Språkinriktad undervisning: En handbok [2 ed.] 9789173828697 [PDF]

Zitiervorschau

Maaike

Hajer

& Theun

Meestringa

SPV INRIKTAD UNDERVISNING EN

HANDBOK

Hallgren & Fallgren

Språkinriktadundervisning

Maaike

Hajer & Theun Meestringa

SPRÅK INRIKTAD UNDERVISNING Ylva Verwijst Översättning:

EN HANDBOK

Hallgren & Fallgren STUDIEFÖRLAG

AB

CW Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationeroch huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till bli böter eller fängelse i upp till två år samt skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Originalets

titel: Handboek

taalgericht vakonderwijs, 2:a utg 2009 b.v, Postbus 333, 1400 AH Bussum, Nederländerna Uitgeverij Coutinho

Utgiven

av:

Svenska

upplagan Författaren

O2010, 2014

och

Hallgren

&

Fallgren Verwijst Granskning: Annika Löthagen Rådgivning: Maaike Hajer Redaktion: Annsofie Thörnroth, Anna Holmström

Översättning:Ylva

Omslag: Grafisk

Helena

form:

Lunding Hultqvist

RPform

Bulls

Graphics upplagan, andra Ny upplaga reviderad

Tryck: Första

Hallgren

&

92 192

120

09 Stockholm

ISBN

66

okt 2012

Hajer och Annika

Maaike

Fallgren Studieforlag

Box

Tel 08-37

tryckningen av

Löthagen 2014

AB

98, www.hallgren-fallgren.se, info&hallgren-fallgren.se

978-91-7382-869-7

Rättigheter: Vi har gjort

allt vi kunde

rättighetsinnehavaresom

för

att

inhämta

vill göra sina

citat- och återgivningsrättigheterVi ber rättighetergällande att kontakta förlaget.

Innehåll

Introduktion Förord

10

Kapitel

språkinriktad undervisning

1. Om

13

Utgångspunkter Varför behövs

en

13

språkinriktad undervisning?

13

Språkundervisningoch språkinriktad undervisning: delar Bokens

Kapitel

skolans

av

fortsatta

språkpolicy

17

upplägg

21

2. Didaktikens

Att använda

bakgrund

särdrag

och

23

språk i inlärningsprocessen

23

Den

språkinriktade undervisningens huvuddrag

25

Hur

fungerar språkinriktad undervisning?

30

Hur

språkinriktad undervisning

en

kan

se

52

ut

Uppmärksammainlärningsstrategierna Var befinner

58

jag mig? Observationsschema/

självskattningsskala

Kapitel

3. Att

förförståelse Ge

en

70

påbörja ett

arbete.

Motivation,

och interaktion

stadig

Didaktiska Var befinner

bas

att

73

bygga

vidare

på

74

förslag

81

jag mig?

—

Observationsschema/

självskattningsskala Kapitel

4.

Bearbetning

Att bearbeta

Didaktiska

102

och

till

skolspråket.

105

stoffet

106

förslag

111

Språklig stöttning kring Var befinner

fördjupning. Bron

texten

123

jag mig? Observationsschema/

självskattningsskala

144

avsluta

Kapitel

5. Att

språk i

lärande

ett

arbete.

147

pröva och bedöma i

Att

Bedömning av

den

språkinriktade undervisningen

förslag

Didaktiska Var befinner

148 162

jag mig? Observationsschema/

självskattningsskala

184

6. Att införa

187

Kapitel

språkinriktadundervisning

Språkpolicy och kvalitetsarbete

188

kring språkinriktadundervisning

Samverkan Samarbete

och skillnader

Geografi

mellan

ämnen

sida

197 208 209

och

konsumentkunskap Bild/praktiskt-estesiska ämnen

210

Ekonomi

212

Historia

213

språk Trä-och metallslöjd Naturvetenskap Biologi Undervisning i majoritetsspråk

214

Vård och omsorg

221

Matematik

221

Hem

Moderna

Skolledningens

och

språkhandledarens roll

210

216 217 218 219

222

225

Utvecklingsschema

Bilagor Inlärningsstrategier:en

Bilaga

1.

Bilaga

2. En checklista

Bilaga

3. Att

Bilaga

4.

Referenser

Register

använda

för

översikt

språkinriktadundervisning

SIOP-schemat

Exempel på skrivmallar och rekommenderad

229 232 234 237

litteratur

239 244

Introduktion

undervisning spelar språket en viktig roll för kunskapsutvecklingsom ser att mycket hänger på hur språket hanteras, kan mest fokusera sin planering på hur kunskaper och förmågor utvecklas effektivt och väva ihop språkutveckling och kunskapsutveckling. På så sätt blir undervisningen språkinriktad. En språkinriktad undervisning i olika ämnen definieras i boken som en undervisning som riktar in-sig på både på de ämnesmässiga och de språkliga målen, samt använder en didaktik som är kontextualiserad, främjar aktivt deltagande i muntlig interaktion och skrivande samt erbjuder riktad stöttning. Genom en språkinriktad undervisning leds eleven alltmer in i skolans språkbruk och så småningom även in i ämnenas tankesätt och språk. äratt stötta eleven i att utveckla Kärnan i en språkinriktaddidaktik sitt språkbruk och gå från en mera vardaglig till en mer skolrelaterad variant. Utvecklingen kan beskrivas som en lång väg mot målet som att ta många små steg. På högstadie- och elever klarar att nå genom blir skolans gymnasienivå språkbruk också mer och mer specificerat för olika ämnen och till och med yrken; därför talar vi där om ett ämnesspecifiktspråk, också kallat ämnesspråk eller fackspråk. Detta skiljer sig alltså från de mer generella, övergripandedragen i skolans språkanvändning,som i boken benämns som skolspråk. (Se figur 1). Sedan denna bok publicerades 2010 har många lärare arbetat med och det harlett till den. Vi har kunnat fånga upp en del erfarenheter i och Nederländerna har både Sverige förtydliganden. Utvecklingen i hur språkbruket medvetet kan utvecklas från ett gett nya insikter vardagsrelaterat språktill ett skolspråk. Denna nya utgåva har vi därforskaren för valt att anknyta i ännu högre grad till den kanadensiska och Cummins Jim skolspråk (Cummins 1984), begreppspar vardagseftersom hans fyrfältare på ett så tydligt sätt synliggör vardags- och skolspråkets olika dimensioner, nämligen kontextualisering och kognitiva krav. Vi har också valt att anknyta ännu tydligare till den australiensiska forskaren Pauline Gibbons tankar om den viktiga stöttningen när eleverna till ett skriftspråkligt går från ett muntligt språkbruk (Gibbons 2013). Tankegången förtydligas genom hela boken och har blivit en tydligare röd tråd genom kapitlen 3, 4 och 5, där den synligmed en av visualisering fyrfältaren. görs I all en.

De lärare

skiljersig

i

som

har

a då kallas

Figur

1

det

Språkbruk.

åren vad gäller användMycket har också hänt under de senaste IKT i I 2 diskuteras hurolika av ningen undervisningen. kapitel digitala verktyg kan integreras i undervisningen och stärka en språkinriktad didaktik. Vi är dock medvetna om att nya digitala redskap dyker upp

och kanersätta

de program

och appar för

vi nämner.

läroplanerna grundskola och gymnasium. finns idag starka språkliga inslag. Kursplanerna i vilket ämne som helst innehåller uppräkningarav förmågor som tolka, analysera, föra resonemang reflektera, värdera mm, förmågor som i allra högstagrad är språkliga. De nya läroplansdokumentenhar också ett starkt formativt förhållningssätt som passar utmärkt i en språkinriktadundervisning. På ett helt annat sätt än i tidigare läroplaner betonas hur läraren explicit ska visa eleverna på språkliga strategier och modeller. Vi visar genom hela boken att en språkinriktaddidaktik stämmer väl in på både läroplanen för grundskolan (Lgr 11) och läroplanenför gymnasieskolan (Gy 11). I kapitel 6 preciseras detta ytterligare genom till direkta hänvisningar olika ämnen. Kapitel 5 om bedömninghar förnyats och är nu anpassat den svenska kontexten för bedömriing. Vi tackar alla som med sina kommentarer har bidragit till denna I de nya

upplaga, och vill speciellt nämna Maria Kouns som gett oss data ur sitt avhandlingsmaterial (återfinns i kapitel 5), samt Anna Kaya och när det gäller förslagen till arbete Hanna Stehagen för kommentarer nya

med

IKT.

Malmö

Utrecht, maj 2014 Hajer, Theun Meestringa, samarbete med Annika Löthagen

Maaike i

—

Förord Av

Inger Lindberg, professor

svenska

Den

skolan

är inte

och kulturella

eleverna vilket

i den

innebär

föräldrarna

tvåspråkighet,Stockholms

universitet

längre sig lik. Dagens klassrum präglas Det gäller inte minst elevernas språkliga

aldrig förr. har 1820 av bakgrund. I den officiella skolstatistiken svenska skolan idag vad man kallar utländsk bakgrund, att de antingen själva är födda utomlands eller att båda

mångfald som

av

i

är födda

i ett

annat

land.

I storstäderna

är dessa

elever

betydligt fler; i Malmö har t.ex. över hälften av eleverna utländsk bakoch Göteborg ca 30 240. I enskilda skolor kan grund och i Stockholm andelen vara och mellan 75 och 100 26. betydligt högre ligga Den språkliga mångfalden i skolan återspeglas bl.a. i de ca 140 modersmål som finns representerade bland dessa elever. Skolans flerspråkiga elever är alltså inte en enhetlig grupp med likartade förutsättningar och behov. Sinsemellan uppvisar de faktiskt fler skillnader än likheter; de har en varierande språklig, kulturell och social bakgrund, de är i skiftande åldrar, de hartillbringat olika lång tid i Sverige, lever i

integrerade såväl som sina språk i

dessutom elever mar

har de förstås

och behärskar segregerade bostadsområden Precis som alla andra utsträckning. också skiftande personligheter, intressen, drömvarierande

och

talanger. Flerspråkighetentar

försig alltså många uttryck och elevernas och lära på svenska är därför precis utsättningar att kommunicera som deras behov av särskilda språkliga insatser i skolan, högst varierande. I Sverige har elever med andra modersmål, till skillnad från i många andra länder, tillgång till särskild undervisning i svenska som

andraspråk och modersmål under hela skoltiden. Särskild svenskundervisning ger de flerspråkiga eleverna möjlighet att utveckla sitt andraspråk utifrån sina egna förutsättningar medan modersmålet är en viktig länk mellan skolan och elevernas övriga liv och dessutom ett oumbärligt kompletterande verktyg för kunskapsutvecklingen för många elever Men forskningen visar att det tar lång tid att utveckla skolrelaterade språkfärdigheter på ett andraspråk och skolans satsningar på flerspråkiga elever måste därför vara långsiktiga och omfatta all undervisning. Isolerade insatser med några timmars undervisAlla lärare ning i modersmål och svenska som andraspråk räcker inte. behövs i det språkutvecklande arbetet. Att säga att språket är nyckeln till skolframgång är ingen överdrift. 10

i

för skolans

ämnesundervisningförutoch kontroll över ett specialiserat fackspråk. Varje nytt ämne i skolan innebär på så sätt också ett möte med ett nytt språk av och språkbruk som karakteriseras speciella och delvis ämnesspei olika typer cifika språkliga drag. Men studier av språkliga mönster av skolrelaterad språkanvändningavslöjar också många gemensamma därför i den engelskspråkiga och ämnesövergripandedrag. Man talar litteraturen ofta om ett mer ”akademiskt” generellt skolspråkmed klar koppling till det skrivna Det är ett språket. språk som inte är som skolbarn från olika miljöer i mycket modersmål för någon men varierande utsträckningförberetts för och kommit i kontakt med före För elever från miljöer där hemmets skolstarten. språkanvändningsmönster överensstämmer med skolans kan det kanske vara möjligt att utan särskild vägledning ”snappa upp” de språkliga mönster som särskild värderas i skolan och integrera dem sitt eget språkbruk utan pedagogisk mediering. Andra elever, i synnerhet de som vuxit upp med begränsad kontakt med majoritetsspråketoch har sämre tillgång till modeller för ett skolrelevant språkbruk utanför skolan, har betydligt Meningsskapande sätter tillgång till

svårare

att

inom

läsa mellan

ramen

raderna

och avgöra vad

som

förväntas

av

dem.

synlig, explicit systematisk språkutvecklande undervisning på de språkliga krav som ställs inom olika skolämnen är därför en förutsättning för att alla elever, oavsett språklig, kulturell och besocial bakgrund ska kunna ta del av skolans undervisning med full i och skolan. hållning lyckas I utvecklingen av undervisningsformer och arbetssätt med fokus på flerspråkigaelever kan erfarenheter från andra länder vara ovärderliga. I Sverige har erfarenheter och Nordamerika från framför allt Australien haft stor betydelse för att öka kunskapen om lärandets språkliga dimensioner och språkutvecklandeundervisning för flerspråkigaelever Med denna bok får vi möjlighet att ta del av viktiga erfarenheter från att utveckla en medvetenNederländerna där man satsat på språklig het och en språkdidaktiskkompetens hos alla lärare för att på bred front stötta eleverna inför de språkligautmaningar som lärandet i olika ämnen innebär Boken utgör en rik inspirationskälla för alla lärare vill utveckla sin undervisning genom en systematisk integrering av som språk och ämneskunskaperMed utgångspunkti några inledande allmänna och vägledande principer erbjuder denna matnyttiga handbok en rad konkreta och praktiska exempel på språk- och kunskapsutveckkommer lande arbete i ett flertal olika undervisningsämnen,som varmt att uppskattas av många lärare i den dagliga skolpraktiken. En

och

baserad

Inger Lindberg 11

Om

språkinriktad undervisning

Utgångspunkter skott mellan språk, lärande och tänkaninga vattentäta undervisning utvecklas kunskapen via språket. I skolan har eleverna vitt skilda språkfärdigheter och när undervisningen inte ges på modersmålet kan själva skoölspråket torna ett upp sig som hinder elever i möter också skolor mångkulturella just Flerspråkiga den problematiken inom undervisningen som Därför ges på svenska. är utvecklingen av deras färdigheter i själva skolspråket ett viktigt mål, speciellt för språklärarna. Den målsättningen måste samtidigt även genomsyra övriga skolämnen; eleverna behöver en högkvalitativ undervisning där man fokuserar både på språk och ämneskunskaper En språkinriktad undervisning innebär att eleverna lär sig att använda det ämnesspecifikaspråket muntligt och skriftligt. Den här boken förklarar hur man främjar deras utveckling optimalt, både vad gäller språk och ämnesinnehåll, och ger lättillgängligaförslag på hur det dagliga arbetet i klassrummet kan läggas upp. Det

finns

de: inom

all

:

Varför behövs

en

språkinriktad undervisning?

Språkbruket vid undervisningen i de högre årskurserna ställer ofta för höga krav på flerspråkigaelever Det leder till att vissa får utkämpa en oövervinnerligstrid. Eleven skapar sig en negativ självbild och börjar tvivla på sina kunskaper och möjligheter och konsekvenserna för den kan bli fortsatta skolgången ödesdigra. den stöttning de behöver måste lärarna ha insikt Föratt ge eleverna i sitt ämnes språkliga krav och veta hur elevernas språkutvecklinggår 13

19 OM SPRÅKINRIKTAD

UNDERVISNING

till. Det är då det blir

tydligt vilken klyfta eleverna måste överbrygga för att förstå det ämnesspecifikaspråket fullt ut, och hur viktigt det är att planera undervisningen så att eleverna kan ta detta överbryggande Ämnesläraren har en roll i att central bistå med språklig stöttning steg. och sporra eleverna till -att bemästra skolspråket.

Från

vardagsspråktill skolspråk

Alla barn

har väl någon gång

sett

hur

en

i

sockerbit

en

svinnet, eller åtminstone blir osynlig, efter en liten stund. eller Det är med den här upp sig”, säger mamma pappa.

dagskunskaper kemilektionerna

i

bagaget räcker

kommer till

eleverna

som

det inte

med

att

kunna

kopp sortens

skolan.

säga

att

te

”Den

förlöser var-

Men

på

sockerbiten

”Llöser upp

sig” eller ”smälter”. Där talar läraren istället om det som ”fenomen”,som ett exempel på hur man kan blanda fast materia med vätska. Eleverna får lära sig att sockret övergått i en annan ”form” eller ”fas”. Nu introduceras det som ”materia”, och den här materian är något helt annat än sockerbitarna hemma i skafferiet. Med andra ord: kemilektionens abstraktionsnivå ställer krav på höga ett helt annat språkbruk än det som eleverna har med sig hemifrån. I den bästa av världar förklarar läraren det ämnesmässiga perspektivet och terminologin som hör till med hjälp av olika experiment, ett

så

att

eleverna

både kan

se

och samtala

om

det

som

händer. Men

i

praktiken får eleverna ofta ta det stora klivet mellan vardagskunskamed en läromedelstext per/vardagsspråkoch fackkunskaper/skolspråk som enda stöd. Deläser då till exempel:

Lite

längre fram

ska de dessutom

och måste då kunna

14

mer

än

att

uttrycka sina kunskaper skriftligt bara läsa; efter att ha tagit sig igenom

OM SPRÅKINRIKTAD

får de kanske

texten

i

uppgift

att

på frågan: ”Vad

svara

är

UNDERVISNING

+

1

sönder-

en

fallsreaktion?” Graden

är inte

abstraktion

av

det enda

ket från

först och

skiljer lektionssprå-

som

Eleverna vardagsspråket.Uttrycksmedlen den och sedan formulera deni själva sig nya kunskapen skrift, med ämnets specifika terminologi, för att visa om de ta

är annorlunda.

till

ska tal lärt

sig något. på biologikursen måste eleverna till exempel ha tillägnat undervisningen så pass att de kan besvara frågor ”Vadär en peristaltisk rörelse?” och ”Vad är emulgera?”.Men

En bit in

sig och som:

inte nog

bearbetat med

måste

det. Dessutom

använda

de kunna

ämnes-

olika

redogöra för hur de

hängerihop. Några exempel: specifika ”Vilka matsmältningsorgan levererar tarmsafter vars enzymer bryned kolhydrater?”,”Vilka näringsämnen absorberas av tunntarter och

termer

varför din

”Förklara

men?” och

måste

mat

fiberrik”.

vara

krävs

Här

som tillämpa ”avsöndpåverkan av”, ”process”, ”absorbera”, Den färdigheten måste de läsa sig ra”, ”avlöpa”,”innefatta” o.s.v. till i långa, kompakta texter i biologiboken. Dessutom måste de förstå lärarens genomgångar. Detta ställer stora krav på elevernas språkkunskaper samtidigt som komplexiteten i ämnesinnehållet växer. Eleverna stöter samtidigt på en uppsjö andra begrepp i övriga skolsamma ämnen. Ibland används t.o.m. beteckningar i olika ämnen, med olika betydelse: ”att isolera” i naturkunskap betyder något men annat än ”att leva isolerat” i geografi; ”marknadsplats”i historia betyder något annat än ”marknad” i företagsekonomi;”snö, is och vati geografi anges som tenmassor” ”vattnets olika former” i kemi. I nästa kapitel fördjupar vi oss i skillnaderna mellan de språkfärdigi i heter som krävs vardagslivet och skolan.

att

eleverna

kan

uppsättning ämnesspecifikaord

stor

en

”funktion”,”under

på språkinriktadundervisning

Alla vinner

reella

Det finns grupper

dervisning. som

skillnader

Traditionellt

ger dem I decennier

föräldrarnas

De kommer ett

i

språkanvändning mellan

har medelklassens ofta från

en

försprång gentemot har

skolan

förmåga att

därför stötta

barn från barn

till

ta

ett

sig unspråk

lägre samhällsskikt.

metoder för

samhälls-

olika att

miljö med

intellektuell

utvecklat sina

lättare

barn

för

att

på

detta

med

ett

annat

att

stimulera

sätt

minska

skillnaderna. Elever

som

under sina

första år växt

upp

språk kan 15

19

OM SPRÅKINRIKTAD

UNDERVISNING

lätt hamna

underläge i undervisning på majoritetsspråket. Anledatt de lågpresterar tillskrivs ofta att de talar ett minoritetsningentill språk. Men den uppfattningen har motbevisats av forskning om andraspråksutveckling och språklig variation. Många flerspråkiga elever vissa elevers är ännu bara på väg att bli helt tvåspråkiga, även om kan av att nivå ge intryck ligga på samma färdigheteri andraspråket som en elev med svenska som modersmål. Att lära sig ett nytt språk tar tid. Alla som mycket lång någon gång lärt sig ett nytt språk vet det går att föra ett intressant samtal i något att det dröjer länge innan avancerat ämne på det nya språket. Det gäller speciellt för elever i de högre årskurserna som håller på att lära sig sitt andraspråk. Ofta har de alltså redan förvärvat en god språkfärdighetpå många plan, men färdigheternasom krävs för framgång i skolan släpar fortfarande efter. och samhället i stort. Flerspråkighetär av stort värde för barn, vuxna Därför är det positivt om undervisningen bidrar till att utveckla ett avancerat språkbruk i fler språk än majoritetsspråket. Av den anledelevernas bör lärarna även uppmuntra utveckling i modersningen i

målet.

Bristperspektivet, som går ut på att det är de flerspråkigaeleverna har problem, kan ifrågasättas: är det inte snarare själva skolan som de ska hitta nya lösningar och anpassa till sig nya omständigI den här boken inriktar heterna? vi oss framför allt på lärarens och arbetslagets roll i arbetet med att bygga upp elevernas språkfärdighet. I arbetslaget kan ämneslärare samarbeta med specialpedagoger, svamodersmålslärare som i lärare, studiehandledning och andra former kan stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling. Då är grunden en genuin förståelse för både språk och lärande. Den insikten ger en enorm potential att vända skillnader i språkfärdighetbland eleverna i skolan till något positivt. I boken visar vi därför hur man genom dagligt arbete i klassrummet kan överbryggaklyftan mellan vardagsspråk och skolrelaterat språk. Vi vill få lärarna att utnyttja de didaktiska möjligheternaatt stötta sina elever, så att dessa lyckas ta steget till det avancerade skolspråk som krävs för lyckade studieresultat. En språkinriktad undervisning gynnar alla elever, även de med majosom sitt modersmål. När man arbetar ritetsspråket parallellt med ämnesinnehåll och språk får ämnet en mer och ingående noggrann behandling, så de här dubbla målen kommer inte bara andraspråkseleverna tillgodo. som

16

OM SPRÅKINRIKTAD

Behovet

av

en

UNDERVISNING

e

|

språkpolicy

Många skolor

vet

att

alla

lärare

måste

dra

sitt

strå

till stacken

när

gäller elevernas språkutveckling och att de lärare som undervisar i majoritetsspråket har ett särskilt ansvar här, i och med sina speciali Men elevernas kunskaper språkutveckling. språk- och kunskapsutveckling är inte bara de enskilda lärarnas sak utan hela skolans. På vissa skolor har man samarbetat över ämnesgränserna och tagit fram En en sådan språkpolicy. policy gäller skolan som helhet och innebär att i kursplanernas anda följa elevernas språkutvecklingoch använda språklig stöttning i undervisningen. Denna undervisning ska tillämpas i språk som i övriga ämnen. såväl på lektioner lärare Många efterlyser verktyg och metoder för att arbeta språkutvecklande. Att komma med attraktiva men lösryckta tips vore enkelt. Men om man vill arbeta genomgripande med språkutvecklingen börjar man lämpligtvismed ett projekt eller ett tema och då räcker det inte med några få råd på vägen. I den här boken har vi sammanställt olika didaktiska förslag,där språk och ämnesinnehåll bearbetas paraldet

'

».

lellt.

språkutvecklarebehöver man ytterligare professionalisering, alltså en vidareutbildning med teori och både praktik. Det räcker inte med att läsa enstaka texter eller artiklar om didaktiska aspekter utan någon egentlig kontext. En bör innehålla en språkpolicy plan för kompetensutveckling för alla så att de erövrar en bred lärare, kunskapsbasi att arbeta språkinriktat. Den här boken vill ge en bas för den språkdidaktiskakompetens som För

att

ett

kunna

axla rollen

som

led i sin

varje lärare behöver utveckla.

Språkundervisningoch språkinriktad undervisning: delar av skolans språkpolicy Språkpolicyn anger en skolas framtagnastrategi för hur undervisningen elever ska gå till. Där finns riktlinjerna för av den heterogena gruppen språkundervisningen,språkets roll i undervisningen och lärarnas samverkan kring elevernas språk- och kunskapsutveckling. Språkpolicyn är en av skolans åtgärder för att bevaka kvaliteten i undervisningen och elevernas utveckling. Därför innehåller den även en kartläggning av elevernas språkutveckling.Att följa utvecklingen på det här sättet, att samla kunskap om vilka språk de växer upp med och vilka genom språkkontakter de har i och utanför skolan, leder till att ämneslärare, språklärare och övriga lärare lättare får syn på elevernas språkliga framsteg. 17

19 ÖM

SPRÅKINRTIKTAD

UNDERVISNING

ska sporras till optimal utveckling är det viktigt på skolans arbete, med de här centrala direktiven:

Om eleverna en

helhetssyn Alla tet.

lärare Om

grund

av

De måste

bekräftar

förstärker

och

att

ha

flerspråkiga identi-

elevens

känner sig accepterade eller respekterade på att lära sig något i skolan. sin bakgrund dör motivationen

eleverna få

sig erkända

inte

möjligheteratt och

stöttade.

vidareutveckla Lärarna

måste

medvetna

vara

känna

språk och

sina

hur

om

viktigt det är att de undviker bristperspektivet och istället har höga förväntningarpå och förtroende för elevernas utveckling. Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse,med det språkliga innehållet i fokus. Det här är en av lärandets grundläggande aspekter; eleverna måste få använda sig av vad de redan har olika språk, och vad delärt. lärt sig, även om det kan vara genom intresse för eleverna och deras sig om olika språk. Ett uppriktigt värld också utanför skolan ligger till grund för undervisningen och ska uppmuntras Lärare ska veta

inom

hur

lärarkåren.

man

bistå

bygger upp inlärningensteg för steg:

eleverna, genom att först tillsammans göra det skriver kunna själva. Läraren kan t.ex. visa hur man som

port genom ge eleverna en mall för detta. Genom samarbete i lärarlagetska skolan arbeta

måste

de sedan en

labbrap-

att

målmedvetet

med

bygga ut skolspråket: genom skolåren ska eleverna utöka sina färdigheter i det kognitivt akademiska språk som man bara möter i undervisningssammanhang. Mångahar inte möjlighetatt lära sig de få de kunskaperna utanför och därför måste skolan, skolspråket

att

under lektionstid.

Språketär människans främsta redskap för att tänka, kommunicera Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker känslor kar och förstår hur andra

känner

betydelsefullt för att kunna livsåskådningar,generationer

är

svenska

18

som

andraspråk)

och tänker. Att ha förstå

och

ett

samhälle

språk möts. (Lgr

11 ämnet

verka

och

rikt och varierat

i ett

och

och lära. tan-

språk.

där kulturer, svenska

och

OM SPRÅKINRIKTAD

Språkundervisning undervisning —

i

UNDERVISNING

»

1

språk

språkpolicy måste man hålla isär begreppen språkundervisning språkinriktadundervisning. I språkundervisningi majoritetsspråket eller modersmålet är det själva språket som står i fokus. Det handlar om att lära sig att använda språket i olika muntliga och skriftliga att skriva ett brev, läsa en dikt, föra en diskussion o.s.v. genrer; Därigenom lär man sig också att se på språk och att tala och skriva om språk med ett adekvat på de olika ordklasserna metaspråk, t.ex. namnen eller benämningar på olika textgenrer. Språkundervisningenssyfte är även att få upp elevernas för det är ett ögon för språkliga nyanser, faktum att kraven på hur man använder språket växlar beroende på situationen. Ett brev till en vän ser exempelvis annorlunda ut än ett I

en

och

19

19 OM SPRÅKINRIKTAD

UNDERVISNING

skriftligt klagomål till

kommunen

kan behöva bli medvetna

om

eller

PM

en

till

nyanserna

en

kollega.

formellt

mellan

Eleverna

och informellt

språk, mellan standardspråk och dialekt, mellan ungdomsspråk,skolspråk och fackspråk. Eleverna behöver inte lära sig alla skiftningar, att behärska standardspråket är viktigast. Dock är det bra att vara en medveten om skillnaderna och kunna hantera dem. Det är styrka kunna

att

med de olika

handskas

Gibbons

ningen (se vidare

förekommer i

som

genrer

undervis-

2013).

Språkinriktad undervisning

—

språk i undervisning

själva ämnesinnehållet med tillhörande kunskafärdigheter undervisningens fokus. Varje ämne har en egen terminologi, sitt eget ämnesrelaterade språk. Därför är det viktigt att ämneslärarna är väl förberedda på att tackla de språkliga utmaningar listor med facktermer eleverna kan stöta på. De kan sammanställa och andra ämnesspecifikaord som de vet brukar vålla svårigheter.Ett

Inom

alla ämnen

ska

per och

vara

sätt

annat

underlätta

att

skriver

man

för eleverna

är modeller essäer

labbrapporter, instruktioner,

för hur

och mallar och andra

texttyper

ämnet kräver.

som

Innebörden

olika

av

ord och

uttryck skiljer sig

ofta

åt mellan

skol-

Läraren måste vara redo att förklara de olika betydelserna. exempel: ”Om jag trycker på A fortplantar sig ljudet 10 gånger snabbare” (fysik) och ”driften att fortplanta sig är medfödd” (biologi). Inom den språkinriktade undervisningen är språkutvecklingenett medel för att utveckla ämnesinnehållet. Läraren kartlägger det språk eleverna har med sig när de börjar med ett nytt ämnesområde och försöker förutse eventuella kan Att som det ämnet medföra. nya problem lära sig ämnesterminologinär ett delmål i undervisningen som löper parallellt med att tillgodogöra sig innehållet. Eftersom språkinriktad undervisning kan tillämpas vid alla lektioner, inte bara på språklektioner eller som stödundervisning,utgör den en stor del av en skolas Det är av stor vikt för elevernas språkpolicy. skolframgång att de lär inom sig tillvägagångssättför att kunna läsa och förstå faktatexter ämnena.

Två

t.ex.

och

so

Genom

andra

eller

no.

att

färdigheterfrån va

ett

de läser och skolan.

ämnesadekvat

ämnesinnehållet. genom

20

att

får fundera

eleverna

när

förklara

Men

över

skriver,

de behöver lärarens

ännu

försöker en

begrepp, i samtal med sig kunskaper och hjälp med att förvär-

är det lätt hänt

språk, annars

Lärare

olika

får de med

ofta

gång,

reda

förenkla

att

de missförstår

språkliga missförstånd språket och undvika äm-

ut

OM SPRÅKINRIKTAD

för med

UNDERVISNING

1

undervisningsnivånsjunker. fingrarna vad gäller elevernas språkfel eller mödosamma formuleringar, de tänker att kunskapen att förenkla nog har nått fram ändå. Men genom undervisningen eller sänka de språkliga kraven stjälper läraren eleverna. Då är det bättre att de fårfler tillfällen att använda ämnets terminologi, och läraren har många möjligheter att stimulera dem till det: genom att ge positiv och konstruktiv dem respons på det eleverna säger och skriver, motivera att och att formulera sina anstränga sig frågor omsorgsfullt, ge dem feedback på deras språkbruk och hjälpa dem med hurde skata sig an ämnet och det språk som hörtill. Med andra ord: genom en språkinriktad undervisning, där eleverna hamnar i en uppåtgåendespiral. Här behövs en policy där hela skolan väljer att utveckla en ny didaktik och för den. skolledningen har ansvar Denspråkinriktade undervisningen svarar väl mot en samtida och mer interaktiv, innehållsrik och strategiskt orienterad språkdidaktik. Dock ärrollbestämningen för de inblandade lärarna viktig. Trots allt förväntas ämneslärarna ta hänsyn till språket i sitt ämne när de undervisar. Kan alla lärare leva upp till det kravet? Har alla de kunskaper som krävs? Vilken roll har språkläraren i nya samarbetskonstellationer? Hur ser riktlinjerna för ämnet ut i de nya undervisningsformerna? Och vem bestämmer dem? Vem bevakar dem? Det är angelägnafrågeställningarsom borde diskuteras på varje skola. nesspecifika uttryck. Lärare

fortsatta

Bokens

Det

också

tenderar

att

se

sig

att

mellan

upplägg

Fortsättningsvis följer en sammanställning av erfarenheterna rötter

sina

har

valt

i den att

ge

lärare

intrycket

avsikt

eller

språkinriktade undervisningen exempel på många olika arbetsformer, att

alla metoder

måste

användas.

genomförbart. Istället

praktiskt som verkar intressantast väljer ut de arbetsformer tillämpar dem i sin egen undervisning. Om de eller börjar kännas slitna efter ett tag är det bara exempel

som

i Nederländerna.

ens

Men

vilket det är

föreslår

att

ärtill

Vi

kan ge inte

vi att

vår

läraren

och diskuterar inte

har

eller

belåtenhet

plocka några

nya

från listan. tänkt

inspirationskällaoch uppslagsverk än som bok. Redogörelser för metodernas en teoretisk teoretiska bakgrund harfått stå tillbaka för att ge de praktiska exemplen mycket utrymme. Dessa är hämtade från ett flertal olika skolämnen och undervisningsDet är i sammanhanget omöjligt att presentera situationer. specifika Vår bok är

mer

som

21

19 OM SPRÅKINRTIKTAD

UNDERVISNING

för alla ämnen, men egna kan vara

metoder ämnen

direkt

ändet

överförbara

mellan

innehåller

även

nyttiga

de

förslag som

att

känna till.

handlar

om

andra

Många arbetssätt

är

ämnena, så hoppa inte över dem!

bakgrund till språkinriktad undervisning och konkreta förslag och tumregler för undervisningen, som kan provas och tillämpas i den dagliga verksamheten. Utifrån Jim Cummins fyrfältare skissas hur ett tema-arbete kan planeras från vari följande tre dagsspråk till skolspråk. Planeringsstegen presenteras Här finns mekapitel som innehåller många praktiska arbetsformer. toder för hur ran introducerar ett nytt tema, med tonvikt på hur man aktiverar elevernas förförståelse,fokuserar på temat och ger utrymme för interaktion. kan arbeta med språklig Boken tar också upp hur man Boken

stöttning, kontextuellt innehållet.

en

kortfattad

stöd

och interaktion

i samband

med

ämnes-

Slutligen beskrivs hur man kan uppmärksammasambandet. mellan språkfärdighet och ämnesmässiga mål vid tester och bedömmen också hur ningar, språkinriktadundervisning tillämpas specifikt i enskilda

22

ämnen.

Didaktikens

Att använda Föreställ inte

en

dig

och

bakgrund

särdrag

2

språk i inlärningsprocessen en

bokstav

helt

språklös lektion

blir läst. Kanske

i

där inte

fysik

kan eleverna

komma till

ett

ord

insikt

yppas, om

be-

”expansion” och ”krympande”bara genom att observera när läraren gör ett experiment framme vid tavlan men utan att använda av eller kontrollera den nya kan de kommunicera sig omöjligen språk kunskapen. Vissa elever gör antaganden utifrån vad de sett och klär dessa i formuleringar de redan kan, men för de flesta blir den nya kunsvår ta till utan ord att förståelsen att skapen sig bygga på. Om eleverna ska få nya insikter och kunna förstå abstrakta begrepp, måste de både

greppen

—

som

hände under

det med varandra

och läraren.

läsa

om

vad

laborationen

och varför och diskutera

språk fungeraralltså inte undervisningen. Läraren måste bygga Lärare som utgår från att eleverna redan upp skolspråket successivt. inte att lyckas. I har en väl utbyggd språkfärdigheti ämnet kommer språkinriktad undervisning utgår man istället från att eleverna behöver hjälp med att bygga upp ett skolrelaterat språk. Därför används ett i hela sätt genomtänkt språk på inlärningsprocessen. Utan

Många skolor har idag insett att språk och inlärning inte alltid automatiskt går hand i hand och det är därför den språkinriktade underDen har vuxit fram på skolor med många visningen har utvecklats. flerspråkigaelever, men också på skolor med elever från socialt un23

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

derprivilegierade miljöer där man hemma talar en dialekt som avfrån standardspråket. Det har varit nödvändigt att investera i en minskar i som och skillnaderna resulundervisning kompenserar tat, Även den framtida övergångentill högskolansännu mer utpräglat akademiska språkbruk är en anledning till att man fokuserat på språkinriktad undervisning. Språkinriktadundervisning utgör en del av en bredare språkpolicy. Här samarbetar språkläraremed andra ämneslärare för att ge eleverna riktad stöttning så att de inte snubblar på det skolrelaterade språket i onödan, utan istället får hjälp att klara både ämnet och dess specifika terminologi. Språkinriktadundervisning har rötter i andraspråksundervisningen för flerspråkigaelever men passar alla, eftersom alla elever behöver lära sig det skolrelaterade om detgäller språket,oavsett praktiska yrkessituationer eller mer akademiska studiesituationer Språkinriktad undervisning kan helt enkelt sägas vara god undervisning och visst stämmer det, men god undervisning uppstår inte ur tomma intet. Läraren måste arbeta aktivt med det, och belöningenär tillfredsställelsen i att bedriva en välfungerandeundervisning. Som en lärare i en yrkesklass sa: ”Det har blivit roligare att vara lärare. Med mitt gamla sätt att undervisa behandlade eleverna som om de jag nog var mindre än de är och visade alltid allt i förväg. Nu när de bidrar mer själva ser jag stor skillnad i deras inlämningsarbeten.” viker

Skillnader Den

mellan

elever

språkinriktade undervisningen bygger på erfarenheten

finns någon genomsnittselev och att visningen om alla elever ska få komma till inte

man

måste

sin rätt.

anpassa

Klassrummen

att

det

under ska

återspegla det öppna, mångkulturellaoch alltmer komplexa samhället. Elever skiljer sig bl.a. åt på följandepunkter: Bakgrund Tidigare erfarenheter från skolundervisning och allmän livserfatenhet (inom och utanför skolan, i olika länder och med olika modersDet är den bakgrunden som mål) utgör elevernas referensram. påverkar omfattningen av deras ordförråd, som de på ett meningsfullt sätt ska koppla ny kunskap till. Även kulturen som råder hemmavid (läsande, berättande) formar ordförrådets omfattning. Välbefinnande,motivation, självständighet I en god inlärningsmiljökan eleverna i stor utsträckning vara sig och känna själva sig accepterade. +

+

24

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

Inlärningsstrategier

e

olika med skoluppgifterna. De skiljer sig åt ifråga arbetsplanering, associationsbanor, bearbetningsstrategier, lässtrategier och bedömningenav sina egna insatser. Inlärningsstilar Elever skiljer sig också åt beträffande preferensernai inlärningssätt och vad de känner sig väl till mods med. Många inlärningsproblem av handlar om en kombination elevens inlärningsstil och färdiglärarens sätt att undervisa och ämnets karaktär. heter, Elever handskas om

e

»

Språkfärdighet språk än majoritetsspråket/undervisningsspråket ingen nytta av dessa kunskaperi skolan. Där ställs det stora krav på att kunna använda sig av just detta andraspråkvad gällerordförråd och färdigheteri att läsa, tala, lyssna och skriva. På alla dessa områden går elevernas färdigheterisär och det är också svårt för läraren att få en bra överblick över vad eleverna egentligen kan. Ofta

talar

men

eleverna

fler

har

aldrig passa alla olika elever Därför interagera mycket med sina elever för att kunna undervisa dem på högsta möjliga nivå. Om man strävar efter att aktivera som över och entusiasrnera får man elever reflekterar ämnesinnehållet, blir allt bättre på att arbeta enligt ämnets krav och kan kommunicera att till kring innehållet. Den språkinriktadeundervisningen tar hänsyn eleverna är olika, siktar högt vad gäller tankemässiga färdigheteroch förser lärarna med verktyg för undervisning i heterogena klasser Förfabricerade

måste

Den

läromedel

kan

läraren

språkinriktadeundervisningens huvuddrag

25

29 DIDAKTIKENS

OCH

BAKGRUND

SÄRDRAG

Exemplet. ovan Det blir tydligt nämligen:

vi

om

språkinriktadeundervisningen kan se ut. jämför med följandeomskrivning av begreppet,

hur den

visar

Undervisning i andra ämnen än språk, där det fackmässigainnehålspråkfärdighet som bör till byggs upp parallellt genom en systematisk utveckling äv det ämnesspecifikaspråket,med särskild uppmärksambetpå elevernas aktiva användande av det ämnesordförlet och den

råd

krävs.

som

undervisningen kännetecknas av att ämneskunskapet språkfärdighet(både allmän och ämnesinriktad) och inlärningsstrategier (också rent språkliga sådana) integreras med undervisningens mål. Didaktiken är utformad för att aktivera eleverna, främja den korrekta förståelsen av nya begrepp och stimulera elevernas språkatt de får och skriva om varför tala ämnet. Men är produktion genom det då så viktigt att tala och skriva? Och vilket stöd behöver eleverna för att lära sig tala och skriva om ämnets innehåll på en mer avancerad nivå? I det här avsnittet går vi in på de bakomliggande orsakerna. Denspråkinriktade

Att

lyssna

Det är

närläraren

skapasig

aktuella

stoffet. kan

man

av

eleverna

var

hör eleverna

hon kan

ibland

26

och läsa

en

som

prata

uppfattning

Då kan

man

befinner

om

och läser det de skrivit i vilken

också bedöma

lärare ha svårt

sig

att

om

veta

som

mån detillägnar

de är om

på

rätt

eleverna

han/

sig det spår.Men verkligen

DIDAKTIKENS

har förstått.

följer två lektionsexempel

Nedan

illustrerar

som

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

2

svårig-

heterna.

Exempel 1 geografi Exemplet visar hur en —

Eleverna

ger

konstbevattning?”I vatten”

läraren

som

klass

många olika korrekt

ge de olika

i årskurs

svar

facit

har

svar,

vilket

svaren?

8

svarat

på frågan: ”Vad läraren

angett

ger två

på menas

ett med

”Artificiell

geografiprov. irrigation/ tillförsel

av

många poäng ska poäng. Vad är anmärkningsvärt med formuleringHur

arna?

s på-artificiella

la

tificiell'vattentil

Läraren

gav två

poängtill

svaren

markerade

med y, de andra

fick noll

poäng. bedöma

verkligen har förstått är svårt. För hur någon lärt sig formuleringarna utantill och skrivit ner dem utan att ha reflekterat över dem eller om de verkligen förstått innebörden och formulerat sig självständigt?Svaren är verkär ligen inte enkla att bedöma som rätt eller fel. ”Vattenförflyttning” med det kan vara så att eleven utju exempelvis inget vedertaget ord, trycker sina tankar på ett kreativt sätt. Och är det självklart att man Att

ska

man

förstått

bara

alla elever

om

kunna

för

veta

att

om

man

använt

det korrekta

ordet

”artificiell”? Kan

27

2

6

DIDAKTIKENS

SÄRDRAG

OCH

BAKGRUND

”fyllapå” och ”tillägga”är synonymer för ”tillföra”? Är ”artificiell tillförsel av vatten” (svaret i facit) och ”tillförsel av artificioch inte tillförseln) som är artificiellt ellt vatten” (här blir det vattnet samma sak? verkligen Om lärareninte stöter på de här formuleringarna förrän det är dags för provskrivning finns inte mycket att göra. Därför är det viktigt att den nödvändiga språkliga stöttningen i god tid läraren ger eleverna före ett prov. Om de får hjälp med uttryckssättenredan i början av ett nytt moment kan språk och ämneskunskaperbyggas upp jämsides. man

säga

att

Exempel

-

matematik

exempel från matematiken genomgång av diagram skrev elever diagram dehittat på själva: Här

får

2

ett

de: ”Grafiken visar

Menar

sambandet.

illustrera i årskurs

mellan

5

svårigheterna.Vid följande text till

en

en

ett

bils ålder och hur

värd”, eller ”Ju äldre bil desto billigare”eller tvärt om gamla, antika bilar stiger priset igen”? De här barnen saknar elementära uttrycksmedel för att formulera sambanden som uttrycks i ett diagram. De behöver få en målmedveten träning i detta. Språkfärdighetenska hela tiden vara ett uttalat mål, parallellt med förvärvandet av ämneskunskaperFör att eleverna ska komma till djui ett ämne är det viktigt att de kontinuerligt får arbeta pare insikter med egna formuleringar och hela tiden frågar sig hur man uttrycker sig i olika sammanhang. Därigenom kan läraren kräva ett korrekt språkbruk när det är prov. är

mycket den ”Med riktigt

Att vända

en

nedåtgåendespiral

skiljer sig ofta från teorin. Lärare som kommer i kontakt många flerspråkigaelever i sitt yrke och märker en klyfta mellan lärobokens avancerade språk och elevernas språknivå, ställs inför ett

Praktiken med

flertal

28

val.

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

C) Om det A) Elever

följa

med

kan hör

klasser

Jag:

B)

svårigheter.Risken En lärare

kowvv

texter

kan

kort:

ge dewvew

inställningväljer alternativ A verkar uppleva sig som ansvariga för lektionernas utformning. att någon annan på skolan ska hjälpa eleverna med är emellertid stor att de här eleverna hamnar på

eller inte

efterkälken

går som

letar

utifrån sin

som

tänker de

Kanske

svåra

borde

hoppov över, de kar hitt eller helt på ivternet här biten... över den hoppa

Jag

maktlöshet

92

texter

enkelt

Delärare

här

Dew

eleverna enklare

inte

SÄRDRAG

jag efter vo sätt att aktivera klassen. Jag vill kunna vad de mappat HÖRA upp och tänker, då vet vad för jag jag har kvar det

undervuning

i dewr här

hemmo

inte

inte

sonv

i mivnv

OCH

ellertill som

se

och med slutar

fastnar för

B

försöka.

hjälper säkert eleverna,

men

kortsiktigt;

bara rymma det viktigaste. När man sänker ju begränsas kraven töms ämnesområdena på innehåll och på sikt uppstår en nedåtstoffet

till

att

gående spiral. Ämnesområdenas innehåll. Arbetet

varierat ta

del

av

intressant.

detta

breda

för med

bredd

med kortare

texter

innehåll och stoffet

sig

hindrar

blir mindre

ett

och

avancerat

eleverna

från

omväxlande

att

och

Lösryckta faktakunskaper blir viktigare än djup förståelse lär sig alltmer utantill. Detta leder till en fragmentisemed att eleverna kunskaperna följden passiviseras och inte når

och

eleverna

ring

av

verklig förståelse. Dentredje inställningen,C, erbjuder en motvikt till den nedåtgående spiralen; här söker läraren en väg uppåt genom att låta eleverna läsa och och inte för ett avancerat tala, skriva, lyssna mer, skyggar vår metodbok vill vi konkreta Med förse lärare med anvisspråkbruk. ningar i att vända den nedåtgåendespiralen. 29

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

Målsättningen gående spiral. Då

att starta en undervisningen måste vara uppåtatt öka måste man jobba på språkanvändningen. Eleverna behöver sporras att uttrycka sig i skrift och i samtal med läraren. Vägen dit går via språklig stöttning och genom att läraren till andra, kända kontexter sätter undervisningsmaterialet i relation så att innehållet känns meningsfullt för eleverna. När de gemensamt får bearbeta ämnesinnehållet öppnas dörren till högre mål och ämnet. får en större språklig rikedom. Interaktionen bidrar ocksåtill ett mer lärande. självständigt

i

fungerar språkinriktadundervisning?

Hur En

språkinriktadundervisning

kan

se

är att olika sätt, men ett kännetecken en balans mellan vad de och eleverna

lärande

ut

på många

lärarna söker

gör

De stäl-

stödjer dem höga på och aktiverande samtidigt genom handledning pedagogik. Det här kan göras på olika sätt, till exempel ler

krav

genom e

e

e

frågor (frågorsom inte bara har ett svar utan leder till belyser olika aspekter) som stimulerar tänkandet Ge mycket visuellt och taktilt stöd (bilder, grafer, tredimensionella figurer att känna på) (läroböcker, andra källor, Erbjuda ett rikt utbud av olika texter från videor och dvd:er, lärare, intervjuer) muntlig information Låta eleverna använda de nya begreppen genom att formulera dem i olika skrivuppgifter

e

Använda olika Lära

och Ha

I nästa ens

arbetssätt

lockar till

som

interaktion

vilka problem de har med språket själva tala på vad de själva kan göra för att utvecklas kontinuerliga utvärderingarsom en fast punkt i undervisningen eleverna

att

att

om

tänka

avsnitt

didaktik.

flektera

över

undervisning.

30

att:

som

e

e

men

Ställa öppna svar

e

elevernas

går

in på den språkinriktadeundervisningförslag på hur man systematiskt kan reaspekter i sin egen såväl som i kollegornas

vi närmare

Vi ger

också

didaktiska

DIDAKTIKENS

Viktigt

att

veta

om

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

2

språkdidaktikens grunder

Många lärare är positiva till språkinriktadundervisning, men vad sädetta arbetssätt på? Varför ger just ger forskningen? Vad grundarsig den här metodiken resultat? Olika vetenskapliga inriktningar stödjer samma att interaktion är nyckeln till utvecklingenav nya betanke, och att språkets roll är viktig för allt lärande i alla ämnen. grepp Att behärska skolans språk är ingen självklarhet.Skolspråket är svårt för många elever och det är definitivt svårt för dem som inte varit i landet så länge och har ett annat modersmål. De flerspråkigaeleverna behöver tid för att nå upp till samma nivå som enspråkigaelever. Men även andra elever kan ha begränsadeerfarenheter av abstrakt, diakademiskt och samma stanserat språk upplever problematik. Skolans är en som språkbruk något säreget, särskild variant skiljer sig mycket från det många elever möter utanför skolan. För att eleverna ska ha möjlighet att lära sig det måste de bli medvetna om vilket språkbruk som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen fullt ut. ”Mamma, ge mig den där skiftnyckeln så jag kan höja sadeln lite grann!” låter än ”För att justera höjden på cykelns sits måste helt enkelt annorlunda muttern man vrida som sitter på höger undersida av sadelpinnen några varv till vänster med en därtill passande hylsnyckel, varefter höjden kan justeras efter behag”.Var och en förstår ju att den senare versionen används i kommunikation med en annan samtalspartner än mamma,

i

en

annan

situation

sig det kräver genomgripande ända in i ämnenas språkbruk.

och genom

ett

annat

medium.

inlärningsstrategier

som

Att lära

sträcker

sig

31

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

Exemplet svåra

och

SÄRDRAG

OCH

visar

ovan

ord och facktermer

tydligt

skolspråket är

att

Eleverna

komplexa meningskonstruktioner utifrån ett annat perspektiv

—

samling ovanliga ord

kan också ha svårt för

municera

Språkfärdighet form, funktion,

än

mer

och ha än

problem vardagslivets.

innehåll och

en

med

kom-

att

strategi

Språkfärdighethar många komponenter I det här sammanhanget vill vi lyfta fram komponenterna form, funktion, innehåll och strategi. Nedan beskrivs det i fyra aspekter att Den första aspekten är språkets formella sida. Det handlar om kännatill olika språkljud, stavning, ordböjningssystemeller meningsbyggnad. Dessa delar går under den samlade benämningenspråkfärdet lingvistiska på de dighetens lingvistiska aspekt. Ibland dominerar andra aspekternas bekostnad. Det inträffar när läraren koncentrerar så att eleverna absolut inte får sig helt på den språkliga korrektheten kan vara göra några stavfel eller skriva konstiga meningar. Korrekthet i vidare ett måste betraktas mål, men den språkliga medvetenheten än så.

termer

aspekten handlar om hur man använder språket: språkets funktionella aspekt. Språkfunktionernatäcker allt från hur man redogör för händelser,förklarar var något ligger och håller ett löftetill att beskriva t.ex. hur ett datorprogram fungerar. Ofta används omsom man inte ska tolka bokstavligt. ”Vad varmt det är i skrivningar rummet” kani en viss situation sak som Vill du vara betyda samma snäll och öppna fönstret”. Att veta hur man till anpassar sitt språkbruk olika situationer, t.ex. formella och informella är en sammankomster, Därtill kommer att variera och tolka nödvändighet. förmågan tonlägkommunikationsmedel. I en, precis som gester och andra icke-verbala skolan kan det handla om att redogöra,instruera eller förklara både i tal och skrift (läs vidare om genrer i Gibbons 2013). nummer tre är Aspekt språkets betydelsesida, den semantiska aspekten. Ordkunskap ärsjälvklart en väsentlig del av denna aspekt. Då Den

andra

”

—

handlar

vändaett till och vis vara

ett

om

enstaka

uttryck ordentligt känna

till deras

på ”9-kaffet”

begrepp

32

det inte bara

slags

nål?

ord

måste

inbördes

kontext

utan

behärska

man

relationer.

—

alla

för

Ordkunskapen Orden

är

måste en

del

hela tiden av

kulturen

kunna

begrepp

Kommer

man

på förmiddagen eller framåt kvällen?

i samhällslivet.

att

sättas

Kan

som

an-

hör

exempel”pryl”

en

i relation

de används i.

till

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

2

fjärde aspekten vi vill lyfta fram är den strategiska aspekten, d.v.s. förmågan att använda språkstrategier.En person med god språkfärdighet kan anpassa sitt språk. Den som märker att budskapet inte når fram omformulerar sig. Den som läser en tidning kan själv välja eller välja att enbart läsa rubriken. artikel man läser vilken noggrant, är uppmärksam under en Den som föreläsning kan i efterhand säga vilka begrepp som var otydliga och ställa frågor för att få klarhet eller Kunskap om språkfärdighetensstrategiska aspekt är själv söka svaren. för att kunna styra sitt språkbruk och sin språkinlärningsnödvändig Den

process.

språkfärdighetsom eleverna lär sig i skolan? Och sig vardagsspråket?På nästa sida visas en schemaspråkfärdigheteni skolan utifrån de ovan nämnda aspek-

Vad är det då för den

hur skiljer

tisk bild

av

från

terna:

33

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

Else

Figur 34

2.1

Språkfärdigheten i

skolan

SÄRDRAG

SAC

SSL

ES

|

DIDAKTIKENS

Viktiga skillnader

vardagligt språk och skolrelaterat

mellan

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

språk

finns alltså skillnader mellan vardagligt språkbruk och språket typiska skolsammanhang. Språkfärdighetensom de olika formerna med två begrepp från den kanadensiske kräver kan beskrivas språkDet i

forskaren » »

Jim Cummins

(1779 och 2003).

Daglig/vardaglig allmän språkfärdighet Kognitivt abstrakt eller akademisk språkfärdighet

I skolan

måste

d.v.s. skolans

eleven

behärska

språk. Med

det

ett menar

kognitivt akademiskt språkbruk, vi förmågan att använda språk

på en abstrakt nivå för att få och bearbeta ny kunskap i.skolsammanhang. Det går ingen absolut gräns mellan vardagligt språk och skosnarare om lans språkbruk, det handlar gradskillnader. Gradskillnai de tre dimensionerna derna kanillustreras kontextuellt stöd, kognitiv och krav i konkomplexitet på skriftspråksanvändning.Skillnaderna textualisering och kognitiv komplexitet kännetecknar vardaglig kommunikation och skolans akademiska språk. Dessa har av Cummins visualiserats i en fyrfältare som ser ut som nedan och som vi kommer att arbeta med i denna bok som planeringshjälp. Högre kognitiv komplexitet

i tal Skolspråk

Mer/mindre

kontextuellt

öch skrift

Lite stöd i

stöd

kontexten,

"dekontextualiserat"

Vardagsspråk

Lägre kognitivkomplexitet Figur 2.2 Jim Cummins kognitivt akademiska

och

visualisering av vardagliga språkfärdigheter

kommunikativa

språkfärdigheter

35

29 DIDAKTIKENS

SÄRDRAG

OCH

BAKGRUND

stöd

Kontextuellt

i affären

Hemma, rör

och

med

en

kring sådant aktualiteter; hän-

samtalet

kretsar

granne

den närmaste

omgivningen eller allehanda eller vädret. Det jobbet, på priset på en vara, en fotbollsmatch kontext ämnen. Samtalets är närliggande,konkreta eller självupplevda När man delar med är påtaglig och tydlig för de som samtalar, pratar. sig av egna upplevelser, pekar, exemplifierar och visar hur man gör och kunskaper. I sådana här sammannågot utbyter man erfarenheter är det kontextuella stödet stort. hang I skolan handlar kunskapsöverföringenom betydligt mer abstrakta områden som kemiska reaktioner, kulturlandskap, värmetransport, inom musiken, notsystemet textuppbyggnad, yrkesbefolkning etc. Läeleverna inte kan se, eller ställen de aldrig raren talar om saker som besökt. Uppfattningen de skapar sig om olika begrepp baseras därför ibland från texter och sådant de kan utläsa ur bara på information som

delser

—

schematiska

illustrationer.

—

finns inte

I klassrummet

ståelse

i

som

vardagliga

mer

möjligheteratt

samma

deförsöker

Lärarna

situationer.

lära

samtala

har redan

sig till fördet

språk

många undervisningssituationer är det därför läraren som styr samtalet, godkänner eller förkastar svar och tillför ny information. När eleverna skata till sig ofta hänvisade till läromedelstexter, som ny kunskap är de därför och de

begrepp

ibland

utgör den enda kontexten till

som

har sällan stöd

Eleverna

andra

av

ord

saker

de konkreta

I

de ska prata och skriva i klassrummet.

föremålen

språkbruk,

icke-kontextbaserat

handlar

med

eleverna

få eller inga ledtrådar till

om

eleverna.

som

om.

Det ger

innehållet.

Kognitiv komplexitet

Skolspråket kännetecknas av ett antal faktorer. Först och främst den redan nämnda ämnesabstraktionen; ämnesspecifika begrepp som ”ta ut subjekten i satsen”, ”namnge matsmältningssafternaoch vilka näringsämnen de hjälper blodet att ta upp”, ”att förstå byggnaders och musikstilars kännetecken”, ”historiska perioder”och ”länders inbördes politiska relationer”. Tankeoperationerna som krävs för uppgifter utgör ytterligare en svårighet för eleverna. Inte bara måste de lära sig lösryckta begrepp, utan även kunna klassificera, inordna, skapa logiska relationer, förklara och dra slutsatser. De måste alltså själva kunna förstå relationerna som dyker upp i en text, och själva lära sig att ge dem tydliga definitioner.

Skolspråket manifesterar 36

sig också

i ord

som

”således”, ”därigen-

DIDAKTIKENS

om” och

Eleverna

”huruvida”. måste

Sådana

relationsord

upptäcka de dolda

kan

och öka den kognitiva komplexiteten. Typiskt för antalet sammansatta, det stora långa ord.

svårighet är

En sista

eleverna.

De måste

t.ex.

den kombination

först läsa

en

av

svåra

vara

för

sambanden

att

kunna

att

OCH

SÄRDRAG

92

förstå.

gå vidare

skolspråket är

handlingar som instruktion,

invecklad

BAKGRUND

även

krävs

av

sedan

ta

på

i vilken ordning de olika momenten ska göras och slutligen själva uppgiften. Eller också måste de lyssna på lärarens genomgång samtidigt som de ska koppla dentill läromedelstexten, anteckna och snabbt kunna formulera förtydligandefrågor.

reda

utföra

på skriftspråksanvändning texter när de beutgör elevernas viktigaste informationskälla eller bildskärmen. Dessutom finner sig i skolan vare sig på papper I varmåste de oftast visa upp sina kunskaper skriftligt på proven. texter mindre är skrivna viktiga. dagslivet För eleverna betyder detta att de måste tänka mycket mer på hur vid. De ska reflektera de formulerar sig i tal och skrift än de är vana att över språkbruket genom fråga sig vad som egentligen menas, om läser något. Eftersom det de verkligen har förstått rätt när de höreller de möter ett nästan bara är i skolan som kognitivt akademiskt språk är den här typen av färdighet inget de automatiskt bär med sig. Detta gäller i synnerhet för de olika texttyper eller genrer som elevmöter i ämnena: från labbinstruktioner till erna argumenterande tex-

Krav

Skrivna

ter.

Hur

kan lektioner

bli

språkutvecklande?

besvara frågan språkdidaktisk forskning skulle man att nämna några centrala faktorer för framgångsrikspråkutgenom veckling är ett rikt språkligt inflöde (alltså en god tillgång till språk), och möjlighet till egen aktiv språkanvändningbåde i tal och skrift och tillräckligfeedback. I traditionell

språkligt inflöde språkligt inflöde är oerhört viktigt; att bara höra eller läsa ett måste möta begreppeti nytt begrepp en gång räcker sällan. Eleverna med dess betymånga olika sammanhang för att komma underfund kan använda det. Det språkliga inflödet (dvd-filmer, delse och hur man gästföreläsare,internet, lärargenomgångar,andra elevers redovisninginte vara ar, lärobokstexter, broschyrer etc.) behöver svårbegripligt Rikt

Ett rikt

37

20 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

men

inte

intressant textens

SÄRDRAG

OCH

heller

vara

och eleverna

betydelse även

begripligt fokuserar om

till hundra sin

procent.

Om

innehållet

uppmärksamhet,kan

den delvis består

av

är

de utvinna

svåra passager.

oumbärliga förutsättningar när sig språkliga inflödet. När läraren väljer ut texter är det därför lika viktigt att texten är intressant för eleverna som att den utmanar dem språkligt. och koncentration

Motivation

eleverna

ska

Att använda

ta

till

är

det

språket och få feedback Att bara lyssna och läsa är inte nog för att tillägna sig nya begrepp och tankerelationer En fullständig inlärningsprocesskräver att man använder de av själv nya kunskaperna, vilket illustreras dialogerna nedan.

38

DIDAKTIKENS

Här

ser

Aziz

hur

man

Sadiktillgriper

använder sin

lande, försöka sin kunskap

vad

om

som

lärorik

som

inte

SÄRDRAG 92

för; han

gick

omsätter

sina

tankar

och

från läraren. Av det kan han

fram

och formulera

sig tydligare

gång.

I klassrummet

få elever så

upp

vad

är mest

OCH

trygg formulering ur boken, medan för att självständigt,om än stapphänder. Förmodligen är det Aziz

tal och då får han feedback

i

dra slutsatser nästa

vokabulär

egen

formulera

diskussionen

som

en

BAKGRUND

kommer till att

talutrymme ofta mycket begränsat och tals. Därför är det viktigt undervisningen läggs tillfällen till arbete i smågrupper och par. många

är elevernas

det blir

Möjligheter till individuell kontakt värdefulla i sammanhanget.

mellan

lärare

och elev är också

Tala och skriva

Språkproduktionhandlar ett verktyg för att använda skriva

är att

resultatet

inte

bara

om

och underlättar när läraren eller papperet Det enbart talade förflyktigassnabbt. Att skriva

omformulera

och skriva

sig

är

att

tala.

Att

skriva

är också

och pröva nya begrepp. Fördelen med är en konkret kvar produkt som stannar en

annan

att

på

elev ger feedback.

samarbete, att formulera och oerhört främjande för såväl språk- som kunskapsom,

ensam

eller i

39

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

utveckling. Muntligt och skriftligt språk kompletterar varandra: talet är nödvändigt för att ge eleverna ämnesinnehållet och aktivera deras tänkande, skrivandet behövs för att eleverna ska kunna bearbeta det. de lärtsig. Språkproduktionkan alltså inte ses som en företeelse isolerad från feedback och nytt språkligt inflöde. När eleverna ägnar sig åt det i tal eller skrift korrigerar de sig själva i stor utsträckning.Dessutom behöver de implicit eller explicit feedback på sin språkanvändning feedback är i själva verket nytt inflöde. Positiv feedback behövs för att eleverna ska bli och förbli motiverade och bygga upp ett gott självför-

troende.

Att lära är

en

interaktiv

process

kärnbegrepp som inflöde, produktion och språkvetenskapligalitteraturen vänder vi nu blicken mot ytterligare en grund för den språkinriktadeundervisningen, nämligenteorin om sociokulturell inlärning. Kärnan i den är att inlärningsprocesseräger rum mellan människor i interaktion. lär av och av varandra vuxna, Ungdomar sig på samma Efter

att

ha tittat

feedback

i den

sätt

när

som

på

vissa

traditionella

mera

föräldrar

och pratar med sina små barn. Genom barnen in i världen och kulturen. Så får bar-

leker

språket guidar de vuxna och kan använda sig av tankeredskap som de sedan internaliserar till och med under själva, tystnad. Trots det präglas ofta undervisningen av uppfattningen att ämneskunskaperna bara finns till i texter och uppgifter och måste förmedlas via dem, Att överföra kunskaper enbart på det sättet innebär ingen nämnvärd aktivitet för eleven, utom att läsa och lyssna. nen

Att förhandla

Eleverna

om

har redan

betydelse

begrepp och processer, och den nya kunskapen befintliga. Det kräver aktivitet, till exempel att eleverna får tänka ut och definiera vad begrepp som t.ex. ”kondens” står för, hur det uppkommer och hur det kan obserI samtal kommer veras. eleverna fram till hur det hänger ihop. Detta kallas att ”förhandla om betydelse”,alltså att tillsammans diskutera sig fram till en definition av ett begrepp, i ett sammanhang där alla tillför sin egen kunskap, för att sedan kunna gå vidare. I rutan nedan finns ett exempel på en sådan förhandling,där betydelsen av begreppet ”exkrementer” diskuteras på en biologilektion. en

måste

40

viss

kunskap knytas antill

om

den

DIDAKTIKENS

Bådeläraren

och eleverna tillför

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

e2

diskussionen

kunskaper de har sedan begreppet ”exkrementer” i och kräkas, får ordet relation till andra utsöndringar,som att svettas fältet. Begreppet ”exkrementer” får en konsin plats i det semantiska diskuterar text när eleverna begreppets olika betydelsekomponenter t.ex. att det har en fast och stadig konsistens och förs ut ur kroppen tidigare.

Genom

att

samtala

om

det nya

41

26 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAGG

tydligt att samtalet tillför något väsentligt envägskommunikationendär eleverna bara läser och lyssnar på läraren. Självfalletbehövs bra genomgångar och tydliga texter, men att skapa interaktion kring stoffet är en grundbult i inlärningen,inte bara en skojig extraaktivitet. Eftersom alla elever inte hänger med lika bra som Tolga kommer att behövas uppföljningsaktiviteter. Till exempel kan det sannolikt eleverna få i uppgift att parvis utarbeta egna nyckelscheman med huvudbegrepp som ”utsöndring”och ”exkrementer”,med hjälp av en scheman i kapitel 4. eller flera texter. Vi återkommer till genom utöver

tarmkanalen.

Luft

2

Näsa

st

är

Det

Luft-

.

Lungor

|”

strupe

>

strupe

Blod

Blod

ÅA

| Oo

CO

L> Figur

2.3

Ett

OJ

Muskler

nyckelschema

Nya kunskaper och förförståelse Det

är alltså

förförståelse.

hypoteser skap som

viktigt

att

De känner

på kemin,

tepåse mugg relation nya kunskapeni deras förkunskaper. i

en

42

an

till elevernas

hett

men

kan inte

vatten.

se

För att

och

vad det har för samband eleverna

till den de redan

ska kunna

har måste

sätta

med den

läraren aktivera

skiljer sig mycket från varandra,särskilt i hemångkulturella klasser. Olika referensramar, sammanhang, och värderingar formar elevernas sätt att se. När under-

Elevernas erfarenheter terogena, associationer

kunskapen knyter många begrepp sedan förut

ställer upp utifrån vad de redan kan. Alltför ofta presenteras ny kunlösryckta fragment. Till exempel lär sig eleverna begreppet

”extraktion” en

den nya

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

för förkunskaper och det nya ämnesutrymme helt till läroboken, är risken stor att stoffet får mycket

visningen lämnar lite innehållet knyts

begränsadbetydelse för eleverna. Fria uppgifter som inbjudertill att ökar motivationen tillföra egna kunskaper, frågor och erfarenheter hos eleverna och är ytterst viktiga för inlärningen. och engagemanget —

-

Ämnesinnehåll,språk och tänkande

tankar

sammanfaller

skillnaden

mellan kontextualiserat, dagligt kunskapsutvecklande språkbruki skolan har inspirerat både I sina böcker Stärk språket,stärk lärandet och forskare och didaktiker. tänkandet visar Pauline Gibbons också hur elever Lyft språket, lyft sitt kan utveckla tal genom olika planerade aktiviteter. Hon argumenför att aktiviteterna framförallt ska planeras i det fält där eleverterar

Jim Cummins

om

tal och

na

utifrån konkreta

i interaktion.

Hon

kontexter kallar

bearbetar

aktiviteterna

ämnesinnehållet

:

tillsammans

i fältet för ”oral academic

lite-

kan där introducera

racy”. Läraren

vardagliga formuleringar i läromedel

let formuleras

skolspråk och främja steget från ämnesspråket.Genom att se hur innehåloch andra texter kan eleverna bekanta sig

in i

med sådana

kunna hantera nya ord och formuleringar, för att senare tala i klassen om uttryck själva i tal och skrift. Genom att tillsammans språkligaaspekter och hur man bäst kan formulera sina nya insikter, kan en språklig medvetenhet utvecklas samtidigt. Man kan föreställa de olika stegen i temat sig matsmältning och hur barn utifrån sina vardagsupplevelser vid matbordet utvecklar insikter om matsmältningsprocessen.Samtidigt lär de sig ord och uttryck som biologer använder, såsom näringsämnens nedbrytning i olika matsmältningsorgan.Denna utveckling kan planeras i konkreta om man aktiviteter som lärare vet vilka begreppsliga och språkliga mål

man

successivt

är ute

efter med

omforma

en

viss grupp

elever.

På vägen dit kan

och

man

den

kontextualiseringsgraden kognitiva nihanteras som fyrfältare planeringshjälp enligt följande principer: Isin planering har läraren tänkt igenom vilka mål som kan nås vad centralt innehåll och gäller kognitiva krav, förmågor samt vilket som för dessa mål. språkbruk ger uttryck vån.

Således

kan

Cummins

e

43

29 DIDAKTIKENS

OCH

BAKGRUND

SÄRDRAG

I det första fältet är arbetet

kognitivt enkelt. Här får eleverna myckatt exempelvisaktualisera det de redan vet och undrar över när det gäller det aktuella temat. Eleverna talar med de ord och formuleringar de redan har till sitt förfogande. Många visuella hjälpmedelkan användas, såsom filmer, inslag ur

et

stöd

kontextuellt

aktuella

genom

egna föremål nyhetssändningar,

och erfarenheter

mm.

Ut-

ifråri denna förförståelse formulerar klassen frågor som leder till fördjupadkunskap typ Varför?,Vad skulle hända om? Hur häng-

er....ibop

med...?

det andra fältet organiseras aktiviteter som fördjuparämnet, så att eleverna utvecklar sina insikter och söker information kring temats frågor,Där introducerar läraren genom texter eller egna utI

läggningar och förklaringar de fackspråkliga begrepp som ingår i tema-arbetet. Stöttning organiseras så art eleverna känner sig ttygga och utmanade att självaanvända det- mer kompliceradespråket, Ett explicit arbete med skolspråkerbjuds på ett sätt som gör lärandet synligt och hörbart och sori ger läraren möjlighet att erbjuda adekvat stöttning. I det tredje fältet blir det ännu mer fokus på skolspråk och fackspråk. Både språk och materialen blir mindre kontextualiserade och de kognitiva kraven blir högre.Eleverna både läser och skriver med nya begrepp och formuleringar som närmar sig det språk experter talar och skriver på. Läraren bedömer utvecklingen och ger anvisningarom hur de kan förbättra sig mot en äntu mera ämnesspecifik språkanvändning. Det fjärdefältet har en annan karaktär än de övriga.Arbetet med enkla och kognitivt uppgifter testfrågorsom därtill är dekontextualiserade kan lätt bli till teras i

kapitel 5,

Men

om

tomma

definitioner.

Denna

fallgrop disku-

begrepphar utvecklats på djupet, och blivit betydelsefulla,kan dessa begrepp

nya

de erövrade orden har och anväridas på olika sätt och arbetet i fält 4 kan då bli repeteras meningsfullt. Meningsfulla övningar kan till exempel i detta fall om

vara

att

öva synonymer

språk. Detta

och gå mellan vardagligt och skolrelaterat fält kan därför ses som ett övningsfälteller en fjärde

övergång(språngbräda)till är

44

nya

fackliga begrepp och formulering-

DIDAKTIKENS

Visuäliserat

BAKGRUND.

OCH

SÄRDRAG. » 2

planeringen. se ut såsom i figur 2.3. Detta är dock inte det enda tillvägagångssättet, eftersom man ibland börjar en lektionsplanering med att hitta en mycket engagerande aktivitet i fält 3 som man sedan väver in i lektionsförloppet.I kapitel 3, 4 och i steg

kan

5 återkommer vi till de söm passar denna fas i

tre: en

fälten. och visar

didaktiska arbetsformer språkinriktadlektionsserie eller ett tema-

arbete.

Höga kognitiva krav

Kunskapsutveckling

i interaktion

stöd

|

Mycket kontextuellt

-—

Skolspråk i tal

och skrift

Lite stöd i kontexten, "dekontextualiserat'

|

Vardagsspråk

Låga kognitivakräv Figur

2.4

Planering

av

undervisning visualiserat språkinriktad

i Cummins

fyrfältare

45

29

DIDAKTIKENS

SÄRDRAG

OCH

BAKGRUND

Höga förväntningar,bättre resultat

fyrfältarenär en stor fråga vilka mål som är rimliga för vilka elever. Här kan uppfattningarna skilja sig åt, även undervisar samma elever. Tråkigt nog infrias ofta mellan lärare som läraren ett omedvetet förväntningarna: tycks på plan få bättre resultat från elever de har höga förväntningarpå. Det kallas Pygmalioneffekten. Läraren ställer vissa krav på en klass eller enskilda elever, och eleverna uppför sig i enlighet med de förväntningarna. På så sätt visar eleverna mer av sin förmåga hos vissa lärare än andra. Motivationen är viktig, för varför ska man anstränga sig mer än nödvändigt för att precis klara godkänt? Motivationen höjs om kraär lite högre, eftersom utmaningar stimulerar elevernas aktivitet. ven Det är viktigt att lärare inser att deras uppfattning om en elev eller elevgrupp får genomslag i undervisningen. Vad får eleverna budskap om de möts av ”Du kaninte det där, det är för svårt för dig”respektive. När

utifrån

arbetar

man

säkert, vi ska strax se till att du förstår”? Lärarens uppgifter gör också stor skillnad. Rör de sig bara på faktanivån eller är de även av analyserande karaktär? Den lärare som ansträngersig lite extra och kräver lite mer får se eleverna rycka upp sig och göra sitt bästa när de svarar, i synnerhet på de intressantare ”Det där kan

du

frågor och

frågorna. När

det blir svårt underlättar

Den

som

lär

tegier för

sig nya färdighetermåste någonstans börja utveckla underlätta

att

inlärningsstrategier

Det kunskapsinhämtningen.

kan till

stra-

exempel

lära sig minnesregler eller liknande, ett stöd som kanske behövs när man kommit en bit. Principen om strategier längre kan tillämpaspå allt möjligt, från att ett led i inlärningsprocessen

handla inte som

att

om

lägga pussel

till

att

läsa instruktionerna

lära sig köra bil, från till en schematisk

att

sätta

upp

ett

nytt tält till

byggskiss. När eleverna lär sig nya färdigheterär det viktigt att de får lära sig att formulera som ”Vad gör jag om ...” eller ”Nu måste sig i termer jag vara uppmärksam på...” i anknytning till inlärningen, Språk ät ett viktigt hjälpmedelför lärande, och för att avgöra om strategin funatt

gerar ut

på

och får eleven att

Eleverna

att

utvecklas

krävs interaktion.

Strategier

som

går

ska göra samma sak är sällan framgångsrika. åt, både i hur långt de kommit i utvecklingen och passar just dem. Exempelvis kan någon göra läxor

hela klassen

skiljer sig strategier som med musik i bakgrunden medan någon annan får koncentrationssvåav det distraherande Men den elev som störs av att righeter ljudet. vilka

46

DIDAKTIKENS

det är svag att som

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

+2

kan dra nytta av inlärningsstrategin att lyssna på i hörlurar under läxläsningen.Man kan inte förvänta sig

livligt hemma

musik

alla elever har nytta dem bäst. passar

av

självavälja vad

de måste

strategier:

samma

sig på olika sätt. En del vill först bara göra en uppgift sedan gå in på teorin, medan andra är mer analytiskt lagda

Elever lär för

att

ordentligt i förväg. En del elever teckningar, nyckelschemaneller kunskapsstoff för andra fungerar det bäst när stoffet presenteras och vill fundera

från

antingen visuellt har

ett

eller audiellt

kinestetiskt/taktilt

göra något med händerna ningen främst inriktad på trots

att

formerna Detvå

stilar och

inriktade.

sinne:

om

Det

hämtar skrivna

finns

de får bearbeta

går inlärningensmidigare. en

viss typ

av

lättast nytt texter, och

audiellt också

stoffet

—

elever genom

de är som

att

Ofta är undervis-

elever och deras

inlärningsstil,

skulle gagna många fler. Läraren bör variera arbetsmed tanke på den heterogenitet som finns i varje klass.

variation

faktarutorna

nedan

ger

bakgrundsinformationtill

inlärnings-

inlärningsstrategier.

47

29 DIDAKTIKENS

48

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

Läroplanen för grundskolan betonar vikten av att eleven får undervisning i strategier. Speciellt gäller detta för flerspråkigaelever, vilket betonas redan i syftet för kursplanen i svenska som andraspråk. Genom undervisningen i svenska som andraspråkska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda språkliga strategier. Sedan räknas olika

strategier

upp

i det centrala

innehållet

för års-

kurs 7-9:

49

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

e

v

e

OCH

SÄRDRAG

Språkliga strategier för

förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika att

medier. e

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag (ur kursplanen i svenska som andraspråk,Lgr 11).

Även

när

det

gäller ämnet

i

gymnasieskolan

finns

följande strategier

med: v

Strategier för

att

förstå och göra sig förstådd i

samtal

och diskus-

sioner e

Strategier för att skriva olika typer ämne, syfte,

situation.

andraspråk 1,

50

100

och mottagare

poäng Gy 11)

av

är

anpassade efter (ur kursplanen i svenska som texter

som

DIDAKTIKENS

Elever lär niskor att

samspel med andra, utanför skolan. Språk

länka

med lärare och klasskamrater

i

speciellt viktigt

är

att

dessutom

ett

OCH

SÄRDRAG

92

och män-

avgörande verktyg

för

med ny kunskap. Därför är det fylla undervisningen med mycket tal- och skriftprodet de redan

samman

BAKGRUND

kan

gäller elever som har begränsadspråkfärdighet. tar till Denspråkinriktade didaktiken också hänsyn inlärningsstilar kan vi se som och inlärningsstrategier.Denna språkinriktadedidaktik ett rotsystem som åt och förankrar trädet ger näring ”Språkinriktad undervisning”. duktion

när

det

51

29 DIDAKTIKENS

OCH

BAKGRUND

Figur

Hur

SÄRDRAG

2.5

Den

undervisningens språkinriktade

språkinriktadundervisning

en

kan

träd

se

ut

kan, som tidigare nämnts, kännas igen på undervisning, språklig stöttning och mycket Dessa kännetecken interaktion. går vi närmare in på nedan, men inkommer en ledningsvis skildring av en slumpmässigtvald lektionsserie med fokus på språk.

Språkinriktadelektioner

tre

saker:

en

Historieläraren

kontextrik

rebörjar sin undervisning om Nederländernas med som finns i att vilka ligioner högstadieklass fråga religioner funnits kyrkor, klassen och i landet. Han frågar eleverna om detalltid men går inte in på deras svar utan sägeristället att det för femtio år sedan inte fanns några moskéer i Nederländerna. Därefter får eleverna den här meningen på papper: fullborda ”Jag tror att det finns

i

moskéer

52

Hans

en

i Nederländerna

nu

eftersom...”

Efter

ett

par

minuter

kom-

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

2

han några elevsvar. Sedan berättar han att de följande lekska handla om spridningen av religioner under den tidiga

menterar

tionerna

medeltiden och islam

(500-1000 e.Kr.). ”Vi ska undersöka hur kristendomen spred sig under den perioden.”Därefter låter han eleverna

begrepp med överlappande cirklar kristendomen, islam eller båda?

rubricera

tjugofem centrala Venndiagram. Hör orden till

Figur

2.6

Venndiagram

med

i

ett

religionsord

börjar med att klassen repeterar vad de kommit fram till om de båda religionernas spridning. Tillsammans kan eleverna återge de viktigaste punkterna. Därefter och på de nästföljande lekfår eleverna om i tionerna läsa texter spridningen av kristendomen franska områden och i Nederländerna och om spridningen av islam på den arabiska och Spanien. Elevhalvön, i Mellanöstern, Nordafrika skriva in följande i ett erna att organiserar den lästa texten genom

Nästa

lektion

schema: e e

e

Hur var

situationen

från

början, när och

var?

Vad hände då, när och var? Hur blev situationen därefter, när och var?

Genom

att

eleverna

lektionspass

förankras

får arbeta både

aktivt

kunskaper

och och

processinriktat under språkligförståelse.

flera

53

Figur

2.7

Pröcesschemaä

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

Exempel på

lektionsserie Figur2.8 Språkinriktad 54

en

språkinriktadlektionsserie

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

och kontext, interaktion Diagrammet visar hur läraren Hans förenar parametrarna och islams spridning under språklig stöttning i sina lektioner om kristendomens Målen hanvill perioden 500-1000. uppnå med detta finns också angivna.

Figur

2.9

Schema:

Interaktion,

stöttning och mål

55

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

SÄRDRAG

OCH

lärande

Ett interaktivt

Med interaktion va,

och

det aktiva

vi

menar

utbytet (genom att tala och skriskissa etc.) av antaganden, frågor

lyssna och läsa, gestikulera och iakttagelser mellan eleverna, mellan elever och lärare och

elever och andra

personer.

Lärarna

eleverna

uppmuntrar reflektera över

för

att

att

aktivt

använda aktivt

liganden, grad av insikt.

mellan

att

använda samtalet också

De strävar

stoffet.

efter

som

att

verktyg

ett

få eleverna

vetenskapligt fackspråk när de ber om förtydförklaringar och i samtal kommer till en högre följer några exempel på hur man kan åstadkomma ett

söker Här

detta.

Naturligt samtal Språkinriktadelektioner kännetecknas av att lärarna ofta är involvemed eleverna. Diskussionerna rade i naturliga samtal präglas av är meningsfull för ömsesidig nyfikenhet och intresse. Interaktionen bägge parter Om en elev inte förstår något kan han eller hon fråga läraren vad som menas och vice versa. Även frågor om sådant eleverna redan

eller

vet

om

vad de harför

”Samtalet”

samtal.

erfarenheter

lockar

fram

ett

natur-

muntligt eller skriftligt, individuellt, i grupp eller i helklass. Det kan röra undervisningsstoffet, personliga i allmänhet. Ett naturligt tolkningar av stoffet eller studieerfarenheter samtal är en bra start på en lektion eller ett tema, eftersom det ger läraren en bild av elevernas förkunskaper Därefter har läraren genomligt

gångarför

hela klassen

Variation När

av

eleverna

kan ske

och berättar

bearbetningsska utveckla

tillämpningsuppgifter tankekapacitet och sina färdigheteri

och sin

lösa ämnesmässiga problem möter de arbetsuppgifter Eleverna stimuleras till talar och skriver

så

erbjuder variationen inlärningsstilar Variation i

att

stora

eleven

det helt

som

en

att

att

uppsättning varierande själva använda språket och

stor

möjligtom ämnesinnehållet. Dessutori möjligheteratt tillmötesgå elevernas olika

som

Visserligen täcker instuderingsfrågorna

är motiverande,

många läromedel

sultaten

mycket

ämnet.

om

anses

sonika

relevant, återupprepar texten. mest

men

oftast

blir

Att istället

re-

lösa

riktiga problem, där eleven måste komma med egna reflektioner och tillämpningar,är sällsynt. Ändå är det dessa uppgifter som lockar fram språkanvändningen.Lärare har en tendens att vilja skydda andi att klassrummet genom begränsa antalet uppgifter. raspråksinlärare Dåär oftast tillämpningsuppgifternaförst att rationaliseras bort, trots 56

DIDAKTIKENS

att

de är

nödvändiga för

att

eleverna

ska lära sig använda

BAKGRUND

ämnets

OCH

SÄRDRAG

+2

fack-

språk. Exempel på utmanande uppgifter Några exempel på utmanande uppgifter är att låta eleverna skriva koreller dikter om det de lärt sig, fortsätta en berättelse, ge ta uppsatser korta presentationer och göra egna nyckelscheman som sammanfattar undervisningsstoffet. Det är också värdefullt med praktiska uppgifter och tillverka konkreta som att laborera produkter. Ett exempel på ett schema som sammanfattar undervisningsstoff är Venndiagrammet: Exempel

1

övning där eleverna jämfört livet i en stad med livet på landsbygden fyller de i ett Venndiagram. Därefter skriver de med egna ord och med hjälp av en skrivmall (se avsnittet ”Skrivmallar”,kap. 4 och bilaga 5) om observerade skillnader och likheter Den här typen av produktiva uppgifter ger både elev och lärare inblick i elevens ämnesmässiga språkutveckling. Efter

en

Exempel

Figur 2.10 Venndiagram, stad/landsbygd

2

”vattenproblem”i geografi fick eleverna fördjupa sig i att föra protokoll över familjens egen vattenförbrukning genom land med under en vecka, för att sedan jämföra med ett afrikanskt mycket begränsadevattenresurser

Undet

temat

ämnet

För

Figur

2.11

mycket

Venndiagram

För

För lite

vatten

mycket/förlite

vatten

vatten

57

29

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

learning Samarbetsinlärning/cooperative När eleverna får uppgifter som lockar fram ämnesinriktad språkansätta vändning använder de minst halva tiden till att tillsammans i par in bearbeta och stoffet. Arbete i eller i, sig tillämpa smågrupper för interaktion och samtal mellan eleverna. Det ger utrymme naturliga skaparett tryggt sammanhang där de kan experimentera med ett mer fackmässigtspråk och diskutera stoffet. Om läraren vill stödja elevernas språkutvecklingkring ett ämnes fackspråk är arbete i mindre grupmetod. Många individuella lektionsuppgifter per därför en utmärkt går att ändra till gruppuppgifter där eleverna är beroende av varandra för

ett

bra resultat.

Att

ägna halva

arbetet

blir

tiden

i grupp

tillräckligtmed

finns

åt samarbete

eller

par

tid över

något

är

helt

för enskilt

ett

gott

riktmärke.

naturligt samtidigt

På så vis som

det

arbete.

Uppmärksamma inlärningsstrategierna sätt att ta till sig kunskap uppmärktill detta. undervisningen kan anpassas Lärarna bör vara observanta den av sätt som eleverna på mångfald lär sig saker och tar sig an uppgifter på. Det kan ske genom att de diskuterar inlärningsstrategiermed eleverna, frågar dem hur de gårtill namn. ”Överblicka en text” kan bli namnet väga och ger strategierna en där eleverna tittar och orpå strategi på rubrikerna, illustrationerna deni fetstil för att försöka förutsäga vad en text handlar om. Syftet är att eleverna bredda sin repertoar. Detta varierar beroende på elev och flexibel än att tvinga in eleverna typen av uppgift. Det är bättre att vara i en bestämd tvångströja: ge dem utrymme att själva välja en strategi. Genom att visa exempel på andra och låta eleverna öva på strategier dessa breddas deras repertoar av inlärningsstrategierFråga dem dess-

Det är sammas

utom

viktigt att elevernas regelbundet, så

då och då

om

olika

att

de trivs

med

ett

visst

arbetssätt.

Exempel Enlärare

elever ett ämnesrelaterat gersina problem men ber dem inte det, utan istället enskilt skriva en kort beskrivning av hur de själva skulle göra för att lösa problemet. Genom metoden tänkaArbetsformer för kommer klassen dela-utbyta (” grupparbete”,kap. 3) fram till ett spektrum av möjligalösningar och läraren inventerar dem utan av rätt eller fel. Sedan samrmianfogar elevvärderingar i termer erna de delar som liknar varandra och ger de olika lösningsförslagen intresseväckande rubriker. På så vis vässar läraren elevernas förmåga att

58

lösa

DIDAKTIKENS

till kreativ diskussionen

problemlösning. Längre med hjälp av rubrikerna.

Att lära med

fram

kan

läraren

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

lätt återuppta

språklig stöttning

Språklig stöttning innebär att eleverna får hjälp med att förstå och själva kunna använda sig av det nya språkbruket. Sådan stöttning kan till exempel ges i form av läs- och skrivuppgifter, ordkunskapsuppgifter och uppgifter där man övar upp sin formuleringsförmåga.Att läraren gör eleverna uppmärksamma på det ämnesspecifikaspråket och ger feedback på lösningar är också exempel på språklig stöttning. Det handlar alltså ständigt om frågorna: Hur blir det skolrelateradespråkettillgängligt för eleverna? Hur kan läraren stötta elevernas språkutveckling?Vilka ord använder eleverna själva när de talar eller skriver om ett visst stoff, och vad måste till för att de ska förbättra sitt ordförråd? Hur kan läraren stimulera till det? ämnesmässiga i Den språkliga stöttningen märks tydligast samband med texter och uppgifter, men även när läraren demonstrerar hur man gör något, alternativa kontrollerar presenterar tillvägagångssätt,ger exempel, elevernas förståelse av begrepp och ger feedback. Eleverna kan dessutom få stöd av att man deras uppmärksammar inlärningsstil.Nedan kan stötta på olika sätt. ges exempel på hurlärare Demonstrera,

visa

och ge modeller

Läraren

demonstrerar, visar och ger exempel på hur man kanlära sig och hur ämnesfärdigheterna sedan kan användas. På så sätt förstår eleverna vad som förväntas av dem och upptäcker en mängd olika strategier att testa när de själva ska sätta igång med arbetet. Om eleverna ska göra egna sammanfattningar har de stor nytta av inte perfekt sammanatt först få se ett exempel på en godkänd, men att På samma sätt är det värdefullt visa dem en någorlunda fattning. bra rapport innan de får i uppdrag att skriva en själva. Poängen med att inte ge dem ett för perfekt exempel är att det blir lättare att ställa frågor som: Vad var bra? Vad skulle kunna göras bättre? Läraren kan starka och svaga punkter. samtidigt låta eleverna fundera på textens Alldeles för ofta får eleverna uppgifter som upplevs som luddiga och därför

förstår

Stöttning vid Eleverna

de inte vilka texter

och

krav

koncentreras

ställs.

uppgifter stöttning vid textläsningoch

behöver språklig

skrivuppgifter

som

även

vid tal- och

bli alltför svåra för dem.

Stöttningen på de språkaspekter (ord, meningar textuppbyggnad, som

annars

skulle

59

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

olika fet. om

OCH

särdrag) som eleverna behöver för att förstå och bearbeta stofHögt ställda krav och förväntningarpå eleverna är bara realistiskt de samtidigt erbjuds den här typen av stöttning.

Läraren e

SÄRDRAG

kan stötta

Låta upp

och

eleverna

genom

att:

välja mellan

mindre

omfattande

och hjälper dem att ta sig igenom den erbjuder dem möjligheten att öva in

mer

ett

uppgifter som delas komplexa uppgiften, nytt

och svårt delmo-

ment. e

e

e

60

anvisningareller hjälp i marginalen, som ett antal meningsinledningar, en mall till en skrivuppgift eller tips som eleverna kan ha i åtanke när de utför uppgiften. Ge en modell, eller visa muntligt hur man gårtillväga kan hittas på något annat Ge hänvisningar som till stöd språkligt t.ex. ett ställe, på specifikt informationsblad, av klasskamrater, i uppslagsverk eller i registret längst bak i boken. Lämna

Figur 2.12

Mall för

argumenterade

text

DIDAKTIKENS

Figur Att ge feedback Lärare och elever samtalar

2.13

BAKGRUND

Mall för beskrivande

SÄRDRAG

92

text

feed-

arbetsinsatserna

och ger varandra Vid slutprovet kan eleverna

om

OCH

visa i på mellan- och slutresultaten. målen. de de och ämnesmässiga utsträckning uppnått språkliga matematiklärare för att få dem att ger eleverna några uttalanden

back

vilken En

reflektera e

över

sin roll i gruppen: ”Om det är något i en genomgång eller

+

e«

Eleverna

under de

att

fråga jag

inte

förstår ber

ska ange om de alltid, ibland eller aldrig gör det som står olika punkterna. I början har eleverna en benägenhet att

cialt önskvärda

börjar deras

men

svar

egna

behöver

inte

efter

reflektioner

så sätt ökar elevernas na

en

förklara.”

jag någon gruppen ”När jag gjort talen och rättat i facit jämför jag mina ”felsvar” med de andra i gruppens.” ”I min grupp är det jag som säger vad som måste göras.” i

annan

bara

hand, om kring sitt

medvetenhet

om

återkopplingpå

angivet ge

so-

listan återkommer

regelbundet,

eget beteende

dominera.

sin egen

att

På

måluppfyllelse.Elever-

själva slutresultatet

(om eleven

löst

uppgiften på ett bra sätt eller inte och vad som kan förbättras) utan på själva inlärningsprocessen(om eleven hanterat uppgiften väl och vilka andra alternativ som finns). Lyckligtvis kan eleverna hjälpa så och allt behöver inte komma från läraren. Det varandra, sig själva är viktigt att eleverna engagerar sig i sin egen lärprocessoch inte bara också

61

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

på slutproven. Strategiskt sinnade elever vet mycket väl gör bäst i att koncentrera sig på det de blir bedömda på. satsar

att

de

Att lära i kontext

består

möjliga samband mellan det nya ämnesinneett större sammanhang omfattar kontexten även samhälle och yrkesliv. Den ger anknytningspunkter så att eleverna kan koppla det nya stoffet till all tillgänglig omvärldskunskap ”vattenproblem”behandlas exempelvis inte bara i geografiämnet utan även inom biologi och ekonomi. Här kan läraren friska upp elevernas minne att de tänker vad genom fråga på när de hör ordet ”vattenproblem”och om de stött på det i något annat ämne. Centrala frågor för läraren när det gäller alla ämnesområden: Vad har eleverna för förkunskaper?Hur kommer de på bästa sätt i kontakt med stoffet? Hur gör jag för att kunskapen inte bara blir lösryckt ”skolkunskap”? För en så effektiv inlärning som möjligt är det viktigt att läraren elevernas kartlägger förkunskaper och ämnesspecifikaförförståelse i av momentet. Då kan elevernas början vardagskunskaper införlivas med undervisningen och läraren erbjuda ett varierande utbud av texter Kontexten

hållet och elevernas

av

alla

värld. I

—

och media.

ämnesspecifikförförståelse viktig punkt eftersom eleven måste bygga ny kunskap på den redan befintliga. När språkinriktad undervisning praktiseras ägnar läraren orienteeleverringsfasen av ett tema eller projektarbete åt att uppmärksamma nas ämnesspecifikaoch vardagliga förförståelse. Förförståelsen måste dock vara relevant för det aktuella lärostoffet. Då kan eleverna skapa en bild av vad de ska lära sig och vilka uppgifter de ska utföra. De sig måste ha både de språkliga målen och ämnesmålen klara för sig inför Vardaglig är

Detta

och

en

de kommande

lektionerna.

Exempel Vid

ett

temaarbete över

låter läraren och fundera om

62

konflikter

kost

”Arbetsformer

kan för

man

genom

arbetsformen

tänka-

grupparbete”,kap. 3) låta eleverna vilken mat de tycker om eller ogillar. Under temat makt eleverna hitta på exempel på konflikter olika nivåer på på hur makt spelar in i sammanhanget. Under ett tema får eleverna skriva egna definitioner av begreppet och

dela-utbyta (se fundera

om

DIDAKTIKENS

OCH

SÄRDRAG

2

Klassen diskujämföra sina förslag med definitionsordbokens. exempel på olika typer av konflikter och vilka konfliktlösningar skulle kunna vara lyckade respektive mindre lyckade.

sedan terar som

Variation

av

bara

Inte

BAKGRUND

texttyper

och media

läromedelstext, utan även en dikt, graffiti eller en videointrokunskap. På ämneslektioner med språkfokus eleverna för det de ska lära sig via en stort, varierat utbud av en

film kan innehålla duceras

och media.

texttyper

spektiv

deras

stimuleras

tänkande.

kritiska

utifrån

får information

eleverna

Om

De kan

då

olika

per-

själva sluta sig

betydelser och fånga upp eget stoff. På det här sättet kommer det går att göra kunskaperna fram ensidigt utan som information det är som skriva en något med, egen dialog. I undervisningen är det implicita budskapet ofta att alla texter måste läras in, men med en rikare variation blir det tydligt att man inte be- höver lära sig allt utantill. Istället hamnar aktivt betoningen på arbete med det verkligt centrala i materialet. Om eleverna förstår att det handlar om att koncentrera sig på det väsentliga och fylla det med kan de läsa texterna utifrån vad de har att tillföra huvudbemening tydelsen.

till olika inte

Exempel Under

ett

temaarbete

om

de

sakliga skolbokstexterna film om tromber, läsa en texter

skrivna

av

elever

förutom geografin kan eleverna även läsa dikter, titta på en video eller till havs eller dagboksskildring av en storm i andra klasser som sökt och funnit svar på vindar

i

—

—

Man varierar inte bara texttyper för att Avsikten är framför det är så eleverna, viktigt. nog allt att ge eleverna möjlighet att ta till sig materialet på olika sätt och för deras olika inlärningsstilar. ge utrymme

frågor om

olika

Ett

vindar.

sorters

även

motivera

rikt

till lärandet

ningar på

utbud

av

om

medier

och passar bra deras förmåga att

ger om se

eleverna man

många anknytningspunkter

strävar

efter

att

ha

höga förvänt-

orsakssamband.

63

29 DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

tillföra vardagskunskap början, men också under arbetets gång, kan det vara bra att då och då referera till elevernas vardagskunskaper, särskilt när nya ord och in i bilden eller när man ska tillämpa de nya ämkommer begrepp och Då färdigheterna. upptäcker eleverna dessutom neskunskaperna sambandet mellan och lättare skolspråk. Ett KVL-schevardagsspråk

Att I

ma

kan

ge eleverna

stöd.

Figur 2.14, KVL-schema

till det eleven språk, ny kunskap och nya färdigheter bara under inte göras regelbundet, orienteringsfasen av ett temaarbete eller projekt. Till exempel kan eleverna inledningsvis fylla i de första två kolumnerna i KVL-schemat: ”Vad är det jag redan kan?” och ”Vad skulle jag vilja lära mig?”.I slutet på arbetet får de tillämpningsuppgifterUppgifterna är praktiska och eleverna kan I samband utföra dem hemma. med att man går igenom värme elmätaren hemma på fysiklektionerna kan detill exempel kontrollera under en vecka. Som eleverna få i uppdrag kan varje dag omväxling att hitta att utanför skolan. När själva på tillämpningsuppgifter göra arbetet går mot sitt slut har eleverna inga svårigheter att fylla i den ”Vad har jag lärt mig?”. tredje kolumnen i KVL-schemat: Att

koppla

redan

64

nytt kan måste

DIDAKTIKENS

ära I

Figur 2.15

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

»2

interaktion;

En översikt

över vad som

kännetecknar

didaktik språkinriktad

65

29

DIDAKTIKENS

språkinriktad undervisning

och

IKT

SÄRDRAG

OCH

BAKGRUND

kan stärka den

språkinrikundervisningen. Nedan ger vi förslag på tillämpningar.Eftersom det digitala fältet utvecklar sig snabbt kan länkar ha kommit att ändrecenserar anrats. Håll även koll på skolappar.nu som nya appars till knytning Lgr11. Idag

många digitala hjälpmedel som

finns

tade

Kontextualisering/begriplighet och verklighetsanknytning: Det flippade klassrummet: Spela in dina förklaringar/berättelserpå en med youtube-film hjälp av t.ex. Jing.com eller Snagit. På så sätt kan eleverna höra dina inslag. Eleverna kan även skapa egna fliptill exempel yngre elever kan använda sig av. par som skriver kan underlätta för många Ått använda talsyntes när man kan man ladda ner en svensk elever. Med hjälp av olika program talröst som läser texter högt från skärmen, till exempel WordReadPlus eller ViTal.

googla nyckelbegreppen, inte i ord, men i bild: detta ger visualiseringar. Låt dem välja ut bilder de bilder de tycker är de mest kraftfulla för att komma ihåg begreppen och klistra dessa i eller egna ordinlärningskort begreppskartor. Hitta autentiska och aktuella texter på nätet som ett komplement till det vanliga läromedlet. från andra läVisa laborationer och förklaringar av ämnesinnehåll och vilken rare som be eleverna söka jämföra, förklaring filmklipp; är tydligast och varför? Sök både efter mer vardagsspråkligaoch mer skolrelaterade klipp och texter och diskutera skillnaden. Be eleverna

Gör en

snabb

genom

nätet.

skattar

Du

Eleverna

kan

vända

uttryck för vad digitala verktyg. Eleverna

kan

struktioner. som

centsats

att

också

Du

ange

av

hur

vad

många

ett som

som

par

se

grönt, gult och

snabbt

genom svar

websidor

som

du hämtar

till

erbjuder

nästa

mest

svarar

ett

på. Du får då

rimliga

alternativet.

på rött.

att

dig

an-

och

sådana

steg i dina

frågor och förslag i

eleverna valt det

ett

Flera

de vill

i

till eleverna

skriver

de har förstått.

knapparin

”trafikljus”som

frågor

dina

säger sig ha förstått

gruppen

sin förståelse

där eleverna

”Mentimeter”

heter

använda

själva

förbereda

också

”exit tickets”

ger

66

på hur snabbt

kontroll

din instruktion

in-

verktyg en

pro-

DIDAKTIKENS

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

2

språkanvändning

Interaktion/aktiv Låt elever

delta

i samtal

via sin mobil med twitter (och visa twitterflöde, till exempel med visibletweets, twitterfall, tweetbeam eller deras todaysmeet). Alla kan delta samtidigt, du kan kommentera och till det de och hur de formulerar responser anknyta säger sig. Det finns olika responssystem, t.ex. Socrative eller Answergarden där man kan göra olika frågesporter”quiz” eller låta eleverna skriva korta svar på frågor.Detta bidrar till att alla elever kan vara aktiva. Använder man till kan eleverna först svara exempel flervalsfrågor enskilt för att sedan försöka övertala varandra om att just deras svar är rätt. Därefter kan alla svara på frågan igen. Låt eleverna eller blogga om olika aktiviteter inom lektionsserien skolans websida. något ämnesövergripandeprojekt på

elever skriver

Innan

formuleras

Genom

texten.

utvecklar

de sin

Tvinga dig själv att ha med

no

kan de skriva

texter

med

bilder.

den skriva

terar

dekontextualiserade

StoryKit är ett redskap. Även presentationer i form eller powerpoint kan vara stöd där de muntligt kommen-

hjälp av av prezi

hands

up-appen

diskutera

att

hur

bäst kan

texten

språkmedvetenhet. jämn fördelning av turtagning

en

i klassen

www.ehyde.com

Stöttning Spela in din muntliga återkopplingpå elevtexter så att de kan höra och använda din respons till exempel med Screencast-o-matic, Jing eller Snagit. Att låta eleverna

stöttning

en

bra

att

skriva.

tala in sin

text

för de elever

Att skriva

av

innan

har svårt

som

sin egen

de skriver

intalade

att

ner

komma

kan

text

den kan

vara

vara

igång med den bro från

behöver.

Inspelningar av den egna läsningsjälvbedömningaroch kamratbedömningar. Att öva ordinlärningav enstaka ord kan främjas med Quizlet och andra memoriseringshjälpmedel. Att bygga begrepp i sitt sammanhang kan underlättas att genom använda graphic organizers som elever kan fylla i och diskutera tillsammans. Googla Graphic Organizer och hitta en webbsida där tal till skrift en

som

eleven

möjliggör också

du kan ladda Använd

ner

funktionen

läromedelstexter nymer

och andra

arbetsblad

med mallar

för kommentarer

(skannadetill

och matriser. och

pdf-filen)

skriv

för

att

annoteringar ge eleverna

till

syno-

kommentarer.

67

20 DIDAKTIKENS

OCH

BAKGRUND

e

SÄRDRAG

Spela in när du läser en text högt för att visa hur du läser och modellera på så sätt olika lässtrategier. Arbeta utifrån visualiseringar till dekontextualiserade uppgifter. Eleverna kan sedan redogöra för en historisk företeelse med hjälp av en visualisering av tidsförloppetför att sedan bli utmanade att redogörelseutan fotografiernas och tidslinjens hjälp. göra samma Exempel är Timetoast, TimeRime. Genom att arbeta i google.docs kan elever och lärare dela samma och kommentera och ge respons textutrymme på varandras inlägg och kommentarer.

Planering e

Få

alla

en

också ger en översikt över ordkombinationer. duvill veta hur flertydiga och andra begrepp används

som

Om

ka

lektionsserier

uppgifter och allt källmaterial (inklusive läromedelstexsom eleverna kan arbeta självständigtmed (se ”webquest” exempel webquest.org) med direkta länkar till textmaterialet. insikt i textens mest frekventa ord genom writewords.org.uk

Samla

ter) i till

av

sammanhang på svenska, gå

spraakbanken.gu.se, och tillsammans olika ken

68

med

in

på konkordansprogrammmet

där du också kan skanna

klassen

titta

sammanhang. Här nedanför (spraakbanken.gu.se)

i oli-

in dina

egna

texter

på hur formuleringar ser ut i ett utdrag ur Språkban-

återfinns

DIDAKTIKENS

IS

TLS

Le

CNE

ELBE 120

standard

BAKGRUND

Kantextbalans: $

tecken

508-508

+

OCH

SÄRDRAG

92

"Antal träffar. 20

träffar

;

i

33 (visar1-20))[Söketräng: p01] Prägla][Materiel: vc sodTokens:

-

Invandringskritikoch utltänningsmotstånd bidragit till att prägla andra partiers ställningstaganden. Paniet har I de Förändringär trots allt möjlig;en övertygelse som verkar prägla blennalen överlag. Titaln Ideoltoglakommer från den "den enkla lösning förespråkarna hävdar. Den insikten måste prägla den fortsatta debatten. GP &/7-01 a på att svensk bruksortsmentailtet också framdeles tillåts prägla den offentliga sektorn. GP 3/7-01 r svikit. Åtminstonehar moderatledaren Bo Lundgren lyckats prägla den. Regeringen har svikit Inte bara de löften som ga bbelkommando I frågaom åsikter och agerande som kommit att prägla den svenska Mellanösternpolltiken.Enligt UD och rege att använda

Det är det som

GPU SP SPLI

GPLI GPLI GER

Slovakien, speciallt när det damien) är övertygadom att det är kvinnorna som kommer att prägla en blågul islamisk tradition. Ett exempel är Anne-Sot I Apocalypse Now, också förmåganatt utmana och förnya, att prägla film med en personlig vislon och övertygelse. Apocaly Sinctalr och B Traven, vilket till inte ringa grad kom att prägla hans samhällssyn. Pappa var socialdemokrat och det bl re fördes hontidigt In I musikens värld, någotsom kom att prägla hela hennes liv. Sång, musik och rörelse blev viktigt att ha tydliga mål tångs vägen och att låta kundernas behov prägla hela organisationen. EVA THORPENBERG-PAULSSON 031-6 n. Avslutningsvis säger hon att dlalog och delaktighet ska prägla hennes ledarstil. Hon ska Inte tappa kontakten med sl ustri som klarar av det. Sedan kanske det handlar om att prägla in strukturen med ett verktyg I en långsamttorkande at och ofredat sin före detta. En misshandel som kommer att prägla kvinnan för resten av Ilvet, I dag sitter Jag I vä randöe är den Ilite maskinmässiga Baxterstilen som kommer att prägla lagets sätt att spela fotboll? Hur det än spelas tar stitutlon. Nu ska förmåganatt lära ut exempelvis kemi även prägla lärarnas kemistudler. Mera praktik blir det också. F

engelska:

"Less

Is more".

skall prägla det svenska

spelet

mot

3PF

GP

&PN

GP :

-

-

nd om

grupp spelare som han Inte kände. Dessa Sveriges fyra medeltida städer, en av de tre och det njuter av strålkastarskenet drenallnet en

v

prägla med sina Idéer och spelsystem. Det är Inte märkligta prägla mynt, rikets port och hamnstad västerut. Meanför att verkar prågia också Anja Pärson. Det blav också en slalomtävlings

skulle med

Det

han

rätt att

ul

oc

ökning

utförd kl. 8.20 den 2

-

GPS

2c

NN

juli 2014

a

|

BANKEI ”Utklippfrån www.spraakbanken.gu.se/konk/ som visar hur begrepanvänds i olika sammanhang. Detta kan hjälpa den bio”prägla” som vill förklara ”prägling” som del av temat logilärare djurens betepet

ende”. OBS: mer

webbsidor

fram

kan ändra både utseende

till denna

sida, gå via

en

och adress, om du inte komsökmotor, sök efter språkbanken,gu.

69

29 DIDAKTIKENS

SÄRDRAG

OCH

BAKGRUND

jag mig? Observationsschema/självskattningsskala

Var befinner

självobservation kan lärarna själva avgöra aspekterna av språkinriktad undervisning. Poängsätt varje fråga enligt kriterierna nedan. de här

Med

punkterna

för

hur

väl de behärskar

de olika

Hur

språkinriktadär

den här lektionen?

Hur

kan

man

användaflera

pitlen nomför

rymmer

då bedöma

hur

för

olika en

lektioner

förslag på hur man och bedöma det,

språkinriktaden observera

verktyg mängd anvisningar med språkfokus (i lär eleverna

samt

på

att

att

om

hur

man

ämnen

andra

är? Man

lektion

det. De

följande

med

en

komma

som

kan förbättras.

ka-

och geän språk). Vi ger att

bearbeta

hur läraren kan bedöma vad elevenlärt

Varje kapitel avslutas

kan

förbereder

sig i stoffet,

orientera

tre

sig.

sammanfattning av ett antal huvudpunkter. som kan Tillsammans bildar punkterna ett observationsschema är effektiva användas för att bedöma i vilken utsträckning lektionerna och språkfokuserade. Lärare kan utgå från en observationslista av den här typen för att sina lektioner, med varandra eller med en handledare, och diskutera bild

fram till vad

den

På så vis kan

språkfokuseradeämneslärarens

man

också få

utveckling. vi inte att det bara finns ex observationslista efövrigt anser tersom inlärningsstilar varierar, liksom inlärningssituationer.Olika eller inlärare, och för infallsvinklar prioriteras beroende på situation att användarna ska få ut så mycket som möjligt finns också två andra listor i bilagornatill boken. Gör gärna en egen version att använda på en

För

skolan!

70

av

DIDAKTIKENS

Genom

att

i

ha utvecklat

BAKGRUND

OCH

SÄRDRAG

92

ha läst den här boken, efter att och genomfört språkinriktad undervisning, efter att ha

ett

senare

skede (efter

att

väglettkollegor etc.) göra den här självbedömningenigen kan läraren följa sin egen utveckling från novis till expertis på språkinriktad undervisning. Underlaget kan bl.a. vara till nytta i samband med personliga utvecklingsplaner, om nu sådana används på arbetsplatsen. Varje kapitel avslutas som sagt med ett antal observationspunkter för lektioner med språkfokus. I kapitel 3 handlar det om att orientera sig i undervisningsmaterialet, i kapitel 4 om att fördjupaoch bearbeta stoffet och i kapitel 5 om avrundningen. Delar av observationsschemat nedan återkommer därför sist i varje kapitel, och då kan man enkelt och som bedöma poängsätta sig själv på punkterna uppmärksammats i det lästa kapitlet.

ObservationsschemaLIG

undervisning råkinriktad

med lektionen/lektionerna Målen:(ämne; språk,tillvägagångssätt). är och tydliga: och:explicitaför.både:elev lärare;.De centrala begreppeni undervisningen :är:angivna. ===

är tydligt Den:befintligaförståelsen c

fögasttill:denna::-

Eleverna':tår eller förrniulerar

Eleverna

får

och:den:nya: 3 kunskapen ertlagd

själva analysfrågortill-temat/projektet.

möjlighet att diskutera:temat

med

varandra;

71

29 DIDAKTIKENS

OCH

BAKGRUND

SÄRDRAG

fycketkompletterande

gelbundet:

och strukturerat

information:

av

skiftande

i grupp.

tiskrivs

Figur

72

2.16

Observationsschema

för

språkinriktadundervisning

påbörja ett

Att

förförståelse

arbete.

Motivation,

och interaktion

riktning mot det tredje fältet skolspråket. Hur kanvi välja vilka språkliga mål som ska stå i fokus när vi sätter igång ett temaarbete inom ett visst ämne och startar arbetet i det första fältet längst ner till vänster? Det är oftast inte svårt att nämna viktiga nyckelbeoch tankerelationer som en viss årskurs: kursplanens grepp passar mål kombinerat med material i form av läromedel ger ett urval att utgå I

Jum Cummins fyrfältare är det arbetet kanvisa vägen för utvecklingen mot

i

som

ifrån. Men

dessa läromedel

om

lärarens

Det är

arbete

krav i det första

med

fältet, som

passar

att

ge

gör

att

just dina elever

är svårt att

veta.

mycket kontext och lägre kognitiva temat verkligen öppnasför eleverna. Höga kognitiva krav

Kunskapsutveckling

i interaktion

stöd

|

Mycket kontextuellt

Skolspråk i tal

ochskrift

Lite stöd i

kontexten,

"dekontextualiserat'

utifrån

Start «

Öppna

vardagsspråk utifrån kända kontexter

temat

förförståelse

e

Aktivera

e

Låt eleverna

få formulera

egna

frågor Låga kognitiva krav

i

Figur

3.1

Fyrfältare:Att påbörjaett

Alla lärare har i sin

ning

av

arbete

utbildning

nytt ämnesinnehåll till

lärt sig hur viktigt det är med elevernas tidigare erfarenheter

anknytoch be-

73

39 ÅTT

PÅBÖRJAETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

OCH

INTERAKTION

i undervisningen. I fintliga kunskap och med elevernas engagemang detta kapitel diskuterar vi vad detta innebär utifrån ett språkinriktat perspektiv. I stora drag gäller det att utmana till interaktion så att eleverna talar om temat med det språk de har, vilket troligtvis är tämligen Det vardagligt. gäller också att sätta igång samtal och tänkande, så att läraren kan ta reda på hur eleverna uttryckersig, vilken förståelse och vilka frågor de har, för att sedan tillsammans kunna göra en planering av vad klassen vill upptäcka och utforska. Stöttningen i temaarbetets första fas innebär att ge eleverna tillgång till ämnesinnehåll, texter och andra källor. Detta kan göras genom inflövisualiseringar, begripligt de och explicit undervisning om språkligastrategier. För flerspråkiga elever kan det även innebära aktiviteter och stöd på modersmålet.

stadig bas

Geen

att

bygga

vidare

på

öppnade man helt sonika dålig början, som inte tar avstamp i elevernas kunskapereller uppmärksammar deras skiftande referensramar Dagens lärare kan inte förlita sig helt på läromedlen eftersom dessa vänder sig till den genomsnittliga eleven, utgår från ett genomsnittligt ordförråd och förutsätter en viss grad av förförståelse. kan bli ett rejält underlägeför somliga elever. Konsekvensen Eleverna engagerar sig mer aktivt i undervisningen om de redan från början känner att de vet ganska mycket om ämnet och kan deltai diskussioner och funderingar. Genom att arbeta med kontext, språklig kan läraren locka fram ökat engagemang stöttning och interaktion och aktivt deltagande. Somillustration kommer här ett exempel från ett geografiarbete om Hur en

inleder

lärobok

väderi

74

en

man

och

Förr nytt temaarbete? läsa. Det är ofta en började

årskurs

ett

6.

ATT

I

exemplet

det nya

ovan

momentet

PÅBÖRJAETT

ARBETE.

MOTIVATION,FÖRFÖRSTÅELSE

OCH

INTERAKTION

3

får eleverna till

knyta an till verkligheten och koppla befintlig kunskap: sin egen livserfarenhet, observationer från experiment. Genom att

redan

väderleksrapporterpå tv, ägna tid åt terminologin som används när man talar om vädret får får de anknytningspunkter som eleverna språklig stöttning. Dessutom underlättar

när

de ska utvinna

är svåra.

Delär

sig också

eftersom

de

att

ny

information

ur

texter

som

ibland

fråga efter nyckelbegreppens betydelser kommer att vara viktiga. De kan delta i diskussionerna från första början; inledningsvis utifrån välkända men snart även utifrån den nya kunskapen. Målet med insituationer ledningsfasens smågrupper och interaktion i gruppdiskussioner är att vet

att

de orden

75

3

+

ÅTT

PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

OCH

INTERAKTION

något att berätta och att alla ska kunna säga ska lära sig materialet. sitt om vad och hur man Ju stabilare grund som läggs i början, desto större tillgång får elevtill det nya stoffet. I inledningsfasen är konsten alltså att främja erna alla ska känna

att

de har

verklighetsanknytningen genom att synliggöra elevernas förförståelse «

genom

att

äkta intresse

visa

för

vad de kan +

elevernas

aktivera

lyfta

e

ge eleverna

förtroendet

en

att

ur ett avgörande god relation med

är

Startfasen etablera

och ge dem en utmaning frågeställningarrörande arbetet

intresse

fram elevernas

e

det är

delta även

om

didaktiskt

perspektiv och

ett

den nya elever memorerar

kunskapen

inte redogöra för

inte

mekaniskt

får fäste och hamnar

för

att

det

som

lärs

ut

är det lätt hänt

i

periferin. Många

i de olika ämnena

förankringi världen

kunskapens är tre exempel på när elevers kunskap blivit mekanisk inlärd” och alltså inte handlat om verklig förståelse.

hänvisar

central

eleverna.

Bygg vidare på befintlig förförståelse Man måste bygga ny kunskap på den befintliga, annars att

svårt ämne.

runt

och kan

omkring.

Här

och ”utantill-

i form av inläroböckerna till någon kontext, t.ex. frågor,som eleverna kan relatera till. Men vanligtvis är dessa och frågan är hur mycket de hjälper elevhänvisningar summariska erna. Dessutom är de inledande snarare frågorna och textsnuttarna tänkta som än som aptitretare inför momentet nödvändiga ingångsaktiviteter Ytterligare ett problem äratt lärare ofta tenderar att hoppa över de uppgifter som ligger utanför bokens huvudfokus (som att under en vecka låta eleverna mäta vattenåtgången hemma), trots att så-

Ibland

ledande

76

ATT

PÅBÖRJAETT

MOTIVATION,FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

OCH

INTERAKTION

9

3

uppgifter är nödvändigaom eleverna ska kunna relatera det nya befintliga vardagskunskaper Ofta är tiden en avgörandefakatt låta initialfasen av ett arbete tor, eftersom det kan tyckas ineffektivt väcker elevernas intresse dra ut på tiden. Men skenet bedrar! När man bättre. och aktiverar deras befintliga vokabulär förankras materialet dana

till sina

förförståelse

Varierande Att

fundera

inte

vet

lärare

men

över

tar

som

begreppen

vad lära

vill

lektioner

geögrafilärarehur le” varierade.

också

men

vet,

över

vad

ännu

man

för både lärare och elever Den

är

att

frågor i

och

kommande

sig,

tid

sig

redan

man

ta ett

meningsfullt reda på elevernas tankar om de centrala nytt kapitel hittar anknytningspunkter för arbeta

med

associationerna

till

Genom

kraftigt

att

en

tankekarta

ordet

märkte

en

”välfärdssamhäl-

tänkte främst på livsmedel (god mat, pommes (strand, frites, pizza, att äta mycket etc.), några tänkte på semester medan det för andra handlade palmer, simbassänger,lyxbåtar,villor) om

Vissa

ekonomi och

skillnader

kring, hjälpa fattiga). Efter klart för läraren och eleverna upp

människor (t.ex. pengar, driva den inledande brainstormingen stod

mellan

vad deville

ville tillföra

och vad desjälva

Välfärds-

fördjupasig i, vad

det tog

temat.

a

EN

samhälle

boken

om-

SES

ES

Välfärdssamhälle

mmeélsfärd

|

Välfärds-

Figur 3.2

Olika

elevers

tankekartor

am

DE

kring begreppet välfärdssamhälle

Välfärdssamhälle

(geografi).

77

39 ATT

PÅBÖRJAETT

ARBETE.

OCH

INTERAKTION

fram interaktion I inledningsfasen är konsten att få igång samtal och funderingar mellan eleverna, eftersom det synliggör det vardagsspråk de använder när de tänker och talar Allt eftersom arbetet fortskrider byggs begreppsapparaten ut med facktermer och deras logiska samband. På det här stadiet behöver man inte ställa några krav på språket. Det viktiga är att få eleverna att våga uttrycka sina kunskaper och tankar utifrån sina alldeles egna associationer De måste få försöka formulera sig utan krav på korrekthet. Läraren kan hjälpa dem på traven att ställa genom deras uttalanden. stödjandefrågor eller omformulera Ett bra exempel på hur man lockar fram interaktion kommer från ett nederländskt matematik och Det projekt kring språk. går ut på att kunna tolka diagram. Läraren frågar klassen vilka diagram som passar i följande situationer: En fotbollstränarens humör under matchen, Ett träds höjd och Antal personer som äger mobil (se Hajer 2003 och van Eerde och Hajer 2008). Att

78

locka

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ATT

Exemplet

visar

ovan

Genom

tydligt de är

och hurintresserade

farhågor att

PÅBÖRJAETT

lektionen

av

skulle

öppna frågor

av

hur

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

delaktiga eleverna

ämnet

—

i

motsats

OCH

INTERAKTION

3

är i diskussionen

till matematiklärarens

totalt.

urarta

karaktär

reflekterande

blir eleverna

enga-

höjs snäpp när eleverna gerade undervisningen. själva får rita diagram över artisters popularitet på Sverigetopplistan eller nedladdning från Spotify. I nästa steg använder de sina egna diadata de själva samlat in bland vänner, grannar gram när de bearbetar önskemål för närområdets och bekanta avseende utveckling. Att ge undervisningsmaterialet en personlig prägel handlar inte om att skoja till undervisningen utan om att fördjupa inlärningen. I inledningsfasen fungerar riktade uppgifter i smågrupper och parför att få eleverna att börja prata och fundera, vilket blir tydvis, bra ligt i geografiexemplet. För läraren kan det ibland vara bra att lägga in en mindre skrivuppgift här, eftersom det ger en fingervisning om hur eleverna

ännu

Aktiviteten

i

initialt

formulerar

sina

tankar

om

ett

stoffet.

79

39 ATT

PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

språklig stöttning ett språk

Att ge

Äger eleverna dem? I

initialfasen

rigera

språket. Det

ordförråd

gör undervisningsstoffet tillgängligt för

som

läraren

kan

också

är

de behöver

INTERAKTION

OCH

kontrollera

viktigt

utveckla

inom

är medvetna

kor vilket

om

ämnesområde, och vad

visst

ett

och eventuellt

detta

eleverna

att

på är Därför kan både lärare och inledningsvis anger vilka ord, uttryck, etc. som texttyper lämpar sig bäst i sammanhanget och som de bör ta till sig. I den här kontexten betyder språklig stöttning att explicit ta upp de språkliga målen för temat att kontrollera begrepp och rätta till missuppfattningar att uppmärksamma viktiga ord och uttryck att aktivera eleverna att själva söka efter definitioner att hjälpa eleverna att formulera sig. slutmålet

de ska bli bedömda

som

få

elever

mycket

stöd

att

av

man

e

e e

e

e

Använd Om

modersmålet

som

resurs

går att uttrycka på modersmålet men en stund på vilka begrepp

sen

modersmål

undervisningsspråketinte är elevens

förförståel-

kanske

på undervisningsspråket.

inte

matsmältningatt göra, vardagsliv. Typiska ord är illamåi vrångstrupen. sätta ende, magont, tugga, saliv, svälja, Tänk att du sitter på en biologilektion på engelska och läraren vill kontrollera dina kunskaper Vad betyder t.ex. ”glands”?Det är fullt möjligt att du känner till själva fenomenet men inte kan ordet på Det här vilken värdefull resurs undervisningsspråket. exemplet visar Fundera

från ditt

du känner till

som

modersmålet

kan

En ordlista

vara.

på modersmålet

har med

som

kan utgöra

en

bro mellan

förförstå-

begreppen på språket. mycket uppmärksamhetägnasåt vilka ord i terminologin som är kända respektive okända för eleverna. Om de gör felaktiga antaganden om olika begrepp i början kan deras kunskapsuppbyggnad bli bristfällig. Här är det också på sin plats att påpeka att en del ord kan se identiska eller väldigt lika ut men ha totalt skilda mellan att betydelser Eleverna kanske behöver lära sig skillnaden ”förstå” och att ”förestå” något. Nyckeln till ett ords betydelse kan else

På det här stadiet

också man

dess

vara

känna Det

eller

kan

t.ex.

olika

delar

I det svåra

igen komponenterna

inleda ska

lära detta

en

möter

det andra

ordet

”tredimensionell”

måste

”tre” och ”dimension”:

nödvändigt eller ämnesspecifikaord, bara

exempel på 80

man

är varken

mer

eleverna

och

lektionsserie

sig visas

—

helst

nedan.

önskvärt man

med med

att

termerna

att

utesluta

kan

3D. svåra

fackter-

uppmärksammar dem. Man gå igenom den terminologi Ett uppdelade i grupper

ATT

I

början av

definitioner definitionerna

PÅBÖRJAETT

lektionsserien av

facktermerna.

ARBETE.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

kan läraren be eleverna När

de närmar

sig

om

slutet

OCH

INTERAKTION

3

egna (tillfälliga)

kan

de exakta

fastställas.

på elevernas eget arbete är också viktig språklig stöttning. Läraren kan t.ex. föregripa missförstånd genom att ta upp tolkningar av och associationer till uttryck som inte har med själva ämnet att göra: ”En cell kan också betyda ett litet rum i ett fängelse, men i handlar det om små delar av levande väsen: djur, växter biologi och människor.” På samma sätt behöver elever som blandar ihop be”förstå” och ”förestå” få feedback. greppen korrigerande Att hjälpa eleverna att formulera sig är också en form av språklig stöttning. Det är svårt att delta i samtäl om ett nytt ämne, men det kan fungera om de får exempel på möjliga formuleringar. Att ge feedback

Didaktiska

förslag

är att läraren tydliggör vad i Utgångspunkten för alla nya moment stoffet som är väsentligt, inklusive ämnesterminologin,och förklarar hur arbetet ska läggas upp. Ju uttryckligare läraren förmedlar dettatill eleverna, desto starkare blir basen för inlärning. Att tydligt beskriva lektionsstruktur och mål ger eleverna stöttning. Nedan finns fler didaktiska för arbetets förslag inledningsfas. Sedan följer förslag på hur

81

|-—

3

ATT

PÅBÖRJA ETT

ARBETE.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

OCH

INTERAKTION

nödvändig kontext och locka fram interaktion. I inledningsfasen är den språkliga stöttningen främst inriktad på mål och arbetssätt, att göra att ge en tydlig överblick över momentets informationskällor tillgängligaoch att vidga ordförrådet. Nedan finns ett exempel på hur man kan ge en sådan överblick. från den s.k. plattformen för Exemplet kommer från ett lektionsbrev Rebellen Lucebert. Det språkinriktad undervisning i Nederländerna: med litteraär avsett för årskurs 1 i gymnasiet där man bl.a. arbetar kange

man

eleverna

turhistoria.

Lektion 1

Moment

Uppgift

och introduktill Lucebert och hans måleri

Inledning tion

-

—

—

-

=

2

Stifta

bekantskap

med

ef-

litteraturhiLuceberts poesi

terkrigstidens och

storia

—

Sätt

igång

din egen

krea-

tivitet 5S&6

Presentation

let i

82

ett —

kring

det

och samtal samlade

portfolion

materia-|

analys tolkning

portfolio poesi

—femtiotalet/femtiotalisterna -

3&4

förförståelse vokabulär

—-

—

—

portfolio kreativt

val

portfölj presentation reflektion samtal

kring portfolion

ATT

När

man

PÅBÖRJAETT

ARBETE.

den här lektionsserien

inleder

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

är målen för estetiskt

OCH

INTERAKTION

+

3

program Det

på gymnasiet språkliga målet är att eleverna ska kunna skriva rapporter om sina erfarenheter, tolkningar och värderingar.Under arbetets gång tränas de i i litteratur-

att

tala och skriva

inte är

lära

om

och konsthistoria

konst

skriva

och

litteratur

redan

Notera

formulerade.

att

målet med

eleven ska kunna

t.ex. e

e

e

en

utan

att

temat

klä sina

sig rapport, erfarenheter, tolkningar och värderingar i passande ord. Språklig stöttning i början av ett tema kan ges på flera andra att

sätt,

att

genom

bestämma vilka

nyckelbegreppen är och göra nyckelscheman låta eleverna skriva förutsättningslöst om

arbeta

temat

med dessa som

en

inledande

aktivitet «

e

planering för temat uppmärksammapassande språkinlärningsstrategier.

ge eleverna

Bestäm

en

nyckelbegreppen

och arbeta

med dem

måste få en överblick över de centrala begreppen (nyckelbegreppen) och deras inbördes relationer Vad vill läraren att eleverna ska ha med sig på resans gång? Vad måste de snart kunna förklara och visa själva? Det är bra att avsätta tid till att fastläggaundervisningens mål. Då blir det lättare att fokusera på det viktigaste under lektionerna och att koppla diskussionerna till det. Det är inget märkvärdigt med att bara fastställa vilka nyckelbegrepp ett tema har Metoden blir först när man reflekterar över språkinriktad och dokumenterar vad begreppen har med varandra att göra och hur sambanden kanuttryckas på olika sätt:

Eleverna

...

...

är

en

del

är

en

SOrts

av... ...

83

PÅBÖRJA ETT

36 ATT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

örenklar

.

när

man...

orsakar...

...

påskyndas genom

...

Glöm

de

inte

måste

bara

...

språkliga

ska eleverna

tion

i

INTERAKTION

...

underlättar

...

OCH

kunna

målen visa

för lektionen

—

i slutet

hur väl de kan hantera

de kunna tillämpa nyckelbegreppen redogöra för själva definitionen. De måste

i olika

i elevernas

medvetande.

Det

är bra

vara

av

varje lek-

terminologin. sammanhang,

Då inte

sammanlänkade skriva

system upp nyckelord och uttryck begreppeni förväg,tillsammans med de skolrelaterade som skaläras in. Ett exempel kan klargöra detta: i vänsterkolumnen står ord som lärare i företagsekonomikommer att behöva använda sig I den andra och tredje kolumnen av. står ord som sällan eller aldrig Vad händer om eleverna inte kan dessa ord? uppmärksammasexplicit.

Figur under

3.3 en

ett

Exempel på en

lektion

översikt

över

ämnesspecifikaord, skolspråkoch vardagsspråk

centrala

(ekonomi).

Gör

nyckelscheman

En användbar

metod

sammanfatta ord: rialet.

ett

det i

för ett

att

schema

få överblick över

över

stoffets

ämnesinnehållet

kärnpunkter, med

är att

andra

hjälper också eleverna att bearbeta matescheman som desjälva eller i par fyller i och komplettera ett påbörjat.

nyckelschema. De kan

jämför, eller 84

att

få

tomma

Det

PÅBÖRJAETT

ATT

Ett

nyckelschema

saker, händelser

eller

är

en

ARBETE,

visuell

situationer.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

återgivning På

av

relationen

kallas

de

engelska key Exempel på nyckelschemanär tidsaxlar, Venndiagram, tabeller, diagram, träd- och flödesscheman.

Figur

3.4

Exempelpå

ett

nyckelschernai

OCH

INTERAKTION

3

mellan

visuals. cirkel-

biologi

Nyckelscheman gör det enkelt att ringa in det centrala stoffet och därmed också det språk som behövs för att utforska och tala om innehållet. Utseendet på dessa scheman är oberoende av ämnet. Till exempel kan ett nyckelschemaför att återge en tidsföljd användas i många ämnen.

3.5

De romerska

NI

JKL

Figur

baden (historia)

pod

:

Murbruk.-

Figur

3.6

Typer av murbruk (byggteknik)

85

3

ATT PÅBÖRJA

ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

Nyckelscheman är också produktion. Användandet eleverna man

berätta

att

locka

att

viss typ

en

begrepp

av

kan

språkhjälpa

hittar någotligger till. ”Det är språkstöd som kan hjälpa

hur

om

...

för att...”

man

fram

återkommande

vissa

av

eller skriva

använder

och

...

sätt

ett

INTERAKTION

OCH

dem vidare.

Nyckelscheman kan också och förtydligalånga texter Det som

gör

mat,

t.ex.

skriver

nyckelschemat.

Då

att

sammanfatta

vid

eleven

sambandet verbaliseras

mellan

texten

och verbal

och

infor-

visualiseras.

mation

kapitel 4 tittar vi närmare på i språkinriktad undervisning.

I

Att inleda Det

sätt

inlärningenha aktiviteter texten och nyckelschesammanhängande text eller berät-

en

ser

ett

mellan

schemat, varigenom visuell information

man

som

är bra att

samband

ett

ser

eleverna

att

utifrån

tar

eleven

att

användas

kan

hur

man

kan använda

nyckelsche-

med skrivande

tyckas

alltför

avancerat

att

låta eleverna

skriva

redan

i bör-

som skriver regelbundet blir skickligare och fråga om rutin och övning. Att göra en tankekarta kräver inte mycket språkfärdighet.Vid andra uppgifter kan man låta eleverna ägna betydligt mer tid åt att formulera sig. Traditionellt rättningsarbete är inte (alltid) nödvändigt här, det kan räcka med att låta eleverna byta texter med varandra och att några läser sina texter högt. Texterna läraren en inblick i elevernas förståelse för ger god och insikter i materialet samt vilken nivå av språkbehärskning som råder i klassen, så läs dem gärna. Nedan tar vi upp exempel på skrivsom inledande aktivitet: det undersökande eller utforskande uppgifter

jan

av

ett

tema,

skickligare

skrivandet.

86

—

den

men

det är

en

ATT

Förklara

PÅBÖRJA ETT

ARBETE.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

lektionsplaneringen står uppskriven på

tavlan

Att lektionsstrukturen erna.

Där får

greppen. per

Vissa

enskilt.

de

överblick

en

lärare anger

av

även

Översikten visar vad

underlättar

de olika lektionsdelarna

arbetssättet som

kommer

OCH

INTERAKTION

»

3

för elev-

och

nyckelbepå tavlan: helklass, grupatt

hända och eleverna

påminda planeringen. Detsamma vid planeringar projekt och temaarbeten. Till lektionsförberedelserna hör också att ta fram väl fungerande, tydliga uppgifter som får eleverna att arbeta effektivt i grupper Enskilda elever och smågrupper kan få en studieplanering där det står vad de ska göra vid varje lektionstillfälle, vad de då behöver för material, hur myckettid de hartill sitt förfogande, när läraren ärtillgänglig och vilka krav som ställs på slutprodukten. Nedan följer ett exempel på en om blodomloppet. studieplaneringtill en lektionsserie kan dessutom

gå

tillbaka

gäller för översikter

och bli

om

och

87

3

0

ATT

PÅBÖRJAETT

ARBETE.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

OCH

INTERAKTION

med det läraren tillför studieplanering ger, i kombination i klassrummet, eleverna rutinerna en komplett arbetsinstruktion. instruktion är komplett om eleverna vet vad de ska göra (i exemplet: en av de fyra uppgifterna) hur de ska gåtill till väga (se instruktionerna varje uppgift) En bra

e

e

88

och En

ATT

e

med vem/vilka

e

hur och

var

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

(en befintlig eller ny grupp) hjälp (titta först i boken, fråga sedan

OCH

INTERAKTION

3

de ska arbeta få

de kan

och först

andra

PÅBÖRJAETT

om

ingen

vet

får gruppens

var

materielansvarige fråga

läraren) e

hur

de får eller måste

lång tid de har på sig, och när (lektionerna står angivna)

hålla

på med

arbetet e

e

hur arbetet

kommer

bedömas

att

(en gruppbedömningför presen-

tationen, materielvård

och samarbete

för det egna vad eleverna

om

och

en

individuell

bedömning

bidraget) kan göra

deblir

klara

tidigare.

stödjande feedback här fasen går återkopplingen mest ut på att korrigera eleverna de lärt en definition av ord. När eleverna håller om sig felaktig något på med orienterande uppgifter är det viktigt att lyssna på deras bidrag och ge dem feedback: kan du förklara vad betyder? Känner ni till andra ord för det där? Vad får det att tänka på? några dig Om eleverna börjar tappa fokus måste man styra dem tillbaka på rätt spår Ibland kan de ha missuppfattat ett ords betydelse och därför tappat fokus. Att ”uppskatta”kan i vardagstal betyda att ha en positiv men i ämnet matematik står det för något helt annat. syn på en person, Om enelev orden ”rätta” och ”uträtta” betyder samma sak påståratt behövs också korrigering. Något som också är meningsfullt redan från början är att befästa eller korrigera uttalet av de nya facktermerna. Stimulera eleverna till deras uttal är adekvat eller inte. Det handlar om att delta, oavsett om att de ska våga delta i samtal och funderingar. Om en elev uttalar en term fel, t.ex. med fel betoning, bör läraren ge det korrekta uttalet utan negativ feedback: ”Det där står väl i en tabell, fröken?” ”Ja, det Ge

I den

...

står i den där tabellen.”

Uppmärksamma passande inlärningsstrategier måste början av ett projekt eller temaarbete våga, och lära sig, att använda sina kunskaper. I

eleverna Här

framför

följer några

allt pas-

sande strategier.

89

3

+

ÅTT

PÅBÖRJA ETT

ARBETE.

Att

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

INTERAKTION

göra undervisningen kontextrik

Det finns

sätt

olika

för läraren

inte gör det av egen Synliggöroch konkretisera

eleverna

Gör en

inventering

Geeleverna

frågor

Gelektionerna Använd olika

920

OCH

av

som

att

kraft.

locka Här

vi upp

om

följande:

ämnet.

elevernas

friskar

förförståelse. upp

minnet

inramning. slags nyckelscheman. en

fram och tillföra kontext tar

och stimulerar

tänkande.

ATT

Att

synliggöra och

Att utöka

PÅBÖRJAETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

OCH

INTERAKTION

+

3

ämnet

konkretisera

lektionsmaterialet

ARBETE.

både lärare och elever.

gynnar

För elever-

sig ämanknytningspunkter när de ska tillägna fackspråk. Under en skoldag byter eleverna klassrum och ställer om sig mellan olika ämnen flera gånger Inredningen av klassrummet kan underlätta omställningen och snabbare väcka förförståelsen till liv igen. Det kan handla om och nyckelscheman bilder, illustrationer på väggarna som hjälper eleverna att ta till sig ett visst ämnesinnehåll, men också om material som stöttar eleven i språkutvecklingen.Ett vaDet är till rierat undervisningsmaterial bygger meningsfulla lektioner. stor hjälp när eleverna ställer frågor som läraren besvarar genom att nas

del får de fler

nets

föra in olika Det är se

och

bidrag

Ett en

ters

på

föremål

alltid bra

att

och illustrationer vänta

att ge information genom eller ha en helklassdiskussion.

rikt

utbud

chans

att

av

ta

uppgifter olika

sätt

material

och

väcka

och först försöka

t.ex.

visa

varierat

ett

väcka intres-

film, lyfta fram elev-

en

arbetssätt

ger

alla

elever

sorgång, förmågor. Nedan följer förslag förförståelse och förkunskaper till

till sig stoffet under kräver olika typer av

att

i diskussionerna.

med boken

elevernas

eftersom

temats

olika

liv. e

Fråga hur eleverna mat: ernas

tidningar, musik delaktighet genom

via

berättelser ställa

själva skulle kunna

hemifrån.

eller tv? Man att

t.ex.

Läraren

kan

komma kan

låta dem

ta

naturligtvis

i kontakt

också

stimulera

med

te-

elev-

med sig föremål och också själv samman-

undervisningsmaterialet. 91

3

0

ATT PÅBÖRJA

ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

INTERAKTION

OCH

fotografier, diabilder, illustrationer, affischer, bilder veckotidningar, broschyrer och fotoalbum som synliggör be-

Dra

av

nytta

från

Ta med

greppen.

sådant till

lektionen

och be eleverna

göra

samma

sak.

Informationsbroschyrer från Apotekettill kemilektionerna, kontoutdrag till företagsekonominoch några livsmedelsförpackningars till innehållsförteckningar biologilektionerna kan utgöra länkar till världen utanför skolan. Ett samtal om formgivning under en lektionerna i bild blir mer levande om eleverna samtidigt kan titta på och röra vid formgivna föremål. Tjocka och tunna en strumpor, (trasig) och en vinkylare hjälper till att förtermoskanna, aluminiumfolie tydliga begreppet ”isolering”inom naturkunskapen. Dvd, cd-rom och filmsekvenser etc. tillför kontext. Att titta på en film om matsmältning är inte särskilt roligt men bidrar, vid sidan av till förståelsen av lärobokstexter, väsentligt processen. för användandet

gäller grafilektionerna. Samma

Att

sak

använda

schyrer,

är

skönlitterära

av

dataspel

på geo-

The Sims

som

textmaterial, såsom tidningsurklipp och brooch utmärkt, precis som faktaböcker från biblioteket extra

texter

med

tematik.

samma

Kompletterande undervisningsmaterial, t.ex. språkspel (se under ”Språkspel”,kap. 4) och uppgifter från andra ämnen. Konkreta

uppgifter, som laborationer. matsmältningi biologi: lukta på basiska lösningar som läraren skickar

om

nas

i munnen?

Vad kallas

Exempelvis burkarna runt.

när

det handlar

med olika

Känner

vidare

sura

du hurdet

och vatt-

den vätskan?

väcker

mängd olika frågor: varför falär kall, men inte när den är elevernas men besvara dem inte antaganden Besvara istället med genast. felaktiga antaganden motfrågor: Hur är det egentligen? Vem har rätt? De här frågorna kommer att undersökas på de följande lektionerna. En demonstration

ler

en

kula

genom Inventera uppvärmd?

92

som

en

ring

när

en

den

ATT

PÅBÖRJA ETT

Lärare

här

Det

fullt

ARBETE.

MOTIVATION,FÖRFÖRSTÅELSE

A:

klosswummet,

OCH

+

INTERAKTION

3

ån.

som

är

så

föremål och bilder

tycker jag på låg- och mellanstadiet. Högstadie- och gymnosieelevernov måste klara nivå och undervisning på evv mer abstrakt

jo

morare

av

hör

hemma

direkt

frårv kurslitteraturen.

Lärare

;

ij genom det och

B:

AUow lär

sig lättare

att

på något,

titta

undersöko

det

och

röra

inte

vid bara

93

3

0

ATT

PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

Det finns

metoder för

olika

här kan forska

inventera

att

medföra

variationen

Gör

sig manade

att

ut-

vara:

med

tankekarta

en

gemensam Först kan eleverna

temat.

ska ordnas

re)

känner

eleverna

att

Även

förförståelse.

elevernas

vägar.

nya

Några passande arbetssätt kan e

INTERAKTION

förförståelse

elevernas

Inventera

OCH

i

upp

sina

i

en

tankekarta.

nya

sedan

som

upp

associationer

det

kring

alla sina associationer, eller också kan de individuellt ta

tankekartan,

skriva

i par

associationer

eller

(hell-

Läraren

ger

begreppenstruktur.

Ett

exempel

från historia

—

revolution

igt/imponerande :

EI

:

REVOLUTION

Figur

3.7

Tankekarta

e

Låt eleverna

e

Använd

med

associationer

skriva

med associationer tabell

en

1) vad de redan lärt sig. Tabellen

korta

texter/loopar

kring

temat.

med

tre

i fem minuter:

kolumner

där

vet, 2) vad de vill få reda ska fyllas i under tiden som

eleverna

en

halv sida

skriver

ned

3) vad de har på eleverna arbetar med och

momentet. e

Använd

fram-

kommer e

924

att

Ge eleverna

döma

och baksidan

övrigaillustrationer,

ker och

om

på läroboken: och låt eleverna

titel, bilder, underrubrifundera på vad texten

själva vet om meningar med påståenden om ämnet

handla deär

sanna

om

och vad de

eller

falska.

ämnet.

och låt dem

be-

ATT

Ställ

frågor som

Genom

att

stimulerar

ställa

stimulerar

svar

bra man

och deras

tresse

PÅBÖRJAETT

motivation

OCH

INTERAKTION

»

3

tänkandet

frågor och deras

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

ge eleverna lite

tänkande att

sätta

enormt.

igång

tid Det

att

formulera

med det nya

sina

öka deras

kan

in-

momentet.

Några förslag: e

e

Ställ

frågor som får eleverna att reflektera. Exempelvis vid temat intelligens: ”När tycker du att någon är intelligent och hur märker du det? Finns det olika former av intelligens? Skriv ner fem faktorer som dutycker är viktiga. Jämför dina idéer med en kamrats.” Ställ frågor som eleverna kan besvara utifrån egen erfarenhet. Låt dem parvis besvara frågor som: Hur ofta slår ditt hjärta per minut?

-

-

-

Hur

mäter

Hur

fungerar

man

det? det för andra

levande

varelser,

t.ex.

en

katt eller

en

mus? e

Varför

slår

hjärtat hårdare

om

du

springer eller går uppför

en

trappa?

pulsmätare? många idrottare en pulsmätare? Låt eleverna para ihop frågor och svar från undervisningsmaterii slutet av kapitlet: ”Vilken fråga alet, exempelvis läroboksfrågorna hörtill vilket svar? Vilken definition hörtill vilket begrepp?”

e

Vad är

e

Varför använder

e

en

95

39

ATT

PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

Gelektionerna

en

vi hur

Nedan illustrerar utanför

världen Ha

”Föreställ pengar i

kring

och

arbete

att

du ska

som

ditt

med ihop lektionsinnehållet företagsekonomi. fokuserar på momentets nyckelbelänka

i

eget. Du behöver får du dem? Varför skulle starta

pengar

för

någon vilja

företag?”Lyft fram nyckelbegrepp

som

kret-

upp dem påtavlan. från nyheterna. Vilka vet vad den börsrapporteringen

i diskussionen

och skriv

tidningssida med börsnoteringar. på vilka företag de känner igen på en lista och varför. Ta med livsmedelsförpackningar börsnoteringar

handlar med

dig

”investera”

Visa eleverna Låt

kan

ett

igång. Varifrån

komma

stoppa in sar

skolan i

INTERAKTION

inramning man

helklassdiskussion

en

grepp: att

aktuell

OCH

om?

eleverna

liknande

Visa

en

fundera och

låt eleverna

se

efter

om

återfinns

fabrikanten

bland företagenstjugo-i-topp. (AstraZeneca ...) förVälj ut tre företag och fundera på vilka faktorer som påverkar om man tillverkar av deras som väderleken varor, glass. säljningen Titta på kursen för något flygbolag 12 september 2001 (d.v.s. dagen efter 11 september World Trade Center-attacken). Varför sjönk helt plötsligt värdet på företagets aktier? Be om olika formuleringfem olika elever uttrycker sig med egna ord. ar, så att åtminstone det Tillfoga ämnesmässiga fackspråket. Hitta gemensamt (t.ex. i par) på frågor till ämnet. Alla hittar på åtminstone fem frågor till temat som de vill få svar på. Börja med hur kommer det varför, vem, hur, när, sig? vara i fokus Diskutera avslutningsvis vilka frågor som kommer att under de kommande lektionerna. Skriv upp dem på en plansch som får hänga uppe under hela arbetets gång. På så vis blir det tydligt för eleverna att de som minst måste rikta in sig på att kunna de betill greppen. Återkoppla planschen under arbetets gång och tillfoga bra definitioner och exempel. -

Använd

scheman.

Skriv upp alla ord som har med ”investera” att göra i att rita upp tankekartan ta, eller gör det i helklass genom

en

tankekar-

på tavlan. med av ett schema vilka tankestrukturer eller Ange hjälp logiska relationer som kommer att fördjupas i temat, t.ex.: ”Vi ska titta på hur naturkatastrofer kan uppstå och vilka följderna kan bli. Vi ska alltså kunna fylla i och förklara det här schemat i slutet av temat.”

926

PÅBÖRJAETT

ATT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE,

Naturkatastrof

Figur

Schema

3.8

Att locka

återger logiska

som

INTERAKTION

Var de före-

Hur

kommer

undvikas

3

de kän

relationer

fram interaktion lockas

Eleverna

och enskilt. med dem

att

vad

om

som

det nya stoffet i är det

om

prata

början av

I

ett

helklass, i grupper, i par nyttigt att ha ett samtal s.k. inlärningssamtal.Exemplet

temaarbete

skaläras in, ett

från matematiklektionerna

med

diagram interaktion”, kap. 3) ämnet i

OCH

hur

visar

”Att locka

(se avsnittet

läraren

väcker

elevernas

fram för

intresse

helklass. ”Ge

stadig bas att bygga vidare på” fanns exempel på gemensamt skapar tankekartor, formulerar frågor och löser praktiska uppgifter. I vissa grupper kanske bara en eller två elever kommer till tals, och då får de andra ingen chans att yttra sig. Därför är det relevant att fundera på hur man kan bygga in deltagandei uppgiften. Nedan ger vi exempel på gruppuppgifter som ärlätta att använda och som inledningsfasen av ett tema. I kapitel 4 går passar i vi in på förutsättningarnaför inlärning genom grupparbete och hur om och rollerna bör utformas. Det här avsnittet handlar uppgifterna i början av ett tematiskt arbete och har två att locka fram interaktion aspekter, nämligensamarbetsinlärningoch inlärningssamtal. I avsnittet

en

hur eleverna

Samarbetsinlärning ofta lättare

Det är erna

att genomföra ett fungerande grupparbete när elevsocial kräver mycket mindre parvis. Parkonstellationer

arbetar

kompetens

och det behövs

ning

än i större

sina

uppgifter

formerna temat,

men

grupp.

inte

samma

strikta

gör det enkelt vid att samarbeta.

Pararbete

och vänja sig

roll- och arbetsfördelför eleverna De interaktiva

att

utföra arbets-

för par- och grupparbete kan även sättas in i andra faser de första punkterna nedan är som koncentrerade synes

på orienterande

—

aktiviteter

i

början av

ett

av

—

temaarbete.

97

3

0

ATT PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

OCH

INTERAKTION

Arbetsformer för grupparbete Matcha och rangordna Med matcha och rangordna fritt översatt från engelskans matchhandlar det om att i and spelform finna de rätta ing sequencing får leta efter de kombinationerna eller rätt ordningsföljd. Eleverna korrekta betydelserna av olika begrepp, t.ex. koppla kroppsdelar till deras funktion att genom para ihop kort med kroppsdelarnas Eleverna namn med kort med en beskrivning av deras funktion. har med kan också få organisera texter, bilder och föremål som hörsel: öra, hörapparat, mp3-spelare, bovarandra att göra, t.ex. mullstops. ve

—

—

Störst

och snabbast

Övningarbaserade vi här under

på konkurrensen Störst

mottot

mellan

och snabbast.

grupper

sammanfattar

Utsikten

till gemensam

framgång, till att gruppen ska vinna, sporrar eleverna att göra klart en uppgift så snabbt som möjligt eller till att komma på största möjliga antal lösningar och exempel. Ett exempel på Störst och snabbast är en uppgift där eleverna ska hitta störst antal verb som kan kopplas till det nya temat, eller att på snabbast möjliga tid nämna tio

länder

som

har vulkaner.

Läraren

kan också ge eleverna varav fyra ska

frågor kring uppdragatt på börja med vem, vad, hur och varför. Tänka-dela-utbyta Vid det här laget är arbetsformen relativt etablerad. Låt eleverna först fundera en och därefter fråga utbyta tankar; först i par, på sedan i grupper om fyra. Det här kan man även göra med tankehitta

i

det nya temat,

tio

kartor. Brainstorma Ått

brainstorma

är ofta

man

gör i inledningsskedet

av

på idéertill en skrivuppgift. Eleverna geri tur och ordning ett kreativt bidrag, och för att säkerställa att alla deltar kan man införa den stränga regeln att ingen får säga något mer innan alla har yttrat sig en gång. (För ändamålet kan man använda s.k. pratbrickor. Efter att ha sagt något lägger man sin bricka på bordet. När ingen har någon bricka kvar delas de ut igen.) ett

98

större

arbete,

t.ex.

för

det första att

komma

ATT

Pars

pro

PÅBÖRJAETT

ARBETE.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

OCH

INTERAKTION

+

3

toto

pro toto är latin och betyder delarna för helheten. här arbetsformen bidrar alla medlemmarna i gruppen till

Med

den

varsin

del

Pars

slutprodukten. Därigenom blir varje del också komplett i sig själv och står samtidigt för helheten. Ett exempel är när alla elevde antingen valt själva eller erna undersöker hur en maskin, som blivit tilldelade, fungerar. Sedan författar de en beskrivning. För att nå upp till minimikraven måste den innehålla vissa upplysningar om hur stor den är, hur den fungerar och vad den har för funktion och pris. De samlade beskrivningarna ger en komplett bild av en maskinpark. Eleverna är beroende av varandra för totalbilden och av

varje elev har Experter

sin roll i helheten.

Med arbetssättet

experter

omgångar. För

i flera

bearbeta

processas

lyckas

att

med

ämnesinnehåll

och

slutprodukten

måste

information.

gemensamt delas in i expertgrupper, speciella område. Ett

allas

en

är sammansatt

Det

där alla grupper exempel kan vara

så

gårtill

språkbruk att

eleverna klassen

på sitt temat Djurens livscykel i tar hand om däggdjurs, fåglars, biologi där olika expertgrupper kräldjurs, groddjurs respektive fiskars livscykel gällande befruktning, mognad, födsel och död. Expertgrupperna studerar och diskuterar stoffet tills alla förstår allt ordentligt. Då går eleverna till annan

grupp

varje expertgrupp fall fem

detta

som

så

med i den. I denna

stycken)

förmedla

att

grupp

ska bli experter

det finns

en

ska alla

den information

person

från

”experter” (i

de fått. Utifrån

informationen kan sedan gruppen få i uppgift att be”klurig”frågeställning,som till exempel denna: Hur kan i vilken ordning de olika djurgrupperna har utveckman förklara att se på de olika lats, genom gruppernas ägg, hud, hjärta, lungor mm? Uppgiften kan också bestå i att skapa en gemensam text, en ett föremål eller en en laboration, dylikt, presentation, plansch, den samlade svara

som

en

tar

upp

all information

de fått från alla experter.

Komplexa uppgifter gör exempelvis

en tidartikel, ett reportage, Här är ning, broschyr muntlig presentation. poängen att alla är beroende av varandra för att utföra uppgiften. I många fall har gruppmedlemmarna olika roller och då delas informationen upp mellan dem. Slutprodukten kan bedömas både individuellt och gemensamt. Till skillnad från de tidigare beskrivna metoderna är denna mer och består av delmoment uppgift komplex många (se exemplet nedan) och handlar om att skapa komplicerade als-

Alla

i

en

en

grupp

eller

en

en

99

3

6

ATT

PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

INTERAKTION

OCH

och produktinriktad och social Arbetsuppgiften är processkompetensär ytterst viktigt. Ett exempel på en komplex uppgift är specialarbetet på ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Vid den här typen av arbeten måste man särskilja mellan sex olika stadier: Läraren eleverna olika ämnen att ger välja mellan. Därefter grupdet ämne de vill arbeta med. perar sig eleverna runt Inom varje grupp görs en planering och arbetsuppgifterna fördelas. bestämmer Gruppen själv vilka aspekter av ämnet devill lyfta fram och på vilket sätt devill gå till väga. Eleverna samlar på olika sätt information som de sedan läser, diskuterar och byter med varandra. Där det är möjligt dras slutsatter.

1.

2.

3.

ser.

förbereder

presentation av de utförda aktiviteterna. Eleverna görsin presentation inför klassen så att alla vet vad gruppen har sysslat med. Exempel på möjliga presentationsformer är referat, väggtidning,debatt etc. Eleverna bedöms både utifrån vad de harlärt sig och utifrån grupEleverna

4, 5.

6.

en

samarbete.

pens

Inlärningssamtalet Klassrummets fråga och svarstruktur ställer frågor, (några) elever svarar indikation på elevens och klassens

nivå. Med

mönster får

i sitt lärande

eleverna

möjligheten Försök

istället

något

har

eleverna lite formulera

ett

stöttning en

ditt sätt

bygga

betänketid

benägna reagera och mycket ska hinnas med. Ändå tid, framförallt för flerspråkiga elever och alla

direkt.

att

Dessutom

tickar hinna

med.

e

ökar

e

blir

Med

tolkar

svaret

Läraren en

som

sådant interaktionsom

lärarna tillvaratar

och inlägg. ”fel”-bedömning.

elevens

eller

svar

så

ge feedback

att

eleven

på utifrån återkopplingen. Ge också till fem sekunder) att komma på och

vidare

tid (åtminstonetre svar. Att ge dem

att

vanligast.

ett

kring

”rätt”-

kort

utveckla

att att

och läraren

feedback-turerna

det lätt med

Annars slutar

alltid

bara

utveckla

att

är fortfarande

svårt, för

är

i

är det

är

samtal

ett

bråttom, viktigt med betänke-

är det

för elever

klockan

har svårt

som

att

betänketid

längden på elevernas mer korrekta,

svaren

svar

också

för elever

som

sällan

räcker

upp

handen e

minskar

e

ökar elevernas

e

e

100

ängslan för att svara självförtroende eleventill risktagande och

elevernas

uppmuntras inträffar det oftare

att

eleverna

samtalar

fler kreativa

svar

med varandra

om

stoffet

ATT

PÅBÖRJAETT

e

blir det lättare för eleverna

e

ökar antalet

e

blir det lättare sina

frågor

ARBETE.

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

försvara

att

sina

OCH

INTERAKTION

3

svar

från eleverna

för elever

behöver

som

tid längre

för

formulera

att

svar

e

blir det mindre

e

förändras

rörigt i klassrummet

lärarens

Det låter

kanske

elevernas

tänkande

inställning att

bara

elever

vissa

kan

svaret

paradoxalt, men ett par sekunders tystnad stimulerar och språkanvändningenormt. Av den anledningen är det bättre att ställa ett par väl genomtänkta, lite mer komplexa frågortill klassen än att peppra dem med många små detaljfrågor. Under inlärningssamtalet kan eleverna och läraren dessutom utforska materialet från ett annat perspektiv och växla mellan vardagsspråk och den nya fackterminologin. Det eleverna säger illustrerar vad de uppnått och hur de tänker, något som läraren kan använda för att planera och effektivisera undervisningen. Förslagen nedan kan underlätta om man vill i undervisningssammanhang mer ska ha att samtalen karaktären av vanliga samtal. Tänk i förväg ut vilka diskussionsfrågorsom knyter antill undervisningens mål. Ett problem många känner till ger ett livligare deltagande. Gör eleverna delaktiga i frågeställningarna,så att deras frågor blir e

e

en e

del

av

diskussionen.

diskussioner, t.ex. i debattform, för att så många elever som delta, framför allt de som vanligtvis är osynliga

Använd

möjligt ska kunna

i

diskussionerna. «

Fördela en

rollerna

person

bidrar alla vad de e

ha

en

ordförande, en

en

tidhållare,

sekreterare.

och får chansen

På så vis att

visa

de måste

visa

gårför.

Observera

vissa

att

vad de kan att

i diskussionen:

för gruppens talan utåt och till elever verkligen diskussionen

som

formulera

sig.

kan känna

elever

inför andra. Stötta

sig

utsatta

när

i så fall genom att ge dem tid Hjälp dem och visa att ansträngningen uppskat-

dem

tas. e

Se till att

att

elever

visa vad de

som

är

mer

introverta

och reserverade

får

möjlighet

gårför.

101

3

e

ATT

PÅBÖRJA ETT

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

ARBETE.

Var befinner

jag mig?

—

INTERAKTION

OCH

Observationsschema/

självskattningsskala här

kapitlet kan sammanfattas språkinriktadundervisning. Den Det

märker i

hur väl förberedd

undervisningen

rar

eleverna Man

för hur na

i

lektionen

och hur mäter

observationspunkter för hos en kollega fasta på är. Men vad är detvi tar kvaliteten på hur läraren orienteett

lärare

man

antal

som

auskulterar

i materialet?

kan också göra en uppskattning av sin egen nivå. Instruktionerna man använder de här punkterna för självskattningstår att fin-

i avsnittet

”Så här används

punkterna på

2.

kapitel Utvecklingspunkterna

i det här

kapitlet

Observationsschemaför språkinriktad undervisning

Kommentar

4. Interaktion/samarbete

102

är:

observationsschemat”

i

ATT

Figur

3.9

Observationslista

PÅBÖRJAETT

för den

ARBETE.

inledande

MOTIVATION, FÖRFÖRSTÅELSE

fasen

av

ett

OCH

INTERAKTION

3

temaarbete

103

4

Bearbetning och fördjupning. Bron till skolspråket

Höga kognitiva krav

Kunskapsutveckling i interaktion

språkutvecklandeaktiviteter

e

Planera

e

Främja tänkande

e

Stötta

stegen

från

Skolspråki

tal och skrift

till vardagsspråk

skolspråk

:

Mycket

kontextuellt

stöd

Lite stöd

|

i

kontexten,

'

'dekontextualiserat”

utifrån

Start

|

«

Öppnatemat

+

Aktivera

»

Låt eleverna

vardagsspråk

utifrån

kända kontexter |

förförståelse få formulera

egna

frågor

Låga kognitiva

krav

I L

Figur

4.1

Fyrfältare:Bron till

skolspråket

105

4

6

BEARBETNING

OCH

FÖRDJUPNING

BRON

—

Att bearbeta

TILL

SKOLSPRÅKET

stoffet

bearbetningsfasen är det viktigt att fortsätta att hålla målsättningen, själva kärnan i stoffet, klar för sig: vilka centrala begrepp och relationer ska eleverna arbeta med? I läromedlen görs val, men finns det också Och är uppgifterna val som lärare och elever kan göra tillsammans? och aktiviteterna i läromedlen tillräckligt genomsyrade av de tre dioch språklig stöttning? daktiska nyckelbegreppen kontext, interaktion texten måste de kunna sätta undervisningsNär eleverna bearbetar materialet i samband med både omvärlden och andra ämnesområden, så att det nya materialet kan relateras till tidigare kunskaper. Iförra kapitlet talade vi om hur viktigt det är att aktivera elevernas förförståelse så att den kan tjäna som bas för den nya kunskapen. I

e

bara

Men att

räcker

förförståelsen

aktivera

inte,

också

måste

man

göra något utifrån den. e

kan

Hur

då eleverna

Vilka

kunskapen? kan de knyta ler ”Ta hand

det de redan

i

relation

är de redan

bekanta

sammanhang befintliga? din närmiljö” kan ta

till de redan om

och utökas till

stadskvarter

städer i

t.o.m.

sätta

att

vet

Teman

som

till den nya med? Vilka

”Säkerhet”

el-

i elevens eget boavstamp andra stadsdelar eller även omfatta

tredje världen, långt hemifrån.

Då undviker

man

att

och isolerade att begreppen blir så abstrakta exempelvis en elev ett längre arbete om urbanisering ändå inte ser parallellerna till vännernas inflyttning från landsbygd till tätort. Genom samarbetsinlärningfår eleverna möjlighet att bearbeta materialet interaktivt, såväl i par som gruppvis eller i helklass. Förhandlingar och överläggningar mellan eleverna är nödvändiga, eftersom slutresultatet ska bli en gemensam produkt. För att uppmuntra till interaktion bör uppgiften vara utformad så att eleverna

efter e«

måste

samarbeta

taget klara kar graden om

stoffet

och

diskutera

med

genomföra den.

av

att

av

elevinteraktion

är svårt

förhandlar

för

varandra

är hur

och argumenterar

att

faktor

Ytterligare pass komplext en

överhuvud

påver-

som

materialet

eleverna

mer

är; med

varandra. e

bearbetningsfasen

stöttning. Även

106

behöver

eleverna

få

kan

vara

tillräckligt med språklig uppgifterna innehållsmässigt kommåste de vara rent plexa tillgängliga språkligt. Eleverna måste ha möjlighet att ta reda på betydelsen av besvärligabegrepp: godtillär nödvändigtoch större muntliga eller skriftgång på synonymer kan delas delmoment, med mycket foliga uppgifter upp i mindre kus på frågor som ”Hur säger man det?” och ”Hur uttrycker man I

om

-

BEARBETNING

det i det här ämnet?”

FÖRDJUPNING

—

BRON

TILL

SKOLSPRÅKET

+

4

nyckelscheman ett viktigt hjälpmedel logiska samband ett steg i riktning mot att lära sig använda skolans mer formella språk. Det komplexa ordförrådet i en text är ett typiskt hinder för läsförståelse, Eleverna kansjälva lära sig att ange vilka ord de har problem med och att hitta bra definitioner, men det är inte tillrådligt att helt överlåta åt eleverna själva att jobba med svåra ord. Ibland eftersom

e

OCH

leder

deger

dettill

definitioner arbete

bild

en

att

inte

bidragit

Här

de skriver

alltid till

är

av

ändlösa

stämmer.

listor

med ord och

Då är det tveksamt

inlärningsprocessenpå

ett

att

om

meningsfullt

ordens

elevernas sätt.

kommer centrala viktigt att uppmärksamma är sådant som: i fokus? Ser eleverna begrepp tillräckligtmycket något sammanhang mellan olika kategorier av ord: motsatsord, synonymer, ord för del och helhet, över- och underordnade begrepp och diverse nyanseringar? Att använda sig av visuella hjälpmedel och nyckelscheman kan hjälpa eleverna att urskilja de centrala begreppen och de olika ordkategorierna. Nyckelscheman är bra redskap för att visualisera sambanden mellan olika begrepp. Det är också en slagkraftig metod för att spåra upp, tydliggöraoch bearbeta logiska samband från muntliga och skriftliga källor. Indelningar inom exempelvis biologin går utmärkt att visa i trädExtra

scheman.

107

4

9

BEARBETNING

OCH

FÖRDJUPNING

Figur

4.2

—

BRON

TILL

SKOLSPRÅKET

Trädschema

Förklaringar av begrepp och anteckningar kan återges i ett Tschema.

från

redogörelser eller

tex-

ter

Figur

4.3

T-schema

Kronologiska

händelser

Överensstämmelser

(se

”Hur en

”Orsak

108

4.4

en

skillnader

tidsaxel. blir

språkinriktadundervisning och verkan” kan återges med

man.

Figur

passar i

och

Strömschema

i

Venndiagram kapitel 2). strömscheman och kedjesche-

kan

synliga se

ut” i

ett

BEARBETNING

Återkommandeprocesser

passar

i

ett

OCH

FÖRDJUPNING

cirkeldiagram

eller i

—

BRON

SKOLSPRÅKET

TILL

4

+

ström-

ett

schema.

Figur

4.5

Cirkeldiagram

nyckelscheman kommer här en översikt över centrala tankestrukturer, möjliga lektionsaktiviteter (som återges schematiskt) och de språkliga verktyg eleverna kan anin schemat i meningar eller vändaför att sätta texter. Föratt

förenkla

valet och utformandet

Beskriva Identifiera

av

"Det liknar en; Kombinationsuppgifter no (verbj" ”Det ett med Venn-diagram)—

>

(Lex.

2” det "Skiljer sigfrån.

Eee I

|

Ete

närdet härensorts... Sorteringsuppaifter i

Klassificera. 2 Ordna > Definiera

0

(t.ex. |

->

påen

I

Eter

"Berätta

Co

ten

tabell,i kluster, >

tidsaxel). go :

"Det härären "> det?”

(Verb) :

ens

:

|

Det måstevara”. me

eftersom

irätt ordning- = "Vad händerförst?” SS uppgifter => = "Först(verb) de det här, och 2 (verb) u(t.ex. med ett strömschema det

Placera

: 2 kronologiskt

"Orälia

">

process... Följa:en Följaen instruktion fre

=>

70

SS

eller.en tidsaxel)

sen

ded där.”

109

40

BEARBETNING

Tabell sätta

4.1

sig

OCH

FÖRDJUPNING

Möjliga tankestrukturer,

—

BRON

lektionsaktiviteter

TILL

SKOLSPRÅKET

och

språkligaverktyg

när

man

ska

in i materialet

Även

genomföra observationsuppgifter och prov i matematik eller naturkunskap kan den här typen av scheman hjälpa dem att både benämna och behålla informationen. Slutligen ger vi här ytterligare ett exempel på ett trädschema och ett strömschema.

110

när

eleverna

ska

BEARBETNING

Ordfält

OCH

Etologi

—

FÖRDJUPNING

djurs

—

BRON

TILL

SKOLSPRÅKET

4

beteende

benämns

utlöses

av

Exempel Figur

4.6

Ett trädschema

sublimera

—

smälta

avdunsta —

—

fast

flytande

gas