påverkan på dess elanslutningar undviks – de är fastsatta – överhettning av materielen på grund av värmeisolering undviks.

448

Bilaga 715A (informativ) Förklaring av symboler

Kortslutningssäker (inbyggd och icke-inbyggd) skyddstransformator (SS-EN 61558-2-6).

F

Ljusarmatur som är avsedd för montering direkt på normalt brännbara ytor (SS-EN 60598). Oberoende förkopplingsdon, SS-EN 60598, symbol 5138.

110

Likriktare med en temperaturbegränsning på 110 °C

449

717

Mobila och transportabla arbetsplatser

717.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt är tillämpliga på elinstallationer inom mobila och transportabla arbetsplatser. Med arbetsplats menas i denna standard ett fordon eller en flyttbar enhet inom vilken det finns en elinstallation eller en del av en elinstallation. Arbetsplatser är: – antingen mobila, t ex fordon (framdrivna med egen motor eller bogserade), eller – flyttbara enheter, t ex containrar eller hytter som placeras på ett chassi. Exempel på avsedd användning av arbetsplatserna är radio- och TV-sändning, sjukvård, annonsering, brandbekämpning och verkstadsarbeten. Fordringarna är inte tillämpliga för: – generatoraggregat – småbåtshamnar och fritidsbåtar – mobila maskiner som överensstämmer med SS‑EN 60204‑1 – husvagnar, husbilar och villavagnar – materiel på eldrivna järnvägsvagnar – försäljningsvagnar, släpvagnar och liknande mobila arbetsplatser. I vissa fall behöver hänsyn tas till fordringar enligt andra avsnitt i del 7 eller andra standarder, till exempel för duschar och medicinska utrymmen. 717.312.2.1

TN-system

Följande fordring gäller som tillägg: TN-C-system får inte användas inom arbetsplatserna. 717.313

Strömförsörjning

Följande metoder kan användas för att strömförsörja en arbetsplats: a)

anslutning till en lågspänningsgenerator i enlighet med avsnitt 551 (se figurerna 717A.1 och 717A.2), eller

b)

anslutning till en fast elinstallation inom vilken effektiva skyddsåtgärder är vidtagna (se figurerna 717B.1 och 717B.2), eller

c)

anslutning till en fast installation med skyddsåtgärder motsvarande grundläggande isolering i enlighet med SS-EN 61140 (se figurerna 717C.1, 717C.2 och 717C.3)

d)

anslutning till en fast installation med skyddsåtgärder motsvarande skyddsseparation (se exempel i figur 717D).

ANM 1 – Vid tillämpning av alternativ a), b) och c) kan det finnas en jordelektrod. ANM 2 – I fallet i figur 717C.1 kan en jordelektrod vara nödvändig från säkerhetssynpunkt (se avsnitt 717.411) ANM 3 – Enkel isolering i TN-system eller skyddsseparation är lämpliga skyddsmetoder där till exempel utrustning för informationsbehandling används inom arbetsplatserna eller då reducering av elektromagnetisk påverkan är nödvändig.

En arbetsplats kan matas enligt något av alternativen a), b), c) eller d) eller enligt alternativ a) i kombination med ett av de andra alternativen.

450

Strömkällor, anslutningsanordningar eller separation kan finnas inom arbetsplatsen. Där arbetsplatsen enligt de olika matningsalternativen a) figur 717A.2 och b) figurerna 717B.1 och 717B.2 är ansluten med en polariserad stickpropp ska överströmsskydd monteras i de spänningsförande ledarna i arbetsplatsens anslutningspunkt. 717.41

Skydd mot elchock

717.410.3

Allmänna fordringar

717.410.3.01

Följande fordringar gäller som tillägg: Tilläggsskydd genom användning av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA är nödvändigt för uttag som är avsedda att mata materiel som är placerad utanför arbetsplatsen. Detta gäller inte för uttag som matas från kretsar som är skyddade genom användning av: – SELV – PELV, eller – skyddsseparation. 717.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 717.411

Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen

Följande avsnitt gäller som tillägg: 717.411.01

a)

Matningar i enlighet med avsnitt 717.313 a) får endast vara TN- eller IT-system och skydd genom automatisk frånkoppling av matningen ska anordnas: – för TN-system enligt avsnitt 717.411.4 – för IT-system enligt avsnitt 717.411.6.

b)

Matningar i enlighet med avsnitt 717.313 b) får endast vara TN-system och skydd genom automatisk frånkoppling av matningen ska anordnas med hjälp av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. Detta fordras inte för kretsar inom arbetsplatser som har ett icke-ledande hölje och där skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning är anordnat (se figur 717B.2). En skylt ska monteras i närheten av uttag som matar materiel inom arbetsplatsen. Skylten ska ange att materiel som används utanför arbetsplatsen inte får anslutas till dessa uttag.

c)

I alla alternativen enligt avsnitt 717.313 a) till d) ska utrustningar som är installerade mellan strömkällan och skyddsanordningarna som säkerställer automatisk frånkoppling, inklusive skyddsanordningarna, vara av klass II eller ha likvärdig isolering.

717.411.3.1.2 Skyddsutjämning

Följande fordringar gäller som tillägg: Arbetsplatsens berörbara ledande delar, till exempel chassin, bärande konstruktioner eller rörsystem, ska sammankopplas med en skyddsutjämningsledare som är ansluten till skyddsledaren i TT-, ITeller TN-systemet inom arbetsplatsen. Skyddsutjämningsledaren ska vara mångtrådig.

451

717.411.4

TN-system

Följande fordringar gäller som tillägg: Vid användning av TN-system inom arbetsplatser med ledande höljen som strömförsörjs enligt alternativ a) eller c) i avsnitt 717.313, ska höljet förbindas med en skyddsutjämningsledare till strömkällans neutralpunkt. Om det inte finns någon neutralpunkt kan skyddsutjämningsledaren anslutas till en fasledare. Vid användning av TN-system inom arbetsplatser som inte har ledande höljen ska alla utsatta delar förbindas med en skyddsutjämningsledare till strömkällans neutralpunkt. Om det inte finns någon neutralpunkt kan skyddsutjämningsledaren anslutas till en spänningsförande ledare. 717.411.6

IT-system

Följande fordringar gäller som tillägg: Vid användning av IT-system inom arbetsplatser med ledande höljen är det nödvändigt att alla utsatta delar ansluts till de ledande höljena. Inom arbetsplatser som inte har ledande höljen ska alla utsatta delar anslutas med varandra och dessutom till skyddsledaren. IT-system kan anordnas genom: a)

En isolertransformator eller ett generatoraggregat i vilken/vilket det finns isolationsövervakning installerat.

b)

En transformator med enkel isolering, till exempel enligt SS‑EN 61558‑1, men endast i följande fall: – En utrustning för isolationsövervakning är installerad vilken automatiskt frånkopplar matningen vid ett första fel mellan spänningsförande delar och stommen på arbetsplatsen (se figur 717C.2), oavsett om en jordelektrod finns installerad, eller – Jordfelsbrytare och en jordelektrod finns installerade för att säkerställa en automatisk frånkoppling vid fel i transformatorn (se figur 717C.1). Varje utrustning som används utanför arbetsplatsen ska skyddas av en separat jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA.

717.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – Se figur 717D.

717.431

Fordringar på olika slags ledare

Följande avsnitt gäller som tillägg: 717.431.01

För de fall då matningen är i enlighet med alternativ a) eller c) i avsnitt 717.313 och där en fasledare är ansluten till det ledande höljet på arbetsplatsen, fordras inget överströmsskydd för den fasledare som är ansluten till arbetsplatsens ledande hölje. 717.514

Identifiering

Följande avsnitt gäller som tillägg: 717.514.01

En skylt som tydligt och med begripliga termer anger vilken typ av strömmatning som kan anslutas till arbetsplatsen ska monteras på en plats som är väl synlig för användaren. Beskrivningarna som framgår av avsnitt 717.313 ska användas.

452

717.52

Ledningssystem

Följande avsnitt gäller som tillägg: 717.52.01

Kablar enligt HD 22.4, t ex H07RN-F, eller kablar med likvärdiga prestanda med en minsta ledararea av 2,5 mm 2 koppar ska användas vid anslutning av arbetsplatsen. Den flexibla kabeln ska anslutas till arbetsplatsen via en införing som är utförd i isolermaterial, för att minska risken för spänningssättning av berörbara ledande delar av arbetsplatsens hölje på grund av skador på kabelisoleringen. Kabelmanteln ska vara väl fastsatt i arbetsplatsens hölje. 717.52.02

Följande kabeltyper, eller likvärdiga, får användas i interna ledningssystem inom arbetsplatserna: a)

PVC-isolerade enledarkablar i enlighet med HD 21.3 eller förlagda i rör enligt SS‑EN 50086‑1.

b)

PVC-isolerade mantlade kablar i enlighet med SS 424 02 19‑3 (HD21.3), SS 424 02 19‑4 (HD22.4) eller mantlade kablar av H07RN-F, om förebyggande åtgärder vidtas så att ingen mekanisk skada uppstår på kablarna på grund av vassa kanter eller nötning.

Fordringarna i detta avsnitt gäller inte för utrustning för informationsteknisk behandling. Flexibla kablar bör användas. 717.55

Annan materiel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 717.55.01

Stickproppar och uttag ska överensstämma med SS-EN 60309‑1 eller SS‑IEC 60884-1. Anslutningsanordningar som används för att ansluta arbetsplatsen till strömmatningen ska överensstämma med SS‑EN 60309‑2 och med följande fordringar: – Stickproppar ska ha ett isolerande hölje. – Stickproppar och uttag som är placerade utomhus ska vara utförda i kapslingsklass lägst IP44. – Intaget till arbetsplatsen ska vara utfört i kapslingsklass lägst IP55. – Intaget ska vara av stickproppstyp. 717.55.02

Uttag som är placerade på arbetsplatsens utsida ska vara monterade inom ett hölje vars kapslingsklass är lägst IP54.

453

L1

JFB

L2 L3

14

1c

N 16b

14 16a 5

15 13

15 M

6

7

15

PE 7a

6

JFB < 30 mA

18

2

7b 15

15

10

10

7d

7c och/eller 7e

4

ANM – Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen genom användning av jordfelsbrytare.

Figur 717A.1 – Exempel på anslutning till ett generatoraggregat som är utfört i klass I eller klass II och placerat inom arbetsplatsen, med eller utan jordelektrod

454

Generatoraggregat av klass II

L1

JFB

L2 L3

14

N

1c 16b 14 5

16a

15 13

15 M

6

7

15

PE 7a

6

JFB AG2) ska armerade kablar eller kablar som är skyddade mot mekanisk skada användas. ANM 2 – Följande metoder anses uppfylla ovanstående fordringar: – Rör som är klassificerade 1250 N med hänsyn till skydd mot tryck, klassificerade som Tungt skydd med hänsyn till skydd mot slag eller stöt, klassificerade som Medel/Hög (inomhus/utomhus) med hänsyn till skydd mot korrosion, enligt SS‑EN 61386‑21. – Kabelkanalsystem klassificerade som Tungt skydd mot slag eller stöt enligt SS‑EN 50085‑1.

Där ledningssystemet utsätts för rörelser ska det ha ett flexibelt utförande. ANM 3 – Kablar av typen H07RN-F eller H07BN-F tillsammans med rör som uppfyller SS‑EN 50086‑2‑3 anses uppfylla ovanstående fordring.

Vid risk för dragpåkänning ska kablar fixeras med dragavlastningar. Skyddsjordsledare ska vara längre än övriga ledare och anslutas på sådant sätt att det säkerställs att den lossnar efter övriga ledare. Flexibla kablar av typerna H05RN-F (RDO) eller A05BB-F (REV) får inte användas för matning till nöjesattraktioner och bodar eftersom de är av utförande för 300/500 V. För kabelförläggning i mark, se SS 424 14 37 Kabelförläggning i mark.

487

740.526

Elektriska förbindningar

Följande avsnitt gäller som tillägg: 740.526.01

Kablar får inte skarvas förutom där det är nödvändigt för anslutning till en krets. Om skarvar görs ska de antingen utföras med skarvdon i enlighet med tillämplig standard eller i kapslingar som har kapslingsklass lägst IP4X eller IPXXD. Där dragpåkänning kan uppstå i anslutningsklämmor ska kablarna fixeras med dragavlastningar. 740.536

Frånskiljning och brytning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 740.536.01

En frånskiljningsanordning ska kunna frånskilja alla spänningsförande ledare (fas- och neutralledare). 740.536.02

Varje elinstallation i en bod, i ett stånd eller på en nöjesattraktion ska ha separata frånskiljningsanordningar och överströmsskydd, vilka ska vara lätt tillgängliga. 740.55

Annan elmateriel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 740.55.01

Skyddstransformatorer och elektroniska likriktare

Skyddstransformatorer med flera utgångar ska uppfylla kraven i SS‑EN 61558‑2‑6 eller ha motsvarande säkerhet. En skyddsanordning som endast kan återställas manuellt ska skydda sekundärkretsen på varje transformator eller elektronisk likriktare. Skyddstransformatorer ska monteras utanför armräckvidd från allmänheten och ha tillräcklig ventilation. Fackkunniga eller instruerade personer ska ha tillträde till skyddstransformatorerna. Elektroniska likriktare ska överensstämma med SS-EN 61347‑2‑2. Kapslingar som innehåller likriktare och transformatorer ska vara tillräckligt ventilerade och ventilationsöppningarna får inte vara övertäckta vid normal drift. 740.55.02

Uttag och stickproppar

Ett tillräckligt antal uttag ska installeras så att användarens krav kan uppfyllas på ett säkert sätt. ANM 1 – För den fasta installationen i en bod eller i ett stånd är det i allmänhet lämpligt med ett uttag per kvadratmeter eller ett uttag per meter vägglängd.

Uttag som är särskilt avsedda för en belysningskretsar ska placeras utanför armräckvidd (enligt avsnitt 740.415.1.02) och ska vara märkt på ett sådant sätt att dess användningsområde framgår. Stickproppar, uttag eller kontaktdon för användning utomhus ska överensstämma med – SS-EN 60309-2, eller, om oförväxelbarhet inte fordras, – SS-EN 60309-1. Uttag i enlighet med SS 428 08 34 med högst 16 A märkström får installeras om de på ett lämpligt sätt är mekaniskt skyddade (motsvarande fordringarna i SS‑EN 60309‑1). ANM 2 – Lämpligt mekaniskt skydd kan uppnås genom uttagets utförande eller genom placering i en kapsling.

488

740.55.03

Strömmatning

Till varje nöjesattraktion ska det finnas en lätt tillgänglig anslutningspunkt där det ska finnas en permanent märkning som anger följande uppgifter: – märkspänning – märkström – märkfrekvens. 740.55.04

Elektriska radiobilar

En elektrisk radiobil får endast matas med spänning som inte överstiger 50 V växelspänning eller 120 V likspänning. Kretsen ska vara elektriskt separerad från det matande nätet med en transformator som uppfyller fordringarna i SS‑EN 61558‑2‑4 eller matas från ett generatoraggregat. 740.551

Generatoraggregat

Följande avsnitt gäller som tillägg: 740.551.01

Generatorer

Alla generatorer ska vara placerade eller skyddade så att risken för personskador genom beröring av heta ytor och farliga delar är förebyggd. Med skador och risker i detta sammanhang avses även skador och risker som inte har med elsäkerhet att göra. Elmateriel som är ansluten till generatorn ska monteras på ett säkert sätt och dessutom, om så behövs, på anordningar som skyddar mot vibrationer. Där en generator matar en tillfällig elinstallation med ett TN-, TT- eller IT-system ska anordning för jordning säkerställas i enlighet med avsnitt 542.1 och, om jordelektroder finns, i enlighet med avsnitt 542.2. Neutralledaren från generatorns neutralpunkt ska, förutom i IT-system, anslutas till de utsatta delarna på generatorn. 740.559

Ljusarmaturer och belysningsinstallationer

Följande avsnitt gäller som tillägg: 740.559.01.01 Ljusarmaturer

Alla ljusarmaturer och ljuskedjor ska – ha lämplig kapslingsklass – vara installerade på ett sådant sätt att kapslingsklassen inte försämras, och – vara tillförlitligt faststatt på de konstruktioner eller stöd som är avsedda att bära upp ljusarmaturen. Ljusarmaturer och ljuskedjor får inte hänga direkt i den matande kabeln om inte materielen är särskilt avsedd för detta. Ljusarmaturer som är monterade på lägre höjd än 2,5 m (armräckvidd) över golvet eller på annat sätt är tillgängliga för oavsiktlig beröring ska vara tillräckligt fastsatta och placerade eller skyddade för att förebygga risken för personskador eller antändning av omgivande brännbart material. Fasta ljuskällor ska vara monterade inom ett hölje eller bakom en skärm som endast kan tas bort med hjälp av ett verktyg. Flata belysningskablar ska vara av typen H05RNH2-F enligt HD 22.8 S2. ANM – En ljuskedjas längd är inte begränsad förutsatt att kretsens överströmsskydd är rätt dimensionerat.

489

740.559.01.02 Lamphållare

Lamphållare som monteras genom penetrering av kabelisoleringen får inte användas om inte lamphållarna och kablarna är särskilt avsedda för detta. Lamphållarna ska efter montaget inte kunna demonteras. 740.559.01.03 Lampor vid skjutbanor

Alla lampor vid skjutbanor och andra banor där projektiler används ska vara lämpligt skyddade mot skador som oavsiktligt kan uppstå. 740.559.01.04 Strålkastare

När flyttbara strålkastare används ska de monteras så att de inte kan nås. Matande kablar ska vara flexibla och ha ett tillräckligt skydd mot mekanisk skada. 740.559.01.05 Brandrisker med ljusarmaturer och strålkastare

Ljusarmaturer och strålkastare ska vara monterade och skyddade så, att värmeavgivningen inte kan förväntas orsaka antändning av intilliggande material. 740.559.03

Installationer för urladdningslampor

Installationer för neonrörsskyltar eller urladdningslampor inom bodar, stånd eller nöjesattraktioner som har en nominell spänning som är högre än 230/400 V växelspänning ska uppfylla följande fordringar. 740.559.03.01 Placering

Skylten eller lampan ska installeras utanför armräckvidd eller vara tillräckligt skyddad för att begränsa risken för personskador. 740.559.03.03 Anordningar för nödbrytning

För skyltar, lampor eller utställningsföremål ska en särskild krets anordnas som ska kunna manövreras av en anordning för nödbrytning. Anordningen ska vara väl synlig, tillgänglig och märkt enligt gällande myndighetsföreskrifter. 740.6

Provning

Följande fordring och anmärkningar gäller som tillägg: Elinstallationen ska inspekteras och provas på plats efter varje montage från dess anslutningspunkt (se bilaga 740ZA) inklusive all elmateriel. ANM 1 – Det interna ledningssystemet i berg-och-dal-banor, elektriska radiobilar och liknande materiel ingår inte i denna provning. ANM 2 – I speciella fall kan antalet provningar variera beroende på slag av tillfällig elinstallation.

Rikspolisstyrelsen har föreskrifter om besiktning av tivolianläggningar, RPS-FS 2000:25. Besiktning av installationerna ska göras av fackkunnig person innan anläggningen tas i bruk, vid förändringar och vid årligen återkommande besiktning. Normalt utförs i början av varje säsong kontroll av anläggningar som medföljer ambulerande cirkus- och tivoliföretag. En kontroll bör utföras vid anslutning av elinstallationen på varje ny plats.

490

Fördelningscentraler kan monteras i anslutningspunkten

TN-S, TT, IT eller IT d.c.

Jordfelsbrytare ≤ 30 mA

liten nöjesattraktion

TN-system

Anslutningspunkt

TN-S, TT eller IT

Fördelningscentraler 1)

eller IT d.c.

TN-S, TT, IT

Jordfelsbrytare ≤ 30 mA

bod

TN-S, TT, IT eller IT d.c.

Jordfelsbrytare ≤ 30 mA

stor nöjesattraktion

Elinstallation Allmänt distributionsnät

en del av den flyttbara installationen.

ANM 2 – Jordfelsbrytaren med högst 300 mA märkutlösningsström vid anslutningspunkten i enlighet med avsnitt 740.415.1.01 kan vara en del av den fasta installationen eller

ANM 1 – Om en fördelningscentral hör till den fasta installationen är anslutningspunkten för den tillfälliga installationen vid fördelningscentralens utgående klämmor.

1)

TN-S, TT, IT eller IT d.c.

Jordfelsbrytare ≤ 30 mA

stånd

Bilaga 740 ZA (informativ)

Exempel på elinstallationer

491

750

Torra, icke brandfarliga utrymmen

750.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för elinstallationer i utrymmen där luften är förhållandevis torr och ren. ANM – Exempel på utrymmen som avses är: – bostadsrum, bostadskök, kontorsrum, toalettrum och omklädningsrum – klädtvättrum där tvättproceduren huvudsakligen sker i slutna kärl samt grovkök i bostäder där materielen inte utsätts för översköljning med vatten – utrymmen enligt ovan i fritidshus – torra vindar och källare – butiker och därmed jämförliga lagerrum – vissa hantverks- och industrilokaler.

I grovkök och klädtvättrum förutsätts viss spolning med vatten kunna ske. Beträffande materiel i dessa utrymmen, se avsnitt 750.512.2. Beträffande klädtvättrum för kollektiv användning, se avsnitt 751.1B. 750.512.2

Yttre påverkan

Elmateriel ska normalt ha kapslingsklass IP2X eller IPXXB. Se även bilaga 41A. Materiel i till exempel grovkök och klädtvättrum, som är så placerad att den befaras bli utsatt för överstrilning med vatten, ska dock ha kapslingsklass IPX4.

492

751

Elinstallationer i fuktiga och i våta utrymmen samt elinstallationer utomhus

751.1

Omfattning

Fordringarna i detta avsnitt gäller för elinstallationer: – utomhus (A) – i fuktiga utrymmen (B) – i våta utrymmen (C). A

Utomhus omfattar områden där elinstallationen normalt utsätts för fukt eller vatten på grund av regn och vind, innefattande områden som enbart är övertäckta men inte har omslutande väggar.

B

Fuktiga utrymmen är utrymmen eller delar av utrymmen där luften är så fuktig att imma avsätter sig på väggar och tak eller på elmateriel, men där vattendroppar endast i undantagsfall bildas.

ANM 1 – Exempel på utrymmen som avses är: – klädtvättrum för kollektiv användning – kyl- och frysrum för livsmedel – restaurangkök och institutionskök – beredningsrum som hör till restaurangkök och charkuteributiker – vissa källare och industrilokaler. Med institutionskök avses kök som används för matlagning för institutionen. Kök som med avseende på användning, utrustning och inrättning motsvarar bostadskök räknas inte till institutionskök.

C

Våta utrymmen är utrymmen eller delar av utrymmen där luften ofta är så fuktig, att vattendroppar avsätter sig på väggar och tak eller på elmaterielen, eller där elmaterielen utsätts för att vatten sprutas mot kapslingen.

ANM 2 – Exempel på utrymmen som avses är: – vissa utrymmen i bryggerier, konserv- och saftfabriker, mejerier och slakterier – vissa utrymmen i cellulosafabriker, färgerier och kemiska fabriker – ångbastur – tvätthallar för bilar. Att elmateriel har en viss kapslingsklass innebär inte att den har ett skydd mot högtrycksbesprutning. Det är därför nödvändigt att vid behov vidta åtgärder för att skydda materielen mot sådan besprutning. ANM 3 – Om vissa påverkningar endast kan uppträda i en del av utrymmet, behöver endast elinstallationen i denna del utföras efter fordringarna i detta avsnitt. Elinstallationen i den övriga delen av utrymmet förutsätts utföras enligt fordringarna i de allmänna delarna 1 – 6 och/eller andra avsnitt i del 7.

Utomhus innefattar även balkonger. Inglasade balkonger/uterum (helt slutna, där inte någon sektion lämnas öppen) kan dock betraktas som torra utrymmen. Bland exemplen på utrymmen som klassas som fuktiga innefattas bland annat kyl- och frysrum för livsmedel. I vissa av de nämnda utrymmena kan frätande gaser, frätande vätskor eller andra frätande ämnen förekomma i så stor mängd att de kan angripa materielen i skadlig omfattning eller nedsätta dess isolation. Det är då viktigt att materielen har tillräcklig motståndskraft mot kemiska angrepp.

493

751.41

Skydd mot elchock

751.414

Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV

751.414.1

Allmänt

Följande fordringar gäller som tillägg: Oavsett spänningsnivå ska basskydd utföras för all elmateriel genom: – skärmar eller kapslingar som ger ett skydd lägst IP2X eller IPXXB, eller – en isolering som tål en provspänning av 500 V AC effektivvärde i en minut. 751.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Elmateriel ska ha kapslingsklass enligt tabell 751. Handverktyg och andra transportabla bruksföremål samt erforderliga sladdställ får dock användas kortvarigt under tillsyn oavsett kapslingsklass, när användaren ser till att de inte utsätts för skadlig fuktighet. Fordringarna om felskydd (avsnitt 411) ska dock alltid vara uppfyllda. Val av kapslingsklass ska i övrigt göras med hänsyn till yttre påverkan, till exempel vid vattenbesprutning IPX5. Tabell 751 Utrymme

Utomhus

Kapslingsklass

Användning

IPX4

Elmateriel som är placerad på ett vinkelrätt avstånd av högst 0,5 m från ett vågrätt eller lutande plan (mark, golv, yttertak etc.)

IPX3

Elmateriel som kan utsättas för regn, men som är placerad på ett större vinkelrätt avstånd än 0,5 m från ett vågrätt eller ett lutande plan (mark, golv, yttertak etc).

IPX1

Elmateriel som är placerad på sådant sätt att den är skyddad mot regn.

Fuktiga utrymmen

IPX1

Våta utrymmen

IPX4

ANM – Det förutsätts att regn kan falla med en vinkel på upp till 60° från lodlinjen och att vattenstänk från nedslaget kan nå en höjd av 0,5 m. Beträffande exempel på kapslingsklasser för materiel utomhus, se figur 751A.

IPX4 0,5 m o

60

IPX1

o

60

IPX3

IPX1 IPX3

IPX4

IPX3 0,5 m Figur 751A – Exempel på kapslingsklasser utomhus

494

751.52

Ledningssystem

Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – Beträffande luftledningar utomhus, se SS 421 07 10, SS 436 01 10, SS 436 01 11 och SS 436 01 12.

751.53

Bryt-, manöver- och skyddsanordningar

Följande fordring gäller som tillägg: Uttag får inte placeras på ovansidan av vågrätt eller lutande plan (mark, golv, yttertak etc) med uttagsbrunnarna riktade uppåt. ANM – Beträffande jordfelsbrytare för materiel som används utomhus, se avsnitt 411.3.3.

751.55

Annan elmateriel

Följande avsnitt gäller som tillägg: 751.55.01

Elstängsel

ANM – För elstängsel, se SS-EN 60335-2-76.

Svensk standard för elstängsel är SS-EN 60335-2-76 Elektriska hushållsapparater och liknande bruksföremål – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på elstängselapparater. Man bör undvika att använda elstängsel vid bostäder, skolor etc där barn uppehåller sig. Skyltar med varningsmärke för elstängsel bör monteras så att förbipasserande uppmärksammar stängslet. Skyltarnas inbördes avstånd bör inte överskrida 100 m. I områden där allmänheten vistas bör dock avståndet mellan skyltarna vara mindre. Installationsanvisningar för elstängselapparater finns i SS-EN 60335-2-76 Elstängsel bör inte kombineras med taggtrådsstängsel.

495

753

Golv- och takvärmesystem

753.1

Allmänt

753.1.1

Omfattning

Detta avsnitt gäller installation av elektriska uppvärmningssystem i golv och innertak. Installation av värmesystem i väggar omfattas inte. Dessutom ges information om andra anläggningstyper i bilaga 753B ANM – Innertak ned till en vertikal höjd av 1,5 m, mätt från den färdiga golvytan, räknas som innertak i denna standards mening. Under denna höjd klassificeras taket som vägg. För installation av värmesystem i väggar finns för närvarande inga särskilda regler.

753.2

Definitioner

Se del 2. 753.41

Skydd mot elchock

753.410.3.5

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärderna Hinder och Placering utom räckhåll enligt bilaga 41B är inte tillåtna. 753.410.3.6

Fordringarna ändras enligt följande: Skyddsåtgärden Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning enligt bilaga 41C är inte tillåten. 753.412

Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering

Följande fordringar gäller som tillägg: Strömkretsar som matar värmeapparater av klass II eller med likvärdig isolation ska vara tilläggsskyddade av en jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA. 753.413

Skyddsåtgärd: Skyddsseparation

Fordringarna ändras enligt följande: Om skydd genom skyddsseparation används ska det anordnas i enlighet med avsnitt 413.1.2. Undantaget enligt 413.1.3 ska inte tillämpas. 753. 415.1

Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare

Följande fordring gäller som tillägg: En jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är högst 30 mA ska användas som frånkopplingsanordning. Jordfelsbrytare behöver dock inte skydda kretsar som skyddas genom: – skyddsseparation om kretsen endast matar en enhet – användning av SELV eller PELV. 753.415.2

Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning

Följande fordring gäller som tillägg: Där en ledande folie eller ett metallnät finns monterat ovanför golvvärmeelementet eller under takvärmeelementet ska folien/nätet anslutas till skyddsutjämningssystemet.

496

753.42

Skydd mot termiska verkningar

Följande anmärkning gäller som tillägg: ANM – Värmekabel får inte förläggas i elinstallationsrör av isolermaterial, t ex VP-rör. Värmekabelanläggning där kabeln förläggs i elinstallationsrör dimensioneras med hänsyn till den försämrade värmeavgivningen från den i röret löst liggande värmekabeln.

753.424

Skydd mot överhettning

Följande avsnitt gäller som tillägg: 753.424.01

Värmeenheter

753.424.01.01

För att undvika överhettning i golv- och takvärmesystem i byggnader ska åtminstone en av följande åtgärder vidtas för att begränsa temperaturen i de uppvärmda områdena till maximalt 80 ºC: – lämplig konstruktion av värmesystemet – lämplig installation av värmesystemet – användning av skyddsanordningar. ANM – Beakta att värmeenhet vid felfall kan förorsaka högre temperatur eller ljusbåge.

753.5

Val och montering av elektrisk materiel

753.51

Allmänna fordringar

753.511

Överensstämmelse med standarder

Följande fordring gäller som tillägg: Värmeenheter ska överensstämma med fordringarna i SS-EN 60335-2-96. Värmekablar ska överensstämma med fordringarna i IEC 60800 eller i SS 424 24 11. 753.512.2

Yttre påverkan

Följande fordringar gäller som tillägg: Värmekabel ska skyddas mot mekanisk åverkan och kemiska angrepp, till exempel korrosion vid förläggning i cementbaserat material. Erfarenheterna visar att risken för skador på värmekabel är störst medan installation och byggnadsarbeten pågår. Man måste därför vara uppmärksam på att kabeln under monteringen inte utsätts för otillåtna mekaniska påkänningar samt att kabeln snarast möjligt täcks med det material den ska skyddas av i den färdiga installationen. 753.512.2.5

Följande fordring gäller som tillägg: Värmeenheter som är avsedda för installation i tak ska vara utförda i kapslingsklass lägst IPX1. Värmeenheter som är avsedda för installation i golv av betong eller liknande material ska vara utförda i kapslingsklass lägst IPX7.

497

753.514

Dokumentation

Följande fordringar gäller som tillägg: Elinstallatören ska förse varje värmesystemsinstallation med dokumentation av vilken följande framgår: – fabrikat och typ av värmeenheter som installerats – antal värmeenheter som installerats – värmeenheternas längd/yta och märkeffekt – installerad värmeeffekt per ytenhet – värmeenheternas konstruktion – värmeenheternas placering och förläggningsmönster – placering av kopplingsdosor – ledare, skärmar och liknande – uppvärmt område – märkspänning – märkresistans – märkströmmen för överströmsskydden – märkutlösningsströmmen för jordfelsbrytaren – anläggningens isolationsmotstånd – tak- eller golvkonstruktion. Dokumentationen ska alltid förvaras i anslutning till installationen. En skylt som informerar om installationen av värmesystemet ska finnas vid matande central. Beträffande information om golv- och takvärmesystem till elinstallationens innehavare gäller dessutom bilaga 753A. 753.52

Ledningssystem

Följande avsnitt gäller som tillägg: 753.52.01

Områden som inte är uppvärmda

För att fast inredning ska kunna monteras ska områden som inte är uppvärmda anordnas på ett sådant sätt att värmestrålningen inte hindras av inredningen. 753.522.1

Omgivningstemperatur (AA)

Följande avsnitt gäller som tillägg: 753.522.1.01

För kalla anslutningsändar, styrkablar och alla andra kablar som är monterade inom de uppvärmda områdena ska hänsyn tas till den ökade omgivningstemperaturen. Termostat med givaren i golvet bör användas.

498

753.522.4

Förekomst av fasta främmande föremål (AE)

Följande avsnitt gäller som tillägg: 753.522.4.01

Hänsyn ska tas till fast installerad utrustning, som t ex köksinredning och garderober, för att minska risken för skadlig temperatur. Vid förläggning av värmeenhet i golv ska områden lämnas fria där borrning och fastskruvning kommer att göras. Den som ansvarar för installationen ska informera andra hantverkare/entreprenörer om de områden där golv- eller takvärmeenheter är installerade och där inga penetrerande anordningar, såsom skruvar för dörrstopp, får monteras.

499

Bilaga 753A (normativ) Information till användaren En beskrivning av värmesystemet ska upprättas och lämnas till användaren när installationen färdigställts. Informationen ges för att råda om anläggningens användning. Beskrivningen ska innehålla åtminstone följande information: a)

En beskrivning av värmesystemet, i vilken särskilt förläggningsdjupet anges.

b)

En ritning som visar – förläggningen av värmeenheterna och deras märkeffekt – placeringen av värmeenheterna i varje rum – omständigheter som tagits hänsyn till vid monteringen av värmeenheterna, till exempel ouppvärmda områden, områden med kompletterande golvvärme, ouppvärmda områden för montering av penetrerande anordningar i golvbeläggningen.

c)

Styrutrustningens funktion inklusive kopplingsscheman och placering av temperaturgivare, om sådana finns.

d)

Värmeenheternas egenskaper och deras maximala drifttemperatur.

Information ska ges om att dokumentationen av värmesystemet innehåller all nödvändig information för till exempel reparationsarbeten. Användarinstruktioner ska tas fram i ett lämpligt antal kopior vid färdigställandet av installationen. En kopia ska vara permanent monterad i eller nära de berörda centralerna. Användarinstruktionerna ska åtminstone innehålla följande information: – beskrivning av värmesystemet och dess funktion – instruktion om hur värmeinstallationen ska manövreras då den tas i bruk, till exempel med avseende på fuktuttorkning från golvet – manövreringsinstruktion för utrustningen i värmesystemet inklusive de kompletterande värmeområdena, om sådana finns – om golv- eller värmesystemet medför restriktioner avseende placering av möbler eller liknande: – placering av golvbeklädnader, till exempel mattor som är tjockare än 10 mm kan leda till förhöjda golvtemperaturer som i sin tur kan göra att värmesystemet inte fungerar på avsett sätt – delar av möbler som helt täcker golvet och/eller fast monterade skåp får endast placeras på icke uppvärmda ytor – möbler, såsom mattor, sittmöbler och vilmöbler, där möbeltyget hänger ner mot golvet, men inte helt täcker golvet, får inte placeras i kompletterande värmeområden, om sådana finns – eventuella restriktioner för takvärmesystem avseende höjden på möbler – information om att inget får skruvas eller spikas fast på ytor där golv- och takvärmesystem finns installerade.

500

Bilaga 753B (informativ) Övriga anläggningstyper 753B.1

Anläggningar i badrum och i bassänger

I badrum och duschrum och inom område 1 och 2 i anläggningar med simbassänger och plaskdammar eller motsvarande får endast värmeenheter av klass I och klass III förläggas. 753B.2

Anläggningar i fuktiga och i våta utrymmen samt utomhus

753B.2.1 Anläggningar för uppvärmning av yttertakanläggningar

Med takanläggning avses här yttertak, skärmtak, gesimsrännor, ränndalar, hängrännor, stuprör på eller i byggnad etc. Skydd genom skydsseparation är inte tillåtet. Beträffande skyltning, se avsnitt 753.514. 753B.2.1.1

Yttertak

Värmekabeln förutsätts genom sitt läge eller utförande eller på annat sätt vara skyddad mot skador från sådan mekanisk åverkan som kan förekomma på taket. Kabeln får inte ligga direkt mot vassa kanter. Kabeln fästs på ett betryggande sätt. För att vattenläckage inte ska uppstå bör hål bör inte göras i underlaget. Värmekabeln får inte läggas direkt mot brännbar byggnadsdel utan fästes t ex mot en mellanliggande skyddsplåt eller förläggs i korrosionsskyddade stålrör. Kabelutförande: 753B.2.1.2

Öppen förläggning I rör av metall

CM BM

Ränndalar, gesimsrännor, hängrännor

Värmekabeln väljs med hänsyn till materialet i rännan. Vid ränna av plast får värmekabelns yttemperatur uppgå till max 70 °C. Kabelutförande: 753B.2.1.3

Öppen förläggning

CM

Stuprör, takavlopp

Värmekabel som ska hänga vertikalt i stuprör förutsätts vara mekaniskt dimensionerad för de krafter, statiska och dynamiska, som den kan utsättas för. Om en icke självbärande kabel används fästs den vid en bärlina så att effektiv dragavlastning erhålls. Bärlinan förutsätts vara korrosionsskyddad. På kabeln eller i anvisningar anges maximalt tillåten installerad kabellängd (dubbel resp enkel). Kabeln förutsätts i sin nedre ände fästas så att den inte kan sticka ut ur utkastet. Alla fästanordningar och distanselement förutsätts vara utförda så att de inte skadar värmekabeln vid de termiska och mekaniska påkänningar som kan förekomma.

501

Vid rör av plast får värmekabelns yttemperatur uppgå till max 70 °C. Observera att en anläggning av denna typ förutsätts vara inkopplad innan frysning inträffar. Om anläggningen kopplas in sedan frysning skett föreligger risk för isras i stupröret, vilket kan ge upphov till stora och okontrollerbara dynamiska krafter på kabeln och dess fästanordningar. Kabelutförande: 753B.2.2

Självbärande eller med inbyggd bärlina CMS Klammad mot separat bärlina CM

Grundsulor, trappor, körramper och markytor med hård beläggning

Detta avsnitt avser byggnadskonstruktioner utomhus där värmekabelns uppgift främst är att smälta snö och att förhindra isbildning eller, i grundsula till källarlösa hus, att förhindra tjälskjutning. Om värmekabeln förläggs i gjutna byggnadskonstruktioner bör skiktet ovanför kabeln vara minst 30 mm. Vid förläggning i markytor med hård beläggning bör värmekabeln läggas i en sandbädd närmast under beläggningen. Inga vassa stenar eller andra föremål får förekomma i bädden eller angränsande skikt. Kabelns djup i sandbädden väljs med hänsyn till dels jämn värmedistribution, dels behovet av mekaniskt eller termiskt skydd vid påläggning av ytskiktet, t ex varm asfalt. Kabelutförande: 753B.2.3

Vid direkt ingjutning eller i mark I rör av metall, ingjutna eller i mark

CM BM

Anläggningar för undvikande av tjäle under golv i fryshus, ishallar m m

Detta avsnitt avser anläggningar som förhindrar att temperaturen närmast under golv understiger 0 °C. Kabeln förläggs under den termiska isoleringen i golv. Kabelutförande:

Vid direkt ingjutning eller i mark I rör av metall, ingjutna eller i mark

CM BM

753B.2.4 Anläggningar för uppvärmning av icke hårdgjorda ytor utomhus

Detta avsnitt avser markanläggningar såsom fotbollsplaner, trädgårdsland, växthus etc. Värmekabeln bör läggas i en bädd av sand, med lämplig kornstorlek, över och under kabeln. Inga vassa stenar eller föremål får förekomma i bädden eller angränsande skikt. Kabelns djup under markytan bör inte vara mindre än 150 mm. Värmekabel för markuppvärmning i växtodling måste skyddas mekaniskt mot skador från sådana verktyg som används vid markberedning och plantering. Beträffande skyltning, se avsnitt 753.514. Kabelutförande:

Direkt i mark I rör av metall

CM BM

753B.2.5 Anläggningar för uppvärmning av rör och liknande

Med rör och liknande avses här rör för transport och tankar för förvaring av pumpbara media vilka måste värmas till eller hållas vid pumpbar viskositet, t ex rörsystem för transport av olja och oljeprodukter, även vatten-, avlopps- och dräneringsrör förlagda på icke frostfritt djup. Invändig förläggning i rör tillåts endast när vätskan till huvudsaklig del utgörs av vatten.

502

753B.2.5.1 Utvändig förläggning

Allmänt gäller att värmekabel förläggs på utsidan av rörledning eller cistern och så att god värmeöverföring erhålls utan att kabelns ledande hölje eller armering är i metallisk kontakt med röret eller cisternen. Om sådan metallisk kontakt inte kan undvikas på grund av erforderlig hög yttemperatur på kabeln skyddas anläggningen av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är så låg som möjligt, dock högst 300 mA. Kabelutförande:

Normalt – med mekaniskt skydd eller så förlagd att det inte föreligger risk för mekanisk åverkan – utan mekaniskt skydd För vissa högtemperaturanläggningar tillåts dock enligt ovan – med mekaniskt skydd eller så förlagd att det inte föreligger risk för mekanisk åverkan – utan mekaniskt skydd

753B.2.5.2

BM CM

BU CU

Invändig förläggning i rör

Värmekabel, skarvar och genomföringar avsedda för invändig förläggning i rör under tryck förutsätts vara konstruerade speciellt för denna användning vid max effekt per längdenhet och max ledningstryck. Se SS 424 24 11, avsnitt 11.6.5 beträffande spänningsprovning. Om risk finns att värmekabel kan vara inkopplad i tomt plaströr får kabelns yttemperatur inte kunna uppgå till mer än 65 °C. Vid rörledningar för dricksvatten väljs materialet i värmekabelns mantel i enlighet med Livsmedelsverkets och Boverkets regler. Vid förläggning i dräneringsrör och avloppsrör måste beaktas att kabeln inte får utsättas för kemiska angrepp eller mekanisk åverkan under drift eller vid rengöring av rörledningen. Kabelutförande:

I rör för dricksvatten under tryck I annat rör under tryck I avloppsrör eller dräneringsrör, som ej står under tryck

BMV eller BMX BMT BM

ANM – Värmekabel typ BMX har yttermantel av icke brandhämmande material och förutsätts omedelbart före eller efter genomföringen skarvas till kall anslutningsände som uppfyller brandspridningskraven enligt SS‑EN 60332-2-2.

753B.2.6 Anläggningar för uppvärmning vid härdning av betong

Detta avsnitt avser anläggningar av engångskaraktär eller monterade enheter för upprepad användning, endast avsedda att användas under härdningsprocessen. Matning sker antingen med SELV eller med lågspänning. I det senare fallet skyddas anläggningen av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är så låg som möjligt, dock högst 300 mA. Jordfelsbrytarens funktion provas varje gång anläggningen tas i drift. Dessa anläggningar kan anslutas till matande gruppledning med flexibel kabel/sladd och anslutningsdon eller skarvdon och vidare får värmekabeln förläggas i elinstallationsrör av isolermaterial. Kabelutförande:

Vid SELV Vid annan matning

Kabel typ JK enligt SS 424 03 05 BM

503

753B.2.7 Anläggningar för uppvärmning av oisolerade konstruktionsenheter utomhus eller i kalla utrymmen

Med oisolerade konstruktionsdelar avses här sådana konstruktionsdelar som på grund av sin funktion inte kan vara försedda med termisk isolering. Exempel härpå är banor för telfrar och traverser utomhus. Kabel för uppvärmning av oisolerade konstruktionsdelar förläggs så att kabeln är mekaniskt väl skyddad. Om ett separat mekaniskt skydd används förutsätts detta vara utfört av material som är mekaniskt motståndskraftigt vid högsta och lägsta förekommande temperatur. Kabelutförande:

Med mekaniskt skydd eller så förlagd att det inte föreligger risk för mekanisk åverkan Utan mekaniskt skydd

BM CM

753B.2.8 Anläggningar i brandfarliga utrymmen

Värmekabel dimensioneras och förläggs så att temperaturen på uppvärmda ytor som kan beröras eller på vilka damm kan ansamlas inte överstiger 100 °C. Det behöver härvid beaktas att ansamling av damm kan medföra sämre värmeavledning och därmed högre temperatur. Anläggningen skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är så låg som möjligt, dock högst 300 mA som skydd mot brand. Utöver detta gäller fordringarna på frånkoppling vid fel. Kabelutförande:

Vid ingjutning Vid annan förläggning

CM BM

753B.2.9 Anläggningar för uppvärmning i djurstallar

I avsnitt 705 anges särskilda tilläggsbestämmelser för olika typer av djurstallar. För värmekabelanläggningar gäller att alla typer av djurstallar betraktas som brandfarliga utrymmen. I djurstallar med värmekabelanläggning vidtas dessutom särskilda skyddsåtgärder om inte anläggningen matas med SELV. Sådana särskilda skyddsåtgärder kan vara skyddsutjämning eller elektriskt avskild miljö för djuren. Åtgärderna är nödvändiga därför att t ex ett avbrott i PEN-ledaren medför att skyddsjordade utsatta delar antar en spänning till omgivningen som är farlig för djuren. Skyddsutjämning innebär att alla utsatta ledande delar förbinds galvaniskt med varandra och med andra ledande delar och konstruktionsdetaljer i byggnaden, t ex armeringsjärn, rörledningar, fodergrindar m m, och med jord. Elektriskt avskild miljö innebär att åtgärder vidtas så att djuren inte kan komma i beröring med skyddsjordade utsatta delar, varken direkt eller indirekt t ex via rörledning. Som exempel skiljs ledande rördelar för vatten eller för mjölkning med isolerslang från utsatta delar. En kabel med ledande hölje betraktas som elektriskt avskild om den är försedd med yttermantel av isolermaterial och om den under inga omständigheter kan utsättas för sådan åverkan att yttermanteln skadas. Anläggningen skyddas av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström är så låg som möjligt och inte högre än 300 mA. Vid SELV förutsätts jordfelsbrytaren vara kopplad så att den frånkopplar anläggningen vid överledning till det ledande höljet. Kabelutförande:

504

Vid ingjutning Vid annan förläggning

CM BM

Bilaga 753C (informativ) Exempel på olika typer av värmekablar Serieresistiv kabel med en värmeledare. Anslutning i kabelns båda ändar.

Kall anslutningsände

Isolering

Ledare, värmeledare

Mantel

Ledande hölje

Serieresistiv kabel med två värmeledare. Anslutning i kabelns ena ände.

Ändavslutning

Serieresistiv kabel med en värmeledare och med återledare som möjliggör anslutning i kabelns ena ände.

Återledare (ej värmeledare)

Anslutningsände

Kall anslutningsände

Ledande hölje

Kopplingsplint

Ledare

Isolering

Parallellresistiv kabel. Avståndet mellan värmeledarens anslutningar till de två ledarna (modulen) kan t ex vara 1 m.

Ändavslutning

Värmeledare

Mantel

Parallellresistiv kabel. Delen A, i vilken värmeledaren inte är strömförande, får betraktas som ”kall anslutningsände”. Delen A är alltid kortare än modulen

A Kall anslutningsände

Isolering

Serieresistiv kabel med en värmeledare som möjliggör flera effektsteg genom serie-parallellkoppling.

Ändavslutning

Ledare

Självbegränsande parallellresistiv kabel.

Värmeledare (t ex ledande plast)

505

Bilaga 753D (informativ) Exempel på skydd mot fel i värmekablar Nedanstående exempel avser att visa ett antal felfall på olika typer av värmekablar och hur man kan gå tillväga för att välja lämpliga skydd mot skadlig uppvärmning eller spänningssättning av skyddsjordade delar. En värmekabelanläggning förutsätts automatiskt frånkopplas om ett fel förorsakar skadlig uppvärmning eller om skadlig felström kan avledas till kabelns ledande hölje eller till en angränsande byggnadsdel. I de visade exemplen framkommer att man inte kan ge några generella anvisningar om hur skydden anordnas utan valet av skydd måste utgöra en del av anläggningens dimensionering. Av exemplen framgår även att gruppsäkringen ensam sällan utgör ett tillräckligt skydd. Det är inte heller säkert att en kombination av säkring och jordfelsbrytare skyddar en anläggning mot alla felfall. Lämpligt placerade temperaturbegränsare kan därför bli en nödvändig del av anläggningen. Normalt erhåller man dock frånkoppling av en anläggning om man: – vid serieresistiv kabel använder jordfelsbrytare med utlösningsström mindre än värmekabelns märkström – vid parallellresistiv kabel använder jordfelsbrytare med utlösningsström mindre än märkströmmen i en modul. Jordfelsbrytarens märkutlösningsström väljs alltid så låg som möjligt men bör inte vara större än 30 mA om jordfelsbrytaren är avsedd att skydda mot elchock och inte större än 300 mA om den är avsedd att skydda mot brand.

506

Exempel 1

Serieresistiv kabel med en värmeledare och ledande hölje och ansluten i kabelns båda ändar till fas respektive neutralledare i en gruppcentral. Felet utgörs av överledning från värmeledaren till det ledande höljet. PE

N

L

F

x

L = värmekabelns totala längd x = avståndet från felstället till den ände av kabeln som är ansluten till gruppsäkringen Antag att värmekabeln har en märkström av 7,5 A och gruppsäkringen är på 10 A. För en 10 A säkring gäller att den inte får bryta 15 A inom en timme men att den bryter 19 A inom en timme. I det aktuella fallet uppnås 15 A i kretsen när x = 0,5·L och 19 A vid x = 0,4·L. Effekten per längdenhet i sträckan x blir därvid 4 gånger respektive 6 gånger den normala, projekterade effekten, vilket ger uppenbar risk för brand eller skadlig uppvärmning. Av kretsschemat framgår att en jordfelsbrytare, med märkström t ex 300 mA, i detta fall skulle ge bortkoppling även vid värden på x som är mycket nära L.

507

Exempel 2

Om en kabel av samma typ som i exempel 1 ansluts mellan två faser, dvs till systemets huvudspänning, kommer det vid en överledning mellan värmeledaren och det ledande höljet leda till att spänningen över vardera delen av värmekabeln blir lika med fasspänningen, dvs 1/√3 av den normala spänningen över hela kabeln. PE

x1

N

L

F1

F2

x2

Den minsta strömökningen inträffar när felet är beläget mitt på värmekabeln. Strömmen i vardera halvan blir då 2/√3 = 1,15 gånger märkströmmen, och förmår inte lösa någon av säkringarna. Effekten per längdenhet ökar med ca 30 %. Om även i detta exempel värmekabelns märkström antas vara 7,5 A och gruppsäkringarna antas vara 10 A uppnås strömmen 15 A respektive 19 A först när sträckan x blir mindre än 0,3 L respektive 0,23 L, räknat från någon av kabelns ändar. I den kortare av värmekabelns båda delar är då effekten per längdenhet, liksom i exempel 1, fyra (4) respektive sex (6) gånger den normala. Även i detta exempel skulle en jordfelsbrytare utgöra ett fullgott skydd.

508

Exempel 3

Serieresistiv kabel med två värmeledare och ledande hölje, ansluten mellan fas och neutralledare i kabelns ena ände. Felet antas bestå av överledning antingen mellan en värmeledare och det ledande höljet (a) eller mellan de två värmeledarna (b). PE

N

F

b a x Y L

a

Överledning till det ledande höljet

Samma beräkningssätt som i exempel 1 kan tillämpas men genom att värmeledaren går fram och åter fås dubbla märkströmmen redan när x = L och 2,5 gånger märkströmmen vid x = 0,8 L. Effekten per längdenhet blir som i exempel 1. Även om den för överledningsfel mest riskfyllda delen av kabeln procentuellt har minskat jämfört med exempel 1 kvarstår dock det faktum att enbart gruppsäkringen inte utgör ett fullgott skydd. Observera att om kabeln har en återledare som inte är en värmeledare, blir förhållandet helt likvärdigt med exempel 1. Liksom i exempel 1 utgör en jordfelsbrytare även i detta exempel ett fullgott skydd. b

Överledning mellan de två värmeledarna

Denna typ av överledning innebär en avkortning av värmekabeln och leder till en ökning av strömmen och effekten per längdenhet helt likvärdig med exempel 1. Till skillnad från alla exemplen hittills utgör i detta fall en jordfelsbrytare inget skydd eftersom ingen ström avleds till skyddsledaren. Man kan då tillgripa en temperaturbegränsare som placeras nära den matade änden av kabeln och som bryter så snart effekten per längdenhet, och därmed temperaturen, överskrider projekterade värden.

509

Exempel 4

Parallellresistiv kabel med ledande hölje och ansluten i ena änden mellan fas och neutralledare. Felet antas bestå av överledning antingen mellan värmeledaren och det ledande höljet (a) eller mellan värmeledaren och en av ledarna (b). PE

N

F

a

b

x Y L

För att åskådliggöra dessa felfall antas att kabeln har en märkeffekt av 20 W/m vid 230 V och att modulen är 1 m. Om kabeln är 100 m lång fås en total märkström av 9 A och vidare kan antas att den matas från en 10 A gruppsäkring. Strömmen genom en modul är alltså 0,09 A eller 1 % av totala märkströmmen. För att nå strömmen 19 A genom säkringen, som säkert ger brytning inom 1 h, krävs alltså ca 10 A genom en felaktig modul. Vid strömmar av denna storlek fungerar värmeledaren i den felaktiga modulen som säkring och brinner av. Intressantare är då att studera vad som händer vid mindre felströmmar i en modul och vid vilka gruppsäkringen alltså inte utgör något skydd. a

Överledning till det ledande höljet

Beteckningar: L x

= =

Po

=

modullängden avståndet mellan värmeledarens anslutning till fasledare och felstället i den aktuella modulen märkeffekten per modul

Vid normal drift blir effekten per längdenhet

Po L Vid överledning till det ledande höljet blir effekten i delen x av modulen

Px =

L ⋅P x o

och effekten per längdenhet i denna del av modulen blir

()

L L Px = 2 ⋅ Po = x x

510

2

⋅

Po L

dvs jämfört med normal drift ökar effekten per längdenhet med

() L x

2

Om felet t ex ligger mitt i modulen får man alltså i den strömförande halva modulen dubbla normala strömmen och en effekt som är 4 gånger den normala effekten på denna sträcka. Som tidigare visats är gruppsäkringen inget skydd mot detta fel. En jordfelsbrytare kan skydda anläggningen men som framgår nedan måste dess utlösningsström väljas med omsorg. Om kabelns märkeffekt enligt ovan är 20 W/m, dvs en normal modulström på 90 mA, ger en 30 mA jordfelsbrytare frånkoppling även vid stora värden på x. En 300 mA jordfelsbrytare kräver för utlösning att felstället ligger vid x