Den nya ekonomistyrningen: Övningsbok med lösningar [5 ed.]
 9789147110964 [PDF]

  • 0 0 0
  • Gefällt Ihnen dieses papier und der download? Sie können Ihre eigene PDF-Datei in wenigen Minuten kostenlos online veröffentlichen! Anmelden
Datei wird geladen, bitte warten...
Zitiervorschau

Christian Ax/ Håkan Kullven

..

OVNINGSBOK

Den nya ekonomistyrningen

övningar och lösningar ISBN 978-91-47-11096-4 © 2009, 2015 Författarna och Li ber AB Förläggare: Pontus Fryk Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Ombrytning: LundaText AB Produktion: J0rgen Borchert Femte upplagan 2 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2017

I'\

".,_,J :!:_�

_ MIX

......

Papper frin

FSC-C112132

& Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts­ organisationer och huvudman för utbildningsanordnare. t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post [email protected]

Förord I din hand håller du just nu en övningsbok avsedd att användas tillsammans med faktaboken Den nya Ekonomistyrningen. Inför arbetet med övningsboken samtalade vi med ett stort antal lärare och studenter om vilket slag av övningsbok de skulle ha mest nytta av. Några synpunkter återkom i flera samtal. Man vill att förhållanden i olika branscher belyses, att fulla lösningar ges till samtliga övningsuppgifter samt att något slag av kunskapstestuppgifter och diskussionsuppgifter inklude­ ras. Samtliga synpunkter har beaktats. Det finns uppgifter i boken som knyter an till förhållanden i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Till samtliga övningsuppgifter finns det fulla lösning:i.r med kommentarer och förklaringar. Sant eller falskt-uppgifter finns till varje kapitel. De är avsedda att fungera som kunskapstestuppgifter. Till varje kapitel finns även ett antal diskussionsuppgifter. De är av olika karaktär och kan användas på olika sätt. Några är av ren diskussionskaraktär, medan andra är mer av uppgiftskaraktär. Gemensamt för båda slagen av uppgifter är att de inte har några givna lösningar, utan lämnar stort utrymme för diskussioner, olika ståndpunkter och olika "svar/ lösningar". Ytterligare en synpunkt som de flesta av lärarna och studenterna vi samtalade med lyfte fram var att "ju fler övningar, desto bättre". Vi har tagit fasta även på det. Boken innehåller därför många övningsuppgifter, vilka är av varierande omfattning och svårighetsgrad. Flest övningar finns cill de moment där ekonomistyrningens utformning på ett märkbart sätt påverkas av branschspeci­ fika förhållanden. Exempelvis utformas produktkalkyler, budgetar och intern redovisning på olika sätt i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Det ska noteras att det i undervisning och vid självstudier inte är nödvändigt att ägna tid åt samtliga uppgifter i varje kapitel. Flera uppgifter är av likartad karaktär. Det förklaras av att de illustrerar samma förhållanden men i olika branscher. Det finns därför möjlighet att sondera bland uppgifterna och välja dem som passar bäst i undervis­ ningen eller för de egna studierna, utan att man för den sakens skull missar väsentliga inslag. Övningsboken följer faktabokens kapitelstruktur. I faktaboken finns instuderingsfrågor till varje kapitel. De kompletterar övningsbokens uppgifter. Fakta- och övningsboken innehåller till­ sammans sålunda: • Instuderingsfrågor •

Övningsuppgifter och fulla lösningar med kommentarer och förklaringar



Diskussionsuppgifter



Sant eller falskt-uppgifter

Ansvar för bokens kapitel Christian Ax ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 1-10 och srätts-

se),

egleras

.9-2 . Håkan Kullven ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 11-18. _ "ågra övningsuppgifter och lösningar har tagits fram i samarbete med Johan Dergård.

Förord I din hand håller du just nu en övningsbok avsedd att användas tillsammans med faktaboken Den nya Ekonomfrtyrningen. Inför arbetet med övningsboken samtalade vi med ett stort antal lärare och studenter om vilket slag av övningsbok de skulle ha mest nytta av. Några synpunkter återkom i flera samtal. Man vill att förhållanden i olika branscher belyses, att fulla lösningar ges till samtliga övningsuppgifter samt att något slag av kunskapstestuppgifter och diskussionsuppgifter inklude­ ras. Samtliga synpunkter har beaktats. Det finns uppgifter i boken som knyter an till förhållanden i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Till samtliga övningsuppgifter finns det fulla lösningar med kommentarer och förklaringar. Sant eller falskt-uppgifter finns till varje kapitel. De är avsedda att fungera som kunskapstestuppgifter. Till varje kapitel finns även ett antal diskussionsuppgifter. De är av olika karaktär och kan användas på olika sätt. Några är av ren diskussionskaraktär, medan andra är mer av uppgiftskaraktär. Gemensamt för båda slagen av uppgifter är att de inte har några givna lösningar, utan lämnar stort utrymme för diskussioner, olika ståndpunkter och olika "svar/ lösningar". Ytterligare en synpunkt som de flesta av lärarna och studenterna vi samtalade med lyfte fram var att "ju fler övningar, desto bättre". Vi har tagit fasta även på det. Boken innehåller därför många övningsuppgifter, vilka är av varierande omfattning och svårighetsgrad. Flest övningar finns till de moment där ekonomistyrningens utformning på ett märkbart sätt påverkas av branschspeci­ fika förhållanden. Exempelvis utformas produktkalkyler, budgetar och intern redovisning på olika sätt i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Det ska noteras att det i undervisning och vid självstudier inte är nödvändigt att ägna tid åt samtliga uppgifter i varje kapitel. Flera uppgifter är av likartad karaktär. Det förklaras av att de illustrerar samma förhållanden men i olika branscher. Det finns därför möjlighet att sondera bland uppgifterna och välja dem som passar bäst i undervis­ ningen eller för de egna studierna, utan att man för den sakens skull missar väsentliga inslag. Övningsboken följer faktabokens kapitelstruktur. I faktaboken finns instuderingsfrågor till varje kapitel. De kompletterar övningsbokens uppgifter. Fakta- och övningsboken innehåller till­ sammans sålunda: • Instuderingsfrågor •

Övningsuppgifter och fulla lösningar med kommentarer och förklaringar



Diskussionsuppgifter



Sant eller falskt-uppgifter

Ansvar för bokens kapitel Christian Ax ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 1-10 och 19-27. Håkan Kullven ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 11-18. Några övningsuppgifter och lösningar har tagits fram i samarbete med Johan Dergård.

----4 rmbokens innehåll och utfo oner bidragit t ill rs e p ga mån har er faktaboken Håkan Björkman, Precis som när det gäll Be,groäm. Pelle Berg 25 000 kr Antal sålda konserver > 5 000 st Försäljningspris på konserver till kund > 150 000 kr Varupris kolonialvaror > 100 000 kr Antal fyllningsminuter > 30 000 min Försäljningspris på kolonialvaror till kund > 200 000 kr Transportkostnad till kundens lager > 5 000 kr a) Vilken blir självkostnaden för ordern till Billy's Kontant? b) Vilka kan skälen vara till att man på företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkyle­ ring? c) Vilket är det troliga skälet till att man på företaget valt att arbeta med fler än en varuom­ kostnadspost och fler än ett slag av fördelningsnyckel för att fördela omkostnaderna rill inkomna kundorder?

35

36

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

7:15

Dunka-Dunka är ett företag som tillverkar och säljer avancerade högtalare till klubbar och diskotek. Tillverkningen är organiserad i kostnadsställen, och företagets kalkylering följer kostnadsställeuppbyggnaden. I dagsläget arbetar företaget med följande åtta tillverknings­ relaterade kostnadsställen. Materialmottagning Inköp Produktionsplanering Manuell bearbetning 1 Maskinell bearbetning Manuell bearbetning 2 Kvalitetskontroll Emballering Kostnadsställestrukturen är en direkt avbildning av själva produktionen. När man på före­ taget beslutat om en tillverkningsserie köps material in och materialet tas emot av särskild personal i särskilda lokaler och med speciell utrustning. Samtidigt planerar produktionspla­ nerarna själva tillverkningen, t ex avseende när tillverkningen ska äga rum och vilka som ska delta i den. Sedan inleds själva tillverkningen. I kostnadsstället Manuell bearbetning 1 är den huvudsakliga uppgiften att sätta samman högtalarhöljena. Materialet till det levereras i rätt tid, i rätt kvantitet och i rätt kvalitet från Materialmottagningen. Nästa tillverknings­ steg äger rum i kostnadsstället Maskinell bearbetning. I det borras hål för skruvar och sli­ pas högtalarhöljena. Dessutom monteras på maskinell väg s k dämpare in i högtalarhöljena. Dämparmaterialet levereras direkt från Materialmottagningen. I kostnadsstället Manuell bearbetning 2 monteras högtalarna i högtalarhöljena, sätts ett bakstycke på varje högtalare och monteras sladdkontakter. Materialet levereras direkt från Materialmottagningen. När själva produktionen är avslutad kvalitetskontrolleras högtalarna i kostnadsstället Kvalitets­ kontroll. Varje högtalare kopplas in och man drar på för fullt med volym för att testa funk­ tionen och ljudkvaliteten. I kostnadsstället Emballering paketeras högtalarna parvis. Där­ efter sänds lådorna till kunderna. I vissa fall hämtar kunderna själva sina högtalare. På varje kostnadsställe används separata omkostnadsposter och fördelningsnycklar enligt följande:

Kostnadsställe Materialmottagning> Inköp> Produktionsplanering> Manuell bearbetning 1 > Maskinell bearbetning > Manuell bearbetning 2 >

Materialomkostnader 1 Materialomkostnader 2 Tillverkningsomkostnader 1 Tillverkningsomkostnader 2 Maskin-/Teknikomkostnader Tillverkningsomkostnader 3

Kvalitetskontroll> Emballering>

Tillverkningsomkostnader 4 Tillverkningsomkostnader 5

Omkostnadspost

Fördelningsnyckel Kvantitet direkt material Direkt materialkostnad Antal tillverkningsserier Direkt arbetstid Direkt maskintid Direkt lönekostnad i Manuell bearbetning 2 Antal högtalarpar Volym (m3)

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Följande påläggssatser gäller för omkostnaderna:

Omkostnadspost �faterialomkostnader 1> �1aterialomkostnader 2> Tillverkningsomkostnader 1 > Tillverkningsomkostnader 2> :\ifaskin-/Teknikomkostnader > Tillverkningsomkostnader 3> Tillverkningsomkostnader 4> Tillverkningsomkostnader 5 >

På/äggssats 50kr per kilo material 5 % på direkt materialkostnad 2 500kr per tillverkningsserie 300kr per direkt arbetstimme 100kr per direkt maskintimme 15% på direkt lönekostnad i Manuell bearbetning 2 75kr per högtalarpar 300kr per m3

Administrations- och försäljningsomkostnader fördelas i en post med fördelningsnyckeln rillverkningskostnad. Påläggssatsen är 5%.

För en aktuell kundorder gäller foijande: Antal kilo material (trä, högtalare m m) > Direkt material i Manuell bearbetning 1 > Direkt material i Maskinell bearbetning > Direkt material i Manuell bearbetning 2> Antal arbetstimmar i Manuell bearbetning 1> Antal maskintimmar i Maskinell bearbetning > Direkt lön i Manuell bearbetning 1 > Direkt lön i Maskinell bearbetning > Direkt lön i Manuell bearbetning 2> Direkt lön i Kvalitetskontroll > ..\mal högtalarpar > ..\mal m3 >

1400kg 120 000kr 80 000kr 200 000kr 200tim 100tim 20 000kr 10 000kr 12 000kr 5 000kr 100st 40m3

Direkt material tillförs produktionen successivt. a Vilken blir tillverkningsseriens självkostnad? b Vilka kan skälen vara till att man på företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkyle­ ring? r

Vilket är det troliga skälet till att man på företaget valt att arbeta med fler än en mate­ rialomkostnadspost och tillverkningsomkostnadspost samt fler än ett slag av fördel­ ningsnyckel för respektive omkostnadspost?

.-\tt avgöra vilken eller vilka fördelningsnycklar som ska användas för att fördela omkostna­ er är ett viktigt ställningstagande vid självkostnadskalkylering. Valet av fördelningsnyck.ar kommer nämligen att påverka produktkostnaderna. Valet av en viss uppsättning fördel­ ingsnycklar leder till en fördelning, och en annan uppsättning leder till en annan. I många ,. de ovanstående övningsuppgifterna används olika slag av fördelningsnycklar för omkost­ adsposter med samma benämning, tex tillverknings-, tjänste- och varuomkostnader. Din �ppgift är att diskutera under vilka omständigheter olika fördelningsnycklar kan vara lämp­ � att använda vid fördelning av olika omkostnadsposter.

37

38

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Omkostnadspost Materialomkostnader Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Tillverkningsomkostnader Tillverkningsomkostnader Maskin-/Teknikomkostnader Maskin-/Teknikomkostnader

Fördelningsnyckel Direkt materialkostnad Kvantitet direkt material Direkt lönekostnad Direkt arbetstid Direkt maskintid Direkt maskintid Direkt arbetstid

Tjänsteföretag >

Tjänsteomkostnader Tjänsteomkostnader

Direkt lönekostnad Direkt arbetstid

Handelsföretag >

Varuomkostnader Varuomkostnader

Varupris Antal inköp av varor

Tillverkande företag >

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 7:1

Självkostnadskalkylering lämpar sig bäst i beslutssituationer med kort tidshorisont

7:2

Det heter självkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv

7:3

De två grundläggande metoderna för självkostnadskalkylering är periodoch orderkalkylering

7:4

Divisions-, normal- och ekvivalentmetoden kan sorteras in under rubriken periodkalkylering

7:5

I divisionsmetoden fås självkostnaden per styck genom att man dividerar totalkostnaden för en tidsperiod med verksamhetsvolymen för samma period

7:6

Normalmetoden heter det för att metoden ger de mest normala ("sanna") produktkostnaderna

7:7

Variationer i sysselsättningen (kapacitetsutnyttjandet) är ett argument för normalmetoden

7:8

Ekvivalenttal anger skillnader i resurskrav mellan kalkylobjekt

7:9

Kostnadsställen kan inte användas vid periodkalkylering

7:10 Över- och undertäckning av fasta kostnader kan uppkomma när ekvivalentmetoden används 7:11 Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade samkostnader 7:12 Direkta kostnader fördelas till kalkylobjekt 7:13 Omkostnader (indirekta kostnader) fördelas till kalkylobjekt 7:14 Påläggsmetoden kan sorteras in under rubriken orderkalkylering 7:15 Orsak/verkan, nytta och bärkraft är tre kriterier för omkostnadsfördelning 7:16 En påläggssats beräknas principiellt enligt följande: Omkostnader/Fördelningsnyckel 7:17 Samma kalkylmall kan användas i alla företag 7:18 Vid påläggskalkylering innebär fördelning av omkostnader med kostnadsställen vanligtvis mindre utbyggda kalkyler än då kostnadsställen inte används 7:19 Pålägg kan beräknas vid följande verksamhetsvolymer: budgeterad, normal, praktisk och faktisk volym

Sant

Falskt

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLER

Diskussionsuppgifter 7:1

Anta att du träffar en företrädare för ett företag som menar att kalkyler inte behövs i hans företag. "Vi har visat vinst i många år och har inte något behov av kalkyler. Att vi går med vinst i slutänden bevisar det." Håller du med om resonemanget eller har du en annan upp­ fattning? Förklara.

7:2

En uppfattning som ofta framförs är att ju mer utbyggda och detaljerade kalkyler är, desto större blir precisionen generellt i kalkyleringen. Håller du med om det? Om ja, varför? Om nej, varför inte?

7:3

"Det heter 1älvkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv." Självklart är det inte därför det heter självkostnadskalkylering, men enligt många ligger det en hel del i uttrycket. Vad är det man siktar in sig på i uttrycket?

G

39

Kapitels

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Ovningsuppgifter 8:1

Det lilla företaget Balans erbjuder sina kunder, som utgörs av små och medelstora företag, tjänster inom områdena redovisning, skatt och deklaration. Följande uppgifter gäller för företaget under det innevarande året:

Aktiviteter

Kostnadsdrivare

Aktivitetskostnader Kostnadsdrivarvolymer

Sekreterarstöd Offerering Kopiering Fakturering Tjänsteutförande Redovisning Tjänsteutförande Skatt Tjänsteutförande Deklaration Kvalirerssäkring

Antal sekreterartimmar Antal offerter Antal kopior Antal uppdrag Antal utförda timmar Antal utförda timmar Antal utförda timmar Antal kvalitetssäkringstimmar

560 000 kr 60 000 kr 50 000 kr 32 000 kr 2 400 000 kr 3 840 000 kr 3 000 000 kr 2 400 000 kr

1 600 timmar 25 offerter 200 000 kopior 160 uppdrag 4 800 timmar 3 200 rimmar 3 000 timmar 1 600 timmar

I samband med uppdrag tillkommer kostnader för resor och logi i de fall det krävs. I dagarna har man på företaget fått en offertförfrågan från företaget Help AB. För det aktu­ ella uppdraget räknar man med följande resursåtgång: Antal sekreterartimmar Antal offerter Antal kopior Antal uppdrag (fakturering) Antal utförda timmar Redovisning Antal utförda timmar Skatt Antal utförda timmar Deklaration Antal kvalitetssäkringstimmar Rese- och logikostnader

15 1 2 000 1 60 20 40 10 20 000 kr

a) Till vilket belopp uppgår kostnaden för ordern? b) Den marknadsansvarige på Balans tycker att den beräknade orderkostnaden är låg. Hon undrar varför inte kostnader för bl a företagsledningen, marknadsföring och utveckling av konsulttjänsterna och egen administration inkluderas i kalkylen. Förklara varför dessa kostnader inte inkluderas i företagets ABC-kalkyl.

8:2

Producta AB tillverkar och säljer reservdelar till verkstadsindustriföretag. Produktionen är helt kundorderstyrd. Sedan en tid tillbaka arbetar man med ABC-kalkylering. Vid det senaste ledningsgruppsmötet beslutades att man ska genomföra en beräkning av kund­ lönsamheten för det förra verksamhetsåret med fokus på tre av sina kunder, här benämnda Kund A, Kund B och Kund C. För det ändamålet har man tagit fram följande uppgifter:

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING 'BC

Aktiviteter

Kostnadsdrivare

Kostnadsdrivarvolymer

Aktivitetskostnader

Antal manuella bearbetningstimmar Antal maskinella bearbetningstimmar

12 500 manuella bearbetningstimmar 5 400 maskinella bearbetningstimmar

3 812 500 kr

Antal mottagna order Antal produktionsplaneringstimmar Antal inköp av material Antal maskinomställningstimmar Antal kvalitetskontroller Antal kundleveransmil

75 mottagna order 375 produktionsplaneringstimmar 75 inköp av material 300 maskinomställningstimmar 75 kvalitetskontroller 3 000 kundleveransmil

Antal produktutformningstimmar Antal problemlösningstimmar Antal kundbesökstimmar

300 produktutformningstimmar 400 problemlösningstimmar 200 kundbesökstimmar

Enhetsnivå

Manuell bearbetning Maskinell bearbetning

2 970 000 kr

Kundordernivå

Ordermottagning Produktionsplanering Inköp av material Maskinomställning Kvalitetskontroll Kundleverans

45 000 kr 187 500 kr 52 500 kr 90 000 kr 337 500 kr 120 000 kr

Kundnivå

Produktutformning Problemlösning Kundbesök

·ru-

Hon · · ing

150 000 kr 200 000 kr 160 000 kr

Följande resursåtgång har konstaterats för de tre kunderna under verksamhetsåret:

Direkt material Antal manuella bearbetningstimmar Antal maskinella bearbetningstimmar Antal mottagna order Antal produktionsplaneringstimmar Antal inköp av material Antal maskinomställningstimmar Antal kvalitetskontroller Antal kundleveransmil Antal produktutformningstimmar Antal problemlösningstimmar Antal kundbesökstimmar

KundA

KundB

KundC

7 800 000kr 1 000timmar 400timmar 15order 75timmar 15inköp 70timmar 15 kontroller 300mil 12timmar 5 timmar 22timmar

6 250 000kr 1300timmar 350timmar 10order 40timmar l0inköp 40timmar 10kontroller 50mil 25timmar 20timmar 0timmar

4 500 000kr 500timmar 100timmar 5order 35timmar 5inköp 35timmar 5kontroller 10mil 10timmar 30timmar 40timmar

Försäljningen per kund uppgår under verksamhetsåret till: Kund A = 9 800 000kr Kund B = 8 000 000kr

Kund C = 5 100 000kr

a) Upprätta en kundlönsamhetskalkyl för företaget i enlighet med de ideer som underlig­ ger ABC-kalkylering. Till vilket belopp uppgår lönsamheten (resultatet) för respektive kund? Vilken är marginalen per kund? 6) Till vilka slag av analyser/studier kan den kalkylinformation som beräknats i a-uppgiften användas i Producta AB? Musikspridaren AB är ett företag som drivs av tre eldsjälar och som specialiserat sig på att importera CD-skivor från oberoende skivbolag i USA och sälja skivorna till specialiserade skivbutiker i Norden. Företagets redovisningskonsult har nyligen tagit en kurs i ABC-kal-

41

42

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

kylering och har föreslagit att en lönsamhetsberäkning av företagets tre varugrupper - Rock & Pop, Blues och Country - ska göras. Redovisningskonsulten har sammanställt följande uppgifter för det precis avslutade verksamhetsåret: Försäljning per varugrupp Pris per CD

125 kr 125 kr 125 kr

Rock & Pop Blues Country

Såld volym

Totalforsäijning

40 000 st 12 500 st 7 500 St

5 000 000 kr 1 562 500 kr 937 500 kr

Aktiviteter Enhetsnivå

Kostnadsdrivare

Aktivitetssatser

Kostnad för sålda CD-skivor

Antal sålda CD-skivor

90kr per CD-skiva

Antal telefonbeställningsminuter Antal Internetbeställningar Antal orderframtagningsminuter

4,70kr per beställningsminut 135kr per beställning 5,00kr per framtagningsminut

Antal inköp Antal mottagna inköp Antal hyllcentimeter Antal radioreklamminuter

400kr per inköp 900kr per mottaget inköp 3kr per hyllcentimeter 500kr per reklamminut

Ordernivå Orderhantering telefonbeställning Orderhantering Internetbeställning Orderframtagning

Varugruppsnivå Inköp av CD-skivor Mottagning av inköpta CD-skivor Lagring av CD-skivor Radioreklam per varugrupp

Företagsnivå Uppgår totalt till 451 000kr Uppgår totalt till 50 000kr Uppgår totalt till700 000kr

Internetunderhåll Tidningsannonsering Administration

Aktivitetskonsumtion

Rock &Pop

Blues

Country

Kostnad för sålda CD-skivor

40 000sålda CD-skivor

12 500sålda CD-skivor

7 500sålda CD-skivor

Orderhantering telefonbeställning

5 000beställningsmin.

5 000beställningsmin.

3 000beställningsmin.

Orderhantering Internetbeställning

300Internetbeställningar

25Internetbeställningar

15 Internetbeställningar

Orderframtagning

40 000framtagningsmin.

18 750framtagningsmin.

15 000framtagningsmin.

Inköp av CD-skivor

12inköp

24inköp

36inköp

Mottagning av inköpta CD-skivor

12mottagna inköp

24mottagna inköp

36 mottagna inköp

Lagring av CD-skivor

40 000hyllcentimeter

12 500hyllcentimeter

7 500hyllcentimeter

Radioreklam per varugrupp

100radioreklamminuter

30radioreklamminuter

20radioreklamminuter

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

a) Upprätta en lönsamhetskalkyl för företaget i enlighet med de ideer som underligger ABC-kalkylering. Man vill att företagets samtliga aktiviteter inkluderas i kalkylen och att resultat per aktivitetsnivå ska kunna läsas av. b) Företagets ägare har av redovisningskonsulten hört att ABC-kalkylen producerar s k uppmärksamhetsinformation ("attention directing information"), som kan rikta upp­ märksamhet mot problem och möjligheter. I dagsläget har ägarna en känsla av att kost­ naden per CD-skiva per aktivitet varierar mellan de tre varugrupperna. Ligger det något i ägarnas misstanke? Gör några enkla beräkningar som stöd för ditt resonemang. 8:4

Konsultföretaget Jollen AB erbjuder ett flertal konsulttjänster inom tjänstegrupperna Man­ agement, Redovisning och IT. Tjänstegruppen Management består av deltjänster relaterade till produktkalkylering, strategi och organisationsutveckling. Tjänstegruppen Redovisning består av deltjänster relaterade till bokföring, deklaration och bokslut. Tjänstegruppen IT består av deltjänster relaterade till systemupphandling, utbildning och säkerhet. Man har precis börjat arbeta med ABC-kalkylen och ska för första gången beräkna kostnaderna för några kalkylobjekt. Nedan anges en hel del uppgifter man har hämtat ur den databas för ABC-kalkylering man arbetar med i företaget. Uppgifterna avser hela det innevarande verk­ samhetsåret, som snart avslutas.

Aktiviteter, aktivitetshierarkinivåer, aktivitetsbeskrivningar och kostnadsdrivare: Aktiviteter och aktivitetshierarkinivåer Aktivitetsbeskrivningar Enhetsnivå Cppdragsutförande

"ppdragsnivå ·ppdragsplanering

·,·alitetssäkring

_.in.

·er

-.imtenivå . änsteutveckling

Uppdragsutförande utgörs av lönekostnader vid utförandet av konsult­ uppdrag. Alla konsulter har lika månadslön. Kostnadsdrivare: Antal konsulttimmar (debiterbara timmar) Inför ett konsultuppdrag krävs planering av bl a hur, när och av vem upp­ dragen ska utföras. Den tid som läggs ned på uppdragsplanering varierar mellan olika uppdrag. Kostnadsdrivare: Antal uppdragsplaneringstimmar När varje uppdrag är avslutat vill man säkerställa att det är utfört med hög kvalitet. Man arbetar med en standardmetod för kvalitetssäkring av upp­ drag. Kostnadsdrivare: Antal konsultuppdrag

De tre tjänstegruppernas deltjänster utvecklas kontinuerligt. Pg a tjänster­ nas skilda karaktär krävs tjänstespecifik utveckling. Tjänsteutvecklingen är lika resurskrävande per deltjänst. Kostnadsdrivare: Antal deltjänster · mpetensutveckling Konsulterna är specialister och arbetar endast med specifika deltjänster. Den kompetensutveckling som äger rum varierar tidsmässigt mellan kon­ sulterna. Kostnadsdrivare: Antal kompetensutvecklingstimmar

43

44

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

Tjänstegruppsnivå Metodutveckling

Kundnivå Försäljning

Företagsnivå Administration

Företagsledning

Den metodik man arbetar med i uppdragen utvecklas kontinuerligt. Meto­ diken är specifik per tjänstegrupp. Den tid som läggs ned på utvecklingen varierar tidsmässigt mellan tjänstegrupperna. Kostnadsdrivare: Antal metodutvecklingstimmar Vid försäljning av konsulttjänster arbetar man individuellt med kunderna. Skälet till det är att de efterfrågar mycket specifika tjänster. Försäljningen är lika resurskrävande per kund. Kostnadsdrivare: Antal kunder Den administration man har i företaget är relaterad till bl a redovisning, reception och personaladministration. Allt administrativt arbete utförs för företaget som helhet och kan inte relateras till varken individuella upp­ drag, kunder, deltjänster eller tjänstegrupper. Kostnadsdrivare: Kostnaderna fördelas ej då aktiviteten ligger på företags­ nivå Det arbete företagsledningen gör utförs för företaget som helhet och kan inte relateras till varken individuella uppdrag, kunder, deltjänster eller tjänstegrupper. Kostnadsdrivare: Kostnaderna fördelas ej då aktiviteten ligger på företags­ nivå

Totala aktivitetskostnader, kostnadsdrivarvolymer och aktivitetssatser:

Aktiviteter och aktivitetshierarkinivåer Aktivitetskostnader Kostnadsdrivarvolymer Enhetsnivå Uppdragsutförande

8 123 150 kr

23 209 konsulttimmar

Uppdragsnivå Uppdragsplanering Kvalitetssäkring

999 900 kr 1206 000 kr

2 222 uppdragsplaneringstimmar 402 konsultuppdrag

Tjänstenivå Tjänsteutveckling Kompetensutveckling Tjänstegruppsnivå Metodutveckling Kundnivå Försäljning Företagsnivå Administration Företagsledning

50 400 kr 332 500 kr 87 200 kr 408 800 kr

Aktivitetssatser* 350 kr 450 kr 3 000 kr

5 600 kr 9 deltjänster 500 kr 665 kompetensutvecklingstimmar 218 metodutvecklingstimmar 292 kunder

3 000 000 kr 4 000 000 kr

* Aktivitetssatserna har beräknats enligt följande: Aktivitetskosmad/Kostnadsdrivarvolym

400 kr 1 400 kr

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

"tetskonsumtion per tjänst och tjänstegrupp:

Produktkalkylering

Strategi

Organisationsutveckling

Totalt

1 564tim 72tim 12st 1st 8tim 12 St

3 968tim 560tim 70st 1st 96tim 50st

4 142tim 600tim 50st 1 st 72tim 40st

9 674tim 1 232tim 132st 3st 176tim 102st

Bokforing 4 102tim 200tim 100st 1st 48tim 70st

Deklaration 497tim 320tim 80st 1st 75tim 80st

Skatt 2 648 rim 240tim 40st 1 St 300tim 20st

Totalt 7 247tim 760tim 220st 3st 423tim 170st

Systemupphandling

Utbildning

Säkerhet

Totalt

- ·al konsulttimmar - -tal uppdragsplaneringstimmar - -tal konsultuppdrag -tal deltjänster - -tal kompetensutvecklingstimmar -tal kunder

3 425tim 80tim 5st 1st 16tim 5st

1 454tim 100tim 20st 1st 20tim 10st

1 409tim 50tim 25st 1st 30tim 5 St

6 288tim 230tim 50st 3st 66tim 20st

. al metodutvecklingstimmar

Management 108tim

Redovisning 52tim

IT

Totalt 218tim

·onsulttimmar

- uppdragsplaneringstimmar

- konsultuppdrag

- deltjänster kompetensutvecklingstimmar - kunder isning

:.11 konsulttimmar -;:a..l uppdragsplaneringstimmar -;:a..l konsultuppdrag -:-;:a..l deltjänster - -tal kompetensutvecklingstimmar tal kunder

58tim

45

46

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

Antalet debiterade konsulttimmar, timsatser och intäkter:

Management Produktkalkylering Strategi Organisationsutveckling

Antal debiterade konsulttimmar Timsatser

Intäkter

1 564 tim 3 968 tim 4 142 tim

2 000 kr 1 800 kr 1 650 kr

3 128 000 kr 7 142 400 kr 6 834 300 kr 17 104 700 kr

Redovisning Bokföring Deklaration Skatt

4 102 rim 497 tim 2 648 rim

800 kr 1 000 kr 1 500 kr

IT Systemupphandling Utbildning Säkerhet

3 281 600 kr 497 000 kr 3 972 000 kr 7 750 600 kr

3 425 tim 1 454 tim 1 409 tim

1 750 kr 1 500 kr 2 000 kr

5 993 750 kr 2 181 000 kr 2 818 000 kr 10 992 750 kr

Med hjälp av ovanstående uppgifter har företagsledningen i dagarna bestämt sig för att be­ svara två frågor relaterade till tjänster och tjänstegrupper och en relaterad till företaget som helhet. a) Till vilket belopp uppgår resultatet för respektive tjänst inom tjänstegruppen Manage­ ment? På företaget vill man att aktivitetskostnaderna per aktivitetsnivå framgår av kalky­ len. b) Till vilket belopp uppgår resultatet för respektive tjänstegrupp? På företaget vill man att aktivitetskostnaderna per aktivitetsnivå framgår av kalkylen. c) Till vilket belopp uppgår företagets årsresultat? På företaget vill man att aktivitetskost­ naderna per aktivitetsnivå framgår av kalkylen. 8:5

Ner-Shopping är ett företag som säljer litteratur via Internet till studenter på kurser som ges på högskolor och universitet runt om i Sverige. Man köper in böcker direkt från förlag för lagring i ett eget lager. Beställda böcker sänds till köparna via vanlig post. På företaget arbetar man med aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering för att säkerställa att de priser man tar ut på böckerna inte sätts lägre än kostnaderna. Prissättningen i sig är dock mark­ nadsbaserad. Man befinner sig nu i december månad och det är dags att beräkna självkost­ naden för de böcker som säljs. Följande uppgifter gäller för Ner-Shoppings verksamhet un­ der det kommande året:

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

Aktiviteter

Kostnadsdrivare

Kostnadsdrivarvolymer

Aktivitetssatser

Webb Inköp av böcker Lagring Fakturering Paketering Annonsering Mässutställning Kundbesök Administration

Antal webbsidor Antal inköp Antal kilo (lagringsvikt) Antal fakturor Antal paketeringsminuter Antal boktitlar Antal boktitlar Försäljning i kr Summan av övriga aktivitetskostnader

700 webbsidor 4 250 inköp 60 000 kg 100 000 fakturor 37 500 paketeringsminuter 500 boktitlar 500 boktitlar 30 000 000 kr 4 151 575 kr

1 700 kr per webbsida 75 kr per inköp 2,40 kr per kilo 20 kr per faktura 6,75 kr per paketeringsminut 144 kr per boktitel 135 kr per boktitel 0,25 % per försäljningskrona 35 % på summan av övriga aktivitetskostnader

Vid sidan av aktivitetskostnaderna finns även två direkta kostnadsposter per bok, nämligen varupris (bokens inköpspris, det s k förlagspriset) och porto. a) En av böckerna i sortimentet är "Ekonomistyrning för alla". Beräkna självkostnaden per såld bok med hjälp av följande uppgifter: Beräknat antal sålda böcker Försäljningspris Inköpspris (förlagspris) Porto

1 200 st 435 kr (exkl moms) 350 kr 36 000 kr

Aktivitetskonsumtion Antal webbsidor Antal inköp Antal kilo (lagringsvikt) Antal fakturor Antal paketeringsminuter Annonsering Mässutställning Kundbesök Administration

2 24 2 040 1 200 400 144 kr 135 kr 0,25 % per försäljningskrona 35 % på summan av övriga aktivitetskostnader

6) När självkostnaden för samtliga boktitlar beräknats finner man att kostnadsdrivarvoly­ men och aktivitetskonsumtionen för samtliga aktiviteter inte överensstämmer. Det inne­ bär att samtliga kostnader inte har fördelats ut på böckerna i sortimentet. Avvikelserna för tre av aktiviteterna framgår av följande sammanställning: - un-

Aktiviteter

Kostnadsdrivarvolymer

Aktivitets konsumtion

Ejfördelade aktivitets kostnader*

Inköp av böcker Lagring Fakturering

4 250 inköp 60 000 kg 100 000 fakturor

4 075 inköp 57 000 kg 91 000 fakturor

13 125 kr 7 200 kr 180 000 kr

* Har beräknats som Aktivicetssacs x (Kosmadsdrivacvolym -Aktivitetskonsumtion) På företaget är man förbryllat över att det finns aktivitetskostnader som inte har för­ delats ut på böckerna i sortimentet. Förklara för företagets medarbetare hur det kan komma sig att det finns aktivitetskostnader som inte har fördelats?

47

48

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 8:1

ABC-kalkylen ger alltid mer rättvisande produktkostnader än påläggsmetoden

8:2

Med ABC-kalkylen produceras s k undantagsinformation

8:3

En aktivitet utgörs av en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment

8:4

Aktivitetshierarkier byggs upp med utgångspunkt i hur kostnadskrävande företagets aktiviteter är

8:5

Manuell bearbetning är ett exempel på en aktivitet på enhetsnivå

8:6

En kostnadsdrivare används som en fördelningsnyckel vid fördelning av aktivitetskostnader till kalkylobjekt

8:7

Kostnadsdrivare kan vara av fyra slag: transaktionsrelaterade, tidsrelaterade, intensitetsrelaterade och komplexitetsrelaterade

8:8

Det förekommer inga direkta kostnader i ABC-kalkylen

8:9

Faktisk aktivitetsvolym används vid beräkning av aktivitetssatser

Sant

Falskt

8:10 Tillgänglig aktivitetskapacitet = Utnyttjad aktivitetskapacitet + Outnyttjad aktivitetskapacitet 8:11 ABC-kalkylen är en resursutnyttjandemodell 8:12 Tidsekvationer kan användas för att förenkla det praktiska kalkylarbetet 8:13 Vid aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering inkluderas företagets samtliga kostnader i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå

Diskussionsuppgifter 8:1

"Att endast inkludera de omkostnader som orsakslogiskt kan knytas till våra kalkylobjekt känns inte bra. Jag vill att samtliga kostnader ska inkluderas i våra kalkyler." Hur skulle du vilja bemöta detta uttalande från ekonomichefen i ett medelstort verkstadsföretag? Förklara din ståndpunkt.

8:2

Utgå från ett företag du känner till. Hur skulle en aktivitetshierarki kunna se ut i företaget?

8:3

Utgå från situationen på din högskola/ditt universitet. Vilka centrala aktiviteter och kost­ nadsdrivare finns? Vilka användningsområden ser du för aktivitets- och kostnadsdrivar­ information på din högskola/ditt universitet? Hur skulle en aktivitetshierarki kunna se ut för din utbildning och/eller din högskola/ditt universitet?

8:4

Konstruera ett räkneexempel i en viss kalkylsituation där aktivitetsbaserad självkostnadskal­ kylering framstår som överlägsen en kalkyl enligt påläggsmetoden. Klargör gjorda antagan­ den, förklara beräkningarna och diskutera varför du anser att ABC-kalkylen är bättre.

Kapitel9

Bidragskalkylering Övningsuppgifter Divisionsmetoden 9:1

Företaget Open-lt framställer och säljer exklusiva dörrknoppar till köksluckor. I det nuva­ rande produktprogrammet finns fyra slag av dörrknoppar: Rund, Kvart, Rekt och Romb. Under det precis avslutade verksamhetsåret framställdes och såldes 5 000 st Rund, 7 000 st Kvart, 12 000 st Rekt och 24 000 st Romb. Utmärkande för samtliga slag av dörrknoppar är att de görs av precis samma material, att de framställs på lika sätt och att de i övrigt är lika resurskrävande. Endast knopparnas form skiljer dem åt. Företagets totala rörliga kostnader för det avslutade året uppgick till 1 200 000 kr. Samkostnaderna uppgick till 2 000 000 kr. Försäljningspriset var för en styck Rund 75 kr, för en styck Kvart 20 kr, för en styck Rekt 90 kr och för en styck Romb 70 kr. a) Till vilket belopp uppgick den rörliga särkostnaden per tillverkad och såld dörrknopp? 6) Till vilket belopp uppgick den totala rörliga särkostnaden per slag av dörrknopp? c) Till vilket belopp uppgick den totala intäkten per slag av dörrknopp? d) Till vilket belopp uppgick det totala täckningsbidraget per slag av dörrknopp? e) Till vilket belopp uppgick täckningsbidraget för en styck dörrknopp av de fyra slagen av dörrknoppar?

bjekt e du ·klara :.iget? kost­ ·rivar­ se ut kal­ ragan-

f ) Vilken var täckningsgraden för de fyra slagen av dörrknoppar? Vad säger täckningsgra­ den? g) Vilket var företagets resultat för det avslutade verksamhetsåret? h) Upprätta en kalkyl där man kan avläsa totalt täckningsbidrag för vart och ett av de fyra slagen av dörrknoppar och totalt samt företagets resultat. i) Hur hade kalkylen i h-uppgiften sett ut om företaget under året hade gjort en särskild re­ klamsatsning på dörrknoppen Rekt? Sammantaget kostade reklamsatsningen 25 000 kr. Till vilket belopp hade de totala täckningsbidragen för dörrknopparna, företagets totala täckningsbidrag och företagets resultat uppgått? j) Anta att företaget kan sälja allt som produceras och att man inför nästa verksamhetsår funderar över vilket eller vilka slag av dörrknoppar man ska satsa på. Strävan är att maxi­ mera företagets resultat. Vilken eller vilka dörrknoppar ska man då satsa på och vilket blir företagets resultat? Företaget planerar fortsatt att tillverka och sälja totalt 48 000 st dörrknoppar. Vidare planeras ingen särskild reklamsatsning för Rekt. Företaget Cost Center har sin verksamhet indelad i kostnadsställena Ajax, Betis och Celtic. För en kommande period planerar man att kostnaderna fördelar sig enligt följande på kost­ nadsställena:

Ajax Rörliga särkostnader Samkostnader Totala kostnader

3 000 000 800 000 3 800 000

Betis 1 200 000 2 000 000 3 200 000

Celtic 1 800 000 500 000 2 300 000

Totalt 6 000 000 3 300 000 9 300 000 kr

50

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

För perioden planerar man även följande för de tre tjänster man säljer: Verksamhetsvolym (timmar) Försäljningspris per tjänstetimme

lmse

Vimse

15 000 st 250 kr

10 000 St 400 kr

Spindel 5 000 st 700 kr

a) Upprätta en kalkyl där man kan avläsa särintäkterna per tjänst och totalt för tjänsterna, de totala rörliga särkostnaderna per tjänst och totalt för tjänsterna, de totala rörliga sär­ kostnaderna per kostnadsställe och totalt för kostnadsställena, det totala täckningsbidra­ get per tjänst och totalt för tjänsterna, samkostnaderna per kostnadsställe och företagets resultat. b) Hur hade kalkylen sett ut om kostnadsställen inte förekom i företaget?

Ekvivalentmetoden

9:3

Cafe Kaffe säljer, som namnet antyder, kaffe i ett eget cafe. I dagsläget har man specialiserat sig på tre kaffesorter: cappuccino, latte och espresso. Varje sort av kaffe kan endast fås i en storlek, lagom. För en tidsperiod har man budgeterat följande: Försäljningspris (per kopp) Försäljningsvolym (antal koppar) Totala rörliga kostnader Samkostnader

Cappuccino 19 kr 1 900 st

Latte

19 kr 1 500 st

Espresso 16 kr 900 St

30 000 kr 100 000 kr

På företaget arbetar man med ekvivalentmetoden vid beräkningen av kostnaden för sina kaffesorter. Efter att ha studerat åtgången på kaffe och mjölk samt tidsåtgången för att göra en kopp av de tre kaffesorterna har följande siffror kunnat ställas samman: Ekvivalenttal Ekvivalentvolym

Cappuccino 1,2 2 280 st

Latte

1,5 2 250 st

Espresso 1,0 900 St

a) T ill vilket belopp uppgår den rörliga särkostnaden för en kopp kaffe för var och en av de tre kaffesorterna? b) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget för en kopp kaffe för var och en av de tre kaffesorterna? c) Till vilket belopp uppgår det totala täckningsbidraget för var och en av de tre kaffesor­ terna? d) Till vilket belopp uppgår täckningsgraden för var och en av de tre kaffesorterna? e) Upprätta en kalkyl där man kan avläsa totalt täckningsbidrag för var och en av de tre kaffesorterna och totalt samt företagets resultat. f ) Vilket blir företagets resultat?

Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader

9:4

Arkitektatorus är ett arkitektkontor som på uppdragsbasis åtar sig att rita kontor, villor m m. Man har nu fått erbjudande om ett uppdrag som man beräknar att kunden kommer att betala maximalt 30 000 kr för. På arkitektkontoret behöver man därför upprätta en kal­ kyl för att se om man bör åta sig uppdraget. Man beräknar att det kommer att åtgå 40 ar-

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

betstimmar a 350 kr. Lönekostnaden betraktas som en rörlig särkostnad. Vidare tillkommer diverse material för 5 000 kr. Dessutom behöver man anlita ett specialtryckeri för avancera­ de färgbilder. Kostnaden för det beräknas uppgå till 7 500 kr. Resekostnaderna för uppdra­ get beräknas uppgå till 2 500 kr. Arkitektkontorets samkostnader beräknas under året upp­ gå till 3 700 000 kr. a) Till vilket belopp uppgår uppdragets täckningsbidrag? b) Bör arkitektkontoret acceptera uppdraget? .;

iserat 1 en

Frisksportarna är ett företag med tre butiker i tre städer i Skåne, nämligen Ystad, Skanör och Malmö, som säljer diverse slag av sportutrustning till privatpersoner. Företaget har även ett huvudkontor på vilket alla inköp görs, all lagring av varor äger rum och all administration utförs. Företagets ägare har en känsla av att verksamheten inte gått så bra det senaste året. Det finns nämligen inga pengar kvar i kassan. Han har därför beslutat sig för att genomföra en täckningsbidragsanalys för butikerna för det senast avslutade verksamhetsåret. Inför ana­ lysen har följande uppgifter ställts samman: Försäljning Sålda varors kostnad

r sina göra

av de de tre -esor-

e tre

,·illor mer _ kal­ -.0 ar-

Ystad 1 500 000 kr 1 200 000 kr

Skanör 500 000 kr 350 000 kr

Malmö 5 000 000 kr 2 700 000 kr

Hyreskostnaden för butikslokalen i Ystad uppgick till 75 000 kr, i Skanör till 60 000 kr och i Malmö till 200 000 kr. Lönekostnaderna till personalen i butiken i Ystad uppgick till 600 000 kr, i Skanör till 460 000 kr och i Malmö till 1 400 000 kr. Kalkylmässig avskriv­ ning på inventarier och kalkylmässig ränta på lager m m uppgick sammanlagt till 27 000 kr i Ystad, till 15 000 kr i Skanör och till 75 000 kr i Malmö. Övriga kostnader uppgick i Ystad till 50 000 kr, i Skanör till 40 000 kr och i Malmö till 100 000 kr. Företaget betalar ut en försäljningsprovision till sina anställda på 2 % på försäljningen. Hyreskostnaden för huvudkontorets kontorslokal uppgick till 25 000 kr och för lagerloka­ len till 100 000 kr. Lönekostnaderna gick på 1 700 000 kr. Kalkylmässig avskrivning och ränta uppgick till 55 000 kr och övriga kostnader till 100 000 kr. Av lagerlokalens tota­ la lokalyta på 300 kvadratmeter beräknar man att varor som sålts via Ystadsbutiken har tagit upp 20 % av ytan, varor som sålts via Skanörbutiken har tagit upp 10 % och reste­ rande 70 % har utnyttjats för varor som sålts via Malmöbutiken. Huvudkontorets perso­ nal, inklusive företagsledningen, beräknar att man lagt 25 % av sin tid på arbetsuppgif­ ter som har med butiken i Ystad att göra, 15 % på butiken i Skanör och 60 % av tiden på Malmöbutiken. Kostnaderna för kalkylmässig avskrivning och ränta samt för kontorsloka­ len har man beräknat fördelar sig jämnt mellan de tre butikerna. Upprätta en kalkyl som visar ett par lämpliga täckningsbidragssteg och företagets resultat. Back-Off är ett företag som tillverkar och säljer stolar på beställning. Företagets kunder be­ ställer egendesignade stolar och sänder vid orderlämnande med ritningar m m. Man sit­ ter nu i diskussioner med en potentiell kund och behöver för egen räkning få en uppfatt­ ning om orderkostnaden. Kundens order är på 2 000 stolar. Materialkostnaden beräknas att uppgå till 450 kr per stol. Varje stol beräknas kräva 1,5 timmars arbetstid till en kostnad av 275 kr per timme. För uppdraget behöver även en maskinspecialist anlitas. Han beräknas att ta 25 000 kr för sitt arbete. Även specialverktyg beräknas gå åt. De har man redan i lager. De kostade 5 000 kr att köpa in. Emballage till stolarna beräknas uppgå till 30 kr per stol.

51

52

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Transporten till kundens lager kommer att gå på 5 000 kr. Företagets samkostnader beräk­ nas under perioden att uppgå till 2 250 000 kr. Kunden har vid ett flertal tidigare tillfällen beställt tillverkning av stolar, så man känner väl till hennes betalningsvillighet. Man bedö­ mer att man kan ta ut ett pris av 1 000 kr per stol. a) Gör en kalkyl där totala försäljningsintäkter, rörliga särkostnader och fasta särkostnader samt två täckningsbidragssteg framgår. b) Ska företaget ta uppdraget om man kräver en täckningsgrad på minst 15 % på sina upp­ drag? 9:7

Write-It tillverkar och säljer bläckpennor. För närvarande finns det tre slag av pennor i sor­ timentet: Mini, Lagom och Enorm. Företagets tillverkning är indelad i kostnadsställen. Kostnadsställena benämns produktion 1, produktion 2 och produktion 3. För det senaste verksamhetsåret gäller följande: Försäljningspris Såld och tillverkad volym

Mini 15 kr/st 100 000 St

Lagom 22 kr/st 200 000 st

Enorm 30 kr/st 120 000 st

Direkt material per styck Mini Lagom Enorm

Prod 1 1 kr 1,75 kr 2,50 kr

Prod2 1,25 kr 1,25 kr 2,00 kr

Prod3 0,25 kr 0,50 kr 1,00 kr

Direkt lön per styck Mini Lagom Enorm

Prod 1 2,00 kr 2,25 kr 2,50 kr

Prod2 1,00 kr 1,50 kr 1,75 kr

Prod3 1,00 kr 1,00 kr 1,25 kr

Prod2 10 000 kr 8 000 kr 12 000 kr 33 000 kr

Prod3 2 000 kr 3 500 kr 4 000 kr 50 000 kr

Diversefasta särkostnader Prodl Mini 5 000 kr Lagom 4 000 kr Enorm 6 000 kr Samkostnader i produktionen 27 000 kr Samkostnader övrigt 3 000 000 kr

Upprätta en kalkyl där man kan avläsa särintäkterna per slag av penna och totalt för pen­ norna, de totala rörliga särkostnaderna uppdelade i material- och lönekostnader per slag av penna per kostnadsställe och totalt för pennorna, de fasta särkostnaderna per slag av penna per kostnadsställe och totalt för pennorna, två lämpliga täckningsbidrag (TB 1 och TB 2), produktionens samkostnader per kostnadsställe, övriga samkostnader och företagets resul­ tat.

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Stegkalkyl 9:8 Företaget Carry-lt tillverkar fyra slag av väskor. Två väskor, Ryggliten och Ryggstor, är väs­ kor av ryggsäcksmodell. De två andra väskorna, Kabinliten och Kabinstor, är väskor särskilt framtagna för att kunna tas med som handbagage på flygplan. De två grupperna av väskor betraktas som två olika produktgrupper. För en verksamhetsperiod planerar man att tillverka och sälja enligt följande: -.a upp-

Ryggliten Ryggstor Kabinliten Kabinstor

- 1 sor- ällen. - naste

3 000 000 kr 2 200 000 kr 2 000 000 kr 1 700 000 kr

De rörliga särkostnaderna, bl a materialkostnader, uppskattas till följande: Ryggliten Ryggstor Kabinliten Kabinstor

1 700 000 kr 1 000 000 kr 1 300 000 kr 1 000 000 kr

De fasta särkostnaderna per slag av väska förväntas utfalla enligt följande: Ryggliten Ryggstor Kabinliten Kabinstor

200 000 kr 175 000 kr 200 000 kr 100 000 kr

Kostnader för reklam, försäljning m m kommer enligt planen att uppgå till 300 000 kr för ryggsäcksväskorna och till 200 000 kr för kabinväskorna. Kostnader för administra­ tion, försäljning och företagsledning skattar man kommer att uppgå till 2 000 000 kr. De är gemensamma (samkostnader) för båda produktgrupperna. Upprätta en stegkalkyl där man kan avläsa tre lämpliga täckningsbidrag (tre täckningsbi­ dragsnivåer) och företagets resultat för perioden.

9:9

'B 2), resul-

Extrem är ett konsultföretag som specialiserat sig på två grupper av tjänster, Management och Marknad. Inom Management erbjuder man två slag av tjänster, nämligen Strategi och Förändring. Tjänsterna inom Marknad är även de två, Reklam och Survey. Företagets led­ ning vet att verksamheten under det senaste året inte har gått lika bra som tidigare år. Men man är osäker på var problemen ligger. Man har därför kontaktat en kalkylexpert som fått uppdraget att upprätta en kalkyl som kan ge insikt i företagets problematik. Kalkylexper­ ten är en anhängare till stegkalkylen, och det är därför inte förvånande att han föreslår en kalkyl i enlighet med den kalkylmodellens ideer. "Den ger en mycket god överblick över kostnaderna och över-/underskott, inga schablonmässiga fördelningar av kostnader görs och kalkylen är mycket lätt att förstå", säger experten. Företagsledningen övertygas av argu­ menten och ber konsulten att sätta igång. Konsulten har efter en tids arbete kommit fram till följande: Antalet debiterade konsulttim­ mar inom Strategi uppgår till 4 200, inom Förändring till 4 800, inom Reklam till 5 000 och inom Survey till 4 100. Det genomsnittliga konsultarvodet per timme uppgår till 2 000 kr inom Strategi, till 1 600 kr inom Förändring, till 1 800 kr inom Reklam och till 800 kr inom Survey. Personalen erhåller en årlig bonus. Bonusen uppgår till 12 % på fakturerat be­ lopp (särintäkten). Bonusen beräknas och fördelas per slag av tjänst.

53

54

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Lönekostnaden, som betraktas som en fast särkosmad i kalkylen (personalen får lön oavsett om man har uppdrag eller inte), uppgår sammanlagt till 5 100 000 kr inom Strategi, till 3 400 000 kr inom Förändring, till 4 200 000 kr inom Reklam och till 2 400 000 kr inom Survey. Övriga fasta särkosmader per slag av tjänst fördelar sig enligt följande: Utbildning Diverse material Övrigt

Strategi 85 000 kr 82 000 kr 100 000 kr

Förändring 90 000 kr 72 000 kr 85 000 kr

Reklam 75 000 kr 400 000 kr 145 000 kr

Survey 55 000 kr 200 000 kr 112 000 kr

Företaget har även kostnader som klassas som särkostnader för de två grupperna av kon­ sulttjänster. Sammanlagt uppgår de för Management till 420 000 kr och för Marknad till 300 000 kr. Kostnader som är gemensamma för båda tjänstegrupperna och som inkluderar bl a lön till företagsledningen och administration och hyra för lokaler, uppgår sammanlagt till 5 200 000 kr. a) Upprätta en stegkalkyl där man kan avläsa tre lämpliga täckningsbidrag (tre täckningsbi­ dragsnivåer) och företagets resultat för perioden. b) Vilka kan orsakerna vara till att verksamheten under det senaste året inte har gått lika bra som tidigare år?

9:10 CD-krängaren AB är ett företag med fyra butiker som säljer CD-skivor. Två butiker finns i Göteborg och två i Stockholm. I Göteborg kallas butikerna, baserat på deras geografiska läge, för Majorna och Linne. Stockholmsbutikerna kallas, även det baserat på deras läge, Solna och Söder. På företaget arbetar man med stegkalkylens ideer. Det senaste verksam­ hetsåret har inte fallit väl ut, som framgår av kalkylen nedan (samma värden som i fakta­ boken). Göteborg Stockholm Majorna Söder Solna Linne 3 000 kkr Särintäkter* 1 500 kkr 3 000 kkr 6 000 kkr -1 000 kkr Rörliga butikssärkostnader** -4 000 kkr -2000 kkr -2 000 kkr 500kkr Täckningsbidrag 1 1 000kkr 1 000kkr 2 000kkr Fasta butikssärkostnader*** -1 700 kkr -700 kkr -900 kkr -800 kkr 100kkr 200kkr Täckningsbidrag 2 300kkr -200kkr Summa TB 2 per butik = -100 kkr = 500 kkr Särkostnader per stad**** -500 kkr -400 kkr -600kkr Täckningsbidrag 3 100kkr Summa TB 3 per stad = -500 kkr Övriga kostnader***** -450 kkr Resultat -950kkr * Försäljningspris per CD-skiva ** Inköpspris per CD-skiva x Antalet CD *** Fasta särkoscnader för varje butik, bl a för butikslokal och löner **** Särkoscnader per stad, bl a för lagerlokal, reklam och viss administration ***** Kostnader gemensamma för hela burikskedjan, bl a för administration och företagsledning

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

[t

rill m

- agt

= bibra - -nns

Läget för CD-krängaren är problematiskt. Förlusten ligger på närmare en miljon kronor. Samtliga butiker förutom Stockholmsbutiken Solna klarar av att bära sina särkostnader. Göteborg visar, till skillnad mot Stockholm, ett positivt täckningsbidrag. Inför framtiden behöver något göras. Som en utgångspunkt för det arbetet vill företagets ledning studera hur den finansiella situationen kan förändras när någon eller några förutsättningar ändras, t ex försäljningspriser och kostnadsnivåer. En för situationen anlitad konsult har pekat på att stegkalkylen är mycket lämplig för studier av det slaget. Särskilt pekar konsulten på att de ändrade förutsättningarnas effekter blir väldigt tydliga, på att antalet beräkningar blir mycket få och på att kalkylen är enkel att förstå. Man har valt att utgå från det föregående verksamhetsårets utfall, d v s ovanstående kalkyl. Tillsammans med den anlitade konsulten har företagsledningen gått igenom kalkylens pos­ ter och kommit fram till att samtliga kostnadsposter förutom CD-skivornas inköpspris (in­ köpskostnad) kan påverkas på viss kalkylsikt. Påverkbart är även försäljningspriset på CD­ skivorna. Företagsledningen har tillsammans med konsulten beslutat att prova effekterna av ett antal ändrade förutsättningar benämnda alternativ 1 och 2. a) Alternativ 1. Försäljningspriset höjs med 10 % i både Göteborg och Stockholm (samma försäljningsvolymer antas gälla), hyreskostnaden för lagerlokalen i både Göteborg och Stockholm reduceras med 100 kkr vardera och övriga kostnad reduceras med 120 kkr. Upprätta en ny stegkalkyl med dessa förutsättningar. b) Alternativ 2. Hyreskostnaden för butikslokalerna reduceras med 50 kkr per butik i Göte­ borg och med 100 kkr per butik i Stockholm, lagerlokalen i Stockholm sägs upp vilket ger en kostnadsreducering med 200 kkr (lagring får istället ske i butikerna vilket kan lösas genom fler inköp i lägre volymer) och en reklamsatsning på 125 kkr per stad som väntas ge en ökad försäljningsvolym med 4 % genomförs (man antar att såväl intäkter som rörliga särkostnader ökar proportionellt mot volymökningen). Upprätta en ny steg­ kalkyl med dessa förutsättningar. c) Diskussionsuppgift

Utgå från kalkylen för alternativ 1 eller 2. Hur vill du bedöma det finansiella läget per butik, per stad och för hela butikskedjan? Vilken eller vilka insatser anser du att företaget bör vidta?

d) Diskussionsuppgift Finns det andra slag av ändrade förutsättningar än de som lyfts fram ovan i a- och b­ uppgiften som kan vara värda att studera? Vilken eller vilka effekter på intäkter och/eller kostnader är de tänkta att ha?

55

56

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 9:1

Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning

9:2

Särintäkter - Samkostnader= Täckningsbidrag

9:3

Totalt täckningsbidrag - Samkostnader= Resultat

9:4

Företagets totala täckningsbidrag ska täcka sam kostnaderna och ge vinst

9:5

Särkostnader är alltid rörliga kostnader

9:6

Samkostnader är alltid fasta kostnader

9:7

Det är alltid lönsamt på såväl kort som lång sikt att producera vid ett positivt täckningsbidrag

9:8

Täckningsbidrag/Särintäkt= Täckningsgrad

9:9

Täckningsgraden anger hur många procent av särintäkten som täckningsbidraget utgör

9:10 Två grundläggande metoder för bidragskalkylering är period- och orderkalkylering 9:11 Man skiljer vanligen mellan två metoder för periodkalkylering, nämligen divisions- och normalmetoden 9:12 Vid divisionsmetoden gäller följande: Totala rörliga kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolym= Rörlig särkostnad per styck 9:13 Divisionsmetoden kan inte användas om fasta särkostnader förekommer 9:14 Divisionsmetoden med uppdelning på kostnadsställen kan användas för kostnadskontroll 9:15 Ekvivalentmetoden kan användas när kalkylobjekten inte orsakar kostnader i lika proportioner 9:16 Verksamhetsvolym x Ekvivalenttal= Ekvivalentvolym 9:17 Ekvivalentmetoden kan inte användas med uppdelning på kostnadsställen 9:18 Ekvivalentmetoden kan inte användas då fasta särkostnader förekommer 9:19 Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader = Resultat 9:20 Bidragskalkylering kan inkludera fördelning av rörliga samkostnader 9:21 En bidragskalkyl med flera täckningsbidragsnivåer kallas stegkalkyl 9:22 I en stegkalkyl identifieras samkostnader på olika nivåer och beräknas täckningsbidrag på varje nivå 9:23 En stegkalkyl har fler användningsområden än en enkel bidragskalkyl

Sant

Falskt

Di 9:1

9:2

9:3

9:4

57

sionsuppgifter - ·onomiavdelningen begriper sig inte på affårer. Räknenissarna opponerar sig mot att vi - marknadsavdelningen har som regel att acceptera samtliga erbjudanden från kunder där - pris vi kan ta ut överstiger erbjudandenas särkostnader." Vilket kan skälet vara att eko::niaYdelningen opponerar sig mot marknadsavdelningens regel? Vem har rätt, ekonomi- r marknadsavdelningen? a \·ån företag använder vi bidragskalkylering eftersom det ger lägre kostnader än om själv­ - nadskalkylering skulle används." Detta är ett uttalande från en företrädare för ett mel- ort företag. Hur skulle du vilja kommentera uttalandet? Håller du med? Varför? Varför • :uker av bidragskalkylering framför då och då att användandet av kalkyler av bidrags­ kan leda till brist på respekt för samkostnader (omkostnader), en brist på respekt som - uppkommer då kalkyler av självkostnadstyp används. Vilken kan innebörden av denna • fattning vara? Förklara. Håller du med om den? -=-

:ms det någon bransch eller något slag av företag i vilket bidragskalkylering kan vara sär­ c lämplig att tillämpa? Förklara.

Kapitel 10

Kalkyler för särskilda beslut Ovningsuppgifter Principer och grundläggande begrepp

10:1 Konsertfixarna anordnar klassiska konserter på olika platser runt om på Öland sommar­ tid. Toaletter är ett "problem" i samband med konsertarrangemangen. Man har inför ett arrangemang längst ut på Ölands sydspets fått in offerter på hyra av s k bajamajor från tre leverantörer. I samtliga fall sköter leverantören allt. Konsertfixarna behöver inte alls bry sig om toalettproblemet. Konsertfixarna har gjort följande kalkylsammanställning baserad på uppgifter angivna i de tre inkomna offerterna: Hyra Transport till och från konsertplatsen Skötsel, bl a rengöring, under arrangemanget Toalettpapper och pappershanddukar Summa

Lev 1 6 000 kr 2 000 kr 3 000 kr 1 000 kr 12 000kr

Lev2 5 000 kr 2 500 kr 3 000 kr 1 000 kr Il 500kr

Lev3 7 000 kr 1 000 kr 3 000 kr 1 500 kr 12 500kr

a) Står denna kalkyluppställning helt i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader? Förklara. b) Om du inte anser att kalkyluppställningen står i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader, gör en kalkylsammanställning som står i överensstämmelse med den. c) Vilken leverantör bör Konsertfixarna anlita givet att leverantörernas erbjudanden är lika konkurrenskraftiga avseende samtliga aspekter förutom kostnadsaspekten?

10:2 Företaget Relevans säljer mjukglass i ett stånd till förbipasserande. På företaget har man beslutat att köpa in ytterligare en mjukglassmaskin. Man funderar över två slag av glass­ maskinsmodeller, Glass 1 och Glass 2. Företagets controller har ställt samman nedanståen­ de kalkyl som beräknas gälla för ett typiskt glassår. Försäljning Glassmassa Reklamskylt om att ny glassmaskin finns Lön Rörliga omkostnader Fasta omkostnader Resultat

Glass 1 15 000 kr -5 000 kr -300 kr -3 000 kr -1 000 kr -500 kr 5 200kr

Glass 2 20 000 kr -6 000 kr -300 kr -3 500 kr -1 000 kr -700 kr 8 500kr

a) Står denna kalkyluppställning helt i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader? Förklara. b) Om du inte anser att kalkyluppställningen står i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader, gör en kalkylsammanställning som står i överensstämmelse med den.

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

tt

10:3 Jerry Lee äger ett gammalt fint piano. Han köpte det för 5 000 kr för tre år sedan och beräk­ nade vid inköpstidpunkten att kunna använda det i fem år. Det finns ett problem med pia­ not. Det har flera defekta tangenter vilket får till följd att man inte hör alla toner som spelas. Med tanke på att Jerry Lee nu ska börja spela med ett band som har spelningar på stans jazz­ klubbar, behöver något göras. Han får ett kostnadsförslag från den lokala pianoreparatören på den nödvändiga reparationen. Reparatören vill ha 3 000 kr för sitt arbete och material. Jerry Lee råkar, precis när han lämnar reparatörens lokal, springa på bandets gitarrist, John­ ny Kontant, och Johnny nämner att hans bror har ett gammalt piano stående på vinden som han försökt att sälja under en tid. Brodern vill ha 2 000 kr för pianot. Jerry Lee inspek­ terar pianot och finner att det är i gott skick, och han bedömer att den årliga kostnaden för bl a pianosträngar och pianostämning med beaktande av spelningar på stans jazzklubbar kommer att uppgå till 700 kr. Det nuvarande pianot bedömer han, med beaktande av spel­ ningarna, kommer att dra kostnader på 1 000 kr per år för strängar och stämning. a) Vilka kostnader är beslutsrelevanta för de två handlingsalternativen, behålla det gamla pianot och köpa Johnny Kontants brors piano? Ställ upp en kalkyl för varje handlings­ alternativ. 6) Varför anser du att de kostnader du inkluderar i kalkylen är beslutsrelevanta? c) Vilket beslut bör Jerry Lee fatta? d) Anta att Jerry Lee lyckas förhandla ned kostnaden för pianoreparationen till 2 000 kr. Vilka kostnader är i detta fall relevanta? Förklara ditt svar. Ställ upp en kalkyl för varje handlingsalternativ. Vilket beslut bör Jerry Lee nu fatta?

.ika

10:4 Tröj Time köper in och säljer olika slag av s k evenemangströjor. Inför det nyligen avslutade världsmästerskapet i djungelkarate köpte man in 300 tröjor. Man lyckades sälja 250 av dem för 100 kr styck. Nu står man där med 50 osålda tröjor som köpts in för 75 kr styck. Man bedömer att det nu när evenemanget är avslutat inte går att sälja tröjorna för 100 kr styck. Företagets ägare får en ide, tröjorna skulle kunna erbjudas besökare på nästa veckas svenska mästerskap i bildemolering. "Jag tror jag kan ta ut 50 kr per tröja'', säger ägaren till före­ tagets inköpare. "Inte kan vi ta 50 kr för tröjor som vi betalat 75 kr för", tänker inköparen. a) Bör ägaren genomföra sin ide? Varför? Varför inte? Ställ upp en kalkyl med idens rele­ vanta intäkter och kostnader. 6) Vilket blir resultatet för tröjprojektet VM i djungelkarate om ägaren genomför respek­ tive inte genomför sin ide att sälja de 50 överblivna tröjorna i samband med SM i bilde­ molering?

10:5 Vilken eller vilka av nedanstående beskrivningar är korrekta (de kursiverade meningarna)? a) Företaget Simsalabim har fullt upp att göra. Man får nu en förfrågan från företaget Ho­ kus Pokus om att hyra ut sin försäljningschef för totalt 75 000 kr i fem dagar. De 75 000 kronorna utgör en alternativkostnad for Simsalabim for att välja att inte hyra ut marknads­ chefen. 6) Företaget Stödet tillverkar maränger. En dag får man en förfrågan från en konkurrent om att sälja en viss mängd marängmassa för 25 000 kr. lnköpspriset på den aktuel­ la mängden marängmassa uppskattar man till 20 000 kr. Försäljningspriserbjudandn p.i 25 000 kr utgör en alternativkostnadfor att tacka nej till erbjudandet. c) Stina arbetar extra vid sidan av sina studier. Hon tjänar 100 kr per timme. tinas kamrar Lina arbetar även hon extra. Hon tjänar mer än Stina, Lina får 120 kr per timme.

59

60

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

naden i timlön mellan Stina och Lina är således 20 kr. Löneskillnaden på 20 kr per timme utgör en alternativkostnadfor Stinafor varje timme hon arbetar. d) Olle arbetar "lite på lösen" på ett företag. Han har en dagslön som uppgår till 600 kr. In­ för fotbollssäsongen har Olle talat med sin chef om att få ledigt en dag för att bevista den prestigefyllda matchen mellan Gais och Hammarby. Eftersom Olle bor i Göteborg och matchen går i Stockholm, behöver han ta ledigt från arbetet matchdagen. Chefen går med på ledigheten men utan att lön betalas ut. Dagslönen på 600 kr som Olle går miste om utgör en alternativkostnadfor att åka till Stockholm och heja på Gais. e) Företaget Sell-lt har i sitt lager ett visst slag av material som man betalat 100 000 kr för i inköp. Nu får man en förfrågan från företaget Tusch-It om att sälja materialet för 50 000 kr. Att återanskaffa samma kvantitet material skulle gå på 70 000 kr. Alternativet till att sälja materialet till Tusch-It är att använda det för att producera egna varor. Återanskajf ningspriset på 10 000 kr utgör en alternativkostnad for Sell-It for att använda materialet i den egna produktionen. f ) Företaget Cash-In har god likviditet. Man planerar att placera likviditeten i säkra stats­ papper. Ett alternativ är att placera likviditeten på ett bankkonto. Den bankränta man går miste om genom att placera likviditeten i säkra papper utgör en alternativkostnad for alternativet att placera i säkra papper. Beslut vid ledig kapacitet

10:6 Verksamheten går trögt på VYS-företaget Duschslangen. Man sitter i en sits med ledig kapacitet. Försäljarna har förhandlat med tre potentiella nya kunder om order. Man har lyckats förhandla fram följande i termer av intäkter och kostnader: Särintäkter Särkostnader

OrderA 300 000 kr 250 000 kr

Order B 250 000 kr 275 000 kr

OrderC 400 000 kr 390 000 kr

a) Vilken eller vilka av order A C - bör Duschslangen acceptera? b) Vilken eller vilka av order A-C bör Duschslangen acceptera om man normalt sett har ett täckningsgradskrav på 18 % för orderaccept?

10:7 Education Service erbjuder kurser i grundläggande redovisning. Antalet inkomna kursan­

mälningar inför höstens kurs i grundläggande bokföring är få, trots att det brukar vara full­ belagt på kursen. Det finns i dagsläget 15 lediga av totalt 30 platser. Education Service tar ut ett pris på 15 000 kr per deltagare för femdagarskursen. Kostnaderna för kursen är följande:

Arvode till lärare Hyra av lokal Kursmaterial Lunch och kaffe Fasta omkostnader

12 000 kr/dag 2 000 kr/dag 500 kr/deltagare 100 kr/deltagare och dag 15 % på summan av kostnaderna för hyra av lokal och kursmaterial

Ekonomichefen på ett företag i trakten där kursen ska hållas har på något sätt fått reda på att det finns lediga kursplatser. Han har under en tid planerat att sända fyra av ekonomiav­ delningens medarbetare på en kurs av det slag som Education Service erbjuder. Dock an­ ser han att priset på 15 000 kr är alldeles för högt. Han kan tänka sig att betala maximalt

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

5 000 kr per plats. Ekonomichefen kontaktar därför Education Service och meddelar att han kan tänka sig att köpa fyra platser för 5 000 kr styck. a) Bör Education Service acceptera erbjudandet om inga fler än de 15 redan anmälda del­ tagarna avser att gå kursen? Upprätta en kalkyl som stödjer ditt svar.

b) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än de rent finansiella som Education Service bör beakta innan man fattar ett eventuellt beslut om att acceptera erbjudandet? c) Vilket blir resultatet för kursen om Education Service väljer att acceptera respektive inte acceptera erbjudandet givet att inga fler än de 15 redan anmälda deltagarna avser att gå kursen? .8 Persuade är ett företag som specialiserat sig på att åka runt till butiker i Norrland och sälja varor av allehanda slag åt andra företag som av olika anledningar inte själva ägnar sig åt det slaget av försäljning. Persuade åker runt i Norrland i en lastbil av modell större, och man har ett lager med sig av de varor man säljer. Leveranser av varor sker därför omedelbart. Före­ taget Stickarbröderna framställer och säljer stickade toppluvor, tröjor och vantar. För tillfäl­ let har man problem med den försäljningskanal man normalt sett använder sig av på Norr­ landsmarknaden. Man har därför beslutat sig för att kontakta Persuade för att höra om de kan ta hand om försäljningen och leveransen av varor för en kortare tidsperiod. På Persuade bedömer man, trots att man har med sig varor från sju andra företag, att man precis får plats med Stickarbrödernas varor i lastbilen på sin nästa tur till Norrland. Man accepterar dock endast att försöka sälja till de butiker man redan planerat att besöka. På Persuade arbetar man med följande kalkyl för att avgöra om man ska acceptera eller för­ kasta försäljning av Stickarbrödernas varor på Norrlandsresorna: Intäkter

Kostnader Drivmedel Fasta omkostnader

Provision på 20 % på försäljningspriser på de varor man tar med oav­ sett om man säljer dem eller inte Intäkt per vara beräknas sålunda enligtfoijande: 20 % x Försäljningspriset på vara A x Medsänd volym av vara A En scablonberäknad kostnad på 2 000 kr per tur och företag. Den to­ tala körsträckan är 300 mil till en kostnad av 14 kr per mil. 2 000 kr per tur och företag

Det aktuella partiet med varor från Stickarbröderna kommer om allt säljs att ge en totalin­ täkt (provision) på 20 000 kr. Persuade bedömer dock att man endast kommer att kunna sälja 3/4 av partiet eftersom vintersäsongen börjar närma sig sitt slut. Om Persuade accep­ terar att ta med Stickarbrödernas varor kommer det att innebära att man får ta en extra tur på 10 mil med lastbilen för att hämta upp varor och köra tillbaka till en kostnad av 14 kr per mil. Ska Persuade välja att ta med och sälja Stickarbrödernas varor på sin nästa tur till Norrland? Upprätta en kalkyl som stödjer ditt svar.

61

62

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

10:9 Parts är ett företag som arbetar som underleverantör i verkstadsindustrin. För att få fram ett golv (ett lägsta pris) vid prissättningen av order arbetar Parts med en självkostnadskalkyl en­ ligt följande: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Speciella direkta kostnader Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Självkostnad

10 % pålägg på direkt materialkostnad 12 % pålägg på direkt lönekostnad 20 % pålägg på direkt lönekostnad

2 % pålägg på tillverkningskostnaden 4 % pålägg på tillverkningskostnaden

När man erhåller en order köps material in särskilt för ordern. Personalen är fast anställd (tillsvidareanställda). Påläggssatserna är beräknade vid förhållanden som gäller vid normal tillverkningsvolym. Under senare tid har Parts erfarit en sjunkande orderingång. Man befinner sig därför i en situation med ledig kapacitet. De dåliga tiderna gäller även för företagets ordinarie kunder. En av kunderna, Kapacitet, utgör inget undantag. Ekonomichefen på Kapacitet har fått en ide som hon tror kan förbättra företagets resultat. Iden går ut på att man placerar order hos sina leverantörer men erbjuder ett pris som kraftigt understiger vad man i normala fall beta­ lar för lika order. Går det så går det, tänker ekonomichefen. Kapacitet tänker nu försöka att få en sådan order accepterad på Parts. Ordern är på 1 000 st enheter av ett visst slag av ma­ skindelar. Ekonomichefen kan tänka sig att betala maximalt 250 000 kr för maskindelarna, d v s 250 kr per maskindel. På Parts mottar man erbjudandet från Kapacitet. Försäljningschefen sätter sig ner och räk­ nar på erbjudandet. Han upprättar följande kalkyl: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Speciella direkta kostnader Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Självkostnad

1 000 materialenheter a 200 kr 250 direkta arbetstimmar a 250 kr 10 o/o X 200 000 kr 12 o/o X 62 500 kr 20 o/o X 62 500 kr Specialverktyg som köps in 2 o/o X 305 500 kr 4 o/o X 305 500 kr

200 000 kr 62 500 kr 20 000 kr 7 500 kr 12 500 kr 3 000 kr 305 500 kr 6 110 kr 12 220 kr 323 830 kr

Försäljningschefen på Parts anser inte att erbjudandet från Kapacitet ska accepteras eftersom företagets självkostnad för ordern klart överstiger vad Kapacitet är villigt att betala. Dess­ utom har man ju inte ens gjort något vinstpålägg på självkostnaden. Det uppgår på en order av detta slag till 18 %. Det lägsta pris vi kan sätta på ordern är därmed 323 830 x 118 % = 382 119,40 kr, säger försäljningschefen. Accepterar vi ordern förlorar vi ju 382 119,40 250 000 kr, d v s 132 119,40 kr, fortsätter han. Just då råkar du passera rummet där sam­ talet utspelar sig. Du förstår att samtalet handlar om kalkyler och prissättning. Eftersom du

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

ett ·len-

precis gått en kurs i produktkalkylering, vill du veta allt om erbjudandet från Kapacitet och den upprättade kalkylen. Du inser snart att den upprättade kalkylen ger felaktiga signaler. Du erbjuder dig att upprätta en ny kalkyl som kan användas vid beslutet om huruvida or­ dern ska accepteras eller ej. Först har du via ett samtal med produktionschefen säkerställt att företaget klarar av att tillverka ordern inom ramen för den lediga kapaciteten. a) Upprätta en kalkyl som visar att företaget bör acceptera ordern från Kapacitet. Motivera de poster du inkluderar i din kalkyl. Förklara varför du anser att det inte är riktigt att an­ vända företagets självkostnadskalkyl i den aktuella situationen.

b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Parts beakta innan man fattar ett beslut om att acceptera erbjudandet från Kapacitet? Beslut vid full kapacitet 10:10 Företaget Dragila tillverkar kaffetermosar och kastruller. Under senare tid har efterfrågan på företagets produkter varit mycket stor. Ja, efterfrågan är så stor att man inte klarar av att till­ verka allt som efterfrågas. Det är företagets maskinkapacitet som begränsar tillverkningen. Den tillgängliga maskinkapaciteten uppgår till 9 600 minuter (160 timmar) per månad. Företaget ska nu inför nästa månad besluta om sin produktions- och försäljningsinriktning. Man har sammanställt följande uppgifter: Försäljningspris/ st Rörliga särkostnader/st Maskintid/st

Kaffetermosar 100 kr 40 kr 10 min

Kastruller 200 kr 100 kr 20 min

De fasta samkostnaderna uppgår under perioden till 45 000 kr. h räk00 kr -oo kr 000 kr -oo kr _ -oo kr • 000 kr - -oo kr 110 kr

a) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget för en enhet av respektive produkt? b) Vilken produktions- och försäljningsinriktning bör Dragila välja om strävan är att maxi­ mera förtjänsten?

c) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Dragila beakta innan man fattar ett beslut om sin produktions- och försäljningsinriktning? d) Utgå från den produktions- och försäljningsinriktning som du beslutat om i b-uppgif­ ten. Anta att Dragila strax innan man sätter igång med sin produktion får en förfrågan från företaget Acme om de kan acceptera en specialorder på en speciell typ av kastrull. Acme kan tänka sig att betala 150 kr per kastrull. Ordern är på 200 kastruller och de rörliga särkostnaderna för ordern beräknas uppgå till 100 kr per kastrull. För en kastrull krävs det 12 maskinminuter. Bör man på Dragila förändra sin produktionsinriktning och acceptera ordern från Acme? Motivera ditt svar med en kalkyl.

10:11 Metallika är en butikskedja på västkusten som säljer verktyg, husgeråd och fritidsvaror, bl a tält och stormkök. Butikskedjans ledningsgrupp sitter nu och funderar över en framtida reklaminsats. I budgeten för den närmast kommande månaden har man avsatt 20 000 kr för reklaminsatsen. Man funderar över vilken slags insats man ska satsa på. Eftersom före­ tagets varor är av väldigt olika slag (se ovan), vet man att reklamen måste vara riktad moc specifika kundgrupper indelade med utgångspunkt i de tre varugrupper man har d Y s ,·ar-

63

64

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

je reklaminsats måste vara inriktad mot en specifik varugrupp. Just denna reklaminsats har man beslutat ska vara riktad mot en vara från respektive varugrupp. Verktygsvaran är ett verktygsset, husgerådsvaran är ett kastrullset och fritidsvaran är ett s k vildmarkspaket. Efter ett par möten har ledningsgruppen kommit fram till att man ska satsa på en tidnings­ annons. Det betyder i praktiken att man har tre olika tidningar för annonsinförandet att välja mellan. Ett annat beslut man tagit är att man ska rikta reklaminsatsen mot den eller de varor som maximerar företagets förtjänst. Företagets marknadschef har tagit fram nedan­ stående uppgifter för att ett riktigt beslut ska kunna fattas. Samtliga siffror uttrycker de tänkta effekterna av en reklaminsats på 20 000 kr. Effekterna skulle inte erhållas utan re­ klaminsatsen. En annan viktig aspekt som klarlagts är att det inte råder inköps- eller för­ säljningsrestriktioner, d v s Metallikas leverantörer kan leverera vilka kvantiteter av varor som helst (inom rimliga gränser naturligtvis) och Metallika kan sälja de kvantiteter man be­ slutar om (de kvantiteter som beslutet om reklaminsatsen bygger på). Försäljningspris/st Särkostnader/st Försäljningsvolym

Verktygsset 175 kr 100 kr 800 st

Kastrullset 150 kr 50 kr 550 st

10:

Vildmarkspaket 425 kr 250 kr 300 st

a) Vilken eller vilka varor ska Metallika satsa på för att göra en så stor förtjänst som möj­ ligt?

b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Metallika beakta innan man fattar ett beslut om reklaminsatsen? 10:12 Kalle Bengtsson driver ett företag som förmedlar konsulttjänster till nystartade företag. Kal­ le har kontakt med ett flertal konsultföretag och anlitar dem för uppdrag när han får in kon­ sultuppdrag. Kalle fungerar sålunda som en förmedlare av konsulttjänster mellan köpare och leverantörer. Efterfrågan på konsulttjänster har under en tid varit stor, men under den senaste tiden har den varit mycket stor. Av det skälet har det blivit allt svårare för Kalle att få konsultföretaget att leverera de tjänster som efterfrågas av de nystartade företagen. Konsultföretagen utför ju uppdrag även åt andra än Kalle. Inför den kommande verk­ samhetsperioden har Kalle därför problem med att efterfrågan på konsulttjänster från de nystartade företagen överstiger tillgången på tjänster från konsultföretagen. Faktum är att samtliga involverade konsultföretag förutom ett har fullt upp på egen hand den kommande verksamhetsperioden och därför inte kan leverera några konsulttjänster alls till Kalles kun­ der. Det konsultföretag som kan leverera tjänster har en bred kompetens och kan leverera tjänster inom flera områden, nämligen inom områdena Produktion, Lager och Transport. Konsultföretaget har meddelat att man kan leverera 300 timmar inom något eller några av dessa områden. Inför verksamhetsperioden har Kalle ställt samman följande uppgifter för att kunna besluta om vilken eller vilka tjänster han ska förmedla: Efterfrågan lnköpspris per konsulttimme (rörlig)* Försäljningspris per konsulttimme**

Produktion 300 tim 1 000 kr 1 200 kr

Lager 275 tim 900 kr 1 400 kr

* Det pris som Kalle far betala till konsultföretaget per timme av respektive tjänst. ** Det pris Kalle debiterar de nystartade företagen per timme av respektive tjänst.

Transport 250 tim 850 kr 1 300 kr

Bes

10:1

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

har

Kalles fasta samkostnader uppgår under perioden till 15 000 kr. Vilken eller vilka tjänster bör Kalle förmedla under den närmast kommande perioden om strävan är att maximera förtjänsten? Underbygg ditt svar med en kalkyl.

10:13 Företaget Country Style tillverkar och säljer stolar, bord, hyllor och bänkar i lantlig stil. Samtliga produkter utnyttjar precis samma slag av trämaterial. Inför nästa verksamhetsår har följande uppgifter ställts samman: Försäljningspris/st Lön/st (rörlig) Rörliga omkostnader/st Materialåtgång/st

Stolar 400 kr 100 kr 50 kr 8 kg

Bord 800 kr 150 kr 100 kr 20 kg

Hyllor 600 kr 175 kr 150 kr 12 kg

Bänkar 1 200 kr 200 kr 200 kr 30 kg

Priset på trämaterialet uppgår till 20 kr/kg. De fasta omkostnaderna beräknas under verk­ samhetsåret uppgå till 300 000 kr. a) Vilket blir det totala täckningsbidraget för respektive vara när 2 000 stolar, 1 500 bord, 1 000 hyllor och 800 bänkar tillverkas och säljs? Vilken eller vilka varor bör företaget satsa på om strävan är att maximera förtjänsten? b) Anta nu att tillgången på material är begränsad. Företaget har tillgång till 70 000 kg ma­ terial. Vilken eller vilka av de fyra varorna bör företaget tillverka och sälja om strävan är att maximera förtjänsten? Det förekommer inga försäljningsrestriktioner, utan företaget kan sälja allt som tillverkas. Motivera ditt svar med en kalkyl. c) Anta nu att företaget efter en marknadsu_ndersökning kommit fram till att de fyra va­ rorna efterfrågas i följande kvantiteter: 4 000 stolar, 700 bord, 800 bänkar och 300 hyl­ lor. Vilken eller vilka av de fyra varorna bör företaget tillverka och sälja om strävan är att maximera förtjänsten? Motivera ditt svar med en kalkyl. Utgå fortfarande från att det endast finns 70 000 kg material att tillgå. cl) Utgå från den produktmix som du beslutat om i c-uppgiften. Country Style får nu en förfrågan från företaget Hang-It om de kan tillverka ett visst slag av klädhängare. Kläd­ hängarna kräver samma material som Country Styles egna varor. Ekonomichefen på Country Style har tillsammans med produktionschefen beräknat att ordern skulle kräva 18 000 kg material och ge ett täckningsbidrag på 110 000 kr. Bör Country Style accep­ tera ordern vid målsättningen att maximera förtjänsten? Redovisa en kalkyl som stöd för din rekommendation.

Beslut om att köpa in eller producera själv 10:14 Sportpalatset är en butik av modell större som säljer diverse slag av sportartiklar. Företagets enda butik är lokaliserad till ett stort köpcentrum. Förutom sportartiklar säljs i en särskild kabyss (en slags mobil lokal av husvagnstyp) även glass, godis och korv. Ägaren till Sport­ palatset tycker att kabyssförsäljningen av glass m m kräver för mycket arbete. Dessutom har det under senare tid förekommit en hel del krångel med såväl inköp och lagring som försäljning av kabyssvaror. Samtidigt uppvisar kabyssförsäljningen en tillfredsställande lön­ samhet. Sportpalatsets ägare har under senare tid funderat över att lägga ut kabyssförsälj­ ningen på något annat företag. Detta företag skulle då driva verksamheten på precis samma sätt som Sportpalatset idag driver den. Ägaren till Sportpalatset har talat med en välrenom-

65

66

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

merad entreprenör om situationen. Entreprenören har erbjudit sig att ta över kabyssförsälj­ ningen. På Sportpalatset har ekonomichefen ställt upp nedanstående kalkyl av självkostnadstyp för kabyssförsäljningen. Den gäller för ett typiskt försäljningsår. Lön till försäljare Varukostnad Fasta omkostnader* Rörliga omkostnader Självkostnad

350 000 kr 500 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 945 00Okr

* De fasta omkostnaderna består av avskrivning och ränta på kabyssen, lön till förecagsledningen och kostnader för bevakning.

Försäljningen för ett typiskt kabyssförsäljningsår uppgår till 1 500 000 kr. Entreprenö­ ren har erbjudit sig att betala 20 % till Sportpalatset på den försäljning hon åstadkommer. Sportpalatsets ägare bedömer att försäljningen kommer att uppgå till 2 900 000 kr om en­ treprenören tar över verksamheten. Hon är en hejare på att sälja, brukar folk säga om entre­ prenören. Sportpalatsets ekonomichef gör följande bedömning av självkostnadskalkylens kostnads­ poster för alternativet att entreprenören tar över: Lönekostnaden till försäljarna kommer att falla bort då entreprenören tar över personalen. Varukostnaden försvinner helt eftersom inga fortsatta varuinköp kommer att göras. De fasta omkostnaderna kommer inte att för­ svinna eftersom de består av fördelade fasta kostnader och ej återvinningsbara kostnader. Däremot bedömer ekonomichefen att de rörliga omkostnaderna helt försvinner. a) Bör Sportpalatset låta entreprenören ta över kabyssförsäljningen? Motivera ditt svar med en kalkyl.

b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man beakta på Sportpalatset innan man fattar ett eventuellt beslut om att låta entreprenören ta över kabyssförsäljningen? 10:15 Företaget Lådan producerar och säljer olika slag av transportlådor ("cases"), bl a för elek­ tronikutrustning. Låsmekanismen som används till företagets samtliga slag av lådor fram­ ställs i den egna produktionen. Lådans controller upprättar kontinuerligt kalkyler av självkostnadstyp för egenproducerade komponenter. Följande kalkyl gäller för 2 000 st lås­ mekanismer för en viss tidsperiod: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader fasta Självkostnad

2 000 materialenheter x 150 kr 1000 arbetstimmar x 200 kr

300 000 kr 200 000 kr 10 000 kr 40 000 kr 100 000 kr 660 000kr 35 000 kr 695 000kr

Självkostnaden för en låsmekanism uppgår sålunda till 695 000 kr/2 000 st= 347,50 kr. Controllern brukar då och då begära in offerter från företag för att se hur man ur kostnads­ synpunkt ligger till i sin produktion. Har man lägre eller högre kostnader än andra företag?

10:l 175 smörgåsar>

4:5

3,50 kr x 100 st= 350 kr 3,50 kr X 150 St= 525 kr 3,50 kr x 175 st= 612,50 kr

De totala rörliga kostnaderna uppgår vid 100 smörgåsar till 350 kr, vid 150 smörgåsar till 525 kr och vid 175 smörgåsar till 612,50 kr. Totala rörliga kostnader/Verksamhetsvolym= Rörlig kostnad per styck

4:2

5 000 musmattor> 7 000 musmattor>

100 000 kr/5 000 st= 20 kr 140 000 kr/7 000 st= 20 kr

Den rörliga kostnaden per musmatta uppgår vid både 5 000 och 7 000 musmattor till 20 kr. 4:3

200 000

a) Rörlig kostnad per st x Verksamhetsvolym= Totala rörliga kostnader För att kunna upprätta diagrammet behöver den totala rörliga kostnaden vid någon av de aktuella volymerna beräknas. Nedan beräknas den för samtliga tre. 10 000 visitkort> 15 000 visitkort> 20 000 visitkort>

0,10 kr x 10 000 st= 1 000 kr 0,10 kr x 15 000 st= 1 500 kr 0,10 kr x 20 000 kr= 2 000 kr

150 000

100 000

b) Vi vet att den rörliga styckkostnaden per visitkort uppgår till 10 öre. Det gäller oavsett verksamhetsvolymens storlek. Vi behöver därför inte göra några beräkningar för att kun­ na upprätta diagrammet.

50 000

b)

a)

4:6

Öre

Kr 2 500

25 Totala rörliga kostnader

2 000

20

1 500

15

I 000

Rörlig kostnad per visitkort 10-+----- -----

500

5

"---.----+---+-- -+ ---------� Antal visitkort 5 000 I 0 000 15 000 20 000

5 000

10 000 15 000 20 000

Antal visitkort

KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER

4:4

165

a) Helt fasta kostnader/Verksamhetsvolym = Helt fast kostnad per styck 8 000 debiterade konsulttimmar>10 000 debiterade konsulttimmar>-

1 000 000 kr/8 000 timmar=125 kr 1 000 000 kr/10 000 timmar= 100 kr

Den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme uppgår vid 8 000 konsulttimmar till 125 kr och vid 10 000 konsulttimmar till 100 kr. 6) Den helt fasta kostnaden per debiterad konsulttimme är lägre vid 10 000 timmar efter­ som kostnaden slås ut på fler timmar (10 000 timmar istället för 8 000 timmar). 4:5

sar till

a) En fast kostnad är en kostnad som är okänslig för förändringar i verksamhetsvolymen. I exemplet betyder det att den fasta kostnaden på 100 000 kr är lika stor oberoende av verksamhetsvolymen. V i behöver därför inte göra några beräkningar för att kunna upp­ rätta diagrammet. 6) Helt fasta kostnader/Verksamhetsvolym = Helt fast kostnad per styck 100 000 kr/10 000 st= 10 kr 100 000 kr/20 000 st= 5 kr 100 000 kr/40 000 st= 2,50 kr

10 000 almanackor >20 000 almanackor >40 000 almanackor>-

6)

a)

or till

Kr

Kr 00000

10,00

50 000

7,50

00000+------------ Fasta kostnader

5,00 -.J. - - - + - - -

50 000

2,50 -.J. - - - + - - - + - - - - - - -

on av

vsett kun-

I

I O 000 20 000 30 000 40 ooo

4:6

I

Antal almanackor



Antal --t---- t----.---1--_... almanackor I O 000 20 000 30 000 40 ooo

a) Den totala halvfasta kostnaden utgörs av summan av den halvfasta kostnaden per volym­ intervall. 500 kopior>-

4 000 kr

1 500 kopior>-

4 000 kr + 3 000 kr= 7 000 kr

2 000 kopior>-

4 000 kr + 3 000 kr= 7 000 kr

2 500 kopior>-

4 000 kr + 3 000 kr + 2 500 kr= 9 500 kr

Den totala halvfasta kostnaden uppgår vid 500 kopior till 4 000 kr, vid 1 500 kopior till 7 000 kr, vid 2 000 kopior till 7 000 kr och vid 2 500 kopior till 9 500 kr.

Jrt

166

KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER

6) Totala halvfasta kostnader/Verksamhetsvolym= Halvfast kostnad per styck 500 kopior>

4 000 kr/500 st= 8 kr

1 500 kopior>

(4 000 kr+ 3 000 kr)/1 500 st= 4,67 kr

2 000 kopior>

(4 000 kr+ 3 000 kr)/2 000 st= 3,50 kr

2 500 kopior>

(4 000 kr+ 3 000 kr+ 2 500 kr)/2 500 st= 3,80 kr

Den halvfasta kostnaden per kopia uppgår vid 500 kopior till 8 kr, vid 1 500 kopior till 4,67 kr, vid 2 000 kopior till 3,50 kr och vid 2 500 kopior till 3,80 kr. 4:7

a) Hyreskostnaden för intervallet 0-10 uppgår till 20 000 kr. Hyreskostnaden för interval­ let 11-20 utgörs av summan av hyreskostnaden per intervall, dvs 20 000 kr plus 10 000 kr= 30 000 kr. Hyreskostnaden för intervallet 21-30 utgörs av summan av hyreskostna­ den per intervall, dvs 20 000 kr plus 10 000 kr plus 10 000 kr= 40 000 kr. 6) För att kunna upprätta diagrammet behöver den fasta kostnaden per elev beräknas. Det görs enligt följande: Totala halvfasta kostnader/Verksamhetsvolym = Halvfast kostnad per styck 5 elever>

20 000 kr/5 st= 4 000 kr

20 elever>

(20 000 kr+ 10 000 kr)/20 st= 1 500 kr

30 elever>

(20 000 kr+ 10 000 kr+ 10 000 kr)/30 st= 1 333,33 kr

4:9

Den halvfasta kostnaden per elev vid 5 elever uppgår till 4 000 kr, vid 20 elever till 1 500 kr och vid 30 elever till 1 333,33 kr. För att kunna upprätta diagrammet behöver du även räkna ut kostnaden vid 10, 11 och 21 elever. 10 elever>

20 000 kr/10 st= 2 000 kr

11 elever>

(20 000 kr+ 10 000 kr)/11 st= 2 727,27 kr

21 elever>

(20 000 kr+ 10 000 kr+ 10 000 kr)/21 st= 1 904,76 kr



� Kr

,, Kr

�---

40 000

4 000

30 000

3 000

20 000 +----'

2 000 I 5 00 I 333 I 000

1 0 000

Antal L-----,---- ._ 2 1 __3-r-O� elever 1 1

4:10

- -I - - - - - - - -1 - - - - - - - - - I

Antal --5. -- t-� elever '---+ 5 --. --' 5 -+ O 2 3 0 2 1 I0

KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER

-i:8

or till ::rvall 000 ,stna-

I

a) Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym = Totalkostnad 0 koppar>

500 kr+ 1 kr x O st= 500 kr

500 koppar>

500 kr+ 1 kr x 500 st = 1 000 kr

1 000 koppar>

500 kr+ 1 kr x 1 000 st = 1 500 kr

1 700 koppar>

500 kr+ 1 kr x 1 700 st= 2 200 kr

Hyreskostnaden uppgår vid O koppar till 500 kr, vid 500 koppar till 1 000 kr, vid 1 000 koppar till 1 500 kr och vid 1 700 koppar till 2 200 kr. b) (Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym)/Verksamhetsvolym = Blandad kostnad per styck

. Det

700 koppar>

(500 kr+ 1 kr x 700 st)/700 st= 1,71 kr

1 200 koppar>

(500 kr+ 1 kr x 1 200 st)/1 200 st= 1,42 kr

2 300 koppar>

(500 kr+ 1 kr x 2 300 st)/2 300 st= 1,22 kr

Den blandade rörliga och fasta kostnaden per kopp uppgår vid 700 koppar till 1,71 kr, vid 1 200 koppar till 1,42 kr och vid 2 300 koppar till 1,22 kr. 4:9

500 och

Il

Vi vet att hyreskostnaden består av en fast och en rörlig del. Det betyder att den skillnad i total�ostnad som finns mellan två produktionsvolymer utgörs av rörliga kostnader. Det är ju bara den rörliga kostnaden som är känslig för förändringar i produktionsvolymen. Skillnaden i produktionsvolym är 150 000 st - 100 000 st= 50 000 st Skillnaden i totalkostnad är 390 000 kr - 300 000 kr= 90 000 kr Den rörliga styckkostnaden uppgår då till 90 000 kr/50 000 st= 1,80 kr För att få fram den fasta delen av hyreskostnaden kan följande beräkning göras: Totalkostnad - Rörlig kostnad per styck x Produktionsvolym= Fast kostnad Välj någon av produktionsvolymerna och denna volyms totalkostnad. Här väljs 100 000 st: 300 000 kr-1,80 kr x 100 000 st= 120 000 kr Den fasta delen av hyreskostnaden uppgår till 120 000 kr och den rörliga delen till 1,80 kr per styck och totalt till 1,80 krx 100 000 st=180 000 kr vid 100 000 st. Även vid 150 000 st är den fasta delen av hyreskostnaden 120 000 kr och den rörliga delen 1,80 kr per styck. To­ tal rörlig kostnad är då 1,80 kr x 150 000 st= 270 000 kr.

4:10 a) För att kunna upprätta diagrammet (se nästa sida) behöver den totala blandade rörliga och fasta kostnaden vid någon av de aktuella volymerna beräknas. Den beräknas enligt följande: Fast kostnad+ Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym = Totalkostnad ntal ever

200 liter jordgubbar>

200 kr+ 1 kr x 200 liter = 400 kr

300 liter jordgubbar>

200 kr+ 1 kr x 300 liter= 500 kr

400 liter jordgubbar>

200 kr+ 1 kr x 400 liter = 600 kr

b) För att kunna upprätta diagrammet behöver den blandade rörliga och fasta kostnaden per liter jordgubbar beräknas. Det görs enligt följande: (Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym)/Verksamhetsvolym = Blandad kostnad per styck

167

168

KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER

b)

a) Kr

�o ---------------

Rörliga kostnader

Kr 2(

2,00

500 400 300

I!

1,67

--- 7-----

1,50

- - - -l - - - - - _j - - - - -

I

I

IC

�-;-------t------;-- Antal liter jordgubbar 200 400 300

200--l Kritiskt täckningsbidrag >

40 kr x 15 000 st= 600 000 kr 500 000 kr (se diagrammet)

Säkerhetsmarginalen i täckningsbidrag uppgår därmed till 600 000 kr - 500 000 kr = 100 000 kr. Faktisk volym - Kritisk volym = Säkerhetsmarginal i volym uttryckt i absoluttal Faktisk volym 15 000 st (given i uppgiften) Verklig volym 12 500 st (se diagrammet) Säkerhetsmarginalen i volym uttryckt i absoluttal uppgår därmed till 15 000 st - 12 500 st= 2 500 st. Säkerhetsmarginalen i täckningsbidrag är 100 000 kr och i volym 2 500 sushitallrikar.

1ga

.)

10

:r :r ·r

5:14 a) Pris per styck x Volym - Rörlig kostnad per styck x Volym= Totalt täckningsbidrag 5 000 kr x 2 500 st - 3 000 kr x 2 500 st = 5 000 000 kr Totalt täckningsbidrag - Fasta kostnader= Resultat 5 000 000 kr - 4 000 000 kr = 1 000 000 kr Det totala täckningsbidraget blir 5 000 000 kr och resultatet 1 000 000 kr. b) Fasta kostnader/Täckningsbidrag per styck= Kritisk volym 4 000 000 kr/2 000 kr = 2 000 st Täckningsbidrag per styck x Kritisk volym= Kritiskt täckningsbidrag 2 000 kr x 2 000 st= 4 000 000 kr Den kritiska volymen uppgår till 2 000 st rattar och det kritiska täckningsbidraget till 4 000 000 kr. c) Den kritiska intäkten kan beräknas på flera olika sätt: (Fasta kostnader/Täckningsbidrag per styck) x Pris per styck= Kritisk intäkt Fasta kostnader/(Täckningsbidrag per styck/Pris per styck) = Kritisk intäkt Fasta kostnader/Täckningsgrad= Kritisk intäkt Pris per styck x Kritisk volym= Kritisk intäkt Här väljs det sista alternativet: 5 000 kr x 2 000 st= 10 000 000 kr Den kritiska intäkten (försäljningen) uppgår till 10 000 000 kr. d) Täckningsgraden kan beräknas på olika sätt: Täckningsbidrag per styck/Pris per styck = Täckningsgrad Totalt täckningsbidrag/Total intäkt= Täckningsgrad Här väljs det första alternativet: 2 000 kr/5 000 kr= 40 % Täckningsgraden är 40 %.

181

182

KAPITEL 5 RESULTATPLANERING

K

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 5:1

I resultatplanering fokuseras endast rörliga och fasta kostnader

5:2

I totalanalysen är Rörliga kostnader+ Fasta kostnader= Totala kostnader

5:3

Pris per styck x Volym - Rörlig kostnad per styck x Volym= Resultat

5:4

En höjning av försäljningspriset med 20 % har samma effekt på resultatet som en sänkning av de rörliga kostnaderna med 20 %

5:5

I ansatsen med diagram för totalanalys visas på x-axeln kronor och på y-axeln något uttryck för verksamhetsvolym

5:6

"Break-even" är synonymt med den kritiska punkten

5:7

Säkerhetsmarginalen anger med hur stor säkerhet ett framräknat resultat stämmer

5:8

Säkerhetsmarginalen kan uttryckas i såväl försäljning som i verksamhetsvolym

5:9

I den kritiska punkten ärTotala intäkter -Totala kostnader= 0 kr

Sant





X

• •

I L, 6:1

X X X



5:10 Om försäljningspriset på en tjänst höjs sjunker den kritiska volymen

X

5:11 Om fasta kostnader stiger ökar den kritiska försäljningen

X

5:12 En svaghet med resultatplanering är att endast en vara eller tjänst kan studeras åt gången 5:13 Ett vanligt antagande vid resultatplanering är att såld volym är lika med framställd volym

Falskt

X

Kal Kal

X

5:14 Totala intäkter - Fasta kostnader= Täckningsbidrag

X

5:15 Totalt täckningsbidrag/Totala intäkter= Täckningsgrad

X

5:16 Fasta kostnader/Täckningsgrad= Kritisk intäkt

X

Sur

6:2

6:3

Kapitel 6

Produktkalkylering Lösningar 6:1

Kostnader att inkludera i kalkyleringen kan bestämmas på följande två sätt: Bokföringsmässiga kostnader + Kalkylmässiga merkostnader - Bokföringsmässiga merkost­ nader = Kalkylmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader som överensstämmer med bokföringsmässiga kostnader + Kalkyl­ mässiga merkostnader = Kalkylmässiga kostnader Eftersom inga uppgifter ges i uppgiften som antyder att bokföringsmässiga och kalkylmäs­ siga kostnader inte utgör samma kostnadsansamling, är det rimligt att anta att de överens­ stämmer. De uppgår ju dessutom till samma belopp, d v s 7 500 000 kr, vilket ytterligare stöder antagandet. De bokföringsmässiga merkostnaderna är inte kalkylmässiga kostnader och ska därför inte inkluderas. De kalkylmässiga merkostnaderna ska självklart inkluderas. De kalkylmässiga kostnaderna, d v s de kostnader som ska inkluderas i produktkalkylering­ en, beräknas enligt följande:

Kalkylmässiga kostnader som överensstämmer med bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga merkostnader Summa kalkylmässiga kostnader

7 500 000 kr 1 000 000 kr 8 500 000 kr

De kalkylmässiga kostnaderna uppgår till 8 500 000 kr. 6:2

a) Det kalkylmässiga resultatet på 2 000 000 kr har belastats med kalkylmässiga merkostna­ der på 350 000 kr. Kalkylmässiga merkostnader ska inte belasta det bokföringsmässiga resultatet. De behöver därför läggas till. De bokföringsmässiga merkostnaderna ska dock ingå. De dras därför ifrån vid resultatberäkningen. Kalkylmässigt resultat Kalkylmässiga merkostnader Bokföringsmässiga merkostnader Bokforingsmässigt resultat

2 000 000 kr +350 000 kr -200 000 kr 2 150 000 kr

Det bokföringsmässiga resultatet uppgår till 2 150 000 kr. 6) Ledning till diskussionen kan hämtas från faktaboken. 6:3

a) Kalkylmässiga kostnader ska inte inkludera bokföringsmässiga merkostnader. Eftersom de ingår i de bokföringsmässiga kostnaderna ska de dras bort. Kalkylmässiga merkostna­ der ska dock inkluderas. De behöver därför läggas till de bokföringsmässiga kostnader­ na. Bokföringsmässiga kostnader Bokföringsmässiga merkostnader Kalkylmässiga merkostnader Kalkylmässiga kostnader

1 000 000 kr -200 000 kr +400 000 kr I 200 000 kr

De kalkylmässiga kostnaderna uppgår till 1 200 000 kr. 6) Ledning till diskussionen kan hämtas från faktaboken.

184

KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING

6:4

a) Anskamfingsvärde/Ekonomisk livslängd = Kalkylmässig avskrivning 50 000 kr/4 år= 12 500 kr Den kalkylmässiga avskrivningen för år1 uppgår till12 500 kr. b) Nuanskaffningsvärde/Ekonomisk livslängd= Kalkylmässig avskrivning 55 000 kr/4 år= 13 750 kr Den kalkylmässiga avskrivningen för år2 uppgår till13 750 kr. c) Nuanskaffningsvärde/Ekonomisk livslängd= Kalkylmässig avskrivning 60 000 kr/6 år= 10 000 kr Den kalkylmässiga avskrivningen för år3 uppgår till10 000 kr.

d) Diskussionsuppgift

6:5

a) Den degressiva avskrivningsmetoden innebär att stigande drifts-, underhålls- och repara­ tionskostnader matchas med sjunkande avskrivningar så att den årliga kostnaden upp­ går till samma belopp varje år. Vi vet att den kalkylmässiga avskrivningen för de fem åren uppgår till totalt60 000 kr och att drifts-, underhålls- och reparationskostnaderna för de fem åren uppgår till totalt 22 200 kr. Summan av de posterna blir 82 200 kr. Då den årliga kostnaden ska vara lika stor under vart och ett av de fem åren blir den årliga kostnaden 82 200 kr/5 år= 16 440 kr. Eftersom vi känner de årliga drifts-, unl!�rhålls­ och reparationskostnaderna är det bara att räkna "baklänges". För år1 och år2 beräknas den kalkylmässiga avskrivningen enligt följande: År1 : 16 440 kr-3 000 kr = 13 440 kr och År2 : 16 440 kr-3 500 kr= 12 940 kr. Den kalkylmässiga avskrivningen för reste­ rande år beräknas enligt samma princip.

År1 År2 År3 År4 År5 Summa

Kalkylmässig avskrivning 13 440 kr 12 940 kr 12 240 kr 11 440 kr 9 940 kr 60 000 kr

Drifts-, underhållsÅrlig och reparationskostnader kostnad 16 440 kr 3 000 kr 16 440 kr 3 500 kr 16 440 kr 4 200 kr 16 440 kr 5 000 kr 6 500 kr .16 440 kr 22 200 kr 82 200 kr

b) Ledning till diskussionen kan hämtas från faktaboken.

6:6

a) Kalkylmässig ränta baseras i tider utan inflation på tillgångarnas anskaffningsvärde minskat med hittills gjorda avskrivningar. De hittills gjorda avskrivningarna kan utgöras av dem som tagits upp i den externa redovisningen under förutsättning att de ger en god bild av den "verkliga'' värdeminskningen. Om så inte är fallet bör istället avskrivningar­ na utgöras av hittills gjorda kalkylmässiga avskrivningar. I denna uppgift antas att de hit­ tills gjorda avskrivningarna ger en god bild av den "verkliga'' värdeminskningen. Hittills gjorda avskrivningar: Avskrivning per år: 200 000 kr/10 år= 20 000 kr Avskrivningar t o m år4: 20 000 kr x 4 år= 80 000 kr. Hittills gjorda avskrivningar uppgår sålunda till 80 000 kr. Planenligt restvärde uppgår därmed till200 000 kr- SO 000 kr= 120 000 kr Kalkylmässig ränta år5: 120 000 kr x 10 % = 12 000 kr

KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING

b) Hittills gjorda avskrivningar: Avskrivningar t o m år 5: 20 000 kr x 5 år= 100 000 kr Hittills gjorda avskrivningar uppgår sålunda till 100 000 kr. Planenligt restvärde uppgår därmed till 200 000 kr - 100 000 kr = 100 000 kr Kalkylmässig ränta år 6: 100 000 kr x 10 %= 10 000 kr Den kalkylmässiga räntan för år 6 uppgår till 10 000 kr. 6:7

a) Eget kapital + Räntebärande skulder = Sysselsatt kapital (Kan även beräknas som: Anläggningstillgångar + Omsättningstillgångar - Räntefria skulder) 900 kkr + 1 400 kkr = 2 300 kkr Slag av kapital Lånat kapital Eget kapital

Sysselsatt kapital = 2 300 kkr

Andel av kapitalet Räntenivå 5% 1 400/2 300 = 61 % 12 % 900/2 300 = 39 % Vägd genomsnittlig kalkylmässig ränta

Vägt tal 3,05 % (61 % x 5 %) 4,68 % (39 % x 12 %) 7,73 %

Den kalkylmässiga räntan uppgår till 2 300 000 kr x 7,73 % = 177 790 kr. b) Se faktaboken.

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

I

6:1

En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation

6:2

Produktkalkylering är den process i vilken produktkalkyler tas fram

6:3

Kalkylobjekt kan endast utgöras av fysiska varor, t ex bilar och bananer

6:4

Två vanliga kalkylsituationer är prissättning och beräkning av kundlönsamhet

6:5

Man kan upprätta en produktkalkyl och sedan använda den i varje kalkylsituatian

6:6

En produktkalkyl är en modell av verkligheten

6:

En produktkalkyl ger en förenklad bild av verkligheten

7 6:8 6:9

Ju mer utbyggd en kalkyl är, desto mer riktiga produktkostnader erhålls De kostnader som inkluderas i prodktkalkyleringen skiljer sig ofta från de kostnader som återfinns i företagets atfärsredovisning

6:10 Det är vanligt att diskutera skillnader mellan kalkylmässiga och bokförings-

mässiga kostnader i tre dimensioner: urval, värdering och periodisering

6:11 Kapitalkostnader motsvaras av företagets kostnader för det kapital som lånats 6:12 Kalkylmässig avskrivning är en kapitalkostnad 6:13 Ett företags kalkylmässiga räntekostnad kan hämtas från företagets resultat-

räkning

6:14 Man skiljer vanligen mellan förkalkyler, nukalkyler och efterkalkyler

Sant

• • •

Falskt

• •

X

• • • •

• • • •

185

Kapitel 7

Självkostnadskalkylering Lösningar 7:1

Totala kostnader för en tidsperiod/Verksamh etsvolym = Självkostnad per styck 3 850 000 kr/17 200 tim = 223,84 kr Självkostnaden för en städtimme uppgår till 223,84 kr.

7:2

a) Totala kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolym = Självkostnad per styck Eftersom företaget arb etar med kostnadsställen i sin kalkylering kan vi inte dividera to­ talkostnaden med verksamhetsvolymen. Vi behöver beräkna självkostnaden per trans­ portväska per kostnadsställe och sedan lägga samman d em. T illverkning> Försäljning> Administration>

6 100 000 kr/40 000 st= 152,50 kr 1 250 000 kr/40 000 st= 31,25 kr 1 100 000 kr/40 000 st= 27,50 kr

Självkostnaden per transportväska sammantaget: 152,50 kr+ 31,25 kr+ 27,50 kr= 211,25 kr Självkostnaden per transportväska i kostnadsstället tillverkning uppgår till 152,50 kr, i försäljning till 31,25 kr och i administration till 27,50 kr. Sammantaget uppgår självkostnaden för en transportväska till 211,25 kr. b) Intäkter - Kostnader = R esultat Intäkter> 250,00 kr x 40 000 st = 10 000 000 kr 211,25 kr x 40 000 st = 8 450 000 kr Kostnader> (Kostnaderna behöver egentligen inte räknas fram då de framgår av förutsättningarna.) 10 000 000 kr - 8 450 000 kr= 1 550 000 kr Fö retagets resultat är en vinst på 1 550 000 kr. c) Se faktaboken. cl) Den blir densamma som när kostnadsställen används, cl v s 211,25 kr. Totala kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolym = Självkostnad per styck 8 450 000 kr/40 000 transportväskor = 211,25 kr.

7:3

a)

Rö rliga kostnader Fasta kostnader ... = SJ a1vk 0stnacl per styck Faktisk volym + Normal volym Det faktiska antalet arbetstimmar uppgår till 14 000. Men hur många är det normala antalet arbetstimmar ? Vi vet att 14 000 timmar utgör 80 % av d et normala antalet tim­ mar. D et normala antalet arbetstimmar uppgår då till: 14 000 tim/80 % = 17 500 tim 15 000 000 kr + 10 000 000 kr = 1 642,86 kr 14 000 tim 17 500 tim Självkostnaden per arbetstimme uppgår till 1 642,86 kr.

7:4

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

6) Se faktaboken. c) Se faktaboken. d) I exemplet understiger den faktiska volymen den normala varför undertäckning av fasta kostnader uppkommer under perioden. e) Den fasta kostnaden per arbetstimme uppgår under normala förhållanden till 10 000 000 kr/17 500 tim = 571,43 kr. Eftersom endast 14 000 arbetstimmar utförts under perioden, absorberas inte 17 500 tim - 14 000 tim = 3 500 tim. De undertäckta fasta kostnaderna uppgår därmed till 571,43 kr x 3 500 tim = 2 000 000 kr.

7:4 a to­ :ans-

a)

Rörliga kostnader Fasta kostnader J · vkostnad per styck + ---�- = s·äJ Faktisk volym Normal volym I detta fall kan inte ovanstående formel användas på de kostnader som är hänförliga till fårgannonserna eftersom det skulle innebära att de svartvita annonserna då skulle få bära en del av kostnaderna för fårgannonserna. Färgkostnaden måste därför separeras från öriga kostnader. Eftersom företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkylering behöver självkostnaden per annons per kostnadsställe beräknas. 20 000 kr 250 000 kr ... Kundqanst> --- --+-----= 1 488,89 kr 200 annonser 180 annonser

2,50 pgår

Art-Work>

700 000 kr* 1 760 000 kr + = 13 277,78 kr 200 annonser 180 annonser

* Exklusive färgkosmaden på 200 000 kr Tryck>

310 000 kr 500 000 kr* + = 4 222,22 kr 200 annonser 180 annonser

* Exklusive fårgkosmaden på 500 000 kr 1a.)

Adm & Fs g>

50 000 kr 520 000 kr + = 3 138,89 kr 200 annonser 180 annonser

Färgkostnaden (en rörlig kostnad) till fårgannonserna uppgår per kostnadsställe till: Art-Work> Tryck>

200 000 kr/50 fårgannonser = 4 000 kr 500 000 kr/50 färgannonser = 10 000 kr

Självkostnaden för en annons i svartvitt uppgår till: 1 488,89 kr+ 13 277,78 kr+ 4 222,22 kr+ 3 138,89 kr= 22 127,78 kr Självkostnaden för en annons i fårg uppgår till:

1ala im-

1 488,89 kr+ 13 277,78 kr+ 4 222,22 kr+ 3 138,89 kr+ 4 000 kr+ 10 000 kr= 36 127,78 kr 6) Eftersom den verkliga volymen överstiger den normala volymen uppkommer över­ täckning av fasta kostnader. Den fasta kostnaden per annons uppgår under normala förhållanden till 2 840 000 kr/180 annonser = 15 777,78 kr. Eftersom 200 annonser har gjorts under perioden, överabsorberas 200 annonser - 180 annonser = 20 annon­ ser. De övertäckta fasta kostnaderna uppgår därmed till 15 777,78 kr x 20 annonser= 315 555,56 kr.

187

188

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

c) Intäkter - Rörliga kostnader - Fasta kostnader= Resultat Intäkter

Svartvitt Färg

30 000 kr x 150 annonser= 4 500 000 kr 42 000 kr x 50 annonser = 2 100 000 kr 6 600 000 kr

Rörliga kostnader

1 970 000 kr

Fasta kostnader

2 840 000 kr

6 600 000 kr - 1 970 000 kr - 2 840 000 kr= 1 790 000 kr Företaget uppvisar en vinst på 1 790 000 kr. Du kanske har beräknat företagets resultat genom att multiplicera skillnaden mellan in­ täkten och självkostnaden per slag av annons och sedan lagt ihop siffrorna. Men då er­ håller du ett annat resultat än 1 790 000 kr. Det blir 315 555,56 kr lägre, d v s samma belopp som de övertäckta fasta kostnaderna uppgår till. Denna beräkning är därför fel­ aktig. 7:5

Först beräknas ekvivalentvolymen, d v s vi multiplicerar ekvivalenttalen med produktions­ volymen för de tre slagen av micromatboxar: Standard> Medium> DeLuxe> Total ekvivalentvolym>

1,0 x 1 000 st = 1 000 st 1,1 x 2 000 st= 2 200 st 1,5 x 750 st= 1 125 st 4 325 st

I nästa steg beräknas totalkostnaden för vart och ett av de tre slagen av boxar. Först divide­ ras ekvivalentvolymen per slag av box med den totala ekvivalentvolymen. Andelarna multi­ pliceras sedan med totalkostnaden. Standard> Medium> DeLuxe>

(1 000 st/4 325 st) x 5 000 000 kr= 1 156 069,40 kr (2 200 st/4 325 st) x 5 000 000 kr= 2 543 352,26 kr (1 125 st/4 325 st) x 5 000 000 kr= 1 300 578,00 kr

För att få självkostnaden divideras kostnadsandelarna nu med produktionsvolymen (Obs! Inte ekvivalentvolymen) per slag av box. Standard> Medium> DeLuxe>

1 156 069,40 kr/1 000 st= 1 156,07 kr 2 543 352,26 kr/2 000 st= 1 271,68 kr 1 300 578,00 kr/750 st= 1 734, 10 kr

Självkostnaden för en Standard uppgår till l 156,07 kr, för en Medium till 1 271,68 kr och för en DeLuxe till 1 734,10 kr. 7:6

I detta fall behöver vi separera alla tre slagen av kostnader. Eftersom kött- och grönsaksåt­ gången för sopporna varierar, behöver vi använda olika ekvivalenttal på kött- och grönsaks­ kostnaderna. De övriga kostnaderna skiljer sig inte åt per portion av de tre sopporna varför divisionsmetoden kan användas för dessa kostnader. Först ställer vi samman ekvivalenttal och beräknar ekvivalentvolymen:

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Köttkostnad Ekvivalenttal X Tunn> 1,00 X Lagom> 1,25 X Tjock> 1,50 Total ekvivalentvolym>

Antal portioner 200 St = 500 st = 300 st =

Ekvivalentvolym 200 St 625 st 450 st 1 275 st

Antal portioner 200 st = 500 st = 300 st =

Ekvivalentvolym 200 st 600 st 390 st 1 190 st

Grönsakskostnad m in­ få er­ mma ir felions-

vide­ tulti-

Ekvivalenttal X Tunn> 1,00 X Lagom> 1,20 X Tjock> 1,30 Total ekvivalentvolym>

Vi dividerar ekvivalentvolymen per slag av soppa med den totala ekvivalentvolymen. Då er­ hålls den andel av kostnaden som respektive soppa ska belastas med. Andelen multipliceras sedan med den totala kött- respektive grönsakskostnaden. Styckkostnaden, d v s kött- och grönsakskostnaden för en portion, erhålls sedan genom att den erhållna summan divideras med det verkliga antalet portioner per slag av soppa. Köttkostnad Tunn> Lagom> Tjock>

(200 stil 275 st) x 10 000 kr= 1 568,63 kr (625 stil 275 st) x 10 000 kr= 4 901,96 kr (450 stil 275 st) x 10 000 kr= 3 529,41 kr

Kostnaden för en portion beräknas enligt följande:

Obs!

och

::såtaks­ .rför

Tunn> Lagom> Tjock>

1 568,63 kr/200 st= 7,84 kr 4 901,96 krl500 st= 9,80 kr 3 529,41 krl300 st= 11,76 kr

Grönsakskostnad Tunn> Lagom> Tjock>

(200 stil 190 st) x 5 000 kr= 840,34 kr (600 stil 190 st) x 5 000 kr= 2 521,01 kr (390 stil 190 st) x 5 000 kr= 1 638,66 kr

Kostnaden för en portion beräknas enligt följande: Tunn> Lagom> Tjock>

840,34 krl200 st= 4,20 kr 2 521,01 kr/500 st= 5,04 kr 1 638,66 krl300 st= 5,46 kr

Övriga kostnader 20 000 krll 000 st= 20 kr per portion Självkostnadenfor en portion av respektive slag av köttsoppa: Kött Grönsaker Övriga kostnader Totalt

Tunn 7,84 4,20 20,00 32,04 kr

Lagom 9,80 5,04 20,00 34,84 kr

Tjock 11,76 5,46 20,00 37,22 kr

189

190

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Självkostnaden för en portion Tunn uppgår till 32,04 kr, för en portion Lagom till 34,84 kr och för en portion Tjock till 37,22 kr. 7:7

Direkt lön (dl) Direkt material (dm) Tillverkningsomkostnader (to) 20 % x 5 000 kr Materialomkostnader (mo) 10 % x 10 000 kr

Tillverkningskostnad

Administrationsomkostnader (ao) 2 % x 17 000 kr Försäljningsomkostnader (fo) 5 % x 17 000 kr

Självkostnad

5 000 10 000 1 000 1 000

17000

340 850

18 190 kr

Självkostnaden för ordern blir 18 190 kr.

7:8

Direkt lön Speciella direkta kostnader Tjänsteomkostnader 150 kr x 130 arbetstimmar

Tjänstekostnad

Administrationsomkostnader 5 % x 71 500 kr Försäljningsomkostnader 10 % x 71 500 kr Direkta försäljningskostnader

Självkostnad

40 000 12 000 19 500

71500

3 575 7 150 2 000

Direk Specie Tjäns1

Tjänsz

Adm­

Självk

84225 kr

Självkostnaden för sprängningsuppdraget blir 84 225 kr. 7:9

Varupris Hemtagningskostnad Varuomkostnader 20 % x 200 000 kr

Varukostnad

Adm- och fsg-omkostnader 12 % x 290 000 kr Direkt försäljningskostnad

Självkostnad

200 000 50 000 40 000

290 000 34 800 2 000

326 800 kr

326 800 kr/400 juicepressar = 817 kr Självkostnaden för partiet blir 326 800 kr och för en styck juicepress 817 kr.

7:10 a) Direkt lön Multiplicera direkt lön med antalet debiterade timmar: Kalkyl> Budget> Mätning> Standard>

400 kr x 6 200 tim = 2 480 000 kr 325 kr x 4 400 tim = 1 430 000 kr 375 kr x 3 100 tim= 1 162 500 kr 300 kr X 1 300 tim = 390 000 kr

Tjänsteomkostnadspålägg Tjänsteomkostnader/Antal debiterade timmar> 750 000 kr/15 000 rim= 50 kr/debi­ terad timme Kalkyl> Budget> Mätning> Standard>

50 kr x 6 200 tim = 310 000 kr 50 kr X 4 400 tim = 220 000 kr 50 kr x 3 100 tim = 155 000 kr 50 kr x 1 300 tim = 65 000 kr

7:11

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

i kr

Administrations- ochforsäijningsomkostnadspålägg Administrations- och försäljningsomkostnader/Tjänstekostnad> 773 100 kr/6 442 500 kr*= 12 % * Summan av den direkta lönekostnaden, speciella direkta kostnader och tjänsteomkostnader, se tabellen nedan

Kalkyl> Budget> Mätning> Standard>

12 o/o X 2 890 000 kr= 346 800 kr 12 o/o X 1 700 000 kr= 204 000 kr 12 o/o X 1 377 500 kr= 165 300 kr 12 o/o X 475 000 kr= 57 000 kr

Kalkyl Direkt lön 2 480 000 Speciella direkta kostnader 100 000 Tjänsteomkostnader 310 000 2 890 000 Tjänstekostnad Adm- och fsg-omkostnader 346 800 Självkostnad 3 236 800kr

Budget Mätning 1 430 000 1 162 500 50 000 60 000 220 000 155 000 1 700 000 1 3 11500 165 300 204 000 1 904 000kr 1 542 800kr

Standard Summa 390 000 5 462 500 20 000 230 000 65 000 750 000 475 000 6 442 500 57 000 773 100 532 000kr 1215 600kr

Självkostnaden för Kalkyl blir 3 236 800 kr, för Budget 1 904 000 kr, för Mätning 1 542 800 kr och för Standard 532 000 kr. b) Intäkter - Kostnader= Resultat

Intäkter = Timpris till kund x Antal debiterade timmar Kalkyl> 2 500 kr x 6 200 tim= 15 500 000 kr Budget> 2 000 kr X 4 400 tim = 8 800 000 kr Mätning> 1 300 kr X 3 100 tim = 4 030 000 kr Standard> 1 000 kr X 1 300 tim= 1 300 000 kr Intäkter Kostnader Resultat

Kalkyl 15 500 000 -3 236 800 12 263 200 kr

Budget Mätning 8 800 000 4 030 000 -1 904 000 -1 542 800 6 896 000 kr 2 487 200 kr

Standard 1 300 000 -532 000 768 000 kr

Resultatet blir för Kalkyl 12 263 200 kr, för Budget 6 896 000 kr, för Mätning 2 487 200 kr och för Standard 768 000 kr. Samtliga tjänster går med vinst.

7:11 a) Varupris Multiplicera varupris/st med försäljningsvolymen Blank> Sladd> Slir>

100 kr x 2 000 st= 200 000 kr 250 kr x 7 000 st= 1 750 000 kr 500 kr X 9 000 St = 4 500 000 kr

Varuomkostnadspålägg )i-

Varuomkostnader/Antal inköp

1 300 000 kr/130 inköp*= 10 000 kr

*Summan av antalet inköp

Blank> Sladd> Slir>

10 000 kr x 20 inköp= 200 000 kr 10 000 kr x 50 inköp = 500 000 kr 10 000 kr X 60 inköp= 600 000 kr

191

192

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Administrationsomkostnadspålägg 392 000 kr/7 840 000 kr* = 5 %

Administrationsomkostnader/Varukostnad

*Summan av varupris, speciella direkta kostnader och varuomkostnader, se tabellen nedan

Försäijningsomkostnadspålägg 627 200 kr/7 840 000 kr*= 8 %

Försäljningsomkostnader/Varukostnad

*Summan av varupris, speciella direkta kostnader och varuomkostnader, se tabellen nedan

Blank 200 000 Varupris Speciella direkta kostnader 25 000 Varuomkostnader 200 000 Varukostnad 425 000 Administrationsomkostnader 21 250 Försäljningsomkostnader 34 000 Direkt försäljningskostnad 20 000 Självkostnad 500 250 kr

Sladd 1 750 000 35 000 500 000 2 285 000 114 250 182 800 10 000 2 592 050 kr

Summa Slir 4 500 000 6 450 000 30 000 90 000 600 000 1 300 000 5 130 000 7 840 000 256 500 392 000 410 400 627 200 15 000 45 000 5 811 900 kr 8 904 200 kr

Självkostnaden är för Blank 500 250 kr, för Sladd 2 592 050 kr och för Slir 5 811 900

kr.

b) Intäkter - Kostnader= Resultat

Intäkter = Försäijningspris x Försäijningsvolym Blank> Sladd> Slir> Intäkter Kostnader Resultat

300 kr x 2 000 st = 600 000 kr 450 kr x 7 000 st= 3 150 000 kr 700 kr x 9 000 st = 6 300 000 kr

Blank 600 000 -500 250 99 750kr

Sladd 3 150 000 -2 592 050 557 950kr

Slir 6 300 000 -5 811 900 488 100 kr

Resultat för Blank är en vinst med 99 750 kr, för Sladd en vinst med 557 950 kr och för Slir en vinst med 488 100 kr. c) Intäkter - Kostnader = Resultat Intäkter> Kostnader>

600 000 kr+ 3 150 000 kr+ 6 300 000 kr= 10 050 000 kr 500 250 kr+ 2 592 050 kr+ 5 811 900 kr= 8 904 200 kr

10 050 000 kr - 8 904 200 kr= 1 145 800 kr Företagets årsresultat uppgår till 1 145 800 kr i vinst.

7:12 a) Direkt material (dm) och direkt lön (dl) V i börjar med att beräkna direkt material (dm) och direkt lön (dl) per komponent ge­ nom att dividera totalsummorna med produktionsvolymen:

Direkt material (dm) Kl > 6 000 000 kr/20 000 st= 300 kr K2> 8 000 000 kr/40 000 st= 200 kr K3> 6 000 000 kr/60 000 st= 100 kr

Direkt lön (dl) 8 000 000 kr/20 000 st= 400 kr 8 000 000 kr/40 000 st= 200 kr 24 000 000 kr/60 000 st= 400 kr

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Yo

1/o

)0 )0 )0 ?O )0 )0 )0 JO kr 1 900

Direkt maskintid (dmt) Kostnaden för en direkt maskintimme uppgår till 750 kr. För att få fram kostnaden för en maskintimme för en styck av de tre komponenterna behöver vi beräkna tidsåtgången för en styck av respektive komponent. Vi känner den totala maskintidsåtgången och produktionsvolymen per komponent. För att få fram tidsåtgången per timme divideras den totala maskintidsåtgången med produktionsvolymen. Kl> K2> K3>

120 000 min/20 000 st= 6 min i tidsåtgång per styck 180 000 min/40 000 st= 4,5 min i tidsåtgång per styck 300 000 min/60 000 st= 5 min i tidsåtgång per styck

När tidsåtgången per timme (andelen av en timme) sedan multipliceras med maskintim­ kostnaden på 750 erhålls den direkta maskintimkostnaden för en styck komponent. Kl> K2> K3>

6/60 min x 750 kr= 75 kr 4,5/60 min x 750 kr= 56,25 kr 5/60 min x 750 kr= 62,50 kr

Materialomkostnadspålägg (mo) Materialomkostnader (mo)/ Direkt material (dm) 2 000 000 kr/20 000 000 kr = 10 % Tillverkningsomkostnadspålägg (to) Tillverkningsomkostnader (to)/ Direkt lön (dl) 12 000 000 kr/40 000 000 kr= 30 % Maskin-!Teknikomkostnadspålägg (mao) Maskin-/Teknikomkostnader (mao)/ Direkt maskintid (dmt) 4 000 000 kr/ 10 000 tim= 400 kr/tim För att få fram pålägget för en styck av respektive komponent behöver vi precis som i fal­ let med den direkta maskintidskostnaden beakta tidsåtgången. Pålägget beräknas enligt följande:

ch för

Kl> K2> K3>

6/60 min x 400 kr= 40 kr per styck 4,5/60 min x 400 kr= 30 kr per styck 5/60 min x 400 kr= 33,33 kr per styck

För att kunna beräkna administrations- och försäljningsomkostnadspåläggen behö­ ver vi veta hur stor tillverkningskostnaden är. Den summan får vi genom att summe­ ra de övriga kostnadsposterna. Den summan är 85 500 000 kr (dm 20 000 000 kr + dl 40 000 000 kr + dmt 7 500 000 kr* + mo 2 000 000 kr + to 12 000 000 kr + mao 4 000 000 kr). * 750 kr x 10 000 rim 1t ge-

Administrationsomkostnader (ao) Administrationsomkostnader (ao)/ Tillverkningskostnad 3 420 000 kr/85 500 000 kr= 4 % Försäljningsomkostnader (Jo) Försäljningsomkostnader (fo)/ Tillverkningskosmad 1 710 000 kr/85 500 000 kr= 2 %

193

194

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Direkt material (dm) Direkt lön (dl) Direkt maskintid (dmt) Materialomkostnader (mo) Tillverkningsomkostnader (to) Maskin-/Teknikomkostnader (mao) Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader (ao) Försäljningsomkostnader (fo) Självkostnad

Kl 300 400 75 30 120 40 965 38,60 19,30 I 022,90 kr

K2

K3

200 200 56,25 20 60 30 566,25 22,65 11,33 600,23 kr

100 400 62,50 10 120 33,33 725,83 29,03 14,52 769,38 kr

7:

Självkostnaden blir för en styck Kl 1 022,90 kr, för en styck K2 600,23 kr och för en styck K3 769,38 kr. b) Intäkter- Kostnader= Resultat

Intäkter Kl> K2> K3> Summa

800 kr X 20 000 St= 16 000 000 kr 600 kr x 40 000 st= 24 000 000 kr 900 kr x 60 000 st= 54 000 000 kr 94 000 000 kr

Kostnader För att få fram totala kostnader summerar vi samtliga kostnadsposter. De finns i uppgif­ ten. Den summan blir 90 630 000 kr (tvk enligt uppgift a 85 500 000 kr+ ao 3 420 000 kr+ fo 1 710 000 kr). Vi hade även kunnat multiplicera självkostnaden per komponent med produktionsvolymen för att få fram företagets totala kostnader eller, vilket är mer komplicerat, beräknat självkostnaden för hela produktionsvolymen för var och en av de tre komponenterna och sedan lagt ihop summorna.

7:

Resultat> 94 000 000- 90 630 000 = 3 370 000 kr Företaget uppvisar en vinst på 3 370 000 kr c) Försäljningspris- Självkostnad = Resultat Kl > K2> K3>

800 kr- 1 022,90 kr= -222,90 kr 600 kr- 600,23 kr= -0,23 kr 900 kr- 769,38 kr= 130,62 kr

Kl går med 222,90 kr i förlust, K2 med 0,23 kr i förlust och K3 med 130,62 kr i vinst.

7:13 a) Direkt lönekostnad Konceptutveckling Direkt lönekostnad Grafik Direkt lönekostnad Programmering 20 o/o X 25 000 kr Tjänsteomkostnader 1 Tjänsteomkostnader 2 550 kr x 47 tim Tjänsteomkostnader 3 100 kr x 300 steg Tjänstekostnad 2 o/o X 170 000 kr Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader 4 o/o X 170 000 kr Direkt försäljningskostnad Självkostnad

25 000 20 000 30 000 5 000 25 850 30 000 135 850 3 400 6 800 10 000 156 050 kr

7

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Självkostnaden för webbuppdraget blir 156 050kr. 6) Se faktaboken. c) Se faktaboken.

7:14 a) Konserver

kr för en

I

Varupris Varuomkostnad 1 Varuomkostnad 2 Varuomkostnad 3

25 000 2 500 50 000 18 000

100/o X 25 000kr 10kr x 5 000st 120/ox 150 000kr

Kolonialvaror Varupris Varuomkostnad 1 Varuomkostnad 2 Varuomkostnad 3

150/o X 100 000kr 25öre x 30 000min 180/o X 200 000kr

Varukostnad Adm- och fsg-omkostnader Transportkostnad till kundens lager

100 000 15 000 7 500 36 000

254 000

80/o X 254 000kr

20 320 5 000

279320 kr

Självkostnad

Självkostnaden för ordern till Billy's Kontant uppgår till 279 320kr. 6) Se faktaboken. c) Se faktaboken.

ppgif0 000 onent .r mer av de

·inst.

7:15 a) Direkt material i Manuell bearbetning 1



Direkt material i Maskinell bearbetning Direkt material i Manuell bearbetning 2 Direkt lön i Manuell bearbetning 1 Direkt lön i Maskinell bearbetning Direkt lön i Manuell bearbetning 2 Direkt lön i Kvalitetskontroll Materialomkostnader 1 Materialomkostnader 2 Tillverkningsomkostnader 1 Tillverkningsomkostnader 2 Maskin-/Teknikomkostnader Tillverkningsomkostnader 3 Tillverkningsomkostnader 4 Tillverkningsomkostnader 5

50kr X 1 400kg 50/o X 400 000kr* 1serie x 2 500kr 300kr x 200tim 100kr x 100tim 150/o X 12 000kr 75kr x 100högtalarpar 300kr x 40m3

Tillverkningskostnad Adm- och fsg-omkostnader

50/o X 630 800kr

Självkostnad

*Direktmaterial= 120 000 kr+ 80 000 kr+ 200 000 kr= 400 000 kr

Självkostnaden för tillverkningsserien uppgår till 662 340kr. 6) Se falnaboken. c) Se faktaboken.

7:16 Se faktaboken.

120 000 80 000 200 000 20 000 10 000 12 000 5 000 70 000 20 000 2 500 60 000 10 000 1 800 7 500 12 000

630800 31 540 662 340 kr

195

196

KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

Sant

7:1

Självkostnadskalkylering lämpar sig bäst i beslutssituationer med kort tidshorisont

7:2

Det heter självkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv

7:3

De två grundläggande metoderna för självkostnadskalkylering är periodoch orderkalkylering

X

7:4

Divisions-, normal- och ekvivalentmetoden kan sorteras in under rubriken periodkalkylering

X

7:5

I divisionsmetoden fås självkostnaden per styck genom att man dividerar totalkostnaden för en tidsperiod med verksamhetsvolymen för samma period

X

7:6

Normalmetoden heter det för att metoden ger de mest normala ("sanna") produktkostnaderna

7:7 Variationer i sysselsättningen (kapacitetsutnyttjandet) är ett argument för normalmetoden

7:8

Ekvivalenttal anger skillnader i resurskrav mellan kalkylobjekt

7:9

Kostnadsställen kan inte användas vid periodkalkylering

X

• X

7:11 Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade

X

samkostnader

7:12 Direkta kostnader fördelas till kalkylobjekt X

7:14 Påläggsmetoden kan sorteras in under rubriken orderkalkylering

X

7:15 Orsak/verkan, nytta och bärkraft är tre kriterier för omkostnadsfördelning

X

7:16 En påläggssats beräknas principiellt enligt följande: Omkostnader/Fördel-

X X

7:17 Samma kalkylmall kan användas i alla företag



7:18 Vid påläggskalkylering innebär fördelning av omkostnader med kost-

nadsställen vanligtvis mindre utbyggda kalkyler än då kostnadsställen inte används

7:19 Pålägg kan beräknas vid följande verksamhetsvolymer: budgeterad, normal, praktisk och faktisk volym

X

X

7:13 Omkostnader (indirekta kostnader) fördelas till kalkylobjekt

ningsnyckel

• •

X

7:10 Över- och undertäckning av fasta kostnader kan uppkomma när ekvivalentmetoden används

Falskt

X

Kapitel 8

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Lösningar 8:1

a) Total aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym= Aktivitetssats Sekreterarstöd 560 000 kr/1 600 timmar= 350 kr Offerering 60 000 kr/25 offerter= 2 400 kr Kopiering 50 000 kr/200 000 kopior= 0,25 kr Fakturering 32 000 kr/160 uppdrag= 200 kr 2 400 000 kr/4 800 timmar= 500 kr Tjänsteutförande Redovisning 3 840 000 kr/3 200 timmar= 1 200 kr Tjänsteutförande Skatt Tjänsteutförande Deklaration 3 000 000 kr/3 000 timmar= 1 000 kr 2 400 000 kr/1 600 timmar= 1 500 kr Kvalitetssäkring Beräkning av orderkostnaden: Sekreterarstöd Offerering Kopiering Fakturering Tjänsteutförande Redovisning Tjänsteutförande Skatt Tjänsteutförande Deklaration Kvalitetssäkring Rese- och logikostnader Kundorderkostnad

15 timmar x 350 kr 2 000 kopior x 0,25 kr 60 timmar x 500 kr 20 timmar x 1 200 kr 40 timmar x 1 000 kr 10 timmar x 1 500 kr

5 250 kr 2 400 kr 500 kr 200 kr 30 000 kr 24 000 kr 40 000 kr 15 000 kr 20 000 kr 137 350 kr

Kostnaden för kundordern uppgår till 137 350 kr. b) Se faktaboken. Frågan diskuteras på flera ställen i kapitel 8.

8:2

a) Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym= Aktivitetssats Manuell bearbetning Maskinell bearbetning Ordermottagning Produktionsplanering Inköp av material Maskinomställning Kvalitetskontroll

3 812 500 kr/12 500 manuella bearbetningstimmar= 305 kr per timma 2 970 000 kr/5 400 maskinella bearbetningstimmar= 550 kr per timma 45 000 kr/75 mottagna order= 600 kr per ordermottagning 187 500 kr/375 produktionsplaneringstimmar= 500 kr per timma 52 500 kr/75 inköp av material= 700 kr per inköp av material 90 000 kr/300 maskinomställningstimmar= 300 kr per timma 337 500 kr/75 kvalitetskontroller= 4 500 kr per kvalitets­ kontroll

198

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

Kundleverans Produktutformning Problemlösning Kundbesök

120 000 kr/3 000 kundleveransmil = 40 kr per kundleverans­ mil 150 000 kr/300 produktutformningstimmar = 500 kr per timma 200 000 kr/400 problemlösningstimmar = 500 kr per timma 160 000 kr/200 kundbesökstimmar = 800 kr per timma

Beräkning av lönsamheten (resultatet) per kund: + Försäljning

KundA 9 800 000 kr

KundB 8 000 000 kr

KundC 5 100 000 kr

Enhetsnivå -Direkt material -Manuell bearbetning -Maskinell bearbetning

7 800 000 kr 305 000 kr 220 000 kr

6 250 000 kr 396 500 kr 192 500 kr

4 500 000 kr 152 500 kr 55 000 kr

Kundordernivå -Ordermottagning -Produktionsplanering -Inköp av material -Maskinomställning -Kvalitetskontroll -Kundleverans

9 000 kr 37 500 kr 10 500 kr 21 000 kr 67 500 kr 12 000 kr

6 000 kr 20 000 kr 7 000 kr 12 000 kr 45 000 kr 2 000 kr

3 000 kr 17 500 kr 3 500 kr 10 500 kr 22 500 kr 400 kr

6 000 kr 2 500 kr 17 600 kr 1 291 400kr 13,18 %

12 500 kr 10 000 kr 0 kr 1 046500kr 13,08 %

5 000 kr 15 000 kr 32 000 kr 283100kr 5,55 %

Kundnivå -Produktutformning - Problemlösning -Kundbesök = Kundlönsamhet Marginal

Aktivitetskostnaderna är beräknade enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitets­ sats Marginalerna är beräknade enligt följande: Kundlönsamhet/Försäljning Resultatet för Kund A uppgår till 1 291 400 kr, för Kund B till 1 046 500 kr och för Kund C till 283 100 kr. Marginalen för Kund A uppgår till 13,18 %, för Kund B till 13,08 % och för Kund C till 5,55 %. b) ABC-information har många användningsområden. Den kan exempelvis användas i samband med aktivitets- och processförbättringsarbete (se vidare kapitel 24 i faktaboken om processtyrning) och aktivitetskostnadsreducering och vid kundmixbeslut (t ex om vissa kunder ska avvecklas). Aktivitetsinformation kan även användas vid benchmarking (se vidare kapitel 25 i faktaboken). Andra användningsområden är vid beslut om för­ ändrad prissättning och ändringar i kunderbjudanden. Ett ytterligare användnings­ område för aktivitetsinformation är studier av effekterna vid ändringar i kostnadsdriv­ arvolymer, aktivitetskostnader och/eller aktivitetssatser.

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

:rans-

�r nma

:)0 kr )0 kr )0 kr )0

kr

)0 kr )0 kr 10 kr 10 kr 10 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Okr 5% :ets-

för till i ken om ing lS

or­ gs­ "IV-

8:3

a)

Rock&Pop 5 000 000 kr

Blues 1 562 500 kr

Country 937 500 kr

3 600 000 kr 1400 000kr

1 125 000 kr 4 37 500kr

675 000 kr 262500kr

Ordernivå - Orderhantering telefonbeställning - Orderhantering Internetbeställning - Orderframtagning = Ordernivåresultat

23 500 kr 40 500 kr 200 000 kr 1 136000kr

23 500 kr 3 375 kr 93 750 kr 316875 kr

14 100 kr 2 025 kr 75 000 kr 111 375kr

Varugruppsnivå - Inköp av CD-skivor - Mottagning av inköpta CD-skivor - Lagring av CD-skivor - Radioreklam per varugrupp = Varugruppsresultat

4 800 kr 10 800 kr 120 000 kr 50 000 kr 950 400kr

9 600 kr 21 600 kr 37 500 kr 15 000 kr 233 175kr

14 400 kr 32 400 kr 22 500 kr 10 000 kr 920 75kr

+ Försäljning Enhetsnivå - Kostnad för sålda CD-skivor = Bruttoresultat

=

Totalt varugruppsresultat

Företagsnivå - Internetunderhåll - Tidningsannonsering - Administration = Resultat

t

1275 650kr 451 000 kr 50 000 kr 700 000 kr 74 650kr

Aktivitetskostnaderna är beräknade enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitets­ sats b) Ett enkelt tillvägagångssätt för att närmare studera kostnaden per CD-skiva är att göra det på aktivitetsnivå. I detta avseende kan kostnaden per CD-skiva per varugrupp och aktivitet beräknas. I nedanstående sammanställning har aktivitetskostnaden per varu­ grupp dividerats med såld volym per varugrupp. I fallet med orderhantering kan den be­ räkningen inte göras då uppgifter om hur volymen fördelar sig mellan de två slagen av orderhanteringsaktiviteter inte framgår. Dessa båda aktiviteter har därför slagits samman vid beräkningen. Orderhantering telefon- och Internet beställning Orderframtagning Inköp av CD-skivor Mottagning av inköpta CD-skivor Lagring av CD-skivor Radioreklam per varugrupp

Rock&Pop 1,60 kr 5 kr 0,12 kr 0,27 kr 3 kr 1,25 kr

Blues 2,15 kr 7,50 kr 0,77 kr 1,73 kr 3 kr 1,20 kr

Country 2,15 kr 10 kr 1,92 kr 4,32 kr 3 kr 1,33 kr

Ägarnas känsla av att kostnaden per CD-skiva och aktivitet varierar mellan de tre varu­ grupperna visar sig i flera fall stämma. I ett nästa steg kan ägarna närmare studera orsa­ kerna till kostnadsskillnaderna. Ett möjligt utfall av det steget kan bli insatser som fokuserar på att minska aktivitetskonsumtionen per varugrupperna för att därigenom reducera kostnaden per CD-skiva. Det tycks finnas potential till det främst beträffande

199

200

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

aktiviteterna Orderframtagning, Inköp av CD-skivor och Mottagning av inköpta CDskivor.

8:4

a)

+ Intäkter

Produktkalkylering Strategi 7 142 400kr 3 128 000kr

Organisationsutveckling 6 834 300kr

Enhetsnivå - Uppdragsutförande

547 400kr

1 388 800kr

1 449 700kr

Uppdragsnivå - Uppdragsplanering - Kvalitetssäkring

32 400kr 36 000kr

252 000kr 210 000kr

270 000kr 150 000kr

5 600kr 4 000kr 2 502 600kr

5 600kr 48 000kr 5 238 000kr

5 600kr 36 000kr 4923 000kr

Tjänstenivå - Tjänsteutveckling - Kompetensutveckling = Tjänsteresultat

Aktivicetskostnaderna har beräknats enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitetssats Resultatet för Produktkalkylering uppgår till 2 502 600kr, för Strategi till 5 238 000kr och för Organisationsutveckling till 4 923 000kr.

6)

+ Intäkter

Management 17 104 700kr

Redovisning IT 7 750 600kr 10 992 750kr

Enhetsnivå - Uppdragsutförande

3 385 900kr

2 536 450kr

2 200 800kr

Uppdragsnivå - Uppdragsplanering - Kvalitetssäkring

554 400kr 396 000kr

342 000kr 660 000kr

103 500kr 150 000kr

16 800kr 88 000kr

16 800kr 211 500kr

16 800kr 33 000kr

43 200kr 12 620400kr

20 800kr 3963 050kr

23 200kr 8465450kr

Tjänstenivå - Tjänsteutveckling - Kompetensutveckling Tjänstegruppsnivå - Metodutveckling = Tjänstegruppsresultat

Aktivitetskostnaderna har beräknats enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitetssats Aktivitetskostnaderna per tjänst har på enhets-, uppdrags- och tjänstenivå summerats per tjänsteområde Resultatet för management uppgår till 12 620 400kr, för Redovisning till 3 963 050kr och för IT till 8 465 450kr.

8:�

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

:D-

I

ng



c) Intäkter - Kostnader = Resultat Intäkter Management Redovisning

IT

:tskr

Kostnader Enhetsnivå Uppdragsutförande

8 123 150 kr

Uppdragsnivå Uppdragsplanering Kvalitetssäkring

999 900 kr 1 206 000 kr

Tjänstenivå Tjänsteutveckling Kompetensutveckling

• •

17 104 700 kr 7 750 600 kr 10 992 750 kr

Tjänstegruppsnivå Metodutveckling Kundnivå Försäljning Företagsnivå Administration Företagsledning Årsresultat

= + 35 848 050 kr

50 400 kr 332 500 kr 87 200 kr 408 800 kr 3 000 000 kr 4 000 000 kr

= - 18 207 950 kr 17640100 kr

Företagets årsresultat uppgår till 17 640 100 kr.

8:5

tsltS kr

--

-

a) lnköpspris (förlagspris) Porto Webb Inköp av böcker Lagring Fakturering Paketering Annonsering Mässutställning Kundbesök Administration Total självkostnad

1 200 St X 350 kr

420 000 kr 36 000 kr 2 webbsidor x 1 700 kr 3 400 kr 24 inköp X 75 kr 1 800 kr 4 896 kr 2 040 kilo X 2,40 kr 1 200 fakturor x 20 kr 24 000 kr 400 paketeringsminuter x 6,75 kr 2 700 kr 144 kr per boktitel 144 kr 135 kr per boktitel 135 kr 1 200 St X 435 kr X 0,25 o/o 1 305 kr 13 433 kr 38 380 kr* X 35 o/o 507813 kr

*Summan av ovanstående aktivitetskostnader (exkl inköpspris och porto)

Självkostnad per såld bok uppgår till 507 813 kr/1 200 st = 423, 18 kr b) Se faktaboken.

201

202

KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC)

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 8:1

ABC-kalkylen ger alltid mer rättvisande produktkostnader än påläggsmetoden

8:2

Med ABC-kalkylen produceras s k undantagsinformation

8:3

En aktivitet utgörs av en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment

8:4

Aktivitetshierarkier byggs upp med utgångspunkt i hur kostnadskrävande företagets aktiviteter är

8:5

Manuell bearbetning är ett exempel på en aktivitet på enhetsnivå

8:6 En kostnadsdrivare används som en fördelningsnyckel vid fördelning av aktivitetskostnader till kalkylobjekt

8:7

Kostnadsdrivare kan vara av fyra slag: transaktionsrelaterade, tidsrelaterade, intensitetsrelaterade och komplexitetsrelaterade

8:8

Det förekommer inga direkta kostnader i ABC-kalkylen

8:9

Faktisk aktivitetsvolym används vid beräkning av aktivitetssatser

8:10 Tillgänglig aktivitetskapacitet = Utnyttjad aktivitetskapacitet + Outnyttjad aktivitetskapacitet 8:11 ABC-kalkylen är en resursutnyttjandemodell 8:12 Tidsekvationer kan användas för att förenkla det praktiska kalkylarbetet 8:13 Vid aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering inkluderas företagets samtliga kostnader i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå

Sant

• • • • • • •

Falskt

• • •

• • •

Kapitel 9

Bidragskalkylering Lösningar 9:1

a) Totala rörliga kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolymen för samma period = = Rörlig särkostnad per styck Verksamhetsvolymen för perioden uppgår till: 5 000 + 7 000 +12 000 + 24 000= 48 000 1 200 000 kr/48 000 st= 25 kr Den rörliga särkostnaden per tillverkad och såld dörrknopp uppgick till 25 kr. b) Rörlig särkostnad per styck x Verksamhetsvolym=Total rörlig särkostnad Rund Kvart Rekt Romb

25 kr x 5 000 st= 125 000 kr 25 kr x 7 000 st=175 000 kr 25 kr x 12 000 st= 300 000 kr 25 kr x 24 000 st=600 000 kr

Den totala rörliga särkostnaden för Rund uppgick till125 000 kr, för Kvart till175 000 kr, för Rekt till 300 000 kr och för Romb till 600 000 kr. c) Försäljningspris per styck x Verksamhetsvolym=Total intäkt Rund Kvart Rekt Romb

75 kr x 5 000 st= 375 000 kr 20 kr X 7 000 St= 140 000 kr 90 kr X 12 000 St= 1 080 000 kr 70 kr x 24 000 st=1 680 000 kr

Den totala intäkten för Rund uppgick till 375 000 kr, för Kvart till140 000 kr, för Rekc till1 080 000 kr och för Romb till1 680 000 kr. d) Total intäkt- Total rörlig särkostnad=Totalt täckningsbidrag Rund Kvart Rekt Romb

375 000 kr- 125 000 kr= 250 000 kr 140 000 kr-175 000 kr= - 35 000 kr 1 080 000 kr- 300 000 kr= 780 000 kr 1 680 000 kr-600 000 kr=1 080 000 kr

Det totala täckningsbidraget för Rund uppgick till 250 000 kr, för Kvart till-35 000 kr, för Rekt till 780 000 kr och för Romb till1 080 000 kr. e) Försäljningspris per styck- Rörlig särkostnad per styck=Täckningsbidrag per styck Rund Kvart Rekt Romb

75 kr- 25 kr= 50 kr 20 kr- 25 kr= -5 kr 90 kr-25 kr= 65 kr 70 kr- 25 kr= 45 kr

Täckningsbidraget för en styck Rund uppgick till 50 kr, för Kvart till-5 kr, för Rekt till 65 kr och för Romb till 45 kr.

204

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

f) T äckningsbidrag/Särintäkt= Täckningsgrad Rund Kvart Rekt Romb

SO kr/75 kr= -5 kr/20 kr= 65 kr/90 kr= 45 kr/70 kr =

66,7 % -25,0 % 72,2 % 64,3 %

Täckningsgraden för Rund uppgick till 66,7 %, för Kvart till -25 %, för Rekt till 72,2 % och för Romb till 64,3 %. Täckningsgraden anger hur många procent av försäljningspriset som utgörs av täck­ ningsbidraget. g) Totalt täckningsbidrag- Samkostnader= Resultat Totala intäkter - Totala rörliga särkostnader - Samkostnader= Resultat

Totalt täckningsbidrag 375 000 kr - 125 000 kr= Rund 250 000 kr -35 000 kr Kvart 140 000 kr- 175 000 kr= Rekt 1 080 000 kr- 300 000 kr= 780 000 kr Romb 1 680 000 kr- 600 000 kr= 1 080 000 kr Totalt täckningbidrag 2 075 000kr Samkostnaderna uppgick under verksamhetsåret till 2 000 000 kr. 2 075 000 kr - 2 000 000 kr= 75 000 kr Resultatet uppgick till 75 000 kr. h)

Rund Kvart Rekt Romb Totalt 375 000 Särintäkter 140 000 108 0000 1 680 000 3 275 000 Rörliga särkostnader -125 000 -175 000 -300 000 -600 000 -1 200 000 Täckningsbidrag 250 000 -35 000 780 000 I 080 000 2 075 000 Samkostnader -2 000 000 Resultat 75 000 kr

i) Reklamkostnaden utgör en fast särkostnad för Rekt och ska därför endast belasta den. Kostnaden läggs in på en särskild rad i kalkylen.

Rund Kvart Rekt Romb Totalt Särintäkter 140 000 1 080 000 1 680 000 3 275 000 375 000 Rörliga särkostnader -125 000 -175 000 -300 000 -600 000 -1 200 000 Fasta särkostnader 0 0 -25 000 0 -25 000 250 000 -35 000 Täckningsbidrag 755 000 I 080 000 2 050 000 Samkostnader -2 000 000 Resultat 50 000 kr Det totala täckningsbidraget för Rund, Kvart och Romb hade uppgått till samma be­ lopp som tidigare. Däremot hade täckningsbidraget för Rekt varit 25 000 kr lägre, d v s uppgått till 755 000 kr. Företagets totala täckningsbidrag hade uppgått till 2 050 000 kr och resultatet till 50 000 kr. j) Eftersom man kan sälja allt som produceras ska företaget välja den av dörrknopparna som maximerar resultatet. Frågan är då vilken av dörrknopparna som ska väljas? Själv­ klart ska den som ger störst totalt täckningsbidrag väljas. Vi behöver därför beräkna det totala täckningsbidrag som kan erhållas för de fyra slagen av dörrknoppar.

9:

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Täckningsbidrag per styck x Verksamhetsvolym = Totale täckningsbidrag Rund Kvart Rekt Romb

50 kr x 48 000 st= 2 400 000 kr -5 kr x 48 000 st= -240 000 kr 65 kr x 48 000 st=3 120 000 kr 45 kr X 48 000 St= 2 160 000 kr

Företaget ska för att maximera sitt resultat satsa på att tillverka och sälja Rekt. Det totala täckningsbidraget blir då 3 120 000 kr och företagets resultat blir 3 120 000 - 2 000 000 kr= 1 120 000 kr. 9:2

a) För att kunna upprätta kalkylen behöver vi beräkna den totala särintäkten per tjänst och den totala rörliga kostnaden per tjänst och kostnadsställe. Total särintäkt per tjänst Försäljningspris per styck x Verksamhetsvolym= Total särintäkt lmse 250 kr x 15 000 tim= 3 750 000 kr Vimse 400 kr x 10 000 tim = 4 000 000 kr Spindel 700 kr x 5 000 tim= 3 500 000 kr Totala rörliga särkostnader per tjänst och kostnadsställe Totala rörliga särkostnader/Verksamhetsvolym = Rörlig särkostnad per styck Den totala rörliga särkostnaden per kostnadsställe finns i uppgiften. Den totala verk­ samhetsvolymen uppgår till 15 000 tim + 10 000 tim + 5 000 tim= 30 000 tim. Rörlig särkostnad per timme och kostnadsställe beräknas enligt följande: Ajax 3 000 000 kr= 100 kr 30 000 tim

Betis 1 200 000 kr= 40 kr 30 000 tim

Celtic 1 800 000 kr= 60 kr 30 000 tim

Den totala rörliga särkostnaden per tjänst (och kostnadsställe) beräknas enligt följande: Rörlig särkostnad per styck x Verksamhetsvolym=Totala rörliga särkostnader Ajax lmse Vimse Spindel

100 kr x 15 000 tim= 1 500 000 kr 100 kr x 10 000 tim = 1 000 000 kr 500 000 kr 100 kr X 5 000 tim=

Betis 40 kr X 15 000 tim=600 000 kr lmse Vimse 40 kr x 10 000 tim = 400 000 kr Spindel 40 kr x 5 000 tim=200 000 kr Celtic 60 kr x 15 000 tim = 900 000 kr lmse V imse 60 kr x 10 000 tim = 600 000 kr Spindel 60 kr X 5 000 tim = 300 000 kr

205

206

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Kalkylen kan nu ställas samman: lmse 3 750 000

Vimse 4 000 000

Spindel 3 500 000

Totalt 11 250 000

Rörliga särkostnader per kostnadsställe: Ajax -1 500 000 -1 000 000 Betis -400 000 -600 000 Celtic -900 000 -600 000 = Täckningsbidrag 750 000 2 000 000

-500 000 -200 000 -300 000 2 500 000

-3 000 000 -1 200 000 -1 800 000 5 250 000

Särintäkt

Samkostnader per kostnadsställe: Ajax Betis Celtic = Resultat

b) Särintäkter Rörliga särkostnader Täckningsbidrag Samkostnader Resultat 9:3

lmse 3 750 000 -3 000 000 750 000

-800 000 -2 000 000 -500 000 I 950 000 kr Vimse 4 000 000 -2 000 000 2 000 000

Spindel 3 500 000 -1 000 000 2 500 000

Totalt 11 250 000 -6 000 000 5 250 000 -3 300 000 I 950 000 kr

a) 1. Dividera ekvivalentvolymen per kaffesort med den totala ekvivalentvolymen. Då fås de andelar av de rörliga kostnaderna som kaffesorterna ska belastas med. 2. De beräknade andelarna multipliceras sedan med de rörliga kostnaderna. Då erhålls varje kaffesorts andel av de rörliga kostnaderna. Den totala ekvivalentvolymen uppgår till 2 280 + 2 250 + 900= 5 430 koppar. Cappuccino Latte Espresso

(2 280 koppar/5 430 koppar) x 30 000 kr= 12 596,69 kr (2 250 koppar/5 430 koppar) x 30 000 kr= 12 430,94 kr (900 koppar/5 430 koppar) x 30 000 kr= 4 972,38 kr

För att få fram den rörliga särkostnaden för en kopp av de tre kaffesorterna divideras de erhållna siffrorna med försäljningsvolymen. Cappuccino Latte Espresso

12 596,69 kr/1 900 koppar = 6,63 kr 12 430,94 kr/1 500 koppar= 8,29 kr 4 972,38 kr/900 koppar= 5,52 kr

Den rörliga särkostnaden för en kopp cappuccino uppgår till 6,63 kr, för en kopp latte till 8,29 kr och för en kopp espresso till 5,52 kr. b) Försäljningspris (särintäkt) per styck- Rörlig särkostnad per styck= Täckningsbidrag Cappuccino Latte Espresso

19 kr- 6,63 kr= 12,37 kr 19 kr- 8,29 kr= 10,71 kr 16 kr-5,52 kr= 10,48 kr

Täckningsbidraget för en kopp cappuccino uppgår till 12,37 kr, för en kopp latte till 10,71 kr och för en kopp espresso till 10,48 kr.

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

c) Täckningsbidrag per styck x Volym= Totalt täckningsbidrag Försäljningspris per styck x Volym - Rörlig särkostnad per styck x Volym= Totalt täck­ ningsbidrag Cappuccino Latte Espresso

12,37 kr x 1 900 koppar= 23 503 kr 10,71 kr x 1 500 koppar= 16 065 kr 10,48 kr x 900 koppar= 9 432 kr

Det totala täckningsbidraget för cappuccino uppgår till 23 503 kr, för latte till 16 065 kr och för espresso till 9 432 kr (avrundade siffror). d) Täckningsbidrag/Försäljningspris= Täckningsgrad Cappuccino Latte Espresso

12,37 kr/19 kr= 65,1 % 10,71 kr/19 kr= 56,4 % 10,48 kr/16 kr= 65,5 %

Täckningsgraden uppgår till 65,1 % för cappuccino, till 56,4 % för latte och till 65,5 % för espresso. e) Samtliga nödvändiga uppgifter förutom totala särintäkter finns. De beräknas enligt föl­ jande: Försäljningspris per styck x Volym= Total särintäkt Cappuccino Latte Espresso

19 kr x 1 900 koppar= 36 100 kr 19 kr x 1 500 koppar= 28 500 kr 16 kr x 900 koppar= 14 400 kr

Särintäkter Rörliga särkostnader = Täckningsbidrag Samkostnader = Resultat

Cappuccino 36 100 -12 596,69 23 503,31

Latte 28 500 -12 430,94 16069,06

Espresso 14 400 -4 972,38 9427,62

Totalt 79 000 -30 000 49000 -100 000 -51 000 kr

f) Företaget uppvisar en förlust på hela 51 000 kr för perioden. Samtliga tre kaffesorter visar visserligen positiva täckningsbidrag, men de är inte tillräckligt stora för att sam­ mantaget täcka samkostnaderna och bidra till vinst. 9:4

30 000 kr

a) Särintäkt

Rörliga särkostnader: Lönekostnad Fasta särkostnader: Diverse material Specialtryck Resekostnader Täckningsbidrag

40 timmar x 350 kr

-14 000 kr -5 000 kr -7 500 kr -2 500 kr 1 000 kr

Täckningsbidraget för uppdraget beräknas uppgå till 1 000 kr. b) Det finns inte tillräckligt med information i uppgiften för att frågan ska kunna besva­ ras. Visserligen är täckningsbidraget positivt, men vi vet inte om det är tillräckligt stort. Täckningsbidraget ska bidra till täckandet av företagets samkostnader och ge vinst.

207

208

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

9:5

Samtliga kostnader för huvudkontoret är i situationen att betrakta som samkostnader. De ska därför inte direkt belasta butikerna. Däremot bör butikernas täckningsbidrag täcka dem och bidra till företagets vinst.

Ystad

Skanijr

Malmö

Totalt

1 500 000

500 000

5 000 000

7 000 000

-1 200 000 -30 000

-350 000 -10 000

-2 700 000 -100 000

-4 250 000 -140 000

270 000

140 000

2 200 000

2 610 000

Hyreskostnad Lönekostnad Avskrivning och ränta Övriga kostnader

-75 000 -600 000 -27 000 -50 000

-60 000 -460 000 -15 000 -40 000

-200 000 -1 400 000 -75 000 -100 000

-335 000 -2 460 000 -117 000 -190 000

Täckningsbidrag 2

-482 000

-435 000

425 000

-492 000

Försäljning (särintäkt)

Rörliga särkostnader: Kostnad för sålda varor Försäljningsprovision

Täckningsbidrag 1 Fasta särkostnader:

Samkostnader (huvudkontorets kostnader): Hyreskostnad kontor Hyreskostnad lagerlokal Lönekostnader Avskrivning och ränta Övriga kostnader

-25 000 -100 000 -1 700 000 -55 000 -100 000

Resultat

-2 472 000 kr

Företagets ägare hickar nog till när han ser kalkylen. Endast Malmöbutiken uppvisar ett positivt täckningsbidrag. Men vad hjälper det när de två andra butikerna går så dåligt. Före­ taget uppvisar för perioden en förlust på hela 2 472 000 kr. Ägaren måste ta tag i saken omedelbart. Ytterligare ett år med ett så dåligt resultat kan riskera företagets överlevnad.

9:6

a) Särintäkt (försäljning)

1 000 kr x 2 000 stolar

2 000 000 kr

450 kr x 2 000 stolar 275 kr x 1,5 tim x 2 000 stolar 30 kr x 2 000 stolar

-900 000 kr -825 000 kr -60 000 kr

Rörliga särkostnader: Material Löner Emballage

Täckningsbidrag 1

215 000 kr

Fasta särkostnader: Arvode till specialmaskinist Specialverktyg Transport

-25 000 kr -5 000 kr -5 000 kr

Täckningsbidrag 2

180 000 kr

b) Täckningsbidrag/Särintäkt (Försäljning) = Täckningsgrad 180 000 kr/2 000 000 kr = 9 % Nej, företaget bör inte ta uppdraget eftersom täckningsgraden endast uppgår till 9 %.

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

De em

I

Särintäkter

Mini 1 500 000

Lagom 4 400 000

Enorm 3 600 000

Totalt 9 500 000

Rörliga särkostnader: Material Produktion 1 Material Produktion 2 Material Produktion 3 Löner Produktion 1 Löner Produktion 2 Löner Produktion 3 = Täckningsbidrag 1

-100 000 -125 000 -25 000 -200 000 -100 000 -100 000 850 000

-350 000 -250 000 -100 000 -450 000 -300 000 -200 000 2 750 000

-300 000 -240 000 -120 000 -300 000 -210 000 -150 000 2 280 000

-750 000 -615 000 -245 000 -950 000 -610 000 -450 000 5 880 000

-5 000 -10 000 -2 000 833 000

-4 000 -8 000 -3 500 2 734500

-6 000 -12 000 -4 000 2 258 000

-15 000 -30 000 -9 500 5 825 500

9:7

Fasta särkostnader: Produktion 1 Produktion 2 Produktion 3 = Täckningsbidrag 2 Samkostnader i produktionen: Produktion 1 Produktion 2 Produktion 3 Samkostnader övrigt = Resultat tt !-

n

I

-27 000 -33 000 -50 000 -3 000 000 2 715 500 kr

För att få fram särintäkten per slag av penna har försäljningspriset per styck multiplicerats med volymen. Totala särkostnader per slag av penna och kostnadsställe (och kostnadsslag) får man genom att multiplicera styckkostnaden med volymen. 9:8

Kabinväskor Riggsäckar Ryggstor Kabinliten Kabimtor Ryggliten 1 700 000 3 000 000 2 200 000 2 000 000 Särintäkter -1 700 000 -1 000 000 -1 300 000 -1 000 000 Rörliga särkostnader 700 000 700 000 1 200 000 Täckningsbidrag 1 1 300 000 -200 000 -100 000 -175 000 -200 000 Fasta särkostnader 1 100 000 1 025 000 600 000 500 000 Täckningsbidrag 2 = 1 100 000 = 2 125 000 Summa TB 2 per produktgrupp -200 000 -300 000 Produktgruppssärkostnader 1 825 000 900 000 Täckningsbidrag 3 = 2 725 000 Summa TB 3 för båda produktgrupperna -2 000 000 Övriga kostnader (samkostnader) 725 000 kr Resultat

209

210

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

9:9

Management

a) Särintäkter*

Rörliga särkostnader: Bonus** Täckningsbidrag 1

Strategi 8 400 000 -1 008 000 7 392 000

Marknad

Reklam 9 000 000

Survey 3 280 000

-921 600 -1 080 000 6758400 7 920 000

-393 600 2 886400

Förändring 7 680 000

Fasta särkostnader: Löner -5 100 000 -3 400 000 -4 200 000 -2 400 000 -55 000 Utbildning -75 000 -85 000 -90 000 Diverse material -400 000 -72 000 -82 000 -200 000 -100 000 -85 000 Övrigt -145 000 -112 000 3 100 000 119400 2 025 000 3 111400 Täckningsbidrag 2 = 3 219 400 Summa TB 2 per slag av tjänstegrupp = 5 136 400 -300 000 Särkostnader per tjänstegrupp -420 000 4716 400 2 919400 Täckningsbidrag 3 = 7 635 800 Summa TB 3 per tjänstegrupp -5 200 000 Övriga kostnader (samkostnader) 2435 800 kr Resultat * Antal debiterade konsulctimmar x konsultarvode ** Särincäkt (fakturerat belopp) x 12 %

6) Ja, företaget ser ju inte ut att gå särskilt dåligt. Man uppvisar en vinst på 2 435 800 kr. Ingen konsulttjänst går heller back. Men tydligen är det så att resultatet för året är lägre än vad man är van vid i företaget. Några tänkbara förklaringar till det lägre resultatet kan vara att antalet debiterade konsulttimmar sjunkit (den s k beläggningsgraden), att man inte kunnat ta ut det konsultarvode man lyckats med tidigare och att kostnaderna stigit. På företaget får man nu sätta sig ner och gå igenom kalkylen post för post för att finna orsakerna till den sjunkande vinsten och för att finna ut en strategi för att förbättra den. Kanske ska man försöka att sälja mer konsulttimmar av de vinstrikaste tjänsterna och försöka dra ner på de mindre vinstrika. Ett annat alternativ kan vara att reducera kostna­ derna. Att både öka intäkterna och minska kostnaderna är naturligtvis även det ett alter­ nativ.

9:10 a) Särintäkter Rörliga butikssärkostnader Täckningsbidrag 1 Fasta butikssärkostnader Täckningsbidrag 2 Summa TB 2 per butik Särkostnader per stad Täckningsbidrag 3 Summa TB 3 per stad Övriga kostnader Resultat

Göteborg Stockholm Söder Solna Linne Majorna 1 650 kkr 3 300 kkr 6 600 kkr 3 300 kkr -2 000 kkr -4 000 kkr -2 000 kkr -1 000 kkr 1 300kkr 650kkr 2 600kkr 1 300kkr -900 kkr -1 700 kkr -700 kkr -800 kkr 400kkr 500kkr -50kkr 900kkr = 1 400 kkr = 350 kkr -300 kkr -400 kkr 1 100kkr -50kkr = 1 050 kkr -330 kkr 120kkr

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Kalkylen visar att företaget i alternativet vänder förlusten på närmare en miljon kronor till en vinst på 720 kkr. Däremot klarar butiken i Solna fortfarande inte att bära sina särkostnader (TB 2). Inte heller Stockholm klarar av att uppvisa ett positivt täckningsbi­ drag (TB 3). Det är tack vare Göteborgsverksamhetens siffror som företaget kan uppvisa ett positivt resultat. Sålunda, om de ändrade förutsättningar som man prövat i kalkylen kan realiseras i verkligheten, förbättras företagets resultat (och Göteborgsverksarnhetens siffror ) men Stockholmsverksamheten utgör fortfarande ett problem. b) Särintäkter Rörliga butikssärkostnader Täckningsbidrag I Fasta butikssärkostnader Täckningsbidrag2 Summa TB 2per butik Särkostnader _e_er stad Täckningsbidrag 3 Summa TB 3 per stad Övriga kostnader Resultat

Göteborg Stockholm Majorna Linne Söder Solna 3 120kkr 1 560kkr 3 120kkr 6 240kkr -1 040kkr -2 080kkr -4 160kkr -2 080kkr I 040kkr 2 080kkr 520kkr I 040kkr -600kkr -750kkr -800kkr -1 650kkr 240kkr 430kkr 290kkr -80kkr = 720kkr = 160kkr -525kkr -425kkr 195 kkr -265 kkr = -70kkr -450kkr -520kkr

Kalkylen visar att man i alternativet reducerar företagets förlust till drygt en halv miljon kronor. Butiken i Solna klarar fortfarande inte att bära sina särkostnader (TB 2). Inte heller Stockholm klarar av att uppvisa ett positivt täckningsbidrag (TB 3). Fortfarande utgör Stockholmsverksamheten ett problem. c)

Diskussionsuppgift

d) Diskussionsuppgift

211

212

KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

Sant

• •

Falskt

9:1

Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning

9:2

Särintäkter - Samkostnader=Täckningsbidrag

9:3

Totalt täckningsbidrag - Samkostnader= Resultat

9:4

Företagets totala täckningsbidrag ska täcka samkostnaderna och ge vinst

9:5

Särkostnader är alltid rörliga kostnader

9:6

Samkostnader är alltid fasta kostnader

X

9:7

Det är alltid lönsamt på såväl kort som lång sikt att producera vid ett positivt täckningsbidrag

X

9:8

Täckningsbidrag/Särintäkt = Täckningsgrad

X

9:9

Täckningsgraden anger hur många procent av särintäkten som täckningsbidraget utgör

X

9:10 Två grundläggande metoder för bidragskalkylering är period- och order-

kalkylering

X

X

9:11 Man skiljer vanligen mellan två metoder för periodkalkylering, nämligen

divisions- och normalmetoden

• •



9:12 Vid divisionsmetoden gäller följande:Totala rörliga kostnader för en tids-

periodNerksamhetsvolym= Rörlig särkostnad per styck

X

9:13 Divisionsmetoden kan inte användas om fasta särkostnader förekommer 9:14 Divisionsmetoden med uppdelning på kostnadsställen kan användas för

X

9:15 Ekvivalentmetoden kan användas när kalkylobjekten inte orsakar kostna-

X

9:16 Verksamhetsvolym x Ekvivalenttal= Ekvivalentvolym

X

kostnadskontroll

der i lika proportioner

9:17 Ekvivalentmetoden kan inte användas med uppdelning på kostnads-

X

9:18 Ekvivalentmetoden kan inte användas då fasta särkostnader förekommer

X

ställen



9:19 Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader= Resultat 9:20 Bidragskalkylering kan inkludera fördelning av rörliga samkostnader

X

9:21 En bidragskalkyl med flera täckningsbidragsnivåer kallas stegkalkyl

X

9:22 I en stegkalkyl identifieras samkostnader på olika nivåer och beräknas

täckningsbidrag på varje nivå

9:23 En stegkalkyl har fler användningsområden än en enkel bidragskalkyl



X

KapitellO

Kalkyler för särskilda beslut Lösningar 10:1 a) Nej, kalkyluppställningen står inte i överensstämmelse med principen. Endast fram­ tida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är beslutsrele­ vanta. Samtliga kostnadsposter förutom skötsel, bla rengöring under arrangemanget, är beslutsrelevanta. Notera att kostnaden för toalettpapper och pappershanddukar för Lev 1 och Lev 2 uppgår till samma belopp, d v s posten skiljer sig inte åt mellan hand­ lingsalternativen, men posterna skiljer sig åt från kostnaden för samma post för Lev 3. Det gör att posten är beslutsrelevant. För att en post inte ska anses vara beslutsrelevant måste den i detta avseende uppgå till samma belopp för samtliga handlingsalternativ, d v s för samtliga tre leverantörer. b) Hyra Transport till och från konsertplatsen Toalettpapper och pappershanddukar

Summa

Lev I 6 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 9000kr

Lev2 5 000 kr 2 500 kr 1 000 kr 8 500kr

Lev3 7 000 kr 1 000 kr 1 500 kr 9500kr

c) Konsertfixarna bör anlita leverantör 2 då denne erbjuder lägst kostnad.

10:2 a) Nej, kalkyluppställningen står inte i överensstämmelse med principen. Endast fram­ tida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är beslutsrele­ vanta. Det finns två kostnadsposter som inte skiljer sig åt mellan handlingsalternativen, nämligen kostnader för reklamskylt och för rörliga omkostnader.

b) Försäljning Glassmassa Lön Fasta omkostnader

Resultat

10:3 a) Reparation Köpa piano Strängar och stämr1_i!1g

Summa

Glass I 15 000 kr -5 000 kr -3 000 kr -500 kr 6 500kr

Glass 2 20 000 kr -6 000 kr -3 500 kr -700 kr 9800kr

Behålla det gamla Köpa nytt 0 kr 2 000 kr 700 kr 2 700kr 4 000kr

3 000 kr 0 kr 1 000 kr

b) Samtliga kostnadsposter är framtida poster som skiljer sig åt mellan handlingsalterna­ tiven. De 5 000 kr som Jerry Lee lagt ut på sitt gamla fina piano är inte relevanta i sam­ manhanget. Kostnadsposten utgör en s k ej återvinningsbar kostnad ("sunk cost"), en kostnad relaterad till ett tidigare beslut. Kostnaden är inte påverkbar oavsett handlings­ alternativ. De 5 000 kr är borta en gång för alltid. Däremot, om Jerry Lee i handlings­ alternativet att köpa Johnny Kontants brors piano inkluderat att sälja sitt gamla piano, hade det belopp han fått för pianot utgjort en beslutsrelevant post eftersom den utgör en framtida intäkt som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen.

214

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

c) Jerry Lee bör välja att köpa Johnny Kontants brors piano eftersom det handlingsalterna­ tivet uppvisar lägst kostnad. d) Reparation Köpa piano Strängar och stämning Summa

Behålla det gamla 2 000 kr 0 kr 1 000 kr 3 000kr

Köpa nytt 0 kr 2 000 kr 700 kr 2 700kr

Resonemanget bakom kostnadsposterna är detsamma som i uppgift b. Jerry Lee bör fortfarande välja att köpa Johnny Kontants brors piano eftersom det handlingsalterna­ tivet uppvisar lägst kostnad.

10:4 a) Försäljningsintäkt Kostnader Resultat

50 tröjor x 50 kr

2 500 kr -0 kr 2 500kr

Ägaren bör genomföra sin ide. Ett genomförande ger nämligen företaget 2 500 kr i för­ säljningsintäkter. Kostnaderna uppgår till 0 kr eftersom inköpskostnaden på 75 kr per styck för de 50 osålda tröjorna utgör en ej återvinningsbar kostnad ("sunk cost"), d v s en kostnad orsakad av ett tidigare beslut, beslutet att köpa in och sälja tröjor i samband med VM i djungelkarate. Resonemanget förutsätter att försäljningen i sig inte genererar några (sär)kostnader.

b) Genomfara iden: Försäljningsintäkter i samband med VM i djungelkarate Försäljningsintäkter i samband med SM i bildemolering Inköpskostnad för tröjorna Resultat Inte genomfara iden: Försäljningsintäkter i samband med VM i djungelkarate Inköpskostnad för tröjorna Resultat

250 tröjor x 100 kr

25 000 kr

50 tröjor x 50 kr 300 tröjor x 75 kr

2 500 kr -22 500 kr 5 000kr

250 tröjor x 100 kr 300 tröjor x 75 kr

25 000 kr -22 500 kr 2 500kr

Vi ser att ägaren bör genomföra sin ide eftersom det förbättrar resultatet för tröjprojek­ tet med 2 500 kr. Men det har vi redan visat i uppgift a. Denna uppgift visar samma sak i resultattermer. Skillnaden i resultat utgörs av det täckningsbidrag som ett genomför­ ande av iden ger.

10:5 Samtliga beskrivningar förutom c är riktiga. Stina, i beskrivning c, offrar inget genom att ar­ beta till en lön av 100 kr per timme. Att hennes kamrat Lina tjänar 20 kr mer per timme rör inte Stinas arbete. Däremot, om Stina hade kunnat arbeta på Linas arbetsplats och erhållit samma timlön, hade beskrivningen varit riktig.

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

:rna-

10:6 a) Vid ledig kapacitet bör företaget acceptera order som uppvisar ett positivt täcknings­ bidrag, d v s order där särintäkterna överstiger särkostnaderna. Täckningsbidraget hjäl­ per då till att täcka samkostnaderna. Särintäkter Särkostnader Täckningsbidrag

bör rna-

OrderA 300 000kr -250 000 kr 50 000kr

Order B 250 000kr -275 000 kr -25 000kr

Order C 400 000kr -390 000kr 10 000kr

Duschslangen bör sålunda acceptera order A och C. 6) Täckningsbidrag/Särintäkt= Täckningsgrad Täckningsgraden för order A och C beräknas enligt följande: Order A Order C

för­ per

ivs

,and ·erar

D kr

D kr ) kr 0 kr

) kr ) kr ? kr

jek­ sak för-

: ar­ rör ållit

50 000kr/300 000kr= 16,7% 10 000kr/400 000kr= 2,5%

Vi ser att både order A och C uppvisar en täckningsgrad som understiger det täcknings­ gradskrav företaget normalt sett arbetar med. Ordet normalt är här ett nyckelord. Detta är ingen normal situation. Företaget bör därför bortse från sitt normala krav och accep­ tera order A och C eftersom de uppvisar positiva täckningsbidrag.

10:7 a) Särintäkter (kursavgift) Särkostnader: Kursmaterial Lunch och kaffe Täckningsbidrag

5 000kr x 4deltagare

20 000kr

500kr x 4deltagare 100kr x 5dagar x 4deltagare

-2 000kr -2 000kr 16 000kr

Ja, Education Service bör acceptera erbjudandet från ekonomichefen eftersom särintäk­ terna överstiger särkostnaderna. Erbjudandet ger företaget 16 000 kr i täckningsbidrag. Arvode till lärare, hyra av lokal och de fasta omkostnaderna är inte beslutsrelevanta i situationen eftersom de inte påverkas av om Education Service accepterar eller förkas­ tar erbjudandet. Posterna utgör sålunda inte framtida kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen att acceptera respektive förkasta erbjudandet. 6) Ledning vid diskussion kan fås i faktaboken. c) Acceptera erbjudandet Särintäkter från fullbetalande Särintäkter från erbjudandet

15 000kr x 15deltagare 5 000 kr x 4deltagare

225 000kr 20 000kr

Särkostnader: Arvode till lärare Hyra av lokal Kursmaterial Lunch och kaffe Fasta omkostnader Resultat

12 000kr x 5dagar 2 000kr x 5dagar 500kr x 19deltagare 100kr x 5dagar x 19deltagare 15%xl9 500kr

-6 0 000kr -10 000kr -9 500kr -9 500kr -2 925kr 153 075 kr

215

216

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Förkasta erbjudandet Särintäkter från fullbetalande

15 000kr x 15deltagare

225 000kr

Särkostnader: Arvode till lärare Hyra av lokal Kursmaterial Lunch och kaffe Fasta omkostnader Resultat

12 000kr x 5dagar 2 000kr x 5dagar 500kr x 15deltagare 100kr x 5dagar x 15deltagare 15 % x 17 500kr

-60 000kr -10 000kr -7 500kr -7 500kr -2 625kr 137 375kr

Vi ser att Education Service bör genomföra sin ide eftersom det förbättrar resultatet. Men det har vi redan visat i uppgift a. Denna uppgift visar samma sak i resultattermer. Skillnaden i resultat utgörs av det täckningsbidrag som ett genomförande av iden ger. Att inte skillnaden mellan resultaten uppgår till det täckningsbidrag ett accepterande av erbjudandet ger beror på att de fasta omkostnaderna fördelas på basis av de rörliga sär­ kostnaderna.

10:8 Vid ledig kapacitet bör Persuade acceptera erbjudanden som uppvisar positiva täckningsbi­ drag, d v s erbjudanden där särintäkterna överstiger särkostnaderna. En kalkyl med besluts­ relevanta poster ser ut enligt följande: Särintäkter (provision) Särkostnader (drivmedel för extratur) Täckningsbidrag

14kr X 10mil

20 000kr -140kr 19 860 kr

Ja, Persuade bör välja att ta med och sälja Stickarbrödernas varor på sin nästa tur till Norr­ land. Det ger företaget ett täckningsbidrag på 19 860kr. Samtliga kostnadsposter förutom den på 140kr är nämligen opåverkade av om Persudade accepterar eller förkastar erbjudan­ det från Stickarbröderna. Eller annorlunda uttryckt, de utgör inga framtida kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen. Den totala kostnaden för drivmedel (exklusive extraturen för Stickarbröderna) uppgår till 14 kr x 300 mil = 4 200kr. Eftersom man för att täcka kostnaden för drivmedel tar ut 2 000kr per företag och antalet företag (exklusive Stickarbröderna) uppgår till 2 000kr x 7 företag = 14 000kr, får man mer än väl täckning för kostnaden för drivmedel. Den totala summan för drivmedel på 4 200kr påverkas inte av om Stickarbrödernas varor tas med på turen eller ej. Inte heller de fasta samkostnaderna påverkas, eftersom de inte utgör en framtida kostnad som skiljer sig åt mellan handlings­ alternativen.

10:9 a) Vid ledig kapacitet bör Parts acceptera erbjudanden som uppvisar positiva täckningsbi­ drag, d v s erbjudanden där särintäkterna överstiger särkostnaderna. En kalkyl med be­ slutsrelevanta poster ser därför ut enligt följande: 250 000kr

Särintäkter

Särkostnader: Direkt material Tillverkningsomkostnader rörliga Speciella direkta kostnader Täckningsbidrag

1 000materialenheter a 200kr 20o/o X 62 500kr Specialverktyg som köps in

-200 000kr -12 500kr -3 000kr 34 500kr

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

De poster som inkluderas i kalkylen är framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen (acceptera eller förkasta erbjudandet). Övriga poster som återfinns i företagets självkostnadskalkyl påverkas inte av om Parts accepterar eller för­ kastar erbjudandet. De kvarstår oförändrade. Den direkta lönekostnaden är i detta fall inte en beslutsrelevant post eftersom personalen är fast anställd (tillsvidareanställd) och erhåller lön oavsett om ordern accepteras eller ej. Däremot, om personalen t ex hade va­ rit anlitad från ett personaluthyrningsföretag skulle lönen ha varit relevant om företaget hade kunnat avstå från att hyra personal. I det fallet bör Parts inte acceptera erbjudandet eftersom täckningsbidraget då blir negativt (lönekostnaden på 62 500 kr överstiger täck­ ningsbidraget på 34 500 kr).

tet. 1er. ;er. :av :är-

6) Ledning vid diskussion kan fås från faktaboken. 10:10 a) Särintäkt- Särkostnad = Täckningsbidrag 100 kr - 40 kr= 60 kr Kaffetermosar Kastruller 200 kr - 100 kr= 100 kr Täckningsbidraget för en styck kaffetermos uppgår till 60 kr och för en styck kastrull till 100 kr.

bits-

6) Vid beslut vid full kapacitet finns två sätt att beräkna det bästa handlingsalternativet. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn är störst. Täckningsbidrag/Antal ianspråktagna enheter av den trånga sektorn= Täckningsbidrag per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn

rr,m

Kaffetermosar Kastruller

11-

Företaget bör välja att producera och sälja kaffetermosar då det alternativet uppvisar störst täckningsbidrag per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn.

,m ve or ve 1g .te 1a ;s-

Det mestfördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täckningsbi­ draget. För att kunna beräkna det totala täckningsbidraget behöver vi först fastställa hur många enheter som maximalt kan produceras med den trånga sektorn, d v s maskintid: Antalet tillgängliga maskinminuter är 9 600. Kaffetermosar 9 600 minuter/10 minuter= 960 st Kastruller 9 600 minuter/20 minuter = 480 st Företaget kan sålunda framställa maximalt 960 kaffetermosar eller 480 kastruller.

,1-

Täckningsbidrag per styck x Antal möjliga enheter= Totalt täckningsbidrag

e-

Kaffetermosar Kastruller



:r :r

:rr

60 kr/10 minuter= 6 kr 100 kr/20 minuter= 5 kr

60 kr x 960 st= 57 600 kr 100 kr x 480 st= 48 000 kr

Även detta sätt att räkna visar att företaget bör satsa på att producera och sälja kaffe­ termosar.

-

Notera skillnaden gentemot den beräkning som gjordes i uppgift a. Om företaget hade baserat sitt beslut om produktions- och försäljningsinriktning på basis av täckningsbi­ draget per vara, hade företaget inte maximerat sin förtjänst. c) Ledning vid diskussion kan fås från faktaboken.

217

218

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

d) Utgångsläget är att företaget valt att producera 960 kaffetermosar. Det ger företaget ett totalt täckningsbidrag på 57 600 kr. För att man ska välja att acceptera Acmes erbju­ dande måste det täckningsbidrag som det ger överstiga det täckningsbidrag kaffetermo­ sar ger. Erbjudandet från Acme skulle ge följande totala täckningsbidrag: 30 000 kr Särintäkter 150 kr x 200 kastruller -20 000 kr 100 kr x 200 kastruller Särkostnader Täckningsbidrag JO 000 kr Som vi vet är maskinkapaciteten hos Dragila fullt utnyttjad. Det innebär att man mås­ te dra ned på produktionen av kaffetermosar i det fall ordern accepteras. För att kunna producera 1 st kastrull för Acme krävs 12 maskinminuter, vilket ger ett sammanlagt be­ hov på 12 minuter x 200 kastruller = 2 400 minuter. Med dessa maskinminuter skul­ le 2 400 minuter/I 0 minuter = 240 st kaffetermosar kunna produceras. Om dessa säljs skulle det ge Dragila 240 st x 60 kr = 14 400 kr i täckningsbidrag. Dragila har sålunda en alternativkostnad på 14 400 kr för att acceptera ordern från Acme. En kalkyl med beaktande av det ovan beräknade får följande utformning: Särintäkt Särkostnader Alternativkostnad Operationellforlust

150 kr x 200 kastruller 100 kr x 200 kastruller

30 000 kr -20 000 kr -14 400 kr --4 400 kr

Kalkylen visar att Dragila inte bör acceptera ordern från Acme eftersom alternativet innebär att Dragila tappar 4 400 kr i täckningsbidrag. Alternativet att acceptera ordern från Acme klarar inte av att bära det täckningsbidrag Dragila får in när kaffetermosar produceras och säljs. Kalkylen skulle även kunna ställas upp för handlingsalternativet att producera och sälja kaffetermosar. Den får då följande utformning: Särintäkt Särkostnader Alternativkostnad Operationell vinst

100 kr x 240 kaffetermosar 24 000 kr 40 kr x 240 kaffetermosar -9 600 kr -10 000 kr 4 400 kr

Alternativkostnaden uttrycker här det täckningsbidrag som Dragila offrar för att säga nej till Acmes order. Båda kalkylerna visar sålunda att Dragila bör tacka nej till erbjudandet från Acme efter­ som det skulle innebära en lägre förtjänst. Ett annat lösningsalternativ är att beräkna de täckningsbidrag som de båda handlings­ alternativen skulle ge. Det som ger störst totalt täckningsbidrag bör då väljas. Tacka nej till erbjudandet, cl v s att producera kaffetermosar: 240 kaffetermosar x 60 kr = 14 400 kr Tacka ja till erbjudandet, cl v s att producera kastruller för Acme: 200 kastruller x 50 kr = 10 000 kr Även med detta lösningsalternativ erhåller vi samma resultat, cl v s att Dragila bör pro­ ducera och sälja kaffetermosar eftersom det ger störst förtjänst. Skillnaden i totalt täck­ ningsbidrag uppgår, som vi redan vet, till 4 400 kr till kaffetermosarnas fördel.

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

10:11 a) Det finns två lösningsalternativ vid beslut vid full kapacitet. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn är störst. V i beräknar först täckningsbidraget för en styck av respektive vara: Verktygsset 175 kr -100 kr 75kr

Försäljningspris/st Särkostnader/st Täckningsbidrag/st

Kastrullset 150 kr -50 kr IOOkr

Vildmarkspaket 425 kr -250 kr 175kr

För att kunna beräkna täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn, d v s reklambudgeten, behöver vi beräkna reklamkostnaden för en styck av respektive vara. Den erhålls genom att man dividerar reklambudgeten med antalet varor som kan säljas av respektive vara: Verktygsset Kastrullset V ildmarkspaket

20 000 kr/800 st= 25,00 kr 20 000 kr/550 st= 36,36 kr 20 000 kr/300 st= 66,67 kr

I nästa steg beräknas täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn: Verktygsset Kastrullset V ildmarkspaket

75 kr/25 kr= 3,00 100 kr/36,36 kr= 2,75 175 kr/66,67 kr= 2,62

Beräkningen visar sålunda att Metallika ska satsa på Verktygsset. Det ger den största för­ tjänsten (3 kr per reklamkrona). Det mestfördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täckningsbi­ draget. Verktygsset Kastrullset V ildmarkspaket

75 kr x 800 st= 60 000 kr 100 kr x 550 st= 55 000 kr 175 kr X 300 St= 52 500 kr

Även denna beräkning visar att Metallika ska satsa på Verktygsset. Det handlingsalterna­ tivet ger ett totalt täckningsbidrag på 60 000 kr. b) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken.

10:12 Det finns två lösningsalternativ vid beslut vid full kapacitet. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen en­ het av den trånga sektorn är störst. V i beräknar först täckningsbidraget för en timme av varje tjänst: Försäljningspris per timme Inköpspris per timme Täckningsbidrag per timme

Produktion Lager 1 200 kr 1 400 kr -1 000 kr -900 kr 500kr 200kr

Transport 1 300 kr -850 kr 450kr

I nästa steg beräknas täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn: Produktion Lager Transport

200 kr/1 timme= 200 kr 500 kr/1 timme= 500 kr 450 kr/1 timme= 450 kr

219

220

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Kalle ska sålunda välja att förmedla i följande ordning: lager-, transport- och produktions­ tjänster. Men eftersom vi vet att samtliga tre tjänster inte efterfrågas fullt, d v s i 300 tim­ mar, får vi med detta lösningsalternativ ingen information om hur många timmar av någon eller några av tjänsterna som bör väljas för att förtjänsten ska bli så stor som möjligt. Det kan fastställas med det andra lösningsalternativet. Egentligen hade vi, som framgår, i detta fall inte behövt räkna ut täckningsbidraget per ian­ språktagen enhet av den trånga sektorn eftersom "en konsulttimme är en konsulttimme". Vi hade kunnat använda täckningsbidraget per timme som beslutsunderlag. Det beror på att samtliga handlingsalternativs ianspråktagande av den trånga sektorn i exemplet är precis lika stort.

Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täckningsbi­ draget. Vi vet redan att Kalle i första hand bör välja lagertjänster. Det efterfrågas 275 sådana tim­ mar. Varje timme ger ett täckningsbidrag på 500 kr. Det totala täckningsbidraget för lager­ tjänster blir: 275 timmar x 500 kr= 137 500 kr Nu återstår det 25 tillgängliga konsulttimmar (300 tim - 275 tim). Vi vet redan att Kalle då bör välja transporttjänster. Täckningsbidraget för 25 sådana timmar ger: 25 timmar x 450 kr=11 250 kr Kalle bör sålunda välja att förmedla 275 konsulttimmar relaterade till lager och 25 konsult­ timmar relaterade till transport. Det ger Kalle ett totalt täckningsbidrag på 137 500 kr + 11 250 kr=148 750 kr. Ingen annan enskild konsulttjänst eller kombination av tjänster ge­ nererar ett lika stort totalt täckningsbidrag.

10:13 a) Täckningsbidrag/st x Verksamhetsvolym=Totalt täckningsbidrag Stolar Bord Hyllor Bänkar

90 kr x 2 000 stolar=180 000 kr 150 kr x 1 500 bord= 225 000 kr 35 kr x 1 000 hyllor= 35 000 kr 200 kr x 800 bänkar=160 000 kr

Företaget bör satsa på att producera och sälja allt av varje vara. Det maximerar företagets förtjänst. Det förutsätter dock att företaget verkligen kan sälja allt som produceras, d v s att ingen försäljningsrestriktion förekommer. 6) Det finns två lösningsalternativ.

Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn är störst. Täckningsbidrag/Antal ianspråkragna enheter av den trånga sektorn = Täckningsbidrag per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn I detta fall kan den trånga sektorn uttryckas på två sätt, i vikt (kg) och i värde (kr).

Trång sektor uttryckt i vikt (kg):

Trång sektor uttryckt i värde (kr):*

Stol Bord Hylla Bänk

90 kr/160 kr=0,56 150 kr/400 kr=0,38 35 kr/240 kr=0,15 200 kr/600 kr=0,33

90 kr/8 kg=11,25 150 kr/20 kg= 7,50 35 kr/12 kg=2,92 200 kr/30 kg = 6,67

* Nämnaren erhålls genom att man mulciplicerar materialåtgången med kilopriset på material. Då erhålls värdet (inköpspriset) på materialet för en styck av respektive vara.

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Vi ser att båda beräkningsalternativen ger samma rangordning. Företaget bör satsa på stolar. Det ger störst förtjänst.

Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täcknings­ bidraget. För att kunna beräkna det totala täckningsbidraget per vara behöver vi först fastställa hur många enheter av respektive vara som maximalt kan produceras med den trånga sek­ torn, d v s materialet: Antalet tillgängliga kilo material är 70 000. Stolar Bord Hyllor Bänkar

70 000 kg/8 kg= 8 750 st 70 000 kg/20 kg = 3 500 st 70 000 kg/12 kg= 5 833 st (avrundat) 70 000 kg/30 kg = 2 333 st (avrundat)

Företaget kan sålunda framställa maximalt antingen 8 750 stolar, 3 500 bord, 5 833 hyl­ lor eller 2 333 bänkar. Täckningsbidrag per s tyck x Antal möjliga enheter= Totalt täckningsbidrag Stolar Bord Hyllor Bänkar

90 kr x 8 750 st = 787 500 kr 150 kr x 3 500 st= 525 000 kr 35 kr x 5 833 st= 204 155 kr 200 kr x 2 333 st= 466 600 kr

Även detta lösningsalternativ visar att företaget bör satsa på stolar. Lösningen ger samma rangordning som det första lösningsalternativet. c) Vi har redan beräknat att följande rangordning är bäst: 1. Stolar, 2. Bord, 3. Bänkar och 4. Hyllor.

Antal tillgängliga Vtira kg material

Antal utnyttjade kg material

Täckningsbidrag

70 000 kg

Stolar

4 000 St X 8 kg= 32 000 kg

4 000 st x 90 kr= 360 000 kr

38 000 kg*

Bord

700 St X 20 kg= 14 000 kg

700 st x 150 kr = 105 000 kr

24 000 kg**

Bänkar

800 St X 30 kg= 24 000 kg

800 st x 200 kr = 160 000 kr

0 kg***

Totalt täckningsbidrag 625 000 kr

* 70 000 kg - 32 000 kg = 38 000 kg ** 38 000 kg- 14 000 kg= 24 000 kg *** 24 000 kg - 24 000 kg = 0 kg För att maximera sin förtjänst ska företaget satsa på att producera och sälja 4 000 stolar, 700 bord och 800 bänkar. Det ger ett totalt täckningsbidrag på 625 000 kr. d) Utgångsläget är att Country Style producerar och säljer 4 000 stolar, 700 bord och 800 bänkar. Det ger företaget ett totalt täckningsbidrag på 625 000 kr. För att man ska välja att acceptera Hang-Its erbjudande måste det täckningsbidrag som det ger överstiga det täckningsbidrag som den nuvarande produktmixen ger. Tillgången på material är, som framgått i c-uppgiften, begränsad. För att acceptera or­ dern måste produktionen av någon eller några av de redan beslutade varorna dras ned. Ordern från Hang-It kräver 18 000 kg material. De beräkningar som gjorts i c-upp­ giften visar att Country Style, om ordern accepteras, behöver dra ned produktionen av bänkar så att 18 000 kg material frigörs. Förklaringen till att just produktionen av bän-

221

222

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

kar ska dras ned är att de är mindre vinstrika än stolar och bord. (Produktionen av stolar och bord behöver inte beaktas eftersom den inte påverkas då produktionen av bänkar kräver 24 000 kg material, d v s mer än de 18 000 kg som Hang-lts order kräver.) I denna situation finns sålunda en alternativkostnad för Country Style. Den utgörs av det täckningsbidrag som förloras om man väljer att producera klädhängarna åt Hang­ It. Alternativkostnaden uppgår till det täckningsbidrag som kan genereras med de 18 000 kg material som klädhängarna kräver. Antalet bänkar som kan produceras med 18 000 kg material är 18 000 kg/30 kg= 600 st. 600 bänkar ger Country Style ett täck­ ningsbidrag på 600 st x 200 kr = 120 000 kr. En kalkyl med alternativkostnaden för handlingsalternativet att acceptera ordern från Hang-It ser ut enligt följande: Täckningsbidrag Alternativkostnad Operationellforlust

110 000 kr -120 000 kr -10 000 kr

Country Style ska sålunda inte acceptera ordern från Hang-It eftersom det skulle inne­ bära att man förlorar 10 000 kr i täckningsbidrag. Med andra ord, ordern klarar inte att täcka det täckningsbidrag som Country Style skulle erhålla om bänkar produceras och säljs. Kalkylen skulle även kunna ställas upp för handlingsalternativet att producera och sälja bänkar. Den får då följande utformning: Särintäkt Särkostnader Alternativkostnad Operationell vinst

1 200 kr x 600 bänkar 1 000 kr x 600 bänkar

720 000 kr -600 000 kr -110 000 kr JO 000 kr

Alternativkostnaden uttrycker här det täckningsbidrag som Country Style offrar genom att säga nej till ordern på klädhängare från Hang-It. Båda kalkylerna visar sålunda att Country Style bör fortsätta att producera och sälja bän­ kar, och därmed tacka nej till erbjudandet från Hang-It. Ett annat lösningsalternativ är att beräkna de täckningsbidrag som de båda handlings­ alternativen skulle ge. Det alternativ som ger störst totalt täckningsbidrag bör då väljas. Tacka nej till erbjudandet, d v s att producera bänkar: 600 bänkar x 200 kr = 120 000 kr Tacka ja till erbjudandet, d v s att producera klädhängare: 110 000 kr

I detta fall behöver vi inte beräkna det totala täckningsbidraget eftersom det anges i uppgiften.

Även med detta lösningsalternativ erhåller vi samma resultat, d v s att Country Style bör producera och sälja bänkar. Skillnaden i totalt täckningsbidrag blir, som vi redan vet, 10 000 kr till bänkarnas fördel.

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Jlar kar

10:14 a) En kalkyl med beslutsrelevanta poster kan se ut enligt följande: Försäljning Provision Lön till försäljare Varukostnad Fasta omkostnader Rörliga omkostnader

: av ng­ de 1ed �k­ för

Täckningsbidrag

Fortsätta sälja själv Lägga ut försäljningen 1 500 000 kr 0 kr 580 000 kr * 0 kr -350 000 kr 0 kr -500 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr -50 000 kr 0 kr 580 000kr 600 000kr

*2 900 000 kr X 20 0/o = 580 000 kr

1e­ att ch

lja

m

tl-

s-

n

ir t,

Nej, Sportpalatset bör inte låta entreprenören ta över kabyssförsäljningen. Kalkylen visar att Sportpalatset erhåller ett totalt täckningsbidrag på 600 000 kr om man själv sköter försäljningen. Entreprenörsalternativet skulle ge 580 000 kr. b) Ledning vid diskussion kan fås från faktaboken.

10:15 a) Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Administrationsomkostnader fasta Inköpspris på låsmekanismer* Tillkommande kostnader**

Summa beslutsrelevanta kostnader

Producera själv Köpa in 300 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 40 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 400 000 kr 0 kr 24 000 kr 340 000kr 424 000kr

* 200 kr x 2 000 st = 400 000 kr ** 12 kr X 2 000 St= 24 000 kr

Kalkylen visar sålunda att Lådan ska fortsätta att producera låsmekanismen på egen hand. En produktion av 2 000 låsmekanismer går på 340 000 kr, cl v s 340 000 kr/2 000 st = 170 kr per styck. Att köpa in 2 000 låsmekanismer går på sammanlagt 424 000 kr, cl v s 424 000 kr/2 000 st= 212 kr per styck. b) Ledning vid diskussionen kan fås från faktaboken. c) Beloppet 20 kr x 2 000 st = 40 000 kr utgör en alternativkostnad för att fortsätta att producera låsmekanismen på egen hand. Om produktionen läggs ut på Ambra, erhåller Lådan 40 000 kr. En kalkyl med beslutsrelevanta poster får följande utformning: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Administrationsomkostnader fasta Inköpspris på låsmekanismer Tillkommande kostnader Alternativkostnad

Summa beslutsrelevanta kostnader

Producera själv 300 000 kr 0 kr 0 kr 40 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 40 000 kr 380 000kr

Köpa in 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 400 000 kr 24 000 kr 0 kr 424 000kr

223

224

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Kalkylen visar att Lådan bör fortsätta att producera låsmekanismer på egen hand. Att man kan hyra ut maskinen för 40 000kr spelar här inte tillräckligt stor roll. Det blir bil­ ligast att producera själv. Alternativet att fortsätta att producera själv klarar av att bära alternativkostnaden.

10:16 a) Nej, VD:n har inte rätt. Företaget sparar inte alls in 495 000kr på att lägga ut fakture­ ringen. Den egna kostnaden för faktureringen säger inget om besparingspotentialen. Endast framtida (intäkter och) kostnader kan reduceras. Företagets självkostnad på 745 000 kr innehåller både historiska kostnader (fördelade fasta kostnader och ej åter­ vinningsbara kostnader) och framtida kostnader. För att få information om besparings­ potentialen måste framtida kostnader särskiljas från övriga kostnader.

b)

Fortsätta fakturera

Lägga ut faktureringen

Direkt lön Tjänsteomkostnader rörliga Tjänsteomkostnader fasta Speciella direkta kostnader (fasta) Betalning till faktureringsbolag

570 000kr 50 000kr 0kr 25 000kr 0kr

0kr 0kr 0kr 0kr 250 000kr

Summa beslutsrelevanta kostnader

645 000kr

250 000kr

In-Sure bör besluta att lägga ut faktureringen på faktureringsbolaget. Man sparar 645 000kr - 250 000kr = 395 000kr på det handlingsalternativet. c) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken.

10:17 a) En kalkyl med beslutsrelevanta poster får följande utseende: Intäkter Löner Reservdelar till skivspelare Lokalkostnad Avskrivning på skivspelarutrustning Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta

Täckningsbidrag

600 000kr -500 000kr -120 000kr 0kr 0kr 0kr 0kr

-20 000kr

Kalkylen visar att skivspelarreparationstjänsten bör avvecklas. Täckningsbidraget blir -20 000kr. Löneposten inkluderas i kalkylen eftersom alternativet att avveckla tjänsten inte innehåller posten. Personalen anlitas ju från ett bemanningsföretag på månadsbasis. De fördelade kostnaderna är inte beslutsrelevanta eftersom de fördelats till skivspelar­ tjänsten och inget alternativt utnyttjande av lokalytan existerar. Avskrivningskostnaden är en ej återvinningsbar kostnad. b) Kalkylen får nu följande utseende: Intäkter Löner Reservdelar till skivspelare Lokalkostnad Avskrivning på skivspelarutrustning Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta

Täckningsbidrag

600 000kr 0kr -120 000kr 0kr 0kr 0kr 0kr

480 000kr

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Att bil>ära irelen. på tertgs-

-

Kalkylen visar att tjänsten inte bör avvecklas. Löneposten är nu inte med eftersom före­ taget behöver betala ut löner även i det fall att tjänsten avvecklas. c) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken.

10:18 a) Nej, företagets resultat kommer inte att förbättras med 47 000 kr om Skogsbär läggs ned. Samtliga de kostnadsposter som finns med i kalkylen kommer nämligen inte att falla bort vid en nedläggning. Den kalkyl som upprättats innehåller inte sådan kalkyl­ information som krävs för att ett eventuellt beslut om nedläggning ska kunna fattas. På kort sikt bör inte kalkyler av självkostnadstyp användas i det slaget av beslutssituationer. En kalkyl med beslutsrelevanta poster är vad som krävs. Jämför lösningen med svaret i c-uppgiften. 5 000 burkar x 45 kr 6) Försäljningsintäkter Direkt material (bär, lock, etiketter och burkar) 5 000 burkar x 25 kr Direkt lön 100 timmar x 300 kr Tillverkningsomkostnader rörliga Direkt försäljningskostnad (reklamutskick för Skogsbär)

Täckningsbidrag

225 000 kr -125 000 kr -30 000 kr -20 000 kr -20 000 kr

30 000 kr

Nej, företaget bör inte avveckla Skogsbär. Skogsbär genererar ett positivt täckningsbi­ drag på 30 000 kr.

rar

c) Resultatet försämras med 30 000 kr, d v s med det täckningsbidrag som Skogsbär gene­ rerar.

Skår

10:19 a) Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Diverse butikskostnader Reklamblad Täckningsbidrag .ir :n s. r­ :n

1 600 000 -500 000 -575 000 -100 000 -11 000 414 000kr

Nej, Skårbutiken bör på kort sikt inte läggas ned. Butiken uppvisar ett positivt täck­ ningsbidrag på 414 000 kr. 6) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. c) Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Butikslokalhyra Diverse butikskostnader Reklamblad Avskrivningar på inventarier Administration m m för kontoret Resultat

Inte lägga ned* Lägga ned** 6 450 000 4 850 000 -1700 000 -2 200 000 -1 950 000 -1 375 000 -865 000 -865 000 -275 000 -175 000 -46 000 -35 000 -42 000 -42 000 -1 050 000 -1 050 000 22 000 kr -392 000 kr

* Hämtat från kolumnen "Totalt" i kalkylen i uppgiften. ** Siffrorna i kolumnen "Totalt" minskade med de relevanta posterna för alternativet att lägga ned Skår­ buciken.

225

226

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

Företagets resultat uppgår till en förlust på 392 000 kr i det fall Skårbutiken läggs ned. Försämringen i resultat mellan 22 000 kr i vinst och 392 000 kr i förlust utgörs av det täckningsbidrag som Skårbutiken genererar, d v s 414 000 kr. En nedläggning kommer sålunda att resultera i att den vinst som butikerna Vasa och City genererar äts upp av det täckningsbidrag som Skårbutiken genererar. Differensen mellan de två alternativens re­ sultat på 414 000 kr (22 000 kr - (-392 000 kr)) motsvarar sålunda täckningsbidraget i uppgift a. d) De 500 000 kr som konkursförsäljaren är villig att betala i årshyra för butikslokalen ut­ gör en alternativkostnad för att inte lägga ned butiken. Alternativkostnaden behöver be­ aktas för att ett korrekt beslut ska kunna fattas. Skår

Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Diverse butikskostnader Reklamblad Alternativkostnad Operationellförlust

1 600 000 -500 000 -575 000 -100 000 -11 000 -500 000 -86000 kr

Ägaren till Frisk & Glad bör lägga ned butiken och istället hyra ut lokalen till konkurs­ försäljaren. Alternativet att inte lägga ned Skårbutiken klarar inte av att bära alternativ­ kostnaden på 500 000 kr. Företagets resultat kommer att förbättras med skillnaden mel­ lan 500 000 kr (alternativkostnaden) och 414 000 kr (Skårbutikens täckningsbidrag), d v s med 86 000 kr, om butikslokalen hyrs ut till konkursförsäljaren.

KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT

; ned. LV det nmer lV det ns re­ aget i

ut­ :r be-

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

Falskt

10:1

Beslut är framtidsinriktade och handlar om att göra val mellan handlingsalternativ

X

10:2

Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är beslutsrelevanta

X

10:3

Ej återvinningsbara kostnader ("sunk costs") och kostnader som inte skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är aldrig beslutsrelevanta kostnader

X

10:4

En särkostnad är en kostnad som tillkommer eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ i en beslutssituation

X

10:5

Fasta kostnader är aldrig beslutsrelevanta

X

10:6

Det finns alltid en alternativkostnad vid beslutsfattande

X

10:7

Alternativkostnaden utgör det överskott man förlorar vid den bästa alternativa användningen av en knapp resurs

X

10:8

Särintäkter - Särkostnader -Alternativkostnader= Operationell vinst eller förlust

X

10:9

Produktkalkylen ska alltid avgöra vilket beslut som ska fattas

Il

�urs­ ativ­ mel­ rag)

Sant

X

10:10 Vid ledig kapacitet är beslutsregeln att acceptera då särintäkterna överstiger samkostnaderna

X

10:11 Det finns två sätt att beräkna vilket handlingsalternativ som är bäst ur kalkylsynpunkt vid beslut vid full kapacitet

X

10:12 Vid beslut om att köpa in eller producera själv jämförs särkostnaderna för att köpa in med särkostnaderna för att producera själv

X

10:13 Ej återvinningsbara kostnader ("sunk costs") är kostnader för redan anskaffade resurser som inte kan påverkas (falla bort) oavsett vilken beslutssituation företaget befinner sig i

X

10:14 Alternativkostnader förekommer aldrig vid beslut om att köpa in eller producera själv 10:15 Vid beslut om nedläggning är de beslutsrelevanta kostnaderna de som faller bort om segmentet läggs ned, d v s segmentets särkostnader

X X

10:16 Särintäkter är aldrig besluts relevanta vid beslut om nedläggning 10:17 Alternativkostnader kan förekomma vid beslut om nedläggning

X X

227

Kapitel 11

Budgetering Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

Sant X

11:1

De tre typerna av huvudbudgetar kallas likviditetsbudget, resultatbudget och budgeterad balansräkning

11:2

En budget visar vad som kommer att hända under nästa år G)

11:3

En budget kan innebära att olika medarbetare åtar sig ansvaret för att utföra olika aktiviteter i syfte att uppnå budgeterade värden

X

11:4

En budget kan innefatta såväl finansiella som icke-finansiella aspekter

X

11:5

Strategisk planering benämns ibland administrativ planering

11:6

Budgeteringen kan ofta ses som länken mellan den strategiska planeringen och den operativa planeringen

X

11:7

Budgeten kan utgöra ett verktyg för att öka kommunikationen i ett företag

X

11:8

En likviditetsbudget är en plan för hur pengar ska anskaffas och användas under en viss tidsperiod

X

11:9

I en resultatbudget anges planerade intäkter och kostnader för en viss tidsperiod

X

11:10 Av en budgeterad balansräkning framgår ett företags planerade tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt 11:11 Budgetering är det enda systemet för planering i företag

Falskt

X

X

X X

11:12 Budgetering är ett av de nyaste inslagen inom ekonomistyrningsområdet 11:13 Under senare tid har tekniska aspekter, d v s upprättande av budgetar, fått större utrymme/vikt 11:14 Budgeteringen kan ha icke avsedda funktioner/roller, t ex legitimering, och ske slentrianmässigt, d v s "av gammal vana" G) Den visar snarare vad man tror kommer att hända under nästa år.

X

Kapitel12

Budgeteringens grunder Lösningar 12:1 Vi får följande resultatbudget: Resultatbudget Intäkter

Nettoomsättning Rörelsens kostnader

Varukostnader Övriga periodkostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat

Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster

Budget, kr 650 000 -320 000 -40 000 -224 000 -20 000 46 000 11 000 -2 000 55 000

• Nettoomsättningen avser försäljningen exklusive moms (25 % pålägg), d v s 812 500 kro­ nor/1,25 = 650 000 kronor. • Varukostnaden avser de bilar som förbrukats i syfte att anskaffa dessa intäkter. Det inne­ bär att det inte är de som köpts in, utan de som sålts till kunder. Kostnaden för dessa kan beräknas som inköpen + ingående lager - utgående lager, i detta fall 400 000 kronor + + 0 - 80 000 kronor = 320 000 kronor. •

Övriga periodkostnader uppgår enligt förutsättningarna till 40 000 kronor.



Personalkostnader uppgår till summan av lönekostnad och sociala avgifter. Av lönen till en anställd dras personalskatten innan beloppet betalas till den anställde, men det är inte det som betalas som är intressant utan kostnaden, inklusive personalskatt. Där­ för är lönekostnaden utbetald lön + personalskatt, d v s 100 000 kronor +60 000 kronor = 160 000 kronor. Till detta kommer sociala avgifter om 40 %, d v s 160 000 kronor x 40 % = 64 000 kronor. Summa personalkostnad är således 160 000 kronor + 64 000 kronor = 224 000 kronor.



För inventarierna är det inte tidigare utbetalning, utan årets kostnad, som är intressant för resultatbudgeten. Årets kostnad är avskrivningen, vilken ska vara ett uttryck för vär­ deminskningen, och uppgår till 100 000 kronor x 20 % = 20 000 kronor.

• När vi summerar så långt får vi ett rörelseresultat som intäkter (650 000 kronor) minus kostnader (320 000 + 40 000 + 224 000 -t 20 000 = 604 000 kronor), d v s 46 000 kro­ nor. • Ränteintäkterna uppgår till 11 000 kronor. Att de utbetalas först perioden efter har ingen betydelse, det är den period de intjänats under som är intressant i resultatbudge­ ten. •

Räntekostnaderna uppgår till 2 000 kronor. Att de utbetalats under perioden har ingen betydelse i sammanhanget, men de har ju också uppkommit under perioden vilket är det viktiga för resultatbudgeten.

230

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

• Vi får ett resultat efter finansiella poster som rörelseresultatet med justering av finansiella poster på 46 000 + 11 000 - 2 000 = 55 000 kronor.

12:2 Vi får följande resultatbudget: Sallader Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnad Bruttoresultat Diverse kostnader Hyreskostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ränteintä kter Räntekostnader

Baguetter

Övrigt

Summa

155 000

350 000

60 000

565 000

-62 000

-210 000

-48 000

-320 000

93000

140 000

12 000

245 000

-12 000 -45 000 -140 000 -12 000

36000

2 000 -10 000

28 000

Resultat efter finansiella poster

Uppgifterna ifylles enligt ovan. Nettoomsättningen inleder och summerar till 565 000 kro­ nor. Därefter räknas varukostnaden fram med ledning av bruttomarginalen. Genom att multiplicera med 1 - bruttomarginalen erhålls varukostnaden, vilken är 62 000 kronor ((1- 0,6) x 155 000 kr) för sallader, 210 000 kronor ((1 - 0,4) x 350 000 kr) för baguet­ ter och 48 000 kronor ((1- 0,2) x 60 000) för övrigt. Därefter beräknas bruttoresultatet för varje varugrupp. De kan fås fram endera genom att nettoomsättningen minskas med varu­ kostnaden, eller genom att intäkterna multipliceras med bruttovinsten (båda beräkningarna ger samma resultat). De gemensamma posterna läggs därefter i summakolumnen. Därefter beräknas räntekostnaden som 5 % x 200 000 kronor = 10 000 kronor. Vi får ett resultat efter finansiella poster på 28 000 kronor.

12:3 a) Vi får följande resultatbudget: Kvartal 1

Kvartal 2

Kvartal 3

Kvartal 4

Summa

1 000 000

3500 000

4 500 000

500 000

9 500 000

-840 000 -50 000 -100 000 -30 000

-2 950 000 -50 000 -200 000 -30 000

-3 800 000 -50 000 -200 000 -30 000

-410 000 -50 000 -100 000 -30 000

-8 000 000 -200 000 -600 000 -120 000

-10 000 -30 000

10 000 -30 000

10 000 -30 000

10 000 -30 000

40 000 -120 000

-40 000

250 000

400 000

-110 000

500 000

Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Materialkostnad Diverse kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Räntei ntäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster

-20 000

270 000

420 000

-90 000

580 000

Nettoomsättning, materialkostnad och personalkostnader fördelas ut enligt givna anvis­ ningar. För övriga poster fördelas en fjärdedel varje kvartal (diverse kostnader 200 000 kronor/4 kvartal = 50 000 kronor, avskrivningar 120 000 kronor/4 kvartal = 30 000 kronor, räntekostnader 120 000 kronor/4 kvartal = 30 000 kronor och ränteintäkter = 40 000 kronor/4 kvartal= 10 000 kronor per kvartal). Rörelseresultat och resultat efter finansiella poster summeras liksom summakolumnen för varje rad.

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

ella

ro­ att lOr et­ för :u­ na ter tar

na

00

JO JO )0 )0 'JO )0 )0

)0

s10 10

:!r

b) Vi ser att resultatet är positivt för kvartal 2 och 3, negativt för kvartal 1 och 4. Samman­ lagt är resultatet positivt. Detta faller sig ganska naturligt, det är främst under kvartal 2 och 3 - april till september - som glass säljs. Samtidigt kan vi se att produktionskostna­ derna (materialkostnad samt andel av personalkostnaderna) minskar kraftigt under de kvartal då försäljningen är låg, men de kostnader som inte är produktionskostnader drar ner resultatet. Vad man kan göra är att försöka att ytterligare dra ner på kostnaderna under kvartalen med låg försäljning. Kanske kan man ha mer av säsongspersonal i företaget. c) Förmodligen är en del av avskrivningarna kostnader för produktionens maskiner. De borde i så fall också variera med försäljningen; en större del av kostnaden borde föras till de månader som har hög försäljning. 12:4 Resultatbudgeten kan ställas upp på följande sätt: Resultatbudget Försäljningsintäkter

Stinas skokedja 1420 000

Direkta kostnader: Egen personal -262 500 • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter -67 200 Inhyrd personal -95 200 • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter -238 000 Diverse direkta kostnader: Bidrag: Omkostnader Indirekta lönekostnader Hyror Övriga kostnader Avskrivningar Resultat

757 100

Svenska prydnader

Nalles datorbutiker

SIinges ljudtjänst

Annas närlivs

Summa

843 000

986 000

220 000

375 000

3 844 000

-168 000 -48 000

-210 000 -50 400

-31 500 -14 400

-84 000 -12 000

-756 000 -192 000

-51 000 -170 000

-51 000 -204 000

-100 000

-200 000

-197 200 -612 000 -300 000

406 000

470 600

74100

79 000

1 786 800 -803 000 -400 000 -400 000 -100 000

--

83 800

Intäkterna hämtas direkt från försäljningsbudgeten. De direkta kostnaderna för personal fås fram genom att respektive timantal per uppdrag enligt försäljningsbudgeten multipliceras med personalkategorins timkostnad enligt personalbudgeten. För t ex egna inredningskon­ sulter tas därför timantalet multiplicerat med 210 kronor (1 250 timmar x 210 kronor= = 262 500 kr för Stinas skokedja, 800 timmar x 210 kronor= 168 000 kr för Svenska pryd­ nader, 1 000 timmar x 210 kr= 210 000 kr för Nalles datorbutiker, 150 timmar x 210 kr = 31 500 kr för Slinges ljudtjänst, 400 timmar x 210 kr= 84 000 kr för Annas närlivs). Samma beräkningar bildar underlag för övriga personalkostnader. Diverse direkta kostna­ der hämtas från försäljningsbudgeten. De indirekta lönekostnaderna utgörs av den sam­ manlagda indirekta lönen enligt personalbudgeten, medan övriga omkostnader fäs från om­ kosmadsbudgeten.

231

232

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

12:5

Minskar Företaget köper in material kontant

X X

En kund betalar en faktura Företaget amorterar ett banklån kontant

X X

Företaget överför pengar från pg till bg Företaget betalar ränta på ett banklån

X X

Företaget drar preliminär skatt från de anställdas löner

X

Företaget skickar en faktura till en kund

X

Banken betalar ränta till företaget

X

Företaget gör avskrivningar på en maskin Företaget betalar ut löner till de anställda

Ökar

X

Företaget köper in material, en faktura för detta erhålls Företaget betalar preliminär skatt

Oförändrat

X X

12:6 Genomsnittliga kundfordringar = ((Nettoomsättning x Andel kreditförsäljning)/360 da­ gar) x Lämnad kredittid i dagar a) ((2 840 000 kr x 25 %)/360 dagar) x 30 dagar= (710 000/360) x 30= 59 167 kr (av­ rundat från 59 166 2/3) 59 167 kr x 10 % ränta= 5917 kr Svar: Det genomsnittliga värdet på kundfordringar kommer att uppgå till 59167 kr. Detta kommer att kosta företaget 5 917 kr i räntekostnader. b) ((2 840 000 kr x 25 %)/360 dagar) x 15 dagar= (710 000/360) x 15= 29 583 kr (av­ rundat från 29 583 1/3) 29 583 kr x 10 % ränta= 2 958 kr. 2 958 kr - tidigare kostnad 5 917 kr= besparing 2 959 kr Svar: Det genomsnittliga värdet på kundfordringar kommer att uppgå till 29 583 kr. Detta kommer att kosta företaget 2 959 kr mindre i räntekostnader än vad 30 dagar kos­ tar. c) ((2 840 000 kr x 100 %)/360 dagar) x 30 dagar= (2 840 000/360) x 30= 236 667 kr (avrundat från 236 666 2/3) 236 667 kr x 10 % ränta= 23 667 kr. 23 667 kr - tidigare kostnad 5 917 kr= fördyring 17 750 kr Svar: Det genomsnittliga värdet på kundfordringar kommer att uppgå till 236 667 kr. Detta kommer att kosta företaget 17 750 kr mer i räntekostnader än tidigare. 12:7 Först beräknas erhållen genomsnittlig kredittid i dagar som är= 2 (dagar i kredittid x del av inköpen/totala inköpen). Därefter beräknas genomsnittliga leverantörsskulder som är= (Inköp/360 dagar) x erhållen genomsnittlig kredittid i dagar. a) Genomsnittlig kredittid i dagar= (30 x 2 500 000/2 500 000)= 30 dagar (behöver i det­ ta fall egentligen inte räknas ut, då det avser alla inköp). Genomsnittliga leverantörsskul­ der= (2 500 000/360) x 30= 208 333 kr (avrundat) Svar: Företagets genomsnittliga leverantörsskulder uppgår till 208 333 kr.

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

233

6) Genomsnittlig kredittid i dagar= (30 x (50 % x 2 500 000)/2 500 000)+ (0 x (50 % x 2 500 000)/2 500 000) = 15 dagar. Genomsnittliga leverantörsskulder = (2 500 000/360) x 15 = 104 167 kr (avrundat) Svar: Företagets genomsnittliga leverantörsskulder uppgår till 104 167 kr.

c) Genomsnittlig kredittid i dagar= (15 x (1 000 000/2 500 000))+ (20 x (500 000/2 500 000)) + (25 x (750 000/2 500 000))+ (O x (250 000/2 500 000))= 6+ 4+ 7,5+ 0 = 17,5 dagar. Genomsnittliga leverantörsskulder = (2 500 000/360) x 17,5= 121 528 kr (avrundat) Svar: Företagets genomsnittliga leverantörsskulder uppgår till 121 528 kr.

12:8 a) Följande likviditetsbudget gäller för augusti (se förklaringar dels i budgeten, dels efter den): Juli

da-

300 000

365 000

Fås från "Likvida UB" föregående månad

Inbetalningar:

780 000

508 750

Se beräkning 2 nedan

400 000

360 000

Se beräkning 4 nedan

50 000

56 000

150 000

140 000

-personalskatt

45 000

61 000

Föregående månads personalskatt enligt förutsättningarna

-arbetsgivaravgifter

60 000

71 000

Föregående månads arbetsgivaravgift enligt förutsättning

-bolagsskatt

10 000

10 000

Beloppet gavs i förutsättningarna

Summa utbetalningar

715 000

698 000

Summa av ovanstående

Likvida UB

365 000

175 750

Likvida 1B 365 000 + lnbetal 508 750 - Utbetal 698 000

UB Kundfordringar

340 000

506 250

Se beräkning 1 nedan

UB Leverantörsskulder

360 000

375 000

Se beräkning 3 nedan

Utbetalningar.

-moms -nettolön

kr. av-

ing

kr. .oskr

ing kr.

del

r=

et­ ul-

Kommentarer

Likvida 1B

-leverantörer

,av-

Augusti

Beloppet gavs i förutsättningarna Lön 200 000 kr -60 000 kr i personalskatt

Beräkning 1: UB Kundfordringar. Denna beräkning behövs för att i nästa beräkning kunna få fram månadens inbetalningar från kunder. Månadens fakturering: Omsättning 540 000 kr+ moms 135 000 kr= 675 000 kr. Genomsnittlig kundfordran= 2((Om­ sättning x Andel)/30 dagar x Kredittid) (Obs! 30 dagar p g a att det är månadsvärden, för helår används 360 dagar). Genomsnittlig kundfordran. Genomsnittlig kundfordran = ((675 000 kr x 25 %)/30 x 30)+ ((675 000 kr x 75 %)/30 x 20) = 168 750 kr+ 337 500 kr= 506 250 kr. UB Kundfordringar är 506 250 kr. Beräkning 2: Inbetalningar från kunder. Det vi gör för att beräkna inbetalningarna från kunderna är att från månadens försäljning dra den andel av denna som betalas senare och lägga till ingående kundfordran då denna betalas aktuell månad. Alltså: Omsättning inklusive moms innevarande månad, se beräkning 1 + Kundfordringar vid föregående månads slut - Kundfordringar vid denna månads slut, se beräkning 1 = Inbetalningar under denna månad

675 000 +340 000 -506 250 508 750

234

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

Beräkning 3: UB Leverantörsskulder. Denna beräkning behövs för att i nästa beräk­ ning kunna få fram månadens betalningar till leverantörer. Månadens inköp: Varuinköp 300 000 kr + moms 75 000 kr = 375 000 kr. Genomsnittliga leverantörsskulder = ln­ köp/30 dagar x Erhållen kredittid i dagar = 375 000 kr/30 dagar x 30 dagar = 375 000 kr. UB Leverantörsskulder är 375 000 kr. Beräkning 4: Utbetalningar till leverantörer. Det vi gör för att beräkna utbetalningarna till leverantörerna är att från månadens inköp dra den andel som betalas senare och lägga till ingående leverantörsskuld då denna betalas aktuell månad. Alltså: 375 000 +360 000 -375 000 360 000

Inköp inklusive moms innevarande månad, se beräkning 3 + Leverantörsskulder vid föregående månads slut - Leverantörsskulder vid denna månads slut, se beräkning 3 = Utbetalningar till leverantörer under denna månad Därmed är likviditetsbudgeten för månaden klar.

b) Likviditeten är god. Men samtidigt tappar man mycket av likviditeten under inne­ varande månad, vilket är ett varningstecken. Förmodligen är sommarmånaderna lite speciella månader för denna bransch (liksom för många andra), men man bör bortsett från detta fundera på om det är en tendens som kommer att fortgå.

12:9 Vi får följande likviditetsbudget för verksamheten: Kvartal 1

Kvartal 2

Kvartal 3

Kvartal 4

Ingående likvida medel

100 000

95000

155000

20 000

Inbetalningar: Försäljning Emissioner

220 000 0

230 000 50 000

250 000 0

360 000 0

Summa inbetalningar

220 000

280 000

250 000

360 000

Utbetalningar: Inköp av råmaterial Löner Hyra Diverse utbetalningar Investeringar Utdelningar

110 000 60 000 20 000 30 000 0 5 000

110 000 60 000 20 000 30 000 0 0

150 000 60 000 20 000 35 000 120 000 0

210 000 60 000 20 000 35 000 0 0

Summa utbetalningar

225000

220 000

385000

325000

95 000

155 000

20 000

55 000

Inbetalning/Utbetalning:

Utgående likvida medel

Inbetalningar: Värden för försäljning fylls i enligt förutsättningarna. Vad gäller emissioner, kvartal 2, är det endast nyemissionen som medför inbetalningar. Fondemissionen innebär att en form av eget kapital, fritt eget kapital, t ex balanserade vinster, ersätts av en annan form av eget kapital, bundet eget kapital i form av i första hand aktiekapital. Detta är en ren förändring av sammansättning och påverkar inte likviditeten. Utbetalningar: Uppgifterna fylls i enligt anvisningarna.

1 lr lr lr F,

u lr u P1 A

IV

H D

s u

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

{-

,p

l-

o

ta

;a

12:10 a) Vi får följande likviditetsbudget: Inbetalning/Utbetalning:

Januari

Februari

Mars

April

Summa Tertialet

Ingående likvida medel

10 000

15 000

8000

18400

10 000

125 000

175 000

175 000

175 000

650 000

Inköp av varor Utbetalda nettolöner Personalskatt Arbetsgivaravgifter Moms Hyra Diverse utbetalningar

70 000 20 000 10 000 12 000 11 000 18 000 9 000

70 000 24 000 10 000 12 000 11 000 18 000 7 000

70 000 24 000 12 000 14 400 21 000 18 000 5 200

70 000 24 000 12 000 14 400 21 000 18 000 5 200

280 000 92 000 44 000 52 800 64 000 72 000 26 400

Summa utbetalningar

150 000

152 000

164 600

164 600

631 200

15 000

8 000

18 400

28 800

28 800

Inbetalningar: Försäljning

+-

1B Januari

Utbetalningar:

e

Utgående likvida medel •

Försäljningen hämtas direkt från angivna värden. Den summerar till 650 000 kronor.



Inköp av varor beräknas som 280 000 kronor/4 månader= 70 000 kronor.



Utbetalda nettolöner beräknas som lön minskat med personalskatt. I januari innebär detta 30 000 - 10 000 = 20 000 kronor, följande månader 36 000 - 12 000 = 24 000 kronor.



Personalskatt avser betalningen av föregående månads avdragna personalskatt. Det är alltså en månads förskjutning här. I januari betalas därför personalskatten för december innevarande år. Då lönen och skatteavdraget är desamma i januari budgetåret som i de­ cember innevarande år, innebär detta att man i januari betalar 10 000 kronor i perso­ nalskatt, liksom februaris betalning av den personalskatt som uppkommer i januari. Föl­ jande månader betalas 12 000 kronor ut.



På samma sätt som för personalskatt betalas arbetsgivaravgifter en månad efter det att de uppstått. För december och januari är lönen 30 000 kronor, varför betalningen av arbets­ givaravgifter i januari och februari uppgår till 30 000 kronor x 40 % = 12 000 kronor. För februari och mars är lönerna 36 000 kronor, vilket innebär att en arbetsgivaravgift på 36 000 x 40 %= 14 400 kronor betalas i mars och april. Arbetsgivaravgiften för april månads lön betalas först nästa tertial (i maj månad).



Den utgående momsen beräknas som försäljningsintäkt - (försäljningsintäkt/1,25), eftersom momsen är 25 % som pålägg. Den utgående momsen blir därför för janu­ ari budgetåret 125 000 - (125 000/1,25) = 125 000 (försäljning inklusive moms) 100 000 (försäljning exklusive moms) = 25 000 kronor. För februari, mars och april blir utgående moms 175 000- (175 000/1,25)= 175 000- 140 000 = 35 000 kronor. Den ingående momsen uppgår till 20 % av varuinköpet, eftersom momsen är 20 % som marginal. Eftersom inköpet av varor uppgår till 70 000 kronor samtliga månader uppgår ingående moms till 70 000 x 20 % = 14 000 kr varje månad. Skillnaden mellan utgående moms och ingående moms ger momsskulden för respektive månad. Den in­ betalas till Skatteverket månaden efter att den har uppkommit. I januari betalas därför momsskulden på 11 000 kr för innevarande månad (december), i februari betalas en lika

235

236

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

stor momsskuld för januari, i mars betalas momsskulden på 21 000 kr för februari och i april betalas en lika stor momsskuld för mars månad. •

Hyran betalas med 18 000 kronor per månad, diverse utbetalningar betalas med angiv­ na belopp varje månad.



Summa utbetalningar beräknas, och vi får utvecklingen av likvida medel enligt rappor­ ten ovan. Observera att utgående likvida medel hela tiden blir ingående likvida medel i nästa månad. Så t ex blir februari månads utgående likvida, 8 000 kronor, mars månads ingående likvida (också 8 000 kronor, se rapporten).

b) Vad vi kan se är att likviditeten utvecklas positivt för alla månader utom den första, då utgående likvida medel är minus 15 000 kronor. Orsaken till detta torde vara att Marcus bygger upp lager, trots att försäljningen ännu inte ökat så är inköpet av varor lika stort som kommande månader. Detta verkar sunt, men problemet med likviditeten måste lö­ sas på något sätt. Ett sätt kan vara att begära av leverantörerna att få en kredittid, men även februari kan då innebära problem. En alternativ lösning är att begära ett lån på en månad från banken. Om detta lån uppgår till minst 15 000 kronor klaras likviditeten också under januari. I budgeten tillkommer då en post "banklån", vilken leder till en in­ betalning i januari och till utbetalningar (amortering och ränta) i februari.

12:11 a) Vi får följande likviditetsbudget: Aug

Sep

0kt

Nov

Dec

2

29

56

133

146

139

120

240

240

180

80

60

60

120

240

240

180

80

60

60 6

12 50 5

12 50 5

12 160 5

48 160 5

48 160 5

48 50 5

12 50 5

12 50 5

12 50 5

66

59

2

133

146

139

138

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Ingående likvida medel

94

87

80

73

66

59

Inbetalningar: Försäljning Ränteinbetalning

60

60

60

60

60

Summa inbetalningar

60

60

60

60

12 50 5

12 50 5

12 50 5

Utgående likvida medel 87

80

73

Likviditetsbudget, kkr:

Utbetalningar: Moms Löner Övriga utgifter Summa utbetalningar

67

67

67

67

67

177

Jul

213 29

213 56

103

67

67

66

67

Inbetalningar från försäljning beräknas som: Månadens försäljning + Ingående balans kundfordringar - Utgående balans kundfordringar. Försäljningen beräknas som intäkt + 25 % moms, d v s intäkt x 1,25. Utgående balans kundfordringar beräknas som må­ nadens försäljning/30 dagar x genomsnittlig kredittid i dagar. December månad året innan uppgick försäljningen till 48 000 kronor, varför faktureringen uppgick till 48 000 x 1,25 % (moms) = 60 000 kronor. Kundfordringar vid årets slut är således 60 000 kro­ nor/30 dagar x 20 dagars kredittid = 40 000 kronor. • Januari: Månadens försäljning (48 000 kronor x 1,25 = 60 000 kronor) + IB (40 000 kronor) - UB (enligt tidigare beräkning, 40 000 kronor) = 60 000 kronor. Samma be­ räkning används för februari, mars, april och maj. • Juni: Månadens försäljning (192 000 kronor x 1,25 = 240 000 kronor) + IB (40 000 kronor) - UB (240 000 kronor/30 dagar x 20 dagars kredittid = 160 000 kronor) = 120 000 kronor.

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

,_

• Juli: Månadens försäljning (240 000 kronor) + 1B (160 000 kronor) - UB (160 000 kronor)= 240 000 kronor. Samma beräkning används för augusti. • September: Månadens försäljning (60 000 kronor)+ 1B (160 000 kronor)- UB (40 000 kronor)= 180 000 kronor. •

ls

• November: Månadens försäljning (60 000 kronor)+ 1B (20 000 kronor) - UB (20 000 kronor)= 60 000 kronor. Samma beräkning gäller för december.

å

Övriga poster läggs in enligt förutsättningarna. Ingående balans och utgående balans av likvida medel beräknas för varje månad.

lS

:t I-

n n n l-

s t t )

)

)

Oktober: Månadens försäljning (60 000 kronor) + 1B (40 000 kronor) - UB (60 000 kronor/30 dagar x 10 dagar= 20 000 kronor)= 80 000 kronor.

b) Det verkar som om man har speciellt lite likvida medel månaderna juni och juli. I stället för att ligga ute med så stora likvida medel resten av året, kan man ha en checkräknings­ kredit som utnyttjas just dessa två månader. På det viset skulle man kunna frigöra åt­ minstone 50 000 kronor.

12:12 Vi får följande likviditetsbudget: Likvida medel 1B Inbetalningar Försäljning 1 Räntor Utbetalningar Varuinköp2 Löner Inventarier Omkostnader Amortering Räntor Utdelning Likvida medel UB

1500 000 13 100 000 75 000 6 141 667 2 700 000 300 000 700 000 2 750 000 400 000 200 000

+13175 000

-1319166 7 = 1483 333

1 1B kundfordringar 600 000 kronor + årets försäljning 12 500 000 kronor = Totala inbetalningar från försäljning 13 100 000 kronor. 2 För att Ri fram utbetalningen för varuinköpen börjar vi med att räkna ut hur mycket som köpts in. Detta Ris fram ge­ nom att från kostnad sålda varor ta bort ingående lager och lägga till utgående lager, d v s 6500000 kronor - 800 000 kronor + 1 000 000 kronor = 6 700 000 kronor. Detta utgör inköpen. Eftersom man erhåller 30 dagars kredittid be­ höver betalning för årets sista 30 dagar inte betalas i år, d v s vi ska dra bort (6 700 000 kronor/360 dagar) x 30 dagar = 558 333 kronor. Nu kan vi räkna fram betalningen som inköp 6 700 000 kronor - kredit vid årets slut 558 333 kro­ nor= 6 141 667 kronor.

237

238

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

12:13 Följande markeringar är korrekta: En skuld

En tillgång Företaget köper in material kontant, materialet läggs på lager

minskar

ökar

X

X

Företaget köper in material, en faktura för detta erhålls, materialet läggs på lager

minskar

ökar

X

Företaget betalar preliminär skatt

X

En kund betalar en faktura

X

Företaget amorterar ett banklån kontant

X

Företaget överför pengar från pg till bg

X

Företaget betalar ränta på ett banklån

X

X

X X X X

Företaget drar preliminär skatt från de anställdas löner

X

Företaget skickar en faktura till en kund

X

Banken betalar ränta till företaget

X

Företaget gör avskrivningar på en maskin

X

Företaget betalar ut tidigare skuldförda löner till de anställda

X

X

12:14 a) Svens Klädmode får följande budgeterade balansräkning: Tillgångar

Eget kapital och skulder

Inventarier Varulager Kassa och bank

40 000 180 000 24000

Eget kapital Årets resultat Banklån Leverantö rssku Ider

Summa tillgångar

244 000

Summa eget kapital och skulder 244 000

100 000 34000 80 000 30 000

• Värdet på inventarier fås genom att ingående värde, 60 000 kronor, minskas med årets avskrivningar enligt resultatbudgeten, 20 000 kronor = 40 000 kronor. Skulle inköp av inventarier ha gjorts skulle dessa ha ökat värdet, försäljningar hade minskat det. Inga så­ dana transaktioner verkar ha gjorts enligt likviditetsbudgeten eller resultatbudgeten. • Varulagret uppgår enligt ingående balans till 150 000 kronor. Till detta läggs årets inköp av varor enligt likviditetsbudgeten, 540 000 kronor, och dras kostnaden för sålda varor enligt resultatbudgeten, 510 000 kronor. Vi får således utgående värde 180 000 kronor (150 000 + 540 000 - 510 000 = 180 000 kronor). • Kassa och bank framgår av likviditetsbudgetens rad "Utgående likvida medel", 24 000 kronor. • Med detta summerar tillgångarna till 244 000 kronor (40 000 + 180 000 + 24 000). • Eget kapital är detsamma som ingående balans, 100 000 kronor. Detta eftersom inga emissioner har gjorts under året. • Årets resultat tillkommer på balansräkningen (alternativt inbakas i raden ovan, eget ka­ pital). Enligt resultatbudgeten uppgår detta till 34 000 kronor. • Banklån är enligt ingående balans 120 000 kronor. Man beräknar enligt likviditets­ budgeten att amortera detta med 40 000 kronor, varför utgående värde är (120 00040 000) 80 000 kronor.

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

:uld ökar

• Leverantörsskulderna ska enligt förutsättningarna uppgå till samma värde som enligt in­ gående balans, d v s 30 000 kronor. • Med detta summerar även skulderna till 244 000 kronor (100 000 + 34 000 + 80 000 + 30 000).

X

X

b) Verksamheten ger ett positivt resultat (+34 000 kronor). Trots detta minskar de likvida medlen med 16 000 kronor, från 40 000 kronor till 24 000 kronor. Om de fortsätter att minska i samma takt kommer de nästa år att uppgå till 8 000 kronor (24 000 16 000) och året därpå till -8 000 kronor (8 000 - 16 000). Ser vi på balansräkrtingen så ser vi att lagret har ökat med 30 000 kronor (från 150 000 till 180 000 kronor), vil­ ket har belastat likviditeten, samtidigt som banklånet har amorterats med 40 000 kro­ nor (120 000 kronor - 80 000 kronor). Det senare kan vara ganska svårt att göra något åt, även om det kan vara värt ett försök att omförhandla amorteringstakten med banken. Vad gäller ökningen av varulager så borde den, om ekonomin är i balans, följas av en motsvarande ökning av leverantörsskulder. Så har inte skett. Därför bör företaget inrikta sig på att endera hålla nere på varulagret, vilket torde vara viktigt i en modeaffår, eller försöka få till stånd en lagerhållning som i större utsträckning finansieras av leverantö­ rerna.

12:15 Loud & Clears budgeterade balansräkrting får följande utformning: Tillgångar

:ets , av så:öp ror 1or 1

00

1ga (a-

ts-

0-

Eget kapital och skulder Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Banklån Leverantörsskulder Skuld för arbetsgivaravgift Personalskatteskulder Upplupna kostnader Momsskulder

Maskiner och inventarier Produkter i arbete Förråd Kundfordringar Kassa och bank

1 5 40 000 80 000 500 000 4 90 000 80 000

Summa tillgångar

2 690 000 I Summa eget kapital och skulder 2 690 000

578 000 150 000 143 000 10 97000 76 000 87000 190 000 237000 132 000

• Utgående kundfordringar beräkrtas med utgångspunkt i uppgiften att försäljningen uppgår till 6 300 000 kronor inklusive moms. Av detta utgör 80 % kreditförsäljning, övrigt betalas kontant och blir därför inte kundfordringar. (Omsättning x Andel kreditförsäljning)/360 dagar x Genomsnittlig kundkredittid = Genomsnittliga kundfordringar. (6 300 000 x 80 %)/360 x 35 = 5 040 000/360 x 35 = 490 000 kronor i genomsnittlig kundfordran. • Utgående leverantörsskulder beräknas med utgångspunkt i uppgiften att inköpet upp­ går till 1 094 400 kronor inklusive moms. Den genomsnittliga kredittiden uppges bli 25 dagar. (Varuinköp/360 dagar) x Genomsnittlig leverantörskredittid = Genomsnittliga leveran­ törsskulder. (1 094 400/360) x 25 = 76 000 kronor i genomsnittlig leverantörsskuld. • Maskiner och inventarier beräkrtas som: IB + Inköp - försäljningar - avskrivningar = = 1 800 000 + 160 000 - 0 - 420 000 = 1 540 000 kronor.

239

240

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

• Nu summerar tillgångarna till 2 690 000 kronor (1 540 000 + 80 000 + 500 000 + 490 000 + 80 000). På skuldsidan har vi 578 000 + 150 000 + 1 097 000 + 76 000 + 87 000 + 190 000 + 237 000 + 132 000 = 2 547 000 kronor. Det saknas således 143 000 kronor (2 690 000 - 2 547 000), vilket utgör periodens vinst. Detta sätts in bland det egna kapitalet som "Årets resultat", varpå den budgeterade balansräkningen balanserar.

12:16 a) Budgetarna får följande utformning: Resultatbudget Intäkter

Budget, kr

Kommentarer

13 60 000

Kostnader - Löner

-780 000

- Diverse

-500 000

-Avskrivningar

-12 000

Summa kostnader

1292 000

Budgeterat resultat

68 000

20 % av inventarievärdet, d v s 60 000 x 20 % Samma belopp läggs i den budgeterade balansräkninger

Likviditetsbudget, kassaflöde Inbetalningar Startkapital

100 000

Inbetalningar(= intäkter)

1360 000

Summa inbetalningar

1460 000

Utbetalningar Löner

-780 000

Diverse

-500 000

Nyinvesteringar Summa utbetalningar Likvida medel vid årets slut

-60 000 -1340 000 120 000

Samma belopp läggs även i budgeterad balansräkning

120 000

Från Likviditetsbudget ovan

Budgeterad balansräkning Tillgångar Likvida medel Inventarier Summa tillgångar

48 000

Inköp 60 000 kr - avskrivningar 12 000 enligt resultaträkning

168000

Eget kapital och skulder Eget kapital Resultat Summa eget kapital och skulder

100 000 68 000

Från resultatbudget ovan

168000

b) Resultatet är positivt, 68 000 kr, vilket är bra för att vara första året - ofta får man dri­ va verksamheten med förlust under något år, eller utan att ta ut marknadsmässiga löner, innan man får lönsamhet. Även vad gäller likvida medel verkar situationen trygg- hela 120 000 kr beräknas kassan uppgå till vid årets slut. Verksamheten har alltså en god marginal till förluster. Trots det borde Anette kanske fundera på att göra en alternativ budget också- en budget som visar ett "sämsta-läge" och vad som då händer.

000 + '6 000 åledes itts in tingen



KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

c) Resultatbudgeten påverkas inte av detta, eftersom resultatet är oberoende av hur betal­ ningar sker. Om uppgiften även innehöll räntor skulle det dock bli annorlunda; vi skulle kunna få ökade ränteintäkter och/eller räntekostnader på grund av detta. Likviditetsbudgeten påverkas. Inbetalningarna för intäkterna skulle minska, eftersom en del av försäljningen skulle betalas först nästa år. Utbetalningarna för material och diverse skulle också minska, eftersom de sista fakturorna för året betalas först nästa år. Nyinvesteringen förändras dock inte; datorn skulle ju köpas in direkt vid rörelsens start varför fakturan säkert är betald vid årets slut. Den budgeterade balansräkningen berörs, eftersom krediter medför kundfordringar vid försäljning, vilket är en tillgång, och leverantörsskulder vid köp, vilket är en skuld. Till­ gångar och skulder skulle därför öka.

12:17 Budgeterad balansräkning Inbetalningar Tillgångar

räkninge-



Inventarier Lager Likvida medel Kundfordringar

Summa

Eget kapital och skulder

Aktiekapital Balanserat resultat Periodens resultat Lån Leverantörsskulder

Nettoomsättning

äkning

ultat-





Rörelsens kostnader

Varor Löner Diverse Avskrivningar Rörelseresultat Räntor

Resultat e�er finansiella poster

200 000 10 000

250000 10 000 40 000 180 000 80 000 560 000

-700 000 -400 000 -155 000 -80 000 65 000 -25 000

+100 000

Försäljning Ökning av aktiekapital

I 380 000 50 000

Varor Diverse Löner Räntor Amorteringar Nyinvesteringar Summa

-680 000 -155000 -400 000 -25 000 -10 000 - 180 000

Summa Utbetalningar

Likvida medel vid årets slut

..

40 000

Likviditetsbudget, kassaflöde

r

r-F

+1430000

-1450000

80 000

a. lnvesteringsbudget 1B Inventarier + Nyinvesteringar -Avskrivningar UB Inventarier b. Försäljningsbudget N ettoomsäun;ag

+ 1B Kundfordringar - UB Kundfordringar Inbetalningar från kunder

I I I

c.Varubudget • Varukostnad + UB Lager -1B Lager Arets inköp av varor + 1B Leverantörsskulder - UB Leverantörsskulder � Utbetalningar för årets inköp av varor

i

1400000

Likvida medel vid årets början Inbetalningar

dri,ner, hela god ativ

UB 200000 120000 80000 160 000 560 000

190 000 40 000 440 000

Summa

Resultatbudget Intäkter

1B 100 000 100 000 100 000 140 000 440 000

d. K,p;,alb,dge
pställ­ ;eterna 3 upp30 000 1tarier, �n från )00 kr. Netto­ rrbetal­ .a kun­ lringar .:an ut­ Kund­ er som ningar let för­ mins­ vi kan )0 000

�o ooo

Ha fal­ a lägga :arUB :Ila fal­ >eriod. ditets;år en­ et inte enligt

ing av .:r, och :r. Det tsbud1ader). ,lir sal-

12:18 a) Vi får följande likviditetsbudget för årets verksamhet: Likviditetsbudget, kkr:

Jan

Ingående likvida medel

183

Inbetalningar: Försäljning

2 15

Utbetalningar: Inköp av varor Löner Lokalhyra Räntor Amortering Summa utbetalningar

Feb Mar

Apr

Maj

11

136

-14

111

220

220

220

220

Jun

Jul Aug Sep

0kt Nov

Dec

Året

236 361

406

176

301

426

276

183

220

140

220

220

220

220

2 475

140

-1 117 -275 -275 -275 -292 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -900 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -240 -10 -10 -25 -25 -387

-95 -370

-95

-95

11

136 -14

111

236 361 406

Utgående likvida medel

-95

-95 -370

-95

-95 -370 - 130 -2 292

176 301 426 276 366

366

Inbetalningen för försäljningen är föregående månads försäljningsintäkt, eftersom kun­ derna betalar en månad senare. I januari är inbetalningen det belopp som kundfordringar ingående balans uppgick till, då detta avser december månads försäljning. På samma sätt blir utbetalningen för inköp av varor i januari samma belopp som 1B leverantörsskulder. I övrigt tas en fjärdedel av varuinköpen (1 100 000 kronor/4 tillfållen = 275 000 kronor) må­ naden efter respektive inköpstillfålle. Lönekostnaden och lokalkostnaden tas med de belopp som anges i förutsättningarna. Rän­ tekostnaden i december blir 125 000 kronor Ingående likvida medel i januari är enligt upp­ giften 183 000 kronor (kassa och bank). För varje månad adderas sedan inbetalningarna och subtraheras utbetalningarna, och nya utgående och ingående likvida medel kan därefter fyllas i för respektive månad enligt ovan. Företagets resultatbudget får följande utformning: Resultatbudget Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnad Lönekostnad Lokalkostnad Avskrivningar Rörelseresultat Räntekostnader Resultat efter finansiella poster

Summa

2 480 -1 180 -900 -240 -40

120

-10

110

Nettoomsättningen på 248 0000 kronor fås fram genom att intäkterna respektive månad summeras enligt förutsättningarna (10 månader x 220 000 kronor+ 2 månader x 140 000 kronor). Varukostnaden fås genom att årets inköp, 1 100 000 kronor, korrigeras med lager­ förändringen. 1B lager uppgår till 280 000 kronor, UB lager till 200 000 kronor. Lagret har således minskat med 80 000 kronor, vilket leder till en varukostnad om (1 100 000 + 280 000 - 200 000) 1 180 000 kronor. Övriga poster är redan genomgångna i anslutning till likviditetsbudgeten.

243

244

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

Eget kapital och skulder

Tillgångar Maskiner och inventarier Lager Kundfordringar Kassa och bank

80 200 220 366

Summa tillgångar

8 66

Eget kapital Årets resultat Banklån Leverantörsskulder

381 110 100 275

Summa eget kapital och skulder

8 66

Värdet av maskiner och inventarier är ingående balans, 120 000 kronor minskat med årets avskrivningar 40 000 kronor. Lager uppgår enligt förutsättningarna till 200 000 kronor. Kundfordringar består av december månads försäljning, 220 000 kronor. Kas­ sa och bank hämtas från likviditetsbudgeten. Eget kapital hämtas från förutsättningar­ na, årets resultat från resultatbudgeten, banklånet är ingående balans, 125 000 kronor minskat med årets amortering 25 000 kronor. Leverantörsskulder är december månads inköp, 275 000 kronor. Därmed uppgår såväl tillgångar som skulder och eget kapital till 866 000 kronor och budgeterad balansräkning balanserar. b) Resultatet är positivt. Likviditeten är positiv hela året, utom i mars då den är minus 14. Detta måste åtgärdas på något sätt. Så t ex kan företaget redan nu be om ett lån från ban­ ken. Alternativt kan man försöka att betala en del av inköpen först i april. Det stora överskottet på likvida medel under året borde leda till ränteintäkter, vilka man inte budgeterat för. Detta skulle ytterligare förbättra resultatet.

12:19 a) Vi får följande likviditetsbudget: Likviditetsbudget:

Kvartal 1

Kvartal 2

Kvartal 3

Kvartal 4

År

Ingående likvida medel

6000 000

52 80 000

1300 000

660 000

6000 000

Inbetalningar: Försäljning Räntor Summa inbetalningar

0 0

340 000 0

680 000 0

1 020 000 100 000

2 040 000 100 000

0

340 000

680 000

1 120 000

2140 000

Utbetalningar: Maskiner Löner Material Övrigt Summa utbetalningar

0 -200 000 -200 000 -320 000

-3 000 000 -500 000 -500 000 -320 000

0 -500 000 -500 000 -320 000

-720 000

-4320 000

-1320 000

-1320 000

-7 680 000

Utgående likvida medel

5 280 000

1 300 000

660 000

460 000

460 000

0 -3 000 000 -500 000 -1 700 000 -500 000 -1 700 000 -320 000 -1 280 000

I likviditetsbudgeten fylls de värden in som är inbetalningar (försäljning och räntor) respektive utbetalningar enligt förutsättningarna. Samtliga värden är givna direkt i upp­ giften. Likvida medel är som ingående värde 6 000 000 kronor och summeras sedan till utgående likvida medel respektive ingående likvida medel för följande kvartal. b) Resultatbudgeten är mer komplicerad att få fram. I uppgiften ingick inte att räkna fram respektive kostnadspost. För att kunna göra det skulle vi behöva veta hur företagets kal­ kyl är uppställd och hur stor del av Produkter i arbete och färdiglager som utgörs av material, av löner o s v. Med givna förutsättningar får vi ändå fram följande resultatbud­ get:

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

Resultatbudget, kkr: Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter

:ned 000 �as­ gar­ mor 1ads I till 14. ,annan

År 000

:100 )00

000

)00 )00 )00 )00 JOO )00

or) >p­ till

1m alav td-

Summa

2 400 000 -3 920 000

-1520 000

100 000

Resultat efter finansiella poster -1 420 000

• Nettoomsättningen erhålls genom att årets försäljning summeras. Den uppgår enligt förutsättningarna till (Kvartal 1: 0 + kvartal 2: 400 000 + kvartal 3: 800 000 + kvartal 4: 1 200 000 = ) 2 400 000 kronor. • Rörelsens kostnader erhålls på följande sätt: Först summeras utbetalningarna för lö­

ner (1 700 000), material (1 700 000) och övrigt (1 280 000). Detta summerar till 4 680 000 kronor. Till detta kommer inköpt material som ännu inte betalats, cl v s leverantörsskulderna som enligt förutsättningarna ska uppgå till 120 000 kronor. Då har vi 4 800 000 kronor. Till detta läggs avskrivningarna på 600 000 kronor, och från det­ ta läggs ännu ej förbrukade resurser på (förråd: 140 000 + produkter i arbete: 240 000 + färdigvarulager: 1 100 000 =) 1 480 000 kronor. Vi får då 4 800 000 + 600 000 1 480 000 = 3 920 000 kronor.

• Rörelseresultatet uppgår till (2 400 000 - 3 920 000) -1 520 000 kronor. Till det kom­ mer ränteintäkter som enligt förutsättningarna uppgår till 100 000 kronor. Resultatet efter finansiella poster uppgår därför till -I 420 000 kronor. c) Den budgeterade balansräkningen får följande utformning: Eget kapital och skulder

Tillgångar Maskiner och inventarier Förråd Produkter i arbete Färdiglager Kundfordringar Kassa och bank

2 400 000 140 000 240 000 1 100 000 360 000 460 000

Eget kapital Årets resultat Leverantörsskulder

Summa tillgångar

4 700 000

Summa eget kapital och skulder

6 000 000 -1 420 000 120 000

4 700 000

• Maskiner och inventarier fås genom att inköp av maskiner, 3 000 000 kronor, mins­ kas med avskrivningarna av maskiner (20 % x 3 000 000 kronor) på 600 000 kronor. Kvarvarande värde = 2 400 000 kronor. • Förråd (140 000 kronor), produkter i arbete (240 000 kronor) och färdiglager

(1 100 000 kronor) är givna i förutsättningarna. • Kundfordringarna fås genom att Försäljningsintäkterna för året, 2 400 000 kronor en­ ligt resultatbudgeten, minskas med inbetalningar från kunder, 2 040 000 kronor enligt likviditetsbudgeten. Kvarvarande värde, 360 000 kronor, utgör kundfordringar som be­ talas nästa år. • Kassa och bank på 460 000 kronor fås från likviditetsbudgetens "Utgående likvida medel". • Därmed summerar tillgångarna till (2 400 000 + 140 000 + 240 000 + 1 100 000 + 460 000 =) 4 700 000 kronor.

245

246

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER



Eget kapital och skulder uppgår enligt förutsättningarna till 6 000 000 kronor.

• Årets resultat, -1 420 000 kronor, erhålls från resultatbudgetens sista rad. • Leverantörsskulder, 120 000 kronor, är givna i uppgiften. •

Därmed summerar även skulderna till (6 000 000 - 1 420 000 + 120 000 =) 4 700 000 kronor. Det svåra i denna uppgift torde vara att få fram "rörelsens kostnader" till resultaträk­ ningen. Ett alternativt lösningssätt kan därför vara att efter likviditetsbudgeten ta fram budgeterad balansräkning. Skillnaden mellan å ena sidan tillgångar och å andra eget ka­ pital och skulder utgörs av årets resultat, i detta fall -1 420 000 kronor. Med detta som grund kan det vara lättare att finna resultaträkningens "rörelsens kostnader".

d) Vad vi kan se är att företaget snabbt dräneras på likvida medel. I startskedet uppgick de likvida medlen till 6 000 000 kronor, för att vid årets slut beräknas uppgå till endast 460 000 kronor. Detta är en effekt dels av de stora investeringar man måste göra, dels av att inbetalningar för kunder kommer först när man lyckats finna avsättning för produk­ terna. Som framgår av resultatbudgeten beräknas resultatet bli kraftigt negativt. Samtidigt kan vi se att man räknar med att detta problem snart försvinner. Vi kan t ex se att likvida medel minskar med 640 000 kronor kvartal 3, men "bara'' med 200 000 kro­ nor i kvartal 4. Detta beror på att försäljningen ökar stadigt. Fortsätter ökningen kan vi förmodligen förvänta oss ett positivt eller bara svagt negativt flöde av kapital under kvar­ tal 1 nästkommande år. Den stora risken i verksamheten är att inbetalningarna från kunder dröjer ytterliga­ re, eller inte stiger till den nivå man hoppas. Det gäller att maskinerna kommer igång snabbt och att produktionen kan löpa på friktionsfritt. Det gäller vidare att ansträng­ ningarna på marknadssidan bär frukt.

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

12:20 Vi får följande budgetar: Resultatbudget Intäkter

)00 äkam

ka-

om

;ick lasr ; a,· .1kc se ro­ t VI arga­ mg 1g-

Kostnader - Löner -Övrigt -Avskrivningar

Kronor 2400 000 1 200 000 1 000 000 100 000

Summa kostnader

-2 300 000

Budgeterat resultat

= 100 000

Likviditetsbudget

Kronor

Inbetalningar - Startkapital - Kundinbetalningar

2 300 000

Summa inbetalningar

2 700 000

Utbetalningar - Löner -Övrigt -Investering Summa utbetalningar

Likvida medel vid årets slut Budgeterad balansräkning

Tillgångar - Kundfordringar - Likvida medel - Inventarier Summa tillgångar

Eget kapital och skulder - Eget kapital - Löneskuld -Resultat Summa eget kapital och skulder

400 000

1 100 000

2 400 000 - (2 400 000/360 X 15)

1 200 000- (1 200 000/12)

1 000 000 500 000 -2600 000 = 100 000

Kronor 100 000 100 000 400 000

500 000 - 100 000

= 600 000 400 000 100 000 100 000

= 600 000

Vi kan se att man budgeterar ett resultat på 100 000 kronor. Att det är en vinst redan första året är positivt. Orosmomentet är de likvida medlen, vilka enligt budgeten endast uppgår till 100 000 kronor, d v s ungefår så mycket medel som betalas ut på en halv månad. Här kanske man bör gardera med ett lånelöfte eller en checkräkrtingskredit från banken. Orsaken till den svaga likviditeten är nyinvesteringen på 500 000 kronor, varför detta inte bör vara något problem för företaget på sikt.

247

248

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

12:21 Resultatbudget

Nettoomsättning

2 700 000

Rörelsens kostnader: Sålda varors kostnad 1 Löner Avskrivningar Lokalhyra Omkostnader Rörelseresultat Räntekostnader Resultat efter finansiella poster

-1 250 000 -950 000 -80 000 -150 000 -100 000 170 000 -29 000 141 000

Likviditetsbudget

Likvida medel 1B Inbetalningar: Försäljning2 Nytt banklån Utbetalningar: Materialinköp3 Löner Ny maskin Lokalhyra "Omkostnader" Räntor Amortering lån Utdelning Likvida medel UB

95 000 2 650 000 100 000 1 220 000 950 000 150 000 150 000 100 000 29 000 70 000 20 000

+2 750 000

-2 689 000 = 156 000

Budgeterad balansräkning

2 3 4 5 6

Tillgångar Maskiner & Inventarier Lager Kundfordringar4 Likvida medel UB

270 000 150 000 225 000 156 000

Summa

801 000

Eget kapital & Skulder Aktiekapital 200 000 Balanserat resultat 5 130 000 Årets resultat 141 000 Banklån 230 000 6 Leverantörsskulder 100 000 Summa 801 000

IB lager 200 000 kronor+ Inköp material 1 200 000 kronor (12 månader x 100 000 kronor) - UB lager 150 000 kronor= Sålda varors kostnad 1 250 000 kronor. IB kundfordringar 175 000 kronor + Försäljning 2 700 000 kronor - UB kundfordringar 225 000 kronor = Inbetal­ ningar från försäljning 2 650 000 kronor. IB leverancörsskulder 120 000 kronor + Inköp material 1 200 000 kronor - UB Leverancörsskulder 100 000 kronor = Utbetalningar materialinköp 1 220 000 kronor. Motsvarar en månads försäljning, eftersom kredittiden är en månad. 100 000 kr (balanserat resulcat IB) + 50 000 kronor (årets resulcat IB) - 20 000 kronor i utdelning= 130 000 kro­ nor. Motsvarar en månads inköp av material, då leverantörerna lämnar en månad (30 dagar) kredit.

KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 12:1

I de flesta företag upprättas en budget för verksamheten G)

12:2

Det finns tre slag av huvudbudgetar: resultatbudgeten, likviditetsbudgeten och den budgeterade balansräkningen

12:3

Projektbudgetar är planer för de olika projekt som bedrivs i verksamheten

12:4

Resultatbudgeten benämns ofta kassaflödesbudget

12:5

Genomsnittliga kundfordringar kan beräknas som ((Nettoomsättning x Andel kreditförsäljning)/360 dagar) x Lämnad kredittid i dagar

12:6

Genomsnittliga leverantörsskulder kan beräknas som (lnköp/360 dagar) x Erhållen genomsnittlig kredittid i dagar

12:7

Utbetalningar för inköp kan beräknas som: Inköp under perioden - Leverantörsskulder vid periodens början+ Leverantörsskulder vid periodens slut

12:8

Det finns två huvudtyper av delbudgetar: avdelningsbudget och funktionsbudget

12:9

I handelsföretag är inköpsbudget och lagerbudget exempel på viktiga delbudgetar

12:10 Icke-finansiella budgetar används främst för operativ planering 12:11 Huvudbudgetar bygger ofta på delbudgetar 12:12 Försäljnings-, personal- och inköpsbudget är exempel på delbudgetar 12:13 En likviditetsbudget kan även benämnas tillgångsbudget 12:14 Likvida medel vid periodens början+ Inbetalningar - Utbetalningar= Likvida

medel vid periodens slut

12:1 5 Periodiseringar förekommer inte i samband med upprättande av resultatbud-

getar

12:16 Momsposter förekommer i likviditetsbudgeten och i den budgeterade balans-

räkningen

12:17 Resultat- och likviditetsbudgeten avser perioder, medan den budgeterade

balansräkningen avser en viss tidpunkt

12:18 Budgetar behöver i stort sett aldrig anpassas efter företagets särart

G) Oftast upprättas flera budgetar.

0 000 betalronor

I

kro-

Sant

Falskt

• • • •



• • • • • • • •





• • •

249

Kapitel13

L

[

Budgetprocessen Lösningar 13:1 a) Rapporten får följande utformning (skulle du ha vänt på tecknen är det inte fel, men att ha de tecken som används nedan gör att negativa utfall får negativa tecken och omvänt, vilket kan upplevas som mer logiskt). Utfall

Intäkter

Budget

Avvikelse

Avvikelse i % mot postens budget

Avvikelse i % av budgeterad total kostnad

2 640 000

2 200 000

440 000

20%

-1 232 000

-1 120 000

-112 000

-10%

6%

-663 600

-632 000

-31 600

-5%

2%

Resekostnader

-84 840

-84 000

-840

-1 %

s,0o/o

Arkitektarvoden

-32 200

-23 000

-9 200

-40%

s,0o/o

Lokalkostnader

-15 300

-15 000

-300

-2%

-5 600

-8 000

2 400

30%

"'o % "'o %

Diverse kostnader

-1 7 600

-22 000

4 400

20%

"'0%

Avskrivningar

-39 950

-47 000

7 050

1 5%

"'0%

-2 091 090

-1 951 000

-140 090

-7%

-7%

548910

249 000

299 910

120%

Kostnader: Personalkostnader Materialkostnad

Marknadsföringskostnader

Summa kostnader Rörelseresultat

6) V i kan se att resultatet är bättre än väntat, en vinst på 548 910 kr mot budgeterade 249 000 kr. I kolumnen för avvikelse ser vi att skillnaden beror på att intäkterna ökat med 440 000 kr, samtidigt som kostnaderna bara ökat med 140 090 kr. Den kostnad som ökat absolut mest är personalkostnaden, följt av materialkostnaden. Övriga har bara ökat något eller, i vissa fall, t o m minskat. Går vi till nästa kolumn ser vi att intäkterna ökat med hela 20 % mot budget, vilket kan betraktas som ganska mycket. Här finner vi också att trots att personalkostnaden ökat mest av alla kostnader i kronor har den inte ökat mest i procent: endast 10 % mot arkitektarvodenas ökning på hela 40 %! Varför får detta inte större genomslag i kr? Sva­ ret syns i nästa kolumn. Dessa kostnader utgör inte ens en procent av den totala kostna­ den. Det verkar finnas ett visst orsak/verkan-samband mellan att intäkterna ökar och att där­ vid också vissa kostnader gör det. Man kan nog utgå från att ökningen i personalkostna­ der är ganska logisk. Däremot bör man se närmare på t ex arkitektkostnader, som ökat dubbelt så mycket som intäkterna. Vad kan detta bero på? Man bör också fundera på varför marknadsföringskostnaderna har minskat. Det ser positivt ut i rapporten, men det kan medföra försäljningsproblem längre fram om inte denna aktivitet sköts.

[

natt ränt,





rade Jkat :nad har

lket .den mot Sva­ tna-

där­ tna­ )kat l på nen

KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER

13:2

251

a)

[ Tillverkningsvolym

13 000

2 000

2 500

100 000 (50 X 2 000)

125 000 (50 X 2 500)

150 000 (50 X 3 000)

100 000 (40 X 2 500)

120 000 (40 X 3 000)

Rörliga kostnader: Direkt material

360 000 (120 X 3 000)

Direkt lön

240 000 (120 X 2 000)

300 000 (120 X 2 500)

Summa rörliga kostnader

420 000

525000

630 000

Indirekta löner

47 000

47 000

47 000

El, vatten m m

32 000

32 000

32 000

Legokostnad

80 000 (40 X 2 000)

Fasta kostnader: Lokalkostnader

Avskrivningar

84 000

84 000

70 000

70 000

84 000

70 000

Summa fasta kostnader

233 000

233 000

233 000

Summa kostnader:

653 000

758 000

863 000

Som framgår av rapporten multipliceras de rörliga kostnaderna (i detta fall direkt mate­ rial, direkt lön och legokostnad) med respektive volym. Övriga kostnader är fasta, d v s oberoende av volymen. Vi får olika sammanlagda kostnader vid olika volymer; 653 000 kr om vi tillverkar 2 000 dräkter, 758 000 kr om vi tillverkar 2 500 st och 863 000 kr om vi tillverkar 3 000 st. Beräkning: I Avvikelse Beräkning:

%

Beräkning:

Utfall

Budget

Direkt material

147 640

142 150 (50 X 2 843)

-5 490 (142 150-147 640)

4 (-5 490/142 150)

Legokostnad

115 316

113 720 (40 X 2 843)

-1 596 (113 720-115 316)

1 (-1 596/113 720)

Rörliga kostnader: Direkt lön

Summa rörliga kostnader

343 127

341 160 (120 X 2 843)

-1 967 (341 160-343 127)

1 (-1 967/341 160)

-9 053 (597 030-606 083)

2 ( -9 053/597 030)

47 000

-1 260 (47 000-48 260)

3 (-1 260/47 000)

32 000

900 (32 000-31 100)

606 083

597 030

48 260

Fasta kostnader: Indirekta löner

Lokalkostnader

84 370

84 000

Avskrivningar

72 000

70 000

El, vatten m m

31 100

-370 (84 000-84 370)

-2 000 (70 000-72 000)

Summa fasta kostnader

235 730

233 000

-2730 (233 000-235730)

Summa kostnader:

841 81 3

830 030

-11783 (830 030-841 81 3)

0 (-370/84 000) 3 (900/32 000)

3 (-2 000/70 000) 1 (-2730/233 000) 1 (-11783/830 030)

Vi ser i kolumnen för avvikelse att kostnaden är 11 783 kr högre än beräknat för den aktuella volymen. Det tyder på att vi har problem med enheten. Observera dock att av­ vikelsen i det stora hela endast är 1 %. Går vi sedan in i enskildheter så ser vi att den största avvikelsen gäller direkt material, där kostnaden är 5 490 kr högre än enligt bud­ get. Även i procent är detta en relativt hög avvikelse, 4 % av budgeterad kostnad för direkt material. Notera att fast flera av de fasta kostnaderna har ganska höga avvikelser procentuellt sett, påverkar de inte avvikelserna i kronor så mycket eftersom de står för en liten andel av de totala kostnaderna. Slutsatsen kan bli att djupare analysera vad som hänt med kostnaden för direkt material.

252

KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER

13:3 I nedanstående rapport är värden ifyllda för deluppgifterna a-c. Varje kolumn förklaras i anslutning till respektive deluppgift. Utfall Kontrollintäkter

Avvikelse

Budget

Volymens budget

360 000

360 000

0

360 000

-30 000

-36000

6000

-36000

-140 000

-144 000

4 000

-144 000

Personalkostnader, resor

-35 000

-24 000

-11 000

-18 000

Resekostnader

-12 000

-11 200

-800

-8 400

Factoringavgifter

-20 000

-20 000

0

-15 000

Lokalkostnader

-52 000

-50 000

-2 000

-50 000

Marknadsföringskostnader

-29 000

-30 000

1 000

-30 000

Diverse kostnader

-19 000

-20 000

1 000

-20 000

Avskrivningar

-25 000

-25 000

0

-25 000

Resultat före finansiella poster

-2 000

-200

-1800

13 600

Räntekostnader

-5 000

-5 000

0

-5 000

Resultat efter finansiella poster

-7000

-5200

-1800

8600

Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader

a) Nedanstående tabell visar hur beräkningarna av budget och avvikelse i ovanstående ta­ bell gjordes: Utfall Kontrollintäkter

Budget

Beräkning:

Avvikelse

Beräkning:

360 000

360 000

3 000x 120

0

360 000-360 000

-30 000

-36000

300 X 120

6000

36000-30 000

-140 000

-144 000

1 200 X 120

4 000

144 000-140 000

Personalkostnader, resor

-35 000

-24 000

300 X 80

-11 000

24 000-35 000

Resekostnader

-12 000

-11 200

140 X 80

-800

11 200-12 000

Factoringavgifter

-20 000

-20 000

250 X 80

0

20 000-20 000

Lokalkostnader

-52 000

-50 000

-2 000

50 000-52 000

Marknadsföringskostnader

-29 000

-30 000

1 000

30 000-29 000

Diverse kostnader

-19 000

-20 000

1 000

20 000-19 000

Avskrivningar

-25 000

-25 000

0

25 000-25 000

Resultat före finansiella poster

-2 000

-200

-1800

200-2 000

Räntekostnader

-5 000

-5 000

0

5 000-5 000

Resultat efter finansiella poster

-7000

-5200

-1800

5200-7000

Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader

De poster som är beroende av antal kontroller multipliceras med 120 kontroller, medan de som är beroende av antal uppdrag multipliceras med 80 uppdrag. Övrigt är fasta vär­ den.

KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER

Vi ser att resultatet är allt för svagt. En förlust på 7 000 kr i stället för de krav på vinst på 5 000 kr regionen har. Stora negativa avvikelser mot budget finner vi främst vad gäller personalkostnader för resor, 11 000 kr. Även lokaler och resekostnader har blivit dyrare än tänkt. Samtidigt har vi positiva utfall vad gäller material, personal, marknadsföring och diverse. Noterbart är att de poster som är beroende av antal kontroller (de tre övre) har positiv eller 0-differens mot budget, medan de som är beroende av antal uppdrag (de tre följande) har negativ eller 0-differens mot budget. Problemet verkar därför vara att man haft högre kostnader för uppdragen än beräknat.

j

b) Nej, den hade inte varit tillräckligt resultatgivande. Vi ser att budgeten pekar på en för­ lust på 5 200 kr, vilket kan ställas mot vinstkravet på 5 000 kr. Man har således haft för låg volym, alternativt borde man ha haft fler kontroller per uppdrag för att "spara'' på uppdragskostnaderna. c)

Budget: 60 Kontrollintäkter

Beräkning

360 000

3000x 120

-36 000

300 X 120

-144 000

1 200x120

-18000

300 X 60

-8400

140 X 60

Factoringavgifter

-15 000

250 X 60

Lokalkostnader

-50 000

Marknadsföringskostnader

-30 000

Diverse kostnader

-20 000

Avskrivningar

-25 000

Resultat före finansiella poster

-13 600

Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader Personalkostnader, resor

a :a-

Resekostnader

Räntekostnader Resultat efter finansiella poster ) ) ) ) )

0 0

0

lan är-

-5 000 8600

Räknemässigt är skillnaden mot tidigare att de tre poster som är beroende av antal upp­ drag multipliceras med 60 uppdrag i stället för som tidigare med 80 uppdrag. Nu är resultatet tillfredsställande, en vinst på 8 600 kr att jämföra med kravet på 5 000 kr. Enheten måste därför försöka att öka antalet kontroller per uppdrag, annars kommer man inte åt det strukturella problemet. Kanske man även kan överväga att debitera kun­ derna en fast summa per uppdrag, för att på det sättet styra beteendet hos dessa. Man bör även i den dagliga verksamheten försöka minska på uppdragskostnaderna genom att ännu bättre än i dag samplanera uppdragen så att man får så lite resekostnader o dyl som möjligt.

253

254

KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER

13:4 a) Vi ställer upp budgeten baserat på de uppgifter som lagts till. Dessa förs in i ändrings­ kolumnen och ger effekter i kolumnen för Reviderad budget. Budget

Ändring

Reviderad budget

Försälj ningsi ntäkter

10 000 000

-3 000 000

7 000 000

Varukostnad

-3 200 000

+1 200 000

-2 000 000

Kostnader för frakter

-900 000

Personalkostnader

-2 570 000

-900 000 +300 000

-2 270 000

Lokalkostnader

-700 000

Marknadsföringskostnader

--400 000

Kostnader för representation

-350 000

Diverse kostnader

-530 000

Avskrivningar

-300 000

-300 000

Rörelseresultat

10 50 000

-650 000

Räntekostnader

-150 000

-150 000

Resultat efter finansiella poster

900 000

-700 000 --400 000

-800 000 -350 000

+200 000

-330 000

-1700 000

s

-800 000 1

Försäljningsintäkternaminskas med3 000 000kr, varukostnaden minskas med 1 200 000 kr, personalkostnader minskas med 300 000 kr, marknadsföringskostnader ökas med 400 000 kr och diverse kostnader minskas med 200 000 kr. Den sammanlagda resultat­ påverkan är negativ och uppgår till I 700 000 kr. Resultatet sjunker från +900 000 kr till -800 000 kr. b) Om åtgärderna är tillräckliga eller inte beror på vilket kapital företaget har sedan tidigare samt vilken frihetsgrad företaget ges från ägarna. I ett företag i denna bransch är det van­ ligt med tillfälliga bakslag, varför vi får anta att man har sparat ihop eget kapital i viss ut­ sträckning och därför klarar något år med förlust. Man kan också anta att ägarna känner till detta och har tålamod. Är det inte så, gäller det att ytterligare förbättra resultatet med beaktande av de krav som ägarna ställer. Den reviderade budgeten ger därför en möjlig­ het att i tid reagera på förändrade förutsättningar.

13:5 a) Vi ställer upp budgeten baserat på dels tidigare budget, dels förändringar i värden. Bud­ geten får därför följande utformning: Kvartal 2 år 1 Intäkter

Kvartal 3 år 1

Kvartal 4 år 1

Kvartal 1 år 2

Totalt

740 000

740 000

800 000

1 000 000

3 280 000

Materialkostnad

-300 000

-310 000

-340 000

--430 000

-1 380 000

Personalkostnader

-230 000

-240 000

-250 000

-320 000

-1 040 000

Lokalkostnader

-60 000

-60 000

-60 000

-60 000

-240 000

Övriga kostnader

-80 000

-65 000

-70 000

-70 000

-285 000

Avskrivningar

-30 000

-30 000

-30 000

-30 000

-120 000

Rörelseresultat

40 000

35000

50 000

90 000

215000

Räntekostnader

-15 000

-15 000

-15 000

-15 000

-60 000

25000

20 000

35000

7 5000

155000

Resultat efter finansiella poster

1 1

1

1:

1: 1: 1: 1:

KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER

ngs-

Som framgår kommer verksamheten att gå betydligt bättre kvartal 1 år 2 än år 1. Resul­ tatet ökar med runt 30-40 kkr. Kvartalen före får marginella förändringar vad gäller resultatet, medan en del förändringar av delvärden är ganska stora. b) Värdet är att det medför en ständig planeringshorisont på i stort sett ett år. Det är också så att företaget hela tiden kan modifiera budgeten utifrån ändrade förutsättningar. Vi ser hur Viskningen AB redan under kvartal 1 år 1 lägger in effekter av förändringar som in­ träffar ett år fram i tiden, kvartal 1 år 2. Skulle konsekvenserna bli svåra att hantera har man alltså nästan ett år på sig att agera för att finna lösningar. I det aktuella fallet var det en förändring till det bättre, så inga direkta åtgärder behöver vidtas.

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

000 ned ltat­ r till gare 1an­ ; ut1ner ned jliglud-

00 00

00 00 00

00 00

X

Budgeteringen pågår i fyra faser: Budgetuppställande, budgetanvändning, budgetuppföljning och budgetanalys

13:2

Involverade i budgetuppställandet är ledningen, controller och chefer på olika nivåer. Övriga medarbetare har ingen delaktighet i uppställandet

X

13:3

Uppbyggnadsmetoden används för att bygga upp medarbetarnas självförtroende inför det svåra budgetarbetet

X

13:4

Nedbrytningsmetoden används för att bryta ner verksamhetens medarbetare

X

13:5

Den iterativa metoden innebär att man upprättar budgetar om och om igen, i stort sett utan uppehåll året runt

13:6

Ett seriekopplat beroende innebär att enheterna är kopplade till varandra som ett flöde

X

13:7

Ett syfte med budgetuppföljningen är att ställa medarbetare till ansvar för avvikelser

X

13:8

Vid analys av budgetavvikelser uppgår alltid summan av positiva avvikelser till samma belopp som summan av negativa avvikelser

13:9

Rörlig budget innebär att budgetarna förändras beroende på hur faktisk verksamhetsvolym utfaller

X X

13:10 Flexibel budget innebär att den kan användas på vilket företag som helst

X

13:11 Reviderade budgetar är sådana som revisorerna har godkänt

X

längre fram i tiden

00

Falskt

13:1

13:12 Rullande budgetar innebär att man budgeterar "hela tiden'; för en period

00

Sant

13:13 Budgetsimulering innebär att man låtsas att man budgeterar

X X

255

Kapitel14

Budgetering under utveckling Lösningar 14:1 a) Vi börjar med att beräkna kostnaden för varje aktivitet, samt för varje enhet av aktivitet. Beräkningen kan göras enligt följande: Resurs

Aktivitet

Drivare

Kapacitet

Kostnad

Produktionspersonal

Svarvning och borrning

Maskintimmar

750

150 000

200

Svarvmaskin

Svarvning

Svarvtimmar

200

100 000

500

Borrmaskin

Borrning

Borrtimmar

300

120 000

400

Anställd på avdelning konstruktion

Konstruktion

Order

6

36000

6000

Anställda på inköpsavdelningen

Inköp

Order

10

50 000

5 000

Kostnad per drivare

Kostnad per drivare har vi fått fram genom att kostnaden dividerats med kapaciteten. I nästa steg beräknar vi aktivitetskravet enligt följande: Aktivitet

Drivare

Aktivitetskrav

Svarvning och borrning

Svarvtimmar

200

Borrning

Borrtimmar

300

Konstruktion

Order

6

Inköp

Order

6

Nästa steg blir att beräkna resursbehovet. Detta fås genom att aktivitetskraven relateras till de resurser aktiviteterna fordrar. I samband med detta kontrolleras även att befintliga resurser räcker till. Slutligen beräknas kostnaden per resurs. Resurs

Kapacitet

Resurs behov

Kostnad per drivare

Kostnad för resursen

Produktionspersonal

750

500

200

100 000

Svarvmaskin

200

200

500

100 000

Borrmaskin

300

300

400

120 000

6

6

6000

36000

10

6

5 000

30 000

Anställd på avdelning konstruktion Anställda på inköpsavdelningen

Summa

386000

(Observera att resursbehovet för produktionspersonal fås fram genom att antalet svarv­ timmar och antalet borrtimmar adderas, d v s 200 + 300 = 500 timmar). Svar: Den aktivitetsbaserade kostnaden för månaden uppgår enligt budget till 386 000 kronor.

KAPITEL 14 BUDGETERING UNDER UTVECKLING

257

b) Vi kan se att samtliga resurser räcker till, så vi behöver inte anskaffa fler resurser för att klara inneliggande orderstock. Däremot framgår att vi har viss överkapacitet: 250 tim­ mar (750 - 500) produktionspersonal och en kapacitet på 4 order i inköpsavdelningen utnyttjas inte. Kostnaden för detta kan beräknas med hjälp av tidigare data: Resurs Produktionspersonal

Överkapacitet

Kostnad per drivare

Kostnad för överkapacitet

250

200

50 000

4

5 000

20 000

Anställda på inköpsavdelningen

.ter.

Summa

70 000

Kostnaden för överkapaciteten uppgår således till 70 000 kronor. Om man inte lyckas åtgärda detta blir kostnaden för perioden 70 000 kronor högre än beräknat, d v s sam­ manlagt 456 000 kronor (386 000 + 70 000).

,re

Hur ska företaget kunna åtgärda detta? Några åtgärder som man kan pröva är följande:

:en.



Om överkapaciteten inte är tillfällig, bör justeringar göras i personalstyrkan. Eftersom kapaciteten för produktionspersonal uppgår till 750 timmar, och man har 5 heltids­ tjänster, utför varje anställd 150 timmar (750/5). Större delen av överkapaciteten kan därför lösas genom att en heltidsanställd och en halvtidsanställd slutar (150 + 75 = 225 timmar).



Om överkapaciteten är tillfällig, bör tiden utnyttjas till utbildning eller annat värde­ skapande utnyttjande av resurserna. Kanske har ett annat företag behov av att låna personalen tillfälligt? Alternativt kanske ytterligare order fås in, order som inte kräver ytterligare borr- eller svarvtid (då denna tid går åt till inneliggande order). Samma resonemang som på produktionssidan kan föras på inköpsavdelningen. Ett pro­ blem här är att det inte går att justera personalstyrkan rakt av, då det inte är en full tjänst som är undersysselsatt. Kanske kan någon av inköparna gå ner till lägre tjänst, t ex halv­ tid?

c) Vi får följande aktivitetsbaserade budget: :ras iga ir

Resurs

Kostnad per drivare

Kostnad för resursen

750

750

200

150 000

Svarvmaskin

200

200

500

100 000

Borrmaskin

300

550

400

220 000

6

7

6 000

42 000

10

7

5 000

35 000

Summa

547 000

Anställda på inköpsavdelningen

,oo

Resursbehov

Produktionspersonal

Anställd på avdelning konstruktion

rv-

Kapacitet

Vi ser att överkapaciteten nu försvunnit, utom för inköpsavdelningen där en viss över­ kapacitet fortfarande finns. Samtidigt har vi nu underkapacitet på två områden: för resursen borrmaskin och för konstruktion. Vad gäller borrmaskin får vi, om underkapa­ citeten beräknas bli beständig, överväga att anskaffa ytterligare en borrmaskin. Alterna­ tivt kanske vi kan leasa en. För konstruktion kanske den anställde där kan jobba över­ tid denna månad. Alternativt kan vi kanske hyra in en extra resurspersonal, eller låta de anställda på inköpsavdelningen hjälpa till i den mån detta är möjligt. Som en ytterligare åtgärd står att tacka nej till någon order, så att underkapacitet inte uppkommer.

258

KAPITEL 14 BUDGETERING UNDER UTVECKLING

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

Sant

Falskt

X

14:1

Nollbasbudgetering innebär att man förutsättningslöst ställer frågor om vad som behövs för att nå verksamhetens målsättningar

14:2

Ett beslutspaket är en samling beslut som avgränsas från andra beslut av mer taktisk art

X

14:3

Ändamålsbudgetering innebär att det är budgetering som fyller ett viktigt syfte, ett ändamål

X

14:4

Programbudgetering är en variant av ändamålsbudgetering

X

14:5

I aktivitetsbudgetering beskrivs företaget som en uppsättning aktiviteter

X

14:6

Verksamhetsplaner och affärsplaner kan i många fall utgöra alternativ till budgetering

X

14:7

Balanserade styrkort ersätter i stor utsträckning budgetar

X

14:8

Nollbasbudgetering innebär att man eftersträvar ett nollresultat för företaget

X

14:9

Vid ändamålsbudgetering är dimensionerna resursslag, ansvar och ändamål centrala

X X

14:10 Programbudgetering förekommer i störst utsträckning i börsbolag 14:11 Aktivitetsbudgetering måste kombineras med aktivitetsbaserad kalkylering (ABC-metoden)

X

14:1 2 Budgetlöst företagande förknippas oftast med Handelsbanken

X

14:13 Budgetlöst företagande har fått stor spridning i praktiken

X

Kapitel 15 kt

Intern redovisning Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 15:1 Den externa redovisningen benämns i lagar för affärsredovisning

Sant X

15:2 Hur den interna redovisningen utformas finns reglerat i Årsredovisningslagen 15:3 Den interna redovisningen är frivillig

X X

15:4 Den interna redovisningen skiljer sig från den externa genom bl a annat urval, annan värdering och annan presentation 15:5 En dualistisk ansats skiljer sig från en monoistisk genom att man bygger upp ett separat system för den interna redovisningen, skild från den externa 15:6 Objekt är vad man mäter, och mått vad man mäter dessa objekt på

Falskt

X X

X

15:7 Flerdimensionell redovisning innebär att man har speciella koder i tillägg till kontot 15:8 Eftersom en stor del av produktkalkyleringen gäller beslut för framtiden, kan data/information från internredovisningen aldrig användas vid uppställande av produktkalkyler för beslut

X

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

c) Antal debiterade timmar = 1 105 + 1 360 + 680 + 280 = 3 425 timmar Antal arbetade timmar = 1 700 + 1 700 + 1 700 + 1 750 = 6 850 timmar Debiteringsgrad för revisionsbyrån = 3 425 timmar/6 850 timmar= 50 %

Svar: Debiteringsgraden för revisionsbyrån är 50 %. d) Debiteringsgraden är relationen mellan antal debiterade timmar och antal arbetade tim­ mar, alltså en beräkning av hur stor andel av den totala arbetstiden man har tagit be­ talt av kunderna för. Övrig tid är relaterad till utbildning, väntetid, intern kontorstid och liknande. Vi ser att Eva Sixten är den som har lägst debiteringsgrad, vilket faller sig naturligt då hon är enhetens ansvarige. Förmodligen har hon som sådan mycket intern tid i form av samordning av aktiviteter, fördelning av arbete, information, kontakter med potentiella klienter o s v.

·na 1arje

ill-

Vad gäller Arvid Nilssons låga debiteringsgrad är den svårare att förklara. Det kan ju vara så att hans arbetstakt är låg eller att han inte registrerat det faktiska antalet utförda tim­ mar per klient. Det kan också vara så att han är nyanställd och därför går igenom mycket intern utbildning, att han har interna uppdrag som medför mycket intern tid o s v.

ses för lo,ch

Lena Svenssons tid verkar utgöra ett "medelvärde", men även i hennes fall bör en analys av hur tiden fördelas göras.

lag ng

Den låga debiteringsgraden i verksamheten kan även bero på t ex

tn-

- låg efterfrågan på företagets tjänster

1ar -3

- nystartat företag

1eler :r. tal



- ej tillräckliga reklamsatsningar - för höga priser på tjänster e) Skillnaderna kan fångas upp genom att i den interna redovisningen kontera tiden på re­ levanta koder för intern tid. I det aktuella fallet kan man t ex tänka sig koder för sam­ ordning av aktiviteter, fördelning av arbete, information, kontakt med potentiella kun­ der, intern utbildning, interna uppdrag o s v.

16:3 a) Konteringen av biljettintäkterna blir enligt följande: r= tr= % �va

Bokföringsorder:

Biljettintäkter

Konto

Salong

3000 Biljettintäkter

1

48 000

3000 Biljettintäkter

2

25 000

3000 Biljettintäkter

3

20 000

3000 Biljettintäkter

4

15 000

Debet

1910 Kassa

108 000

Verifikationssumma

108 000

Kredit

108 000

Konto 3000 Biljettintäkter krediteras med respektive salongs biljettintäkt enligt rappor­ ten. För varje rad måste salongens kod anges, så att intäkten läggs på rätt salong. Debet­ konto är konto 1910 Kassa, som kameras med hela beloppet, 108 000 kronor (jämför med kolumn "summa" på rapporten). Verifikationssumman är 108 000 på såväl debet som kredit och därmed balanserar verifikationen.

261

262

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

b) Konteringen av filmhyran blir enligt följande: Bokföringsorder:

Filmhyra

Konto

Salong

4500 Filmhyra

1

6 400

4500 Filmhyra

2

8 000

4500 Filmhyra

3

8 000

4500 Filmhyra

4

8 000

Debet

1910 Kassa

Kredit

16:L

30 400 30400

Verifikationssumma

30400

Konto 4500 Filmhyra debiteras med respektive salongs kostnad för filmhyra enligt rap­ porten. För varje rad måste salongens kod anges, så att kostnaden läggs på rätt salong. Kreditkonto är konto 1910 Kassa, som konteras med hela beloppet, 30 400 kronor (jämför med kolumn "summa'' på rapporten). Verifikationssumman är 30 400 på såväl debet som kredit och därmed balanserar verifikationen. c) Konteringen av lokalhyran blir enligt följande: Bokföringsorder:

Lokalhyra

Konto

Salong

5010 Lokalhyra

1

10 000

5010 Lokalhyra

2

7 500

5010 Lokalhyra

3

5 000

5010 Lokalhyra

4

2 500

5010 Lokalhyra

Debet

5 000

1910 Kassa Verifikationssumma

Kredit

30 000 30 000

30 000

Konto 5010 Lokalhyra debiteras med respektive salongs kostnad för lokalhyra enligt rapporten. För varje rad som gäller viss salong måste salongens kod anges, så att kostna­ den läggs på rätt salong. För den gemensamma lokalhyran anges ingen salongskod. Kre­ ditkonto är konto 1910 Kassa, som konteras med hela beloppet, 30 000 kronor (jäm­ för med kolumn "summa'' på rapporten). Verifikationssumman är 30 000 på såväl debet som kredit och därmed balanserar verifikationen. d) Resultatet totalt är negativt, en förlust på 2 400 kronor. Förutom detta måste sådant som t ex räntekostnader och avskrivningar som inte framgår av uppgiften beaktas. Ser vi på de olika biosalongerna så har de alla positiva bidrag, och det är svårt att enbart ut­ ifrån redovisningen bedöma relationen dem emellan. Det vi kan konstatera är att salong Patron lämnar ett större bidrag än de övriga tre salongerna sammantaget. e) När vi ser på nyttjandegraden märker vi att det främst är i biosalong "Bruket" som vi har problem, eftersom nyttjandegraden endast är 42 % mot det genomsnittliga 59 %. Även biosalong Lagets nyttjandegrad kanske kan höjas. Den ligger idag på 50 %. Man bör se över såväl intäktssidan som kostnadssidan för verksamheten. På intäktssidan kan man t ex fundera över om biljettpriserna kan höjas, och om antalet besökare på något sätt kan ökas. På kostnadssidan kan olika delar av kostnaderna kanske sänkas.

16:

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

263

f ) I denna verksamhet är det kanske möjligt att också ha en redovisning av åtminstone bil­ jettintäkter per film och kanske t o m per visning/föreställning. Även olika särkostnader som filmhyra och lokalhyra borde föras till respektive film. Man skulle även kunna för­ dela delar av lönekostnaden till respektive biosalong. Lönekostnaden utgör en stor post.

16:4 a)

Uppdrag:

FestBest

TjiPli

NixDrix

MackTack

Summa

Resultatavräknade uppdrag: 9300 Interna intäkter 9890 Avräknad kostnad

Resultat på avräknade uppdrag 9147 Pågående arbeten

tp1g.

50 000

80 000

130 000

108 000

368 000

-45 000

-70 000

-140 000

-82 000

-337 000

5 000

10 000

-10 000

26000

31 000

23 000

16 000

0

0

39 000

Observera att resultatet fås fram som intäkt minus avräknad kostnad. Konto 9147 ska därför inte ingå i resultatet, utan finns med som en summering av de utgifter som ännu inte resultatforts. De kommer efter hand som fakturering sker att avräknas som kostna­ der.

tOr

väl

b) Vad gäller det totala resultatet enligt rapporten, 31 000 kr, får bedömningen baseras på vilket resultatkrav man har på projekten. Projektens resultat ska täcka övriga kostnader samt ge viss vinst. För de två avräknade projekten kan vi se att projektet NixDrix gett en förlust medan MackTack drivits med vinst. De två pågående projekten har så här långt täckt sina kostnader. c) Kontot 9147 Pågående arbeten innehåller utgifter som inte kostnadsförs förrän de fak­ turerats (jämför matchningsprincipen: kostnader är utgifter för resurser som förbru­ kats). När fakturering av detta projekt görs töms konto 9147 Pågående arbeten och en kostnad motsvarande denna redovisas på konto 9890 Avräknad kostnad i stället.

igt ta:en-

1et nt :er lt1g ar �n

m oå



d) Önskvärt vore att veta om de resultat som uppstår på projekten är tillräckliga eller inte. Detta kan t ex göras genom jämförelse med planerade värden eller jämförelse med plan, t ex budget eller kalkyl.

16:5 a)

Xxx1 CD-skivor

Xxx2 DVD

Xxx3 Video

Xxx0 Övrigt

Gemensamt

Summa

300x Försäljningsintäkter

140 000

40 000

80 000

20 000

280 000

- 400x Varukostnad

-98 000

-20 000

-64 000

-16 000

-198 000

42 000

20 000

16 000

4 000

82 000

30%

50%

20%

20%

= Bruttovinst Bruttomarginal

-11 000

-11 000

- 5310 El och vatten

-2 000

-2 000

- 5460 Förbrukningsmaterial

-4 000

-4 000

- 5900 Reklam och PR

-5 000

-5 000

-30 000

-30 000

30 000

30 000

- 5010 Lokalhyra

- 7210 Löner

Resultat

264

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

Först kan bruttovinsten beräknas som Försäljningsintäkt x Bruttomarginal Bruttovinst ( = Bruttomarginal) : . . p-·orsa.. 1Jnmg Bruttovinst CD-skivor: 140 000 x 30 % = 42 000 kr Bruttovinst DVD: 40 000 x 50 % = 20 000 kr Bruttovinst Video: 80 000 x 20 % = 16 000 kr Bruttovinst Övrigt: 20 000 x 20 % = 4 000 kr Sedan kan Varukostnaden räknas fram som skillnaden mellan försäljningsintäkt och bruttovinst Varukostnad CD-skivor: 140 000 - 42 000 = 98 000 kr Varukostnad DVD: 40 000 -20 000 = 20 000 kr Varukostnad V ideo: 80 000 - 16 000 = 64 000 kr Varukostnad Övrigt: 20 000 -4 000 = 16 000 kr Alternativt, något omständligare men mer logiskt enligt rapporten, kan först varukost­ naden räknas fram som Försäljningsintäkt - (Försäljningsintäkt x Bruttomarginal), t ex för CD-skivor som 140 000 - (140 000 x 30 %) = 140 000 - 42 000 = 98 000. Sedan kan bruttovinsten räknas fram som försäljningsintäkten - varukostnaden, t ex för CD­ skivor som 140 000 -98 000 = 42 000 kr. b) Rapporten visar vilket bidrag i form av bruttovinst som varje varugrupp ger och som ska täcka de gemensamma kostnaderna och bidra till vinsten. På detta vis kan man se värdet i kronor från olika varugrupper. Detta värde får sedan ställas i relation till andra faktorer, t ex vilket utrymme de olika varugrupperna kräver i affären, hur mycket försäljningsan­ strängningar de fordrar o s v. I detta fall ser vi att CD-skivorna står för en stor del av bi­ draget. Vi ser också att DVD ger ett relativt högre bidrag till täckande av gemensamma kostnader än t ex videofilmer, trots att försäljningsintäkterna är betydligt lägre. c) Rapporten bygger i mycket hög grad på att de antagna bruttomarginalerna är korrekta. Om de inte är det, blir felen i rapporten stora. Därför bör företaget kontinuerligt kon­ trollera och uppdatera sina varukostnader och, i anslutning till detta, sina bruttomargi­ naler. d) Ett problem med fördjupad kontoklassificering är att när antalet produkter blir stort blir strukturen mer komplicerad. För den aktuella verksamheten stöter man på problem om man vill dela in t ex CD-skivorna i olika typer av musik. Använder man mer än tio varu­ grupper måste man ha tvåsiffriga delkonton. Ett annat problem uppstår om man för­ utom produktgruppskod också vill ha ytterligare koder, t ex en för vilken försäljare som utfört försäljningen. Andra svårigheter kan vara t ex - Det blir svårt att hålla reda på alla koder. -Det är stor risk för felaktigheter. -Rapporterna kan bli svåra att läsa.

1(

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

16:6 a)

Enkel

Minnesstark

Suverän

Gemensamt

3000 Försäljningsintäkter

58 000

113 000

70 000

241 000

9400 Kostnad sålda varor

-43 500

-67 800

-35 000

- 146 300

14 500

45200

35 000

94 700

Bruttovinst 5010 Lokalhyra

-20 000

-20 000

5460 Förbrukningsmaterial

-12 000

-12 000

-4 000

-4 000

-48 000

-48 000

6110 Kontorsmaterial

och

Summa

7210 Löner

10 700

Resultat

Viktigt i din sammanställning är att du börjar med att räkna ut bruttovinsten för de tre modellerna som skillnaden mellan försäljningsintäkten (konto 3000) och kostnaden för sålda varor (konto 9400). Övriga konton kan följa i valfri ordning. Observera att konto 4000 Inköp av varor inte ska vara med i sammanställningen. Detta konto ersätts i stället med konto 9400 Kostnad sålda varor, i vilket kostnaden för inköp av de sålda datorerna ingår. Konto 4000 och 9400 täcker alltså samma sak, men periodi­ serat på olika sätt: konto 4000 redovisar utgiften för det som köpts in, konto 9400 redo­ visar kostnaden för de resurser som använts för att skapa intäkter.

wst­ t ex �dan CDska irdet orer, ;san­ v bi­ nma 1

�kta. kon­ argi: blir tom ·aru­ försom

6) Bruttomarginal= Bruttovinst/Intäkt, där Bruttovinst= Intäkt- Varukostnad. I uppgif­ ten finns intäkten i konto 3000 Försäljningsintäkter och varukostnaden i konto 9400 Kostnad sålda varor. Den finns redan beräknad på raden "Bruttovinst" ovan. Modell Enkel. Bruttomarginal= 14 500 kr/58 000 kr= 25 % Modell Minnesstark. Bruttomarginal= 45 200 kr/113 000 kr= 40 % Modell Suverän. Bruttomarginal= 35 000 kr/70 000 kr= 50 % Resultatet för verksamheten är positivt, 10 700 kr. Alla tre modellerna ger en positiv bruttovinst. Företaget tjänar främst pengar på modellen Minnesstark och på Suverän. Kanske går det att något höja priset och därmed bruttomarginalen på modell Enkel. Eller också är det så att marginalerna är pressade på denna typ av enklare handdatorer. c)

Bokföringsorder:

Inköp av varor

Konto

Produkt

Debet

1910 Kassa 4000 Inköp av varor

10 000 Minnesstark

10 000

9900 Avstämning 9146 Lager av varor Verifikationssumma

Kredit

10 000 Minnesstark

10 000 20 000

20 000

De två första raderna motsvarar den kontering som behövs för den externa redovis­ ningen. Utgiften krediteras konto 1910 Kassa och debiteras konto 4000 Inköp av varor. De följande raderna behövs för den interna redovisningen. Varorna läggs på lager, och därför debiteras konto 9146 Lager av varor. Krediteringen av konto 9900 Avstämning ger ingen extra information, utan görs för att debet och kredit ska balansera. Verifika­ tionssumman är med dessa konteringar 20 000 kr på såväl debet som kredit, varför veri­ fikationen balanserar.

265

266

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

d)

Bokföringsorder:

Försäljning

Konto

Produkt

16: Debet

Kredit

7 000

1910 Kassa 3000 Försäljningsintäkter

Enkel

9400 Kostnad sålda varor

Enkel

7 000 5 250

9146 Lager av varor

5 250

Verifikationssumma

12250

12250

De två första raderna motsvarar den externa redovisningens kontering. Kassan konto 1910 debiteras och konto 3000 Försäljningsintäkter krediteras. Sedan ska kostnad och minskningen av lagret bokföras internt, vilket sker i följande två rader. Konto 9400 Kost­ nad sålda varor debiteras, och konto 9146 Lager av varor krediteras. Beloppet, 5 250 kr, baseras på den bruttomarginal som företaget räknar med på modellen, 25 % (se uppgift b ovan). Om 25 % av intäkten är marginal så måste resterande del, 75 %, vara varukost­ nad. Således beräknas varukostnaden som: Intäkt x (100 % - bruttomarginal) = 7 000 x (100 % - 25 %) = 7 000 x 75 % = 5 250 kr. Detta belopp är det som konterats. Verifi­ kationssumman är nu 12 250 kr på såväl debetsidan som kreditsidan, vilket innebär att verifikationen balanserar.

16:7 a) Produktion

Administration

Försäljning

PIA

3000 Intäkter

Rabalder

Summa

370 000

4000 Material

-112 000

5010 Lokalhyra

-12 000

-2 000

-5 000

5310 El och vatten

-17 000

-1 000

-1 000

5460 Förbrukningsmaterial

-31 000

-4 000

-6 000

7210 Löner

-40 000

-35 000

-25 000

9320 Avdelningspålägg

267 000

= Produktens resultat = Periodens resultat

-65 000 -90 000

90 000

9500 Kostnad sålda varor

Kvarvarande omkostnader

16

-10 000

-42 000

-37 000

-267 000

-267 000

103 000

103 000 -89 000 14000

Viktigt här är att du fört kostnad sålda varor till produkten, Rabalder, varvid saldot på konto PIA (produkter i arbete) blir 0. Vidare ska kvarvarande omkostnader belasta pe­ riodens resultat, men inte produktens resultat. De är periodkostnader. b) Produktens resultat är positivt, 103 000 kronor. Efter kvarvarande omkostnader (kostna­ der som ej fördelats till produkt) är företagets periodresultat fortfarande positivt, 14 000 kr. Ser vi på kontot för Produktion kan noteras att man har en kvarvarande omkostnad (ej utfördelade pålägg) på 10 000 kr: produktionens utgifter uppgår till 100 000 kronor och påläggen uppgår till 90 000 kronor. Den differens som finns kvar är en påläggsdiffe­ rens och belastar tillsammans med de kvarvarande omkostnaderna för administration och försäljning periodens resultat.

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

16:8 a) Förrådet krediteras och produkter i arbete debiteras. Detta beror på att tillgången förråd minskar medan tillgången produkter i arbete ökar. b) Produkter i arbete debiteras och konto för avstämning krediteras. Detta beror på att di­ rekt arbete antas öka tillgången (värdet av) produkter i arbete. Konto för avstämning krediteras då det inte finns något egentligt kreditkonto och då vi vill upprätthålla den dubbla bokföringens princip. c) Konto för interna löner debiteras konto för avstämning krediteras. Detta beror på att ef­ tersom det är indirekta utgifter så ska de placeras på en avdelning (med en avdelnings­ kod). Konto för avstämning krediteras då det inte finns något egentligt kreditkonto och då vi vill upprätthålla den dubbla bokföringens princip. d) Konto för utfördelade avdelningspålägg krediteras och konto för produkter i arbete de­ biteras. Detta beror på att pålägget "kommer från" en avdelning och ska åtföljas av en avdelningskod, och att pålägget beror på att arbete utförts på produkten och därmed ökat dess värde, varför tillgången produkter i arbete ska ökas. e) Tillgången Färdiglager ökas och tillgången produkter i arbete minskas. Detta beror på att tillgången rent fysiskt flyttas på detta sätt. f ) Tillgången Produkter i arbete krediteras och kostnad sålda varor debiteras. Detta beror på att tillgången nu är förbrukad, är en kostnad, eftersom den skapat intäkter. g) Tillgången Färdiglager krediteras och kostnad sålda varor debiteras. Detta beror på att tillgången nu är förbrukad, är en kostnad, eftersom den skapat intäkter. h) Försäljningsintäkter krediteras och Kundfordran debiteras. Detta beror på att detta är en intäkt som ska möta kostnad sålda varor.

16:9 a) De 8 000 kr som bokförs på förrådet avser indirekt material, som inte är direkt hänför­

ligt till en viss produkt. Observera att om man i ett senare skede tar ut materialet från förrådet till en viss produkt, då blir det i detta skede fråga om direkt material. Men efter­ som det i nuläget inte kan hänföras till en produkt så hänförs det till förrådet i stället.

b) Datorn känner av om det finns några koder för ordernummer i tidigare delen av verifi­ kationen. Finns ordernummer angivet i anslutning till ett inköp av material så är det frå­ ga om en direkt utgift för material och ska därför konteras på den ordern. Om ingen så­ dan kod finns är det inte fråga om något direkt material, varför det bokas på förrådet. Bokföringsorder:

Uttag av material

Konto

Order

Avdelning

Debet

9141 Förråd 9144 Pågående arbeten

13 000 1532

13 000

9141 Förråd 9144 Pågående arbeten

8 000 1764

8 000

9141 Förråd 9400 Internt material

r 1

Verifikationssumma

Kredit

3 000 37 Svarv

3 000 24000

24000

c) Se raderna 3 och 4 ovan. Konteringen blir densamma som för den andra ordern, med undantaget att det givetvis blir en annan orderkod.

267

268

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

d) Se raderna 5 och 6 ovan. I stället för att debitera pågående arbete så debiteras det interna utgiftskontot, internt material. Bokföringsorder:

Utfördelade TO-pålägg

Konto

Order

Avdelning

Debet

8 000

37 Svarv

9320 Utfördelade avdelningspålägg 9144 Pågående arbeten

1532

3 000

9144 Pågående arbeten

1764

5 000 8000

Verifikationssumma

Kredit

8000

e) Se ovan. Det som saknas är konton för pågående arbeten, vilket är 9144 för båda dessa order. Ordernummer ska också med. Vi måste också lägga till en avdelningskod på den första raden; vi anger vilken avdelning som fördelar ut pålägget till dessa order. Bokföringsorder:

Produkter levereras till kund

Konto

Order

9144 Pågående arbeten

1532

9500 Kostnad utförda order

1532

Avdelning

Debet

Kredit 27 000

27 000

Verifikationssumma

27 000

27 000

f ) Kreditkonto är konto 9144 pågående arbeten, där ju utgifterna tidigare lagts efter hand. Debetkonto är konto 9500 kostnad utförda order (eller liknande beteckning, t ex kost­ nad för sålt eller kostnad för levererat).

16:10 Syftet med denna uppgift är i första hand att visa att den aktivitetsbaserade interna redovis­

ningen inte skiljer sig i grunden från mer avdelningsbaserade varianter. Som framgår av de två konteringarna nedan är egentligen enda skillnaden att avdelningar utgår och aktiviteter ersätter. Observera dock att det kan finnas större skillnader. T ex kanske företaget också vill registrera antalet av olika drivare i samband med de olika transaktionerna. En annan kom­ plettering kan vara en notering av steg i värdekedjan eller typ av värdeskapande. Bokföringsorder a visar vad som händer i de fall då utgifter av olika slag uppstår. Direkta utgifter går direkt till projekten, indirekta går till aktiviteterna. Då själva betalningstransak­ tionen gjordes (vilket inte utfördes i denna övning) utgjorde 9900 avstämning debetkonto. Detta konto krediteras nu. Bokföringsorder:

a) Löner

Konto

Projekt

Aktivitet

Resurs

Debet

190 000

9900 Avstämning 9144 Pågående projekt

3405

7210

40 000

9144 Pågående projekt

3507

7210

39 500

9144 Pågående projekt

1201

7210

500

9700 Intern tid

24

7210

30 000

9700 Intern tid

45

7210

70 000

9700 Intern tid

84

7210

20 000

Verifikationssumma

Kredit

190 000

190 000

KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER

!rna

Direkta löner belastar respektive projekt på konto 9144 med angivande av projektets kod. Indirekta löner belastar respektive aktivitet (som tilläggskod). Kontot blir här intern tid, eller annat uttryck för indirekt tid. Observera att resurskod 7210 Löner lagts in i transak­ tionen. Det kan diskuteras hur nödvändig koden är, men vi har valt att ange den då det an­ nars inte av konto 9144 framgår att det är fråga om löner. Bokföringsorder b visar vad som händer då aktiviteternas kostnader fördelas ut till respek­ tive projekt i förhållande till antal utnyttjade drivare. Konto 9324 Konstnärlig design (jäm­ för med tidigare använt konto för fördelning av omkostnader, 9300) krediteras och respek­ tive projekt debiteras.

essa den

Bokföringsorder:

b) Konstnärlig design

Konto

Projekt

Aktivitet

Resurs

Debet

24

9324 Konstnärlig design

57 000

9144 Pågående projekt

3405

9324

32 000

9144 Pågående projekt

3507

9324

23 000

9144 Pågående projekt

1201

9324

2 000

Verifikationssumma

tnd. ost,v1s1 de eter vill )m-

Kredit

57000

57000

Även i detta fall kan resurskoden diskuteras, men med hjälp av en sådan ökar informationen då det nu på konto 9144 framgår vilken typ av resurs, i detta fall använd aktivitet, som ut­ nyttjats.

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska

Sant

16:1 Tjänster är immateriella, d v s de saknar värde 16:2 Debiteringsgraden beräknas som direkta timmar dividerat med arbetade

timmar

X X

16:3 Masstjänster är sådana tjänster som en massa människor definitivt har

!kta ,ak­ nto.

X

nytta av

16:4 Periodredovisning innebär att inkomster och utgifter betraktas som

intäkter och kostnader för den period under vilken de uppstår

Falskt

X

16:5 Skillnaden mellan fast pris och löpande räkning är att vid fast pris har

man i förväg fastställt ett totalt pris, medan man i löpande räkning i förväg har fastställt ett pris per t ex timme

X

16:6 Bruttomarginalen beräknas som försäljningsintäkt minus varukostnad 16:7 En fördjupad kontoklassificering innebär att olika konton används för

X

16:8 I masstillverkande företag är det produktionsprocessen som är viktigast

X

olika objekt, t ex för olika produkter

att följa i den interna redovisningen

269

Kapitel 17

Standardkostnader Lösningar 17:1 a)

Pris Verkligt 9

Prisavvikelse Standard 8 1-------��

' )

1-.J 0



O;!!

1-.J V,

Vi ser att prisavvikelsen är negativ (verkligt pris är större än standardpris), precis som kvantitetsavvikelsen (verklig kvantitet är större än standardkvantitet). Vi ser också att det finns en kombinationskomponent: De två ytorna går in i varandra. Denna kompo­ nent kommer att ingå i pris- och kvantitetsavvikelserna.

6) Prisavvikelsen per st = (Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvantitet

Prisavvikelsen per st= (3- 3,1) x 125= -0,1 x 125= -12,5, för producerad volym= -12,5 x 870 st=-10 875 kr

Svar: Prisavvikelsen är negativ och uppgår till 12,5 kr per installation, och 10 875 kr för producerad volym. Kostnaden är 12,50 kr högre per installation beroende på att lönekostnaden per timme är högre än tänkt. Tänkbara anledningar kan t ex vara att vi använt dyrare arbetskraft eller att lönerna för installatörer höjts oväntat mycket under perioden. c) Kvantitetsavvikelsen per st= (Standardkvantitet- Verklig kvantitet) x Standardpris Kvantitetsavvikelsen per st= (120- 125) x 3= -5 x 3= -15, för producerad volym= -15 x 870 st= -13 050 kr

271

272

KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER

Svar: Kvantitetsavvikelsen är negativ och uppgår till 15 kr per installation, och till 13 050 kr för den producerade volymen. Kostnaden är 15 kr högre per installation bero­ ende på att vi har använt för mycket arbetstid. d) Hela avvikelsen per st = Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvan­ titet Hela avvikelsen per st= 3 x 120 - 3,1 x 125 = 360 - 387,50 = -27,50 kr per st eller -23 925 kr (-27,50 x 870 st) för hela den producerade volymen

Svar: Hela avvikelsen är negativ och uppgår till 27,50 kr per installation eller 23 925 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades 12,50 kr negativt beroende på prisavvikelsen (se b) och 15 kr negativt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (-12,50 -15) 27,50 kr. e) Kombinationskomponenten, vilken uppstår om båda avvikelserna är negativa eller båda avvikelserna är positiva, kan beräknas som: (Standardpris - Verkligt pris) x (Standard­ kvantitet - Verklig kvantitet), d v s: (3 - 3,1) x (120 - 125)= -0,1 x -5= 0,50 kr, för den producerade volymen 435 kr (0,5 x 870 st).

Svar: Kombinationskomponenten uppgår till 0,50 kr per st, eller 435 kr för hela den producerade volymen. Orsaken till att den sällan räknas ut för sig är att den alltid (rent matematiskt blir det så) är liten relativt övriga avvikelser. I detta fall uppgick den till 435 kr av en total avvikelse på 23 925 kr, vilket närmast får anses vara felräkningsmarginal. 17:3 a) Arbete: Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 10 timmar och att standardpriset uppgår till 170 kr per timme. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris ock­ så. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till 45 000 timmar. Eftersom man producerat 5000 enheter blir den verkliga kvantiteten (45000/5 000=) 9 timmar per styck. Vi vet vidare att den totala lönekostnaden uppgår till 7 650 000 kr, vilket innebär att lönekostnaden per timme uppgår till (7 650 000 kr/45 000 timmar =) 170 kr. Nu kan vi rita diagrammet: Pris

Verkligt 170 Standard 170

}

Prisavvikelse I�

1 "'

g.

I I ro

1!(1

I� I� I in

� ., 25:

�'°

----'-----------.- Kvantitet :::,

a. 0

Observera att det i detta fall inte finns någon prisavvikelse, då verklig lön per timme är densamma som enligt standard. För fullständighetens skull återfinns dock beräkning­ arna nedan. Vi ser att kvantitetsavvikelsen är positiv (verkligt värde är lägre än standard). Vi ser också att det inte finns någon kombinationskomponent.

KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER

:h till

b) Prisavvikelsen per st för arbete= (Standardpris- Verkligt pris) x Verklig kvantitet

bero-

Prisavvikelsen per st= (170 - 170) x 9 =-0 x 9 = 0, för producerad volym= 0 x 5 000 st= 0 kr

kvan-

Svar: Det finns ingen prisavvikelse för arbete, eftersom det verkliga priset per timme inte skiljer sig från standard.

t eller

c) Kvantitetsavvikelsen per st för arbete = (Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Stan­ dardpris

25 kr )ende vilket

1

·båda dard­ ,r, för

a den (rent I 435 nal.

priset ock­ man Lr per 1ebär r. Nu

ne är 1ing­ ard).

Kvantitetsavvikelsen = (10- 9) x 170 = 1 x 170 = 170, för producerad volym = 170 x 5 000 st= 850 000 kr

Svar: Kvantitetsavvikelsen är positiv och uppgår till 170 kr per produkt och till 850 000 kr för den producerade volymen. Kostnaden är 170 kr lägre per produkt beroende på att vi har använt mindre arbetstid än beräknat. d) Hela avvikelsen per st för arbete = Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvantitet Hela avvikelsen= 170 x 10- 170 x 9 = 1 700- 1 530 = 170 kr per st eller 850 000 kr (170 kr x 5 000 st) för hela den producerade volymen

Svar: Hela avvikelsen är positiv och uppgår till 170 kr per produkt eller 850 000 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades inte alls av prisavvikelsen (se b) och 170 kr positivt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (O + 170) 170 kr. e) Material: V i vet att standardkvantiteten uppgår till 5 kg och att standardpriset uppgår till 140 kr per kg. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till 25 500 kg. Eftersom man producerat 5 000 enheter blir den verkliga kvantiteten (25 500/5 000 =) 5, 1 kg per styck. Vi vet vidare att den totala materialkostnaden uppgår till 3 544 500 kr, vilket innebär att materialkost­ naden uppgår till (3 544 500 kr/25 500 kg=) 139 kr/kg. Nu kan vi rita diagrammet: Pris 'Il Standard 140 1--------� (Prisavvikelsen)

Verkligt I 39

;;;;, ""< :::,

...

�. I

i, V,



�I Cl) '

�' V)

"":::, a. "" a. V,

� ..,,_.

Kvantitet



y,

Vi ser att prisavvikelsen är positiv (verkligt värde är mindre än standard för pris), medan kvantitetsavvikelsen är negativ (verkligt värde är högre än standard). Vi ser också att det inte finns någon kombinationskomponent.

273

274

KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER

f) Prisavvikelsen per st för material= (Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvantitet

1

Prisavvikelsen per st= (140 - 139) x 5,1 = 1 x 5,1 = 5,10 kr, för producerad volym= 5,10 X 5 000 St= 25 500 kr Svar: Prisavvikelsen för material är positiv och uppgår till 5,10 kr per producerad enhet, eller till 25 500 kr för hela den producerade volymen. Materialkostnaden är 5,10 kr läg­ re per st då vi lyckats hålla nere inköpspriserna. V i kanske har förhandlat fram bättre pri­ ser, eller har köpt resurserna till högre bonus än beräknat. g) Kvantitetsavvikelsen per st för material= (Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Stan­ dardpris2 Kvantitetsavvikelsen per st= (5 - 5,1) x 140= -0,1 x 140= -14 kr, för producerad vo­ lym= -14 x 5 000 st= -70 000 kr Svar: Kvantitetsavvikelsen för material är negativ och uppgår till 14 kr per produkt, och till 70 000 kr för den producerade volymen. Kostnaden är 14 kr högre per produkt be­ roende på att vi har använt mer material än beräknat. V i kanske har haft mycket spill i produktionen, eller har varit tvungna att kassera mycket p g a lägre kvalitet än beräknat. h) Hela avvikelsen per st för material= Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvantitet Hela avvikelsen per st= 140 x 5 - 139 x 5,1 = 700 - 708,90 = -8,90 kr per st eller -44 500 kr (-8,90 kr x 5 000 st) för hela den producerade volymen Svar: Hela avvikelsen är negativ och uppgår till 8,90 kr per produkt eller 44 500 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades positivt med 5,10 kr av prisavvi­ kelsen (se b) och 14 kr negativt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (5,10 - 14) -8,90 kr. i) Avvikelserna kan t ex summeras enligt följande: Post

Avvikelse

Arbete

Prisavvikelse

Material

Per st

Totalt

0,00

0

Kvantitetsavvikelse

170,00

850 000

Summa avvikelse för arbete:

170,00

850 000

5,10

25 500

-14,00

-70 000

-8,90

-44 500

161, 10

805 500

Prisavvikelse Kvantitetsavvikelse

Summa avvikelse för material:

Summa avvikelse i arbete och material

Avvikelsen per producerad enhet är positiv och uppgår till 161,10 kr. I detta ingår en positiv avvikelse för arbete på 170 kr, vilken beror på att vi gjort av med mindre arbets­ tid än beräknat och en negativ avvikelse för material på 8,90 kr per st. Denna negativa avvikelse uppstod trots att vi sparade 5,10 kr på att materialet var billigare än beräknat, menvi gjorde av med mer material än beräknat vilket orsakade 14 kr i extra kostnader. Totalt för hela den producerade volymen uppgick avvikelserna till 805 500 kr, vilket på1

Den mest korrekta beräkningstekniken för prisavvikelsen är enligt figuren att multiplicera denna med standardkvan­ cicec, eftersom det är vid denna kvantitet som prisavvikelsen slutar. Den mest korrekta beräkningscekniken för kvantitetsavvikelsen är enligt figuren att multiplicera denna med verklige pris, eftersom det är vid detta pris som kvantitecsavvikelsen slutar.

17:·

KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER

verkades positivt med 850 000 kr vad gäller arbetet och negativt med 44 500 kr vad gäl­ ler material. :t, ::,-_ :,

1-

1-

17:4 a) Arbete: Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 4 timmar och att standardpriset upp­ går till 140 kr per timme. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till l 750 timmar. Eftersom man produce­ rat 500 enheter blir den verkliga kvantiteten (1 750/500=) 3,5 timmar per styck. Vi vet vidare att lönekostnaden för de 1 750 timmarna uppgår till 236 250 kr, varför verkliga priset per timme= 135 kr (236 250 kr/1 750 timmar). Nu kan vi rita diagrammet: Pris

)-

h :-



Standard 140 1------------, Prisavvikelsen Verkligt 135

·� ·�:s.

' ;i- Det tOO kr

KAPITEL 19 INVESTERINGSKALKYLERING

19:7 a) Tabell D Annuitetsfaktor0,2374 1 000 000 kr X 0,2374 = 237 400 kr Annuiteten uppgår till 237 400 kr b) Ränta 1 000 000 kr X 6 o/o = 60 000 kr Amortering, d v s annuiteten- räntan, 237 400 kr-60 000 kr = 177 400 kr År 1 uppgår räntan till60 000 kr och amorteringen till 177 400 kr c) År 1 Ränta Amortering Kvarstår lån

Au

Ränta Amortering Kvarstår lån

1 000 000 kr X 6 o/o = 60 000 kr 237 400 kr-60 000 kr= 177 400 kr 1 000 000 kr-177 400 kr= 822 600 kr 822 600 kr X 6 o/o = 49 356 kr 237 400 kr-49 356 kr= 188 044 kr 822 600 kr-188 044 kr= 634 556 kr

År3 Ränta Amortering Återstår lån

634 556 kr X 6 o/o = 38 073,36 kr 237 400 kr -38 073,36 kr= 199 326,64 kr 634 556 kr- 199 326,64 kr= 435 229,36 kr

År4 Ränta Amortering Återstår lån

435 229,36 kr X 6 o/o = 26 113,76 kr 237 400 kr-26 113, 76 kr = 211 286,24 kr 435 229.36 kr-211 286,24 kr= 223 943,12 kr

Ars Ränta Amortering Återstår lån

223 943,12 kr X 6 o/o = 13 436,59 kr 237 400 kr-13 436,59 kr= 223 963,41 kr 223 943,12 kr- 223 963.41 kr= 0 kr (Att inte differensen blir O kr be­ ror på att tabellvärdet vid beräkningen av annuiteten på 237 400 kr är avrundat.)

För varje år uppgår summan av amortering och ränta till annuiteten, d v s 237 400 kr. Över tiden minskar andelen ränta och ökar andelen amortering. Lånets storlek minskar varje år med ett belopp motsvarande amorteringen.

287

288

KAPITEL 19 INVESTERINGSKALKYLERING

Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 19:1

Vid investeringskalkylering antas vanligen ett mer långsiktigt tidsperspektiv än vid produktkalkylering

19:2

Begreppet investering kan definieras t ex enligt följande: En uppoffring i nutiden i syfte att kunna öka inkomsterna i framtiden

Sant

• •

19:3 Syftet med investeringar är alltid att öka företagets långsiktiga lönsamhet 19:4 Till skillnad mot produktkalkyler år investeringskalkyler inga förenklade modeller av verkligheten eftersom man fokuserar in- och utbetalningar istället för intäkter och kostnader 19:5

Osäkerheten vid investeringskalkylering är i regel mindre än vid produktkalkylering eftersom man fokuserar in- och utbetalningar istället för intäkter och kostnader

19:6

Olika slag av investeringar kan klassificeras enligt följande: Reala investeringar, immateriella investeringar och finansiella investeringar

19:7

Summan av de utbetalningar som görs i samband med anskaffningen av investeringsobjekt benämns grundinvestering

19:8

En grundinvestering är alltid av engångskaraktär

19:9 Vid investeringskalkylering är alla utbetalningar relaterade till en investering beslutsrelevanta och ska inkluderas i kalkylen 19:10 Inbetalningar som orsakas av en investering benämns särinbetalningar 19:11 En utbetalningsreducering behandlas i investeringskalkylering som en inbetalning 19:12 Inbetalningar- Utbetalningar= lnbetalningsöverskott

• • •

• • •

I 1

2,

21

• X



19:13 Ett restvärde anger hur mycket som återstår att få i inbetalningar innan en investering är lönsam

X



19:14 Ett investeringsobjekts ekonomiska livslängd är alltid längre än dess tekniska livslängd 19:15 Kalkylräntan motsvarar ett avkastningskrav på kapital

X

19:16 Med kalkylräntan beräknas alternativkostnader för kapitalet

X

19:17 In- och utbetalningar görs beräkningstekniskt jämförbara i tiden via diskontering och kapitalisering

X

19:18 Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i tidpunkten 0 benämns nollvärde 19:19 Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i den tidpunkt en investerings ekonomiska livslängd tar slut benämns slutvärde 19:20 Annuitet= Summan av amortering och ränta för ett visst år

Falskt

X



2(

Kapitel20

Metoder för investeringskalkylering Lösningar 20:1 a) Återbetalningstiden är200 000 kr/40 000 kr= 5 år. b) Om företagets krav på återbetalningstid överstiger 5 år kan investeringen genomföras. c) Oiskussionsuppgift 20:2 a) Inbetalningsöverskotten summeras stegvis: Efter 1 år uppgår inbetalningsöverskottet till50 000 kr Efter2 år uppgår inbetalningsöverskottet till50 000 kr+ 75 000 kr= 125 000 kr Efter3 år uppgår inbetalningsöverskottet till125 000 kr+ 100 000 kr= 225 000 kr Efter4 år uppgår inberalningsöverskottet till225 000 kr+ 120 000 kr= 345 000 kr Efter5 år uppgår inbecalningsöverskoccec cill345 000 kr+ I00 000 kr= 445 000 kr Efter6 år uppgår inbetalningsöverskottet till445 000 kr+ 75 000 kr= 520 000 kr Efter7 år uppgår inbccalningsöverskottec till520 000 kr+ 50 000 kr= 570 000 kr Grundinvesteringcn på400 000 kr återbetalar sig under år 5. lnterpolering ger ett mer precise svar. 4 år+ 400 000 kr-345 000 kr= 4,G år 100 000 kr Acerbecalningstiden är4,6 år. b) Om företagets krav på återbetalningstid överstiger4,6 år kan investeringen genomföras. c) Diskussionsuppgift.

20:3 a) Se faktaboken kapitel 19 . b) De årliga inbetalningsi:!v�rskotteu nuvärd�b!:;räknas (tabell B):

År 1 År2 ÅJ:3 Ar4 Åi·5 År6

Inbetalningsöverskott 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr

Nuvärdefaktor 0,9259 0,8573 0,7938 0,7350 0,6806 0 ,6302

Ackumulerat Nuvärdeberiiknat nuvärdeberäknat inbetalningsöverskott inbetalningsöverskott 37 036 kr 37 036 kr 34 292 kr 71 328 kr 103 080 kr 31 752 kr 29 400 kr 132 480 kr 27 224 kr 159 704 kr 25 208 kr 184 912 kr

Nej, investeringen ska inte genomföras. Det beror på att grundinvesceringen på200 000 kr inte återbetalar sig inom den ekonomiska livslängden, d vs på sex år. Återbetalnings­ tiden ska aldrig vara längre än den ekonomiska livslängden.

290

KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING

c) De årliga inbetalningsöverskotten nuvärdeberäknas (tabell B):

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7

Inbetalningsöverskott 50 000 kr 75 000 kr 100 000 kr 120 000 kr 100 000 kr 75 000 kr 50 000 kr

Nuvärdefaktor 0,9259 0,8573 0,7938 0,7350 0,6806 0,6302 0,5835

Nuvärdeberäknat inbetalningsöverskott 46 295 kr 64 297,50 kr 79 380 kr 88 200 kr 68 060 kr 47 265 kr 29 175 kr

Ackumulerat nuvärdeberäknat inbetalningsöverskott 46 295,00 kr 110 592,50 kr 189 972,50 kr 278 172,50 kr 346 232,50 kr 393 497,50 kr 422 672,50 kr

Grundinvesteringen återbetalar sig under år 7. lnterpolering ger ett mer precist svar. ° " + ---------"--'--"------'--'---'-"--400 000 kr - 393 497,50 kr=6,2 ar 6 ar 29 175 Återbetalningstiden är 6,2 år. Om företagets krav på återbetalningstid överstiger 6,2 år kan investeringen genomföras.

d) Se faktaboken kapitel 19 och 20. 20:4 a) Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten år 1-6 (tabell C) 50 000 kr x 4,2305 = 211 525 kr Nettonuvärde 211 525 kr - 200 000 kr= 11 525 kr 6) Ja, investeringen ska genomföras eftersom nettonuvärdet är positivt. Investeringen av­ kastar 11 % (kalkylräntan) och ger därtill ett överskott på 11 525 kr. c) En lönsam investering måste minst resultera i ett nettonuvärde på O kr. Det gäller när Årligt inbetalningsöverskott x Nuvärdesummefaktor=Grundinvestering. I = Årligt inbetalningsöverskott som resulterar i att investeringen (precis) är lönsam I x 4,2305=200 000 kr I=47 275,74 kr Det årliga inbetalningsöverskottet måste minst uppgå till 47 275,74 kr för att investe­ ringen ska vara lönsam. Investeringen avkastar då precis 11 % (kalkylräntan). d) En lönsam investering måste minst resultera i ett nettonuvärde på O kr. Det gäller när Årligt inbetalningsöverskott x Nuvärdesummefaktor (d v s Nuvärdesumman) = Grund­ investering. G = Grundinvestering som resulterar i att investeringen (precis) är lönsam 50 000 kr x 4,2305=G G=211 525 kr Grundinvesteringen får maximalt uppgå till 211 525 kr för att investeringen ska vara lönsam. Investeringen avkastar då precis 11 % (kalkylräntan).

KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING

20:5 a) Grundinvestering Inbetalningar per åren 1-3 Utbetalningar per åren1-3 Inbetalningsöverskott per åren1-3

250 000 kr + 50 000 kr = 300 000 kr* 50 000 kr+ 100 000 kr= 150 000 kr** 12 000 kr 138 000 kr***

* Maskinrenovering och initial utbildningsinsacs. "* De reducerade prissänkningarna och ucbecalningarna behandlas som inbetalningar. *** Årliga inbecalningar-Årliga ucbecalningar. Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten år1-3 (tabell C) 138 000 kr x 2,4018 = 331 448,40 kr Nettonuvärde 331 448,40 kr-300 000 kr= 31 448 ,40 Nettonuvärdet uppgår till31 448,40 kr. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom nettonuvärdet är positivt. Investeringen av­ kastar12 o/o (kalkylräntan) och ger därtill ett överskott på31 448,40 kr. c) En lönsam investering måste minst resultera i ett nettonuvärde på O kr. Det gäller när Årligt inbetalningsöverskott x Nuvärdesummefaktor (d v s Nuvärdesumman) = Grund­ investering. I= Årliga inbetalningar som resulterar i att investeringen (precis) är lönsam (I-12 000 kr) x 2,4018 = 300 000 kr I=136 906,32 kr De årliga inbetalningarna måste minst uppgå till136 906,32 kr för att investeringen ska vara lönsam. Investeringen avkastar då precis12 o/o (kalkylräntan).

20:6 a) De årliga inbetalningsöverskotten och restvärdet nuvärdeberäknas (tabell B): Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år1 Nuvärdet av inbecalningsöverskottet år2 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år3 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år4 Nuvärdet av resrvärdet

Nuvärdesumma

250 000 500 000 400 000 300 000 10 000

kr x 0,8772 =219 300 kr x 0,7695 = 384 750 kr x 0,6750 = 270 000 kr x 0,5921 = 177630 kr x 0,5921 = 5 921

kr kr kr kr

kr 1057601 kr

Nettonuvärde 1 057 601 kr- 1 100 000 kr= - 42 399 kr Nettonuvärdet uppgår till-42 399 kr. b) Nej, investeringen ska inte genomföras eftersom nettonuvärdet är negative. Investering­ en klarar inte att möta det avkastningskrav (kalkylränta) på14 % som företaget arbetar med. c) Diskussionsuppgift.

291

292

KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING

20:7 a) Grundinvesrering Produkrionsurrustning Grundinvesrering Marknadsföringssatsning Ökad rörelsekapitalbindning Summa grundinvestering

1 200 000 kr 500 000 kr 50 000 kr 1 750 000 kr

De 100 000 kr som lagts ned på marknadsundersökningen ska inte inkluderas i kalky­ len. Beloppet utgör en ej återvinningsbar utbetalning. Inbetalningar Försäljning år 1 (2 000 kr x 300 st) Inbetalningar Försäljning år 2 (2 000 kr x 350 st) Inbetalningar Försäljning år 3 (2 000 kr x 300 se) Inbetalningar Försäljning år 4 (2 000 kr x 250 st) Inbetalningar Försäljning år 5 (2 000 kr x 100 sr)

600 000 kr 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 200 000 kr

Utbetalningar Marknadsföringssatsning per åren 1-5 100 000 kr lnbecalningsöverskocr år 1 (600 000 kr- 100 000 kr) Inbecalningsöverskott år 2 (700 000 kr - l 00 000 kr) Inbecalningsöverskott år 3 (600 000 kr- 100 000 kr) Inberalningsöverskocr år 4 (500 000 kr - 100 000 kr) Inbecalningsöverskort år 5 (200 000 kr - 100 000 kr)

500 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 100 000 kr

Resrvärde efter år 5 Frigjord rörelsekapitalbindning i slutet av år 5

200 000 kr 50 000 kr

De årliga inbecalningsöverskoccen, restvärdet och frigjord rörelsekapicalbindning nuvärdeberäknas {tabell B): Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 1 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 2 Nuvärdet av inbecalningsöverskoctet år 3 Nuvärdet av inbetalningsöverskoctet år 4 Nuvärder av inberalningsöverskottet år 5 Nuvärdet av restvärdet Nuvärdet av frigjord rörelsekapitalbindning

500 000 kr X 0,9091 = 454 550 kr 600 000 kr X 0,8264 = 495 840 kr 500 000 kr X 0,7513 = 375 650 kr 400 000 kr X 0,6830 = 273 200 kr 100 000 kr X 0,6209 = 62 090 kr 200 000 kr X 0,6209 = 124 180 kr 50 000 kr X 0,6209 = 31 045 kr 1816555 kr

Nettonuvärde 1 816 555 kr - 1 750 000 kr= 66 555 kr Nettonuvärdet uppgår till 66 555 kr. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom nettonuvärdet är positivt. Investeringen av­ kastar 10 % (kalkylräntan) och ger därtill ett överskott på 66 555 kr. c) Oiskussionsuppgifc.

20:8 a) Annuitet av grundinvesceringen (tabell D) 700 000 kr x 0,2774 = 194 180 kr lnbecalningsöverskott per åren 1-5 350 000 kr - 125 000 kr= 225 000 kr Över-/ underskott per år 225 000 kr - 194 180 kr = 30 820 kr Investeringen genererar ett årligt överskott (annuitet) på 30 820 kr. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den genererar ett årligt överskott (annuitet). lnvesreringen avkasrar 12 % (kalkylräntan) och ger därrill ett årligt (genomsnittligt) överskott på 30 820 kr. c) Diskussionsuppgift.

KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING

d) Investeringens nettonuvärde enligt nuvärdemetoden Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten år 1-5 (tabell C) 225 000 kr x 3,6048 = 811 080 kr Nettonuvärde 811 080 kr- 700 000 kr= 111 080 kr Nettonuvärdet uppgår till111 080 kr. Fördela nettonuvärdet i {lika stora) årsbelopp (annuiteteter) Annuitet av nettonuvärdet (tabell D) 111 080 kr x 0,2774 = 30 813,59 kr Det årliga överskottet överensstämmer med det belopp som erhölls i a-uppgifcen. Diffe­ rensen mellan beloppen beror på att avrundade tabellvärden används vid beräkningarna. 20:9 a) Grundinvestering: Initial satsning och inventarier 150 000 kr + 75 000 kr =225 000 kr

Årliga löpande utbetalningar 35 000 kr x 12 månader Hyra av kontorslokal 50 000 kr x 2 st x 12 månader Löner Diverse Summa årliga utbetalningar Årliga inbetalningar 1 700 timmar x I 000 kr År 1 2 000 timmar x I 000 kr År2 År3 2 400 timmar x 1 250 kr 2 400 timmar x 1 250 kr Ar4 År 5 2 200 timmar x 1 250 kr Årliga inbetalningsöverskott År 1 1 700 000 kr- 2 120 000 kr År 2 2 000 000 kr- 2 120 000 kr 3 ooo ooo kr- 2 120 ooo kr Ar3 År4 3 000 000 kr- 2 120 000 kr År5 2 750 000 kr- 2 120 000 kr

420 000 kr 1 200 000 kr 500 000 kr 2 120 000 kr 1 700 000 2 000 000 3 000 000 3 000 000 2 750 000

kr kr kr kr kr

-420 000 -120 000 880 000 880 000 630 000

kr kr kr kr kr

De årliga inbetalningsöverskoccen nuvärdeberäknas (tabell B): Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år1 -420 000 kr X 0,8772 = -368 424 kr Nuvärdet av inbecalningsöverskottet år2 -120 000 kr X 0,7695 = -92 340 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år3 880 000 kr X 0,6750 = 594 000 kr 880 000 kr X 0,5921 = 521 048 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år4 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år5 630 000 kr X 0,5194 = 327 222 kr Summa nuvärde 981506kr Nuvärdet av restvärdet -50 000 kr x 0,5194 = -25 970 kr Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) (225 000 + 25 970 kr) x 0,2913 = 73 107,56 kr Fördelning av nuvärdesumma.n i årsbelopp (tabell D) 981 506 kr x0,2913 =285 912,70 kr Över-/underskott (annuitet) per år 285 912,70 kr- 73 107,56 kr= 212 805,14 kr Investeringen genererar ett årligt överskott (annuitet) på 212 805,14 kr.

293

294

KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING

b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den genererar ett årligt överskott (annuitet). Investeringen avkastar 14 % (kalkylräntan) och ger därtill ett årligt (genomsnittligt) överskott på 212 805,14 kr. c) Årligt över-/underskott x Nuvärdesummefaktor (tabell C)= Nettonuvärdet 212 805,14 kr X 3,4331 = 730 581,33 kr Investeringens nettonuvärde uppgår till 730 581,33 kr. d) Fördela nettonuvärdet i (lika stora) årsbelopp {annuiteteter) Annuitet av nettonuvärdet (tabell D) 730 581,33 kr x 0,2913 = 212 818,34 kr Det årliga överskottet (annuiteten) överensstämmer med det belopp som erhölls i a­ uppgifcen. Differensen mellan beloppen beror på att avrundade tabellvärden används vid beräkningarna.

20:10 Alternativet att investera i egna kassaapparater Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) 200 000 kr x 0,2913 = 58 260 kr Eftersom de årliga driftskostnaderna uppgår till olika stora belopp behöver de nuvärdebe­ räknas för att sedan slås ut i lika stora årsbelopp. Nuvärde av drifcskoscnaderna (tabell B) 20 000 kr x 0,8772+25 000 kr x 0,7695+30 000 kr X 0,6750 +35 000 kr X 0,5921+40 000 kr X 0,5194= 98 531 kr Driftskoscnaderna som årligt belopp (tabell D) 98 531 kr x 0,2913 = 28 702,08 kr Total årskostnad 58 260 kr+28 702,80 kr= 86 962,08 kr Alternativet att leasa kassaapparater Total årskostnad 50 000 kr +28 702,80 kr= 78 702,08 kr Alternativet att leasa kassaapparater ger lägst årskostnad. Den uppgår till 78 702,08 kr, jäm­ fört med 86 962,08 kr för alternativet att investera i egna kassaapparater.

20:11 a) Nuvärdesummefaktor (tabell C) 200 000 kr/70 000 kr= 2,9 Investeringens ekonomiska livslängd är 4 år. Utgå från tabell C från raden för 4 år och sök nuvärdesummefaktorn 2,9. Den ligger mellan 14 o/o och 15 %. Det betyder att internräntan ligger i intervallet 14-15 %. a) Eftersom internräntan överstiger kalkylräntan på 11

o/o är investeringen lönsam.

b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den är lönsam. c) Diskussionsuppgift.

20:12 a) Beräkna nettonuvärdet vid olika räntesatser till dess att det uppgår till O kr. Nuvärdesumma - Grundinvestering= Netconuvärde Årlig.r inbecalningsöverskott År l 250 000 kr- 75 000 kr= 175 000 kr År 2 400 000 kr- 125 000 kr= 275 000 kr År 3 500 000 kr-175 000 kr= 325 000 kr ÅJ 4 600 000 kr-250 000 kr= 350 000 kr År 5 450 000 kr-300 000 kr= 150 000 kr Sök den räntesats som gäller då investeringens nettonuvärde uppgår till O kr. Vi väljer att börja med räntesatsen 12 %. Om nettonuvärdet är positivt vid den räntesatsen provar vi med en högre räntesats, annars med en lägre.

KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING

r).

�)

Nettonuvärde vid räntesatsen 12 % (tabell B} 175 000 kr x 0,8929 + 275 000 kr x 0,7972 + 325 000 kr x 0,7118 + 350 000 kr x 0,6355+150 000 kr x 0,5674+50 000 kr x 0,5674- 900 000 kr= 42 727,50 kr Nettonuvärde vid räntesatsen 13%

13

0,08

0,0824

0,0881

0,0940

0,1001

0,1065

0,1130

0,1197

0,1265

0,1336

0,1408

0,1482

0,1557

0,1634

0,1712

0,1791

0,1872

0,1954

0,2037

0,2121

0,2206

14

0,07

0,0769

0,0826

0,0885

0,0947

0,1010

0,1076

0,1143

0,1213

0,1284

0,1357

0,1432

0,1509

0,1587

0,1666

0,1747

0,1829

0,1912

0,1997

0,2082

0,2169

-l m r

15

0,07

0,0721

0,0778

0,0838

0,0899

0,0963

0,1030

0,1098

0,1168

0,1241

0,1315

0,1391

0,1468

0,1547

0,1628

0,1710

0,1794

0,1878

0,1964

0,2051

0,2139

16

0,06

0,0679

0,0737

0,0796

0,0858

0,0923

0,0990

0,1059

0,1130

0,1203

0,1278

0,1355

0,1434

0,1514

0,1596

0,1679

0,1764

0,1850

0,1937

0,2025

0,2114

17

0,06

0,0643

0,0700

0,0760

0,0822

0,0887

0,0954

0,1024

0,1096

0,1170

0,1247

0,1325

0,1405

0,1486

0,1569

0,1654

0,1740

0,1827

0,1915

0,2004

0,2094

18

0,06

0,0610

0,0667

0,0727

0,0790

0,0855

0,0924

0,0994

0,1067

0,1142

0,1219

0,1298

0,1379

0,1462

0,1546

0,1632

0,1719

0,1807

0,1896

0,1987

0,2078 0,2065 0,2054

19

0,05

0,0581

0,0638

0,0698

0,0761

0,0827

0,0896

0,0968

0,1041

0,1117

0,1195

0,1276

0,1358

0,1441

0,1527

0,1613

0,1701

0,1791

0,1881

0,1972

20

0,05

0,0554

0,0612

0,0672

0,0736

0,0802

0,0872

0,0944

0,1019

0,1095

0,1175

0,1256

0,1339

0,1424

0,1510

0,1598

0,1687

0,1777

0,1868

0,1960

" "' (J)

m

?


"

:JJ

0 c.... m ?< -l c., {I:) c.,

är ett läromedelspaket i ekonomistyrning. Fokus ligger på grunderna inom ekonomi­ styrning med en utförlig behandling av utvecklingen inom området under senare år. Iden är att behandla de eviga frågorna och den senaste utvecklingen i ett samman­ hang. Traditionella inslag som • Budgetering • Resultatplanering • Produktkalkylering • Investeringskalkylering • Intern redovisning • Standardkostnader • Internprissättning behandlas utförligt i en modern framställning. Exempelvis integreras nya synsätt med redan etablerade och det diskuteras hur företagsspecifika förhållanden påverkar eko­ nomistyrningens utformning och användning.

Qbc Ax, c.

Den nya ekonomistyrningen

��1�1 111111 1m1 1�1 1 1 1m�1111111�

(2015)

53490380037

Liber