Gruppobservationer - Teori och praktik [2 ed.] 9144082134, 9789144082134 [PDF]

Zitiervorschau

Gruppobservationer Teori och praktik EVA HAMMAR CHIRIAC CHARLOTTA EINARSSON

Andra upplagan

~ studentlitteratur

®

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fångelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7784 ISBN 978-91-44-08213-4 Upplaga2:1 ©Författarna och studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Pan Xunbin/Shutterstock.com Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2013

INNEHÅLL

Förord till andra upplagan 7 Författarpresentation 9 Inledning -andra reviderade upplagan 11

DEL l

GRUPPOIJSERV~TIONE"ITEPRIN

KAPITEL 1

En teoretisk modell för gruppobservationer 17

Den teoretiska modellen 18 Typifieringar av observationer i respektive cell 23 KAPITEL 2

Observation- en av flera datainsamlingsmetoder 27

Direkt observation 28 Observatörens förhållningssätt 29 Andra datainsamlingsmetoder vid gruppforskning 32 KAPITEL 3

Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier 39

Etiska överväganden 40 Kvalitetskriterier 46 Att redovisa och återkoppla resultat 56 KAPITEL 4

Sammanfattning av gruppobservationer i teorin 59

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

3

INNEHÅLL

DEL Il GRUPP08SERVATIONER l HISTOfUEN KAPITEL

s

Framväxten av gruppobservationer 63

I antropologins fotspår 63 Gruppobservation som pedagogisk metod 69 Gruppobservation som sociologisk metod 73 Gruppobservation som psykologisk metod 78 KAPITEL 6

Sammanfattning av gruppobservationer i historien 87

DEL III Gf'fUPP08SERVATIONER l EMPIRIN KAPITEL 7

Teoriprövande observationsstudier med hög grad av struktur 91

Teoretiska antaganden - IPA 92 Genomförande av observationsstudie med IPA 93 Teoretiska antaganden - SYMLOG 98 Genomförande av observationsstudie med SYMLOG 104 Jämförelse mellan IPA och SYMLOG 110 Begränsningar i IPA och SYMLOG 110 Praktiska exempel m "Arbetsgruppsstudien" - ett praktiskt exempel Andra teoretiska utgångspunkter 113 Observatörsrollen 114 Etik och kvalitetskriterier 114 Summering och inplacering i modellen KAPITEL

112

118

s Teoriprövande observationsstudier med låg grad av struktur

121

Teoretiska antaganden - "Basgruppsstudien" 121 Genomförandet av observationsstudien - "Basgruppstudien"

122

"Rollstudien" - ytterligare ett praktiskt exempel 128 Observatörsrollen 130 Etik och kvalitetskriterier

130

Summering och inplacering i modellen

4

133

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

INNEHÅLL

KAPITEL 9

Teorigenererande observationsstudier med hög grad av struktur 135

Teoretiska antaganden - "Klassrumsstudien" 135 Genomförande av observationsstudien - "Klassrumsstudien" 136 "Fotbollsstudien" - ytterligare ett praktiskt exempel 141 Observatörsrollen 143 Etik och kvalitetskriterier 144 Summering och inplacering i modellen 147 KAPITEL 10

Teorigenererande observationsstudier med låg grad av struktur 149

Teoretiska antaganden om den etnografiska ansatsen 149 Genomförande av observationsstudien - "Lärarutbildningsstudien" 151 "Auktionsstudien"- ytterligare ett praktiskt exempel 156 Observatörsrollen 158 Etik och kvalitetskriterier 159 Summering och inplacering i modellen 161 KAPITEL 11

Sammanfattning av gruppobservationer i empirin 163

Litteratur 165 Personregister 173 sakregister 175

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

5

FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN

Den här boken är ett verkligt exempel på grupparbete som pågått under många år med olika intensitet. Vi författare har tillsammans arbetat med boken såväl i dess helhet som i dess delar, och båda författarna har varit aktiva i hela processen, från första iden till upplaga ett till den slutliga versionen av den andra upplagan av Gruppobservationer. Teori och praktik. Första upplagan av boken gavs ut 2002, då vi befann oss i slutskedet i forskarutbildningen. Upprinnelsen till första upplagan av boken var det uppdrag vi fick som innebar att planera och genomföra en metodstuga om gruppobservationer inom ramen för psykologprogrammet. Drygt tio år har förflutit sedan första upplagan kom ut. Ett behov av och efterfrågan på uppdatering av boken har uppkommit under senare år. Nu har det gjorts. Om en observatör hade följt oss i vårt arbete med boken från dess första embryo till den reviderade upplaga som nu förligger skulle observatören förmodligen kunnat konstatera att arbetsprocesserna sett olika ut under årens lopp. Inför att den första upplagan skrevs hade en observatör förmodligen noterat att "gruppen" som arbetat med boken inkluderade fler personer än författarna. Kollegorna i FOG-gruppen (Forum för organisations- och gruppforskning) hade i det skedet en central betydelse som stöd och diskussionspartner för de olika tankar och ideer som vi behövde bolla. Främst vill vi nämna våra kollegor och vänner, docent Stefan Jern och numera framlidne professor Kjell Granström, för deras stöd i processen med att skriva den första upplagan. Inför revideringen har andra" deltagare" fått en central roll för gruppens arbete. Vi har utifrån våra erfarenheter av att använda boken i utbildningssammanhang samt i diskussioner med studenter och lärarkollegor uppmärksammat behovet av att göra vissa revideringar av texten. Vår förläggare Ann Wirsen Meurling på studentlitteratur uppmuntrade oss

c FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

7

FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN

att revidera boken och har varit ett gott stöd i det arbete som uppdateringen har inneburit. I inledningen kommer vi att gå närmare in på vilka mer omfattande revideringar som gjorts i denna upplaga. Linköping, maj 2013

Eva Hammar Chiriac och Charlotta Binarsson

8

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

FÖRFATTARPRESENTATION

Eva Hammar Chiriac är biträdande professor i psykologi och verksam på Avdelningen för psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga verksamhet befinner sig inom det socialpsykologiska forskningsfältet med starkt fokus på gruppforskning. Att öka förståelsen för processer inom och mellan grupper och hur vi kan förstå vad som händer i en grupp när människor kommer samman i syfte att arbeta med en gemensam uppgift är frågor som legat till grund för hennes forskningsintresse. Forskningen har huvudsakligen bedrivits på autentiska grupper i deras naturliga miljö. Hammar Chiriachar i sina studier använt sig av ett flertal olika datainsamlingsmetoder, såsom gruppintervjuer, fokusgruppe r, enkäter och framför allt gruppobservationer. Charlotta Einarsson är filosofie doktor i psykologi. Hon är numera verksam som utbildningsledare vid Filosofiska fakultetens kansli vid Linköpings universitet, men var fram till och med 2010 verksam som universitetslektor i psykologi vid samma universitet. Hennes vetenskapliga verksamhet befinner sig inom det socialpsykologiska forskningsfåltet, med fokus på interaktionsprocesser i klassrum. Observation har varit den främsta datainsamlingsmetoden som hon arbetat med, men hon har också genomfört studier där fokusgrupper använts. Forskningen har huvudsakligen bedrivits på autentiska grupper i deras naturliga miljö.

C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

9

INLEDNING- ANDRA REVIDERADE UPPLAGAN

Så fort människor kommer samman i en grupp, antingen på en arbetsplats, i familjen eller på fritiden, uppkommer interaktioner mellan medlemmarna. Sådan kommunikation och de grupprocesser som utvecklas har blivit föremål för olika studier. För att studera grupper och grupprocesser krävs tillgång till metoder eller instrument som hjälper forskaren att registrera vad som sker i samspelet mellan människorna. Observation, som fokuseras i denna bok, kan vara en lämplig metod. Observation kommer av det latinska ordet observare, som innebär att forskaren gör en iakttagelse eller ett rön. I synnerhet avses iakttagelser av fenomen eller processer i naturen eller i samhället. Inom beteendevetenskaperna används ofta observation vid studier av grupprelationer eller liknande processer. Metoden är lämplig för att få information om händelser i sitt naturliga skeende. Observation kan alltså med fördel göras i "verkligheten". Det krävs inga speciella arrangemang eller manipulationer för att kunna observera det som sker. Våren 1997 fick vi i uppdrag att inom grundutbildningen utforma en metodstuga om gruppobservationer. Ett första problem som snart upptäcktes var att det inte fanns någon samlad litteratur om gruppobservation och att den litteratur som fanns var väldig svårtillgänglig. I metodböcker finns ofta observation med: den presenteras vanligen i ett eget kapitel, och det förekommer också att gruppobservation bara omnämns kortfattat. Observation i allmänhet och gruppobservation i synnerhet har haft en undanskymd plats i metodlitteraturen. Sedan den första upplagan av Gruppobservation. Teori och praktik publicerades 2002 har dock observation kommit att få ett något större utrymme i metodlitteraturen, och en viss uppgång av böcker som handlar om olika typer av observation, exempelvis deltagande observation, kan skönjas. C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

11

INLEDNING - ANDRA REVIDERADE UPPLAGAN

Syftet med boken Gruppobservation. Teori och praktik är att belysa gruppobservationer ur ett forskningsperspektiv genom att ge en kartbild eller orientering över några olika sätt att observera och registrera vad som sker i grupper. I boken visas på den spännvidd som finns mellan olika sätt att praktiskt gå till väga vid observationer och det förhållningssätt eller syn på kunskap som ligger bakom olika tillvägagångssätt. Detta kommer att ske genom att belysa ntlgra metoder för gruppobservationer, ge en historisk tillbakablick samt genom att presentera några praktiska exempel på studier som vi eller andra genomfört. Boken gör inte anspråk på att vara någon totalt uttömmande presentation av de metoder som finns och är möjliga att genomföra när det gäller observation av grupper, utan ska ses som en orientering där spännvidden i området belyses. Vi har främst valt att avgränsa oss till direkta observationer av naturligt förekommande smtl grupper. Med små grupper menar vi grupper upp till en skolklass storlek. Intentionen med boken är att visa på den bredd och användbarhet som finns i den gruppobservationsmodell som vi presenterar. Den teoretiska modellen anses vara användbar, oavsett filosofisk, teoretisk eller metodologisk utgångspunkt. N aturligtvis kommer vissa delar av modellen att passa bättre vid en viss kunskaps-, verklighets- och människosyn än andra. Även om vi som forskare hör hemma inom den psykologiska traditionen, är vår utgångspunkt att den teoretiska modellen för gruppforskning är giltig för beteendevetskaplig forskning i stort. Den är troligtvis användbar även inom andra ämnesområden. I den andra reviderade upplagan av Gruppobservationer. Teori och praktik har alla kapitel uppdaterats och revideras. Den mest framträdande uppdateringen gäller modellen för gruppobservationer, där ett av begreppen bytts ut. Det som i den första upplagan benämndes hypotesprövande observationsstudier benämns från och med upplaga två teoriprövande observationsstudier. Anledningen till förändringen i begreppsapparaten diskuteras i bokens del l. Boken består av tre delar. I den första delen av boken (kapitel1-4) presenteras en teoretisk referensram för observationer av grupper. Med utgångspunkt i den teoretiska modellen för gruppobservationer, som presenteras i kapitel!, visas på ett sätt att systematisera och beskriva olika former av gruppobservationer. 12

FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

INLEDNING - ANDRA REVIDERADE UPPLAGAN

Modellen bygger på två dimensioner. Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för studien. Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande. Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna höggrad av struktur respektive låg grad av struktur. I de följande kapitlen i del I belyses gruppobservation som datainsamlingsmetod närmare, liksom observatörens förhållningssätt. I denna andra upplaga har beskrivningen av observatörsrollerna ändrat ordning så att den bättre stämmer med illustrationen i figur 2.1, där fyra möjliga observatörsroller finns inplacerade. Fortsättningsvis beskrivs kortfattat i del I enkät, självrapport, fokusgrupp samt gruppdagbok, som andra möjliga metoder för gruppstudier. Vidare diskuteras förberedelser, etik, kvalitetskriterier och återkoppling av resultat. Texten om etiska överväganden är omskriven i denna andra reviderade upplaga eftersom betydelsefulla förändringar genomförts vad gäller etik under tiden sedan den första upplagan publicerades 2002. Dessutom är texten om kvalitetskriterier uppdaterad och utvidgad, då fler kriterier beskrivs och problematiseras i förhållande till gruppobservationer generellt och den teoretiska modellen för gruppobservationer specifikt. I del II (kapitel s-6) har observation som datainsamlingsmetod satts in i ett beteendevetenskapligt historiskt sammanhang. Syftet med den historiska beskrivningen är att belysa, för gruppobservation, viktiga strömningar inom beteendevetenskapen. Denna beskrivning börjar med de tidiga spåren hos de första antropologerna och vidare över disciplinerna pedagogik, sociologi och psykologi. I den andra upplagan slutar den historiska beskrivningen inte förrän i nutid, då nya exempel på studier genomförda under 2000-talet tillförts under de olika disciplinerna. Den historiska beskrivningen är självklart översiktlig och summarisk, då en genomgång av detta område i sig skulle kunna generera en egen bok. Del III (kapitel7-11) är den empiriska delen av boken. I denna del illustreras den teoretiska modellen med hjälp av olika praktiska exempel på gruppobservationsstudier som vi själva eller studenter har genomfört. I den andra reviderade upplagan är texterna över lag uppdaterade och flera exempel har bytts ut. Observatörsroll, etik och kvalitetskriterier diskuteras i förhållande till respektive studie.

C> FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

13

INLEDNING - ANDRA REVIDERADE UPPLAGAN

Vår förhoppning är att läsaren med hjälp av den här boken ska få en insikt i och en bättre förståelse för gruppobservation som metod samt få verktyg för att själv kunna genomföra olika typer av gruppobservationer. Förhoppningsvis ger boken inspiration till dem som själva står inför uppgiften att genomföra gruppobservations studier.

14

C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

DEL l

Gruppobservationer i teorin

....J

En teoretisk modell för gruppobservationer

All forskning börjar med att forskaren har en övergripande frågeställning eller problemformulering som hon vill undersöka och/eller försöka besvara. Frågeställningen kan vara generell och omfattande. För att komma vidare finns det därför behov av att fortsätta att klargöra, precisera och utveckla frågeställningen så att den blir möjlig att undersöka. Frågeställningen kommer medföra att forskaren måste göra ett val med avseende på vilken metod som lämpar sig bäst för att samla in den information som behövs för att kunna besvara frågeställningen. Forskaren har alltså att ta ställning till vilken eller vilka metoder som är lämpliga att använda för att samla information i förhållande till frågeställningen. Det är således frågeställningen som styr vilken eller vilka metoder som är mest lämpliga att använda i det specifika fallet. Forskaren måste emellertid vara medveten om att det finns för- och nackdelar med alla metoder. Det är därför viktigt att göra en noggrann genomgång av för- och nackdelar med olika tänkbara metoder innan definitivt beslut fattas om vilken metod som ska användas. Genom att använda fler än en metod kan forskaren förhoppningsvis uppväga nackdelarna hos en metod med fördelar från en annan. En av de datainsamlingsmetoder som kan vara möjlig att använda är observation.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

w

..... Q.

FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

25

N ...J

w

Observation- en av flera datainsamlingsmetoder

lQ.


FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

27

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

Direkt observation Den direkta observationen bygger på ögats direkta observation av händelser och grundar sig på antagandet om att det för vissa syften är bäst att observera det som händer när det händer. Den största fördelen med metoden finns redan i namnet, dvs. observationen är direkt och det finns inte någon tidsfördröjelse mellan händelsen och registreringen (Bryman, 2011; Dallas, 2012; Denscombe, 2009). Den direkta observationen innebär att forskaren kan samla in data i autentiska situationer i sina naturliga miljöer. Detta innebär att observationen äger rum i en situation som skulle ha utspelat sig oavsett om studien hade genomförts eller inte. Detta är en klar skillnad mot experimentella studier, där observation ibland används i samband med själva experimentet. Den direkta observationen förutsätter att forskaren är på plats och genomför observationen. Ibland kan också flera observatörer observera samma tillfälle vilket exempelvis kan vara fördelaktigt när det är ett komplext och/ eller föga känt fenomen som ska studeras. Observatörerna kan då hjälpas åt att få en bild över det skeende som observeras. Genom att två observatörer observerar vid samma tillfälle kan de också göra jämförelser mellan sina registreringar och utvärdera hur väl ett observationsschema fungerar. Vi kommer att återkomma till detta i kapitel3 där kvalitetskriterier diskuteras. I dag är det inte ovanligt att forskaren använder sig av något tekniskt hjälpmedel vid observationerna. Redan på 1940-talet genomförde Gregory Bateson och Margaret Mead (Bateson & Mead, 2012) ett stort projekt om balinesisk kultur där de samlade in 25 ooo fotografiska bilder. Efterarbetet att katalogisera alla bilder var enormt. Flera andra forskare har senare försökt att använda Bateson och Meads metod i mindre skala. Den mest använda tekniken, förutom pennan, för att registrera observationsdata är troligtvis olika former av ljudupptagning. En annan teknik som blivit mer och mer vanlig vid observationsstudier är ljud- och bild upptagning. De senaste årtiondenas tekniska utveckling har medfört att möjligheterna att relativt enkelt kunna göra ljud- och bildupptagningar har förbättrade avsevärt samt inte längre är förenade med lika höga kostnader som tidigare var fallet. På många platser finns det exempelvis installerade videokonferensanläggningar som på olika sätt kan nyttjas vid observationer av grupper. De ökade möjligheterna att använda tekniska hjälpmedel medför dock samtidigt att forskaren nogsamt

28

O FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

2 OBSERVATION - EN AV FLERA DATAINSAMLINGSMETODER

måste betänka och förhålla sig till de etiska krav som ställs på all forskning. Etiska riktlinjer kommer att diskuteras närmare i kapitel3. Ett exempel på en gruppstudie där videokameran användes är Granströms (1992) undersökning av tonårspojkars icke-verbala kommunikationsmönster. Ett annat exempel är Engströms (2008) studie av unga bilförares körbeteende när de har kamrater som passagerare. Det finns flera fördelar med att använda ljud- och bildupptagning. Exempelvis kan pauser, tystnader m.m. registreras. Bildupptagning tillåter också att observatören registrerar kroppspråk exempelvis om någon person tvekar, ögonkontakter, grimaser osv. Forskaren kan också gå tillbaka till sitt material om och om igen. Vid användandet av bildupptagning kan också någon annan än forskaren sköta själva datainsamlingen. Om forskaren inte själv sköter datainsamlingen är det inte längre frågan om direkt observation, utan i stället "indirekt" eller "fördröjd observation", vilket kan medföra att mycket information från observationstillfället går förlorat. Flera nackdelar finns också när någon form av tekniska hjälpmedel används för registrering. Risken finns att ett mycket större material samlas in än vad som behövs för att belysa den frågeställning som ligger till grund för observationen. Efterarbetet brukar således bli omfattande. Ljud- och bildupptagning har förmodligen också större inverkan på dem som observeras än vad närvaron av en observatör har. I de fall något av dessa tekniska hjälpmedel används är det viktigt att gruppen får vänja sig vid närvaron av såväl observatör som teknisk utrustning. Det är viktigt att avslutningsvis poängtera att vilken form av observation och hur data ska registreras styrs av vad forskaren vill undersöka och kunna uttala sig om när studien är klar.

Observatö~ens

förhållningssätt

Rollen som observatör kan utformas på flera olika sätt. Den observationsstrategi som väljs kommer att påverka hur observatörsrollen ser ut. Exempelvis skiljer sig observatörsrollen åt, beroende på om observationen ska genomföras som öppen eller dold, dvs. om undersökningspersonerna är medvetna eller omedvetna om att observationen genomförs samt i vilken grad observatören deltar i gruppens arbete. Alla strategier har sina för- och nackdelar, och dessa bör övervägas innan observationen påbörjas. Vid en öppen observation är gruppen som ska observeras informerad om att observatören är där som just observatör och gruppmedlemmarna

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

29

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

vet också om att de deltar i en studie. Vid en sådan studie är det viktigt att observatören bygger upp en god relation till gruppen och skapar tillit. Detta dels för att observatören över huvud taget ska få tillåtelse att observera gruppen, dels för att gruppen ska känna att den i så hög utsträckning som möjligt ska kunna bete sig på ett naturligt sätt. En öppen observation ger forskaren större frihet att agera som "observatör" än om hon försöker dölja sitt egentliga syfte. Forskaren kan exempelvis helt öppet föra anteckningar eller göra registreringar i observations schemat. Den dolda observationen bygger på att gruppmedlemmarna inte vet om att de observeras och/eller deltar i en studie. Observationen har sin styrka i att den är just dold och på så sätt kan generera data som annars kan vara svåra att fånga upp. Dold observation kan genomföras på två olika sätt. Ett sätt är att observatören inte har någon kontakt med gruppen, exempelvis använder sig av one-way screen där gruppens deltagare inte är medvetna om att de blir observerade. Ett annat sätt är att observatören deltar i gruppen som en "riktig" medlem och döljer sin identitet som forskare. Den dolda observationen kan, förutom vissa etiska problem, medföra en rad praktiska problem (etik diskuteras vidare i kapitel3). Observatören måste exempelvis för att bli accepterad i gruppen ställa upp på de krav som gruppen har på sina medlemmar. Hon kan också få problem med att registrera data då detta måste ske utan att det uppmärksammas av de andra gruppmedlemmarna. Observatören kan också delta i gruppens verksamhet i varierande grad, allt från att vara fullständig medlem i gruppen till att bara vara åskådare. Baserat på observatörens grad av deltagande i gruppen och huruvida observationen sker öppet eller dolt kan fyra olika observatörsroller identifieras (Bryman, 2011; Dallos, 2012; Pangen, 2005; Kristiansen & Krogstrup, 1999), vilket illustreras i figur 2.1. Figur 2.1 illustrerar de observatörsroller som är möjliga utifrån de två dimensionerna dold-öppen samt grad av deltagande. För att ytterligare klargöra förhållningssätten beskrivs varje roll nedan. 1

2

30

Fullständig observatör. Observatören är osynlig eller anonym och deltar inte alls i gruppens aktivitet. Observatör som deltagare. Observatören är känd för gruppen. Forskarens syfte är främst att observera och hon deltar inte aktivt i gruppens arbete. c FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

2 OBSERVATION- EN AV FLERA DATAINSAMLINGSMETODER

Deltar ej

Observatör som deltagare

Fullständig observatör

Dold

Öppen Deltagare som observatör

Fullständig deltagare

Deltar

FIGUR 2.1 Fyra möjliga observatörsroi ler.

3 Fullständig deltagare. Observatören är fullvärdig medlem i gruppen, men döljer sin identitet som forskare. 4 Deltagare som observatör. Observatörens roll är känd för gruppen. Hennes forskningsuppdrag är dock underordnat rollen som deltagare i gruppen. Forskaren involveras i gruppens aktiviteter och ansvar utan att vara fullvärdig medlem i gruppen. Om observatören är närvarande i gruppen måste hon vara medveten om den påverkan som uppstår bara genom att vara närvarande i gruppen. Således måste det vid alla observationsstudier beaktas den påverkan som observatören har på själva skeendet. Observatören måste dock ta detta fenomen i beaktande när hon väljer forskningsstrategi och förhålla sig till det samt kunna redogöra för eventuella observationseffekter. Observatörens påverkan på gruppen kommer att diskuteras vidare under kvalitetskriterier i kapitel3. Det är inte bara forskaren som påverkar gruppen, utan det motsatta förhållandet gäller naturligtvis också, dvs. att gruppen som studeras påverkar forskaren. Vid observation där observatören deltar i gruppens aktivitet (fullständig deltagare och deltagare som observatör) står forskaren inför den svåra uppgiften att agera på två nivåer i den miljö hon väljer att studera. Hon ska vara medlem i gruppen samtidigt som hon ska observera den. Fram-

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

31

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

gången vid deltagande observation är avhängigt forskarens förmåga att på en och samma gång vara medlem i den grupp som studeras och samtidigt bibehålla en viss självständighet och distans till gruppen, vilken möjliggör observationsaspekten i rollen som forskare. Observatörens förmåga att gå balansgång mellan engagemang och distans är avgörande för studiens genomförande. Trots att observatören befinner sig kontinuerligt i den grupp som studeras samt deltar i gruppens aktivitet är det viktigt att observatören inte glömmer bort syftet med varför hon befinner sig där, dvs. för att genomföra en observationsstudie. Det finns annars en risk att forskaren blir så indragen i gruppens aktivitet att hon glömmer bort sitt "forskarjag" och överidentifierar sig med gruppen. Forskaren som person är också en möjlig felkälla: t.ex. kan forskarens perception vara påverkad av personliga faktorer som kan leda till att de data som samlas in till viss del blir opålitliga. Denscombe (2009) tar upp tre aspekter som kan påverka forskarens observationsförmåga. För det första handlar det om förtrogenhet, vilket innebär att forskaren ser det hon är van att se och att forskaren gärna tolkar otydligheter i enlighet med tidigare kunskap. Tidigare erfarenhet är den andra aspekten och innebär att forskaren "tidigare lärt sig" att filtrera bort obehagliga företeelser och förstora önskvärda fenomen. Forskaren kanske främst ser det som hon vill ska hända och inte det som kan motsäga de resultat som hon kanske förväntar sig att få. Den tredje aspekten som kan påverka forskaren perception är forskarens nuvarande tillstånd, dvs. att fysiska tillstånd som hunger och törst eller emotioner, spänningar och aktuella prioriteringar kan förändra perceptionen. Minnet kan också påverka datainsamlingen, precis som det alltid finns ett visst inslag av tolkning vid alla observationer. En medvetenhet om och aktivt bearbetande av dessa faktorer kan bidra till att observatören genomför en mer pålitlig datainsamling.

Andra datainsamlingsmetoder vid gruppforskning Även om det här är en bok om gruppobservationer med fokus på direkt observation vill vi ändå nämna några andra metoder som kan användas vid studier av grupper. Vid studier av grupper kan också kombinationer av olika metoder ibland med fördel användas. Genom att exempelvis kombinera observation med enkät kan forskaren fånga gruppens egen uppfattning (enkät) om hur gruppen fungerar och komplettera eller jämföra resultaten 32

C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

2 OBSERVATION - EN AV FLERA DATAINSAMLINGSMETODER

med data som samlas in med observation. Vi kommer här kortfattat att ta upp enkät, självrapport, fokusgrupp och gruppdagbok, kopplade till gruppstudier.

ENKÄT

Den kanske mest använda metoden att undersöka större populationer är någon form av enkät (se exempelvis Bryman, 2011; Denscombe, 2009; FifeSchaw, 2012). Enkäter kan konstrueras på olika sätt. Svarsalternativen kan vara öppna eller slutna. Öppna svarsalternativ innebär att den som besvarar enkäten med egna ord får formulera sitt svar. I de fall svarsalternativen är slutna har den som konstruerat enkäten på förhand bestämt vilka svarsalternativ som ska finnas och den som besvarar enkäten markerar vilket svarsalternativ som passar bäst. Enkäter lämpar sig väl när studien har ett stort antal respondenter och när respondenterna finns utspridda på olika platser (till exempel webbaserad enkät eller postenkät). Vid användandet av enkät förutsätts också att det är relativt okomplicerad information som ska inhämtas och att frågorna är av den karaktären att forskaren kan förvänta sig få uppriktiga och fullständiga svar. Enkät lämpar sig också då det är viktigt med exakt samma frågelydelse till samtliga deltagare. Att samla in data med enkät innebär också att det kan ta en viss tid från det att enkäten distribueras till dess att den är besvarad och forskaren har tillgång till insamlade data. Användandet av enkät förutsätter också att respondenterna som ska besvara enkäten är läs- och skrivkunniga och att frågorna är formulerade på ett sådant sätt att de kan förstå frågorna. Några av fördelarna med enkäter är att metoden kan vara ekonomisk, ger standardiserade svar samt att forskaren som person inte påverkar processen i så hög grad. Nackdelar kan vara till exempel att forskaren kan snedvrida resultatet genom att formulera frågorna på ett för honom fördelaktigt sätt, enkäter kan vara frustrerande för respondenten att besvara, bortfallsfrekvensen kan bli hög samt att forskaren har svårt att kontrollera sanningshalten i svaren. Det vanligaste vid användandet av enkäter är att varje enkät fylls i av en enskild person. Utifrån det sammanställda resultatet från flera personer kan forskaren sedan få en samlad bild om gruppens uppfattning i en viss fråga. Exempelvis skulle det vara möjligt att göra en undersökning om arbetsklimatet i en grupp med hjälp av enkät. Varje deltagare får då individuellt besvara enkäten och sedan sammanställs resultaten för att få en bild över C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

33

DEL l GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

hur gruppen upplever arbetsklimatet. Det kan i sådana fall vara viktigt att titta på hur pass samstämmiga svaren i gruppen är. I stället för att låta varje deltagare fylla i enkäten individuellt kan gruppen också tillsammans diskutera sig fram till hur de ska besvara de olika frågorna, dvs. gruppen fyller alltså i en enkät gemensamt. Huruvida enkäten ska fyllas i individuellt eller om gruppen gemensamt ska besvara den måste självklart vara avhängigt den frågeställning som ligger till grund för studien.

SJÄLVRAPPORT

En självrapporteringsmetod är sociometri, som är en teknik för att mäta de sociala relationer som håller ihop medlemmarna till en grupp (Forsyth, 2013; Forsyth & Burnette, 2005; Poole & Hollingshead, 2005). Med hjälp av sociometri kan de sociala kontakterna eller den sociala rangordningen i en grupp mätas och/eller kartläggas, exempelvis i ett mindre samhälle, i en organisation eller i en arbetsgrupp. Metoden utvecklades redan på 1930-talet av Jacob L. Morena när han studerade en grupp unga kvinnliga grannar. Typiska centrala frågor vid en sodametrisk undersökning är: Vem i gruppen skulle du helst vilja arbeta med? Vem tycker du minst om? Vem är du likgiltig inför? Forskaren bestämmer hur många namn som får anges på respektive fråga. Genom att studera de positiva, negativa men också neutrala val som deltagarna gjort (sodametrisk preferensanalys) kan forskaren sammanställa resultatet i en matris eller ett sociogram. Sociogrammet utgör en kartbild över de positiva, negativa samt neutrala attraktionskrafter som finns mellan medlemmarna i gruppen. Även SYMLOG, A System for the Multiple Level Observation of Groups, kan användas för självrapportering. I kapitel7 kommer vi att presentera hur SYMLOG används som observationsmetod. SYMLOG innefattar också skattningsmetoder för bedömningar av beteenden och/eller värderingar som olika medlemmar i en grupp uppvisar. Bedömningarna kan i dessa fall göras antingen genom självskattning, att skattningen genomförs av en observatör eller att deltagarna i gruppen gör en bedömning av varandra (Boalt-Boethius & Ögren, 2012). Självstudier har två basala fördelar: för det första att de kan fånga variabler direkt som annars kan vara svåra att prata om, och för det andra att de kan visa på hur relationerna mellan olika personer ser ut inom en grupp. 34

c FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

2 OBSERVATION - EN AV FLERA DATAINSAMLINGSMETODER

FOKUSGRUPP Intervjuer är också en vanligt förekommande undersökningsmetod som kan genomföras med såväl enskilda individer som med grupper. En form av gruppintervjuer är fokusgrupper. Fokusgrupper skiljer sig från den större mängden gruppintervjuer på så sätt att forskaren explicit använder sig av interaktionen i gruppen. Metoden är en form av diskussionsbaserad gruppintervju i syfte att utforska människors erfarenheter eller åsikter kring vissa fokuserade frågeställningar som på förhand är bestämda av forskaren (Howitt 2010; Kitzinger, 1994; Millward, 2012; Morgan, 1996, 1997; Morgan & Spanish, 1984; Wibeck 2010). Vid fokusgruppsintervjuer uppmanas deltagarna att diskutera utifrån en specifik fokuserad frågeställning. En fokusgrupp kan exempelvis vara ett antallärare som på inbjudan från forskare samlats för att diskutera problem och glädjeämnen de har att hantera i det vardagliga arbetet (se exempelvis Einarsson, 2003) eller hur grupparbete organiseras och bedöms (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2011; Hammar Chiriac & Forslund Frykedal, 2011). Fokusgruppen består således av människor som har något gemensamt, och deltagarna diskuterar utifrån ett fokus som anges av forskaren. När fokusgrupper genomförs agerar forskaren som samtalsledare (moderator) och moderatorns uppgift är att stödja gruppen i sin diskussion. Det kan t.ex. vara att "hålla kvar" deltagarna vid diskussionsämnet så att samtalet inte övergår till något annat fokus. Moderatorn kan också behöva begränsa vissa deltagares talutrymme och samtidigt hjälpa andra deltagare att göra deras röster hörda. Gruppintervjuer har visserligen använts även tidigare, men det har skett en ökning sedan 1980-talet vad gäller användandet av gruppintervjuer som datainsamlingsmetod i allmänhet och fokusgrupper i synnerhet. Fokusgrupper som metod är dock inte någon ny företeelse. Inom marknadsföringsforskning har fokusgrupper använts i stor utsträckning under de senaste ca 40 åren. Emellertid har fokusgrupper inom marknadsföringsområdet fått genomslagskraft mer som redskap för marknadsföring än som forskningsmetod. Inom marknadsföringen har fokusgrupper betraktats som ett snabbt och billigt sätt att erhålla maximal information om kundbeteende. Robert K. Merton betraktas ofta som upphovsmannen till fokusgrupper. Metoden har sitt historiska ursprung i sociologin där den främst användes för att studera effekter av krigspropaganda och påverkanseffekter av massmedia C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

35

DEL l GRUPPOBSERVATIONER l TEORIN

i allmänhet (Howitt, 2010; Kitzinger, 1994). Merton själv använde emellertid inte ursprungligen begreppet fokusgrupp, utan fokuserad intervju, när han tillsammans med Paul Lazarsfeld bedrev masskommunikationsforskning i Boston i början av 1940-talet. Under tidigt 1980-tal började fokusgrupper återigen användas som datainsamlingsmetod inom beteendevetenskaperna (Morgan, 1997). I slutet av 1990-talet utkom en rad publikationer (exempelvis Barbour & Kitzinger, 1998; Greenbaum, 1998; Kreuger, 1994; Morgan & Kreuger, 1997) som kom att ha betydelse för att legitimera fokusgrupper som metod inom psykologin (Millward, 2012). I dag betraktas fokusgrupper som en etablerad kvalitativ forskningsmetod inom psykologin.

GRUPPDAGBOK Grupper kan också studeras med hjälp av gruppdagböcker. Metoden befinner sig ännu under utveckling och kan komma att bli ett viktigt instrument för att studera grupputveckling (Jern, 2004; Jern & Hempel, 2001, 2002; Hempel & Jern, 2001). Dagboksmetod är visserligen inte en ny datainsamlingsmetod, men har tidigare huvudsakligen använts på individuell nivå, dvs. dagböckerna har skrivits av enskilda personer. Dagböcker har också använts som en form av dokumentanalys, men då förutsätts att dagboken redan är skriven. Vissa försök att använda individuellt skrivna dagböcker för att analysera grupper har också gjorts av Linden (1990 i Jern & Hempel, 2002). Jern och Hempel har däremot inte kunnat identifiera tidigare forskning, där gemensamt skrivna gruppdagböcker fungerat som datainsamlingsmetod. De anser att datainsamling med hjälp av gemensamt skrivna gruppdagböcker är särskilt lämplig för att samla in data över tid, exempelvis vid studier av grupputveckling eller gruppers historia. Gruppdagbok kan beskrivas som en sorts loggbok, där gruppen gemensamt under och efter varje tillfälle som gruppen träffas noterar hur deltagarna samarbetat och tagit sig an de uppgifter de arbetat med. Jern och Hempel har själva använt metoden för att studera grupputveckling, gruppetablering, subgruppsfenomen samt gränshantering i grupper. Exempelvis har studier genomförts där de studerat hur inledningsfasen i en grupp påverkar gruppens fortsatta utveckling (Hempel, 2013). På detta sätt så blir gruppdagboken en gemensamt skriven dagbok av gruppens medlemmar. e

FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

2 OBSERVATION - EN AV FLERA DATAINSAMLINGSMETODER

Som tidigare påpekats har alla ovan nämnda metoder för att studera grupper har sina för- och nackdelar. Vi vill återigen poängtera att det är forsk-

ningsfrågan som främst ligger till grund för vilken metod som bör användas. Ibland kan det också vara möjligt att använda flera olika metoder. Forskaren måste då välja vilken eller vilka metoder som ska användas i det specifika forskningsprojektet. Gruppforskning sker inom olika discipliner, exempelvis inom psykologi, sociologi och pedagogik, men även inom områden som arbetslivsforskning och ekonomi sker mycket forskning om grupper. Om gruppforskningen ska avancera ytterligare framåt är det viktigt att tillvarata den kompetens som finns inom olika områden och börja forska tvärvetenskapligt med gruppen i fokus. Vi hoppas att vår teoretiska modell för gruppobservationer kan bidra med ett litet steg i rätt riktning. Modellen är främst tänkt som ett arbetsverktygför gruppforskning och inte för en specifik disciplin. Även om modellen har utvecklats inom ramen för beteendevetenskaplig forskning är den troligtvis användbar även inom andra områden.

C> FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

37

..., _J

w

Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier

!:: Q.. < ~

Oavsett vilken observationsmetod forskaren väljer att använda sig av kommer det medföra att observationen måste planeras. Vi har i tidigare kapitel redovisat fyra olika typer av gruppobservationer där utgångspunkterna är om studien är teoriprövande eller teorigenererande samt om den har hög eller låg grad av struktur. De olika observationsmetoderna kräver sina speciella förberedelser, men det finns vissa förberedelser som är gemensamma för dem alla. I det här kapitlet problematiseras etiska frågeställningar och kvalitetskriterier i samband med gruppobservationer. Det finns en ömsesidig påverkan mellan etik och kvalitet, vilket tydliggörs i kapitlet. Hur observatören hanterar etik och kvalitetskriterier är inte på något sätt självskrivet, utan observatören måste under hela forskningsprocessen förhålla sig till dessa aspekter och kontinuerligt göra kvalitetsbedömningar samt överväganden om vad som är etiskt korrekt handlande. Vid observation av grupper måste forskaren få tillträde till en eller flera grupper att studera. Detta kräver ett noggrantförarbete av forskaren, där hon utifrån studiens frågeställning måste bestämma sig för vilka grupper som är relevanta att studera för att besvara forskningsfrågan. Vidare måste ett informationsunderlag tas fram, utifrån vilket gruppen kan ta ställning till om de vill medverka eller ej. Kontakter måste tas med de tilltänkta grupper som forskaren vill ha med i studien. Oftast räcker det inte med att enbart ta kontakt med de grupper som är tänkta att ingå i studien. Forskaren måste kanske också kontakta och förankra studiens genomförande hos nyckelpersoner i den organisation grupperna ingår. En forskare som exempelvis vill studera samarbete i arbetslag inom äldreomsorg bör förankra projektet i ledningen innan de presumtiva deltagarna tillfrågas om huruvida de vill medverka i studien.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

39

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

Etiska överväganden Forskning är viktig och nödvändig för såväl individers som samhällens utveckling. Samhällsmedborgare kan kräva att forskning bedrivs för att gynna individuell och kollektiv utveckling och välmående. Samhället har ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor, och att forskningen håller hög kvalitet. Detta krav kallas för forskningskravet (se exempelvis Bryman, 2011; Denscombe, 2009; Gustafsson, Hermeren & Petterson, 2011). Samhällets medlemmar har emellertid samtidigt ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i exempelvis sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav kallas för individskyddskravet. Dessa två krav !~låste alltid vägas mot varandra inför varje vetenskaplig undersökning. Värdet av det förväntade kunskapstillskottet mot möjliga risker med negativa konsekvenser för de som deltar i studien måste alltid vägas mot varandra. Såväl kortsiktiga som mer långsiktiga följder måste beaktas och övervägas. Forskningsetik är i vissa avseenden varaktig men i andra avseenden föränderlig. Nya forskningsområden och/eller datainsamlingsmetoder kan generera nya etiska problemställningar. Det är inte helt enkelt att som student göra väl avvägda etiska överväganden eftersom de riktlinjer som ges för hur etiska problem ska hanteras inte är helt tydliga. Dessutom ger de ofta utrymme för egna tolkningar (se exempelvis Kalman & Lövgren, 2012a). De forskningsetiska principer som vi kommer att lyfta fram i den fortsatta framställningen har till syfte att beskriva normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare vid gruppobservationsstudier, men också forskarens förhållningssätt till den forskning som hon bedriver. När vi diskuterar etiska aspekter i denna bok så görs det främst utifrån utgångspunkten att "forskaren" är en eller flera studenter som inom ramen för sin utbildning på universitet eller högskola genomför en studie. Den forskning som genomförs inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfältet involverar människor och ska därför styras av ett etiskt förhållningssätt (Bryman, 2011; Denscombe, 2009; Gustafsson, Hermeren & Petterson, 2011; Vetenskapsrådet, 2012). År 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft. Den poängterar främst kravet på informerat samtycke (se nedan). studenter som genomför arbeten inom ramen för högskoleutbildning omfattas dock inte av kravet på

40

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

etikprövning 2 • Detta innebär emellertid in te att studenterna kan bortse från etiska överväganden. Tvärtemot poängteras vikten av att utarbeta studentarbeten så att ingen kommer till skada (Kalman & Lövgren, 2012b: Nikku, 2012; Nygren, 2012). Handledaren har här en viktig uppgift och bär huvudansvaret för att etiska riktlinjer följs. God forskningsetik är förenlig med goda forskningsetiska principer och inkluderar två aspekter: (a) forskaretik, dvs. etiska krav kopplade till forskarens förhållningssätt och forskningsuppdraget; (b) forskningsetik, dvs. etiska krav i anslutning till studien och individerna som ingår i studien (Bryman, 2011; Denscombe, 2009). Förenklat kan sägas att forskarsetik handlar om att värna om kunskapsproduktionen, medan forskningsetiken handlar om att värna om de deltagare som ingår i studien (Kalman & Lövgren, 2012b). Nedan kommer några vägledande principer för etiska övervägande i samband med observationsstudier, främst vad gäller studier som genomförs av studenter inom universitet och högskola, att ges. Vi börjar med forskaretik

FORSKARETIK

Forskaretik handlar om forskarens etiska överväganden gällande hur hon utför hantverket, sin roll som forskare samt hantering av information och publicering (Gustafsson, Hermen~n & Petterson, 2011). Forskaren har således, förutom ett etiskt ansvar om ett gott uppträdande mot deltagarna i studien (se nedan), också ett ansvar gentemot forskarsamhället och samhället i stort att de resultat som presenteras är trovärdiga. En av de största synderna en forskare kan begå är fara med osanning (Agrell, 2007; Bryman, 2011; Denscombe, 2009). Lögnen i detta sammanhang kan gestalta sig på flera olika sätt och kallas ibland för forskningsfusk. Det kan t.ex. vara att undanhålla resultat som strider mot den övertygelse forskaren hade om vad som skulle bli utfallet av studien. Lögnen kan också bestå i att föra undersökningspersonerna bakom ljuset eller att genomföra studien under falska förespeglingar. Vidare kan lögnen bestå av att forskaren gör alltför vidlyftiga tolkningar utifrån de resultat som faktiskt har samlats in. Att vara inkonsekvent i sitt hanterande 2 Enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor ska studier som bedrivs inom grundutbildningen och som ingår som en del av ett forskningsprojekt etikprövas och godkännas av Vetenskapsrådets etikprövningsnämnd. Detta gäller t.ex. gruppobservationer som genomförs inom ramen för ett forskningsprojekt.

C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

41

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

och tolkande av data kan också betraktas som lögnaktigt. Lögn behöver alltså inte nödvändigtvis vara ett medvetet eller avsiktligt handlande från forskarens sida. Det blir således forskarens ständiga uppgift att arbeta för att upprätthålla sin ärlighet i arbetet och minska riskerna för att falla i lögnens synliga och osynliga gropar. FORSKNINGSETIK

Forskningsetik handlar om forskarens förhållningssätt till deltagarna i studien, eller med andra ord hur forskaren upprätthåller individskyddskravet. De riktlinjer som vi kommer att lyfta fram i den fortsatta framställningen har till syfte att beskriva normer för förhållandet mellan forskare och ,undersökningsdeltagare vid forskning (Bryman, 2011; Denscombe, 2009; Gustafsson, Hermeren & Petterson, 2011). Följande riktlinjer är även giltiga för och kan vägleda studenter vid genomförandet av gruppobservationsstudier. Principerna tar upp viktiga aspekter som bör beaktas i samband med alla gruppobservationer, oavsett vilken ansats som observatören väljer att utgå ifrån. Det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekraven (Bryman, 2011; Denscombe, 2009). 3 INFORMATIONSKRAVET

Forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte. Det innebär bland annat att försökspersonerna ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att hoppa av om de så önskar. De ska dessutom få reda på vad som ingår i undersökningen. BRYMAN, 2011, S. 131

Detta krav innebär att forskaren måste informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och de villkor som gäller för deras deltagande. Den information som ges kan vara mer eller 3 Tidigare hänvisades ofta till Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa principer har fdtt minskad betydelse sedan Etikprövningsnämnden tillkom. Det etiska innehdllet är emellertid fortfarande giltigt och kan fungera vägledande för studenter som vill genomföra god samhällsvetenskaplig forskning.

42

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

mindre detaljerad. Syfte med studien presenteras, och en beskrivning av hur studien ska genomföras bör ges. Deltagarna bör också upplysas om att deltagandet är frivilligt och att den information som insamlas under studiens gång endast kommer att användas i forskningssyfte, samt att de har rätt att avbryta sin medverkan om de så önskar. Den information som ges bör omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. Det är viktigt att lyfta fram eventuella risker eller obehag som skulle kunna bli konsekvenser av att delta i studien. Det är också önskvärt att informera om hur och var forskningsresultaten kommer att publiceras, om detta är möjligt att ange på förhand. Ett problem som forskaren ofta konfronteras med i anslutning till informationskravet är hur mycket och hur detaljerad information som kan ges utan att detta påverkar studiens äkthet negativt. Att fullständigt ange studiens syfte kan medföra att det påverkar gruppens beteende i samband med observationen, vilket i sin tur kan påverka studiens validitet. I de fall förhandsinformationen riskerar att äventyra undersökningens syfte kan alternativ till fullständig förhandsinformation övervägas. I sådana fall bör fullständig information ges snarast möjligt efter genomförd observation; deltagarna får då ta ställning till om det insamlade materialet får användas i forskningssyfte eller ej. Vid dessa speciella tillfällen bör forskaren tala om att fullständig information kommer att ges efter det att observationen är genomförd. SAMTYCKESKRAVET

Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma översin medverkan. Om någon är minderårig, brukar föräldrars eller vårdnadshavares godkännande krävas. BRYMAN, 2011, S. 132

Samtyckeskravet innebär att forskaren bör inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke till att delta i studien. De som medverkar i en undersökning ska ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor deras deltagande i studien sker. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att det får negativa följder för dem. I individens beslut att delta eller avbryta sin medverkan får deltagarna inte utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

43

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

Om någon väljer att avbryta sin medverkan står det deltagaren fritt att göra detta. Det innebär dock inte att forskaren måste förstöra tidigare inhämtade data om den aktuella personen. Huruvida data ska förstöras eller inte beror bl. a. på den information som getts på förhand och vilka överenskommelser som gjorts mellan forskare och deltagare. Forskaren har dock rätt att försöka motivera den medverkande att kvarstå i forskningsprojektet. Om den medverkande trots detta väljer att avbryta sin medverkan får beslutet inte medföra negativa konsekvenser för denne. I de fall där barn under 15 år ingår i studien och undersökningen är av etiskt känslig karaktär ska samtycke dessutom inhämtas från vårdnadshavare.

Informerat samtycke

Det blir allt vanligare att informationskravet och samtyckeskravet sammanfogas och diskuteras i form av informerat samtycke, dvs. en kombination av ovanstående två huvudkrav. Informerat samtycke är också något som starkt poängteras av Vetenskapsrådet (Gustafsson, Hermeren & Petterson, 2011; Vetenskapsrådet, 2012). Med tanke på att informationskravet är en förutsättning för samtyckeskravet (Kalman & Lövgren, 2012b; Nygren, 2012), eller uttryckt med andra ord: undersökningspersonerna behöver information för att kunna ta ställning till eventuellt deltagande i en studie, kan det vara relevant att beakta båda kraven tillsammans. Informerat samtycke kan betraktas som navet i det forskningsetiska förhållningssättet mellan forskaren och deltagarna.

KONFIDENTIALITETSKRAVET

Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. BRYMAN, 2011, S. 132

Det här kravet är speciellt viktigt vid känsliga frågor. Det är viktigt att alltid utgå från undersökningspersonernas perspektiv om det kan antas att de eller deras efterlevande kan uppfatta några uppgifter som obehagliga eller kränkande. En allmän rekommendation är att alla som arbetar 44

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

i projekt där känsliga frågor hanteras ska skriva en överenskommelse om tystnadsplikt beträffande dessa uppgifter. Dessutom innefattar konfidentialitetskravet att alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och rapporteras på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Alla uppgifter som kan leda till att personer som ingår i undersökningen kan identifieras ska förvaras på en säker plats, dvs. att det är omöjligt för utomstående att få tag i uppgifterna. Forskaren får heller inte lämna ut personuppgifter till utomstående. Vid avrapportering ska redovisningen av resultaten ske så att enskilda personer inte kan identifieras. Forskaren bör vara medveten om att data som presenteras alltför detaljerat kan medföra en risk för att enskilda personer kan identifieras trots att de inte nämns vid namn. Denna risk för avslöjande bör beaktas och avvägas mot det förväntade kunskapstillskottet som resultaten kan medföra. Konfidentialitetskravet handlar sammanfattningsvis om att forskaren ska vara noggrann med hur hon handskas med och förvarar data samt hur resultatet presenteras. Konfidentialitetskravet är en allmän regel och det kan finnas undantag. Ett exempel är personhistorisk forskning där levnadsbeskrivningar kan ingå som en del i studien. I sådana fall måste forskaren samråda med både direkt och indirekt berörda personer före publicering av materialet.

NYTTJANDEKRAVET

De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet. BRYMAN, 2011, S. 132

Detta krav innebär att uppgifter om enskilda personer som samlats in i forskningsändamål inte får användas till annat än forskning. Resultaten eller materialet som samlats in vid forskning får inte av forskaren användas för icke-vetenskapliga ändamål. Om en forskare exempelvis studerar fritidsaktiviteter får resultaten inte lånas ut eller säljas till företag som vill använda informationen vid marknadsföring. Vidare får resultatet inte användas som underlag för beslut eller åtgärder som direkt kan påverka den enskilde individen som deltar i studien, exempelvis vård eller tvångsintag. Undantag kan dock göras om den berörda gett sitt tillstånd. Den person som ingått i en C> FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

45

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

studie har dock rätt att åberopa forskningsresultaten i eget syfte, exempelvis för att få vård eller socialhjälp. Sammanfattningsvis handlar etiska överväganden vid gruppobservationer om att sträva efter ärlighet i hela processen samt respektera deltagarnas integritet.

Kvalitetskriterier I samband med att en studie genomförs och presenteras görs också någon form av kvalitetsbedömning av densamma. Det gäller såväl studentarbeten i utbildningssammanhang som studier genomförda av etablerade forskare. Det är forskarens uppgift att under planering, genomförande och rapportering av studien beakta och arbeta för att kvaliteten i arbetet ska bli så optimal som möjligt. När arbetet senare presenteras kommer de som tar del av det att ifrågasätta hur väl genomfört arbetet är och vilken betydelse som kan tillmätas de slutsatser som dras. Som tidigare nämnts finns ett ömsesidigt beroende mellan etik och kvalitet: exempelvis har deltagarnas förtroende för att forskaren värnar om deras integritet betydelse för studiens kvalitet. Vetenskapliga arbeten utsätts för en granskning av i vilken utsträckning de har god kvalitet. De kriterier som bedömningen görs utifrån kan emellertid vara mer eller mindre uttalade. Vanligtvis hänvisas till studiens reliabilitet och validitet, vilka är två viktiga begrepp. Flera forskare anser dock att kvalitet omfattar mer än validitet (exempelvis Bryman, 2011; Breakwell, Hammond, Fife-Schaw & Smith, 2006; Larsson, 2005) och använder andra kriterier för att problematisera och säkerställa kvaliteten i studierna. I denna text har vi valt ut ett antal kvalitetskriterier som kan vara användbara för att diskutera kvalitetsaspekter i förhållande till gruppobservationer i de olika cellerna i modellen. Vissa kriterier som kommer att lyftas fram och diskuteras är användbara på studier i modellens samtliga fyra celler, medan andra kriterier är mer relevanta för studier i någon eller några av modellens celler. I detta kapitel kommer valda kvalitetskriterier att beskrivas och i senare kapitel kommer de också att mer ingående problematiseras i förhållande till de olika cellerna i den teoretiska modellen för gruppobservationer. Vi har i denna text valt att belysa kvalitetskriterierna: (a) förförståelse, (b) intern logik, (c) validitet, (d) reliabilitet, (e) trovärdighet (f) autentiska

C> FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

situationer samt (g) generalisering. Urvalet av kvalitetskriterier gör inte anspråk på att vara heltäckande. Urvalet ska snarare betraktas som ett axplock av kvalitetskriterier som är relevanta och tillämpbara för att diskutera kvaliteten i gruppobservationer som genomförs i enlighet med de olika cellerna i modellen.

FÖRFÖRSTÅELSE

Ett kvalitetskriterium som Larsson (2005) lyfter fram är perspektivmedvetenheten hos forskaren, dvs. i vilken mån forskaren är medveten om och redovisar vilken förförståelse som denne har om det som studeras. Att redovisa all förförståelse som forskaren har om ett visst område är givetvis inte möjligt eller ens eftersträvansvärt, utan redovisningen måste självklart ske i en mer begränsad form. I de teoriprövande observationsstudierna (dvs. cell A och B) utgörs förförståelsen av den teori som observatören vill pröva mot verkligheten. Förförståelsen utgör således grunden för hur det insamlade materialet ska analyseras och hur resultaten ska tolkas. Mer problematiskt med förförståelsen kan det vara vid teorigenererande observationsstudier (dvs. cell C och D) då forskaren vill försöka finna nya mönster och nya meningar i det material som samlats in och försöka bortse från tidigare "sanningar". Redovisningen av förförståelsen kan då handla om en genomgång av hur det aktuella forskningsläget inom området ser ut och vad som har lett fram till de frågeställningar som ställs i den aktuella studien. En annan aspekt av förförståelsen kan också vara det eventuella egenintresse forskaren har i området och hur denna problematik har hanterats. Det kan exempelvis vara en forskare som intresserar sig för identitetssökning bland invandrarungdomar. Forskaren själv har invandrarbakgrund och har under uppväxttiden själv upplevt svårigheter med sin identitet i det svenska samhället. I detta fall kan de egna erfarenheterna bli till såväl hjälp som hinder. Det är då viktigt att forskaren redovisar sin personliga koppling till problemområdet och hur det har hanterats under arbetets gång, och på vilket sätt det kan ha påverkat studien. Detta kan exempelvis gälla före detta lärare som börjat forska inom skolans område. Om forskningen visar på liknande fenomen som läraren själv upplevt i sin lärarroll kan även den erfarenheten fungera stödjande eller hindrande i forskningsarbetet. Vissa forskare väljer att forska inom ett för dem känt område och använder sin förförståelse i

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

47

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

konstruktiv mening. Exempelvis kan studien genomföras i en känd kontext där forskaren kan fokusera på det fenomen som studeras och inte behöver lägga så mycket energi på att förstå kontexten eftersom hon på förhand är införstådd med hur denna fungerar. Det viktiga är att forskaren problematiserar och förhåller sig till sin egen förförståelse både under studiens gång och i den text som presenteras.

ETT ARBETESINTERNA LOGIK

Ett annat viktigt kvalitetskriterium som Larsson (2005) lyfter fram är den interna logiken i ett arbete. Med den interna logiken menas vilken överensstämmelse det finns mellan forskningsfrågan, hur data samlas in och hur -resultaten analyseras. Finns det en naturlig koppling mellan den fråga som ställs och hur den undersöks eller har forskaren valt observation bara för att det var det som hon allra helst ville göra? All forskning börjar med att forskaren har en övergripande frågeställning eller problemformulering som hon vill undersöka och försöka besvara. Beroende på hur frågeställningen utvecklas och preciseras kommer detta att påverka valet av metod. Om forskaren väljer att använda observation som datainsamlingsmetod måste hon också ta ställning till vilken observationsmetod som lämpar sig bäst i förhållande till forskningsfrågan. Avgörande för val av metod är alltså vad som ska studeras och vad forskaren vill kunna uttala sig om när studien är genomförd. Hur data samlats in påverkar sedan hur de kan analyseras och vilka tolkningar som kan göras. Vid observationsstudier med hög grad av struktur (dvs. cell A och C) begränsas analyserna till att göras utifrån de kategorier som har studerats i enlighet med det observationsschema som använts. Det kan t.ex. röra sig om jämförelser mellan förekomsten av de olika kategorierna. Observationsstudier med låg grad av struktur (dvs. cell B och D) ger fler möjligheter till alternativa analysförfaranden. Det kan ske exempelvis genom kategorisering av materialet. Vad som kanske ännu en gång behöver poängteras är att det måste finnas logik och överensstämmelse mellan forskningsfråga, datainsamlingsmetod och analysförfarande.

C> FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

VALIDITET OCH RELIABILITET

Traditionellt har validitet undersökts genom att ställa frågan huruvida forskaren verkligen undersöker det som var tänkt att undersökas, dvs. om observationen verkligen speglar de fenomen som avsågs. Kristiansen och Krogstrup (1999) menar att denna syn på validitet anknyter till studier där mer direkta mätningar av olika fenomen görs (dvs. cell A och C). Validiteten blir då avgränsad till själva datainsamlingstillfället. Det har sedan senare delen av 1990-talet skett en förändring i validitetsbegreppet, från att ha handlat om själva datainsamlingen eller "mätningen" till att handla om hela forskningsprocessen. Kristiansen och Krogstrup (1999) föreslår en alternativ definition till den mer traditionella definitionen av validitet. De menar att validitet handlar om i vilken omfattning observationer och tolkningar verkligen avspeglar de fenomen som forskaren undersökt med utgångspunkt i de frågeställningar som låg till grund för studien. Validitet handlar enligt dem alltså om överensstämmelse mellan forskningsfråga, datainsamling och analys. Reliabilitet handlar om säkerhet och precision i datainsamling, det vill säga om det finns överensstämmelse mellan olika insamlingstillfållen med samma metod. Det handlar således också om vikten av att vara konsekvent i sitt arbete. Vid observationer där observationsschema används (dvs. cell A och C) är det viktigt att de kategorier som används är tydliga och utesluter varandra samt att observatören är konsekvent i sina bedömningar av var olika beteenden kategoriseras. Risken finns att observatören gör olika tolkningar av och därmed registrerar samma beteende vid skilda tillfällen som tillhörande olika kategorier. Detta kan bero på otydligheter i det kategoriseringsschema som används, eller att observatören helt enkelt inte orkar vara helt och hållet koncentrerad under hela observationens gång. Att observatören är inkonsekvent i sin tolkning av händelser kan också ha mer subjektiva eller omedvetna förklaringar. Kanske har observatören fattat tycke för eller agg mot vissa av deltagarna som gör att deras handlingar inte tolkas på samma sätt som övriga deltagares. Önskan om ett visst utfall i en studie kan också leda till att observatören inte ser eller feltolkar vissa händelser. Det handlar givetvis inte om att observatören avsiktligt gör dessa feltolkningar, men det är ett fenomen som bör uppmärksammas och ifrågasättas huruvida det kan ha förekommit och hur det i så fall har påverkat resultatet. Ett sätt att undersöka reliabiliteten i observationsstudier med hög grad av struktur är C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

49

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

att två observatörer var för sig observerar samma grupp vid samma tillfälle. Efter observationen jämförs deras noteringar (interbedömarreliabilitet4 ). Om observationerna visar hög överensstämmelse kan studien anses ha god reliabilitet. Vid observationsstudier med låg grad av struktur (dvs. cell B och D) blir studiens reliabilitet avhängig noggrannheten i analysarbetet. Det handlar om hur konsekvent och noggrann forskaren är vid kategoriseringen av materialet. Hänförs samma fenomen till samma kategori, eller hamnar de i olika kategorier? Ett sätt att förstärka reliabiliteten i observationsstudier med låg grad av struktur är att forskaren kontinuerligt skriver ned vad hon gör och vilka metodologiska och analytiska överväganden hon arbetar med under studiens gång. Arbetet kan sägas vara detsamma som vid observationsstudier med hög grad av struktur, men det sker vid olika tillfällen under arbetsprocessen - datainsamlingen respektive analysarbetet. Validitet och reliabilitet är två svåra - men centrala och viktiga - begrepp. Vi har under vår tid som lärare märkt att det ofta är svårt för studenter att förstå och använda dessa begrepp. För att förtydliga och öka möjligheterna av att komma ihåg innebörderna av dessa två begrepp kan en metafor användas. Om forskningsområdet betraktas som en piltavla (se figur 3-1) kan validiteten likställas med om forskaren över huvud taget träffar piltavlan. Tre frågor som forskaren kan ställa sig för att undersöka validiteten är: Har jag studerat det som avsågs i forskningsfrågan? Var datainsamlingsmetoden lämplig? 3 Är analyserna som gjorts rimliga? 1

2

Reliabilitet däremot handlar om hur samlade träffarna är, exempelvis om två pilkastare (oberoende av varandra) träffar på likartat sätt. Tre frågor forskaren kan ställa sig för att undersöka reliabiliteten är: Har två observatörer uppfattat och gjort likvärdiga bedömningar i observations schemat? 2 Har materialet analyserats på ett konsekvent sätt? 3 Kan resultaten härledas ur det insamlade materialet? 1

4 För en beskrivning av hur interbedömarreliabilitet beräknas hänvisas exempelvis till Granström, 1986; Hammar Chiriac, 2003.

so

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTL!TTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

•• • ••• •

Låg validitet Hög reliabilitet

Hög validitet Hög reliabilitet

• • Hög validitet Låg reliabilitet

•

Låg validitet Låg reliabilitet

FIGUR 3.1 Förhilllandet mellan validitet och reliabilitet.

Vid hög validitet har forskaren träffat piltavlan, dvs. studerat det som avsågs att studeras. Vid låg validitet har forskaren inte träffat tavlan, utan något annat än det som avsågs har studerats. Hög reliabilitet innebär hög överensstämmelse mellan träffarna på piltavlan och vice versa för låg reliabilitet. Validitet och reliabilitet har av tradition varit viktiga begrepp, främst inom den kvantitativa forskningstraditionen. Inom den kvalitativa forsknings-traditionen finns dock olika synsätt på huruvida begreppen är användbara för att mäta kvalitet i kvalitativa studier. En forskare som använder alternativa begrepp är Larsson (2005) som exempelvis lyfter fram kriterier som förförståelse och intern logik (se ovan). Flera forskare (exempelvis Eatough, 2012; Bryman, 2011; Guba & Lincoln, 1994) anser också att alternativa kriterier behövs och bör användas för att problematisera och bedöma kvalitetsaspekten vid kvalitativ forskning. Två alternativa kriterier som vi har valt att lyfta fram är trovärdighet och autentiska situationer.

C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

51

DEL I GRUPPOBSERVATIONER I TEORIN

TROVÄRDIGHET

Trovärdighet (trustworthiness) 5 är enligt Bryman, (2001, 2012) en samlingsbenämning på en uppsättning olika delkriterier som är användbara för att bedöma ett arbetes kvalitet. Trovärdighet består enligt Bryman av fyra delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. En observationsstudies tillförlitlighet (credibility) handlar om huruvida observationen är genomförd enligt de regler som finns samt hur sannolika resultaten är. Är observatörens beskrivning av hur hon gått till väga under studiens gång samt de resultat som presenteras av det fenomen som studeras, tillförlitliga i andras ögon? Tillförlitlighet kan också problematiseras i förhållande till det observationsschema som används vid observationer i enlighet ined cell A och C. Det handlar således om att kategorierna i observationsschemat är väl utarbetade och att samma beteende som visar sig vid olika mätningar kategoriseras på likartat sätt (se även i kapitel l). Överförbarhet (transferability) aktualiserar huruvida studiens resultat kan tillämpas i andra kontexter. Observation kan genomföras i syfte att beskriva ett fenomen som återfinns i en liten grupp, dvs. observationen fokuserar på unika aspekter av en speciell grupp i ett särskilt sammanhang. Genom att forskaren ger fylliga beskrivningar (se vidare i kapitel w) kan observatören förse läsaren med information som gör det möjligt att bedöma huruvida resultaten från observationen är överförbara till en annan kontext. I observationsstudier med låg grad av struktur (dvs. cell B och D) blir de fylliga beskrivningarna viktiga för att läsaren ska kunna bedöma hur pass överförbart resultatet är i en annan kontext (se också under kvalitetskriteriet generalisering nedan). Pålitlighet (dependability) handlar om huruvida observatören haft ett granskande synssätt vid genomförandet av studien. Observatören ska dessutom ge en fullständig och tillgänglig beskrivning av alla moment i arbetsprocessen. En utomstående forskare ska, baserat på beskrivningen av exempelvis val av forskningsfråga, val av grupp att observera, hur analys genomförts osv., kunna bedöma studiens pålitlighet och resultat. 5 Vi har valt att också ange de engelska begreppen eftersom översättningarna av begreppen varierar. Vi har här valt att hänvisa till Bryman 2012 (engelsk version) samt Bryman 2001 (svensk version).

52

IC> FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

Möjlighet att styrka och konfirmera (confirmability) berör forskarens objektivitet eller saklighet. Observatören ska visa att hon agerat i god tro och inte medvetet låtit personliga värderingar påverka varken utförandet av observationen eller de resultat som presenteras. Observatören måste göra troligt att hennes förförståelse använts på ett konstruktivt sätt och inte hindrat hennes objektiva förhållningssätt till resultaten. Ett exempel skulle kunna vara en studie av elevers talutrymme i klassrummet. Observatören får då inte låta sig påverkas av den egna förförståelsen eller lärarens uppfattningar om talutrymmet i klassrummet, utan i stället låta materialet från observationen visa de faktiska förhållandena. Den gemensamma nämnaren för dessa fyra delkriterier är att det är forskarens ansvar att göra så fylliga beskrivningar av studiens olika delar att läsaren kan bedöma tillförlitligheten i studien. Som diskuterats tidigare kan en observationsstudie handla om att lyfta fram unika aspekter i en specifik kontext. Fokus på djup och inte bredd medför att det blir viktigt att forskaren tydligt beskriver alla delar i studien i syfte att låta beskrivningen ligga till grund för att avgöra huruvida läsaren kan tro på resultaten eller inte.

AUTENTISKA SITUATIONER

Vilket tidigare nämnts, kan gruppobservationer genomföras i autentiska situationer, dvs. forskaren gör gällande att hon studerar naturligt förekommande grupper i sina verkliga miljöer. Men vad är en autentisk situation och hur kan observatören säkerställa att hon studerar "vardagliga icke-tillrättalagda situationer"? Granström (2004) har problematiserat begreppet i förhållande till observationsstudier och menar att i vilken grad en observatör påstår att hon studerar en autentisk situation dels är av betydelse för att förstå det gruppfenomen som studeras, dels för att kunna bedöma kvaliteten på studien. Observatörer som påstår att de studerar autentiska situationer bör på något sätt problematisera eller verifiera att situationen är så autentisk som möjligt. Granström (2004) förslår att en autentisk situation främst kan definieras utifrån två infallsvinkel: (a) med utgångspunkt från observatören eller (b) med utgångspunkt från deltagarna. Utifrån den första infallsvinkeln, dvs. att utgå från observatörens eller forskarens perspektiv kan en autentisk situation vara en händelse som uppstår eller pågår utan forskarens medverkan (Granström, 2004). Exempel på C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

53

DEL l GRUPPOBSERVATIONER l TEORIN

sådana studier är interaktion i klassrum, sammanträden etc. Detta är exempel på aktiviteter eller skeenden som skulle ha ägt rum även om forskaren inte var där. Klassrumsinteraktionen sker dagligen, oavsett om en observatör finns med i klassrummet eller ej. Utgångspunkten är att situationen som observeras skulle ha inträffat, oavsett om den observerats eller inte. Utifrån den andra infallsvinkeln, deltagarnas perspektiv, dvs. de personer som blir observerade, kan en autentisk situation beskrivas som en händelse som uppstår och pågår utan att deltagarna är medvetna om att blir observerade. Exempel på sådana situationer kan vara när forskaren studerar hur grupper vid en demonstration agerar. Om observatören hävdar att observationen sker i en autentisk situation är det viktigt att forskaren gör troligt för läsaren att så är fallet. Granström (2004) föreslår tre kriterier: göra troligt att: (a) situationen är autentisk, (b) observationen inte påverkar situationen samt (c) deltagarna inte påverkas av observationen. Naturligtvis är det inte så enkelt att det antingen är en autentisk situation eller inte, utan det kan finnas variationer i hur mycket den situationen som studeras avviker från det "vardagliga". Kriterierna kan dock fungera som en utgångspunkt för en diskussion om i vilken omfattning situationen är autentisk eller ej. Det första kriteriet, göra troligt att situationen är autentisk, innefattar att forskaren kan argumentera för att situationen inte avviker från det som vanligtvis utspelas i exempelvis klassrummet, utan att det som observeras är "äkta och tillförlitligt" (Granström, 2004, s. 291) och att det som studeras utgör exempel på den typ av fenomen som avses att studera. Om syftet med observationen exempelvis är att studera det vardagliga arbetet i en basgrupp bör observationen inte genomföras när hälften av gruppdeltagarna är frånvarande p.g.a. sjukdom. Göra troligt att observationen inte påverkar situationen, dvs. det andra kriteriet, innefattar att forskaren måste göra troligt att själva upplägget och genomförandet av studien inte har haft för stor påverkan på det naturliga skeendet i gruppen. Som nämnts tidigare så är vi av den uppfattningen att det alltid uppstår en påverkan vid observationsstudier, men att forskaren måste förhålla sig till detta. Ett vanligt förekommande sätt att hantera detta kriterium vid observationsstudier är att forskaren noggrant beskriver sitt tillvägagångssätt, dvs. läsaren får så mycket information att hon själv kan bilda sig en uppfattning om huruvida och i så fall i vilken grad observationen 54

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

påverkat situationen. Exempel på strategier för att minska påverkan kan vara: • att låta deltagarna vänja sig vid observatörens närvaro, exempelvis genom att observatören deltar i ett antal möten innan själva studien påbörjas • att använda mer eller mindre dold inspelningsteknik • observatörens placering vid observationen. Det tredje kriteriet, göra troligt att deltagarna inte påverkats av observationen, kan lättast säkerställas med hjälp av deltagarna. Genom att låta deltagarna berätta om sina upplevelser av att bli observerade och hur mycket, när eller på vilket sätt de påverkades av studien och observatörens närvaro. Exempelvis kan forskaren efter avslutade observationer genomföra en gruppintervju i syfte att inhämta informationen (se exempelvis Hammar Chiriac, 2003). Alternativt kan forskaren be deltagarna att fylla i någon form av skattningsformulär, där denna aspekt beaktas. Viktigt är att formuläret även tar med förändringar över tid, om observationer genomförs vid mer än ett tillfälle.

GENERALISERING

Utifrån den undervisning som bedrivits sedanden första upplagan av Gruppobservationer publicerades har vi förstått att generalisering i samband med gruppobservationer är något som studenterna ofta funderar över. Även om diskussioner med studenter uppstått i förhållande till samtliga celler blir det speciellt påtagligt när det rör teorigenererande studier med låg grad av struktur (dvs. cell D). Vi har därför valt att även inkludera en diskussion om begreppet generalisering i denna andra version av Gruppobservationer. Generalisering handlar om i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån resultaten i den specifika observationsstudien dra några slutsatser om andra situationer. Inom traditionell kvantitativ forskning finns en stark koppling mellan hur urvalet till studien genomförts och möjlighet att kunna uttala sig om resultatens räckvidd. Ett representativt urval har krävts för att generaliserbarhet (som är det gängse begreppet inom kvantitativ forskning) ska vara möjlig. Möjligheten att generalisera från kvalitativ forskning är omtvistad, främst på grund av studiernas upplägg (Bryman, 2011). Larsson C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

55

DEL l GRUPPOBSERVATIONER l TEORIN

menar dock att generalisering är möjlig även vid studier med kvalitativ ansats, men att det då handlar om att använda andra argument i syfte att kunna överföra tolkningar och slutsatser från en studie genomförd i en kontext till en annan kontext. Vidare är möjligheten att generalisera avhängig kvaliteten i studien (Larsson, 2010), eller med andra ord: om det över huvud taget ska vara relevant att diskutera generalisering i samband med gruppobservationsstudier med kvalitativ ansats krävs att tolkningar och slutsatser i studien håller en hög kvalitet. (2010)

Att redovisa och återkoppla resultat Resultat kan presenteras på många olika sätt. Det är dock eftersträvansvärt -att resultaten presenteras på ett så läsvänligt och lättöverskådlig sätt som möjligt, utan att för den skull göra avkall på vetenskapliga krav. En service åt läsaren kan vara att forskaren gör en resultatsammanfattning där viktiga resultat lyfts fram. Dessutom bör forskaren hjälpa läsaren med att tolka figurer och tabeller. Om studien innehåller ett antagande, en frågeställning eller en problemformulering bör dessa besvaras tydligt i texten. Ett viktigt led i forskningen är att återföra resultaten till de grupper som deltagit i studien. I detta sammanhang är det viktigt att forskaren håller sig till de överenskommelser som har gjorts med undersökningsgruppen, exempelvis gällande konfidentialitet. I de etiska riktlinjer för informerat samtycke (Gustafsson, Hermeren & Petterson, 2011; Vetehskapsrådet, 2012) förespråkas att forskaren redan vid informationen inför deltagandet i studien ska informera om var resultaten senare kommer att presenteras. Ett sätt att återkoppla resultat från en genomförd studie kan vara att de grupper som deltagit bjuds in till ett seminarium där resultaten presenteras och diskuteras. Detta är ett moment som både forskaren och undersökningsgruppen kan ha nytta av. Forskaren kan få en bekräftelse på att resultat och tolkningar stämmer med det gruppen upplevt (respondentvalidering). Det kan också för undersökningsgruppen fungera som ett tillfålle då de får respons på hur gruppen fungerar. Ett annat sätt att återkoppla resultat är att lämna över en skriftlig rapport till dem som deltagit i studien. Det är viktigt att tänka sig forskningsprocessen som ett utbyte mellan forskaren och de som deltar i studien. Deltagarna har ofta varit generösa och delat med sig av sig själva till forskaren och ibland också avsatt tid för medC FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

3 VIKTIGA ASPEKTER ATT BEAKTA VID OBSERVATIONSSTUDIER

verkan. Det kan därför vara viktigt att forskaren visar intresse för deltagarna och delger dem resultaten av studien. Forskningsprocessen blir därmed ett givande och tagande mellan de olika aktörerna.

C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

57

Sammanfattning av gruppobservationer i teorin

Sammanfattningsvis har vi i denna första del av boken presenterat en teoretisk referensram för observationer av grupper. Syftet är att försöka ge en kartbild eller orientering över några olika sätt att observera och registrera vad som sker i grupper. Vi vill visa på den spännvidd som finns mellan olika sätt att praktiskt gå till väga vid observationer och det förhållningssätt eller syn på kunskap som ligger bakom olika tillvägagångssätt. Med utgångspunkt i vår teoretiska modell för gruppobservationer visas ett sätt att systematisera och beskriva olika former av gruppobservationer. Modellen bygger på två dimensioner: Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för studien. Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande. Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna hög grad av struktur respektive låg

grad av struktur. Även om den här boken fokuserar på gruppobservation är det endast en av flera möjliga datainsamlingsmetoder vid gruppforskning. Det kan inte nog poängteras att det är forskningsfrågan som främst ligger till grunlj för val av metod. Andra möjliga metoder för gruppstudier som kortfattat beskrivs är enkät, självrapport, fokusgrupp och gruppdagbok. Gruppobservation som datainsamlingsmetod belyses också närmare, liksom observatörens

förhållningssätt. Oavsett vilken observationsmetod forskaren väljer att använda finns det vissa förberedelser som är gemensamma och vissa viktiga aspekter som bör övervägas av forskaren. Förberedelser, etik, kvalitetskriterier och återkoppling av resultaten är sådana aspekter som också beaktas. Med denna resume avslutas den teoretiska delen av boken. I nästa del gör vi en historisk tillbakablick på hur gruppobservationer som metod har vuxit fram. C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

59

DEL Il

Gruppobservationer i historien

Ll'l

...J

w

lQ.

Framväxten av gruppobservationer

I denna del ska vi sätta in gruppobservation som datainsamlingsmetod i ett beteendevetenskapligt historiskt sammanhang. Det måste dock bli en relativt översiktlig genomgång, då ämnet i sig skulle kunna generera en egen bok. Syftet med den historiska beskrivningen är att belysa viktiga strömningar inom beteendevetenskapen samt relatera dessa till den teoretiska modellen för gruppobservationer som presenterades i del I i denna bok. Den kalejdoskopiska beskrivningen börjar med de tidiga spåren hos de första antropologerna och vidare över disciplinerna pedagogik, sociologi och psykologi. På vägen kommer också fördjupningar i vissa studier att göras som haft speciell betydelse för framväxten av gruppobservationer. Fördjupningar görs också för att hjälpa läsaren att öka förståelsen av cellerna i modellen.

I antropologins fotspår Förhistorien till dagens gruppobservationer finner vi redan på 400-talet för~ vår tideräkning i Herodotos (ca 480-420 f.v.t.) resebeskrivningar (Sluka & Robben, 2012; Kullberg, 2004). Resebeskrivningarna byggde på det han hade sett och upplevt under sina resor runt om i världen. I efterhand har Herodotos betraktats som antropologins fader. Begreppen antropologi (som betyder läran om människan) och antropolog användes emellertid inte under Herodotos tid. Datainsamlingen bestod främst av observationer, men även av skrivet material och muntliga berättelser. Även om tillförlitligheten till Herodotos arbeten kan ifrågasättas har dessa skildringar efterlämnat en källskrift till dåtidens händelser och forskning samt utgör bevis för att observation som forskningsmetod användes redan på den tiden.

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

< ~

DEL II GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

Under medeltiden (ca 400-1400) fick rapporter från kristna missionärer och upptäcktsresandes beskrivningar av främmande kulturer en stor betydelse för utvecklingen av antropologin (Kullberg, 2004; Robben, 2012). Några av de mer kända resebeskrivningarna är kanske de om Marco Polos (1254-1324) strapatser utmed Siclenvägen och Christoffer Columbus (1451-1506) upptäckt av Amerika samt hans möte med indianerna. Även här byggde datainsamlingen till stor del på observationer som sedan skrevs ned i reseskildringar. Under samma tid började så kallade "lärda män" att intressera sig för att på ett mer noggrant och systematiskt sätt skildra främmande kulturer. Dessa "lärda män" kom under medeltiden att kallas för antropologer. Tyvärr visade det sig att fler och fler "antropologer" gick till biblioteken och tog del av andras berättelser i stället för att göra egna observationer. I alla de beskrivningar som fanns bevarade på biblioteken läste sig skrivbordsantropologerna till vad de ville beskriva och omformulerade sedan berättelserna med egna ord. På så sätt föddes den så kallade skrivbordsantropologin. Ett flertal fiktiva beskrivningar började dyka upp, vilket ledde till ett första steg mot att göra antropologin vetenskaplig. Krav på fältarbete (empiri) och självsyn (etik och moral) infördes inom området.

Under 16oo- och 1700-talen fick Isaac Newton och Jean-Jacques Rousseau stor betydelse för den fortsatta framväxten av antropologin som vetenskaplig disciplin (Kullberg, 2004). Den engelska matematikern och fysikern Isaac Newton (1642-1727), som levde under upplysningstiden, formulerade flera teser som visade på lagbundenheter. Det naturvetenskapliga synsätt som Newton företrädde påverkade även den antropologiska forskningen. Upplysningstidens antropologer undersökte fenomen i en i förväg "fastlagd" värld, där hypoteser skulle kontrolleras mot verkligheten. Begrepp som för-

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

5 FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBsERVATIONER

klaring, fakta och logik var styrande. Jean-Jacques Rousseau (1712-1778), schweizisk kulturfilosof och författare, som levde under romantiken, förespråkade å sin sida explorativ forskning där antropologerna gick på upptäcktsfärd och sökte naturliga situationer för sina studier. Romantikens antropologer sökte helheter, och resultaten presenterades ofta som narrativa skildringar av den unika kultur som studerats. Den åtskillnad i människaoch vetenskapssyn som Newton och Rousseau representerade ledde till att den antropologiska forskningen under 16oo- och 1700-talen kom att bedrivas utifrån två skilda forskningsansatser. Gemensamt var dock de datainsamlingsmetoder som användes, nämligen observation, samtal, intervjuer samt insamling av artefakter och dokument. Sammanfattningsvis kan sägas att antropologerna fram till och med 1700talet skildrade såväl kulturens ursprung och uppkomst som människans utveckling utifrån olika utgångspunkter. Under 18oo-talet uppstod dock ett behov av att sammanföra de olika forskningsansatserna under ett och samma tak. Lösningen blev den gemensamma beteckningen etnologi, som betyder läran om folk och nationer. Den tidiga 18oo-talsetnologin företräddes främst av medicinare. En följd av detta blev att etnologerna främst undersökte människans fysiska utveckling.

Olikheter mellan folkslag var över huvud taget det som sysselsatte etnologerna under mitten av 18oo-talet (Kullberg, 2004; Vidich & Lyman, 2000). En viktig uppgift för etnologerna blev att beskriva olika raser och deras ursprung. skapelsen blev ett gemensamt och mycket kontroversiellt forskningsfält. Fram till18oo-talets mitt ansågs att de olika raserna var en produkt av separata skapelseprocesser, vilket benämndes polygenes. Under andra hälften av 18oo-talet övergavs denna förklaring till fördel för monogenes, dvs. att alla raser är en produkt av en och samma skapelseprocess. Problemet blev då hur olikheter mellan raserna skulle kunna förklaras. Lösningen för

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

DEL II GRUPPOBSERVATIONER l HISTORIEN

etnologerna blev miljödeterminismens antagande om att människan befinner sig under inflytande av den omgivning hon befinner sig i.

Etnologen arbetade, precis som antropologen, med att samla information genom observation och intervjuer, artefakter samt dokument (Kullberg, 2004). Etnologin blev dock inte den övergripande gemensamma plattform för de olika antropologiska utgångspunkterna som forskarna hoppats på. Även om antropologi och etnologi användes synonymt under en period kom antropologin så småningom att inrikta sig på studiet av människans ursprung och utveckling, medan etnologin kom att omfatta studiet av kulturers uppkomst och utveckling.

66

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

5 FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBSERVATIONER

Darwins teori om evolutionism är ett exempel på utvecklingstänkande som präglade antropologin under den här tiden. Utmärkande var att antropologerna ville ordna upp, kategorisera och klassificera det som studerades, ofta utifrån grundiden om att främmande kulturer var lägre stående kulturer, samt att jämförelsen gjordes med den egna högre stående kulturen. Inslag och legitimering av rasism var inte ovanliga. Under senare delen av 18oo-taletblev antropologin en egen akademisk disciplin. Intresset för metodfrågor växte sig starkare, vilket ledde till mer systematiska och vetenskaplig studier. Etnografin, som betyder folkbeskrivning, blev det metodologiska redskapet för antropologerna (etnografin diskuteras vidare i kapitel1o). Antropologerna övergav inte för den skull sitt antropologiska perspektiv, utan skillnaden blev att de nu kom att försöka beskriva den främmande kulturen genom undersökningspersonernas ögon. Antropologerna övergick från etic (utifrån) till emic (inifrån) perspektiv för sina studier. Kronologiskt förekommer antropologi, etnologi och etnografi i historien. I antropologins fotspår har berättelsen nått fram till1900-talet. Antropologin utvecklades nu på båda sidor av Atlanten. Franz Boas (1858-1942) räknas som grundaren av den amerikanska kulturantropologin, medan Bronislaw Malinowski (1884-1942) räknas som den brittiska socialantropologins motsvarighet. Boas genomförde ett flertal studier bland Amerikas indianer (Boas, 2012; Malinowski, 2012; Robben, 2012).

En av Franz Boas efterföljare var Margaret Mead som anses vara en av 1900talets framstående antropologer. Hon studerade bland annat manligt och kvinnligt temperament hos olika folk bosatta i Indiska oceanen (Bateson & Mead, 2012). Margaret Mead (1901-1978) var också en av de första som

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

DEL II GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

började problematisera förhållandet mellan antropologi och pedagogik. Hon var även en av de första kulturantropologerna som genomförde etnografiska studier inom skolans verksamhetsfält. Även Bronislaw Malinowski intresserade sig för främmande kulturer.

SAMMANFATTNING Utifrån ovanstående genomgång av den antropologiska historien, som löper från Herodotos ca 400 år f.v.t. fram till början av 1900-talet, kan fastställas att direkt observation hela tiden funnits med som ett viktigt datainsamlingsinstrument Observationerna har ofta fokuserat olika grupper eller sociala system, såsom kulturer och folkslag. Observationerna har varit mer eller mindre systematiserade samt prövat eller genererat nya teorier. Vi kan alltså konstatera så här långt att gruppobservationer har en ldng tradition inom den antropologiska forskningen. I och med inträdet av 1900-talet börjar observation som metod användas inom fler beteendevetenskapliga discipliner. Dessa tidiga observationsstudier kan också ses i förhållande till den teoretiska modellen för gruppobservationer som presenterades i kapitel l. Fram t.o.m. 18oo-talet var diskussioner om metodologiska tillvägagångssätt eftersatta. Några beskrivningar om hur observationerna genomfördes fanns 68

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

5

FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBSERVATIONER

egentligen inte, men ett antagande kan vara att observationerna huvudsakligen genomfördes med det som benämns låg grad av struktur. De flesta studierna är också att betrakta som teorigenererande. Den påverkan som Newton hade på upplysningstidens antropologer är dock att betrakta som strävanden mot teroriprövande studier. Under inflytande av Newton kom antropologerna att i högre grad än tidigare studera fenomenen i en i förväg "bestämd" värld där teorier skulle testas mot verkligheten.

Gruppobservation som pedagogisk metod Rötterna till observation av grupper inom det pedagogiska forskningsfältet kan spåras till antropologin och etnografin. En tendens inom antropologin på 1900-talet var att forskarna inte längre studerade främmande kulturer, utan började studera ursprungsinvånarna i sitt eget land (Kristiansen & Krogstrup, 1999; Vidich & Lyman, 2ooo). Detta tog sig olika uttryck, beroende på i vilket land forskaren var verksam. I Sverige började antropologer exempelvis att studera samerna. Så småningom intresserade sig antropologerna också för olika samhällsgrupper såväl i det egna samhället som i det pedagogiska fåltet. På den här tiden var forskarna dock inte intresserade av utbildningen som sådan, utan intresserade sig för den sociala kulturen i den samhällsklass som studerades, exempelvis vilken påverkan en formell utbildning hade på en specifik samhällsklass. Inte förrän på 1930- och 1940-talen kom utbildningsforskare att börja använda sig av etnografiska redskap, som deltagande observation, för att undersöka frågor om utbildning (Kullberg, 2004). Forskarna pratade d~ inte längre om "antropologi och utbildning", utan bytte begreppsapparat till att tala om "etnografi och utbildning" och så småningom "etnografi och pedagogik". En antropolog som kom att betyda mycket för det pedagogiska området är, som tidigare nämnts, Margaret Mead. I USA var forskarna först med att genomföra antropologiska studier inom utbildningsområdet. Klassrummet kom alltmer att bli ett forskningsfält dit forskarna kom för att studera "mötet mellan ut- och inlärning". En av de studier som blivit vida känd inom området är Stephen J. Balls studie av en engelsk skola i mitten av 1970-talet (Ball, 1981).

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

DEL Il GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

En etnografisk studie som genomförts i Sverige inom utbildningsområdet är Dennis Beachs (1995) studie av hur nya undervisningsmodeller införs på tmiversitetet.

Observation som datainsamlingsmetod har givetvis även använts inom pedagogiken utan att vara direkt kopplad till den etnografiska eller antropologiska ansatsen. Philip W. Jackson är en forskare inom pedagogiken som kan betraktas som en av de större forskarna. Hans bok Life in classrooms (1968) ses som en klassisk bok inom området.

70

C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

5

FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBSERVATIONER

I mitten av 1960-talet i Sverige började också mer systematiska observationsstudier av verksamheten i klassrummet att genomföras. Karl Gustav Stukåt studerade då lärares beteende i vanliga klassrumssituationer (Granström & Einarsson, 1995). Det kom att bli startskottet för en rad studier av processer i klassrummet, men det var först under 1970-talet som mer omfattande klassrumsstudier kom att bedrivas i Sverige. Ett resultat som framkom i Stukåts studier var att arbetssättet i klassrummet vid 1960-talets mitt dominerades av att läraren ledde lektionen genom "föreläsning", vilket bl. a. innebar att elevernas uppgift var att lyssna till vad läraren hade att förmedla och att läraren rumsligt befann sig i eller vid sidan om sin kateder, dvs. framför eleverna. En serie observationsstudier, som kan betraktas som klassiska inom pedagogiken, är de klassrumsstudier som Thomas L. Good och Jere E. Brophy har genomfört (exempelvis Brophy & Good, 1970; Good, Sikes & Brophy, 1973). Fokus för dessa studier var vilken betydelse förväntningar på de enskilda elevernas prestationer har för hur kommunikationen ser ut mellan läraren och eleven.

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

71

DEL II GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

Även om fokus här är på den historiska beskrivningen av hur observation har vuxit inom det pedagogiska forskningsfältet så vill vi ändå omnämna några senare studier där observation har använts som metod för insamling av data. Inom skolforskningen vid Linköpings universitet har observation fått en framträdande plats. I flertalet av de avhandlingar som producerats inom området under 2ooo-talet har observation använts som metod för datainsamling. Exempelvis observerade Binarsson (2003) kommunikationen mellan lärare och elever, Thornberg (2oo6) studerade värdepedagogiska frågeställning i interaktionen mellan lärare och elever och Samuelsson (2oo8) observerade lärares tillrättavisningar av elever som uppfattades som störande i klassrummet. Härnäst ges ett något mer utförligt exempel på en studie inom skolforskningen.

72

C FORFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

5

FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBSERVATIONER

SAMMANFATTNING

Utifrån denna genomgång av observation som datainsamlingsmetod inom det pedagogiska forskningsfältet kan konstateras att observationer med såväl hög som låg grad av struktur har genomförts. Ett exempel på en studie med låg grad av struktur vid datainsamling är Balls studie där han i inledningsskedet hade den vida forskningsfrågan "Vad pågår här?" Ett annat exempel på studie med låg grad av struktur är Forslund Frykedals studie, där de mer specifika forskningsfrågorna växte fram i takt med att observationerna genomfördes. Good, Sikes och Brophy är ett exempel på studie med hög grad av struktur vid datainsamling då observationsschema användes. Ett ytterligare exempel där hög grad av struktur tillämpats, och där observatören använde sig av observationsschema är Einarssons studie. De i denna genomgång refererade pedagogiska studierna är att betrakta som teorigenererande snarare än teoriprövande. En förklaring till denna tyngdpunkt mot teorigenererande studier med låg grad av struktur inom det pedagogiska forskningsfältet, där forskare använt observation som metod, kan vara de tydliga rötter till antropologin som finns inom det pedagogiska forskningsområdet.

Gruppobservation som sociologisk metod Sociologernas användning av observation härstammar huvudsakligen från antropologin (Kristiansen & Krogstrup, 1999). 1920-talet anses vanligtvis vara den tidsperiod då forskarna inom sociologin började basera analyser av samhället på observationer. Redan i början av 1900-talet genomförde en av sociologins grundare, Georg Simmel, en sociologisk studie baserad på deltagande observation.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

73

DEL II GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

I början av 1910-talet fanns vid universitetet i Chicago en grupp sociologer som intresserade sig för hur människor formar sina föreställningar om den egna rollen i gruppen och i samhället. Enligt deras teoretiska utgångspunkt är den sociala verkligheten de föreställningar som människor har om sin omgivning (Kris tiansen & Krogstrup, 1999; Sluka & Robben, 2012; Vidich & Lyman, 2000). Forskarnas uppgift bör alltså vara att studera och kartlägga de föreställningar människor har om en situation i stället för att studera den "objektiva" verkligheten. Detta var början till den så kallade Chicagoskolan som fått stor betydelse för observationsstudier inom sociologin. Chicagoskolan avser en rad forskare som var knutna till Chicagos universitet mellan 1920 och 1940. Några av dessa var Robert Park, Georg Herbert Mead och Ernest Burgess (Blumer, 1969). I början av 1920-talet började sociologerna i Chicagoskolan att använda sig av observationer när de studerade stadslivet. Forskningen inom denna del av Chicagoskolan, betecknad som den äldre Chicagoskolan6 , kom senare att dela sig i två forskningsinriktningar. Den ena inriktningen, med Ernest Burgess som portalfigur, intresserade sig för sociala aspekter av livet i staden. Den andra inriktningen, med Evert Hughes som portalfigur, genomförde studier av olika lokaliteter i staden, exempelvis restauranger och kontor (Kristiansen & Krogstrup, 1999). Fokus i studierna i den andra inriktningen var på de arbeten och personer som befann sig längst ned på den sociala rangordningen. Den här andra inriktningen av Chicagoskolan med dess forskare har främst gjort sig känd för den forskning om gängbildning och ungdomskriminalitet som genomfördes, speciellt William Whytes (1943) forskning om den italienska slummen i USA.

6 Det finns en nyare Chicagoskola som är mer positivistiskt orienterad och som förordar användandet av mer naturvetenskapliga metoder. Den nyare Chicagoskolan tar avstånd från den äldre Chicagoskolan.

74

C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

5 FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBSERVATIONER

Det viktigaste för utvecklingen av observation som metod var egentligen inte de resultat som William Whyte presenterade i boken, utan de metodologiska överväganden som gjordes under studiens gång vilka redovisas i en bilaga till boken. Whytes metodbilaga kan betraktas som ett slags efterskrift, vilken gavs ut först 1973, och är en personlig berättelse över hans iakttagelser, överväganden och värderingar knutna till de observationer han genomförde. En annan forskare inom samma inriktning av Chicagoskolan, som i stor utsträckning använt sig av deltagande observation för datainsamling, är H. S. Becker. En av hans klassiska studier (Becker, 1953) handlar om drogmissbruk bland Chicagos unga invånare.

C FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

75

DEL II GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

En forskare som tidigt började använda deltagande observation inom sociologiska undersökningar var Erving Goffman, som också tillhörde Chicagoskolan och var intresserad av "ansikte-till-ansikte relationer".

Forskare inom sociologin har fortsatt använda deltagande observation som viktig metod för datainsamling. Ofta har de fokuserat på olika grupper eller lokaliteter i samhället, exempelvis industrier, fångelser eller psykiatriska avdelningar. Även bland skandinaviska sociologer har observationsmetoden haft framgång, som exempel kan norrmanen Dag Album nämnas. Hans doktorsavhandling Ncere fremmede. Pasientkulturen i sykehus (1996) bygger till stor del på deltagande observation. Även om syftet med denna kortfattade beskrivning observation som datainsamlingsmetod inom det sociologiska forskningsfåltet slutar 1996 kan det vara på sin plats att påpeka att observation av grupper inte är någon förlegad datainsamlingsmetod. Nedan ges ett exempel på en gruppobservationsstudie inom det sociologiska forskningsfältet som genomförts i början av 2000-talet.

C> FÖRFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

5 FRAMVÄXTEN AV GRUPPOBSERVATIONER

SAMMANFATTNING

Sammanfattningsvis kan det sägas att de observationsstudier som refererats till ovan inom det sociologiska forskningsfältet har varit teorigenererande studier med låg grad av struktur. En förklaring till denna relativt ensidiga tyngdpunkt på detta forskningsfält kan de tydliga rötterna och kopplingarna till antropologin vara. I de här refererade studierna är inte någon att betrakta som vare sig teoriprövande eller genomförd med en hög grad av struktur. Vi ska nu gå över till den tredje disciplinen inom beteendevetenskap psykologi. Steget över till psykologin blir inte så långt, då Erving Goffman (exemplet ovan) även anses tillhöra klassikerna inom psykologin. Han har bl.a. gjort sig känd för sina naturalistiska studier med låg grad av struktur där kommunikation, grupprelationer samt social interaktion har studerats. Studierna genomfördes i offentliga miljöer som exempelvis väntrum och på bussar (Goffman, 1963, 1971). Erving Goffman exemplifierar även hur svårt det är att göra indelningen mellan de olika disciplinerna, då forskarna och deras studier ibland kan passa in på mer än en disciplin samt att deras insatser kan ha fått betydelse för beteendeveteskapen i stort. Den indelning och historik som refereras här bygger på våra val och hade troligtvis sett något annorlunda ut om andra forskare gjort valen och beskrivningen. C FORFATTARNA OCH sTUDENTLITTERATUR

77

DEL II GRUPPOBSERVATIONER I HISTORIEN

Gruppobservation som psykologisk metod Intresset för gruppsykologisk forskning var under första hälften av 1900-talet litet. Vid en närmare historisk granskning av psykologins framväxt var det från början det lilla materialet som studerades, visserligen med ambitionen att kunna göra mer allmängiltiga generaliseringar från det. Watson, Skinner, Freud, Bion och Klein, för att nämna några namn, arbetade främst med fall som de sedan byggde och utvecklade teorier kring. De arbetade alltså inte med stora undersökningar med många grupper eller individer som studieobjekt. Det var först senare som krav kom att ställas på att studier skulle vara genomförda på ett stort antal grupper eller individer. Även om de ovan nämnda forskarna också använde sig av observation var det enstaka individer som observerades och inte grupper. Som exempel kan nämnas Albert Bandura och hans teoriutveckling om modellinlärning (Bandura, 1977). studien visade att barn imiterar aggressivt beteende framför allt om det har gynnsamma effekter för barnet.

Det var först under 1930-talet som amerikanska forskare inom psykologin började intressera sig för grupper och organisationer. Rötterna till gruppobservationer inom psykologin återfinns inom den experimentella psykologin, där observationer tidigt användes som instrument. Elton Mayos studier på telefonbolaget Western Electric var bland de första experimentella observationsstudierna som genomfördes på grupper (Mayo, 1997). Studierna ledde till nya revolutionerande insikter om arbetspsykologi och ledarskap.

::: :

l

/

l

~

~

l

.,Q)

---1--~

-4,7>