Den nya affärsredovisningen [21 ed.]
 9789147127986 [PDF]

  • 0 0 0
  • Gefällt Ihnen dieses papier und der download? Sie können Ihre eigene PDF-Datei in wenigen Minuten kostenlos online veröffentlichen! Anmelden
Datei wird geladen, bitte warten...
Zitiervorschau

.. . _ · : _ · Ä · · N . M N E D .

.

. . ... .

.

. .

.

.

.

. . . . . . . .

.

.

.

.

.

.

.

...

.

.

.

. .

. . . . . .

OBS! BILAGA

••

EN NYAAF FARS a-cEDOVISNINGEN PER ARVIDSON

THOMAS CARRINGTON

GUSTAV JOHED

UPPLAGA 21

Den nya affärsredovisningen ISBN 978-91-47-12798-6 © 1986, 2004, 2006, 2010, 2013, 2016, 2018 Per Arvidson, Gustav Johed, Thomas Carrington och Liber AB Förläggande redaktör: Magnus Winkler Omslag: Nette Lövgren Formgivning: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jurgen Borchert Tjugoförsta upplagan 1 Repro: Exakta Print, Malmö Tryck: lnterak, Polen, 2018

("; "-i,J !:,��

&

MIX

Papper från ansvarsfulla kAllor

FSC" C015559

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 [email protected] www.liber.se

nnehållsförteckn i ng Förlagets förord 6 _ ;ågra principer för bokens uppläggning 8 1. EKONOMISK INFORMATION - GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE 10 Ekonomisk information centrala frågeställningar 11 Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär? 12 Vilka frågor ställs, och av vem? 12 lntressentmodellen 13 Vilken typ av ekonomisk information ska löpande bokföras? 15 Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? 16 Vad ska analyseras? 17 Företagets ekonomi 19 -· REDOVISNINGENS GRUNDER I 22 Hur gick det för Hjulman första året? 22 Kassaflödet: skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar 23 Resultaträkning 25 Balansräkning 27 Ekonomiska grundbegrepp -en samman­ fattning 29 Löpande bokföring 33 Dubbel bokföring 34 Löpande bokföring på konton 36 Löpande bokföring för Hjulmans Budfirma 38 Bokslut 43 Avslutning av konton 44 Framräkning av resultat utan bokslut 48 3. REDOVISNINGENS GRUNDER Il 52 Företagets miljö- och verksamhetsinriktning 52 Löpande bokforing 53 Löpande bokföring i Hjulmans Budfirma år 20x2 55 Bokslut 58 Periodisering av anläggningstillgångar 59 Periodisering av varuutgifter 59 Interimsfordringar och interimsskulder 60

Intäkter och kostnader till resultaträkningen 64 Tillgångar, eget kapital och skulder till balans­ räkningen 66 Bokslut på bokslutstablå 67

4. REDOV ISNINGENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, NORMER, REGLER OCH PRAXIS 74 Teoretiska utgångspunkter 75 Gränser i tiden 75 Gränser i rummet 76 Redovisningens syfte 77 En "politisk" process 79 Hållbarhetsredovisning 79 Normer 80 Redovisningens normbildare 80 Internationaliseringen av redovisningen 81 Grundläggande antaganden 83 Redovisningens kvalitativa egenskaper 88 Lagar och regler 90 Bokföringslagen 90 Allmänt om bokföringsskyldighet 90 Löpande bokföring 93 Hur den löpande bokföringen avslutas 95 K-regelverken 97 Årsredovisningslagen 98 Resultaträkningen 98 Balansräkningen 100 Praxis 101 God redovisningssed 102 Rättvisande bild 103 BAS-planen 104 Grundprinciper för BAS-kontoplanen 105 Kontoplanens uppbyggnad 106 Avläsningsmetoden -vid bokslut med dator 110 5. VARUTRANSAKTIONER 118 Varutransaktioner ur olika aspekter 118 Köpeavtalet - den juridiska aspekten 119 Leveransen -den materiella aspekten 119 Betalningen - den finansiella aspekten 120 Hemtagningsutgifter och utlägg 120

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Mervärdesskatt (moms) 124 Beräkning av moms 124 Redovisning av moms 127 Redovisning av varutransaktioner 13 3 Fakturan - information om transaktionen 133 Köparens redovisning av inköpsfakturor 135 Säljarens redovisning av försäljningsfakturor 135 Returer och gottgörelser - kreditnota 136 Dröjsmålsränta 137 Beräkning av betalningsbelopp 138 Sammanfattning 140 Bruttoresultat 140 Kundfordringar och leverantörsskulder 146 Huvudbokföringens konton 146 Reskontra 147 Redovisning av förskott 147 Utländsk valuta 150 Redovisning av fordringar och skulder i utländsk valuta 150 Redovisning av kursdifferens 153 6. NÅGRA ANDRA AFFÄRS­ HÄNDELSER 156 Personalkostnader 157 Lön och preliminär skatt 157 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 159 Arbetsgivardeklaration på individnivå 159 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter 160 Semesterlöner 160 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter (hela året) 161 BAS-planens uppdelning av personalkostnader 162 Fastigheter 164 Köp av fastighet 164 Redovisning av fastighet i rörelsen 165 Redovisning av fastighetsköp 166 Redovisning av fastighetsförsäljning 168 Värdepapper 172 Aktier och andra andelar 172 Köp och försäljning av aktier - kortfristig place­ ring 174 Obligationer och andra värdepapper 175

Factoring och leasing 176 Factoring 1 6 Redovisning av factoring 179 Leasing 180 Aktiebolagets inkomstskatt 181 Företagets skattetransaktioner för beskattnings­ året (inkomståret) 2 183 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 1 184 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 2 185 Årets beskattningsbara resultat 189 Skattekonto hos Skatteverket 190 Utan skattekonto 190 Med skattekonto 190 7. ÅRSBOKSLUT-TILLGÅNGAR 192 Lagens regler för redovisning och beskattning 193 Årsbokslutet - två funktioner 194 Kapitlets disposition 196 Tillgångar - ett teoretiskt perspektiv 196 Värdering av anläggningstillgångar 199 Grundläggande begrepp och regler 200 Fördelning av avskrivningar över tiden 201 Immateriella anläggningstillgångar 205 Materiella anläggningstillgångar 208 Finansiella anläggningstillgångar 214 Värdering av omsättningstillgångar 220 Grnndläggande begrepp och regler 221 Varulager 222 Kortfristiga fordringar 229 Kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 234 Kortfristiga placeringar 236 Kassa och bank 238 8. ÅRSBOKSLUT - SKULDER OCH EGET KAPITAL 240 Skulder 241 Skulder - ett teoretiskt perspektiv 241 Avsättningar 244 Obeskattade reserver och bokslutspolitik 245 Avskrivningar över plan 245

5 NNEHÅLLSFORTECKNING

Bokfört värde enligt räkenskapsenlig avskrivning 249 Redovisning av överavskrivningar 250 Kollektiv överavskrivning på maskiner och inventarier 257 Periodiseringsfonder 262 Övriga möjligheter till resultatreglerande åtgärder i bokslutet 265 Eget kapital i olika företagsfonner 267 Eget kapital - ett teoretiskt perspektiv 267 Företagsformer 267 Enskild firma 268 Handelsbolag 268 Kommanditbolag 271 Ekonomisk förening 271 Aktiebolag 271 Aktiebolagets organ enligt ABL 274

9. EXTERNA RAPPORTER 280 Årsredovisning i aktiebolag 281 Förvaltningsberättelse 282 Balansräkning och resultaträkning 282 Noter 286 Koncernredovisning 290 Utvidgad informationsskyldighet 291 Hållbarhetsredovisning 293 Revision i aktiebolag 295

10. RÄKENSKAPSANALYS 300 Lönsamhet 301 Lönsamhetsanalys för Game Invention AB 307 Soliditet 309 Soliditetsanalys för Game Invention AB 310 Samband mellan räntabilitet och soliditet 311 Likviditet 312 Likviditetsanalys för Game Invention AB 313 Andra nyckeltal 314 BAS-nyckeltal 316 11. KASSAFLÖDESANALYS 322 Att upprätta en kassaflödesanalys 324 Kassaflödesanalys av Game Invention 326 Kassaflöde från löpande verksamhet 326 Kassaflöde från investeringsverksamhet 333 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 33 6 Analys av Game Inventions kassaflöde 338 Facit 343 Sakregister 379 Bilaga 384

6

Förlagets förord Första upplagan av Den nya affiirsredovisningen (DNA) utkom 1975 och 1986 övertog Liber utgivningen. Det huvudsakliga syftet med denna bok är nu - lik­ som tidigare - att tjäna som kurslitteratur. Få läroböcker har lyckats behålla sin plats på kurslistor under så lång tid som DNA. Detta tror vi har sin förklaring i engagerade författare. Den första upplagan av Den nya affiirsredo- isningen skrevs av Olov Larson och Lennart Rohlin, båda verksamma vid Företagekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Dessa två byggde ett framstående innehåll med hjälp av stor ämnes­ kunskap och klargörande exempel. Tillsammans lade de grunden till det som kom att bli en av de mest framgångsrika läroböckerna på universitetsnivå inom ämnet företagsekonomi. År 1986 tog Jan Thomasson över boken och uppdaterade nu ensam bokens innehåll. Även Thomasson var knuten till Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Nu gjordes en genomgripande revidering av innehållet. Inriktningen renodlades mot affårsredovisning, och redovisningens betydelse både för styrningen av företaget och för informationsgivningen till externa intressenter betonades. Framställningen skedde genomgående med utgångs­ punkt i BAS-kontoplanen. Övergivandet av den tidigare tillämpade kontoplanen med fem kontoklasser medförde en betydande förändring i pedagogiskt upplägg. Sommaren 1988 avled Thomasson oväntat. Per Arvidson och Hans Lindqvist, som båda arbetat tillsammans med Thomasson och som såg honom som både läromästare och vän, tog nu över författarskapet. Nu började en tid med flera förändringar både vad gäller den pedagogiska strukturen och uppdateringar inom redovisningsområdet. Arvidson och Lindqvist säkerställde tillsammans under 20 års tid att Den nya affiirsredovisningen fortsatte att utvecklas i takt med lärares och studenters behov av uppdaterad och relevant information, förankrad i den senaste forskningen och pedagogiskt utformad. Deras förmåga att förklara många gånger komplexa sammanhang i redovisningen torde ha varit unik. Efter Hans Lindqvists bortgång tillkom år 2008 två nya författare - Thomas Carrington, då Uppsala universitet, och GustavJohed då Stockholms universitet. Trion Arvidson, Carrington ochJohed har sedan dess stått för författarskapet och bl.a. utvecklat boken mot ett fördjupat teoretiskt innehåll. Vi på Liber vill rikta ett särskilt tack till alla författare som deltagit under åren. Vi vill också tacka de lärare och studenter som genom synpunkter, kommentarer och önskemål bidragit till bokens framgång. Stockholm, i maj 2018 Liber AB

\

g 0

1

F

I ti

h

P.

'

f

7 FÖRLAGETS FÖRORD

Förord till tjugoförsta upplagan I upplaga 21 har såväl faktabok som övnings- och lösningsbok omarbetats för att göra Den nya affersredovisningen dels ännu mer pedagogisk, dels komplettera och ppdatera böckerna med områden som är väsentliga inom affärsredovisningen. Områden som vi särskilt fokuserat i den nya upplagan är hållbarhetsredovis­ ning, revision och därtill en väsentlig fördjupning inom kassaflödesanalys. Inom räkenskapsanalys har vi uppdaterat definitioner av nyckeltal så att dessa ligger i linje med hur de beräknas av marknadens aktörer, analytiker och andra. ärskild fördjupning har gjorts av Du Pont-sambandet samt det s.k. hävstångs­ sambandet vid finansiell styrning av företag och organisationer. Vi har också valt att i övningsboken tydligare fokusera på mindre företag när vi övar på räken­ kapsanalys: dels för att underlätta förståelsen för användaren av boken, dels för att använda exempelföretag som användaren kan känna igen ifrån vardagen (som !CA-handlaren och kafekedjan). Därutöver har sedvanliga uppdateringar gjorts avseende ändrade regler för katter, arbetsgivaravgifter, lagstiftning inom redovisningsområdet etc. En direkt konsekvens är att vårt Samlingshäfte alltid innehåller den helt aktuella och gäl­ lande rätten inom redovisnings- och skattelagstiftningen i Sverige. Vi vill särskilt tacka alla de lärare och kursansvariga runt om i landet som kon­ truktivt har bidragit med synpunkter på vår bok - ingen nämnd, ingen glömd. Denna återkoppling är helt nödvändig som hjälp för oss så att Den nya affersredo­ visningen kan bibehålla sin ställning som Sveriges mest använda bok i affårsredo­ nsrung. Avslumingsvis vill vi också tacka Anneli Carlsson (institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet) för hennes bidrag att se till att vi alltid håller oss till gäl­ lande rätt om den lagstiftning som vi diskuterar i vår bok och Isabella Nordlund (företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet) för noggrann genomläsning med därtill följande synpunkter på vår bok. Ovärderlig hjälp för oss! Lund och Stockholm augusti 2018 Per Arvidson

Thomas Carrington

Gustav Johed

Modernt bokföringsprogram I ett samarbete med Visma Spcs får du som läsare av Den nya affårsredovisningen tillgång till bokföringsprogrammet Visma eEkonorni. Hämta programmet (student) här: http://www.vismaspcs.se/elevlicens Ange utbildningskod: hc5 q2 På http://vismaspcs.se/support hittar du filmer och skriven hjälp. Vanliga frågor och svar: http://vismaspcs.se/skola-faq.

8

Några principer för bokens uppläggning En pedagogisk tanke med den senaste omarbetningen av denna lärobok i affärs­ redovisning är att den ska erbjuda två olika sätt att genomföra en grundkurs i externredovisning. Alternativ 1 innebär att man följer kapitelordningen 1-11, och i så fall kan de nio första kapitlen sägas höra nära samman tre och tre. De tre första kapitlen handlar om redovisningens grunder. Här introduceras grundläggande begrepp och den dubbla bokföringens principer samt årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag. I kapitel 1 till 3 följer man ett nystartat företag under dess två första verksamhetsår. De tre följande kapitlen behandlar mer ingående redovisningen av olika typer av affårshändelser. Kapitel 4 behandlar grundläggande regler och principer av betydelse för redovisningsarbetet samt BAS-planen, en kontoplan som har fått stor spridning bland svenska företag. I kapitel 5 behandlas transaktioner med anknytning till inköp och försäljning av varor, medan personalkostnader och diverse andra affärshändelser behandlas i kapitel 6. I de fem nästkommande kapitlen behandlas årsbokslut och årsredovisning samt annan extern rapportering samt finansiell analys av företagets årsredovisning. Uppdelningen har gjorts så att kapitel 7 och 8 behandlar årsbokslutet: i kapitel 7 diskuteras värderingen av tillgångar och i kapitel 8 värderingen av skulder, obe­ skattade reserver och eget kapital. Kapitel 9 ägnas åt årsredovisningens och övrig extern rapportering medan analysen av årsredovisningen (s.k. räkenskapsanalys) behandlas i kapitel 10. Avslutningsvis, i kapitel 11, behandlas hur kassaflödesana­ lyser upprättas. Alternativ 1 innebär att man utgår från konkreta händelser (fallföretaget Hjulman) och följer processerna bokföring och bokslut. Efter årsbokslut/årsredo­ visning och annan extern rapportering följer analys av räkenskaperna och kassa­ flödesanalys. Alternativ 2 innebär att man efter kapitel 1 fortsätter med kapitel 9, 10 och 11, dvs. efter att ha diskuterat årsredovisningen betydelse som beslutsunderlag för olika intressenter fortsätter man med att diskutera hur man kan analysera en årsredovisning (dvs. genomföra en räkenskaps- och kassaflödesanalys). Poängen med detta pedagogiska grepp är att utveckla studenternas förståelse för den hel­ het som balans- och resultaträkning utgör. Genom att tidigt visa studenterna en referensram kan man underlätta inlärningen av bokföring av olika affårshändelser. Alternativ 2 innebär • ett initialt fokus på helheten (kapitel 1, 9, 10 och 11) • därefter grundläggande bokföring och redovisning (kapitel 2-8) • återkoppling till helheten (repetition av kapitel 9 samt inläsning av kapitel 10 och 11). *

* *

9 NÅGRA PRINCIPER FÖR BOKENS UPPLÄGGNING

- introducerar BAS-kontoplanen och avläsningsmetoden i kapitel 4, för att efter helt basera framställning och tillämpningar på dem. Bokens illustra­ ..,oner och exempel baseras på BAS-planen, som i sin tur utgår från årsredovis­ -:mgslagen och bokföringslagen. BAS-planen är synnerligen flexibel i olika -�eenden och man bör ägna ett betydande utrymme åt att diskutera alterna··a möjligheter till lösningar av olika slag av problem inom BAS-planens ram. _,långa av bokens uppgifter kan följaktligen lösas på olika sätt. Lösningarna bak i boken ger av bl.a. utrymmesskäl i allmänhet bara en möjlig lösning. _-\ndra lösningar kan vara minst lika bra och det är viktigt att man diskuterar lika alternativ. För att inte principiella och viktiga drag ska skymmas av detaljer är exempel och siffror mycket enkla. Detta innebär att vi i vissa fall gjort en avvägning mellan, å ena sidan, pedagogisk tydlighet och, å andra sidan, bokföring i prak­ tiken. Exempelvis har vi valt att bokföra avskrivningar endast en gång per år, även om man i många företag gör detta oftare för att erhålla så aktuella rap­ porter som möjligt. Till denna bok hör ett samlingshäfte med lagtext och en kontoförteckning enligt BAS-kontoplanen. Man bör gå igenom samlingshäftet översiktligt när man börjar studera boken. Därefter bör man använda det flitigt under studier­ nas gång. Det är viktigt att man inte bara läser om t.ex. lagregler, utan att man någon gång ser originaltexten. Boken är upplagd så att den ska ge goda möjligheter till självstudier. Den tuderande ska själv kunna läsa in stoffet och arbeta med bokens uppgifter och repetitionsfrågor. Den lärarledda undervisningen kan koncentreras kring all­ männa översikter, tillämpningsuppgifter samt diskussioner kring bokens frågor och uppgifter.

H

DEFINITION AV REDOVISNING (ENLIGT REDOVISNINGSPLAN HANDBOK) "Registrering och rapporte­ ring av värdet av företagets resurser och deras finansie­ ring samt de händelser som förändrar dessa bl.a. så att utbytet av erhållna prestationer i relation till insatta resurser framkommer."

ur vet vi att det går bra för en organisation? I alla verksamheter, obero­ ende av inriktning, ställs en mängd frågor av ekonomisk karak­ tär från olika perspektiv och intressenter. Man vill veta hur den ekonomiska utvecklingen har varit under den senaste tiden, om företaget klarar av att betala sina räkningar under nästa år, hur den framtida ekonomiska utveck­ lingen ser ut för företaget etc. För att kunna besvara alla dessa frågor behöver man någon form av ekonomiskt underlag som beskriver de gjorda ekonomiska transaktionerna i den berörda organisationen. Denna bok handlar om hur företag och organisationer på ett systematiskt och enhetligt sätt ställer sam­ man och rapporterar de händelser av ekonomisk karaktär som ägt rum, s.k. affärshändelser. Den metod som används och som beskrivs i denna bok kallas för affärsredovisning, vilket är en lära för att besvara frågan om det går bra eller dåligt för en verksamhet. Nedan följer några exempel på frågor som kan ställas, besvaras och fördjupas med hjälp av kunskaper i affärsredovisning. "Tjänar företaget några pengar?"

Grundläggande för det stora flertalet företag är givetvis frågan om verksamheten genererar något överskott, dvs. går företaget med vinst? Svaret på denna fråga har en mängd implikationer som berör företaget och dess intressenter. I de allra flesta fall är det absolut nödvändigt att företag genererar ett överskott, åtmin-

11 EKONOMISK INFORMATION - GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE

-one över en längre tidsperiod. I annat fall måste företaget få ekonomiska till­ ·ott från annat håll, exempelvis från ägare, banker eller stat. "Har företaget några pengar?"

En för företag lika viktig förutsättning som att gå med vinst är att de har tillräckligt med kontanta medel för att betala sina löpande räkningar, så som att varje månad l-,etala lön till sina anställda. Normalt sköter företag som genererar en vinst sina betalningar så att det alltid finns likvida medel i företagets kassa. Dock är det ingen iälvklarhet - det finns exempel på företag som genererar vinst men som saknar tillräckligt med kontanta medel p.g.a. av stora investeringar, för stora skulder etc. .\lltså är vinst sällan tillräckligt för att kunna besvara frågan om det går bra för en ,·erksarnhet utan vi behöver utvärdera fler aspekter av en verksamhet. "Är företaget skyldigt några pengar?"

Xär ett företag startas eller ska växa i storlek finns det ofta behov av extra kapital för att klara långsiktiga investeringar, etableringar etc. Anledningen till detta är dels att det ofta finns en tidsförskjutning från det att varorna/tjänsterna produce­ ras och levereras till dess att kunden betalar för dessa, dels att större investeringar många gånger kräver en längre tidsperiod innan de är återbetalda. När nytt kapi­ tal ska anskaffas för sådana ändamål är det därför av största vikt att känna till hur mycket som redan är upplånat, liksom hur företaget har skött tidigare återbetal­ ningar av lån eller motsvarande. I analyssammanhang fokuseras främst företagets betalningsförmåga på lång sikt, något som ibland benämns soliditet. För att kunna besvara frågor om företag och för att kunna t.ex. jämföra olika företag med varandra är affårsredovisning uppbyggd efter en viss logik. Vidare, för att underlätta förståelsen för hur affårsredovisningen är uppbyggd inleder vi nedan med att diskutera redovisningens syfte och hur olika intressenter kan använda redovisningen i sitt beslutsfattande samt introducera redovisningens två kanske mest betydelsefulla dokument - resultaträkningen och balansräkningen. (Den årsredovisning som används som illustration i detta kapitel är samma årsre­ dovisning som senare analyseras i kapitel 9.) Därefter introducerar och beskriver vi det fallföretag som genomgående används i kapitel 2 och 3 för att illustrera affårsredovisningens grundläggande begrepp, definitioner och tekniker.

Ekonomisk information centrala frågeställningar Som antytts ovan utgör affårsredovisningen viktig information för företagen och dess intressenter. Nedan formuleras och besvaras ett antal centrala frågor kring syftet med den ekonomiska informationen och hur denna används.

AFFÄRSREDOVISNING

Affärsredovisningens syfte är bl.a. att minst en gång om året förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning. Den tillgodoser också före­ tagsledningens informations­ behov bl.a. för kontroll av kostnader, intäkter och resultat. Den är obligatorisk enligt bokföringslagen, vars regler gäller för alla bokförings­ skyldiga.

12 KAPITEL 1

Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär?

REDOVISNINGENS TVÅ UPP­ GIFTER • Ge en del av den information som ligger till grund för verk­ samhetens styrning. • Ge ekonomisk information till olika externa intressenter (= andra intressenter än beslutsfattare i företaget}.

Den ekonomiska information som produceras i redovisningen har som främsta syfte att utgöra ett underlag för beslutsfattande. Tillsammans med företagets övriga informationssystem (statistik, prognoser, budget etc.) fattar företagsled­ ningen interna beslut om t.ex. produktion, prissättning, nedläggning av verk­ samheter eller investeringar i nya verksamheter. Sådana beslut ger ofta uttryck för företagens behov av att med hjälp av redovisningen planera och kontrollera sin verksamhet, vilket ibland också kallas ekonomistyrning. Internt i företagen kan man bryta ned den ekonomiska informationen utifrån vilket informations­ behov som föreligger i den enskilda situationen. Man kan exempelvis undersöka företagets ekonomi utifrån olika nivåer såsom hela företaget, delar av företaget, enstaka produkter och marknader. Dessa nivåer kan i sin tur analyseras med olika ekonomiska mått och för olika tidsperioder (helår, halvår, kvartal etc.). Redovisningen utgör också, tillsammans med annan information (kreditupp­ lysningar, marknadsbedömningar, konjunkturanalyser etc.), underlag för beslut utanför företaget såsom beviljande av krediter, skatteberäkningar och aktievärde­ ring. Om vi jämför den ekonomiska information som är tillgänglig vid en extern analys i förhållande till en intern analys, så är den förstnämnda relativt begränsad. Konkurrensvillkor och företagshemligheter anges ofta som skäl för att begränsa mängden och detaljrikedomen av lämnad information. Som utomstående får man därför ofta hålla till godo med offentlig information i form av årsredovis­ ningar/årsbokslut, vilka emellertid är betydelsefulla informationskällor för den som har kunskap att läsa och analysera dem. Med andra ord, om vi är investerare eller kreditgivare och vill veta om det går bra för ett företag är det företagets affärsredovisning som till stor del kommer att användas för att besvara den frågan.

Vilka frågor ställs, och av vem? Beslutssituationerna skiljer sig åt beroende på vem som ska fatta besluten eller, annorlunda uttryckt, utifrån vilket perspektiv besluten fattas. Det finns ett antal s.k. intressenter (se faktaruta "Intressentmodellen") till den verksamhet som före­ tagen bedriver, och därmed också till den ekonomiska information som beskri­ ver företagets utveckling. En av affärsredovisningens viktigaste uppgifter är att tillgodose alla dessa intressenters behov av relevant ekonomisk information. Exempel på olika intressenter och beslutssituationer ges nedan. Företagsledning

Ledningen använder årsredovisningen för en rad olika ändamål, t.ex. för att fatta beslut om utrymmet för investeringar i nya maskiner, men också för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. I större företag har ledningen normalt tillgång till mer detaljerad information än den som lämnas i årsredovisningen, men i många mindre företag är årsredovisningen alternativt årsbokslutet den

13 EKONOMISK INFORMATION - GRUND FOR BESLUTSFATTANDE

-·ressentmodellen Företagets intressenter Företaget är för sin existens beroende av omvärlden på samma sätt som många individer - inte bara de anställda inom företaget - är beroende av företaget. De individer eller grupper av individer för vilka detta

ömsesidiga beroendeförhållande är speciellt starkt kan med ett gemensamt namn kallas intressenter i företagets verksamhet.

Kunder och leverantörer FÖRETAG

Inbetalningar

Enligt resursmodellen omvandlas produktionsresur­ serna från leverantörerna inom företaget till varor och tjänster som säljs till kunderna. Betalnings­ strömmarna går i motsatt riktning.

KUNDER

Långivare och samhälle STAT OCH KOMMUN

LÅNGIVARE

Lån u Skatter � Sam hällsA�orteri� .-'------,. � _ Rantor service FÖRETAG

lntressentmodellen

ÄGARE STAT OCH KOMMUN

LÅNGIVARE

LEVERAN­ TÖRER

Företaget stöds finansiellt med tillskott från långi­ vare och andra finansiärer. I motsatt riktning betalas amorteringar och räntor. Företaget utnyttjar tjänster från det allmänna i fråga om rättskipning, undervisning, arbetsförmed­ ling m.m. Det allmänna uppbär skatter och får hjälp från företagen med inbetalning · · av skatter för anställda m.m.

Anställda KUNDER

Företagets interna intressenter, företagsledning och 11nställda, utgör det man vanligen kallar företag och ersätter därför i denna figur rutan "företag". Även ägarna har skisserats mer centralt än de externa intressenterna för att markera att de intar en sär­ ställning i denna modell. Aktieägarnas intresse i företaget skiljer sig från många av de andra intres­ senterna genom att deras belöning - utdelning eller ökning i aktiepriset - inte är reglerad i lag. Exempelvis har banker och anställda ingått ett avtal på förhand med företaget om hur de ska kompenseras, t.ex. med vilken ränta som ska gälla för ett lån och vilken lön en anställd ska ha. För aktieägare saknas ett sådant avtal och i den meningen är aktieägarnas intresse i företaget för­ knippat med större risk. De anställda har gruppe­ rats runt företagsledningen för att antyda att det i princip är genom de anställda som kontakterna med de externa intressentgrupperna upprätthålls. Företagsledningen har en central roll. Den avgör inom vissa gränser bl.a. med vilka intressenter man ska hålla respektive ta kontakt och i vilken omfatt­ ning olika intressenters resurser ska engageras.

14 KAPITEL 1

enda mer systematiskt sammanställda ekonomiska information som existerar. Exempel på områden som analyseras av företagsledningen är: • Vilken lönsamhet har företaget? • Hur ser företagets soliditet ut? • Hur god likviditet har företaget? Aktieägare

Ägare, som ofta inte är direkt involverade i verksamheten, såsom aktieägare i börsnoterade företag, kan använda årsredovisningen för att bedöma följande områden: • Ska jag köpa eller sälja aktier i företaget? • Finns det utrymme för aktieutdelning i företaget? • Krävs det tillskott av ägarkapital i företaget? Långivare

Banker och andra kreditinstitut kan använda årsredovisningen som underlag för att fatta beslut om de ska bevilja företag ett lån eller inte, om storleken på lånet och om villkoren för lånet enligt följande: • Ska företaget beviljas kredit? • Hur mycket ränta klarar företaget av att betala? • Vilka ekonomiska säkerheter finns det i företaget? Leverantörer

Leverantörer kan använda årsredovisningen som underlag för beslut om de ska kräva kontant betalning eller lämna en kredit på de varor som ska levereras re­ spektive de tjänster som ska utföras. Exempel på frågor är därför: • Ska man bevilja sina kunder kredit? • Hur är kundens likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt? • Är kunden så betydelsefull att man ska hjälpa denne med mer långfristig finansiering? Kunder

Kundföretag, som överväger att anlita andra företag som leverantörer (av exem­ pelvis IT-tjänster), kan vara intresserade av att leverantören finns kvar på markna­ den i framtiden. Årsredovisningen kan då användas för att bedöma leverantörens förmåga att klara sämre tider, t.ex. en lågkonjunktur. Exempel på frågeställningar är: • Hur är leverantörens soliditet, dvs. kapitalstyrkan på längre sikt? • Ska förskott lämnas till leverantören? • Kommer leverantören att kunna fullfölja sina åtaganden?

15 EKONOMISK INFORMATION - GRUND FOR BESLUTSFATTANDE

ställda

�ställda och fackföreningar använder årsredovisningen för att uppskatta utrym­ -• för exempelvis löneökningar, medan de som överväger att ta anställning kan da årsredovisningen för att bedöma om företaget kommer att finnas kvar ....,;näver eller riskerar att få problem inom kort. Exempel på frågor är: Finns det utrymme för löneökningar? Hur stor del av företagets kostnader utgörs av personalkostnader? Hur mycket pengar sätts av till pensionsmedel? Stat och kommun

.:.:ersom företagen utgör en viktig del i samhällsekonomin har staten ett stort '!rresse av att följa den ekonomiska utvecklingen för dessa. Företagens samlade ....::anomi har många gånger en stor betydelse för den näringspolitik som fastställs · riksdag och regering. Därutöver har företagens förmåga att betala skatt, något m kan utläsas i årsredovisningen, betydelse för hur olika samhällstjänster ska ::nansieras, vilket leder till frågor av nedanstående karaktär: • Hur mycket skatt ska företaget betala? • Hur stora skatteskulder har företaget? • Tar företaget emot bidrag från stat och kommun? Trots att intressenternas beslutssituationer är mycket olikartade så finns det vissa liketer i de analyser av årsredovisningar som intressenterna gör. Vanligtvis analyserar de roretagets lönsamhet ("tjänar företaget tillräckligt med pengar?"), företagets likviditet och betalningsförmåga på kort sikt ("har företaget några pengar?") samt företagets soliditet och kapitalstyrka på lång sikt (bl.a. "är företaget skyldigt några pengar?").

Vilken typ av ekonomisk information ska löpande bokföras? För att säkerställa att företagens intressenter får tillgång till åtminstone viss mängd ekonomisk information som beslutsunderlag, finns det lagar som reglerar vad företagen löpande ska bokföra (bokföringslagen) liksom hur denna informa­ tion ska ställas samman och redovisas (årsredovisningslagen). Beträffande vad som noteras och bearbetas i företags redovisningssystem kan man skilja mellan två typer av information: • En typ av information rör företagets transaktioner med omvärlden, dvs. när företaget säljer till kunder, köper från leverantörer, betalar lön till anställ­ da, tar ut pengar från plusgirot och sätter in på ett företagskonto etc. Enligt lag är näringsidkare skyldiga att bokföra sådana transaktioner med omvärlden, vilka i bokföringslagen benämns affärshändelser. • En annan typ av information rör interna forhållanden, t.ex. för vilket ända­ mål en viss resurs anskaffats och internleveranser mellan avdelningar. Det

16 KAPITEL 1

är helt och hållet upp till företagen om de vill bokföra detta. Framför allt är det något större och mer komplexa företag som gör detta, bl.a. för att göra bättre produktkalkyler och för att kontrollera intäkter och kostnader i verksamhetens olika delar. All information bokförs och bearbetas normalt i ett och samma integrerade redovisningssystem, ur vilket man sedan (beroende på mottagare) hämtar infor­ mation och utformar rapporter. Indelningen av redovisningen i extern redo­ visning (eller affärsredovisning) och intern redovisning handlar då om vilken information som bokförs och redovisas, inte redovisningssystemet som sådant. I denna bok begränsar vi oss till att behandla redovisning av företagets transaktio­ ner med omvärlden (affärshändelser).

Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? Normalt en gång per år ska företag göra en offentlig sammanställning av sin affärsredovisning, vilken benämns "årsredovisning" eller (om den är mindre omfattande och detaljerad) "årsbokslut". Omfattningen och detaljrikedomen beror främst på företagets storlek. Generellt sett gäller att ju större företaget är, uttryckt i omsättning eller antal anställda, desto mer detaljrik ekonomisk infor­ mation är företaget skyldigt att redovisa. Störst är kraven på börsnoterade företag. Men även om omfattningen av och detaljrikedomen på den ekonomiska informa­ tionen varierar så är kärnan i alla årsredovisningar och årsbokslut resultaträkningen och balansräkningen. För ett exempel på hur dessa vanligtvis ser ut, se resultaträk­ ning och balansräkning på nästa sida för datorspelsutveck­ lingsföretaget Game Invention AB. I resultaträkningen kan man utläsa hur det under den se­ naste redovisningsperioden (normalt 12 månader) har gått för företaget eller, annorlunda uttryckt, om företaget har gjort en vinst eller förlust. Därutöver kan man också ut­ läsa vad det beror på om företaget har gått med vinst eller förlust. Exempel på frågor som kan besvaras utifrån resul­ taträkningen är: Har företaget ökat sin försäljning? Har lönekostnaderna minskat under året? Har räntekostnader ökat under året? Vanligtvis är man ju inte bara intresserad av hur det gått för företaget, utan också varför det gått som det gjort. I balansräkningen kan man utläsa den ekonomiska ställningen för företaget vid en viss given tidpunkt, normalt dagen för bokslutet som inträffar den 31 december om företaget har kalenderår som redovis­ ningsperiod. I balansräkningen finner man dels en uppställning över alla ekonomiska tillgångar som finns i företaget (inventarier, varulager, kundfordringar,

17 EKONOMISK INFORMATION - GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE

lihida medel etc.), dels hur alla dessa tillgångar är finansierade (banklån, leverantörsskulder, skatteskulder etc.). Utöver ovanstående innehåller en årsredovisning också förklaringar och för­ tydliganden till hur olika poster uppstått i resultat- och balansräkningen, vilka ,·anligtvis benämns noter (tilläggsupplysningar). Djupet i och omfattningen av dessa noter varierar med företagets storlek. Börsnoterade företag har vanligtvis flera sidor förklarande text, exempelvis om hur ett resultat har uppstått. I de allra största företagen ska man även presentera hur det s.k. kassaflödet förändrats under redovisningsperioden. Frågor som "Hur har företaget genererat lil'Vida medel under året?" och "Till vad har företaget använt likvida medel under året?" besvaras i en kassaflödesanalys.

Vad ska analyseras? Som framgått av tidigare avsnitt finns det en mängd områden som kan analyse­ ras utifrån den information som finns i årsredovisningen. En mer systematiserad form av analys benämns nyckeltalsanalys alt. räkenskapsanalys. I dessa analyser beräknas, utifrån framför allt resultat- och balansräkningar (ibland också utifrån kassaflödesanalysen), en mängd nyckeltal. Dessa nyckeltal används för att bedöma hur framgångsrikt företaget varit, både historiskt och i förhållande till andra före­ tag. Slutsatserna från dessa analyser används i sin tur för att göra uppskattningar och bedömningar av företagets framtida utveckling. För börsnoterade företag blir därför denna form av analys en viktig del i värderingen av företaget, och därmed också i värderingen av exempelvis företagets aktier på börsen.

Rörelsens intäkter 550000·2238

Arsredovisning 2017

Game lnvention AB

Resultaträkning

(tkr) Nettoomsättning

Not 1

Rörelsens kostnader Handelsvaror övriga externa kostnader Personalkostnader Not 3 Valutakursförluster Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 2, 8, 9 Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader

Not4 Not5

Resultat efter finansiella poster

2017

2016

59 038

51 577

-11 264 -30 675 -10 669 -150

--8 318 -30 320 -7 995 -601

-2 273

-2 328

4 007

2 015

101 -189

176 -356

3 919

1 835

Bokslutsdispositioner

Not 6

-571

-537

Skatt på årets resultat

Not 7

-1 006

-503

2 342

795

ÅRETS RESULTAT

18 KAPITEL 1

Game lnvenlion AB

Arsredovisning 2017

550000-2238

Balansräkning TILLGÅNGAR

(tkr)

2017-12-31

2016-12-31

4 945 4 945

6 859 6 859

543 543

785 785

5 488

7 644

5 361 5 361

5 444

6 628

5 551 311 385 6 247 7 713

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar Nots Varumärke och försäljningsrätter Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar

Not9

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

Varulager Färdiga varor och handelsvaror Summa varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Räntefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

44

1 337 8 009 11 859 25 229 30 717

Arsredovisning 2017

550000-2238

5444

19404

27 048

Game lnvention AB

Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER

2017-12-31

2016-12-31

Bundet eget kapital Aktiekapital (100 ooo aktier, kvotvärde SEK50 ) Reservfond Summa bundet eget kapital

5 000 1 000 6 000

5 000 100 5 100

Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital

1 634 2 342 3 976

1 738 796 2 534

9 976

7 634

4 785

4 214

3 100 3 100

5 080 5 080

8 468 285 2 448

6 904 9 1 646

1 655 12 856

1 561 10 120

30 717

27 048

Ställda säkerheter

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

(tkr) Eget kapital

Not10

Summa eget kapital Obeskattade reserver

Not11

Långfristiga skulder Banklån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Not12

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

19 EKONOMISK INFORMATION - GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE

Den analys som grundar sig på resultat- och balansräkningen fokuserar i huvud-.� 1, de tre områden som vi nämnt tidigare, nämligen: :i lönsamhet ::J likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt • soliditet, dvs. betalningsförmåga på lång sikt (kapitalstyrka). Je nyckeltal som beräknas för ovan nämnda områden är vanligtvis relationstal. ör exempelvis lönsamhetsmått är det vanligt att man definierar någon form av ·,nstmått utifrån resultaträkningen och relaterar detta till någon del av balansräk­ �gen. Ett exempel på detta är nyckeltalet "Avkastning på sysselsatt kapital", där ·mstmåttet från resultaträkningen relateras till det kapital som kräver förräntning m företaget enligt balansräkningen förfogar över. Genom att sådana beräk­ :tingar uttrycks i procent blir det fullt möjligt att jämföra lönsamheten för olika �-per av företag, oavsett storlek och bransch. Ju högre procenttal, desto bättre ···kastning/lönsamhet. Detta, och övriga mått, återkommer vi till i kapitel 10. Där presenteras de ,.ktigaste nyckeltalsmått som används vid räkenskapsanalys i olika samman­ g. Där görs också beräkningar och tolkningar av nyckeltal utifrån dator­ spelsutvecklingsföretaget Game Invention AB:s årsredovisning.

öretagets ekonomi För att öka konkretiseringsgraden och reducera komplexiteten avseende redovis­ :ling av affärshändelse utgår vi i återstoden av detta kapitel, liksom i kapitel 2 och 3. från ett litet nystartat företag. I Astad, en stad i en medelstor kommun, arbetar Jan Hjulman som chaufför ett större transportföretag. Hjulman kan sitt jobb och trivs med det, men han ..:änner att han vill "prova på något nytt" och funderar på att starta ett eget bud­ bilsföretag. Det är naturligtvis ett stort steg att säga upp sin anställning och starta en egen verksamhet, men efter 29 år i branschen kan han den. Hjulman är säker på att det finns en tillräckligt stor efterfrågan för att han ska kunna bedriva denna ·erksamhet i egen regi. Hans första fundering kring firman blir: Hur stort måste mitt startkapital vara och hur ska jag finansiera mitt företag? Kapitalbehov och finansiering

-Hur stort måste startkapitalet vara, och har jag möjlighet att skaffa fram detta?" amt ''Vilka tillgångar behövs för att bedriva min verksamhet?" är viktiga frågor or Hjulman. Med "tillgång" menar vi här en resurs som företaget kan använ­ da för att bedriva sin verksamhet. Vid den tidpunkt då en rörelse startar består företagets tillgångar vanligtvis endast av kontanter, men ganska snart kanske dess sammansättning förändras genom att en del av kontanterna används för att köpa in en annan tillgång, t.ex. en bil.

20 KAPITEL 1

FINANSIERING & TILLGÅNGAR Kapital kan anskaffas (finan­ sieras) genom bl.a. • upptagande av lån från utomstående (främmande kapital) • kredit från leverantörer (främmande kapital) • ägarens egen insats (eget kapital). Tillgångar är resurser som företaget använder för att generera ekonomiska värden.

Hjulman beräknar att kapitalbehovet vid starten är 600 tkr. För verksam­ heten krävs tillgång till budbil och han har förvissat sig om att kunna köpa en sådan för 500 tkr mot kontant betalning. Dessutom räknar han med att behöva ytterligare 100 tkr i kontanter för att kunna köpa in och betala för drivmedel under den första tiden då ännu inga pengar börjat flyta in från kunderna. En annan fråga är finansieringen, dvs. från vilka finansieringskällor kapitalet (i form av pengar) ska anskaffas. Utifrån intressentmodellen på sidan 13 ser vi att ett företag har två källor till finansiering: från aktieägare, vilket benämns eget kapital, och från banker (banklån). I Hjulmans fall använder han sig av båda källorna och han klarar finansieringen genom en egen kontant insats på 120 tkr, som han har innestående på bank, och ett lån på 480 tkr av banken. Av kontanterna används 500 tkr första dagen för att finansiera bilköpet. I affårsredovisning samlas information om hur företaget finansierar sina tillgångar i en balansräkning. En balansräkning visar företagets ekonomiska ställning, dvs. finansiering (varifrån kommer kapita­ let?) och hur kapitalet har använts (vilka tillgångar har anskaffats?). Se bild 1: 1.

BILD 1 :1

Beräkning av ekonomisk ställning vid rörelsens start (tkr). Tänkt balansräkning startdagens morgon

Kassa

600

Tänkt balansräkning startdagens kväll

Eget kapital

120

Bil

500

Eget kapital

120

Banklån

480

Kassa

100 600

Banklån

480

600

600

600

Nu när vi konstaterat att de nödvändiga förutsättningarna för Hjulman att starta sitt företag finns och att Hjulman dessutom har anskaffat en bil att använda i sin verksamhet, kommer vi i kapitel 2 och 3 att följa företagets utveckling under de två första åren. För att systematiskt kunna besvara frågor om Hjulmans verksam­ het genererar ett överskott behövs en sammanställning över företagets intäkter och kostnader.

Diskutera 1 :1

En modell är en förenklad bild av en del av verkligheten. Den anger vissa väsentliga faktorer och samband (men inte alla) för det problem- eller tillämpningsområde som modellen gäller. Varför använder vi modeller som t.ex. intressentmodellen?

1 :2 Anta att Hjulman i stället överväger att starta en reparationsverkstad.

Beskriv verksamheten och bedöm Hjulmans förutsättningar mot bakgrund av verksamhetens krav.

1:

1: 1: 1: 1:

21 EKONOMISK INFORMATION - GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE

1 :3 . För vilka typer av beslut kan följande intressenter tänkas vilja få informa­

tion genom företagets externa rapporter, och vilket slags information vill man ha i respektive fall? a Bank som ska behandla en låneansökan från företaget. b Person som överväger att söka anställning i företaget. c Person som överväger att köpa aktier i företaget (eller sälja dem hen redan har). d Leverantör som överväger att bevilja företaget en relativt stor, kortfristig kredit.

1 :4 Om ett företags tillgångar anskaffats för 100 tkr och det främmande kapita­ let är 40 tkr, hur stort är då det egna kapitalet? 1 :5 Ange en generell ekvation, som kan ställas upp för posterna på balansräk­

ningen.

1 :6 Varför slutar balansräkningens två sidor alltid på lika stort belopp?

1 :7 En resultaträkning blir även en uppställning av nästan alla transaktioner som ett företag har med sina intressenter. Utgå ifrån resultaräkningen nedan och fyll i respektive intressent för varje enskild post.

Resultaträkning (tkr)

Försäljning Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT

2018 --

13 000 -2 600 -4 300 -1 500 -1 500 31 00 20 -300 2 820 -705 211 5

Intressent

I

detta kapitel introducerar vi två delar av affårsredovisningen: löpande bokfo'ring, registreringen av information om företagets affårshändelser under året, och bok­ slutet, sammanställningen av denna information i form av en resultaträkning och en balansräkning. Resultaträkningen visar om företaget genererat en vinst eller förlust, medan balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning vid årets slut. Ett av redovisningens huvudsyften är att periodvis förse externa mottagare (främst ägare, långivare och skattemyndigheter) med ekonomisk information om företaget genererar ett överskott i form av vinst e�er ett underskott i form av för­ lust. Ett centralt tema i detta kapitel är hur vi fastställer resultat för en verksam­ het. Men i och med att bokföringen görs löpande vill vi visa på hur redovisningen även tillgodoser en del av företagsledningens informationsbehov.

Hur gick det för Hjulman första året? Jan Hjulman har - som framgått av kapitel 1 - beslutat sig för att starta ett eget budbilsföretag: han bedömer konkurrens- och marknadssituationen som god, han anser att han har den nödvändiga kompetensen, och i början av första året startade Hjulman företaget med hjälp av två finansieringskällor: • en egen kontantinsats på 120 tkr • ett banklån på 480 tkr.

23 REDOVISNINGENS GRUNDER I

........ua.11!>

mål för det första verksamhetsåret är att etablera företaget på markna­ bygga upp en kundkrets som i framtiden mer eller mindre regelbundet ::företagets transporttjänster. · ·�der det första verksamhetsåret har företaget följande inkomster frånfo'r­ av transporttjänster samt följande utgifter för de resurser som han INKOMSTER

Han köper in en bil för 500 tkr och han betalar bilen kontant.

är vad företaget får för de varor eller tjänster det säljer, och de uppstår vid försäljningstillfället.

Tack vare att han utför transporttjänster åt kunder som han känt länge lyckas han få inkomster om 60 tkr varje månad, samt 50 tkr ytterligare

under december, och alla kunder går med på att betala kontant. Totalt uppgår Hjulmans inkomster det första året till 77S) tkr. För att utföra transporttjänster som ger inkomster krävs utgifter för dieel, olja, reparationer etc. Utgifterna uppgår till 20 tkr per månad samt ytterligare 30 tkr för de extra körningarna under december, och Hjulman betalar kontant för dessa. Vid årets slut summerar han utgifterna för att 1...7.lillla utföra transporttjänster till 270 tkr.

UTGIFTER är vad företaget ger för de resurser det anskaffar, och de uppstår vid anskaffnings­ tillfället.

Den 31 december 20xl betalar Hjulman kontant 60 tkr i ränta på banklå­ net. Första året är amorteringsfritt. detta underlag över affärshändelser kommer vi nu att se hur Hjulman rättar tre olika rapporter för att fastställa vilka de olika ekonomiska kon­ ·enserna blev. :::>et första sättet är att summera inbetalningarna till företaget och dra bort ��talningarna från företaget. Nettot av in- och utbetalningarna är företagets _ oäe och med det beräknar Hjulman de likvida medlen vid årets slut. · :::>et andra sättet på vilket Hjulman mäter hur det gick för företaget är att han .. rättar en resultaträkning. En resultaräkning visar först företagets intäkter och refter dras samtliga kostnader bort och det som då återstår är företagets resultat. Den tredje förteckningen som Hjulman upprättar vid årets slut är en balans­ ing som visar företagets ekonomiska ställning vid årets slut: tillgångar, eget pital och skulder.

Kassaflödet: skillnaden mellan inbetalningar och betalningar

-l-

4-�c-e,..,::ie,

et

!'.n ha

konto. Utgifter redovisas på _________ sidan av ett utgiftskonto. 0 Vilka affärshändelser ligger till grund för följande bokföringsåtgärder?

a b c d

Kassakonto debet - Eget kapitalkonto kredit Banklånekonto debet - Kassakonto kredit Eget kapitalkonto debet - Kassakonto kredit Kassakonto debet - Banklånekonto kredit

2:11 Under ett år inträffar bl.a. följande affårshändelser: 1 Företaget grundas med ett eget kapital om 500 tkr, vilket inbetalas kontant. 2 Företaget köper en maskin för 100 tkr som betalas kontant. 3 Företaget säljer produkter under året som ger 250 tkr i inkomster, detta betalas in kontant. 4 Företaget har utgifter om 100 tkr, hänförliga till försäljningen av pro­ dukterna, vilket också betalas kontant.

42 KAPITEL 2

För sin löpande bokföring av dessa affårshändelser använder företaget föl­ jande konton: Maskin

Eget kapital

Kassa

Utgifter

Inkomster

Efter att man bokfört affårshändelserna, vad uppgår saldot på kontot Kassa till? 2:12 Under ett år inträffar följande affärshändelser i ett transportföretag: 1 Ägaren gör en kontantinsats med 70 tkr. 2 Utgifter för bilinköp 45 tkr. 3 Inkomster av utförda transporter 70 tkr. 4 Utgifter för drivmedel 16 tkr. 5 Utgifter för reparationer och service 7 tkr. 6 Utgifter för bilskatt och försäkring 5 tkr. 7 Ränteutgifter 3 tkr. a Bokför affårshändelserna under perioden på nedanstående konton. Bil

Eget kapital

43 REDOVISNINGENS GRUNDER I

get föl-

Kassa

\

Driftsutgifter

Transportinkomster

Ränteutgifter

b Gör därefter upp en råbalans. Konto

Kassa

Debet

Kredit

Bil Kassa Eget kapital Transportinkomster Driftsutgifter Ränteutgifter

c Rälma ut kassabehållningen vid periodens slut.

kslut - • redovisningsperiodens slut ska två rapporter ställas samman för årsbokslutet, för detta har man två bokslutskonton Gfr bild 2 :6): Resultaträkning (RR). Resultaträkningen är ett samlingskonto för intäk­ ter och kostnader. Kontot upptar intäkterna på kreditsidan och kostna­ derna på debetsidan. Saldot mellan intäkter och kostnader är företagets resultat. Detta konto benämns ibland Vmst- och förlustkonto (VF) alt. Resultatkonto. Balansräkning (BR). Balansräkningen är ett samlingskonto för tillgångar respektive eget kapital och skulder. Kontot upptar tillgångar på debet­ sidan och eget kapital och skulder på kreditsidan. Detta konto benämns ibland Utgående balans (UB) alt. Balanskonto.

RESULTATRÄKNINGEN är ett samlingskonto för kost­ nader och intäkter.

BALANSRÄKNINGEN är ett samlingskonto för till­ gångar respektive eget kapital och skulder.

44 KAPITEL 2

Avslutning av konton När man gör bokslut vid manuell (traditionell) bokföring avslutar man kontona genom utjämning. Vid datoriserad redovisning tillämpar man en förenklad teknik för kontoavslutningen, s.k. avläsning, som vi kommer att behandla i kapitel 4. Samtidigt som man för över poster till balansräkningen eller resultaträkningen måste man notera samma belopp på motsatt sida på ett annat konto. Detta följer av den grundläggande principen för dubbel bokföring, som säger att varje affärs­ händelse (och varje notering i samband med bokslut) alltid bokförs på två olika konton, på det ena kontot på debetsidan och på det andra kontot på kreditsidan. Om man t.ex. för kassabehållningen, 540 tkr (= saldot på kassakontot), till balansräkningens debetsida, måste beloppet krediteras kassakontot. Kassakontot kommer då att utjämnas. För övriga konton är förfaringssättet helt analogt. Banklånet, 480 tkr, finns som ett kreditsaldo på banklånekontot. Beloppet ska föras över till balansräkningens kreditsida. Utjämningen på banklånekontot sker genom att man debiterar kontot med 480 tkr och krediterar balansräkningen med samma belopp. Det är lämpligt att man avslutar kontona i en sådan ordningsföljd att resultatet först kommer fram som intäkter minus kostnader. Studera hur noteringarna sker på kontona - bilderna 2:10-2:13. För att veta varifrån de olika beloppen härrör brukar man anteckna motkontots namn vid beloppet. Nedan följer en stegvis genomgång av bokslutsarbetet för Hjulmans Budfirma. 1 Omföringar och noteringar i samband med bokslutet

AVSKRIVNING Förbrukad del av utgift för en produktionsresurs som har en nyttjandeperiod som är mer än tre år, t.ex. en bil.

I den löpande bokföringen under året noteras inkomster och utgifter. Resulta­ tet är däremot skillnaden mellan intäkter och kostnader. I samband med bok­ slutet behöver man därför göra vissa omföringar för att intäkter och kostna­ der, tillgångar, eget kapital och skulder ska komma att tas upp till sina riktiga belopp. I detta enkla exempel (Hjulmans Budfirma) rör det sig endast om att beakta avskrivningen på bilen. Eftersom transportbilen antas ha en nyttjandeperiod på fem år gör man avskriv­ ning med en femtedel av anskaffningsvärdet, dvs. 100 tkr. Avskrivningsbeloppet debiteras ett kostnadskonto, Avskrivning på bil, och krediteras ett värdeminsk­ ningskonto, Ackumulerade avskrivningar, bil. På värdeminskningskontot ackumuleras under de följande åren de årli­ ga avskrivningarna. Det ursprungliga anskaffningsvärdet får stå kvar på bil­ kontot. Bilens bokförda värde utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet på bilkontot och de ackumulerade avskrivningarna på värdeminskningskontot. Värdeminskningskontot utgör ett korrektivkonto till kontot Bil. Fördelen med denna teknik är att man kan få fram information om både bilens anskaffningsvär­ de och hur mycket ackumulerade avskrivningar som gjorts. Från informations­ synpunkt säger detta mer än enbart bilens bokförda värde.

45 REDOVISNINGENS GRUNDER I

kontona d teknik :el 4. kningen ta följer e affärs­ vå olika tsidan. :ot), till 1kontot ns som ungens kontot :ultatet 1a sker härrör ,tegvis

Anskaffningsvärde - Ackumulerade avskrivningar = bokfört värde vid årets slut

D 2:10

6ring av årets avskrivning (tkr). ning

Bilar

500

l

Avskrivningar, bilar

ckumulerade avskrivningar, bilar l

1 Ackumulerade

1 Avskrivning 100

avskrivn. bilar 100

Intäkter och kostnader till resultaträkningskontot Transportinkomsters konto debiteras med 770 tkr (eftersom saldot på kon­ ·ot till sin helhet är intäkter) och resultaträkningen krediteras med samma lopp. Transportinkomsters konto är därmed utjämnat och avslutat. _sslutningen markeras här genom att dubbla streck dras under beloppen. Driftsutgifters konto krediteras med 270 tkr (saldot på kontot= kostnad) och ·esultaträkningen debiteras med samma belopp. Driftsutgifters konto är där­ :ned utjämnat och avslutat. Eftersom i detta fall utgift = kostnad krävs ingen riodisering.

:sultabok­ JStna­ iktiga m att

Ränteutgifters konto krediteras med 60 tkr (saldot på kontot= kostnad) och -esultaträkningen debiteras med samma belopp. Ränteutgifters konto är där­ ed utjämnat och avslutat. Ingen periodisering krävs i detta fall.

;kriv­ Jppet insk-

.-.,«er och kostnader förs till resultaträkningen (tkr).

årli­ bil­ irdet 'ltOt. med ,vär­ : ms-

�-ontot Avskrivningar på bil avslutas mot resultaträkningen. D 2:11

:,-s1utning _ srutning

Driftsutgifter 270

j 2b RR

270

60

j 2c RR

60

Ränteutgifter

Avskrivning, bilar

• ardeminskn 100

j 2d RR

2a RR

Transportinkomster

� j Omslutning

100

Resultaträkning 1/1-31/12 20x1

2b Driftskostnader

2c Räntekostnader

2d Avskrivning, bilar

270 I 2a Transportintäkter 60 100

770

770

46 KAPITEL 2

3 Årets resultat till kontot Eget kapital Periodens vinst - saldot på resultaträkningen, 340 tkr (770 - 430) - tillfaller ägaren och ökar det egna kapitalet. Följaktligen debiteras resultaträkningskon­ tot med 340 tkr, och sedan krediteras kontot Eget kapital med samma belopp. Härigenom blir resultaträkningskontot utjämnad. Bild 2:12. Om resultatet i stället varit en förlust, p.g.a. av att kostnaderna varit större än intäkterna, hade förlusten minskat det egna kapitalet och där­ för överförts till debetsidan på kontot Eget kapital. Motbokning skulle ha skett på resultaträkningens kreditsida, varvid detta konto hade blivit utjämnat. BILD 2:12

Årets resultat förs över till kontot Eget kapital (tkr).

Resultaträkning 1/1-31/12 20x1

2b Driftskostnader

2c Räntekostnader

270

2a Transportintäkter 770

770

770

60

2d Avskrivning, bilar 100 3 Eget kapital 340

Eget kapital

I Omslutning 3 RR

120

340

4 Tillgångar, eget kapital och skulder till balansräkningskontot a Saldot 500 tkr på bilkontot utgör bilens anskaffningsvärde och förs över till balansräkningen, varvid bilkontot krediteras och balansräkningen debite­ ras. b Saldot på kontot Ackumulerade avskrivningar, bilar (100 tkr) förs över till kreditsidan på balansräkningskontot. Detta belopp utgör varken något eget kapital eller någon skuld, utan är ett korrektivkonto till bilkontot. c Kassakontot krediteras med 540 tkr (dvs. med saldot på= kassabehållningen). Beloppet förs över till debetsidan på balansräkningen. d Kontot Eget kapital debiteras med 460 tkr, dvs. saldot på kontot. Beloppet förs över till balansräkningens kreditsida. e Kontot Banklån debiteras med 480 tkr (dvs. med saldot på kontot). Beloppet förs över till balansräkningens kreditsida.

47 REDOVISNINGENS GRUNDER I

BILD 2:13

ångar, eget kapital och skulder förs över till balansräkningen.Balansräkningen räknas ned.

iller :on­ >pp. i.rit är1lle vit

Bilar lutning

500

Eget kapital

j 4aBR

500

4dBR

460 I Omslutning

120

3 RR

340

460

460

Ackumulerade avskrivningar, bilar BR

100

j 1 Avskrivningar 100 Banklån

Kassa --slutning

1 370

I Omslutning 4cBR

1 370

4eBR

830

480 ) Omslutning

480

540 1 370

Balansräkning 20x1-12-31 4aBil

500

4c Kassa

540

I

4b Ackumulerade avskrivningar, bil 4d Eget kapital

1 040

I

4eBanklån

100 460 480 1 040

5 Nedräkning av balansräkningen De båda sidorna på balansräkningen räknas ned var för sig. Summorna ska bli stora, dvs. kontot ska redan vara utjämnat. Om det inte är det, måste man ha begått något eller några fel vid avslutandet av kontona. lika

Kontot Ackumulerad e avskrivningars plats i balansräkningen \id bokslutet hamnar anskaffningsvärdet för bilen på balansräkningens debet­ ida och de ackumulerade avskrivningarna på kreditsidan. Mellanskillnaden utgör bilens bokförda värde. Kontot Ackumulerade avskrivningar utgör ett korrektiv­ ·onto till bilkontot. Till årsbokslutet redigerar man vanligtvis om balansräkningen till en mer läsvänlig uppställning på så sätt att man flyttar över de ackumulerade avskriv­ ningarna till tillgångssidan, varvid beloppet förses med ett minustecken: Balansräkning 20x1-12-31 (tkr) Bil Anskaffningsvärde Avgår: Värdeminskning

500 -100

Eget kapital

460

Banklån

480

400 540 940

940

48 KAPITEL 2

Arbetsgång vid bokslut - sammanfattning 1

Genomgång av betydelsefulla konton (t.ex. stäms företagskonto av mot bankens kontoutdrag).

2

Bokföring av bokslutstransaktioner (omföringar), t.ex. avskrivningar.

3

Avslutning av konton för intäkter och kostnader. Kontona avslutas mot resul­ taträkningskontot.

4

Resultaträkningen avslutas mot kontot Eget kapital.

5

Kontona för tillgångar, eget kapital och skulder avslutas mot balansräk­ mngen.

6

Balansräkningen räknas ned. Summan på debetsidan ska vara lika stor som summan på kreditsidan.

Framräkning av resultat utan bokslut Resultatet av verksamheten kan räknas fram utan att man behöver avsluta de aktuella kontona. Finns infor­ mation från redovisningen om inkomster och utgifter samt vilka periodiseringar som krävs, kan resultatet räknas fram med vanlig addition och subtraktion. Exempel Enligt en redovisningsrapport har ett handelsföretag under sitt första verksamhetsår följande inkomster och utgifter (belopp i tkr): Inkomster under år 1 Varuförsäljning

460

Utgifter under år 1 Varuinköp 300 11O Löner till anställda Hyror 30 Inköp av kontorsmaskiner 40 Räntor 6

Vid resultatberäkningen ska hänsyn tas till följande: 1 Vid årets slut finns osålda varor i lager till ett värde av 50. 2 Kontorsmaskinerna beräknas ha en nytt­ jandeperiod på 10 år.

Lösning 460

Försäljningsintäkter Kostnader för förbrukade resurser Varukostnad (utgift 300 - lager 50) Lönekostnader Hyreskostnader Avskrivning på kontorsmaskiner (40 / 10 år) Räntekostnader Årets resultat

250 110 30 4 6 400 60

Uppgifter 2:13 Hjalmarsson driver en taxirörelse och under hans första år (20xl) inträffar följande affärshändelser. Alla in- och utbetalningar gjordes kontant. 1 Hjalmarsson gjorde en insättning med 200 tkr. 2 Dessutom tog ägaren ett lån i banken på 400 tkr. 3 Inkomsterna från körningarna uppgick till totalt 1 045 tkr. 4 Inköp av tre bilar 480 tkr, med en beräknad nyttjandeperiod på fyra år.

49 REDOVISNINGENS GRUNDER I

.v mot

resul-

LSräk· som

5 6 7 8

Driftsutgifter för bilarna uppgick till sammanlagt 180 tkr. Löner till chaufförerna 420 tkr. Hyra för kontors- och undervisningslokaler samt garage 60 tkr. I slutet av året betalades (a) ränta på banklånet med 40 tkr och (b) en amortering på 80 tkr.

Gör följande: a Bokför årets affårshändelser på kontona. b Gör bokslut på T-konton. Gör avskrivningar (9) på bilarna.

Tillgångar

Eget kapital och skulder

Bilar

Eget kapital

Ackumulerade avskrivningar, bilar

Banklån

Kassa

Utgifter

Inkomster

Driftsutgifter

Taxitransporter

Löner

Lokalhyra

50 KAPITEL 2

Ränteutgifter

Bokslutskonton Balansräkning

Resultaträkning

2:14 I en tidigare uppgift sammanställde vi Ganymedes Matsalars in- och utbe­ talningar, resulträkning och balansräkning för deras första verksamhetsår. Nu ska vi bokföra samma händelser. Under Ganymedes Matsalars första verksamhetsår inträffade följande: 1 Ägarna satsade kontant 100 tkr. 2 Ägarna tog ett banklån på 750 tkr, som man lyfte direkt. 3 Inkomsterna från serveringen under året uppgick till 2 000 tkr. 4 Företaget gjorde inköp av livsmedel för 800 tkr. 5 Till kökspersonalen utbetalades 650 tkr som lön. 6 Lokalhyran uppgick till 200 tkr. 7 Ränta på lån betalades, 90 tkr. 8 Ägarna tog kontant ut ur rörelsen 25 5 tkr för privat bruk. 9 Ägarna amorterade av 250 tkr på banklånet. 10 Lagret av osålda livsmedel vid årets slut uppgick till 50 tkr. Gör följande: a Bokför årets affårshändelser på kontona. Inköpen av livsmedel under året debiteras kontot Livsmedelsinköp. Värdet av de livsmedel som finns i lager vid årets slut förs över till kontot Lager av livsmedel från kontot Livsmedelsinköp. Saldot på det senare kontot innehåller därefter kostnaderna för under året förbrukade livs­ medel.

51 REDOVISNINGENS GRUNDER I

b Gör bokslut på T-konton.

Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa

Eget kapital

Lager av livsmedel

Banklån

Utgifter

Inkomster

Livsmedelsinköp

Serveringsinkomster

Löner

utbe­ !etsår. första Lokalhyra

Ränteutgifter

:öp. LtOt are vs-

Bokslutskonton Balansräkning

Resultaträkning

I

detta kapitel ska vi följa Hjulmans vidare öden i budbilsbranschen. Vi följer honom under hans andra verksamhetsår, när han expanderar, vilket får betydel­ se för bokföringen i företaget. Nyheter under det andra året är bl.a. att Hjulman utvidgar verksamheten till att även omfatta hemkörning av ekologiska livsmedel. Dessutom antar affärerna en sådan omfattning att både försäljning och inköp i vissa fall sker på kredit. Vi ska också studera ett antal nya periodiseringssituationer som inträffar i Hjulmans bokslut för det andra verksamhetsåret. Strukturen på kapitlet är densamma som i föregående kapitel, dvs. vi följer Hjulmans vedermödor under år 2 från den löpande bokföringen till bokslut.

Företagets miljö- och verksamhetsinriktning Hjulman har blivit väl förtrogen med budbilsmarknaden på sin ort och har en liten men stabil kundkrets. Han har lärt sig att prissätta transportuppdragen, med hänsyn både till konkurrenternas priser och till de kostnader transportuppdragen medför. Åtskilliga uppdrag har han inte kunnat åta sig därför att han dispone­ rar enbart en transportbil. Behovet av transporter väntas öka och konkurrensen är förhållandevis måttlig. Hjulmans beräkningar pekar på att han åtminstone på längre sikt skulle kunna utnyttja minst ytterligare en transportbil fullt ut. Han har dessutom börjat fundera på att ta upp handel med ekologiskt odlat livsmedel som biverksamhet. För sina kunders räkning utför han nu förhållandevis många transporter till landsbygden, där det finns stora odlingar av ekologiska livs­ medel. Vid återfården går transportbilen utan last. Genom att utnyttja den lediga

53 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

tkapaciteten skulle han få förhållandevis obetydliga transportkostnader för .:i:,-smedlen. Genom att driva handel som biverksamhet skulle han kunna förbättra :citt företags lönsamhet ytterligare. Expansionsplaner Hjulman funderar på att låta företaget expandera genom att • utöka transportrörelsen (anskaffa ytterligare en bil) • som biverksamhet driva handel med ekologiska livsmedel via dels försälj­ ning till hushåll, dels försäljning direkt till storförbrukare som service­ boenden, skolor och sjukhus.

öpande bokföring \1 ska nu följa den löpande verksamheten i Hjulmans företag under andra året :x:h de konsekvenser affårshändelserna får i bokföringen. Innan vi tar itu med de nya affårshändelserna är det emellertid ett antal bokföringsaspekter som vi måste akta. Dessa aspekter är ett resultat av att Hjulman nu drivit sitt företag under n tid och att ett antal nya typer av bokföringstransaktioner blivit aktuella. följer �del­ tlman 1edel. köp i toner följer

r en med igen me1sen � på dlat evis LVS­

[iga

Överföring av ingående balanser _ ;är ett företag har gjort ett bokslut för föregående år ska man vid den nya perioens början föra posterna från balansräkningen till respektive konto. De noteras på samma sida på kontot som i själva balansräkningen vid slutet av föregående period. Följaktligen redovisas kontanterna (tillgång) på debetsidan av kassakon­ rot, det egna kapitalet (företagets "skuld" till ägaren) på kreditsidan av kapitalkonot och banklånet (skuld) på kreditsidan av lånekontot. Bilens anskaffuingsvärde redovisas på debetsidan på kontot Bil, medan de ackumulerade avskrivningarna på bilen redovisas på kreditsidan på kontot med samma namn. Man brukar kalla de poster som vid periodens början förs in på kontona för ingående balanser (för­ ·ortas ofta IB). :När det nya året startar har Hjulman följande ingående balans, vilken har -amma utseende som balansräkningen den 31 december 2 Oxl: Ingående balans 20x2-01-01 (tkr)

Bil

Kassa

500 540

1 040

I

Ackumulerade avskrivningar, bil Eget kapital Banklån

100

460

480

1 040

INGÅENDE BALANS

1B förs in på konton för till­ gångar, eget kapital och skul­ der i början av en period.

REGEL

Ingående balanser redo­ visas alltid på samma sida på respektive konto som på balansräkningen vid slutet av föregående år.

54 KAPITEL 3

Balansräkningen delas upp i konton och de ingående balanserna förs direkt till respektive konton. BILD 3:1

Ingående balans (tkr).

500

1B

Eget kapital

Bil

I

Ackumulerade avskrivningar, bil

Banklån

100

460

480

Kassa 1B

I vårt exempel innebär det att man direkt debiterar kassakontot med 540 och bilkon­ tot med 500 samtidigt som man krediterar Ackumulerade avskrivningar, bil med 100. Eget kapital krediteras med 460 och Banklån krediteras med 480. På så sätt debiterar och krediterar man lika stora summor när man för in de ingående balanserna. Kreditförsäljning - kundfordringars konto

KUNDFORDRINGARS KONTO används vid kreditförsäljning och är ett tillgångskonto.

Företaget har tidigare fått kontant likvid (inbetalning) omedelbart efter varje prestation. Utförd prestation (utförd transport) har då bokförts på kassakon­ tots debetsida och i kredit på transportinkomstkontot. Oftast lämnas emellertid åtminstone större kunder viss kredit. Anta att Hjulman lämnar sina kunder i handeln med livsmedel en månads kre­ dit och att företaget säljer 50 kassar med livsmedel a 120 kr till ett sjukhus. När företaget fakturerat de levererade varorna krediteras inkomsten 6 tkr (50 st x 120 kr) ett inkomstkonto (i Hjulmans kontoplan kallas kontot Inkomster från handel med livsmedel). Eftersom likviden (inbetalningen) dröjer en månad kan kassa­ kontot inte debiteras, utan beloppet debiteras i stället ett annat tillgångskonto, Kundfordringars konto, ett konto för senarelagd inbetalning, bild 3 :2, punkt 1. När beloppet betalas efter 3 0 dagar omvandlas fordran till betalningsmedel i form av kontanter. Detta registreras på kreditsidan av kundfordringars konto samt på debetsidan av kassakontot, punkt 2.

55 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

iirekt till

D 3:2

-arordringars konto (tkr). Kundfordringar

6

460

2

Inkomster från handel med livsmedel

6

6

Kassa

6

480

ditinköp - leverantörsskulders konto

bilkon­ ed 100. :biterar

� varje ,akon­ llertid s kre­ ;. När X 120 andel cassa­ onto, kt 1. 1.edel :onto

1

digare har företaget alltid betalat kontant när produktionsresurser anskaffats kommit företaget till handa. Följaktligen har t.ex. bilinköpet noterats på kas­ .:ontots kreditsida och på debetsidan av konto Bilar. \"id anskaffningen av den nya bilen under år 20x2 erhåller företaget kredit. ens anskaffningspris, en utgift, är 800 tkr. Av dessa betalas 300 tkr kontant leveransen, medan sex månaders kredit utlovas för det återstående beloppet tkr. Följaktligen debiteras 800 tkr konto Bilar (tillgångsökning), medan tkr krediteras konto Kassa och 500 tkr krediteras konto Leverantörs­ rulder, bild 3: 3, punkt 1. \'id betalningen av leverantörsskulden efter sex månader bokförs utbetalningen tkr på samma sätt, alltså på kassakontots kreditsida och på debetsidan av leve­ :mtörsskulders konto, punkt 2. BILD 3:3

_everantörsskulders konto (tkr). Bilar

800

Leverantörsskulder

I

I:

Kassa

2

300 500

Löpande bokföring i Hjulmans Budfirma år 20x2 _ ;edan följer bokföringen i Hjulmans Budfirma under 20x2. Punkterna är ett ammandrag över de affärshändelser som inträffade under året. Av praktiska skäl ·.ommer inte punkterna i tidsordning.

500

11

500

56 KAPITEL 3

1 Hjulman inledde med att bokföra den ingående balansen på respektive kon­ ton. De ingående balanserna är desamma som utgående balans i bokslutet för 20xl. 2 Hjulman sålde budtjänster för 1 400 tkr under året. 3 Inkomsterna från handel med livsmedel på kredit uppgick till 3 000 tkr (a). Av dessa har kunderna betalt in 2 740 tkr (b). Återstoden, 260 tkr, är kund­ fordringar 20x2-12-31. 4 Inköpen av livsmedel på kredit uppgick till 2 500 tkr (a). Av dessa har Hjul­ man betalt 2 320 tkr (b). Återstoden, 180 tkr, utgör leverantörsskulder 20x212-3 l. 5 Hjulman köpte en ny bil för 800 tkr. 6 Driftsutgifterna för bilarna uppgick under året till 280 tkr. 7 Två chaufförer anställdes med en löneutgift på 700 tkr tillsammans. 8 Försäkringspremien betalades med 12 tkr. 9 Telefonräkningarna betalades med 16 tkr. 10 Hyra betalades med 10 tkr. 11 Diverse kontorsmateriel betalades med 30 tkr. 12 Hjulman lånade ut 100 tkr till sin största kund. 13 Banklånet amorterades med 50 tkr (a) och ränta betalades med 56 tkr (b) den 31 december.

NYA KONTON: Inköp av livsmedel Lön, chaufförer Lokalhyra Försäkringspremie Kontorsmateriel Telefon Ränteinkomster

Inför år 20x2 behöver kontoplanen kompletteras med ett antal nya inkomst- och utgiftskonton. Hjulman lägger upp de nya kontona som nämns i marginalrutan här bredvid. Utgifter som uppstår under perioden redovisas löpande på konton som motsvarar de resurser utgifterna avser. BILD 3:4

Löpande bokföring (tkr).

Tillgångar

Eget kapital och skulder

Bilar

Eget kapital

500

1B

5

800

I

I I ooo I

Ackumulerade avskrivningar, bil

12 3a

1B

100

Lån till kund 100

Kundfordringar 3

3b

13a 4b

2 740

Banklån 50

11B

I

460

480

Leverantörsskulder 2 320

4a

2 500

ive konokslutet

'tkr (a). r kund-

r Hjulr 20x2-

I!

rt:

5 REDOVISNINGENS GRUNDE?.

-

4b 5 6 7 8

540 1 400 2 740

r

9

10 11 12 13a 1 3b

.:...:::.

Inkomster

Inköp livsmedel

Transportinkomster

I

-

Löner chaufförer

700 Lokalhyra

1 of Försäkringspremier

460

I

Telefon

-

480

500

16

I

Kontorsmateriel

30

I

Ränteutgifter

·3 0

2

2 500 I 280

I

2 320 800 280 700 12 16 10 30 100 50 56

Utgifter

Driftsutgifter

b) den

t- och !rutan onton

Kassa

56

I

1 400

Försäljning livsmedel

I

3a

Ränteinkomster

3 000

58 KAPITEL 3

Saldobalans

När den löpande bokföringen är klar vill Hjulman kontrollera att summorna som är konterade är lika stora på debetsidan som på kreditsidan. Inför bokslutet ställer han därför upp en saldobalans konto för konto. BILD 3:5

Saldobalans (tkr).

Konto Bil Lån till kund Kundfordringar Kassa Ackumulerade avskrivningar, bil

Debet 1 300 100 260 306

Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Transportinkomster Försäljning livsmedel Ränteinkomst Inköp livsmedel Driftsutgifter Lön chaufförer Lokalhyra Försäkringspremier Telefon Kontorsmateriel Ränteutgifter

2 500 280 700 10 12

Kredit

100 460 430 180 1 400 3 000 0

16

30 56 5 570

5 570

Bokslut Inför sitt andra bokslut möter Hjulman ett antal problem som inte var aktuella i det första bokslutet. Gemensamt för alla problemen är att de berör olika former av periodiseringar i företaget. Dessa problem måste lösas innan Hjulman kan ta itu med den avslutande delen i bokslutsarbetet, att ställa upp resultat- och balans­ räkning. I Hjulmans fall är det följande transaktioner som leder till olika former av periodiseringar: • periodisering av anläggningstillgångar (budbilsinköp) • periodisering av varuutgiften (inköp livsmedel) • förskottsbetalning från en transportkund • försäkringspremie, som delvis även avser nästa verksamhetsår

5 REDOVISNINGENS GRUNDE;,

räntan från kunden som betalas först den sista februari nästa år ,rna som =t ställer

det fjärde kvartalets telefonräkning, som kommer först i januari 20x3.

=>eriodisering av anläggningstillgångar krivning på anläggningstillgångar gjordes redan i Hjulmans bokslut för 2Oxl. -ader 20x2 har Hjulman skaffat ytterligare en bil för 800 tkr, se kontot "Bilar" an. Det innebär att avskrivningsunderlaget ökar. Eftersom avskrivningstiden bilarna är fastställd till 5 år blir årets avskrivningar 20 % x (500 tkr + 800 ··�, dvs. 260 tkr. Den framräknade summan, 260 tkr, blir då årets kostnad för arnas värdeminskning under 20x2. Denna redovisas på kontona Avskrivning, ar och Ackumulerade avskrivningar, bilar, bild 3 :6, punkt 1. Därefter förs sal­ på konto Avskrivningar, bilar till Resultaträkningen, punkt 2. Avslutningsvis � saldot på kontona Bilar och Ackumulerade avskrivningar, bilar till Balans­ �..kningen, punkt 3. 'BILD 3:6

=:okförs. Under året har Hjulman betalat 12 tkr i en försäkringspremie som tecknades den 1 november och som ska gälla ett år framåt. Av försäkringsbeloppet avser 2 tkr _Ox2 (2 månader av totalt 12 månader multiplicerat med 12 tkr), de resterande 10 � avser 20x3. De 10 tkr ska följaktligen inte belasta resultatet för 20x2, utan e kan i stället betraktas som en fordran på försäkringsbolaget. I samband med t>okslutsarbetet förs därför den del av försäkringspremien som avser nästa år, 10 �, över till kontot Interimsfordringar, bild 3 :8, punkt 1. Det resterande beloppet • försäkringspremiekontot är en kostnad och förs till Resultaträkningen, punkt _. Avslutningsvis förs saldot på kontot Interimsfordringar till Balansräkningen, unkt 3.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

FÖRSÄKRINGSPREMIE FÖRUTBETALD KOSTNAD Utgift och utbetalning 20x2 12 tkr 2 tkr Kostnad 20x2 Interimsfordran 31 dec. 20x2 10 tkr 1o tkr Kostnad 20x3

BILD 3:8

-:erimsfordran - förutbetald försäkringspremie (tkr).

t man

Interimsfordringar 10

l

l:

Försäkringspremie 10

Saldo

3

Balansräkning

12

Resultaträkning

10

kon1pp­ tone

INTERIMSFORORINGAR

2

2

. ;är 20x3 påbörjas förs försäkringspremien (10 tkr) in som ingående balans på �ontot Interimsfordringar. Omedelbart därefter förs beloppet sedan över från .:ontot Interimsfordringar till Försäkringspremiekontots debetsida och kommer :öljaktligen att belasta resultatet för 20x3. BILD 3:9

ing) �ner för för äkt

-:erimsfordring - förutbetald försäkringspremie (tkr) 20x3. Interimsfordringar 3

10

1/1 1

Försäkringspremie 10

1/1

10

10 2

62 KAPITEL 3

Den upplupna ränteintäkten är den intäkt som uppstår därför att Hjulman har lånat ut pengar till en kund. Räntan ska kunden inte betala förrän 20x3-02-28. Eftersom lånet togs redan under det innevarande verksamhetsåret ska man räkna ut hur mycket av räntan som ska hänföras till 20x2 som en ränteintäkt. Denna ränta ska räknas in i resultatet för 20x2 och kallas upplupen ränta. Det innebär att kunden anses skyldig ränta i bokslutet, men betalningen från kunden kom­ mer att ske först nästa år. Räntebeloppet betraktas som en fordran på kunden. Beloppet får man genom att multiplicera årsräntan 12 % med lånets storlek 100 tkr, dvs. 12 tkr. Därefter multiplicerar man denna summa med kvoten av det antal månader som lånet har löpt på i förhållande till årets 12 månader, dvs. 12 tkr x 10 / 12 = 10 tkr. Beloppet bokförs på ränteinkomstkontot och på kontot för Interimsfordringar, bild 3:10, punkt 1. Därefter avslutas ränteinkomstkon­ tot mot Resultaträkningen, punkt 2, och kontot Interimsfordringar avslutas mot Balansräkningen, punkt 3.

RÄNTA PÅ LÅN TILL KUND UPPLUPEN INTÄKT

Ränteintäkt 20x2 10 tkr Ränteinbetalning 20x2 0 tkr Interimsfordran 31 dec. 20x2 10 tkr 2 tkr Ränteintäkt 20x3 Ränteinbetalning 20x3 12 tkr

BILD 3:10

Interimsfordringar - upplupen ränteintäkt (tkr).

Interimsfordringar 10

3

I

3

10

2

Balansräkning

Ränteinkomster 10

1

1

Resultaträkning

10

2

10

10

I början av nästa år (20x3) förs den upplupna ränteinkomsten in som ingående balans på kontot Interimsfordringar. Omedelbart vid årets början förs beloppet sedan över från kontot Interimsfordringar till ränteinkomstkontots debetsida. Dessa 10 tkr kommer följaktligen att kvittas mot räntebetalningen från kunden (som hamnar på kreditsidan) och kommer därför inte att påverka resultatet för 20x3. BILD 3:11

Interimsfordring - upplupen ränteintäkt 20x3.

1B

28/2

Interimsfordringar 10

1

1/1

Kassa

10

1/1

Ränteinkomster 10

1

28/2

12

63 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

man har 3-02-28. mräkna . Denna innebär n kom­ runden. ·lek 100 . av det dvs. 12 kontot 1stkon­ :as mot

Interimsskulder

INTERIMSSKULDER

Hjulmans fall har vi två typer av interimsskulder: en förutbetald intäkt från en illlld och en upplupen telefonkostnad. Nedan visas hur dessa beräknas och hur _e bokförs. _.\v Hjulmans inkomster från transportverksamheten på 1 400 tkr är 60 tkr - -rskottsinbetalningar från kunder. Dessa betalningar avser transporttjänster som Hjulman ska utföra först under 20x3. Då dessa prestationer ännu inte är utförda, -a beloppet inte räknas in i resultatet för 20x2, utan i stället betraktas som en m/d till kunden. Vid bokslutet ska därför de 60 tkr tas bort från (debiteras) trans­ ;:x>rtinkomstkontot och föras till kontot för Interimsskulder, bild 3: 12, punkt 1. ::>ärefter avslutas transportinkomstkontot mot Resultaträkningen, punkt 2, och -�mot för Interimsskulder mot Balansräkningen, punkt 3.

Upplupna kostnader och förut­ betalda intäkter.

TRANSPORTVERKSAMHET FÖRUTBETALD INTÄKT Försäljning och betalning för inte utförda transporter 20x2 (inbetalning och inkomst) 60 tkr Interimsskuld 31 dec. 20x2 60 tkr Levererat livsmedel 20x3 (intäkt) 60 tkr

BILD 3:12

-:erimsskulder - förutbetald transportintäkt (tkr). Interimsskulder

60

11

60

10 Balansräkning

3

1

60

2

1 340

60

: början av nästa år (20x3) förs den förutbetalda intäkten in som ingående balans - kontot Interimsskulder. Omedelbart därefter, vid årets början, förs beloppet ,-er från kontot Interimsskulder till transportinkomstkontots kreditsida, och de tkr kommer följaktligen att räknas in i resultatet för 20x3, vilket visas nedan:

1 400

1 340

2

BILD 3:13

=orutbetald transportintäkt 20x3 . Interimsskuld • '1

12

I

Saldo

Resultaträkning

10

ående sedan :sa 10 mnar

I

Transportinkomster

60

11B

Transportinkomst

60

T-nder år 20x2 betalar Hjulman telefon och porto med 16 tkr, som således vid riodens slut finns redovisat på konto Telefon. Beloppet utgör emellertid inte hela kostnaden för perioden. Samtalsavgifter­ na för telefonen under fjärde kvartalet har inte betalats och därför inte redo­ . ats som utgift. Räkning erhålls först i början av 20x3, då beloppet redovisas som utgift. Vid bokslutet uppskattar man januariräkningens storlek till 6 tkr för ecember 20x2. Eftersom telefontjänsten är utnyttjad under 20x2 ska beloppet lasta resultatet för detta år. Kostnaden för 20x2 består således dels av redo­ ,-isade utgifter på 16 tkr, dels av en upplupen kostnad på 6 tkr, som betraktas som en interimsskuld.

1/1

60

TELEFON - UPPLUPEN KOSTNAD Betalning för fakturerat telefonerande under 20x2 (utbetalning, utgift och 16 tkr kostnad) Uppskattning av obetalda kostnader 31 dec. 20x2, en interimsskuld 6 tkr Summa telefon22 tkr kostnader 20x2

64 KAPITEL 3

I samband med bokslutsarbetet bokförs den upplupna kostnaden på 6 tkr på debetsidan på kontot Telefon och på kreditsidan på kontot Interimsskulder, bild 3: 14, punkt 1. Saldot på kontot Telefon (årets telefonkostnad) förs därefter till Resultaträkningen, punkt 2, medan saldot på kontot Interimsskulder förs till Balansräkningen, punkt 3. BILD 3:14

Interimsskulder- upplupen telefonkostnad 20x2-12-31 (tkr).

3

Interimsskulder

Balansräkning 3

6

6

Saldo

2

Telefon

22 Resultaträkning 22

I början av 20x3 förs skulden från föregående år, 6 tkr, in som ingående balans på kreditsidan av kontot Interimsskulder. Den förs omedelbatt vid årets början över från detta konto till konto Telefon, där den således hamnar i kredit. I januari 20x3 betalas telefonräkningen med 6 tkr, vilket debiteras på konto Telefon. Eftersom kontot Telefon nu både är debiterat och krediterat med samma belopp, 6 tkr, kom­ mer beloppet inte att påverka resultatet för 20x3, men dock påverkar betalningen av telefonräkningen kassan 20x3. BILD 3:15

Bokföring och betalning av telefonräkning 20x3.

1/1

Interimsskulder 6 18 1

Kassa 1

31/1

6

31/1

Telefon

6 1/1 1

6

6

Intäkter och kostnader till resultaträkningen När periodiseringarna enligt ovan har bokförts är det dags att avsluta samtliga inkomst- och utgiftskonton till resultaträkningskontot, 3:16. De saldon som förs till resultaträkningen utgör företagets intäkter och kostnader. När respektive konto är avslutat, markeras detta med två understrykningsstreck på både debet­ och kreditsidan. Saldot på resultaträkningskontot utgör årets resultat och förs till kontot Eget kapital. Om saldot finns på debetsidan har företaget gått med vinst,

65 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

6 tkr på der, bild efter till förs till

,;aldot finns på kreditsidan har företaget gjort en förlust. På respektive konton framgår också hur de olika periodiseringarna har bokförts. D 3:16

::-,st- och utgiftskonton avslutas mot resultaträkningen (tkr).

Utgifter

Inkomster

Inköp livsmedel

Transportinkomster

2 500 I Lager 22

RR

2 500

50

2 450

2 500

Interimsskulder

RR

I

RR

280

RR

700

I

RR

700

Lokalhyra

�I

RR

10

Försäkringspremier 12 I Interimsfordringar

10

12

12

RR

2

Telefon -r1_ 0

6

-=imsskulder

RR

16

6

22

22

22

Kontorsmateriel

-ao

30

I

RR

30

Avskrivning bilar -� avskr., bilar

ttliga L förs ktive '.bet­ ·s till -inst,

260

I

RR

260

Ränteutgifter

Sa..ao

56

I

RR

1 400

3 000

j

Saldo

3 000

Ränteinkomster

Lön chaufförer

lans på m över ri 20x3 tersom ·,kom­ ungen

1 400

1 400

Försäljning livsmedel

Driftsutgifter 280

60 j Saldo 1 340

56

RR

�j

Saldo

10

66 KAPITEL 3

Resultaträkning (RR) 1/1-31/12 20x2 Inköp livsmedel

2 450

Transportinkomster

1 340 3 000

Driftsutgifter

280

Försäljning livsmedel

Lön chaufförer

700

Ränteinkomster

Lokalhyra

10

10

Försäkringspremier

2

Telefon

22

Kontorsmateriel

30

Avskrivning, bilar

260

Ränteutgifter

56

Eget kapital (ÅRETS RESULTAl)

540 4 350

4 350

Utifrån resultaträkningen kan vi konstatera att 20x2 gav ett överskott: vinsten uppgick till 540 tkr.

Tillgångar, eget kapital och skulder till balansräkningen Det sista steget är att avsluta samtliga tillgångs-, eget kapital- och skuldkonton till balansräkningen. Det görs på samma sätt som tidigare, dvs. saldot på varje enskilt konto förs till balansräkningen, bild 3: 17. På respektive konton nedan framgår också hur de olika periodiseringarna har bokförts. BILD 3:17

Kontona för tillgångar, eget kapital och skulder avslutas mot balansräkningen (tkr). Bilar Saldo

1 300

I

BR

Eget kapital 1 300

BR

Ackumulerade avskrivningar, bilar BR

360

100

Avskrivning, bilar

260

50

360

I

BR

BR

260

I

BR

50

100

I

1 000

�I

Saldo

BR

180

I

Saldo

260

BR

66

Transportinkomster Telefon

BR

430

180

Interimsskulder

Lån till kund Saldo

540

Leverantörsskuld

Kundfordringar Saldo

460

RR

Banklån

Lager av livsmedel Inköp livsmedel

Saldo

1 000

Saldo

360

1 000

66 100

60 6 66

67 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

Interimsfordringar

1 340 3 000 10

ster

20

10 I BR 10 20

20

Kassa

4 350

vinsten

306

-•

l BR

306

Balansräkning 20x2-12-31 (tkr) Bilar Lager av livsmedel Kundfordringar Lån till kund Interimsfordringar Kassa

en 1ton till enskilt ramgår

1 300 50 260 100 20 306 2 035 I

Ackumulerade avskrivningar, bilar Eget kapital Banklån Leverantörsskuld Interimsskulder

:rums balansomslutning är 2 036 tkr, medan det bokförda värdet av företagets =-·gar uppgår till 2 036 tkr- 360 tkr= 1 676 tkr.

slut på bokslutstablå

460 540 1 000

430

-� man arbetar med ett bokslut (gör beräkningar av bokslutsnoteringar, -;odiseringar, planerar skatter osv.) behöver man ibland ett överskådligt, pre;iärt bokslut utanför kontosystemet. Man kan då göra bokslut på ett särskilt tspapper, en bokslutstablå. E.tt företag väljer självt om det vill arbeta med en bokslutstablå, och det är vik­ =· att poängtera att tablån inte ersätter det ordinarie bokslutet på konto som vi tidigare i detta kapitel. Tablån ska ses som ett frivilligt komplement till det -J.i.narie bokslutet. Bokslutstablån för Hjulmans Budfirma 20x2 (i färdigt skick) -,r i bild 3:18. ·rlutstablån innehåller från vänster följande kolumner:

180

60 6 66

Kontonamn. Saldobalansen, dvs. det belopp som redovisas på kontona efter den löpan­ de bokföringen, men fdre bokslutsarbetet. Saldot är nettot efter summe­ ring av debet och kredit på respektive konto. Innan man gör bokslut ska man kontrollera att summa debet = summa kredit. I stället för saldobalans kan man använda en råbalans som utgångs­ material. I en sådan används bruttot, inte nettot, på repektive konto. • T illägg till saldobalans (där man gör bokslutsnoteringar). • Balansräkning/Resultaträkning.

360 1 000 430 180 66 2 036

68 KAPITEL 3

BILD 3:18

Bokslutstablå (tkr). Tillägg till saldobalans

Saldobalans Kontonamn

Debet

Kredit

Debet

Kredit

Balansräkning/Resultaträkning BALANSRÄKNING Tillgångar

Bilar Lager av livsmedel Kundfordringar Lån till kund Interimsfordringar Kassa

1 300

50

260 100

10 + 10

306

S:a tillgångar

1 300 50 260 100 20 306

2 036

Eget kapital och skulder

260 540

100 460 430 180

Ack. avskr., bilar Eget kapital Banklån Leverantörsskuld Interimsskulder

60 + 6

S:a eget kapital och skulder RESULTATRÄKNING Intäkter

60

1 400 3 000

Transportinkomster Försäljning livsmedel Ränteinkomster

10

S:a intäkter Kostnader

Avskrivning, bilar Driftsutgifter Lön chaufförer Inköp livsmedel Lokalhyra Försäkringspremier Telefon Kontorsmateriel Ränteutgifter

Arets resultat

260

280 700 2 500 10 12 16 30 56

--

5 570 --

50 6

10

S:a kostnader --

5 570

540 936 --

-936

360 1 000 430 180 66

2 036 =

1 340 3 000 10

4 350

260 280 700 2 450 10 2 22 30 56

-3 810

= 540 =

Nedan följer arbetsgången med bokslutstablån punktvis. 1 Upprätta saldobalans Här är det viktigt att poängtera att de saldon som noteras i saldobalansen är saldon som inte är påverkade av bokslutsarbetet i form av periodiseringar etc., alltså i Hjulmans fall såsom kontona ser ut 20x2-12-31 innan bokslutsarbetet har påbörjats.

69 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

Bokslutstransaktioner bokförs

g

1 300 50 260 100 20 306 2 036

-360 1 000 430 180 66 -2 036

1 340 3 000 10

4 350 260 280 700 2 450 10 2 22

30 56

l 810 540

_rra fall finns sex bokslutsnoteringar, alla i form av periodiseringar av inkomst­ utgiftskonton. Bokföringen av dessa periodiseringar sker i kolumnen "Tillägg :tldobalans". Kolumnen är avsedd för noteringar som uppkommer i samband _.., bokslutsarbetet och som inte bokförts löpande under året. Som exempel kan .-:nnas periodiseringen av utgifterna för bilinköpen. Posten 260 tkr, som avser -� avskrivningar på bilarna, noteras på kreditsidan i tilläggskolumnen på raden mntot Ackumulerade avskrivningar, bilar och på debetsidan på raden för kon­ - _\,-skrivning, bilar. ·cöver periodiseringar kan korrigeringar, bokslutsdispositioner och bokföring ·oretagets beräknade skatteskuld förekomma i denna kolumn. _ ;är tilläggskolumnen används måste man som alltid annars debitera ett konto kreditera ett annat. Tilläggskolumnen behandlas som en del av saldobalan-

Intäkter och kostnader till resultaträkningen dona på inkomst- och utgiftskontona efter noteringar i tilläggskolumnen förs _: till kolumnen Resultaträkning. Periodens resultat till kapitalkontot eriodens resultat 540 tkr kommer fram som skillnaden mellan resultaträk­ -·"gens intäkter och kostnader, dvs. skillnaden mellan 4 350 tkr och 3 810 tkr. .�esultatet 540 tkr (kursiverat i bokslutstablån) placeras i tilläggskolumnen på ebetsidan på raden för kontot Årets resultat samt på kreditsidan på raden för --mot Eget kapital. När denna notering är gjord i tilläggskolumnen summerar ""!lan denna, varvid debet och kredit ska bli lika stora. Beloppet, 540 tkr, noteras också på resultaträkningens nedersta rad. 5 Tillgångar samt eget kapital och skulder till balansräkningen :)e resterande kontona avslutas genom att saldona placeras i balansräkningen. Tre exempel nämns här: • Kassakontots saldo på 306 tkr placeras som tillgång i BR. • Kontot Ackumulerade avskrivningar, bilar innehåller ett kreditsaldo på 360 tkr (100 tkr + 260 tkr). Kontot utgör ett korrektivkonto till Bilkontot och avslutas till BR. • Kontot för Eget kapital innehåller ett saldo på 1 000 tkr i kredit (460 tkr i saldobalansen + 540 tkr i tilläggskolumnen) som förs till BR.

när etc., har

6 Summering av balansräkningen ist summeras balansräkningens båda sidor, varvid tillgångssidan ska vara lika stor om eget kapital- och skuldsidan.

70 KAPITEL 3

Vi kan konstatera att Hjulmans andra verksamhetsår hade ett gott utfall. Både likviditeten och resultatet uppvisar bättre värden än budgeterat. Hjulman har nu lyckats med sina föresatser: att starta ett budbilsföretag och överleva de första, besvärliga åren. Nu står han väl rustad för framtiden!

Uppgifter 3:1

En person startar den 1 januari ett företag för försäljning av handtryckta tyger. Företaget har under det första året följande utgifter: 1 Lokalhyra 12 000 kr 2 Lön till biträde 45 000 kr 3 Inköp kassaapparat 9 500 kr 4 Inköp tyg 75 000 kr 5 Inköp färger 4 000 kr Vilka kostnader har företaget under det första året om kassaapparaten har en nyttjandeperiod på 10 år och det finns tyger för 15 000 kr och färger för 1 500 kr kvar i lager vid årets slut?

3:2

Ett varuhandelsföretags kontoplan upptar bl.a. de konton som finns på nästa sida. A Följande upplysningar lämnas beträffande bokslutet 31/12 år 4: 1 Företaget köpte under sitt första verksamhetsår kontorsinventarier för 30 tkr. Avskrivning sker med 6 tkr per år. (Inventarierna togs såle­ des i bokslutet för år 4 upp till ett värde av 6 tkr.) 2 Vid bokslutet år 4 fanns osålda varor till ett värde av 50 tkr kvar i lager. B Företaget har under år 5 utgifter för bl.a. följande: 1 Anskaffning av kontorsinventarier 20 tkr. 2 Inköp av varor 500 tkr. 3 Löner 70 tkr. C För bokslutet 31/12 år 5 erforderliga upplysningar angående periodise­ ring: 1 Även nyanskaffade inventarier skrivs av på fem år. 2 Lager (osålda varor) vid 5:e årets slut har ett värde av 40 tkr. 3 Av under år 5 betalda löner utgör 3 tkr löneförskott för år 6. a Beräkna resultatet för företagets femte verksamhetsår utan att göra noteringar på kontona. Försäljningsintäkten är 650 tkr. b För in belopp på kontona och gör bokslutsnoteringar för bokslutet år 5. Använd som text beteckningar av typen Al.

71 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

fall. Både .an har nu de första,

Inventarier

Kostnad för sålda varor

Ackumulerade avskrivningar, inventarier

Löner

Varulager

Avskrivning, inventarier

ndtryckta

Interimsfordringar

raten har 1rger för

Balansräkning (BR)

Resultaträkning (RR)

finns på genjör Tina Tekno driver teknisk konsulterande verksamhet. Hon star­ -·de rörelsen för tre år sedan. Tillgångar, eget kapital och skulder vid slutet Y år 3 framgår av nedanstående balansräkning. Rörelsens kontoplan visas · nästa sida.

rentarier ogs sålea kvar i

Balansräkning 31/12 år 3 (tkr) Eget kapital

entarier � ..;ngsvärde krivningar

Lån

150 000 - 60 000

90 000 I Skuld till leverantören L

200 000 80 000 20 000

60 000

,riodise-

50 000 100 000 300 000

1tt

göra

)kslutet

_ .,, -

-

300 000

ändelser under år 4 är i sammandrag: ::ån kund A erhålls kontant 60 000 kr som betalning för fordran från föregå­ -�de år. S:0..-uld till leverantör L från föregående år betalas kontant med 20 000 kr. I arrnden för under året utförda konsultationer erhålls kontant 500 000 kr. För under december månad utförd konsultation sänds räkning till kund B på 30 000 (betalning ska ske först i början av år 5). Räkning på 10 000 kr erhålls från leverantör M för under året anskaffad dator :äkningen ska betalas först i början av år 5). :..ön till anställd betalas med 210 000 kr. !JiYerse kontorsmateriel betalas med 60 000 kr.

72 KAPITEL 3

8 a På lånet avbetalas 30 000 kr. b Ränta betalas med 5 000 kr. 9 Uttag från bank 80 000 kr. 10 Insättning på bank 100 000 kr. 11 Ränta erhålls på bankräkningen med 10 000 kr. Beloppet ökar banktillgodo­ havandet. 12 T ina Tekno tar för egen räkning ut kontant 250 000 kr. Gör följande: a För in ingående balanser. b Bokför affärshändelserna under perioden (år 4). Inventarier

Ackumulerade avskrivningar, inventarier

Kundfordringar

Interimsfordringar

Eget kapital

Kassa

Banklån

Leverantörsskulder

Interimsskulder

Avskrivning, inventarier

Arvoden

Löner

Ränteinkomster

Kontorsmateriel

Ränteutgifter

Balansräkning

Resultaträkning

73 REDOVISNINGENS GRUNDER Il

Gör ett preliminärt bokslut på bokslutstablån nedan och ta därvid hänsyn till följande· upplysningar för periodisering av utgifter: 1 Den anställde har fått 30 000 kr i löneförskott (för januari och februari år 5). Beloppet ingår följaktligen i redovisad löneutgift. 2 Gamla och nyanskaffade kontorsinventarier skrivs av med sammanlagt 40 000 kr.

illgodo-

slutstablå Saldobalans ,.-::�:onamn

Debet

Kredit

Tillägg till saldobalans Debet

Kredit

Balansräkning/Resultaträkning BALANSRÄKNING

Tillgångar "c ::'1tarier .::.. -4 Fön

Momsen debiteras på fakturan Den som är skattskyldig för moms, är också skyldig att utfärda faktura för varje skattepliktig transaktion till annan näringsidkare och juridisk person. Däremot har man ingen skyldighet att utfärda fakturor till privatpersoner. Momsbeloppet ska framgå av fakturan. Man kan ange priset exklusive moms med tillägg av momsen eller inklusive moms med särskild notering om momsbeloppet.

Beräkning av moms Momsen tas ut i samtliga led: råvaruledet � fabrikantledet � grossistledet � detaljistledet. Alltså tar t.ex. råvaruleverantören ut moms på sin försäljning till fabrikanten och fabrikanten på sin försäljning till grossisten etc. Den skattskyl­ diga rörelseidkaren ska vid bestämda tider under året betala in skatten till staten, varvid hen får dra av den skatt som hen själv erlagt vid sina inköp från det före­ gående ledet. Detaljhandlaren (sista ledet) betalar således in till staten skillnaden mellan den moms hen erhållit från sina kunder, konsumenterna, och den moms hen själv betalt vid inköp. 1 Vissa områden som tillhör EU:s medlemsländer, t.ex. Åland som tillhör Finland och kanal­ öarna som tillhör Storbritannien, omfattas inte av EU:s regler för moms.

mon land -öp

Exe Ingå Den inkö1 kantt Inköp 15 jat

Betab

125 VARUTRANSAKTIONER

Den skattskyldige i varje led ska X

• redovisa moms på egen försäljning V

]

ll :1 r t

• dra av för erlagd moms på egna inköp

-X

• beräkna belopp att betala, återfå eller avräkna

=±X

Registrering och deklaration • arje skattskyldig ska vara registrerad hos Skatteverket och är skyldig att lämna -nomsdeklaration som visar utgående moms, avdragsgill ingående moms samt det -:iomsbelopp som ska betalas in till staten. .\1omsredovisningsperiodens omfattning och tillfallet för företagens momsredovis­ ::mg till Skatteverket varierar beroende på företagets årsomsättning. Företag med ct1 omsättning på mindre än en miljon kr har en momsredovisningsperiod på tolv '!lallader och redovisar detta till Skatteverket en gång per år. För företag med en msättning på mellan en och fyttio miljoner kr är redovisningsperioden tre kalender­ ::nånader, där redovisningen till Skatteverket ska göras senast 42 dagar efter perio­ lens slut. Momsredovisningen för januari till mars ska således göras senast den 12 maj. Samtidigt ska eventuell momsskuld betalas in till Skatteverket. Företag med en msättning på mer änfyttio miljoner kr har en momsredovisningsperiod på en kalen­ ermånad, men ska redovisa till Skatteverket senast 2 6 dagar efter periodens slut. Omsättning

Redovisningsperiod

Redovisningstil/fälle

< 1 miljon kr 1-40 miljoner kr > 40 miljoner kr

12 månader 3 månader 1 månad

1 gång per år 42 dagar efter periodens slut 26 dagar efter periodens slut

REOOVISNINGSPERIOD omfattar normalt en månad. Momsdeklaration lämnas då varje månad. "EU-moms" redovisas också varje månad. BETALNING AV MOMS TILL STATEN ska ske samtidigt med avlämnande av deklarationen (momsredovisningstillfället).

Företag med en omsättning understigande 40 miljoner kr kan välja att redovisa illl moms varje månad, och betalar då momsen 42 dagar efter periodens slut. Företag som bedriver handel med EU-länder ska också redovisa momsen ···r varje kalendermånad. Den "gemenskapsinterna" momsen ska särredovisas i momsdeklarationen. Enligt EU:s regler tas momsen på en vara eller tjänst ut i det .and där den konsumeras, den s.k. destinationsprincipen (se avsnitt "Moms vid ·öp från och försäljning till andra EU-länder").

xempel Ingående moms vid inköp Den 15 januari år 1 köper en fabrikant råvaror för sin tillverkning och erhåller en mköpsfaktura. I samband med att fakturan betalas 10 dagar senare betalar fabri­ kanten även momsbeloppet - köparens ingående moms. lnkiipsfaktura från råvaruleverantö'ren 15 jan. Råvaror + moms 2 5 % = Summa (att betala till leverantören) Betalningsvillkor: per 10 dagar netto

10 000 kr 2 500 kr 12 500 kr

INGÅENDE MOMS • finns på på inköpsfakturan från råvaruleverantören • betalas till leverantören vid fakturabetalningen • bokförs på konto 2640 Ingående moms (kontot debi­ teras).

126 KAPITEL 5

Utgående moms vid försäljning UTGÅENDE MOMS

• finns på på fabrikantens sälj­ faktura till grossisten • erhåller fabrikanten vid fakturabetalningen • bokförs på konto 2610 Utgående moms, 25 % (kontot krediteras).

Den20 januari år 1 säljer fabrikanten den färdiga varan till nästa led, en grossist, och sänder grossisten en säljfaktura. Betalningen 30 dagar senare inkluderar momsbe­ loppet, kallat säljarens utgående moms (för grossisten blir beloppet ingående moms). Säijfaktura till grossisten 20 jan. Färdiga varor + moms25 % = Summa (som kunden ska betala)

Rede

Inbetalning av moms till staten

dras ingående moms av från utgående moms. Skillnaden betalas in.

Den utgående momsen på försäljning-ar ska deklareras på ett särskilt formulär. På samma formulär dras belopp för ingående moms av, ochskillnaden betalas in till staten samti­ digt med att deklarationen lämnas. Om ingående moms under en period är större än utgående moms ska staten snarast återbetala (restituera) skillnaden till den skattskyldige.

BILD 5:2

Moms tas ut på privat och offentlig konsumtion av varor och tjänster. Den tas ut i samtliga led i produk­ tions- och distributionskedjan och betalas in till sta­ ten på det mervärde som har tillförts i respektive led. Därav benämningen mervärdesskatt.

I nedanstående exempel visas schematiskt hur företag i olika led tar ut moms från nästa led och drar av momsen från det föregående ledet samt betalar in mellanskillnaden till staten. Med nuvarande skattesats är pålägget på priset före skatt 25 %.

=> = varuflöde





20jar �

Kund D

� Momsdeklaration utgående moms - ingående moms

OBSERVERA

� 125 __Q

125

Betali



Momsdeklaration utgående moms - ingående moms

350 -125

225

Momsdeklaration utgående moms - ingående moms

500 -350

Morr 26 fet

150

Till staten = 125 + 225 + 150 = 500

• att man i varje led får göra avdrag i deklarationen för den moms som påförts av närmast före­ gående led

• att summan av den till staten erlagda momsen från olika led (125 + 225 + 150) motsvarar den moms som kunden D fått betala, dvs. 500 kr

• att man härigenom i varje led bara betalar in den moms som belöper på mervärdet

• att momsen inte alls belastar företagens resultat utan enbart kunden D, som är slutkonsument.

2 Redov slutet på

127 VARUTRANSAKTIONER

,t, och msbe1oms).

·edan visas fabrikantens momsdeklaration för januari år l. Det förutsätts i detta empel att inga andra transaktioner förekommit under perioden. Företaget ätter mer än 40 miljoner kr om året.

frmzsdeklaration forjanuari år 1 Utgående moms 4 000 kr - Ingående moms - 2 500 kr = 1 500 kr = _.\tt betala till staten Redovisning av moms i bokföringen

unma ;amti­ Te än ldige.

=-1

Redovisning av moms

15 jan.

ide

Betalningsvillkor: per 10 dagar netto

lnköpsfaktura från leverantören Råvaror + Moms (25 %) = Summa

10 000 kr 2 500 kr 12 500 kr

1a 15 jan. Varuvärdet exkl. moms 1b 15jan. Moms 1c 25jan. Betalning

Säljfaktura till grossisten 20jan.

D

Varor + Moms (25 %) = Summa

16 000 kr 4 000 kr 20 000 kr

2a 20 jan. Varuvärdet exkl. moms 2b 20 jan. Moms 2c 20 feb. Betalning

Betalningsvilkor: per 30 dagar netto

Momsdeklaration för perioden januari 26 feb.

Utgående moms - Ingående moms = Att betala

4 000 kr 2 500 kr 1 500 kr

OCH EURO

Om företagets redovisnings­ valuta är euro, räknas summa ingående och summa utgå­ ende moms i deklarationen till Skatteverket om till kronor. Denna omräkning sker enligt en genomsnittskurs (fastställs av Skatteverket) för den månad momsen avser.

2

·nderlaget till momsdeklarationen hämtar företaget från kontot 2650 Redo­ -isningskonto för moms. Till detta konto förs periodens saldon från kontona Ingående moms och Utgående moms, varvid saldot på redovisningskontot visar ·ad företaget har att betala till staten. Kontot visar företagets skuld (till staten) och placeras därför i klass 2. Om företaget regelmässigt har ingående moms som är större än utgående moms bör kontot däremot placeras i klass 1, konto 1650 .\1omsfordran, eftersom skillnaden utgör en fordran på staten.

1ur rar in itS

MOMS

3a 31jan. 3b 31jan. 3c 26 feb.

Utgående moms förjan. Ingående moms förjan. Betalning till staten

2 Redovisning av moms via skattekontot 1630 Avräkning för skatter och avgifter behandlas i slutet på kapitel 6.

AVRÄKNING AV MOMS Kontot för avräkning av in- och utgående moms i samband med skatteredo­ visning och momsbetalning till Skatteverket kallas 2650 Redovisningskonto för moms.

28 - :>

-=-

5

2a

2b

16 000

4 000 I

I

2c

1c

20 000

20 000

1c

3c

12 500

1a I1b

I

Skat 10 000 2 500

2610 Utgående moms, 25 %

1930 Företagskonto 2c

BILi

2440 Leverantörsskulder

1510 Kundfordringar

12 500

3a

1 500

4 000

2b

4 000

2640 Ingående moms 1b

2 500

I

3b

2 500

2650 Redovisningskonto för moms 3b 3c

2 500

1 500

3a

4 000

I

s 0

3010 Försäljning

a 12



16 000

B

.:,i vi

.i

4010 Varuinköp 1a

10 ooo

I

!

f g

H si C

E In g ar :!2 In

� I �[ �j Ini -( "E" Ini l a, ;j

f&

L� ö\

r�

Il ,

(0

ii

!i

is

sk;

�H� vid

ial

!� �a

E.

;i

För �� ett

�"

i� För uta1

!l

jj Mel var, Mell

van

Fön

?

näri land

.J

Övri

:,

� :,

>

oms

Fö�

skal

I

övri1

Förkte

129 VARUTRANSAKTIONER

7 00 JO

BILD 5:3

Skatteverkets mervärdesskattedeklaration.

Mervärdesskattedeklaration

Deklarationen ska finnas hos Skatteverket senast på deklarationsdagen

01 Deklarationsdag

02 Person-/Organisationsnummer

578001-6530

2017-05-12

)0

Momsregistreringsnummer (VAT-nummer) SE 578001653001 Bankgiro och referensnummer (OCR), se andra sidan Skickas till

KIOSK PRODUKTER AKTIEBOLAG

Skatteverket Skattedeklarationer, moms/arb.giv SE-105 80 Stockholm Sweden

D

ESPLANADEN 256 172 31 SUNDBYBERG

Moms att deklarera för januari - mars 2017

A. Momspliktig försäljning eller uttag exklusive moms

J

Momspliktig försäljni n som inte i ngår i ruta 0� 07 eller 08 Momspliktiga uttag

i

i

i; g>

0 51

06 1

Beskattn i ngsunderlag vid 071 vi nstmarginalbeskattn i ng 08 Hyresi n komster vid frivillig 1 skattskyldighet

I

' I '

' ' I ' ' I ' '

'

I

' I

' I

'

'

' I ' '

·c C. Momspliktiga inköp vid omvänd skattskyldighet iti 20 I n köp av varor frå n ett annat EU-land

1

21 n ett n t �l�.\'t i'G�\��� :�1l�1 1 1 i� huvudregeln 22 I n köp av tjänster från ett 1 land utan för EU 2 lnköR av varor i sveri e 23 köparen är skatts� yldig 1 ·= l� fci'r'V ,; .,- pvrig� inköp av__tjänster 24 1 Sverige som koparen ar 1 ,., skattsKyldig för

if

�i

�E

'i 'C. '� ;� JC

H. Import

Beskattni ngsu nderlag ;� vid import

so

�i >m l&J

5� �-�

l� :,

,: f)

'

I

' I '

' ' I

Försäljni ng av varor utanför EU Mellanman s i n köp av

varor vid trepartshandel

I

36 1 37

B. Utgående moms på försäljning eller uttag i ruta 05 - 08

Utgåe nde moms 25 % Utgående moms 12 % Utgående moms 6 %

10 1+ 11

1+

12

1+

I

' ' I '

I

' ' I '

' ' I ' ' I

' '

I I

j:==============:j

Försäljni ng av tjänster till 3 9 näringsidkare i a nnat EU- 1 land enligt huvudregeln '·'

I I

övrig försäljni�g av tjänste:O omsatta utanfor Sverige Försäljni ng när köparen är 41 skattskyldig I Sverige 42 1 övrig försäljning m.m. Föridaringar rn1 fotnoter 1-4, se kopian

Up�ysningaq,.,�._, Mo�•• ,om�,;_,,

I I I

' ' I ' ' I ' I

'

' I ' '

' '

I

'

Utgående moms 25 % Utgående moms 12 o/o Utgående moms 6 %

30 1+ 31

1+

32

1+

I I I

I

' I

' ' I

I

'

' '

.I

" ' '

I

' ' I ' '

I

I

I

I

I. Utgående moms på import i ruta 50 Utgående moms 25 o/o Utgående moms 12 o/o Utgåe nde moms 6 %

F. Ingående moms Ingående moms att dra av

60 1+ 61 1+ 62

1+

48

I I I

1-1

'

' ' I ' ' I

I G. Moms att betala eller få tillbaka (ifylls alltid)

I I I I

I

D. Utgående moms på inköp i ruta 20 • 24

' I ' '

8 Mellanmans försäljning av 3 1 varor vid trepartshandel 4

I

I I I I ' I I

'

lr undantagen från moms

,_

Li ;� i] i,fil

1

' ' I ' ' I '

I I I I

Ange endast kronor, ej ören

Moms att betala eller få tillbaka

I

49

1�

' ' ' J.

t

I I I

I I I

-

I I I I

1

Skriv under på andra sidan.

Moms vid köp från och försäljning till andra EU-länder

DESTINATIONSPRINCIPEN Moms är en beskattning av konsumtion, dvs. momsen tillfaller staten i det land där varan konsumeras.

Ovan har vi behandlat moms vid inköp och försäljning inom Sverige. Vid inköp från och försäljning till företag i andra länder som är medlemmar i EU är regel­ verket betydligt mer komplicerat (t.ex. i vilket land ska man betala moms på en tågresa från Stockholm till Rom?). Redovisningen "kompliceras" framför allt a, att företag ska lämna relativt detaljerad information till myndigheterna, vilket medför att man behöver olika moms-, inköps- och försäljningskonton för att sor­ tera och ta fram information. I detta avsnitt begränsar vi oss till den grundregel för EU-moms som benämns destinationsprincipen, och som innebär att momsen - som är en beskattning av konsumtionen - ska tillfalla staten i det land där varan konsumeras.

Exempel Låt oss ta ett exempel. (Tämför bild 5:2 "Så här fungerar momsen inom Sverige·· med bild 5:4 "Så här fungerar momsen mellan EG/EU-länder".) Trävarufirma A i Danmark tillverkar trävaror som de säljer vidare till Möbelfabrikanten B, som också den finns i Danmark. Fakturan ser ut som följer (vi bortser här från valuta­ kursdifferenser, något som behandlas längre fram i detta kapitel): Faktura

Trävaror Moms (25 %) Summa

500 kr 125 kr 625 kr

Detta innebär att Trävarufirma A har en utgående moms på 125 kr, som trävaru­ firman (då företaget inte har någon ingående moms, eftersom man äger skogen) ska betala in till den danska staten. Möbelfabrikant B tillverkar av trävarorna en bokhylla som de säljer till Möbelaffär C i Sverige. Enligt destinationsprincipen ska B då inte ta upp någon moms på sin faktura. Däremot ska de på fakturan ange sitt eget och kundens momsregistreringsnummer, s.k. VAT-nummer (VAT är en förkortning för Value Added Tax). Faktura

Bokhylla Moms Summa

1400 kr 0 kr 1400 kr

Detta betyder att Möbelfabrikant B inte har någon utgående moms. Däremot har företaget en ingående moms på 125 kr, en fordran på den danska staten. Detta innebär att den danska staten får in 125 kr från A och ska betala 125 kr till B, där nettoeffekten ur den danska statens perspektiv blir 125 - 125 kr= 0 kr. Möbelaffär C i Sverige bokför fakturan på vanligt sätt, dvs. genom att kreditera 2440 Leverantörsskulder och debitera varuinköpskontot, i detta fall inte 4010 utan t.ex. 4056 Momsfria inköp av varor från annat EG-land. Notera att beteck-

ge else1 vser Efo . löbE :erar ·omn sen se ·et är ·årt e: EU-h mom� som u 5ka la: Inköp

Xärlv plus 2 Fa1 Bo1 Mo Sun �är "t,, utseen Mo Utf Ge1 lng: Ått Detta 1 konsur När log IDE moms( genom teras. � försäljr

131 VARUTRANSAKTIONER

öp �1en av :et ,rel !Il

tn

·" i\.

n

:ungen EG, inte EU, används i detta sammanhang. Notera också att affärshän­ elsen inte benämns import, utan "gemenskapsinternt förvärv". Termen "import" YSer i detta sammanhang länder utanför EG/EU. Eftersom säljaren, Möbelfabrikant B i Danmark, på fakturan angett sitt eget och .\Iöbelaffären C:s VAT-nummer, behöver C inte (såsom är fallet om man impor­ -erar varor från länder utanför EU) betala moms till tullverket. I stället - och här ·ornmer vi till det som kan te sig märkligt - ska Möbelaffär C bokföra mom­ _n som utgående moms och samtidigt, om momsen är avdragsgill i Sverige (vil­ ·et är normalfallet), bokföra samma belopp som ingående moms. Detta innebär, i ·ärt exempel, att kontot 2615 Beräknad utgående moms på varuförvärv från annat EU-land, oreducerad krediteras (en skuld) och kontot 2645 Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet debiteras (en fordran). Syftet med denna bokföring, som ur företagets perspektiv kan te sig meningslös, är att man till myndigheterna ka kurtna lämna statistisk information, som ur statens perspektiv är betydelsefull. Inköpet från Danmark medför följande konteringar:

I

I

Belopp

Konto debet

Konto kredit

1 400 kr 350 kr

4056 2645

2440 2615

Xär Möbelaffär C (i Sverige) säljer bokhyllan till Kund D (i Sverige) för 2 000 kr plus 25 % moms, 500 kr, har fakturan normalt följande utseende: Faktura

Bokhylla Moms Summa

2 000 kr 500 kr 2 500 kr

är Möbelaffär C upprättar sin momsdeklaration kommer den att få följande utseende:

Momsdeklaration Utgående moms Gemenskapsinterna förvärv Ingående moms Ått betala till staten

500 kr + 350 kr - 350 kr 500 kr

Detta betyder att den moms kunden D betalar tillfaller staten i det land där varan konsumeras - destinationsprincipen. När ett företag i Sverige säljer varor till ett annat EU-land, är bokföringen ana­ log med bokföringen vid export till land utanför EU. Fakturan som är exklusive moms (givet att man korrekt anger sitt eget och kundens VAT-nummer) bokförs genom att ett försäljningskonto krediteras och ett konto för kundfordringar debi­ teras. Skillnaden är att man lämpligen har ett särskilt underkonto för momsfri försäljning till annat EU/EG-land.

132 KAPITEL 5

BILD 5:4

Så här fungerar momsen mellan EG/EU-länder. Landsgräns

Faktura

Trävaror 500 � moms 125 {:= 625

Trävaru­ firma A

Möbel­ fabrikant B

Faktura

� Bokhylla 1400 � {:= moms __Q {:= 1400

---Möbel­ affär C

.... {:= �

� = varuflöde {:= = penningflöde Faktura

Bokhylla 2 000 moms 500 2500 Kund D

Momsdeklaration utgående moms - ingående moms

125 0

125

Momsdeklaration utgående moms - ingående moms

Till staten i det land där varan produceras = 125 - 125 = O

0 -125

-125

Momsdeklaration utgående moms + utgående skatt EG-förvärv - ingående moms

500 + 350 -350

500

Till staten i det land där varan konsumeras = 500

OBSERVERA • att momsen hamnar i det land där varan konsumeras (destinationsprincipen).

R Fa Så\ avt:

elle t.eli

F ser, bel, köi:

133 VARUTRANSAKTIONER

ppgift 5:3

En grossist gör under januari år 1 skattepliktiga inköp som framgår av inköpsfakturorna: • Faktura den 5 jan. exklusive moms (div. varor) 8 500 kr • Faktura den 27 jan. exklusive moms (kontorsmaskin) 3 400 kr

-nder samma period säljer grossisten skattepliktiga varor enligt följande säljfak­ :uror: 10 900 kr • Faktura den 10 jan. exklusive moms 5 100 kr • Faktura den 30 jan. exklusive moms a Vilka är inköpsfakturornas slutsummor - förutsatt att skattesatsen är 25 %? b Vilka är sälj fakturornas slutsummor - förutsatt att skattesatsen är 25 % ? c Visa den skattskyldiga grossistens redovisning på konton av moms för enmånadsperioden. Företaget omsätter ca 50 miljoner kr per år. 2610 Utgående moms, 25 %

2640 Ingående moms

2650 Redovisningskonto för moms

Redovisning av varutransaktioner Fakturan - information om transaktionen Såväl själva avtalet som de materiella och finansiella transaktioner som regleras i avtalet förutsätter informationsutbyte mellan parterna. Avtalet kan vara muntligt, eller inte ens uttalat på annat sätt än med prislappar. Det senare är fallet när man t.ex. köper en vara kontant i ett varuhus. På fakturan anges ort och datum, levererade varuposter, leveransvillkor, pri­ ser, den totalsumma som ska betalas, betalningsvillkor (eventuellt kreditvillkor), beloppet för mervärdeskatt m.m. Fakturan kallas av säljaren kundfaktura och av köparen leverantörsfaktura, se bild 5:5.

134 KAPITEL 5

K

BILD 5:5

Faktura.



SKYLT-EXPO

FAKTURA

i Malmö

FAKTURADATUM: FAKTURANUMMER: ERT KUNDNUMMER:

m,

20XX-10-16

nu Le

2721 1261

de Bli 3ol

FAKTURAADRESS:

LEVERANSADRESS:

de D:

LJUSBUTIKEN AB HjuJ.;tigen 9

Hjul.ltigen 9

,m

TRAKTOP.HA.1

831 51

ER REFERENS:

831 SI

Haru Lindqt1ist BETALNINGSVILLKOR: 30 DAGAR NETTO

VÅR REFERENS: Christer Hylen BENÄMNING

ANTAL

I

TRAKTORHAMN

Å-PRIS

Levem1s av ljm!Ma. Vitlackerad.. s10rlek: 4000 x I 000 mm.

..

-

lllYJ. frakt och emb8llage.

401n

·- ·,

nt 1 nt

7 000,00

TOTAL 7 000,00

---

- - ,- ,,,.,,n

,,,,,,,,

t I'll n()

x 7.'JO 00



AIL

7 000,00

ed anc ,-aru

I 750,00

l 75 261( förs:

(VI HAR F-SKATIEBEVIS) BANKGIRO: 5334-2341 PLUSGIRO: 60 24 09-5 REG. NR: 556439-6306 V.g. ange fakturanummer vid betalning

FAKTURA (RÄKNING) Säljarens meddelande till köparen bl.a. om hur mycket denne ska betala till säljaren som ersättning för levererade varor eller tjänster.

FÖRFALLODATUM:XX-11-15 Efter lörfallodatum debiteras dröjsmålsränta med: 19%

VARUBELOPP: REKLAMSKATT: FRAKT:

EMBALLAGE: FAKTURERINGSAVGIFT: MOMS: ATT BETALA:

8 750,G0

och

N bokf

135 VARUTRANSAKTIONER

öparens redovisning av inköpsfakturor -är köparen får leverantörsfakturan (bild 5:5) kan hen bokföra den på följande tt. Hen bokför först (1) själva utgiften för varuinköpet, 7 000 kr, genom att bitera 4010 Kostnad för sålda varor och kreditera 2440 Leverantörsskulder. :::>ärefter (2) bokför hen mervärdesskatten, 1 750 kr, debet 2640 Ingående oms och kredit 2440 Leverantörsskulder. Det senare beloppet utgör en ford­ --an på staten. När sedan betalning sker (3) över t.ex. plusgiro debiteras 2440 :..everantörsskulder och krediteras 1920 Plusgiro. Se bild 5:6 för bokföring av etta varuinköp. BILD 5:6

3okföring av en leverantörsfaktura och dess betalning. 1920 Plusgiro

l

3

l: l

2440 Leverantörsskulder 8 750

3

8 750

2640 Ingående moms 2

1 750

4010 Kostnad för sålda varor 7 000 I

Säljarens redovisning av försäljningsfakturor Sedan säljaren expedierat varupartiet och sänt en faktura till köparen görs föl­ jande noteringar i säljarens redovisning. Först (1) bokförs inkomsten av själva varuförsäljningen, 7 000 kr, genom att konto 1510 Kundfordringar debiteras och konto 3010 Försäljning krediteras. Därefter (2) bokförs mervärdesskatten, 1 750 kr. Detta belopp debiteras på 1510 Kundfordringar och krediteras på 2610 Utgående moms, 25 %. Betalningen redovisas på vanligt sätt (3). Se varu­ försäljning, bild 5:7. När säljaren skriver ut fakturan tar hen samtidigt en kopia. Denna utgör bokföringsunderlag - verifikation - för säljarens redovisning.

7 000 1 750

136 KAPITEL 5

BILD 5:7

Bokföring av kundfaktura och dess betalning. 1510 Kundfordringar 2

7 000

1 750

1

3

8 750

2610 Utgående moms, 25 %

1 750

1920 Plusgiro 3

8 750

I 3010 Försäljning

7 000

Returer och gottgörelser - kreditnota Ovan beskrivs redovisningen av en varutransaktion i "normalfallet", dvs. då trans­ aktionen genomförs till båda parters belåtenhet. Nu kan det t.ex. hända att fak­ turan tar upp belopp för en varupost som levererats utan att kunden beställt den (fel i kvantitet), eller att kvaliteten vid kontroll visar sig vara sämre än avtalat (fel i kvalitet).

Reklamation Köparen måste omgående reklamera, dvs. underrätta säljaren om felet. Om köpa­ rens anmärkningar är befogade brukar säljaren godta dem. För de fall då köpare och säljare inte kommer överens finns regler i lagen. Köparen har i dessa fall rätt att få skälig reducering av det pris som debiterats på fakturan för varan, gottgö­ relse. I vissa fall kan köparen få returnera felaktiga varor. Både vid returer och gottgörelser återförs den debiterade momsen.

[

Kreditnota från leverantören KREDITN0TA (BETONING PÅ E): En "minusfaktura" skrivs ut av säljaren och innebär att denne godtar köparens anspråk på prisreduktion.

Som bekräftelse på att reklamationen godkänts skriver säljaren ut en kreditnota (kreditfaktura) som hen översänder till köparen. Om vi antar att kvaliteten på varan enligt leverantörsfakturan (bild 5 :5) är sämre än avtalat (motsvarande belop­ pet 2 500 kr), upptar leverantörens kreditnota, förutom 2 500 kr, också 25 % moms 625 kr, tillsammans 3 125 kr. Kreditnotan ser ut som en faktura men har ofta rött tryck. Vid betalningen dras kreditnotans belopp från fakturabeloppet.

e1

137 VARUTRANSAKTIONER

BILD 5:8

--kföring av kreditnota.

os köparen:

I

Hos säljaren:

2440 Leverantörsskulder 2 500 625

1510 Kundfordringar 8 750

2 500 625

2640 Ingående moms

2610 Utgående moms, 25 % 625

4010 Kostnad för sålda varor

625

I

3010 Försäljning 2 500

2 500

Kreditnota till kunden Om säljaren godtar köparens reklamation utfärdar hen alltså en kreditnota som sänds till kunden. Kopian på kreditnotan är en verifikation i säljarens böcker. fu-editnotans belopp, 3 125 kr, noteras med 2 500 kr i debet på försäljningskonot som en reducering av tidigare bokförd försäljningsinkomst, och med 625 kr i debet på kontot för utgående moms, vilket innebär att momsskulden till staten minskar. Samtidigt krediteras kundfordringars konto med samma belopp, efter­ om kreditnotan innebär en minskning av tidigare bokförd fordran på kunden.

Dröjsmålsränta Dröjsmålsräntan beräknas på hela fakturabeloppet inklusive moms, då detta är vad k"1lllden "lånat" av säljaren vid utebliven betalning. Dröjsmålsränta som säljaren debiterar sina kunder vid försenad betalning debiteras i säljarens böcker på k"1llldfordringars konto och krediteras på ett konto för ränteintäkter (t.ex. 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar). Motsvarande notering i köparens böcker innebär en kreditering av leverantörsskulders konto och en debitering av ett konto för räntekostnader (t.ex. 8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder).

DRÖJSMÅLSRÄNTA "Straffavgift" som kan tas ut av säljaren om köparen erläg­ ger betalning efter kredittidens utgång. Moms utgår inte på beloppet.

138 KAPITEL 5

Beräkning av betalningsbelopp Det belopp som köparen ska betala till säljaren kan således av olika orsaker avvi­ ka från det belopp som utgör ersättning för själva varan. Detta belyses med ett exempel:

Exempel 1

15 feb.: K, Malmö, erhåller följande faktura från S, Stockholm. 4 000 100 st varor a 40 kr + 200 Fraktutlägg 4200 Moms25 % på 4200 1 050 5250 Summa Leveransvillkor: Fob Stockholm

2 20 feb.: K har reklamerat och får 10 % prisnedsättning enligt följande kredit­ nota: Artikel A, prisnedsättning 10 % på 4 000 400 Moms25 % på 400 + 100 Belopp att gottskriva kunden 500 3

5 mars: K betalar sin skuld till S genom plusgiro (3a). Ny moms 25 % pa 3 800 = 950.

Beräkning av betalningsbeloppet

100 st varor enligt fakturan Prisnedsättning enligt kreditnotan Nytt varubelopp Fraktutlägg enligt fakturan Ny moms (25 % x3 800) Att betala

4 000 -400 3 600 +200 3 800 + 950 4 750

139 VARUTRANSAKTIONER

Bokföring på konton 1920 Plusgiro

4 750

3a

2440 Leverantörsskulder 400 1a 100 1 1b

2a

2b

2640 Ingående moms 1 050

1b

1a

4010 Kostnad för sålda varor 4 200

j

2a

1 050

4 750

3a

2b 1

400

Exem�el Beräkning av betalningsbelopp Faktura (från leverantör) 10 000 Varor Moms 2 500 Summa 12 500

Kreditnota Varor Moms Summa

2 000 500 2 500

Betalningsbelopp Fakturans varuvärde Kreditnotans varuvärde Nytt varubelopp Moms (25 % x 8 000) Betalningsbelopp

4 200

10 000 -2 000 8 000 + 2 000 10 000

100

140 KAPITEL 5

Sammanfattning Redovisningen av de olika typerna av varutransaktioner framgår översiktligt av nedanstående exempel på kontona 3010 Försäljning respektive 4010 Kostnad för sålda varor. Kontona visar den typ av poster som brukar finnas vid en redovisningsperiods slut före bokslutsnoteringar. Motkonto och förklarande text föregår de olika beloppen (belopp i tkr). 3010 Försäljning 1510 Kundfordringar (returer och gottgörelser enligt kreditnotor till kunder)

118

1910 Kassa (kontantförsäljningar)

200

1510 Kundfordringar (kreditförsäljning enligt fakturor)

320

4010 Kostnad för sålda varor 1910 Kassa (kontantinköp)

100

2440 Leverantörsskulder (kreditköp)

350

1910 Kassa (frakter, försäkringar m.fl. hemtagningsutgifter)

2440 Leverantörsskulder (retur till leverantörer)

50

2440 Leverantörsskulder (gottgörelse på 20

inköpta varor, kreditnota)

10

Bruttoresultat I ett handelsföretag är kostnaden för sålda varor i allmänhet den största posten bland rörelsens kostnader. Dess betydelse för företagets resultat gör att man ofta för analysändamål vill skilja ut denna kostnadspost och beräkna: bruttoresultatet = försäljningsintäkter - kostnad för sålda varor. Rörelseresultatet före avskriv­ ningar i ett handelsföretags resultaträkning kan således delas upp som i följande exempel (beloppen i tkr): Fakturerad försäljning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat fiire avskrivningar

5 000 - 3 500 1 500 -1200 300

Vad som ingår i posten "Fakturerad försäljning" framgår av försäljningskontot (intäktsreduktioner m.m. kan påverka beloppets storlek, jfr kontogrupper 3037 i BAS-planen). Under förutsättning att samtliga varor som köpts under perioden (och endast dessa) också sålts, är posten "Kostnad för sålda varor" = saldot på konto 4010 Kostnad för sålda varor. Vanligtvis har emellertid kostnaden för sålda varor också påverkats av lagerförändringar. Olika alternativ för den kontomässiga hantering­ en av varuinköp och kostnad för sålda varor ges här nedan.

V

f \ fi a'

141 VARUTRANSAKTIONER

• -- :ing av kostnad för sålda varor -.-" __ försålda varor kan beräknas som: �-::et av ingående lager, vilket är lika med värdet av utgående lager c �öregående periods slut giften för varor som köpts under perioden ärdet av det utgående lagret, dvs. varor på lager vid periodens slut Kostnad för sålda varor

50 10

n a t

e

beträffande ingående lager och köpta varor får man ur företagets konto­ ::::m. V ärdet av det utgående lagret ska man fastställa genom inventering. enteringen innebär att man rent fysiskt ser efter vilka varor som finns på lagret periodens slut och tar upp dem till något värde, vanligen anskaffningsvärde. ör en mer fullständig framställning av lagregler om varulagervärdering, se ka­ tel 7 .) Anta att det ingående lagret vid föregående bokslut värderas till 500 tkr och att det utgående lagrets inventerade värde uppgår till 1 100 tkr. Utgifterna för varu­ mköp under året uppgick till 4 100 tkr. Kostnaden för sålda varor blir då: 500 + 100 - 1 100 = 3 500 tkr.

INVENTERING Genomgång och notering av de verkliga lagerbehåll­ ningarna.

Redovisning på konton

.\fan kan välja att redovisa varuinköpen/kostnaderna för sålda varor på konton på olika sätt utifrån olika praktiska hänsyn. Två huvudvarianter av redovisning av \.·aruinköp kan tänkas. Enligt den ena redovisar man inköpen löpande på ett konto 4010 Varuinköp. På konto 1460 Lager av handelsvaror finns värdet av lagret vid periodens början. Vid bokslutet inventerar man och korrigerar lagervärdet genom att föra lager­ förändringen från konto 1460 Lager av handelsvaror till konto 4960 Förändring av lager av handelsvaror. Beloppen på kontona 4010 och 4960 anger tillsammans kostnaden för sålda varor: Periodens utgifter för varuinköp ± Periodens lagerminskning (eller lager­ ökning) = Periodens kostnad för sålda varor

Beroende på vilken typ av lager som förekommer i före­ taget kan olika kontoalternativ väljas i BAS-planen: 4910 Förändring av lager av råvaror 4920 Förändring av lager av tillsatsmaterial och för­ nödenheter 4930 Förändring av lager av halvfabrikat 4940 Förändring av produkter i arbete 4950 Förändring av lager av färdiga varor 4960 Förändring av lager av handelsvaror 4970 Förändring av pågående arbeten

142 KAP TEL 5

Kontona får med exemplets siffror nedanstående utseende. 1B

1460 Lager av handelsvaror 500

4960 (saldo)

600

(BR

I

1100)3

Balansräkning

1460 Lager av handelsvaror

1100

4100

2440

(RR

I

4010 Varuinköp (RR

4960 Förändring av lager av handelsvaror 600)

1

1460

Resultaträkning 4010 Varuinköp

4960 Förändring av lager av handelsvaror

4100)

600

-4100

+600

Man kan naturligtvis slå samman kontona 4010 och 4960, om det inte står i strid mot kravet på rättvisande bild. Det innebär att lagerförändringen förs direkt till detta konto. Det sålunda sammanslagna kontot bör då heta 4010 Kostnad sålda varor. 1B

I

1460 Lager av handelsvaror 500

4960 (saldo)

600

(BR

Balansräkning

1460 Lager av handelsvaror

4010 Kostnad sålda varor

1100)

2440

1100

4010 Kostnad sålda varor

4100

1460 1 (RR

Resultaträkning

600

3 500) -3 500

Den andra varianten är att registrera varuinköpen på konto 1460 Lager av han­ delsvaror (som vid periodens början innehåller ingående balans). Efter inven­ tering beräknas kostnaden för sålda varor och denna förs över till konto 4010 Kostnad för sålda varor. Man har då i princip beräknat kostnaden för sålda varor som IB lager + Inköp - UB lager = KSV: Kontona med exemplets siffror: 1B

I

1460 Lager av handelsvaror

2440

Balansräkning

500

4100

1460 Lager av handelsvaror

4010 (BR

3 500

1100)

1100

1460

4010 Kostnad sålda varor

Resultaträkning

3 500 I (RR

401 0 Kostnad sålda varor

3 500

-3 500

Företagsledningar vill ofta göra kortperiodiska bokslut, t.ex. månadsbokslut. För­ utsättningarna för detta är i allmänhet i stort sett goda vid datorbaserad redovis­ ning. Ett problem brukar emellertid vara att det är besvärligt och dyrt att invente­ ra lagret. Å andra sidan måste man beakta lagerförändringarna för att det resultat man får fram ska vara användbart. 3 Parentesen markerar att avläsningsmetoden tillämpas, dvs. att lagrets storlek vid årets slu (1 100 tkr) avläses och noteras på balansräkningens debetsida som en tillgångspost. Denna tek­ nik för att illustrera avläsningsmetoden används genomgående i denna bok.

143 VARUTRANSAKTIONER

00)

iOO

Man kan då genomföra en schablonmässig periodisering i de kortperiodiska boksluten genom att redovisa varuförbrukningen grundad på kännedom om bruttovinstmarginalen. Varuförbrukningen (kostnaden för sålda varor) beräknas på basis av försäljningsbeloppet. Antingen man registrerar inköpen i kontoklass 4 eller i kontoklass 1 blir redo­ ,isningen på konton lik den som visades ovan, när man fastställde kostnaden för sålda varor genom inventering. Exempel

DO JO

·id ill :la

JO 10)

Inköpen registreras på konto 1460. Ingående lager 500 tkr, inköp 4 100, försälj­ ning 5 000, beräknad bruttovinstmarginal 30 %. Kontona får följande utseenden: B

I

1460 Lager av handelsvaror

2440

500

4100

1-

0 >r

J)

t

(BR

3 5004

1 100)

(RR

1460

Balansräkning

460 Lager av handelsvaror

10 1-

4010

1 100

3010 Försäljning 5 000)

1460 1

I

4010 Kostnad sålda varor 3 500

Resultaträkning

3010 Försäljning

401O Kostnad sålda varor

Bruttoresultat

Det är möjligt att i datorbaserade redovisningssystem lägga in bokföringen av ·ostnaden för sålda varor som en automatiskt genererad transaktion med försälj­ ningsbeloppet som bas. Detta förfaringssätt förutsätter att man har ungefär lika stor bruttovinstmarginal ,id all försäljning, alt. att man kan dela in försäljningen i t.ex. varugrupper, där man har lika stor bruttovinstmarginal för all försäljning inom gruppen. Korrigering bör ske åtminstone en gång varje år genom att man konstaterar lagrets värde genom inventering. Man kan också tänka sig en löpande periodisering som är baserad på verklig rnruförbrukning. Denna teknik förutsätter att varuförbrukningen kan fastställas löpande. I industriföretag är det t.ex. vanligt att man använder materialrekvisi­ tioner vid uttag från förråd. Förbrukningen kan då periodiseras på grundval av registreringar av dessa rekvisitioner. Denna periodiseringsteknik medför uppen­ barligen ett visst administrativt merarbete avseende registreringarna jämfört med de tidigare behandlade teknikerna. Redovisningen på konton liknar vad vi tidi­ gare har gått igenom, men kan byggas ut för internredovisningsändamål. Även i detta fall måste lagret inventeras minst en gång per år och lagervärdet korrigeras för svinn m.m. 4 Beräknat som 70 % av 5 000.

(RR

5 000

3 500)

5 000

-3 500

=1 500

LÖPANDE PERIODISERING baserad på registrering av verklig varuförbrukning.

Uppgifter 5:4

Bokför följande affärshändelser under en redovisningsperiod på ett varu­ försäljningskonto med angivande av motkonton. Avsluta därefter kontot. Bortse från moms. 1 Kontantförsäljning av varor 100 tkr 2 Kreditförsäljning av varor enligt kundfakturor 300 tkr 3 Returer från kunder enligt kreditnotor 20 tkr 4 Gottgörelser (prisreducering) till kunder för på kredit levererade varor enligt kreditnotor 10 tkr. 3010 Försäljning

5:7

5:5 Under en redovisningsperiod köpte ett företag varor för 100 tkr. Hur stor var kostnaden för under perioden sålda varor om det fanns 1 varken ingående eller utgående lager 2 ingående lager på 10 tkr, men inget utgående lager 3 ingående lager på 7 tkr och utgående lager på 11 tkr 4 inget ingående lager, men ett utgående lager på 6 tkr 5 Vid inventering i slutet av en period glömde man en varupost på 2 tkr, som verkligen fanns i lager. Hur påverkades bruttovinsten av denna för­ summelse? 6 Vilken följd skulle under punkt 5 nämnd försummelse få beträffande utgående balansposten för lagret vid nästa års slut? 5:6

Enligt föregående års inventering har ett företag vid årets början ett lager på 60 tkr. Denna summa förs in som ingående balans på konto 1460 Lager. Inköpen registreras på konto 4010 Kostnad sålda varor. a Notera följande affärstransaktioner på konton med angivande av mot­ konton: 1 Kontantinköp 20 tkr 2 Inköp på kredit enligt inköpsfakturor 120 tkr 3 Retur av på kredit inköpta varor enligt kreditnotor 5 tkr 4 Prisreduceringar enligt kreditnotor av på kredit inköpta varor 3 tkr 5 Betald frakt och försäkring för inköpta varor enligt kvitton 10 tkr 6 Årets försäljning uppgår till 280 tkr.

145 VARUTRANSAKTIONER

l

b Beräkna därefter: 1 Utgifter för under året köpta varor 2 Kostnaden för under året sålda varor om lagret vid årets slut enligt inventering uppgår till SO tkr 3 Bruttovinsten. 3010 Varuförsäljning

1460 Lager av handelsvaror

:7 Ur & Dur AB bedriver detaljhandel med klockor, musikinstrument m.m. Inköpen av klockor registreras på konto 1460 Lager av klockor. Vid försälj­ ningen sker automatiskt redovisning (automatiskt genererad transaktion) av beräknad kostnad för sålda varor debet konto 4010 Kostnad för sålda klockor, kredit konto 1460 Lager av klockor. Själva försäljningen krediteras konto 3010 Försäljning av klockor. Beräknad bruttovinstmarginal: 55 %. a Kontera försäljningen av en klocka för 1 000 kr (inkl. moms 200 kr) och varuförbrukningen. Belopp

Debet

Kredit

Försäljningspris exkl. moms Moms Varuförbrukning

b Kontera korrigering av varulagrets värde vid månadens slut, då det vid inventering konstateras att det verkliga varulagrets anskaffningsvärde uppgår till 4 000 kr mindre än vad saldot på konto 1460 anger. Belopp

Debet

Korrigering

c Vad kan anledningen till differensen vara?

Kredit

146 KAPITEL 5

Kundfordringar och leverantörsskulder Huvudbokföringens konton Vid försäljning på kredit uppstår kundfordringar som redovisas med debiteringa: på konto 1510 Kundfordringar. Kontot krediteras när kunden betalar. Nedan visas ett exempel på affärshändelser som brukar redovisas på konto 151 Kundfordringar. Posten "Fraktutlägg" utgör säljarens fordran på de kunder sorr säljaren av praktiska skäl betalt frakt för, trots att de enligt avtal själva ska stå fö­ frakten. Beloppet kan antingen tas upp på samma faktura som själva varan eller en särskild faktura. 1510 Kundfordringar Retur enligt kreditnotor

18 (fakturafordringar vid periodens 30

början)

200

Kreditförsäljning enligt kundfakturor

2

Fraktutlägg

1C

Gottgörelser enligt kreditnotor

3

Betalningar enligt kvitton

179

(BR, fakturafordringar vid periodens slut 40

När varor köps på kredit uppstår en skuld till leverantören. Denna redovisas . kredit på konto 2440 Leverantörsskulder. 2440 Leverantörsskulder 20

Returer enligt kreditnotor Gottgörelser enligt kreditnotor

5

Betalningar enligt kvitton

270

(BR, fakturaskulder vid periodens slut

18 (fakturaskulder vid periodens början) Kreditinköp enligt leverantörsfakturor

� 300

Fraktutlägg av leverantörer

60)

BILD 5:9

Exempel på hur en kundreskontra kan användas vid en avstämning av kontot 1510 Kundfordringar.

Kundreskontra Sida I

Pocketlagret AB Obetalda kundfakturor per 20xx·06-26 014 Hem och Trädgård

Faktor

Belopp Påm

Ff.dat

922

20xx-12-28

20xx·0l-09

93 280.00

FOrfollen

921

20"·12-22

20.x-01-02

()7 520.00 190 800,00

Förfi\llcn

006 Söderhamns böcker Total Konto

1510 Kundfordringar

Anmilrkning

Datum

Saldo cnl. bokföring

Saldo cnl. reskontra

Differens

0,00

190 800,00

190 800,00

147 VARUTRANSAKTIONER

ler rmgar 11510 r som ;tå för ler på

10 3 179 It 40)

isas i

54 300

Reskontra Ett av redovisningens syften är att lämna information för kontroll och beslut, för Jtt åtgärder ska kunna vidtas i tid. Huvudbokföringens konto för kundfordringar isar visserligen som saldo summan av utestående kundfordringar, men ger ingen mformation om fordran på var och en av kunderna. Som underlag för att vidta åtgärder, t.ex. att intensifiera indrivningen av kundfordringar, behöver man mer detaljerad information, man vill t.ex. löpande kunna följa upp hur snabbt vissa -törre kunder betalar. Genom att komplettera huvudbokföringen med en res­ ·ontra för kunder har man rutinmässigt sådan information till hands. I reskontran har varje kund ett konto, se bild 5 :9. En faktura debiteras både 1 dagboken och på reskontrakontot för den kund fakturan gäller. På varje reskontrakonto kan man när som helst avläsa bl.a. utestående fordran på respek­ tive kund. Reskontrakontona kan när som helst stämmas av mot huvudboken. umman av saldona på kundreskontrakontona ska vara lika stor som saldot på ;:undfordringars konto, eftersom reskontran utgör en specifikation till kundford­ ringars konto. På motsvarande sätt kan reskontrakonton läggas upp för leverantörerna. Där förs leverantörsfakturorna in i kreditkolumnen och betalningarna i debet­ ·olumnen. Leverantörsreskontran utgör en specifikation till leverantörsskulders ·onto. Reskontra används också ofta som ett fo'rsystem till den ordinarie bokföringen. );'°är exempelvis en faktura från en leverantör anländer noteras den först i res­ .:ontran innan den skickas ut i företaget för attest. Först när fakturan kommer till­ baka och är attesterad, görs själva konteringen samtidigt som reskontran stäms av.

Redovisning av förskott

I ng

I vanliga fall får en leverantör betalt av sina kunder först när leveransen verkställts och fakturan förfallit till betalning. Det förekommer emellertid att en köpare beta­ lar före leveransen, alltså innan någon skuld uppkommit. Förskottet kan gälla hela eller en del av den avtalade köpesumman. Anledningen kan vara att säljaren är osäker på köparens betalningsförmåga. Men det kan också bero på att säljaren själv är i en besvärlig likviditetssituation och därför anhåller om förskottsbetalning från solida köpare. Bokföringen framgår av ett exempel.

en en ns )0

Exempel Köparens (K) böcker Köparen (K) skickar den 15 januari kontant ett förskott på 20 000 kr till sälja­ ren (S) för ett varuparti som enligt avtal ska levereras den 15 februari. K bokför utbetalningen i kredit på något konto för likvida medel och debiterar konto 1480

RESKONTRAN FÖR KUNDER tillhör den sidoordnade redo­ visningen och upptar konton för var och en av företagets kunder.

RESKONTRAN FÖR LEVERANTÖRER tillhör den sidoordnade redo­ visningen och upptar konton för var och en av företagets leverantörer.

148 KAPITEL 5

Förskott för varor och tjänster. Dessutom sker notering på S:s reskontra i en sido­ ordnad redovisning, "Reskontra för lämnade förskott". När leveransen sker den 15 februari krediteras kontot 1480 Förskott för varor och tjänster och debiteras konto 4010 Varuinköp.

Säljarens (S) böcker S erhåller den 15 december kontant förskott på 20 000 kr som i huvudboken debiteras på något konto för likvida medel och krediteras som skuld på 2420 Förskott från kunder. Dessutom sker notering på K:s konto (i kreditkolumnen) i "Reskontra för erhållna förskott". När leveransen sker debiteras kontot 2420 Förskott från kunder och konto 3010 Försäljning krediteras.

es ev at

149 VARUTRANSAKTIONER

do-

pp_gift Ett företag startar sin verksamhet den 1 juni 20xl. Bokslut görs den 31 december 20xl. Inköp sker med tre månaders kredit. Notera följande affärshändelser på leverantörsskulders konto i huvudboken (ange mot­ konto) samt för leverantören L också på dennes reskontrakonto. Av faktu­ rornas och kreditnotans totalbelopp utgör 20 % moms. Beloppen nedan är inkl. moms.

tror

k.en f20 t1) i 1to

I-

1 4aug. 2 10 aug. 3 4nov. 4 27 nov.

Kreditköp av varor från leverantören L enligt faktura att betalas den 4nov. Gottgörelse för skadade varor enligt kreditnota från L Bankgirogirering till leverantören L Kreditköp av varor från leverantören L enligt faktura att betalas den 27 feb. nästa år

10 000 1 000 9 000 6 000

2440 Leverantörsskulder

Reskontra 1 Leverantör L 1 Datum Specifikation

I

Huvudboken

Ver

Debet

Kredit

Saldo

150 KAPITEL 5

Utländsk valuta Redovisning av fordringar och skulder i utländsk valuta

EURO OCH UTLÄNDSK VALUTA • Företag som har kronor som redovisningsvaluta behandlar fakturor i euro som andra fakturor i utländsk valuta. • Företag som har euro som redovisningsvaluta behandlar fakturor i kronor som andra fakturor i utländsk valuta.

Fordringar och skulder i utländsk valuta bokförs till den kurs som rådde då ford­ ringen eller skulden uppstod. Detta innebär att man bokför försäljningar till ban­ kernas köpkurs fakturadagen, medan inköp bokförs till bankernas säljkurs den dag då man mottog inköpsfakturan. Vid bokföringen i reskontran bör man ha ett konto med tre beloppskolurnner: en för den främmande valutan, en för omräkningskursen och en för beloppet i svenska kronor. Denna typ av reskontrakonto är mycket användbar för analyser i samband med affärer i utländsk valuta. Alla transaktioner (kreditnotor etc.) utom betalningsbeloppet ska bokföras till samma omräkningskurs som den ursprungliga fakturan. Betalningsbeloppet däremot bokförs till den verkliga kursen, dvs. vad man får vid försäljningen a\" den utländska valutan (vid försäljning) respektive vad man måste betala för den utländska valutan (vid inköp). Härvid uppkommer i regel en kursdifferens. Denna noteras antingen på konto 3960 Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär eller på konto 7960 Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär. Denna typ av differenser är av riirelsekaraktär, eftersom den uppstått som ett resultat av transaktioner i själva huvudrörelsen. Valutakursdifferenser som inte är av rörelse­ karaktär, exempelvis sådana som uppstått för att företaget lånat pengar i utlandet. redovisas i kontoklass 8 och betraktas som en finansiell post i bokslutets resultat­ räkning. Kassarabatter vid utländsk försäljning/inköp

En inte ovanlig företeelse vid handel mellan utländska företag är att det säljande företaget erbjuder sin kund en s.k. kassarabatt. Med kassarabatt avses att säljaren ger en viss rabatt på fakturavärdet om kunden betalar inom en viss tid. Motivet till detta erbjudande är förstås att en snabbare betalning påverkar det säljande företagets likviditet - pengarna kommer snabbare in på företagskontot. Om det köpande (betalande) företagets likvida situation är god kan det finnas skäl att acceptera ett sådant erbjudande - kostnaden för inköpet blir ju mindre! Ett typiskt erbjudande till kunden skulle kunna vara enligt följande exempel:

"Betalningsvillkor: 3 % kassarabatt vid betalning inom 10 dagar eller per 30 daga netto" Med ovanstående avses att om kunden betalar inom 10 dagar kan kunden sjäh dra av 3 % på fakturan innan kunden betalar resterande belopp på fakturan. kunden däremot väntar med att betala till inom 30 dagar får kunden betala hel fakturan utan någon rabatt.

o�

r

k F

'tv V m va m

\'i läg

151 VARUTRANSAKTIONER

Redovisning av kassarabatter :l :ord­ banden mer: pet i rser i föras ppet n av den onto onto ::nna at a\· else1det, ltat-

mde aren tivet mde t det 1 att !l: agar

sjäh­ Om hela

\'id bokföring av kassarabatter i utländsk valuta ska omräkningen av den utländ­ ka valutan till svenska kronor ske enligt ursprungskursen - dvs. till den valuta­ illl"S man tillämpade när fakturan initialt erhölls och bokfördes. Om kassarabatter tillämpas är det lämpligt att säljaren lägger upp ett särskilt konto för lämnade kassarabatter, 3 700 Intäktskorrigeringar. En lämnad kassa­ rabatt betraktas nämligen som en intäktsreduktion. På motsvarande sätt kan .:öparens kontoplan kompletteras med ett konto 4700 Reduktion av inköpspriser. På detta konto krediteras erhållna kassarabatter. Erhållna kassarabatter betraktas således som en avdragspost från anskaffningsutgiften.

Moms vid försäljning och inköp i utländsk valuta \'id handel med företag i länder utanfor EU ska man vid införseln av varor betala a1oms. Momsen betalas till tullmyndigheterna och beräknas på varuvärdet enligt -:-alutakursen vid införseldatum. Vid försäljning till länder utanför EU är varorna :.nte momspliktiga. Inorn EU betalas moms enligt den s.k. destinationsprincipen (se tidigare avsnitt). \id införsel sker omräkningen av varuvärdet per fakturadatum. Vid försäljning .ägger man enligt destinationsprincipen inte på någon moms.

KASSARABATT • har med tidpunkten för betal­ ningen av fakturan att göra • reducerar fakturabeloppets slutsumma, om betalning sker viss tid före kredittidens utgång.

152 KAPITEL 5

Exempel Kursvinster Företaget K får den 15 februari en faktura på USD 1 000 för varor som k.. från Jones, New York. Betalningsvillkor: per 1 månad minus 2 % kassara Dollarkursen var vid leveransen 9,20. Vid betalningstillfället en månad se hade kursen sjunkit till 9,10. I detta fall har köparen K gjort en kursvinst.

Noteringar i reskontra Hur kursvinsten räknas fram framgår av nedanstående konto i K:s reskontra. Jones, New York

Dat Text 15/3 Betalning Kassarabatt Kursvinst

USD

Kurs

SEK

Dat

980 20

9,10 9,20

8 918 184 98

15/2 Faktura

Text

Kurs

SEK

1 000

9,20

9 200 TI

9 200

1 000

USD

1 000

9 200

1 Betalningen består här av en utländsk check på USD 980. Den omräknas efu : den kurs - 9,10 - som företaget måste köpa checken till i den svenska banken 2 Erhållen kassarabatt 2 % på USD 1 000 = USD 20. Kassarabatten (likson: eventuellt kreditnotor för returer) omräknas efter samma kurs som fakturan. 3 Kursvinsten är 0,10 kr per USD, dvs. 0,10 x 980 = 98.

Noteringar i huvudbok Redovisningen på konto 3960 Valutakursvinster på fordringar och skulder a,· rörelsekaraktär framgår nedan.

--

5•(

2440 Leverantörsskulder 1910 Kassa 4 700 Reduktion av inköpspriser

8 918

4010 Varuinköp

9 200

184

3960 Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär

98

3960 Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 98

153 VARUTRANSAKTIONER

Redovisning av kursdifferens Exempel köpts abatt. enare

Reskontrakonto

Faktura 30 d/2 %

l.

GBP

a

6 000

14,50

6 000

UK Import pic (kund)

SEK 87 000

Kreditnota Kassarabatt 2 % Betalning Kursförlust

87 000

GBP

a

1 000 100 4 900

14,50 14,50 14,20

6 000

Text

10

efter 1ken. ksom ran.

er av

9 200

Debet

Kredit

1510

3010

87 000

3010

1510

14 500

3700

1510

1 450

1930

1510

69 580

7960

1510

1 470

Uppgift 5:9 Företaget AB UDDA VAROR i Malmö är ett grossistföretag som impor­ terar produkter från mindre kända tillverkare världen över. Produkterna säljer man sedan vidare till större varuhus i hela Sverige. Din uppgift är att för AB UDDA VARORS räkning bokföra affårs­ händelserna på nästa sida. Använd BAS-planen. En affärshändelse kan för­ anleda en eller flera konteringar.

98

14 500 1 450 69 580 1 470 87 000

Motsvarande bokföring på huvudbokskonton. Fyll i texten.

10

SEK

Belopp

Datum

Affärshändelse

12/3

Faktura från OBAMA lnc i Washington D.C. avseende levererade varor: Belopp: USD 5 000 Betalningsvillkor: fob Washington Kurs den 12/3: USD 1 = SEK 9,00

13/3

Moms betalas till tullmyndigheten vid införseln med 25 %. Kurs den 13/3: USD 1 = SEK 9,00

22/3

Vi betalar kontant frakt för varor från OBAMA lnc med 2 100 kr. Kurs den 22/3: USD 1 = SEK 9, 10

3/4

Vi erhöll, efter reklamation, en kreditnota från OBAMA lnc avseende undermåliga varor: Varor: USD 1 000 Kurs den 3/4: USD 1 = SEK 9,20

10/4

Vi betalar fakturan från OBAMA lnc. Beloppet belastar vårt företagskonto. Kurs den 10/4: USD 1 = SEK 9,50 Bokför betalningsbelopp och eventuell kursdifferens.

11/4

Faktura från leverantören CAMERON Ltd i London avseende varor som levererats. Belopp GBP 10 000 Betalningsvillkor: cif London ;30 dagar netto Kurs den 11/4: GBP 1 = SEK 14,70 På fakturan har CAMERON Ltd angett sitt och vårt VAT-nummer.

2/5

Vi erhöll efter reklamation en kreditnota från CAMERON Ltd avseende fel i godset. Belopp: GBP 2 000 Kurs den 2/5 GBP 1 = SEK 14,40

9/5

Vi betalar fakturan från CAMERON Ltd. Beloppet belastar vårt företagskonto. Kurs den 9/5: GBP 1 = SEK 14,20 Bokför betalningsbelopp och eventuell kursdifferens.

Belopp

Debet kontonr

Kredit kontonr

I

U

töver varutransaktioner, som behandlades i föregående kapitel, förekom­ mer det i alla företag en rad olika händelser som ska bokföras och redO\-­ sas. Vilka detta är beror bl.a. på företagets verksamhetsinriktning och storle Personal är i flertalet företag en stor kostnadspost och innebär att man beho ver bokföra löneutbetalningar, preliminärskatt, arbetsgivaravgifter, semesterlön m.m. Om företaget inte hyr affärslokaler, utan äger fastigheten, får det löpan förvaltningskostnader, t.ex. för reparation och underhåll, som behöver bokföra:, När man köper en fastighet är det dessutom skatteregler som behöver beak inför bokslutet. Vid köp och försäljning av värdepapper, t.ex. aktier, ska man bokföringen beakta syftet med detta: Är det en kortsiktig placering av ett likvi tetsöverskott eller en långsiktig placering? Om företaget finansierar verksamh ten genom factoring, dvs. säljer eller belånar företagets kundfordringar, ska de framgå av bokföringen. Ett annat sätt att finansiera verksamheten är leasing. Om företaget är ett aktiebolag, vars resultat beskattas, ska man för företage­ räkning bl.a. betala preliminärskatt och eventuell kvarskatt. Ett syfte med detta urval av affärshändelser är att illustrera hur olika typer redovisningsmässiga problem kan behandlas. Ett annat syfte är att visa att o · affärshändelser, t.ex. försäljning av fastigheter och försäljning av aktier, behandl på ett lika11:at sätt i BAS-planen. Ett tredje syfte är att underlätta fdrståelsen årsbokslutet, värderingen av tillgångar och skulder, som behandlas i kapitel 7 och

157 NÅGRA ANDRA AFFÅRSHANDELSER

ersonalkostnader Ett företags personalkostnader utgörs framför allt av • löner • semesterlöner/semesterersättningar • lagstadgade arbetsgivaravgifter • övriga avgifter för sociala kostnader (bl.a. enligt avtal på arbetsmarknaden). Härutöver kan ett företag ha andra betydande kostnader med anknytning till per­ onalen: kostnader för utbildning av personal, reseersättningar och traktamenten osv. Alla dessa kostnader för personal redovisas i BAS-planen på konton i konto­ :.:lass 7.

Lön och preliminär skatt _ ;är en arbetsgivare betalar ut lön till anställda är arbetsgivaren skyldig att göra aYdrag för preliminär skatt. Preliminärskatten redovisas sedan till Skatteverket. Redovisningen sker månadsvis, så att den innehållna preliminärskatten under en månad levereras in senast den 12:e i den efterföljande månaden. Uppbörden sker gemensamt för preliminärskatt och arbetsgivaravgift (se nedan). De blanketter ;;om används fungerar som både redovisningshandling (uppbördsdeklaration) och mbetalningskort. Se bild 6: 1. Lönekostnaderna redovisas i kontogrupperna 70-72. Dessa kontogrupper är i BAS-planen uppdelade på personalkategorier efter avtalsområden på arbetsmark­ naden (för bl.a. statistikändamål). Preliminärskatten bokförs på ett skuldkonto, _ , 10 Personalskatt. Detta konto krediteras således vid lönetillfället, då arbets­ pvaren gör avdrag för källskatten. Kontot debiteras när skatten betalas in till katteverket, vilket sker den 12:e i månaden efter löneutbetalningen.1 För ett exempel på hur redovisningen kan gå till, se rutan "Redovisning av löner, perso­ nalskatter och arbetsgivaravgifter".

, Redovisning via skattekontot 1630 Avräkning för skatter och avgifter visas sist i detta kapitel.

UPPBÖRD AV PRELIMINÄR SKATT FÖR ANSTÄLLDA Uppbörden av preliminär skatt är samordnad med uppbör­ den av arbetsgivaravgifter. Både arbetsgivaravgift och de anställdas skatter ska redovisas och betalas senast den 12:e i månaden efter den då löneutbetalningen gjordes (uppbördsmånad).

158

KAPITEL 6

BILD 6:1

Blankett för redovisning av arbetsgivaravgift och preliminär skatt för anställda. Deklarationen ska finnas hos Skatteverket senast på deklarationsdagen (inlämningsadress, se andra sidan)

LÖNEKONTON I BAS-PLANEN ÄR BL.A.

01 Deklaratlonsdag

Ditt referensnummer (OCR)

Betala din skatt till

7010 Löner till kollektivan­ ställda 7210 Löner till tjänstemän 7220 Löner till företagsledare

Arbetsgivardeklaration

Bankgiro 5050-1055

02 Person-/Organisatlonsnuml*

Arbetsgivaravgifter att deklarera för maj 2018

Bruttolön, förmåner och avdrag för utgifter i arbetet 50 +1 1 .::: 5 Avgiftspliktiga förmåner + .1 52 Avdrag för utgifter I arbetet • j Sammanla�t underlag för arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

Avgiftspliktig bruttolön utom förmåner

PRELIMINÄRSKATTEN

==============::::::::;

5=3I;=='=========�

för samtliga i företaget anställ­ da bokförs på kontot 2710 Personalskatt.

Underlag för arbetsgivaravgifter

� r��=��1��varavgift för

:s

ilii Första anställda

� i

Arbetsgivaravgift för födda 1938 -1952

55

1

U

I

================ I+ ================ I+

5 7 ::::1 9 5 1 61 ::::

I• ====='====== I+ I+

Särskild löneskatt för 1 födda 1937 eller tidigare Ambassader och företag 65 utan fast driftställe i Sverige 1 samt särskild löneskalt 69 USA. Kanada. �7 1�- ������ ��� �· Quebec m.fl. 5

D

:=·

nedan•

Underlag för avdrag från arbetsgivaravgifter

Forskning och utveckling, 3 underlag 7 1 :::: 5 Regionalt stöd, underlag 7 1 77 Summa underlag (Uppgiften registreras ej) �I -'--���_.__.__.__._

================ I+

---------ri I+ ========='== I• I+

Avdragen skatt att deklarera för maj 2018 Underlag för skatteavdrag

Lön och förmåner inkl. SINK

Pension, livränta, försäkrlngsersättning inkl. SINK Ränla och utdelning

0 0

N

Summa underlag för skatteavdrag

81

83

I I

1

5 8 1

:= ·

871;=:::=====

·För procenlsatser och kod, se SKV 463.

Upplysningar (Upplysningar kan bara lämnas I rutan)

1

03 Administrativ kod

33 1205

..\rbe1 utbet ker . .\rbe1 orsäl Un gifter

gift till Försäkringskassan

IIllillI

99

omo. Rec givar: Lagst lönes: Vid kuld, För löner, att de

Total sjuklönekostnad (Ruta

Lag

= + 53 55 5

+ 9 + 61 5 7 Arbetsgivaravgifter

31,42

1%

+ 65 + 69)

av rad 55 5 1 +

10,21 %

av rad 57

1 58 +

6,15%

av rad 61

1+ 66 1+

16,36%

Ange endast kronor

6

av rad 59

Se nedan"

60 62

1+

Se nedan* 701 +

Avdrag forskning och 74 utveckling, se nedan* 1 - I Avdr!\: regionalt stöd, 6 sen an* 7 1 I 8 Su"'.lma arbetsgivar- 7 avgift 1=I Avdrag

Avdragen skatt

Från lön och förmåner

Från pension m.m.

Från ränta och utdelning

Summa avdragen skatt

Summa avgift och skatt att betala

Underskrift

821 + 81 4 + 6 81 +

I

1=

88

I=

Underskrift (behörig firmatecknare)

Namnförtydligande Kontaktperson

Telefomurrmer

ArbE Från , regler redov Detta arbe� 2019,

1 juli anst� Föret: ochh: somg

1 jam Från tald e arbets 2019.

2 Redo

159 NÅGRA ANDRA AFFÅRSHÅNDELSER

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

-,

,,..,,.

Arbetsgivaravgifter utgår med en viss procentsats på bruttolönerna och andra utbetalda förmåner, t.ex. fri bil. Redovisning och betalning till Skatteverket sker samtidigt med uppbörden av den preliminära skatten för de anställda. Arbetsgivaravgiften är 31,42 % (2018) och omfattar bl.a. ATP, folkpension, sjuk­ försäkring, arbetsskadeavgift och EU-avgift. Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgift kan skilja sig från totala löneut­ gifter. Den faktiska arbetsgivaravgiften är dock normalt större än den lagstadgade minimiavgiften p.g.a. att arbetsgivaren slutit (individuella eller kollektiva) avtal om olika förmåner för de anställda. Redovisningen av arbetsgivaravgifter sker lämpligen så att man bokför arbets­ givaravgiften som en skuld, samtidigt som man bokför löneutgiften: debet 7 510 Lagstadgade sociala avgifter, kredit 2730 Lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt. Vid betalningen, senast den 12:e i följande månad, bokför man betalningen av skulden, vilket innebär att skuldkontot 2730 debiteras.2 För ett exempel på hur redovisningen kan gå till, se rutan "Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter" (procentsatsen 3 5 % används för att det ska vara lättare att skilja mellan arbetsgivaravgifter och preliminärskatt).

_,___

Arbetsgivardeklaration på individnivå

....__



Från och med januari 2019, och för vissa arbetsgivare redan juli 2018, gäller nya regler för arbetsgivardeklarationen. Förändringen innebär att arbetsgivare ska redovisa de utbetalningar och skatteavdrag man har gjort per person varje månad. Detta kallas arbetsgivardeklaration på individnivå. Det nya sättet att redovisa arbetsgivardeklaration gäller för alla arbetsgivare från redovisningsperiod januari 2019, men förändringen införs i två steg.

1 juli 2018-Arbetsgivare med personalliggare och 16 eller fler anställda Företag inom restaurang, bygg, tvätteri och frisör som ska föra personalliggare och har 16 anställda eller fler ska börja redovisa på det nya sättet för utbetalningar som görs fr.o.m. 1 juli 2018.

1 januari 2019 - Övriga arbetsgivare Från 1 januari 2019 gäller de nya reglerna alla som är skyldiga att redovisa utbe­ tald ersättning och gjorda skatteavdrag i en arbetsgivardeklaration. Den första arbetsgivardeklaration på individnivå blir alltså den som ska redovisas i februari 2019.

2 Redovisning via skattekontot 1630 Avräkning för skatter och avgifter visas sist i detta kapitel.

PRELIMINÄR SKATT, ARBETS­ GIVARAVGIFT OCH EURO Om företagets redovisnings­ valuta är euro, räknas summa preliminär skatt och summa arbetsgivaravgift i deklara­ tionen till Skatteverket om till kronor enligt utbetalnings­ dagens kurs.

160 KAPITEL 6

Semesterlöner Semesterlagen stadgar en allmän semester på 2 5 dagar. Semestern innebär i prin­ cip att arbetstagaren har rätt till ledighet med bibehållen lön (i praktiken något mer än normal lön). Denna ska betalas ut till den anställde i samband med ledig­ heten och kallas semesterlön. Om en arbetstagare slutar sin anställning innan hen haft sin semester, ska hen ha motsvarande belopp, vilket då kallas semesterersätt­ mng. Semesterlönen tjänas in (om inte annat avtalats) under intjänandeåret, 1 april31 mars, varefter man vanligen tar ut huvuddelen av ledigheten någon gång under den följande sommaren. I bokslutet ska man göra en reservering för intjä­ nad, ännu inte utbetald semesterlön. Möjligheten att ta semester någon annan gång under året, att spara den femte semesterveckan till ett annat år m.m. kan komplicera beräkningarna av storleken på semesterlöneskulden.

Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter Antaganden: 1 Månadslön januari Bruttolön 10 000 Preliminär skatt 3 000 Nettolön 7 000 2 Arbetsgivaravgifter: 35 % 3 Alla betalningar antas ske från Företagskonto

Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter perioden 1 januari-12 februari 20x1 1930 Företagskonto 31/1 1a 12/2 3a

12/2 3a

12/2 3b

12/2 3b

3 500

31/1 1b

3 000

2710 Personalskatt 3000

I

2730 Lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt 3500

7 000 3 000

1

31/1 2

31/1 1a

31/1 1b

3 500

31/1 2

1a Nettolön 1b Preliminär skatt 2 Arbetsgivaravgift (35 % på 10 000 kr) 3a Redovisning och betalning till Skatteverket av preliminärskatt 3b Redovisning och betalning till Skatteverket av arbetsgivaravgift

7010 Löner

,ooo

3 000

I 7510 Lagstadgade sociala avgifter 3500

I

161 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter (hela året) in�ot

1930 Företagskonto 1

igten itt-

ilng jäan an

3

I I

5 2710 Personalskatt 33 000

3

-

(BR

3 000)

2

2730 Lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt

5

-

(BR (BR

33 000

38 500

36 000

---

4

42 000

10 800) I 6

10 800

38 500

(BR

84 000

3 500)

2920 Upplupna semesterlöner

1

2

6 4

7

7010 Löner

84 000

36 000

10 800 I (RR

�510 Lagstadgade sociala avgifter 42 000

3 780 I (RR

130 800) 45 780)

2940 Upplupna lagst sociala och andra avgifter 3 780 7 3 780) I

Löpande under året 1 2 3 4 5

Utbetald nettolön till anställd (7 000 kr x12 månader= 84 000 kr). Avdragen preliminärskatt (3 000 kr x 12 månader= 36 000 kr). Till Skatteverket under februari-december betald preliminärskatt (33 000 kr). Arbetsgivaravgift avseende löneutbetalningarna under januari-december (35 % av 120 000 kr= 42 000 kr). Till uppbördsmyndigheterna under februari-december betald arbetsgivaravgift (38 500 kr).

Vid bokslutet 6 Under april-december intjänad semesterlön (12 % x 10 000 kr x 9 månader= 10 800 kr). 7 Upplupen arbetsgivaravgift på semesterlön (35 % x 10 800= 3 780 kr).

162 KAPITEL 6

Redovisningen på konton av semesterlön kan av praktiska skäl ges något olika form, beroende på anställningsform och andra förhållanden. För personal med fast lön, t.ex. månadslön, bokförs inte semesterlönen löpan­ de. Den anställde får sin lön (+ eventuellt semestertillägg) under semestern och beloppet bokförs som en vanlig löneutbetalning. Vid bokslutet redovisas upplu­ pen, ännu inte utbetald semesterlön som skuld, debet lönekontot och kredit 292 Upplupna semesterlöner. Vid bokslutet redovisas arbetsgi.varavgiften på upplupen. ännu inte utbetald semesterlön, debet konto 7510 Lagstadgade sociala avgifter och kredit 2940 Upplupna lagstadgade sociala och andra avgifter. Upplupen. ännu inte betald semesterlön samt arbetsgivaravgiften på denna är två exempel pa interimsskulder som bokförs i samband med bokslutet. För ett exempel, se rutan "Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgi­ varavgifter (hela året)".

BAS-planens uppdelning av personalkostnader Företag har många former av personalkostnader, av vilka vi ovan har behandlat de viktigaste. För att underlätta rapporteringen till bl.a. Skatteverket har man i BAS-planen delat in kontoklass 7, dvs. kostnader för anställd personal, i olika kontogrupper. Se bild 6:2. Kostnader för inhyrd personal redovisas i kontogrupp 68, exempelvis på konto 6850 Inhyrd IT-personal. BILD 6:2

BAS-planens kontogrupper för personalkostnader.

Kontogrupp

Används för

70-72 73 74 75 76

Lön till anställda Kostnadsersättning och förmåner Pensionskostnader Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga personalkostnader

Diskutera 6:1

Får arbetsgivaren ersättning av samhället för det extra arbete som arbets­ givaren har med personalskatter? Vilka ekonomiska fördelar kan arbetsgi­ varen tänkas ha av att sköta inbetalningar av personalskatt till uppbörds­ myndigheterna?

Uppgifter 6:2 Vid början av ett företags andra verksamhetsår ("år 2") finns på konto 2710 Personalens källskatt en ingående balans på 6 000 kr. Denna skuld utgör skatteavdrag som gjorts under december år 1 och som ska betalas till Skatteverket senast den 12 januari år 2. Under år 2 är den totala löne-

163 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

ika mch .u20 :n, :er :n, på

r1-

summan 240 000 kr. Från lönesumman dras preliminärskatt med 72 000 kr (12 x 6 000 kr), varav 6 000 under december år 2. Visa kontona nedan, avslutade per den 31 december år 2. Ange matkonton. 2710 Personalskatt 18



6:3

7010 Löner 6 000

I AB Z är alla löner månadslöner som betalas ut den sista i varje månad. Vid början av bolagets femte verksamhetsår ("år 5") finns bl.a. de ingående balanser som framgår av kontona nedan. De ingående balanserna avser avdrag för preliminär skatt från decemberlönerna år 4 respektive arbets­ givaravgifter på dessa löner. Redovisningen till Skatteverket sker vid ordi­ narie uppbördstillfällen. Lönerna per månad under januari och februari år 5:

at n :.a ,p

Bruttolön Preliminär skatt Nettolön

200 000 -60 000 140 000

Låt oss anta att arbetsgivaravgiften år 5 uppgår till 35 % av lönesumman. Bokför löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter vid löneutbetalnings­ tillfällena samt uppbörden av personalskatter och arbetsgivaravgifter under januari och februari år 5. Ange matkonton. 2710 Personalskatt 1/1 18

7010 Löner 60 000

2730 Lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt 1/1 18

70 000

7510 Lagstadgade sociala avgifter

164 KAPITEL 6

6:4

Kontera nedanstående affärshändelser för Servicehörnan AB

Dag Affårshändelse

Belopp

Debet

Kredit

30/6 Vi betalar kontant för juni Bruttolön 20 000 kr -6 000 kr Preliminärskatt Nettolön 14 000 kr 30/6 I samband med löneutbetalningen bokförs lagstadgade arbetsgivaravgifter (31 % ) som skuld

f r n F

12/7 Vi betalar via plusgiro till Skatteverket innehållen preliminärskatt och arbets­ givaravgifter avseende junilönen te 1,

Fastigheter Det finns olika skäl för företag att äga fastigheter. Vi kommer här endast att behandla det fall då syftet i första hand är att fastigheten ska användas i rörelsen, t.ex. som kontors-, lager- eller fabrikslokal. De flesta företag behöver lokaler av något slag. Om man hyr lokalerna av någon annan, betalar man hyra. Hyreskostnader redovisas i kontogrupp 50 (i allmänhet på konto 5010 Lokalhyra). Om företaget i stället äger sina lokaler kommer man att ha olika typer av utgifter för driften av fastigheten. Dessutom har man i regel finansierat fastigheten genom lån, varför man kommer att ha större ränteutgifter än man skulle haft om man hyrt lokalerna. Man kan också hyra ut en del av sin fastighet, och man får då hyresinkomster.

Köp av fastighet Förmögenhetstillgångar delas in i fast egendom och lös egendom. Fast egen­ dom är i första hand mark. Till den fasta egendomen räknas också vissa tillbehör till marken, bl.a. byggnader, ledningar, stängsel och olika byggnadstillbehör. All egendom som inte går in under lagens bestämning av begreppet fast egendom är lös egendom. Rättsreglerna om den fasta egendomen skiljer sig i många avseenden från de regler som gäller för lös egendom. När det gäller lös egendom är åtskilliga rätts­ verkningar knutna till överlämnandet av egendomen, t.ex. vid köp/försäljning

R Ar

m: na, oli ma Kö

Vic ma: sun f uta1 kan resf av t taxe

Ä,

Belc sarru Yt t.ex.

165 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

och vid pantsättning. För fast egendom ersätts överlämnandet med registrering i officiella register. Köp av fastighet ska alltså registreras hos inskrivningsmyndighet. Genom re­ gistreringen får köparen lagfart på sitt köp. För att vara giltigt måste köpeavtalet ,id fastighetsaffärer vara upprättat i skriftlig form. I köpeavtalet anges bl.a. köpe­ summan, hur betalning ska ske och vilken dag köparen får tillträda, dvs. disponera över fastigheten. Det är mycket vanligt att fastighetsägare lånar pengar mot säkerhet i sin fasta egendom. Detta går till så att fastighetsägaren ansöker hos inskrivnings­ myndigheten om inskrivning i fastighetsboken av visst penningbelopp, en inteck­ ning. Inskrivningsmyndigheten utfärdar ett pantbrev som bevis på inteckningen. Fastighetsägaren lämnar pantbrevet till borgenären som pant för sin skuld. Eftersom panträtten i en fastighet följer med fastigheten när denna byter ägare, bör köparen skaffa upplysningar om vilka inteckningar som belastar fastigheten. Bevis på detta, fastighetsbevis, utfärdas av inskrivningsmyndig­ heten. Fastighetsbeviset innehåller också uppgift om vem som har lagfart på fastigheten. En särskild skatt, stämpelskatt, utgår vid köp av fast egendom och vid in­ teckning. Stämpelskatten vid köpet ("lagfartsstämpel") uppgår vanligen till 1,5 % av köpesumman (om köparen är aktiebolag: 4,25 %).

LAGFART får man genom registrering av fastighetsköp hos inskrivnings­ myndigheten.

AVTAL om fastighetsköp måste vara skriftligt.

FASTIGHETSBEVIS utfärdas av inskrivningsmyn­ digheten och lämnar upplys­ ning om • vem som har lagfart på fastigheten • vilka inteckningar som belas­ tar fastigheten.

Redovisning av fastighet i rörelsen --\rsredovisningslagen kräver inte en uppdelning av fastigheter på byggnad och mark (egentligen "byggnader" och "fast egendom, som ej är maskin eller bygg­ nad"), men detta är lämpligt då byggnader och mark i årsbokslutet värderas på olika sätt. En del av en rörelsebyggnad, t.ex. hissar, behandlas skattemässigt som maskiner och inventarier. Köp Vid fastighetsköpet debiteras konto 1110 Byggnader med den del av köpesum­ man som anses belöpa på byggnaden, och konto 1130 Mark med den del av köpe­ summan som belöper sig på marken. Här kan problem uppstå i de fall då byggnaden köps tillsammans med marken utan att köpesumman delats upp på byggnadsvärde och markvärde. Fördelningen kan då göras genom s.k. proportionering, dvs. köpesumman fördelas på byggnad respektive mark i samma proportioner som fastighetsdelarnas respektive andelar av taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet är ett värde på fastigheten som fastställs av taxeringsmyndigheterna och används i olika beskattningssammanhang. Även utgiften för lagfartsstämpel ingår i anskaffuingsvärdet för fastigheten. Beloppet fördelas proportionellt på kontona 1110 Byggnader och 1130 Mark i samma proportioner som köpesumman. Ytterligare uppdelning av byggnad kan behöva göras. Byggnadsinventarier t.ex. hissar för godstransport i en industrifastighet och diskar och hyllor i en fast-

TAXERINGSVÄRDE • åsätts vart femte år av taxe­ ringsmyndigheterna • består av markvärde och byggnadsvärde, tex. Markvärde: 1 000 000kr Byggnadsvärde: 4000 000kr Totalt taxeringsvärde: S000 000kr

166 KAPITEL 6

ighet med affärslokaler - redovisas på ett separat underkonto i kontogrupp L _ Inventarier och behandlas i avskrivningshänseende som andra inventarier. I bostadsfastighet finns det emellertid aldrig byggnadsinventarier i bokförin� Till exempel ingår en hiss i en bostadsfastighet i byggnaden. Slutreglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan köpare och sälj brukar ske när köparen tillträder fastigheten. Vanligen ska kostnader och in ter fördelas med hänsyn till när tillträdet sker. Säljaren har ofta betalt kostna i förskott och köparen kan få betala räkningar i efterhand. Även på intäktssi kan "fel" part komma att erhålla betalningar, t.ex. p.g.a. att hyresgäster bet:L­ förskott eller betalar för sent. Man brukar därför upprätta en särskild handlir. :­ en avräkning, i vilken man anger vad som tillkommer respektive part. I köparens bokföring kan det vara lämpligt att redovisa avräkningen på kon2440 Leverantörsskulder, eller på ett underkonto inom denna kontogrupp.

Redovisning av fastighetsköp

1a 2

1b 2

1110 Byggnader

• 000 000 60 000

2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut

5 500 000

I

1 •

1130 Mark

, 000 000

4

30 000 I 1930 Företagskonto

5

2440 Leverantörsskulder 5 500 000

1a

4 000 000

512 000

1b

2 000 000

3

90 000

3

12 000

5192 Fastighetsförsäkringspremier ,, 000

512 000

I

Köpesumman 6 000 000 kr fördelas proportionerligt utifrån taxeringsvärdet 4 500 000 kr, där 3 000 000 kr (2/3) avser byggnad och 1 500 000 kr (1/3) marken. a Köpesumma avseende byggnad, 4 000 000 kr b Köpesumma avseende mark, 2 000 000 kr 2 Lagfartsstämpel, 90 000 kr, som betalas till inskrivningsmyndigheten, fördelas proportionerligt på byggnad och mark. 3 Avräkning för att den tidigare ägaren har betalt en fastighetsförsäkring som inte var helt förbrukad (= förutbe­ tald kostnad). Värdet på den icke-förbrukade delen av försäkringspremien var vid överlåtelsedagen 12 000 kr. 4 Övertagande av tidigare gjorda inteckningslån i fastigheten {banklån), 5 500 000 kr. 5 Slutlig avräkning och betalning till säljaren av mellanskillnaden, 512 000 kr. Avräkning Köpesumma 6 000 000 kr + 12 000 kr Tillkommer: förutbetald försäkringspremie Avgår: övertagande av inteckningslån - 5 500 000 kr Att betala till säljaren = 512 000 kr

'

t

r C

167 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

Härvid krediteras säljarens prestationer på kontot, medan köparens prestationer debiteras. I säljarens bokföring redovisas på motsvarande sätt avräkningen på ·onto 1510 Kundfordringar. De lån i bank som köparen tar för att kunna genomföra fastighetsköpet kredi­ ·eras konto 2350 Andra långfristiga skulder till kreditinsitut. Förvaltning Cnder ett år har ägaren olika slags utgifter för fastigheten. Det är ränta på inteck­ ningslån, som redovisas på konto 8410 Räntekostnader för långfristiga skulder. Det är också olika slags utgifter för den låpande driften - bränsle, vatten, el, ren­ .,ållning, brandförsäkring samt underhåll och reparationer. Dessa redovisas på ::-espektive konto i kontogrupp 51 Fastighetskostnader. Sådana utgifter för förbättringar, om- och tillbyggnader m.m., som varaktigt ökar :astighetens värde debiteras löpande konto 1180 Pågående nyanläggningar och ·orskott för byggnader och mark. När om- respektive tillbyggnadsarbetena avslu­ "cats kan utgifterna föras över till kontot 1110 Byggnader och ingå i byggnadens vskrivningsplan. De redovisas således inte som kostnader omedelbart, utan de ··ggs till byggnadens anskaffningsvärde och belastar företagets resultat genom liga avskrivningar. Hyresintäkter som man kan erhålla genom att någon del av byggnaden är thyrd, utgör en rörelseintäkt och redovisas därför på ett konto i klass 3 (3910 HFesintäkter). Avskrivningar på byggnad debiteras kostnadskontot 7821 Avskrivning på bygg­ 'lllder och krediteras värdeminskningskontot 1119 Ackumulerade avskrivningar å byggnader. Värdeminskningskontot kommer efter hand att innehålla de acku­ mulerade avskrivningarna på byggnaden. Byggnadens bokförda restvärde vid en --iss tidpunkt kan specificeras på följande sätt: Anskaffningsvärde (konto 1110 Byggnader) - Ackumulerade avskrivningar (konto 1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader) = Byggnadens restvärde (bokförda värde)

Bokföringen av avskrivningar på fastigheter är analog med den för avskrivningar maskiner och inventarier. Försäljning .1d försäljning av en fastighet ska man beräkna den bokföringsmässiga realisa­ nsvinst eller -förlust som uppstår vid försäljningen, vilken ska redovisas på -esultaträkningen. Vid försäljningen ska dessutom såväl anskaffuingsvärdet som ackumulerade avskrivningarna föras ur bokföringen. I BAS-planen sker redovisningen vid försäljning av fastighet lämpligen på föl­ de sätt:

51 FASTIGHETSKOSTNADER 5110 Tomrättsavgäld 5120 El för belysning 5130 Värme 5140 Vatten och avlopp 5160 Städning och renhållning 5170 Reparation och underhåll av fastighet 5190 Övriga fastighets­ kostnader (bl.a. 5192 Fastighetsförsäkrings­ premier)

168 KAPITEL 6

Redovisning av fastighetsförsäljning 18

3b

1110 Byggnader

4 060 000 j 3a

4 060 ooo

812 000 j 18

312 000

2 030 000 j 3c

2 030 000

1119 Ack. avskrivningar på byggnader

18

1130 Mark

1510 Kundfordringar

5 700 000

2b

I

2a

2b

1930 Företagskonto

, 200 000

2a

2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut 4 500 ooo

I 18

4 500 ooo

4 500 000

1 200 000

I

3a 3c

(RR

3972 Vinst vid avyttring av byggnad och mark 4 060 000

2 030 000 422 000)

3b

5 700 000 812 000

Ingående balanser

Vid bokslutet

Företaget äger i början av året en fastighet, på vilken man under de fem föregående åren gjort avskriv­ ningar med 4 % på byggnadens anskaffningsvärde (4 060 000 kr x 4 % x 5 år= 812 000 kr).

3 Framräknande av realisationsvinst eller -förlus . samtidigt som fastigheten förs ur bokföringen. a Byggnadens anskaffningsvärde förs till konto 3972. b Ackumulerade avskrivningar på byggnaden (vär­ deminskning) förs till konto 3972. c Markens anskaffningsvärde förs till konto 3972.

Under året 1 Företaget säljer fastigheten för 5 700 000 kr. 2 Avräkning vid tillträdesdagen: a Köparen övertar kvarvarande inteckningslån fastigheten (banklån), 4 500 000 kr. b Köparen betalar mellanskillnaden, 1 200 000 kr.

Saldot på kontot 3972 Vinst vid avyttring av byggna­ der och mark visar en realisationsvinst på 422 000 kr, vilken ska avläsas (eller föras) till resultaträkningen. Jämför kontot med följande beräkning: 5 700 000 Försäljningspris - Byggnadens bokförda värde - 3 248 000 (4 060 000 - 812 000) - Markens bokförda värde - 2 030 000 = Resultat vid avyttring av fastighet= 422 000

169 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

1 Vid fo"rsäijningen under året krediteras konto 3972 Vinst vid avyttring av bygg­

nader och mark. Motkonto: 1510 Kundfordringar, där avräkning sker. 2 Vid närmast följande bokslut krediteras konto 1110 Byggnader, 1130 Mark och eventuella andra berörda tillgångskonton mot konto 3972. Samtidigt debite­ ras motsvarande värdeminskningskonton (1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader) också mot 3972. Genom att försäljningssumman på detta sätt ställs mot det bokförda värdet på fastigheten, kommer realisationsvinsten eller -förlusten fram som ett saldo på konto 3972. Om kontot visar att försäljningen medförde en förlust förs saldot från konto 3972 (som krediteras) till konto 7972 Förlust vid avyttring av byggnader och mark (som debiteras). Om fastighetsförsäljningen är att betrakta som en extraordinär händelse i före­ tagets verksamhet använder man - i stället för kontona 3972/7972 - konto 8710 Extraordinära intäkter. Skulle försäljningen visa sig medföra en förlust förs saldot på konto 8710 till konto 8750 Extraordinära kostnader. En extraordinär händelse innebär att något utöver företagets normala verksamhet har inträffat som påver­ kar företagets resultat. Exakt vad som ska anses vara extraordinärt är inte entydigt. Enligt Redovisningsrådets rekommendation om redovisning av extraordinära poster ska så gott som alla intäkter och kostnader som påverkar företagets netto­ vinst betraktas som händelser inom ramen för företagets normala affärsverksam­ het. Exempel på undantag, som nämns i rekommendationen, är kostnader och intäkter som uppstått p.g.a. jordbävningar, krigshändelser eller konfiskation av utländska dotterbolag. )

Uppgifter 6:5

Bilmek AB som driver en bilverkstad köper den 1 januari 20xl en närbelä­ gen fastighet med bensinstation och garage för 10 000 000 kr. Köparen finansierar köpet delvis genom ett banklån med säkerhet i pantbrev i fastigheten på 8 000 000 kr. Banklånet löper med 12 % ränta och ska amorteras på 20 år. Amortering och räntebetalning sker halvårsvis den 30 juni och 31 december varje år med lika stora amorteringar vid varje amorteringstillfålle. Första amortering: 20xl-06-30. Lagfartsstämpel beta­ las med 300 000 kr. Taxeringsvärde (kr): 4 200 000 Byggnad Mark 1 800 000 Summa 6 000 000 Efter köpet installerar köparen elvärme i ett tidigare ouppvärmt lager för 400 000 kr. Ett tak repareras för 60 000 kr. Övriga utgifter för driften under det första året:

170 KAPI EL 6

Vatten El (belysning) Renhållning och städning Uppvärmning Försäkringspremier

17 100 35 500 19 800 12 000 18 300

Man betalar under året ränta och amortering enligt lånevillkoren. Under året hyr företaget ut garageplatser för totalt 18 800 kr. Den 31 december har man erhållit samtliga hyror för år 20xl. Hyrorna för januari 20x2 väntar man att få under de första arbetsdagarna på det nya året. Vid bokslutet gör man avskrivning på byggnaderna med 3 % av anskaff­ ningsvärdet. Visa ställningen på berörda konton vid slutet av 20xl (saldobalans). Bortse från eventuella övriga affärshändelser under året som berör samma konton. Kontonr

Kontonamn

Debet

Kredit

171 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

6:6

Trivselbostäder AB äger och förvaltar en fastighet. År 20x4 säljer man denna för 12 000 000 kr. Bolaget planerar att köpa en annan fastighet. Den nya ägaren tillträder fastigheten den 1 mars 20x4. Likvid erhålls genom att köparen sätter in köpesumman på bolagets bankkonto. Bolaget löser därefter omedelbart sina banklån inklusive upp­ lupen ränta. Räntan uppgår till 120 000 kr. (Någon särskild avräkning behövs inte, utan försäljningen bokförs på företagskontot.) Bokför ovanstående affärshändelser på kontona nedan samt beräkna storleken på realisationsvinsten/-förlusten

l l l

l

2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut

1110 Byggnader B

9 000 000

1119 Ack. avskrivn. på byggnader 2 600 000

lB

1130 Mark B

1 500 000

1930 Företagskonto

3972 Vinst vid avyttring av byggnader och mark

lB

6 000 000

172 KAPITEL 6

Värdepapper Aktier och andra andelar Det kan finnas många olika motiv för ett företag att äga aktier eller andelar företag. Ett innehav kan vara av strategisk betydelse för den egna verksai:­ och mycket långsiktigt. Ett aktieinnehav kan också vara en ren penningpb ett led i företagets försök att få största möjliga avkastning på ett mer eller tillfälligt överskott av kapital, som inte behövs i den egna rörelsen. Om ett företag äger så många aktier i ett annat bolag att man har ett mande inflytande över detta (oftast mer än 50 % av rösterna), kallas det bolaget för moderbolag och det ägda för dotterbolag. Tillsammans utgör bolag och dotterbolag en koncern. Om man äger aktier i ett företag so är dotterföretag, men där man ändå kan sägas utöva ett betydande infiytan driften av företaget, är företaget att betrakta som ett intresseföretag. Före man äger aktier motsvarande minst 20 % av rösterna anses vara intresseföreDet dokument som styrker att man äger en eller flera aktier i ett aktiebola =­ las aktiebrev. I de flesta fall består aktiebrevet av två delar: • manteln, själva värdehandlingen, som är undertecknad av bolagets s�­ och som anger hur stort antal aktier aktiebrevet representerar • kupongarket, vilket i sin tur består av dels talongen, som används fö� få ut ett nytt kupongark när det gamla tagit slut, dels ett antal nur.­ rade utdelningskuponger. (Aktiebreven för bolag som är anslutna · Euroclear-systemet - se nedan - saknar kupongark.) För större aktiebolag, bl.a. samtliga börsnoterade bolag, används systemet . förenklad aktiehantering. Detta innebär att ett särskilt bolag, Värdepappe centralen, Euroclear Sweden AB, för bolagens räkning sköter ett antal r administrativa frågor när det gäller bolagens aktier. Euroclear utfärdar såle aktiebrev, sänder ut utdelningar, emissionsbevis och meddelanden från bolag till deras aktieägare samt för aktiebok för de bolag som är anslutna till systemeRedovisning av aktier och andelar Från redovisningssynpunkt skiljer man på om avsikten med ett aktieinnehav långsiktigt (stadigvarande) eller mer kortsiktigt (tillfälligt). Om företagslednin= avser att behålla aktierna under en längre tid anses aktierna utgöra en anl:: = �­ ningstillgång. Om aktierna är en tillfällig placering av ett likviditetsövers utgör de en omsättningstillgång. Denna indelning har betydelse för redovisningen av aktierna i samband bokslutet, så att en viss aktiepost blir redovisad under rätt rubrik. Klassificerir.= en har också stor betydelse därför att det vid bokslut gäller olika värderingsreg.• för anläggningstillgångar och för omsättningstillgångar. Dessa frågor behan utförligare i kapitel 7.

173 NÅGRA ANDRA AFFARSHÄNDELSER

Köp

ndra eten :mg, :idre :äm­ mde der­ inte :iver där 1g. kalelse · att 1retill

ned �rs­ ·ent de 5en !t.

_ ;är man köper aktier debiterar man tillgångskontot med anskaffningsutgiften. I anskaffningsutgiften ingår köpesumman för aktierna samt courtage och andra utgifter som man haft för förvärvet. Ett långfristigt aktieinnehav redovisas i kontogrupp 13 Finansiella anläggnings­ tillgångar, t.ex. 1310 Andelar i koncernföretag. Aktier i dotterbolag utgör nor­ malt långfristig placering och ska särredovisas i balansräkningen. För att skilja mellan olika typer av långfristigt aktieinnehav finns i BAS-planen bl.a. följande ·.onton och underkonton: 131 O Andelar i koncernföretag 1311 Andelar i svenska dotterföretag 1312 Andelar i utländska dotterföretag 1318 Ackumulerade nedskrivningar av andelar i koncernföretag 1330 Andelar i intresseföretag 1338 Ackumulerade nedskrivningar av andelar i intresseföretag 1350 Andelar och värdepapper i andra företag 1351 Andelar i börsnoterade företag 1352 Andra andelar 1358 Ackumulerade nedskrivningar av andra andelar och värdepapper )m aktieinnehavet är kortfristigt redovisas detta i kontogrupp 18, t.ex. på konto 10 Andelar i börsnoterade företag eller på konto 1880 Andra kortfristiga place­ -ngar. Eventuella nedskrivningar på aktier i kontogrupp 18 görs på kontot 1890 -edskrivning av kortfristiga placeringar. örvaltning

'är �en 5g­ ott 1ed 1g­ ler las

-�delningar på långfristiga placeringar i värdepapper redovisas på något av föl­ .de tre konton: 801 O Utdelning på andelar i koncernföretag 8110 Utdelning på andelar i intresseföretag 8210 Utdelning på andelar i andra företag --delning på aktier och andelar som är kortfristiga placeringar redovisas på konto Utdelning på kortfristiga placeringar.

AVRÄKNINGSNOTA upprättas vid aktieaffärer. Upptar bl.a. köpesumma, cour­ tage och stämpelavgift.

174 KAPITEL 6

Skulle värdet av aktierna falla under anskaffningsvärdet, kan det vid boks. bli aktuellt att skriva ned det bokförda värdet. Beträffande värderingsregler bokföring, se kapitel 7.

Försäljning Försäljning av aktier medför att man måste beräkna den realisationsvinst -förlust som då uppstår, och redovisa denna under olika rubriker i resulta ningen enligt ÅRL. I BAS-planen finns det därför olika konton där man redovisa en sådan realisationsvinst/-förlust. ± Intäkter frän andelar i koncernföretag 8020 Resultat vid försäljning av andelar i koncernföretag ± Intäkter frän andelar i intresseföretag 8120 Resultat vid försäljning av andelar i intresseföretag

± Intäkter frän övriga värdepapper och fordringar som är anläggningsti/1-

gängar

8220 Resultat vid försäljning av värdepapper i och långfristiga fordringar hos andra företag ± Övriga ränteintäkter och liknande intäkter

8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar

Köp och försäljning av aktier - kortfristig placering

I,

Aktieköp och -försäljning kan redovisas på följande sätt: 1

2

1810 Andelar i börsföretag 50 250

60 300

4

(BR

4

55 275

55 275)

1930 Företagskonto

3

44 "

'

50 250

60 300

8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar 55 275

3 1 (RR

44 775

10 500)

Under året

Vid bokslut

1 Köp av 1 000 aktier i det börsnoterade företaget El & Kraft för 50 kr per aktie. Avräkningsnotans slutsumma (inklusive courtage m.m.) uppgår till 50 250 kr. 2 Köp av ytterligare 1 000 aktier i El & Kraft, nu för 60 kr per aktie. Avräkningsnotans slutsumma (inklu­ sive courtage m.m.) uppgår till 60 300 kr. 3 Försäljning av 1 000 aktier i El & Kraft, till kursen 45 kr per aktie. Säljnotans nettobelopp, 44 775 kr, sätts in på företagets företagskonto.

4 Framräknande av realisationsvinst eller -förlust, samtidigt som de sålda aktierna förs ur bokföring­ en. Anskaffningskostnaden för sålda aktier beräk­ nas enligt genomsnittsmetoden. antal sålda aktier . . x totalt antal aktier totala anskaffningsutg1fter (inkl. courtage m.m.) dvs. 1 000 aktier 2 000 aktier x (50 250 + 60 300) = 55 275 kr

5 Börsvärdet är vid bokslutsdatum detsamma som bokfört anskaffningsvärde.

175 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

uten och

�ner räk­ kan

Indelningen av konton för försäljning av aktier är analog med indelningarna av aktieinnehav vid köp och förvaltning. Vid en försäljning under året krediteras då t.ex. konto 8020 och 1930 Företagskonto debiteras. Vid närmast följande bokslut förs det bokförda värdet för de sålda aktierna över från tillgångskontot 1310 till konto 8020. Mellanskill­ naden på kontot 8020 utgör efter detta en realisationsvinst eller -förlust som av­ läses till resultaträkningen. Oavsett om det är en realisationsvinst eller -förlust så hamnar den i resultaträkningen under rubriken "Intäkter från andelar i koncern­ företag". Vid försäljning av aktier uppstår det - om man köpt aktierna vid olika tillfällen och betalt olika mycket för dem - ett problem att beräkna kostnaden för sålda al.'tier. Vilka aktier är det man sålt? De man köpte först eller de man köpte sist? �ormalt beräknas kostnaden för sålda aktier som den genomsnittliga anskaffuings­ utgiften. För ett exempel, se rutan "Köp och försäljning av aktier - kortfristig placering".

Obligationer och andra värdepapper :När ett företag äger obligationer och andra räntebärande värdepapper är det för det mesta tal om en ren penningplacering. Liksom vid innehav av aktier och andra andelar behöver man skilja på långfristiga och kortfristiga innehav. Vid en lnngfristig placering används kontogrupp 135 0, t.ex. konto 135 4 Obligationer, och vid en kortfristig placering används konto 1820 Obligationer. Obligationer som man köper bokförs till anskaffuingsutgiften inklusive cour­ tage m.m. Vid köp av obligationer får man betala ränta till den tidigare ägaren räknat från senaste ränteförfallodag. Denna ränta ingår inte i anskaffuingsutgif­ ten, utan debiteras ett konto för ränteintäkter i kontogrupp 83. Vid nästa ränte­ förfallodag får man nämligen själv ränta för hela tiden från föregående ränteför­ fallodag, varvid ränteintäktskontot krediteras. Obligationsräntor bokförs således som intäkt på ränteintäktskonto när man lyfter dem. Vid bokslut redovisar man upplupna räntor från senaste ränteförfallodag fram till bokslutsdagen i balansräk­ ningen som en interimsfordran. Försäljning av obligationer och andra värdepapper samt realisationsvinster och realisationsförluster redovisas analogt med motsvarande transaktion när det gäl­ ler aktier.

176 KAPITEL 6

Uppgift 6:7 Liquide AB beslutar att placera en del av ett tillfälligt likviditetsöverskott i börsnoterade aktier. Lägg upp de konton som behövs för redovisning a,­ nedanstående transaktioner och visa kontona avslutade per den 31 decem­ ber 20x7. Den 22 februari köper man 200 aktier i AB Förenade Skogar (börs­ noterat) till kursen 221 kr. Köpnotans slutsumma (inklusive courtage) är 45 000 kr. Beloppet belastar företagets företagskonto. Den 15 maj erhåller Liquide AB utdelning med 10 kr per aktie. Utdel­ ningen sätts av Euroclear in på företagskontot. Den 15 september säljer man 100 aktier till kursen 205 kr. Säljnotans slutsumma, netto efter avdrag för courtage, uppgår till 20 000 kr. Vid bokslutet den 31 december har kursen på aktierna åter stigit till samma nivå som vid inköpet, varför kvarvarande aktier värderas till anskaff­ ningsvärde.

0

ri Il]

e1 m

1 2 3 4 5

6 .

BIL

Fac

Factoring och leasing Factoring FACTORING Belåning eller försäljning av kundfordringar (öppna ford­ ringar, ej växlar).

Factoring kan antingen innebära att företaget säljer sina kundfordringar till ett factoringföretag eller att man med kundfordringarna som säkerhet får ett lån hos factoringföretaget. Redovisningen blir beroende av de överenskomna villkoren. Vid forsäljning av kundfordringar till factoringföretaget övertar detta äganderät­ ten till fordringarna. Dessa ska då inte längre tas upp som tillgång i det säljande företagets balansräkning. Har det säljande företaget åtagit sig att stå för risken vid utebliven betalning, ska de redovisas under rubriken Ansvarsförbindelser i balansräkningen ("inom linjen", dvs. efter tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder). Belånade kundfordringar är det säljande företagets egendom och ska därför redo­ visas som kundfordringar i balansräkningen. Eftersom de ställts som säkerhet för en kredit redovisas de även under rubriken Ställda panter m.m. "inom linjen".

(

177 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

rntt 5 av !ffi-

)rS­ ) är !elans till 1ff-

I praktiken sker försäljning eller belåning av fakturor så att kunderna under­ rättas genom uppgift på fakturorna att fordran är överlåten på ett kreditinstitut och att betalning ska ske dit. Det är vanligt att kreditinstitutet vid factoring övertar bokföring av ford­ ringarna (kundreskontran), utskick av påminnelser och krav m.m. För kreditgiv­ ningen och omkostnader för reskontrabokföring m.m. tar factoringföretaget ut en avgift, som alltså får ställas mot de fördelar som kapitalfrigörelsen och det minskade administrativa arbetet innebär. Factoring anses i allmänhet mest lämp­ lig för snabbt expanderande och lönsamma företag med ansträngd likviditet. Rutinerna vid fakturabelåning kan sammanfattas på ungefär följande sätt: 1 Leverantören underrättar sina kunder genom uppgift på fakturorna om att företaget belånar sina fakturor hos Factoring AB och att betalning ska ske dit. 2 Fakturakopior lämnas till factoringbolaget.

3 Leverantören får betalning av factoringföretaget för den belåningsbara delen av fakturorna, vanligen högst 80 % av fakturabeloppet. 4 Kunderna betalar till factoringbolaget, som redovisar betalningen till leveran­

tören. 5 Om en kund inte betalar i rätt tid, sänder factoringföretaget påminnelser och

kravbrev. Om fordringen inte blir betald, återlöses den av leverantören, som alltså måste bära kreditförlusterna.

6 Factoringföretaget debiterar periodvis ränta (på utnyttjad kredit), kreditavgift

(på beviljad kredit) samt avgift för reskontrabokföring och andra tjänster som man utför. BILD 6:3

Factoring (belåning av fakturor).

tt JS

t­ le Il

,r

r

KAPITEL 6

Redovisning av factoring - sålda kundfordringar Redovisning av factoring på konton kan ske på följande sätt: Vidfdrsäljningen av varor/tjänster debiteras konto 1510 Kundfordringar på van­ ligt sätt, och konto 3010 Försäljning och 2610 Utgående moms, oreducerad kre­ diteras. När företaget säljer sina kundfordringar till ett factoringföretag bokförs inbetal­ ningen från factoringfo'retaget (minus avdrag för factoringavgift) genom att kontot 1510 Kundfordringar krediteras och t.ex. kontot 1930 Företagskonto debiteras. Factoringavgiften bokförs genom att konto 1510 Kundfordringar kredite­ ras och ett konto i kontogruppen för finansiella kostnader (84) debiteras, t.ex. 8490 Övriga finansiella kostnader. Se rutan "Redovisning av factoring". Har företaget mycket factoring bör man lägga upp ett separat konto, t.ex. 8491 Factoringavgifter.

Redovisning av factoring - belånade kundfordringar Om företaget belånar sina kundfordringar, i stället för att sälja dem, kan bokfö­ ringen ske på följande sätt: När företaget fått kvitto från factoringföretaget att fakturorna mottagits, förs fordringen över från kontot 1510 Kundfordringar som krediteras till konto 1512 Belånade kundfordringar (factoring) som debiteras. Inbetalningen från factoringföretaget, t.ex. 80 % av fakturabeloppet, debite­ ras kontot 1930 Företagskonto eller motsvarande och krediteras kontot 2810 Avräkning för factoring. Man redovisar härigenom att man har en skuld till fac­ toringföretaget, till dess att kunderna fullgjort sina betalningsförpliktelser mot factoringföretaget. Factoringavgiften bokförs som en finansiell utgift (t.ex. konto 8490 Övriga finansiella kostnader debiteras) och som en skuld till factoringföretaget (konto 2810 Avräkning för factoring krediteras). När kunderna fullgjort sina betalningsförpliktelser och det säljande företaget har fått betalt av factoringföretaget (minus avdrag för factoringavgift) har detta varken någon fordran på kunden eller någon skuld till factoringföretaget. Man krediterar då kontot 1512 Belånade kundfordringar (factoring) och debiterar kontot 2810 Avräkning för factoring med beloppet för ursprunglig kundfordran. Se rutan "Redovisning av factoring".

NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

Redovisning av factoring van­

Redovisning av factoring vid försäljning av kundfordringar 1510 Kundfordringar

kre-

100 000

1etal­ mtot ras. dite­

2a

t.ex.

ik:fö-

95 000

2a

2b

1930 Företagskonto 9s ooo

11

5 000

20 000

I

3010 Försäljning

80 000

j 1

Har 3491

j

2610 Utgående moms, oreducerad

8490 Övriga finansiella kostnader

2b

1 Företaget säljer varor för 100 000 kr inkl. moms på kredit. 2 Företaget säljer sin kundfordran till factoringbolaget, som står för risken mot en factoringavgift på 5 % av fakturabeloppet.

5 ooo I

a Inbetalning på företagskontot från factoringbolaget b Factoringavgift bokförs

Redovisning av factoring vid belåning av kundfordringar 1510 Kundfordringar

förs

100 000

l512 )ite­ !810

2b

I

2b

100 000

1512 Belånade kundfordringar (factoring) 100 000

4

2610 Utgående moms, oreducerad

100 000

1

4

'Ttga )lltO aget letta \fan :erar .ran.

2a

3a

2810 Avräkning för factoring 100 ooo I 2a 3a

3b

fac­ mot

1

1930 Företagskonto

20 000 75 000

22 000 3 000

75 000

22 000

301o Försäljning

11

80 000

1 Företaget säljer varor för 100 000 kr inkl. moms på kredit. 2 Företaget belånar sin kundfordran hos factoringbo­ laget. a Man får belåna 75 % av fakturabeloppet, dvs. 75 000 kr, vilket sätts in på företagskontot. b Samtidigt noterar man att företagets fordran på kunden nu är en belånad kundfordran.

3b

8490 Övriga finansiella kostnader 3 ooo I

3 Factoringbolaget betalar det resterande beloppet , minus avdrag för factoringavgift (3 % på fakturabe­ loppet). a Inbetalning av resterande belopp från factoring­ bolaget b Factoringavgift bokförs 4 Belånad kundfordran och skuld till factoringbolaget förs ur bokföringen.

180 KAPITEL 6

Leasing LEASING Att hyra maskiner, bilar och andra anläggningstillgångar.

I stället för att köpa vissa anläggningstillgångar kan man hyra dem geno leasingavtal. I stället för en stor engångsutbetalning vid anskaffningstillfället man ett antal mindre utbetalningar utspridda över ett antal år, vilket naturlign förbättrar likviditeten. Uthyrare är tillverkaren eller speciella leasingföretag, so genom leasingförfarandet lämnar ett slags långsiktigt lån utan att kräva norm bankmässiga säkerheter. Kostnaden blir högre än den normala bankräntan, efte:­ som leasingföretaget behöver täckning för hantering och det större risktagande· Leasing kan innebära skattemässiga fördelar för den som hyr tillgången efterso hela hyran blir kostnad för det år den erläggs. Operationell leasing är ett vanligt hyresavtal, där maskintillverkaren (eller -fö säljaren) hyr ut maskinen i stället för att sälja den. Denna typ av leasing lli­ netecknas av att hyrestiden är kort i förhållande till maskinens livslängd och a:­ uthyraren vanligtvis svarar för reparationer och underhåll. Beteckningen finansiell leasing används när hyresavtalet är ett sätt att finar.­ siera en maskin som stadigvarande används i verksamheten. Finansiell leasin= sker normalt via speciella finansieringsföretag (leasingföretag). Leasingföretage· köper den maskin som maskinanvändaren väljer och hyr sedan ut den till använ­ daren. Finansiell leasing görs ofta till sådana villkor att företagets rättigheter oc skyldigheter motsvarar dem som företaget skulle ha haft om det i stället hade ä= tillgången. Under sådana omständigheter ska det finansiella leasingavtalet redo­ visas som en lånefinansierad tillgång.

Redovisning av leasing Leasing av maskiner och inventarier - exklusive bilar - redovisas i kontogrup 52 Hyra av anläggningstillgångar, exempelvis konto 5210 Hyra av maskiner ocr. andra tekniska anläggningar eller konto 5220 Hyra av inventarier och verktyg Leasing av bilar redovisas i kontogrupp 56 Kostnader för transportmedel, t.ex. 5615 Leasing för personbilar. Det finansiella leasingavtalet redovisas initialt som en tillgång och en motsva­ rande skuld med samma belopp. Över tiden görs avskrivningar i vanlig ordning Skulden amorteras på så vis att räntekostnaden för lånet och amorteringsbelop­ pet alltid motsvarar leasingavgiftens storlek. Redovisningen av finansiell leasin= behandlas inte vidare i denna bok.

NÅGRA ANDRA AFFÄRSHAN;;:: r=

Uppgift genom ället får 1rligtvis ag, som tormala 1, efter­ gandet. tersom �r -för­ tg kän­ och att finan­ leasing retaget använ­ :er och tde ägt : redo-

grupp �r och rktyg. l, t.ex. otsva­ lning. 1elop­ :asmg

6:8 AB Flexus, Malmö, belånar sina fakturor hos AB Skånefactoring. Hur redovisar AB Flexus följande händelser? Affärshändelse

Debet kontonr

Kredit kontonr

1 Skickar fakturor till kunder. 2 Fakturakopiorna sänds till factoring­ företaget, där de utgör en del av säker­ heten för en redan beviljad kredit. 3 En del av den beviljade krediten utnyttjas. Betalning erhålls från factoringföretaget genom bankgiro. 4 Factoringföretaget betalar det resteran­ de beloppet efter avdrag för factoring­ avgift. 5 Belånad kundfordran och skuld till factoringföretaget förs ur bokföringen.

ktiebolagets inkomstskatt - aktiebolag, liksom i ekonomiska föreningar, beskattas företagets vinst genom tt man avlämnar en deklaration för företaget. Detta är en skillnad jämfört med ..nskilda firmor och handelsbolag, där ägarna beskattas för vinsten i sin priva­ � deklaration (som inkomst av näringsverksamhet, tillsammans med eventuell nkomst av tjänst och inkomst av kapital). Beskattningen hos ägarna behandlas ;dare i kapitel 8 under rubriken "Eget kapital i olika företagsformer". I detta ·-pitel behandlas, utifrån aktiebolaget,fiiretagets" skatt då denna behöver bokföras öpande under året. Aktiebolaget betalar statlig inkomstskatt, vilken fr.o.m. 2019 är 21,4 % (sänks -n:erligare till 20,6 % år 2021) av den beskattningsbara inkomsten. Det betalar .läremot ingen kommunalskatt eller förmögenhetsskatt. Även om aktiebolagets .nkomstskatt på olika sätt skiljer sig från privatpersoners inkomstskatt, finns det -issa likheter beträffande när i tiden olika händelser inträffar: när man betalar preliminärskatt, lämnar självdeklaration, beräknar eventuell kvarskatt alt. övergutande skatt och får besked från Skatteverket om den slutliga skatten (normalt � december samma år man deklarerat). Preliminär självdeklaration och preliminärskatt

-\1....'tiebolag ska under inkomståret betala preliminär F-skatt, dvs. företagsskatt. Det debiterade beloppet kan grunda sig på antingen en preliminär självdeklaration som företaget lämnar in (senast den 1 december året före inkomståret) eller den

AKTIEBOLAG OCH EKONOMISKA FÖRENINGAR är skattskyldiga till statlig inkomstskatt, 21,4 % (år 2019) och 20,6 % (år 2021 ).

182 KAPITEL 6

senast taxerade inkomsten (schablonmässigt 110 % av den slutliga skatten för den senast taxerade inkomsten). Aktiebolagets preliminärskatt betalas - i likhet med preliminärskatten på anställdas löner och arbetsgivaravgifter - senast den 12 :e varje månad. Den första uppbördsmånaden är februari och den sista är januari året efter inkomståret. Allmän självdeklaration och beräknad skatt

Året efter inkomståret (= taxeringsåret) ska bolaget lämna en allmän själv­ deklaration till Skatteverket tillsammans med ett årsbokslut. Deklarationen ska normalt vara inlämnad i början på maj. Skattekostnaden beräknas med utgångs­ punkt i resultatet före skatt enligt resultaträkningen, men vissa justeringar kan behöva göras (se senare i detta kapitel). Om den beräknade skattekostnaden (i deklaration och bokslut) är mindre än preliminärskatten, har företaget en berå'knad överskjutande skatt som man förvän­ tar sig få tillbaka i december året efter beskattningsåret tillsammans med beskedet om den slutliga skatten. Om man i deklaration och bokslut konimer fram till att den beräknade skatte­ kostnaden är större än preliminärskatten - p.g.a. att företaget gjorde en större vinst än förväntat - har företaget en berå'knad kvarskatt. Man kan då göra en fyll­ nadsinbetalning (senast i maj) för att reducera dröjsmålsräntan. Skattsedel avseende slutlig skatt

I december året efter inkomståret erhåller företaget ett besked om den slutliga skatten. Denna kan av olika skäl avvika från den beräknade skatten, p.g.a. att före­ taget gjort felaktiga periodiseringar av utgifter eller att ett representationsavdrag (t.ex. för sprit) inte godkänts etc. Har företaget betalt in mer än den slutliga skatten, man har en debiterad över­ skjutande skatt, får man tillbaka pengarna i december. Har man betalt in för lite, man har en debiterad kvarskatt, ska denna betalas in senast i februari året därpå. Fortsättningsvis utgår vi i denna bok ifrån att företag som har en berå'knad kvar­ skatt (a) har beräknat denna korrekt och (b) gör en fyllnadsinbetalning. Då upp­ står inga debiterade kvarskatter. Skattekostnad

Skatteskuld

Preliminärskatt ± Beräknad kvarskatVöverskjutande skatt = Beräknad skattekostnad för innevarande inkomstår ± Skillnaden mellan Debiterad kvarskatV debiterad överskjutande skatt för före­ gående inkomstår och av företaget självt Beräknad kvarskatVberäknad över­ skjutande skatt för föregående inkomstår

Preliminärskatt, 12:e uppbörden ± Beräknad kvarskatVöverskjutande skatt

= Årets skattekostnad

+ Debiterad kvarskatt avseende föregående inkomstår

= Skatteskuld per den 31/12

183 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

1

Företagets skattetransaktioner för beskattningsåret (inkomståret) 2

å a

FÖRETAGETS DEKLARA­ TIONER

Preliminär självdeklara­ tion för år 2 lämnas

Allmän själv­ deklaration för år 2 läm­ nas

1-

::a

,n in 1et

FÖRETAGETS SKATTE­ INBETALNINGAR

e­ re Il-

ga

:e­ ·a g er­ te, på. ar­ ip-

itt

f1IUUUJ,h1 I febr apr juni

SKATTEVERKETS ÅTGÄRDER

12:e upp­ börds­ tillfällets skatt år 2 betalas

Preliminär F-skatt för år 2 (1 :a-11 :e uppbördstill­ fällena) betalas

'

L-



aug

okt

dec

Skattsedel på preliminär F-skatt för år 2

Figuren visar deklaration, skattsedlar och betalningar men inte företagets redovisning av transaktionerna. Observera att transaktionerna endast gäller beskatt­ ningsåret 2. Följande transaktioner, som hänför sig till beskattningsåret 1 är således inte inritade i figu-

Ev. debiterad r � kvarstående skatt betalas

feb

I � - � Taxering år 3

feb apr

Skattsedel på slutlig skatt enligt taxering år 3

ren. Under år 2 betalas 12:e uppbördstillfällets pre­ liminärskatt för år 1, allmän självdeklaration för år 1 lämnas och företaget får skattsedel på slutlig skatt enligt år 2:s taxering.

184 KAPITEL 6

Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 1 Löpande redovisning av inkomstskatt under året 20x1 INKOMSTSKATT OCH EURO Om företagets redovisnings­ valuta är euro, räknas prelimi­ närskatt, fyllnadsinbetalningar för beräknad kvarskatt m.m. i deklaration till Skatteverket om till kronor enligt utbetalnings­ dagens kurs.

AB Skylt-Expo startar sin verksamhet i början av januari 20xl. I samband med företagsstarten lämnar bolaget en preliminär självdeklaration till Skatteverket för inkomståret 20xl. Självdeklarationen är baserad på en resultatbudget som visar på ett resultat före skatt på 300 000 kr. I exemplen nedan används 20 % som procent­ sats för bolagsskatten. I februari erhåller AB Skylt-Expo en F-skattsedel från Skatteverket. Denna upptar en av Skatteverket beräknad total preliminärskatt på 60 000 kr (20 % aY 300 000 kr), att betalas med 5 000 kr per månad senast den 12:e varje uppbörds­ månad.3 Löpande under inkomståret 20xl betalar företaget via plusgirot preliminärskatt för 11 av de 12 uppbördsmånaderna. Texten inom parentes avser uppbördsmånad och inkomstår. Exempelvis ska (1/xl) läsas som uppbördsmånad 1 avseende inkomståret 1. 8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat 12/2 12/3 12/4 12/5 12/6 12/7 12/8 12/9 12/10 12/11 12/12

1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920

(1/x1) (2/x1) (3/x1) (4/x1) (5/x1) (6/x1) (7/x1) (8/x1) (9/x1) (10/x1) (11/x1)

5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000

Redovisning av inkomstskatt vid bokslutet för 20x1 Under året har bolaget betalt 55 000 kr i preliminärskatt. Preliminärskatten for den sista uppbå"rdsmånaden, 5 000 kr, ska företaget betala senast den 12 januari påföljande år. Vid bokslutet debiteras konto 8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat med preliminärskatten för den tolfte uppbördsmånaden och konto 2510 Skatteskulder (som avser bolagets skatt, inte personalens källskatt) krediteras med samma belopp. I samband med bokslutet upprättar bolaget en självdeklaration för företaget, utifrån vilken man räknar fram beräknad slutlig skatt. För Skylt-Expo blev året bättre än förväntat, och resultatet före skatt blev 315 000 kr. Resultatet är i detta fall detsamma som den beskattningsbara inkoms­ ten. (Bolaget har inte haft någon skattefri intäkt eller ej avdragsgill kostnad etc.) Beräknad slutlig skatt blir då 63 000 kr (20 % av 315 000 kr). Den beräknade kvarstående skatten för inkomståret 20xl blir 3 000 kr enligt följande: Beräknad slutlig skatt Avgår: Preliminärskatt Beräknad kvarstående skatt (BKS)

63 000 kr -60 000 kr 3 000 kr

3 Redovisning av aktiebolagets skatt via skattekontot 1630 Avräkning för skatter och avgifter visas sist i kapitel 6.

185 NÅGRA ANDRA AFFARSHANDELSER

ted för på tlt1na av

is-

:att tad tde

II I

Den beräknade kvarskatten är en skuld till Skatteverket (krediteras konto 2510) och en kostnad för inkomståret 20xl (debiteras konto 8910). (Balansräkning

12/2 12/3 12/4 12/5 12/6 12/7 12/8 12/9 12/10 12/11 12/12 31/12 31/12

1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 2510 2510

(1/x1) (2/x1) (3/x1) (4/x1) (5/x1) (6/x1) (7/x1) (8/x1) (9/x1) (10/x1) (11/x1) (12/x1) (BKS/x1)

2510 Skatteskulder

8 000) 131/12 8910 (12/x1) 31/12 8910 (BKS/x1)

5 000 3 000

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 3 000

I (Resultaträkning

63 000)

Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 2 Ingående balanser och överföring av dessa

I början av januari 20x2 förs skatteskulden, en ingående balans på konto 2510 Skatteskulder, över till kontot 8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat. (Andra sätt att bokföra är naturligtvis tänkbara. Detta sätt att bokföra är analogt med bokföringen av interimsfordringar och interimsskulder.) för an 1ra 10 ed et, !ev lS-

C.) de

i:er

1/1 8910 (12/x1) 1/1 8910 (BKS/x1)

2510 Skatteskulder

5 000 IB (12/x1) I 3 000 IB (BKS/x1)

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat 1/1 2510 (12/x1) 1/1 2510 (BKS/x1)

5 000 3 000 5 000 3 000

Löpande redovisning av inkomstskatt under året 20x2

I januari betalar bolaget det tolfte uppbiirdstillfallets preliminärskatt för 20xl med 5 000 kr. Eftersom beloppen tar ut varandra (5 000 kr i debet och 5 000 kr i kre­ dit) kommer utbetalningen inte att påverka saldot på konto 8910, som vid slutet av detta år ska visa skattekostnaden för inkomståret 20x2. Bolaget har lämnat en preliminär självdeklaration för 20x2 med ett budge­ terat resultat före skatt på 600 000 kr. I början av februari erhåller företaget en skattsedel på av Skatteverket beräknad preliminär skatt for 20x2 som uppgår till 120 000 kr (20 % av 600 000 kr). Med början i februari betalar bolaget varje månad 10 000 kr i preliminärskatt via plusgirot.

186 KAPITEL 6

För att undvika kvarskatteavgift på kvarskatten för 20xl gör bolaget i maj en fyllnadsinbetalning med 3 000 kr.

z

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat 12/1 12/2 12/3 12/4 3/5 12/5 12/6 12/7 12/8 12/9 12/10 12/11 12/12

1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920

(12/x1) (1/x2) (2/x2) (3/x2) (BKS/x1) (4/x2) (5/x2) (6/x2) (7/x2) (8/x2) (9/x2) (10/x2) (11/x2)

5 000 10 000 10 000 10 000 3 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

1/1 2510 (12/x1) 1/1 2510 (BKS/x1)

50

3 000

Redovisning av inkomstskatt vid bokslutet för 20x2

Betald preliminär 120 000 kr skatt - Beräknad skattekostnad 113 000 kr = Beräknad överskjutande skatt 7 000 kr

Bolaget har under året betalt och bokfört 110 000 kr i preliminärskatt för inkomst­ året 20x2. Vid bokslutet bokför man det tolfte uppbiirdstillfället:s preliminärskatt som skuld (debet 8910 och kredit 2510). I samband med bokslutsarbetet räknar man fram den beräknade skatten för inkomståret 20x2. Eftersom det gick sämre än förväntat - resultatet före skatt var 565 000 kr - blir beräknad slutlig skatt 113 000 kr (20 % av 565 000 kr). Detta innebär att man i bolaget räknar med att få tillbaka 120 000 kr - 113 000 kr= 7 000 kr i december 20x3. Bolaget har en beräknad överskjutande skatt (BÖS) för inkomståret 20x2, en skattefordran. Denna bokförs så att konto 8910 Årets skattekostnader krediteras och konto 2510 Skatteskulder (alt. konto 1640 Skattefordringar) debiteras. 2510 Skatteskulder 31/12 8910 (BÖS/x2) (Balansräkning

7 000 3 000)

·2 3, ·2 ·2 2 2 ·2 2 2 1�

31

Den 21 december fick bolaget en skattsedel avseende den slutliga skatten for inkomståret 20xl. Denna visar att den slutliga (debiterade) skatten var lika stor som den beräknade skatten, dvs. 63 000 kr.

ÅRETS SKATTEF0RDRAN 20x2

z

2,

31/12 8910 (12/x2)

10 000

s [

187 NÅGRA ANDRA AFFÅRSHÅNDELSER

en

00 00

8910 Årets skattekostnad

Il

12/1 12/2 12/3 12/4 3/5 12/5 12/6 12/7 12/8 12/9 12/10 2/11 12/12 31/12

1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 1920 2510

(12/x1) (1/x2) (2/x2) (3/x2) (BKS/x1) (4/x2) (5/x2) (6/x2) (7/x2) (8/x2) (9/x2) (10/x2) (11/x2) (12/x2)

5 000 10 000 10 000 10 000 3 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

1/1 2510 (12/x1) 5 000 2510 (BKS/x1) 3 000 1/1 31/12 2510 (BÖS/x2)7 000

(Resultaträkning

113 000)

Sammanfattning av bolagets inkomstskatter vid bokslutet

fb"r or

Då bolaget ska redovisa företagets skatteskulder (eller fordringar) på balans­ räkningen, har man tre poster att beakta: • Preliminärskatt avseende det sista uppbördstillfället för innevarande inkomstår: 1/12 av preliminärskatten.



;t-

m ör Ltt

r).

)0 S) :ts

w )0

-



Beräknad kvarskatt alt. beräknad ö'verskjutande skatt för det innevarande inkomståret. En beräknad kvarskatt (BKS) uppstår om beräknad skatt är större än preliminärskatten. En beräknad överskjutande skatt (BÖS) uppstår om preliminärskatten är större än beräknad skatt. En debiterad kvarskatt alt. en debiterad ö'verskjutande skatt. En debiterad kvarskatt uppstår om slutlig skatt är större än inbetald preliminärskatt plus eventuella fyllnadsinbetalningar. (Som påpekats tidi­ gare utgår vi ifrån att företag korrekt räknar ut "beräknad kvarskatt" och gör fyllnadsinbetalningar, så att det inte uppkommer några debiterade kvarskatter.0 En debiterad överskjutande skatt uppkommer om inbetald preliminär­ skatt (plus eventuella fyllnadsinbetalningar) är större än slutlig skatt. Då företag normalt får tillbaka en överskjutande skatt i december är denna då bokförd före bokslutsarbetet, så att det inte uppkommer några iiverskjutande kvarskatter att beakta i bokslutsarbetet. Detta innebär att det endast är två poster att beakta i bokslutsarbe­ tet: den 12:e utbetalningen av preliminärskatten och eventuell beräknad överskjutande skatt eller beräknad kvarskatt.

188 KAPITEL 6

Uppgift 6:9 Ett aktiebolag startade sin verksamhet 2/1 år 1. Företaget fick i början av februari år 1 skattsedel för år 1, som upptog preliminär F-skatt på 24 000 kr. Skatteinbetalningar skedde vid ordinarie uppbördstillfällen. Vid bokslutet den 31/12 år 1 berälmades den slutliga skatten för detta år till 30 000 kr. Gör noteringar på kontona nedan med angivande av motkonton och avsluta därefter kontona per 31/12 år 1. 2510 Skatteskulder (år 1)

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat

Skattsedeln för år 2, som bolaget fick i slutet av januari år 2, upptog preliminär F-skatt på 27 000 kr. I början av december år 2 fick bolaget skattsedel på slutlig skatt enligt år 2:s taxering, vilken visade en slutlig skatt på 30 000 kr. Inbetalning av preliminär skatt sker vid respektive uppbördstillfälle och fyllnadsinbetalning av beräknad kvarskatt för år 1 görs i maj. Vid bokslutet per 31/12 år 2 beräknas den slutliga skatten till 32 000 kr. Gör noteringar på nedanstående konton med angivande av motkonton och avsluta dem därefter per 31/12 år 2. 2510 Skatteskulder (år 2)

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat

189 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

Arets beskattningsbara resultat Konto 8910 heter Skatt på årets beskattningsbara resultat, vilket indikerar att redovisat resultat i resultaträkningen inte behöver överensstämma med beskatt­ ningsbart resultat enligt deklarationen som lämnas till Skatteverket. I inkomst­ skattelagen (IL) står det bl.a.: Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det ute­ slutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller lik­ nande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Utgifter för förtäring ska dock bara dras av om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. (IL 16 kap. 2 §) :vloms får dock lyftas på utgifter för representationsmåltider upp till 300 kr per person. Detta innebär att om ett företag har en utgift för representation för två personer på 896 kr inklusive moms (dvs. mat och d ryck 800 kr och moms 96 kr) så är inte utgiften exklusive moms en avdragsgill kostnad och hela momsbeloppet får inte tas upp som avdragsgill ingående moms. Endast 12 % av 300 kr (dvs. 36 kr) är en avdragsgill ingående moms. Återstoden av beloppet (dvs. 860kr) är visserligen en kostnad för företaget, men skattemässigt är det ingen avdragsgill kostnad. Konsekvensen av en sådan representation på resultaträkningen blir 6071Representation, avdragsgill 6072 Representation, ej avdragsgill

Okr 860kr

860kr

(Återstoden av beloppet, dvs. 896 kr- 860kr= 36kr, är en avdragsgill ingående moms som redovisas på balansräkningen.) Företaget har således representations­ kostnader på 860 kr som påverkar det redovisade resultatet före skatt i resultat­ räkningen, även om det beskattningsmässiga resultatet är 860kr högre. Resultaträkningen är korrekt, men för att ta fram det beskattningsmässiga resultatet ska företaget i sin självdeklaration till Skatteverket göra vissa justeringar med utgångspunkt i det redovisade resultatet före skatt: Redovisat resultat före skatt (enligt resultaträkningen) + Ej avdragsgilla kostnader (t.ex. vissa representationskostnader) - Ej skattepliktiga intäkter (t.ex. utdelningar i dotterbolag) Beskattningsbart resultat (enligt deklarationen) Ett exempel: Redovisat resultat före skatt + Ej avdragsgilla kostnader - Ej skattepliktiga intäkter = Beskattningsbart resultat

440tkr + 10tkr - 50tkr = 400tkr

190 KAPITEL 6

loti a :tlnir lor � Sk ::llgo IOkfi: : r la ntc ms · ntc �d Ska - ka

Detta innebär att årets (beräknade) skattekostnad blir 20 % på 400 tkr, d, 80 tkr, inte 20 % på 440 tkr: Redovisat resultat före skatt - Årets skattekostnad (20 % på 400) = Redovisat resultat efter skatt

440 tkr - 80 tkr = 360 tkr

Vad som är ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter har således betydelse när man beräknar årets skattekostnad.

Skattekonto hos Skatteverket Varje företag har ett skattekonto hos Skatteverket, på vilket man betalar in olika typer av skatter: moms, preliminär skatt för anställda, arbetsgivaravgifter och (för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl.) inkomstskatt. I och med detta finns det två konton: 1630/2850 Avräkning for skatter och avgifter. Konto 1630/2850 ska alltid stämma överens med det kontobesked som företagen får från Skatteverket en gång varje månad. Som framgår av kontobeteckningen och figuren nedan fun­ gerar dessa nya konton som avräkningskonton.

Utan skattekonto 1920 Plusgiro 2650 2710 2730 8910

20 000 7 000 3 000 � 5 000

2640 1920 1920

2650 Redovisningskonto för moms 30 000 26 10 20 0001

2710 Personalskatt

I

7 000 70 10 __ __ _ _ _ ... _ sociala _ _ __ 2730 Lagstadgade avgifter ____ �- - _ _ _ 3 ooo 75 10 1920

I

8910 Skatt på årets beskattningsbara res

Med skattekonto 1920

1630 Avräkning för skatter och avgifter 35 000 2650 27 10 2730 8910

1920 Plusgiro

I 1e30

20 000 7 000 3 000 5 000

35 000

1920 2640 1630

5 ooo

I

2650 Redovisningskonto för moms 30 000 26 10 1 20 000

5C-

2710 Personalskatt 7 000170 10

1630

2730 Lagstadgade sociala avgifter 3 000175 10

8910 Skatt på årets beskattningsbara res 1630

5

ooo

I

3

191 NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER

:.\lotivet för att behandla kontot som ett tillgångskonto är att inbetalningen ska ·ara Skatteverket till handa senast den 12:e, varför företagen måste göra inbe­ .:alningen några dagar tidigare och företagen torde därför kunna disponera över beloppet till förfallodagen (dvs. den 12:e). Dessutom får företagen, om pengarna är Skatteverket till handa före den 12:e, en ränteintäkt Gämför med ett bank­ ållgodohavande, med den skillnaden att ränteintäkten i detta fall är skattefri). I bokföringen debiteras ränteintäkten konto 1630 och konto 8314 Skattefria intäker krediteras. En räntekostnad, p.g.a. att företaget betalat in för sent, krediteras :onto 1630 och debiteras konto 8423 Kostnadsräntor för skatter och avgifter. Om saldot på kontot 1630 är negativt på balansdagen bör dock saldot flyttas till ·onto 2850 Avräkning för skatter och avgifter. Därmed undviks att tillgångs- och •1mldkonton kvittas. Skatteredovisningen till Skatteverket sker på en blankett. Tidigare i denna bok �e kapitel 5 och 6) har vi visat olika delar av blanketten.

dvs.

,des

lika

för det ska ket rn-

,ms

ter -:

1 res

ms 5C

ter

::

res

A

rsbokslutet består av resultaträkning och balansräkning samt noter med kompletterande upplysningar till dessa. Årets resultat nederst i resultaträkningen påverkas bl.a. av bokslutsdispositioner, åtgärder som företagsledningen kan vidta för att (inom vissa ramar bestämda av lagregler) justera det "verkliga" resultatet uppåt eller nedåt. En vanlig sådan åtgärd är att göra större avskrivningar på anläggningstillgångar än vad som är företagsekonomiskt motiverat med hänsyn till tillgångarnas värdeminskning p.g.a. slitage och åldrande. (Bokslutsdispositioner behandlas i kapitel 8.) Beloppen i balansräkningen påverkas av ett antal olika värderingsregler i lagstift­ ningen och anger således inte i första hand företagets förmögenhet. Vill man få en uppfattning om denna måste beloppen i balansräkningen justeras, såsom när man vid en konkurs upprättar en förmögenhetsbalans. Notera att det är resultat­ räkningen, balansräkningen och noterna med tilläggsupplysningar tillsammans betraktade som en helhet, som ska ge en "rättvisande bild" av företagets ställning och resultat. Vid årsbokslutet har man således en uppsättning lagregler att följa, i både for­ mellt och materiellt hänseende. Vissa lagregler är civilrättsliga, dvs. de reglerar förhållandet mellan "medborgarna" (fysiska och juridiska personer). Hit hör bl.a. bokföringslagen och årsredovisningslagen. Andra lagregler som är viktiga i detta sammanhang är de skatterättsliga, exempelvis inkomstskattelagen.

l l

193 ÅRSBOKSLUT - TILLGÅNGAR

Lagreglerna hänvisar ofta till "god redovisningssed". Med god redovisningsed menas en faktiskt förekommande praxis bland ett kvalitativt representativt urval bokföringsskyldiga såsom denna praxis uttolkas av normgivande organ. Till god redovisningssed hör att följa redovisningskonventioner, vilka ofta utveck­ lats under lång tid och på delvis olika sätt i olika branscher. Det ligger i sakens natur att innebörden av begreppet "god redovisningssed" i Sverige undergår en utveckling över tiden, liksom begreppet "rättvisande bild". Lagstiftarna har varit relativt försiktiga med att i alltför hög grad detaljstyra redovisningen och i stället överlämnat till "god redovisningssed" att avgöra hur redovisningen ska ske. (Se kapitel 4 för ett vidare resonemang.)

Lagens regler för redovisning och eskattning

:d !r,

ia IIl

är 1g t­ få är t­ LS

1g

,rar .a. ta

Bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL) gäller för alla närings­ idkare oavsett juridisk företagsform och oavsett verksamhetens art och omfatt­ ning. För olika företagsformer finns därutöver särskilda lagar, såsom lagen om ärsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om ekonomiska föreningar. Även om dessa sistnämnda lagar innehåller vissa speciella värderings­ regler så finns huvuddelen av värderingsreglerna i ÅRL och normgivarnas uttolk­ ningar av dessa. Vid värderingen av tillgångar och skulder måste även skattelagstiftningen beak­ tas. Den centrala källan på detta område är inkomstskattelagen (IL). På detta område skapar även Skatteverket regler av stor betydelse för de skattskyldiga, bl.a. genom att ge ut anvisningar om hur mer allmänt hållna lagregler ska tillämpas. En alltför hög värdering av tillgångar innebär att företagets ekonomiska ställ­ ning framställs som bättre än vad den "i verkligheten" är. Det medför också att företagets resultat (ett visst år) blir högre, eftersom en hög värdering av tillgång­ arna på balansräkningen medför att kostnaderna på resultaträkningen blir lägre. Genom en alltför hög värdering av tillgångarna (och omvänt för skµlderna) skulle företagsledningen kunna ge övriga intressenter en alltför ljus bild av företaget. Jämför rutan "Sambandet mellan balansräkning och resultaträkning" på s. 195. I de företagsformer där ägarnas ansvar är begränsat är dessutom företagets möjligheter att lämna utdelning (eller motsvarande) till ägarna beroende av torleken av det "fria" egna kapitalet. (Företag som följer K4/IFRS kan dock under vissa omständigheter göra en större utdelning än vad som täcks av det fria egna kapitalet.) En hög tillgångsvärdering ger, allt annat lika, ett större eget kapital som kan delas ut till ägarna. Om företaget övervärderar tillgångarna och delar ut härigenom framtagna vinster till ägarna återstår efter hand allt mindre tillgångar i företaget. Företagets betalningsförmåga försämras och dess möjlig­ heter att betala sina skulder äventyras. Detta är naturligtvis en utveckling som bl.a. företagets fordringsägare har ett intresse av att motsätta sig.

194 KAPITEL 7

DE CIVILRÄTTSLIGA VÄRDERINGSREGLERNA är maximivärderingsregler, dvs. de fastställer de högsta belopp vartill tillgångarna får tas upp i balansräkningen.

DE SKATTERÄTTSLIGA VÄRDERINGSREGLERNA är minimivärderingsregler, dvs. de fastställer de lägsta belopp vartill tillgångarna får tas upp när det gäller att fastställa den skattemässiga inkomsten.

Den civilrättsliga lagstiftningen, dit bl.a. årsredovisningslagen hör, syfta: främst till att skydda intressenter mot att bli vilseledda när det gäller informa­ tionen om företagets ställning och resultat genom att årsredovisningen ger er: alltför optimistisk bild av företaget. Den syftar också till att förhindra alltfö.­ stora ägaruttag ur aktiebolag och ekonomiska föreningar. Den civilrättsliga la� stiftningen anger därför maximivärderingsregle1; dvs. den fastställer de hög belopp som tillgångarna får tas upp till i balansräkningen. I princip skulle Ch ide av tor er­ av fot ex.

Post från balansräkning per 1 /1 2017:

Post från not 9, avskrivningar:

Investering i anläggningstillgångar:

Post från balansräkning per 31/12 2017:

785

-359 ?

543

Uppställningen ovan visar att om företaget inte investerat något i sina materiella anläggningstillgångar, skulle det ha redovisat 426 som utgående balans för sina materiella anläggningstillgångar (785 i ingående balans -359 i avskrivning skulle ha gett 426 som utgående balans). Men eftersom företaget redovisar ett värde på sina materiella anläggningstillgångar som uppgår till 543, vilket är ett belopp som är högre än om endast avskrivningar hade påverkat de materiella anläggningstill­ gångarna, måste de ha investerat under året. I detta fall blir det beloppet 117, och eftersom det är en investering som företaget betalar för blir tecknet i kassaflödes­ analysen negativ. Hela justeringen ser då ut på följande vis: Post från balansräkning per 1/1 2017:

Post från not 9, avskrivningar:

Investering i anläggningstillgångar:

Post från balansräkning per 31/12 2017:

785

-359

-117

543

Ett annat sätt på vilket vi kan visa justeringen och hur vi får fram beloppet 117 i investering är genom att återskapa kontona som T-konton. (Givetvis är det fritt fram att göra dessa justeringar på det sätt du finner enklast och bäst för dig!) Om vi tar i beaktning de T-konton som är involverade för att fånga upp hur de mate­ riella anläggningstillgångarna påverkats under året behöver vi följande konton. Om vi utgår från att vi vet det ingående värdet på tillgångarna (IB 785), börjar vi med att (1) skriva av tillgången med 359. Någon ytterligare avskrivning eller nedskrivning har inte skett och eftersom vi vet att UB kommer uppgå till 543 så kan vi (2) skriva in UB 543 på T-kontot. Skulle vi räkna samman kreditsidan på tillgångskontot "Materiella anläggningstillgångar" kommer vi fram till att det summerar till 902. För att få kontot att balansera kan vi då (3) se att 117 saknas (902 - 785), vilket eftersom det är ett belopp som ska till på debetsidan av kon­ tot motsvaras av att 117 investerats och betalats för (dvs. bokas kredit på kontot Likvida medel). Materiella anläggningstillgångar

1B

de >ID :e­ de ur

PP

Avskrivningar

785

(1) 359

902

902

(3) 117 I UB

(2) 543

Kassa (3) 117

(1) 359

336 KAPITEL 11

Totalt investerade Game Invention 117 under 2017, så från 6 243 som utgjorde företagets kassaflöde från den löpande verksamheten betalades 117 ut till inköp av materiella anläggningstillgångar. Om vi då sedan tidigare vet att årets kassaflöde uppgår till 4 146 måste den sista delen av kassaflödesanalysen - "Kassaflöde från finansieringsverksamheten" - förklara den återstående delen av förändringen av likvida medel.

Kassaflöde från finansieringsverksamhet Den egentliga delen av kassaflöden från finansieringsverksamheten utgörs av transaktioner mellan företaget och dess aktieägare och långivare. Under 2017 skedde inga transaktioner med aktieägarna. Det kan vi utläsa i årsredovisningen men också se genom att inga förändringar i storleken av det egna kapitalet har skett förutom "Årets resultat" som uppgår till 2 342 och som förklarar ökningen av det totala egna kapitalet (9 976 - 7 634 = 2 342). (tkr) Eget kapital

2017-12-31 2016-12-31 Not 10

Bundet eget kapital Aktiekapital (100 000 aktier, kvotvärde SEK 50)

5 000

Reservfond

1 000

5 000 100

Summa bundet eget kapital

6 000

5 100 1 738

Fritt eget kapital Balanserad vinst

1 634

Årets resultat

2 342

796

Summa fritt eget kapital

3 976

2 534

9 976

7 634

Summa eget kapital

Så för 2017 har Game Invention endast transaktioner med sina långivare som gett upphov till kassaflöden. Om vi utgår från balansräkningen ser vi att företagets banklån minskat med 1 980 och det finns inga uppgifter (i noterna) om att det under året lånat upp ytterligare pengar. Då vi saknar uppgifter om nyupplåning kan vi i detta fall dra slutsatsen att minskningen i banklån -1 980 helt utgörs av en återbetalning av lånet: Långfristiga skulder Banklån

3 100

5 080

Summa långfristiga skulder

3 100

5 080

337 KASSAFLODESANALYS

Justeringen av balansposten "Banklån" ser ut som följande om vi följer samma mall som tidigare: Post från balansräkning per 1/1 2017: Amortering: Post från balansräkning per 31/12 2017:

5 080 -1 980 3 100

Så totalt använde Game Invention 1 980 för att återbetala sina lån. Då detta var den sista posten i kassaflödesanalysen kan vi nu ställa upp hela analysen. Kassaflödesanalys för Game lnvention 2017 Löpande verksamhet

Rörelseresultat Justering för avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

5 626

Förändringar av varulager Förändring av kundfordringar Förändring av leverantörsskulder Förändring av övriga rörelsefordringar Förändring av övriga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

83 -1 077 1 564 -952 999 6 243

4007 2 273 368 -292 -730

lnvesteringsverksamheten

Förändringar av immateriella anläggningstillgångar Förändringar av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

0 - 1 17 -117

Finansieringsverksamheten

Förändring av eget kapital Förändring av finansiella skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

0 -1 980 -1980 4146

7 713 11 859

338 KAPITEL 11

Vi visste redan från början att kassaflödet skulle bli 4 146, men vad vi då inte visste var hur detta kassaflöde genererats. Genom att ställa upp kassaflödesana­ lysen på detta sätt kan vi bättre åskådliggöra var pengarna i företaget skapas (den löpande verksamheten) och till vad pengarna har gått under året (till investeringar i tillgångar och att återbetala lån). Det kan vara värt att notera att uppställnings­ formen ovan kan varieras om det finns andra poster som man behöver ta hänsyn till när man upprättar en kassaflödesanalys. Detta kommer vi bland annat se i övningsboken där vi upprättar kassaflödesanalyser på företag vars resultaträkning och balansräkning gör att vissa poster tillkommer. Det principiella resonemanget som vi fört i detta kapitel gäller: dvs. vid en kassaflödesanlays justerar vi poster som inte är rena in- eller utbetalningar för att få fram den bakomliggande effek­ ten på likvida medel.

Analys av Game lnventions kassaflöde Men om vi nu justerat siffror för att få fram kassaflöden och läst fotnoter för att få fram avskrivningsbelopp, bör vi ställa oss frågan: Vad använder vi denna uppställ­ ning till? En översiktlig analys av Game lnventions kassaflöde ger vid handen att dess verksamhet är stabil och att Game lnvention är effektiva att få sina kunder att betala, eftersom kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt. I detta fall gör vi analysen över ett år, vilket givetvis är för kort för att kunna dra några mer långtgående slutsatser, men vi kan i alla fall ta kassaflödesanalysen som en utgångspunkt för hur den framtida likviditetssituationen kan utvecklas för före­ taget. Även om det överlag ser positivt ut för företaget skulle vi kunna se förändringen i kundfordringar som en varning. Företagets varor verkar förvisso vara efterfrå­ gade då dess intäkter ökar mellan 2016 och 2017, men kunderna betalar inte för allt vad de köpt under året, vilket de ökade kundfordringarna visar, och att de ökar i högre takt än intäkterna. Så även om intäkterna utvecklas väl för företaget - de ökar jämfört med 2016 -kan vi nu se nyttan av en kassaflödesanalys som pekar ut ett möjligt problem för företaget: det verkar som om kundernas vilja att omgå­ ende betala för varor minskar. Återigen: det behöver inte vara ett problem om kunderna betalar fast senare, men för att även kunna avgöra om företagets ökade intäkter -kanske som följd av större marknadsföringsaktiviteter -är företagseko­ nomiskt relevant, måste vi också avgöra om kunderna faktiskt betalar för de varor de köpt. Om försäljningen ökar verkar det också som om företaget inte behöver lager­ hålla sina varor speciellt länge då varulagret på årsbasis minskar. Just lagret är annars en post som, framför allt för tillverkande företag och företag inom detalj­ handeln, verkligen kan spela en avgörande roll för ett företags kassaflöde. Osålda varor blir ju ett konkret problem eftersom de i stället för att säljas och bli intäkter, dvs. bidra positivt till företagets kassaflöde, samlar damm på lagret och kanske då också ytterligare försämrar möjligheterna till att senare säljas.

339 KASSAFLÖDESANALYS

En sista och viktig del som kassaflödesanalysen hjälper till att åskådliggöra för t.ex. investerare men även för företaget självt är hur väl verksamheten lyckas att generera likvida medel som kan användas till investeringar. För Game Inventions del bidrar dess huvudsakliga verksamhet med ett överskott av likvida medel om 6 243. Det kommer från företagets förmåga att sälja och att ta betalt för sina varor och att effektivt hålla nere olika typer av utgifter i verksamheten. Överskottet kan det sedan nyttja till att investera i nya varor. För 2017 uppgick investeringarna i nya tillgångar till 117. Om vi tar överskottet av likvida medel från verksamheten, 6 243, och sätter det i relation (i absoluta tal) till värdet av investeringarna under året, får vi fram kvoten 53 (avrundat): 6 243 / 117 = 53 ggr Vad 53 betyder är att Game Invention på årsbasis genererar ett överskott av lik­ vida medel som är 53 ggr högre än vad det investerar under året. Detta mått kallas för självfinansieringsgrad och är ett sätt att besvara frågan om företagets verksamhet är så pass stabil att dess förmåga att generera likvida medel täcker investeringsbehovet. 53 ggr pekar på att Game Inventions förmåga är mycket god. Givetvis är det svårt att exakt säga hur högt detta mått bör vara, men vi kan i alla fall bestämma en nedre kritisk gräns för självfinansieringsgraden, nämligen värden under 1 ! Om kvoten är under 1 betyder det att företaget inte klarar av att betala sina investeringar med likvida medel som genererats från den egna verk­ samheten. I en sådan situation - allra helst om den består över flera år - kommer företaget antingen att behöva ta av pengar som det har sedan tidigare, behöva låna pengar eller vända sig till aktieägarna för att få nya pengar.

Uppgifter 11 :1 Hur förklarar du termen "årets kassaflöde"? 11 :2 Hur kan du snabbt avgöra hur mycket årets kassaflöde för Game Invention uppgick till? 11 :3 Om ett företags kundfordringar ökar med 100 tkr under ett år, hur påver­ kar ökningen årets kassaflöde i kassaflödesanalysen? 11 :4 Om ett företags lager ökar med 100 tkr under ett år, hur påverkar ökning­ en årets kassaflöde i kassaflödesanalysen? 11 :5 Om ett företags leverantörsskulder ökar med 100 tkr under ett år, hur på­ verkar ökningen årets kassaflöde i kassaflödesanalysen?

340 KAPITEL 11

11 :6 Här visas resultaträkning och balansräkning i sammandrag ur årsredovis­ ningen för ett industriföretag. Alla belopp i Mkr.

RESULTATRÅKNING FÖR ÅR 20x3 Rö'relsens intäkter och kostnader

400

Nettoomsättning

-250

Kostnad sålda varor

150

BRUTTORESULTAT

-122

Övriga rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Ränteintäkter Räntekostnader

8

-10

28

-2

26

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Skatt ÅRETS RESULTAT

-6 - 3

-9 -7

10

341 KASSAFLÖDESANALYS

20x3

20x2

Byggnader

75

72

Mark

25

30

Maskiner o inventarier

90

85

Långfristiga fordringar

30

20

Varulager

85

75

Kundfordringar

50

55

35 --

25 --

390

362

Aktiekapital

100

100

Reservfond

20

20

Balanserad vinst

56

45

Årets vinst

10

11

Periodiseringsfonder

33

30

Ackumulerade överavskrivningar

35

29

30

27

Skatteskuld

23

31

Leverantörsskulder

11

13

72 --

56 --

390

362

BALANSRÄKNING den 31 december TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa, bank EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital

Obeskattade reserver

Långfristiga skulder

Banklån Kortfristiga skulder

Övriga skulder

342 KAPITEL 11

I posterna "Kostnad sålda varor" och "Övriga rörelsekostnader" ingår av­ skrivningar enligt plan med 22 Mkr. Genomför en kassaflödesanalys för företaget för år 3 ! Fyll i raderna nedan! Löpande verksamhet Rörelseresultat Justering för avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

Förändringar av varulager Förändring av kundfordringar Förändring av leverantörsskulder Förändring av övriga rörelsefordringar Förändring av övriga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten lnvesteringsverksamheten

Förändringar av immateriella anläggningstillgångar Förändringar av materiella anläggningstillgångar Förändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Förändring av eget kapital Förändring av finansiella skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

343 FACIT

Facit Facit till kapitel 2 2:1 När du betalar för maten uppstår kostnaden. 2:2 a Utgiften är 1 200 kr och uppstår den 27 april. b Utbetalningarna är 600 kr per gång, den 1 maj och den 1 november.

c Kostnaden per kalenderår är 1 200 kr, per månad 100 kr, per dag 3,33 kr. d Kostnaden för 20xl är 800 kr. Differensen 400 kr är en fordran som prenumeranten har på tidningsföretaget. e Inkomsten är 1 200 kr och uppstår den 25 april. f Inbetalningarna är 600 kr per gång, (ungefär) den 1 maj och den 1 november. g Intäkten per år är 1 200 kr, per månad 100 kr, per dag 3,33 kr. h Intäkten för 20xl är 800 kr. Differensen 400 kr är en skuld som tidnings­ företaget har till prenumeranten.

2:3 Bengtssons Bilskola IN- OCH UTBETALNINGAR FÖR PERIODEN

Inbetalningar Ägarens kontantinsats Upptagande av banklån Elevavgifter

2ox1-01-01-2ox1-12-31(TKR) 200 400 1 030

1 630

Utbetalningar

Bilinköp Drift av bilar Löneutbetalningar Hyra Ränta på banklån Amortering på banklån

480

150

400 60 40 80

REsuLTATRÄKNING FÖR PERIODEN

- I 210

420

Likvida medel vid årets slut

2ox1-01-01-2ox1-12-31(TKR)

Intäkter

Elevavgifter Kostnader Avskrivning, bilar (480 / 4 år) Driftskostnader Lönekostnader Hyreskostnader Räntekostnader Resultat

I 030

I 030

120 150

400 60

40

-770 260

344 FACIT

BALANSRÄKNING PER 20XI-I2-3I (TKR)

Eget kapital och skulder

Tillgångar Bilar (480 - 120) Kassa

360 420 780

Eget kapital (200 + 260) Banklån (400 -80)

460 320 780

2:4 a Ganymedes Matsalar lN- OCH UTBETALNINGAR FÖR PERIODEN 20XI-OI-OI-20XI-I2-3I (TKR)

Inbetalningar Ägarna satsar kontant Upptagande av banklån Serveringsinkomster

100 750 2 000

2 850

800 650 200 90 250 230

-2 220

Utbetalningar Livsmedelsinköp Lön till personal Lokalhyra Ränta Amortering på banklån Ägaruttag

630

Likvida medel vid årets slut

RESULTATRÄKNING FÖR PERIODEN 20XI-OI-OI-20XI-l2-3I (TKR)

Intäkter Intäkter från serveringen

2 000

2 000

750 650 200 90

-1 690

Kostnader Kostnader för sålda varor (800 -50) Lönekostnader för personal Hyreskostnader Räntekostnader

310

Resultat BALANSRÄKNING PER 2ox1-12-31 (TKR)

Tillgångar Lager Kassa

Eget kapital och skulder 50 630 680

Eget kapital (100 + 310 - 230) Banklån (750 - 250)

b Eget kapital vid periodens slut -Eget kapital vid periodens början = Förändring + Ägaruttag = Årets resultat

180 -100 = 80 + 230 = 310

180 500 680

345 FACIT

2:5 Snabbshoppen K Quick a 312 000- 264 000 = +48 000 b 312 000 - 264 000 + 240 000 = +288 000 C 312 000 - 264 000 + (216 000 + 24 000) - 100 000 = +188 000 2:6 Svar 11 160 10 500 (tillgångar den 1/1)+ 200 (skulder)+ 600 (resultat)-140 (ägaruttag)= 11 160 (tillgångar den 31/12). Kommentar: Vi vet inte fördelningen mellan skulder och eget kapital per den 1/1 men vi vet att de totalt sett uppgår till 10 500 eftersom eget kapi­ tal plus skulder är lika stora som tillgångarna. Under året har företaget intäkter om 12 400 och totala kostnader om 11 800, vilket ger ett resultat som uppgår till 600. Om ägaren inte tagit ut en utdelning hade företagets tillgångar ökat med resultatet 600 (som ökar det egna kapitalet) samt 200 som kommer ifrån en ökning av skulderna. Men i och med att ägaren väl­ jer att ta ut 140 i utdelning kommer ökningen av det egna kapitalet endast att vara 460 (som på högersidan av balansräkningen motsvarar en ökning i eget kapital). Den totala ökningen av tillgångarna blir 460 + 200, dvs. tillgångarna ökar med 660 till 11 160. 2:7 EKl = EKO + Resultat! +Ägarinsättning 1-Ägaruttag 10 000 = 0+ Resultat! + 0- 10 000 Resultat 1 = 20 000 Svar: 20 000 2:8 a 70 000 b -15 000 C -65 000 Kommentar: Maskin 20xl = 150 000 = Maskin l:s värde med tre avskrivningar kvar -+ 150 000 / 3 = 50 000/år Maskin 20x2 = 160 000 = Maskin l:s värde med två avskrivningar kvar samt maskin 2 :s värde med 4 avskrivningar kvar 160 000 - 5Q QQQ X 2 = 60 QQQ 60 000 I 4 = 15 000 50 000+ 15 000 = 65 000 = årets totala avskrivningar

346 FACIT

2:9

Fyll i de ord som saknas:

_ 1 Den vänstra sidan av ett konto kallas _____de_b_ e_t ___ den högra kallas __ __ __k _re_ d_it ____ 2 Att notera en post på debetsidan av ett konto kallas att

____ d_e_b_it_e _ra____ kontot. Att föra en post på kreditsidan av ett konto kallas att ___k_ r_ e _d _it_er._ a __ kontot. 3 Skillnaden mellan allt vad som bokförts i debet och kredit på ett konto kallas

saldo

_ d_eb e_ t_ __ 4 Inbetalning redovisas alltid på kassakontots _____ _· ___ sida. sida och utbetalning på kassakontots ______k_ r_ed_zt 5 Dubbel bokföring innebär följande: För att kontosystemet ska vara i jämvikt måste varje affårshändelse alltid föras på två konton, av vilka det ena ska

debite ras

, det andra ska

___ ___k_ re_ _d i_ t_er._as _ __. Det är bl.a. denna dubbla notering som givit upphov till namnet dubbel bokföring. 6 Skulder redovisas alltid på ______ k r_ e_ d_it ____ sidan av ett

_ _ t· _ __ skuldkonto. Ökning av skuld bokförs alltså på ____k_ r_e dz sidan, minskning på _____d_ e_b e_ t____ sidan av ett skuldkonto. 7 Det egna kapitalet (kan kallas företagets skuld till ägaren) redovisas alltid på _____k _r e_ dt _ i _ ____ sidan av kapitalkontot. Ökning, t.ex. vinst, noteras alltså på _____k r_ e _ di_t_

___ sidan; minsk-

ning, t.ex. privatuttag, på __ d_ eb_ e_t __ ____ sidan av kapitalkontot. 8 Inkomster redovisas på ____k r_ _ed_zt·_ _ __ sidan av ett inkomst-

d_eb_ e_t ___ sidan av ett konto. Utgifter redovisas på ____ utgiftskonto. 2: 10 a b c d

Ägaren har satsat pengar (kontant) i företaget Amortering av banklån Ägaren har tagit ut pengar (kontant) ur företaget Upptagande av banklån

347 FACIT

2:11 Maskin

100

Eget kapital

I

Kassa

500

100

250

100

Utgifter

100

500

Inkomster

250

l

Svar: 550

2:12 a 2 Kassa 1 Eget kapital

3 T-inkomster

4 Kassa

5 Kassa

6 Kassa 7 Kassa

b

Bil

45]

70 2 Bil 1 70 4 Driftsutgifter

45

7 Ränteutgifter

3

70

16 7

5 Driftsutgifter

5

6 Driftsutgifter

Driftsutgifter

Transportinkomster

16

]

7

5

Ränteutgifter

3]

Konto

140-76=64

1 Kassa

Kassa

Bil Kassa Eget kapital Transportinkomster Driftsutgifter Ränteutgifter

C

Eget kapital

Debet

45 140 28 3 216

Kredit

76 70 70 216

3 Kassa

70

348 FACIT

2:13 a Hjalmarssons Taxi Eget kapital och skulder

Tillgångar

Eget kapital

Bilar

,so

4 Kassa

200

I Ackumulerade avskrivningar, bilar

Banklån 8b Kassa

80

2 Kassa

400

Kassa 1 Eget kapital

200

4 Bilar

2 Banklån

400

5 Driftsutgifter

180

6 Löner

420

3 Taxitransporter

5 Kassa

1 045

480

7 Lokalhyra

60

8a Ränteutgifter

40

8b Banklån

80

Utgifter

Inkomster

Driftsutgifter

Taxitransporter

180

I

Löner 6 Kassa Lokalhyra 7 Kassa Ränteutgifter 8a Kassa Avskrivning, bilar

I

3 Kassa

1 045

FACIT

b Tillgångar

Eget kapital och skulder

Bilar

Eget kapital

BR

480

4 Kassa

480

425 I 1 Kassa RR

BR

425

200 225 425

Ackumulerade avskrivningar, bilar 120

BR

I

9 Avskrivning, bilar

120 Banklån

Kassa 200

1 Eget kapital

2 Banklåh

400

480

6 Löner

420

5 Driftsutgifter

1 045

3 Taxitransporter

4 Bilar

7 Lokalhyra

180

BR

1 645

320

2 Kassa

400

�I

RR

400

80

1 645

Taxitransporter

RR

-

385 --

Driftsutgifter

I

400

40

Inkomster

Löner

6 Kassa

80

Utgifter 180

5 Kassa

BR

60

8a Ränteutgifter 8b Banklån

8b Kassa

180

RR

1 045 I 3 Kassa

1 045

420

Lokalhyra 60

7 Kassa

I

RR

60

Ränteutgifter 8a Kassa

40

I

RR

40

Avskrivning, bilar 9 Ack. avskrivn., bilar

120 j RR

120 Bokslutskonton Resultaträkning

Balansräkning Bilar

Kassa

480

385 865

I

Ack. avskrivn., bilar Eget kapital

Banklån

120

Driftskostnad

320

Lokalhyra

425 865

Löner

Räntekostnad

Avskrivning, bilar Eget kapital

180 I Taxitransporter

420

1 045

60 40

120

225 -1 045

1 045

350 FACIT

2:14 a Ganymedes Matsalar Tillgångar

Eget kapital och skulder

Lager av livsmedel 8 Kassa

Kassa 1 Eget kapital 2 Banklån

3 Servering

100 750

2 000

4 Livsmedelsinköp 5 Löner

6 Lokalhyra

7 Ränteutgifter 8 Eget kapital 9 Banklån

4 Kassa

255 j 1 Kassa

100

Banklån 800

650

9 Kassa

250

2 Kassa

750

200

255

250

7

Inkomster

Livsmedelsinköp

Serveringsinkomster

I

j 3 Kassa

2 000

I

650

Le

K,

Löner 5 Kassa

5

6

90

Utgifter 800

4

Eget kapital

Lokalhyra 6 Kassa

200

I

F

Ränteutgifter 7 Kassa

90

I

3

b

Tillgångar

Eget kapital och skulder

Lager av livsmedel 10 Livsmedelsinköp

50

BR

Eget kapital 50

8 Kassa BR

Kassa 1 Eget kapital 2 Banklån

3 Servering

100 750

2 000

4 Livsmedelsinköp 5 Löner

6 Lokalhyra

7 Ränteutgifter

2 850

155 410

1 Kassa

RR

100

310

410

Banklån 800

650

200

90

8 Eget kapital

255

BR

605

9 Banklån

255

250

2 850

9 Kassa BR

250 500

750

2 Kassa

750 750

3:

351 FACIT

Utgifter

Inkomster

Livsmedelsinköp

Serveringsinkomster

800 I 10 Lager

4 Kassa

50

RR

800

750

800

Löner

650

5 Kassa

l

RR

200

I

�I

2 000

200

RR

Ränteutgifter

7 Kassa

2 000 j 3 Kassa

650

Lokalhyra

6 Kassa

RR

90

RR

Bokslutskonton Balansräkning 50

Lager

Kassa

605 655

I

Eget kapital

Banklån

155

500

655

Livsmedelskostnad Löner

Lokalhyra

Räntekostnad

Kostnad Lokalhyra Lön Avskrivning på inventarier Tyg 75 000 -15 000 Färger 4 000 -1 500 Summa kostnader

3:2

Eget kapital

120 450

a REsuLTAT ÅR 5 (TKR)

Kostnader Löner 70-3 Kostnad för sålda varor (50 + 500 -40) Avskrivning inventarier 20 % X (30 + 20) Resultat

650 -67 -510 -10

650 200

310 -2 000

12 000 45 000 950 60 000 2 500

Intäkter Försäljningsintäkter

750 I Serveringsintäkter 90

Facit till kapitel 3 3:1

Resultaträkning

-587 63

2 000

2 000

352 FACIT

b ÅR 5 Kostnad för sålda varor

Inventarier 1B

Leverantörsskulder

30 20

BR

50

50

50

500

Leverantörsskulder

Varulager

10

34 34

1B

Löner

Avskrivning, inventarier

24

10

70

Kassa

70

34

50 50

BR

Kostnad sålda varor

Interimsfordringar

RR

3

67

70

Avskrivning, inventarier

Varulager 1B

510 510

510

Ackumulerade avskrivningar, inventarier BR

RR

40 10

Ack. avskrivn., inventarier 10 i RR

10

50

Interimsfordringar Löner

3

Resultaträkning (RR)

Balansräkning (BR) Inventarier

Varulager

Interimsfordringar

50

40

Ack. avskrivn., inventarier 34

510

K. S. V. Löner

Avskrivning, inventarier

3

Eget kapital

67

Försäljning

650

10

63

650

650

3:3 Ackumulerade avskrivningar, inventarier

Inventarier 1B

150 000

5 Leverantörsskulder 10 000

BR

160 000

160 000 160 000

Kundfordringar 1B

4 Arvoden

60 000

30 000 90 000

1 Kassa BR

60 000

30 000 90 000

BR

100 000 100 000

1B

60 000

c2 Avskrivn., inventarier 40 000 100 000

353 FACIT

Interimsfordringar c1 Löner

R B

)

Eget kapital 30 000 =

1

12 Kassa BR

Kassa

18

2 Leverantörsskulder 20 000

3 Arvoden

500 000

7 Kontorsmateriel

9 Bank

60 000

6 Löner

8a Banklån

80 000

8b Ränteutgifter

�I

210 000

60 000

8a Kassa BR

30 000 5 000

10 Bank

100 000

BR

15 000 ---

12 Eget kapital

18

11 Ränteinkomster

BR

100 000

10 000 ---

210 000

��

250 000

2 Kassa BR

690 000

40 000 I RR

0

0 0

=

30 000

18

50 000 ---

80 000

---

80 000 ===

80 000 =

20 000

18

10 000 ---

5 Inventarier

30 000

20 000

10 000 --30 000

80 000

-210 000 --40 000

=

RR

RR

Arvoden 530 000

I

530 ooo

I

3 Kassa

4 Kundfordringar

500 000

30 000 --530 000 =

Ränteinkomster

210 000 I c1 Interimsfordringar 30 000

�I

455 000

130 000

Löner 6 Kassa

255 000 ---

Interimsskulder

Avskrivning, inventarier c2 Ack. avskr., inv.

455 000 ===

200 000

=

9 Kassa

100 000

RR

Leverantörsskulder

Bank 10 Kassa

18

205 000 ---

Banklån

� 50 000

1 Kundfordringar

250 000

180 000 ---

RR

10 000 ===

11 Bank

10 000 =

210 000 ====

Kontorsmateriel 7 Kassa

60 000

I

RR

60 000

Ränteutgifter

8b Kassa

�!AR

5 000 Resultaträkning

Balansräkning Inventarier

Kundfordringar

Interimsfordringar Kassa Bank

160 000 30 000

30 000

15 000

130 000 --365 000

Ack. avskr., inv. Eget kapital Banklån

Leverantörsskulder

100 000

205 000

50 000

10 000 ---

365 000 ===-

Löner

Kontorsmateriel

180 000

Arvoden

Ränteintäkter

60 000

Avskrivn., inventarier 40 000 Räntekostnader Eget kapital

5 000

255 000

540 ooo

I

530 000

10 000

-

540 000

354 FACIT

Bokslutstablå Saldobalans Kontonamn

Inventarier Kundfordringar Interimsfordringar Kassa Bank

Debet

Kredit

Tillägg till saldobalans Debet

Kredit BALANSRÄKNING Tillgångar 160 000 30 000 30 000 15 000 130 000

160 000 30 000 30 000 15 000 130 000

S:a tillgångar

Ack. avskrivn., inventarier Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Interimsskulder

40 000 255 000

60 000 50 000 50 000 10 000

365000

Eget kapital och skulder 100 000 205 000 50 000 10 000 S:a eget kapital och skulder

Arvode Ränteinkomster

RESULTA TRÄKNING Intäkter 530 000 10 000

530 000 10 000

S:a intäkter

Avskrivning, inventarier Löner Kontorsmateriel Ränteutgifter Arets resultat

40 000 30 000

210 000 60 000 5 000

---

660 000

---

660 000

255 000 --325 000

---

325 000

540 000

Kostnader 40 000 180 000 60 000 5 000 S:a kostnader 285 000 Årets resultat = 255 000

365 000

355 FACIT

Facit till kapitel 4 4:1

I I

Konto

1220 I Inventarier

I

1229 I Ack. avskrivn. på inventarier 1460

Lager

1920

Plusgiro

1910

1940

Tillägg

Saldobalans

Debet I Kredit I Debet I Kredit 100

20

40

7

100

-60 Omsättningstillgångar

50

180

Kassa

I

BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar

230

7

9

9

40

40

Bank

S:a tillgångar

2010

2019

I I I 2350

j 2440

Årets resultat Banklån Leverantörsskulder

I I

36

Eget kapital

I I

I I

150 14

I I

40

126

l l

I I

I I

Eget kapital

36

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

286 326

126

162

150

150

14

S:a eget kapital och skulder

14

326

RESULTATRÄKNING

I I 3010

4010

5010 5900

6110

7832

2 170

Försäljning

Kostnad sålda varor

Lokalhyra Reklam

Kontorsmaterial

Avskrivningar på inv.

Rörelsens intäkter

1 950

50

60

- Rörelsens kostnader

2 170

1 900 60

38

38

14

14

20

20 -2 032

= 138

Rörelseresultat 8300

Ränteintäkter

8999

Årets resultat

8400

Räntekostnader

18 2 416

2 170

6

2 416

+6

126 196

-18 Arets resultat 196

-12

= 126

356 FACIT

4:2 Konto

Debet 1220

Inventarier

1229

Ack. avskrivn. på inventarier

Kredit

BALANSRÄKNING

Tillägg

Saldobalans

Debet

Kredit

Anläggningstillgångar 170

170

-107

27

80

63

Omsättningstillgångar 1460

Lager

1510

Kundfordringar

1700

Interimsfordringar

1910

Kassa

1950

Bank

110

125

15

90

90 2

2

5

110

3

3 105

393

S:a tillgångar

I I I

2010 2019 2350

I I I

330

Eget kapital Eget kapital

130

130

Årets resultat

32

32

162

150

150

Långfristiga skulder Banklån

150 Kortfristiga skulder

2440

Leverantörsskulder

2900

Interimsskulder

71

71

10

6+4 S:a eget kapital och skulder

81 393

RESULTATRÄKNING

I I 3010

Rörelsens intäkter Försäljning

980

980

980

- Rörelsens kostnader 855

15

840

Lokalhyra

26

2

24

Reklam

21

4010

Kostnad sålda varor

5010 5900

25

4

6110

Kontorsmateriel

8

8

6200

Telefon och porto

9

9

7832 Avskrivningar på inv.

27

27

= 47

Rörelseresultat 8300

Ränteintäkter

8400

Räntekostnader

8999

Årets resultat

+5

5

-20

6

14

Arets resultat

32 1 411

Upplupen räntekostnad: 150 x 0,12 x 4 / 12 = 6

1 411

91

91

-933

-15 = 32

357 FACIT

Facit till kapitel 5 5:1

Text

Belopp

Debet

Kredit

a Faktura

15 000 500 50

1510 1510 1510

3010 1910 1910

b Faktura

5 000

1510

3010

Faktura Frakt

10 000 400

1510 5710

3010 1910

d Faktura

40 000 4 000 250

4010 4010 4010

2440 1910 1910

10 000 750

4010 2440

2440 1910

20 000 1 625

4010 2440

2440 1910

Frakt Försäkring

C

Frakt Försäkring e Faktura

Frakt och försäkr. f Faktura Frakt 5:2 Nr

1 2 3 4 5 6 7

Belopp

Debet

Kredit

30 000 60 000 70 000 40 000 20 000 10 000 50 000

1910 1920 1930 2440 1910 5010 7010

1920 1510 1510 1930 3010 1930 1920

5:3 a 10 625 respektive 4 250 b 13 625 respektive 6 375 C 31/1 2650

I

2610 Utgående moms, 25 % 4 ooo

1011 1510 30/1 1510

2 725

1 275

2640 Ingående moms 5/1 2440

27/1 2440

2 125 850

I

31/1 2650

2650 Redovisningskonto för moms 2 975

31/1 2640

26/2 1920

2 975 I 31/1 2610

1 025

4 000

358 FACIT

3010 Försäljning

5:4 3 1510

20

1 1910

100

4 1510

10

2 1510

300

RR

370 400

5:5

1 2 3 4 5 6

400

100tkr 10+100=110tkr 7 + 100-11 = 96tkr 100 - 6 = 94tkr Den kom att redovisas 2tkr för lågt. Ingen. Då görs ny inventering. (Däremot skulle kostnaden för sålda varor påverkas, om ingående varu­ lager redovisas för lågt.)

5:6 a 1460 Lager av handelsvaror 18

3010 Försäljning I

60

a

151

o

280

4010 Kostnader sålda varor

b

5:7

1 1910

20

3 2440

5

2 2440

120

4 2440

3

5 1910

10

1 142tkr 2 60+142-50=152tkr 3 280-152 = 128tkr

Belopp

Debet

Kredit

a

800 200 360

1910 1910 4010

3010 2610 1460

b

4 000

4010

1460

c Uppnådd bruttovinstmarginal lägre än 55 % p.g.a. svinn, lämnade ra­ batter etc.

359 FACIT

5:8 Huvudboken 2440 Leverantörsskulder 10/8 4010 10/8 2640 4/11 1930

800 200 9 000

4/8 4010 4/8 2640 27/11 4010 27/11 2640

Ver

Debet

8 000 2 000 4 800 1 200

Reskontran

Leverantör L

5:9

Datum

Specifikation

x10804 x10810 x11104 x11127

Fakt per 20xl-11-04 Kreditnota Betalning gm bankgiro Fakt per 20x2-02-27

Datum

12/3 13/3 22/3 3/4 10/4 11/4 2/5 9/5

Belopp 45 000 11 250 2 100 9 000 38 000 2 000 147 000 36 750 29 400 7 350 113 600 4 000

1 000 9 000

Kredit

Saldo

10 000

- 10 000 -9 000 0 -6 000

6 000

Debet

4010 2640 4010 2440 2440 7960 4056/4010 2645 2440 2615 2440 2440

Kredit

2440 1910 1910 4010 1930 2440 2440 2615 4010 2645 1930 3960

360 FACIT

Facit till kapitel 6 6:2 Lösningsförslag i sammandrag: 7010 Löner

2710 Personalskatt 12/1 1930

6 000

12/2-12/12 1930

66 000

(BR

6 000)

1B 25/1-25/12 7010

6 000

25/1-25/12 1930

168 000

72 000

25/1-25/12 2710

72 000

(RR

240 000)

Lösningsförslag i dess helhet: 1510 Kundfordringar

7010 Löner

12/1 1930

6 000

1B

6 000

25/1 1930

12/2 1930

6 000

25/1 7010

6 000

25/1 2710

6 000

12/3 1930

6 000

25/2 7010

6 000

25/2 1930

14 000

12/4 1930

6 000

25/3 7010

6 000

25/2 2710

6 000

12/5 1930

6 000

25/4 7010

6 000

25/3 1930

14 000

12/6 1930

6 000

25/5 7010

6 000

25/3 2710

6 000

12/7 1930

6 000

25/6 7010

6 000

25/4 1930

14 000

14 000

12/8 1930

6 000

25/7 7010

6 000

25/4 2710

6 000

12/9 1930

6 000

25/8 7010

6 000

25/5 1930

14 000

12/10 1930

6 000

25/9 7010

6 000

25/5 2710

6 000

12/11 1930

6 000

25/10 7010

6 000

25/6 1930

14 000

12/12 1930

6 000

25/11 7010

6 000

25/6 2710

6 000

(BR

6 000)

25/12 7010

6 000

25/7 1930

14 000

25/7 2710

6 000

25/8 1930

14 000

25/8 2710

6 000

25/9 1930

14 000

25/9 2710 25/10 1930

6 000 14 000

25/10 2710

6 000

25/11 1930

14 000

25/11 2710

6 000

25/12 1930

14 000

25/12 2710

6 000

(RR

240 000)

361 FACIT

6:3 12/1 1930 12/2 1930

2710 Personalskatt 60 000

60 000

1/1 1B

31/1 7010

28/2 7010

60 000

60 000 60 000

2730 Lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt

12/1 1930

12/2 1930

70 000 70 000

6:4 Datum

1/1 1B

31/1 7510 28/2 7510

70 000 70 000

70 000

7010 Löner

31/1 1930

140 000

28/2 2710

60 000

31/1 2710

60 000

28/2 1930

31/1 2730

140 000

7510 Lagstadgade sociala avgifter 70 000

28/2 2730

70 000

Belopp

Debet

Kredit

30/6

14 000 6 000

7010 7010

1910 2710

30/6

6 200

7510

2730

12/7

6 000 6 200

2710 2730

1920 1920

6:5 1110 1119 1130 2350 3911 5120 5130 5140 5160 5170 5190 7821 8410

Byggnad Ack. avskrivn. på byggnader Mark Banklån Hyresintäkter El V ärme Vatten Renhållning och städning Reparation och underhåll Försäkringspremier Avskrivning, byggnad Räntekostnader

7 610 000 3 090 000

35 500 12 000 17 100 19 800 60 000 18 300 228 300 948 000

228 300 7 600 000 18 800

6:6 1B

1110 Byggnader

9 000 000

31/12 3972 1

9 000 000

2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut

1/3 1930

6 000 000

1

1B

6 000 000



362 FACIT

1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader

31/12 3972

2 600 000

18

2 600 000

1

1130 Mark

18

1 500 000

1/3 3972

I

31/12 3972

1930 Företagskonto

12 000 000

1/3 2350 1/3 8410

1 500 000

6 000 000 120 000

3972 Vinst vid avyttring av byggnader och mark

31/12 1110

31/12 1130 (RR

9 000 000

1 500 000

4 100 000)

1/3 1930

31/12 1119

12 000 000 2 600 000

8410 Räntekostnader för långfristiga skulder

1/3 1930

120 000

(RR

120 000)

Jämför kontot 3972 med följande beräkning: Försäljningspris Byggnad - Ack. avskrivningar Mark Realisationsvinst

Byggnad= 7 000 + 210 + 400 = 7 610 Mark= 3 000 + 90 = 3 090 Avskrivning = 7 610 x 0,03 = 228,3

12 000 000 9 000 000 - 2 600 000 1 500 000

- 7 900 000 4 100 000

=

6:7 22/2 1930

1810 Andelar i börsföretag 45 000

31/12 8350 (BR

22 500

22 500)

(RR

8340 Utdelningar på kortfristiga placeringar 2 000)

8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar

31/12 1810

22 500

15/9 1930 (RR

6:8

1 2 3 4 5

20 000

2 500)

Debet kontonummer

Kredit kontonummer

1510 1511 1930 1930 och 8490 2810

3010 och 2610 1510 2810 2810 1511

1

15/5 1930

2 000

363 FACIT

6:9 År 1: 2510 Skatteskulder (år 1) (Balansräkning

8 000)

I

31/12 8910(12/år1)

31/12 8910(BKS/år1)

2 000

6 000

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat (år 1) 12/2 1920(1/år1)

2 000

12/4 1920(3/år1)

2 000

12/3 1920(2/år1)

12/5 1920(4/år1)

12/6 1920(5/år1) 12/7 1920(6/år1) 12/8 1920(7/år1)

12/9 1920(8/år1)

12/10 1920(9/år1)

12/11 1920(10/år1) 12/12 1920(11/år1) 31/12 2510 (12/år1)

31/12 2510 (BKS/år1)

2 000 2 000 2 000 2 000

2 000 2 000 2 000

2 000 2 000 2 000

6 000

I

(Resultaträkning

30 000)

År2: 2510 Skatteskulder (år 2) 1/1 8910(12/år1)

2 000

(Balansräkning

7250) I 31/12 8910(BKS/år2)

1/1 8910(BKS/år1)

18(12/år1)

6 000

18(BKS/år1)

31/12 8910(12/år2)

2 000 6 000

2 250

5 000

8910 Skatt på årets beskattningsbara resultat (år 2) 12/1 1920(12/år1)

2 000

12/3 1920(2/år2)

2 250

12/2 1920(1/år2) 12/4 1920(3/år2)

3/5 1920(BKS/år1)

12/7 1920(6/år2)

2 250

12/9 1920(8/år2)

12/10 1920(9/år2)

12/11 1920(10/år2)

12/12 1920(11/år2) 31/12 2510(12/år2)

31/12 2510(BKS/år2)

2 000

6 000

6 000

2 250

12/8 1920(7/år2)

1/1 2510(BKS/år1)

2 250

12/5 1920(4/år2) 12/6 1920(5/år2)

1/1 2510(12/år1)

2 250

2 250

2 250 2 250 2 250 2 250 2 250 2 250

5 000

I

(Resultaträkning

32 000)

364 FACIT

Facit till kapitel 7 7:1 1010 Balanserade utgifter

18

(8R

1 000 000 I (BR

1 000 000)

1019 Ack. avskrivningar på balanserade utgifter

400 000)

18

1030 Patent

18

3 000 000

200 000

31/12 7811

I

(8R

200 000

600 000)

31/12 1019

200 000

I

200 000)

(RR

3 000 000)

1039 Ack. avskrivningar på patent

(8R

7811 Avskrivningar på balanserade utgifter

18

31/12 7813

300 000

300 000

31/12 1039

7813 Avskrivningar på patent

300 000

I

300 000)

(RR

Balansräkning Immateriella anläggningstillgångar

1010 1019 1030 1039

Balanserade utgifter Ack. avskrivningar på balanserade utgifter Patent Ack. avskrivningar på patent

1000 000 - 400 000 3 000 000 - 600 000

600 000 2 400 000

Resultaträkning Rö·relsens kostnader - 200 000 - 300 000

7811 Avskrivningar på balanserade utgifter 7813 Avskrivningar på patent

7:2 1220 Inventarier

18

130 000

1930

30 000

31/12 3973 (8R

1229 Ack. avskrivningar på inventarier

31/12 3973 (8R

12 000

62 000)

18

31/12 7832

20 000

140 000) 46 000

28 000

3973 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier

31/12 1220 (RR

31/12 1229

20 000 1 000)

1930

31/12 1229

7832 Avskrivningar på inventarier

28 000

I (RR

9 000

12 000

28 000)

365 FACIT

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 1229

140 000 - 62 000

Inventarier Ackumulerade avskrivningar på inventarier

78 000

Resultaträkning Riirelsens intäkter 3973 Vmst vid avyttring av maskiner och inventarier Riirelsens kostnader 7832 Avskrivningar på inventarier Försäljningspris - Bokfört restvärde (20 - 12) = Realisationsvinst/-förlust

+ 1 000 - 28 000

9 -8 +1

7:3 1210 Maskiner

18

31/12 3973

800

31/12 3973 (8R

1219 Ack. avskrivningar på maskiner

(8R

24

550)

18

31/12 7831

40

760) 446

128

3973 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier

31/12 1210

31/12 1219

40 131/12 1219 31/12 7973

7831 Avskrivningar på maskiner 128

I

(RR

24

16

128)

7973 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier

31/12 3973

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1210 Maskiner 1219 Ack. avskrivningar på maskiner

760 -550

(RR 16 1

210

Resultaträkning Rå·relsens intäkter 3973 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier Rå·relsens kostnader 7831 Avskrivning på maskiner 7973 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier Årets avskrivningar= 20 % x (800 -40 -120) = 128

0 -128 -16

16)

366 FACIT

7:4 1320 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 384 000 I (BR 24 000

1930

2a 8230 (RR

408 000)

8230 Valutakursdifferenser på långfristiga fordringar 24 000)

I

2a 1320

24 000

Balansräkning Anläggningstillgångar 1320 Långfristiga fordringar hos koncernföretag

408 000

Resultaträkning Finansiella intäkter 823 0 Valutakursdifferenser på långfr. fordringar

7:5 4/2 3010/2610

31/12 1510

(BR

(RR

För 20x4:

1510 Kundfordringar 50 000

31/12 1515 1

I

1515 Osäkra kundfordringar 50 000

(BR

1519 Nedskrivning av kundfordringar 32 000)

1

31/12 6352

3010 Försäljning

40 000)

4/2 1510 1

+ 24 000

50 000

28/2 2650

2610 Utgående moms, oreducerad 10 000

4/2 1510 1

10 000

50 000)

32 000

40 000

I

6352 Befarade förluster på kundfordringar

31/12 1519

32 000

(RR

32 000)

367 FACIT

Balansräkning

1515 Osäkra kundfordringar 1519 Nedskrivning av kundfordringar

50 000 - 32 000

18 000

Resultaträkning

3010 Försäljning 6352 Befarade förluster på kundfordringar

40 000 - 32 000

Försäljningsvärdet av befarad kundförlust= 40 000 kr x 80 % = 32 000 kr För 20x5: 1515 Osäkra kundfordringar 50 ooo I 4110 1930 31/12 2610

IB

31/12 6351

31/12 6352

1519 Nedskrivning av kundfordringar 32 000

1

1B

15 000 7 000

28 000 32 000

31/12 1515

7 000

6351 Konstaterade förluster på kundfordringar

31/12 1515

(RR

28 000

- 28 000 + 32 000

(RR

6352 Befarade förluster på kundfordringar 32 000)

Resultaträkning

6351 Konstaterade förluster på kundfordringar 6352 Befarade förluster på kundfordringar

I I

2610 Utgående moms

+ 4 000

Kommentar: Försäljningsvärdet av konstaterad kundförlust= 40 000 kr x 70 % = 28 000 kr. Momsdelen av konstaterad kundförlust= 10 000 kr x 70 % = 7 000 kr. Företaget har efter detta en fordran på Skatteverket, som kommer att reducera den utgå­ ende momsen vid nästa inbetalningstillfälle.

1

31/12 1519

28 000)

32 000

368 FACIT

7:6 9/2 1930

10/3 1930 (BR

1810 Andelar i börsnoterade företag 178 000

31/12 8350

172 000

(BR

175 000

175 000)

1890 Nedskrivning av kortfristiga placeringar 10 000)

I

31/12 8370

1930 Företagskonto

18

30/10 8350

400 000

183 000

9/2 1810

10/3 1810 (BR

10 000

178 000

172 000

233 000)

8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar

31/12 1810 (RR

175 000

8 000)

30/10 1930

183 000

8370 Nedskrivningar av kortfristiga placeringar

31/12 1890

10 000

I

(RR

10 000)

Balansräkning Kortfristiga fordringar 1810 Andelar i börsnoterade företag 1890 Nedskrivning av kortfristiga placeringar 1930 Företagskonto

175 000 -10 000

165 000 233 000

Resultaträkning Finansiella poster 8350 Resultat vid försäljning av kortfr. placeringar 8370 Nedskrivningar av kortfristiga placeringar

+ 8 000 -10 000

369 FACIT

Facit till kapitel 8 8:1 2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut

31/12 2417 (BR

50 000

350 000)

I

400 000

Saldo

2417 Kortfristig del av långfristiga skulder till kreditinstitut 50 000)

(BR

1

l

50 000

31/12 2350

2960 Upplupna räntekostnader 16 000)

(BR

31/12 8410

16 000

Saldo

31/12 2960

Balansräkning Skulder 2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut 350 000 2417 Kortfristig del av långfristiga skulder 50 000 till kreditinstitut 16 000 2960 Upplupna räntekostnader 8:2

År7

l l l

1220 Inventarier

100 000

1B

(BR

70 000)

lB

60 000

7832

10 000

2153 Ackumulerade överavskrivningar på inventarier

8853 (BR

10 000

30 000)

lB

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 1229 Ackumulerade avskr., inv. Obeskattade reseroer 2153 Ackumulerade överavskr., inv.

34 500

16 000

I

(RR

50 500)

Resultaträkning

Finansiella poster 8410 Räntekostn. för långfr. skulder - 50 500

100 000)

1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier

(BR

8410 Räntekostnader för långfristiga skulder

40 000

1229

(RR

l l

7832 Avskrivning på inventarier 10 000

(RR

10 000)

8853 Förändring av överavskrivningar, inventarier 10 000)

2153

10 000

Resultaträkning 100 000 - 70 000

30 000

30 000

30 000

Riirelsens kostnader 7832 Avskrivningar på inventarier

- 10 000

Bokslutsdispositioner 8853 Förändring av överavskrivningar, inv.

+ 10 000

370 FACIT

Års

I

1220 Inventarier

100 000

1B

(BR

100 000)

1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier

(BR

80 000) 11B

70 000

10 000

7832

2153 Ackumulerade överavskrivningar på inventarier

8853

10 000 11B

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 1229 Ackumulerade avskr., inv. Obeskattade reserver 2153 Ackumulerade överavskr., inv.

År9

I

1220 Inventarier

100 000

1B

30 000

20 000)

(BR

(BR

90 000)

1

100 000 - 80 000

20 000

20 000

20 000

(BR

1B

80 000

10 000

7832

20 000

10 000 11B

10 000)

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 1229 Ackumulerade avskr., inv. Obeskattade reserver 2153 Ackumulerade överavskr., inv.

I I

(RR

10 000)

8853 Förändring av överavskrivningar, inventarier 10 000)

2153

10 000

Riirelsens kostnader 7832 Avskrivningar på inventarier - 10 000 Bokslutsdispositioner 8853 Förändring av överavskrivningar, inv.

+ 10 000

100 000)

2153 Ackumulerade överavskrivningar på inventarier

8853

(RR

10 000

Resultaträkning

1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier

(BR

1229

7832 Avskrivning på inventarier

1229

(RR

I

7832 Avskrivning på inventarier 10 000

(RR

10 000)

8853 Förändring av överavskrivningar, inventarier 10 000)

2153 1

10 000

Resultaträkning

100 000 -90 000

10 000

10 000

10 000

Rö·relsens kostnader 7832 Avskrivningar på inventarier -10 000 Bokslutsdispositioner 8853 Förändring av överavskrivningar, inv.

+ 10 000

371 FACIT

År 10

I l l

1220 Inventarier

100 000

IB

(BR

100 000)

1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier

(BR

100 000)

90 000

lB

10 000

7832

2153 Ackumulerade överavskrivningar på inventarier

8853

10 000

10 000

lB

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 1229 Ackumulerade avskr., inv.

IB

100 000 -100 000

(BR

(BR

I

1220 Inventarier 200

0

(BR

0

I

1B

7832

2153 Ackumulerade överavskrivningar på inventarier 8853 30) 1

l

(RR

10 000)

8853 Förändring av överavskrivningar, inventarier 10 000)

1

2153

10 000

Riirelsens kostnader

7832 Avskrivningar på inventarier -10 000 Bokslutsdispositioner

8853 Förändring av överavskrivningar, inv.

+ 10 000

200)

1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier 50)

(RR

10 000

Resultaträkning

Obeskattade reserver 2153 Ackumulerade överavskr., inv.

8:3

1229

7832 Avskrivning på inventarier

25 25 30

1229

2153

7832 Avskrivning på inventarier (RR 25 1

8853 Förändring av överavskrivningar, inventarier 30

I

(RR

25)

30)

372 FACIT

Resultaträkning

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 1229 Ackumulerade avskr., inv.

200 000 - 50 000

150 000

30 000

30 000

Obeskattade reserver 2153 Ackumulerade överavskr., inv.

175 175 175 122,5

8:4

År 2013

2123

2123 Periodiseringsfond 2013 20 000)

I

8811

20 000

8811 Avsättning till periodiseringsfond 20 000

(RR

20 000)

I

Balansräkning (kreditsidan) Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Resultaträkning Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond

Bokslutsdispositioner 8853 Förändring av överavskrivningar, inv. Alt. 2

Alt. 1 IB Inköp S:a Förs Rest 70%

(BR

Riirelsens kostnader 7832 Avskrivningar på inventarier - 25 000

20 000

- 20 000

200

80% 60% 40% 20%

120 120

- 30 000

373 FACIT

År 2014 (BR

2124

2124 Periodiseringsfond 2014 28 000)

1

I

28 000

8811

8811 Avsättning till periodiseringsfond 28 000

(RR

Balansräkning (kreditsidan) Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Resultaträkning Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond

28 000)

48 000

- 28 000

År 2015 (BR

2125

2125 Periodiseringsfond 2015 16 000)

8811 1

16 000

I

16 000)

8811 Avsättning till periodiseringsfond 16 000

(RR

Balansräkning (kreditsidan) Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Resultaträkning Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond

64 000

-16 000

År 2016 (BR

2126

I I

2126 Periodiseringsfond 2016 2 400)

8811

8811 Avsättning till periodiseringsfond 2 400

(RR

2 400

2 400)

374 FACIT

Balansräkning (kreditsidan)

Obeskattade reserver Periodiseringsfonder

66 400

Resultaträkning

Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond

-2 400

8:5

År 2016

118

20 000

118

28 000

118

16000

2123 Periodiseringsfond 2013 8819

20 000

2124 Periodiseringsfond 2014 8819

28 000

2125 Periodiseringsfond 2015 8819

16000

8819 Återföring av periodiseringsfond

(RR

64 000)

2123

20 000

2124

28 000

2125

16000

Balansräkning (kreditsidan)

Obeskattade reserver Periodiseringsfonder

0

Resultaträkning

Bokslutsdispositioner Återföring av periodiseringsfond

+ 64 000

375 FACIT

Andersson

Bengtsson

Summa

Ränta, 6 %

30 000

18 000

48 000

Arvode

75 000

50 000

125 000

-136 500

-136 500

-273 000 --

-31 500

-68 500

-100 000

8:6

Delas lika Summa

8:7 a Förslag till vinstdisposition

Avsättning till reservfond Utdelning till aktieägarna 6 kr per aktie Balanseras

2 500 kr 12 000 kr 10 500 kr 25 000 kr

b 2086 Reservfond

I �:98

2091 Balanserad vinst

2098

30 000 2 500

2098 Vinst för år 20x4

2097 Dispositionsfond

18

1

25 000

2898 Outtagen vinstutdelning

I

2098

10 500

12 000

2086 2898 2091

2 500 I 18 12 000 10 500

25 000

376 FACIT

8:8 a Ny Balansräkning

Maskiner Lager Kundfordringar Övriga fordringar Kassa, bank

350 100 25 25 160 660

Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets vinst Skulder

Nyemission= 100 x ¼= 25 Fondemission=100 x ½=50 Utdelning = 10 Återstoden, 35, balanseras b 85 (75 + 10)

Facit till kapitel 10 10: 1 a Genomsnittligt eget kapital år 3: ((176 + 186 + 80 % av (59 + 68)) / 2= 232 Räntabilitet på eget kapital år 3: �= 11 2 % 2 32

efter skatt (20 % schablonskatt): (1 - 0,20) x 26= 9 % 228

400 260,5

b -- = 1,54 ggr

Genomsnittligt sysselsatt kapital år 3: Eget kapital= 232 Räntebärande skulder= (27 + 30) / 2= 28,5 Sysselsatt kapital= 232 + 28,5 = 260 ,5 C

28 + 8 400

=9,0 %

d Räntabiliteten på sysselsatt kapital via Du Pont 9 % X 1,54 ggr = 13,9 %

175 10 75 400 660

377 FACIT

176 + 0,8 0 X 59 -_ 61,7 e 1 Jan. · 362

01 10

31 dec. 1 86 + 0,80 x 68 = 61,6% 390 Nästan samma soliditet som året innan! f 28 + 8 3'6 ggr --= 10 20x3

g

Kassalikviditet

�=8 0% 106

Balanslikviditet

170=160% 106

Rörelsekapital

170 - 106 = 64 Mkr

20x2 �=8 0% 100 155=155% 100 155 - 100 =55 Mkr

Förändring av rörelsekapital 64 - 55 = +9 Mkr Likviditeten mätt både som kassalikviditet och som balanslikviditet är i stort sett oförändrad. Rörelsekapitalet har ökat.

Facit till kapitel 11 11 :1 Skillnaden mellan årets in- och utbetalningar.

11 :2 Genom att avläsa hur posten "Likvida medel" förändrats mellan två tids­ perioder. Posten "Likvida medel" återfinns på ett företags balansräkning. 11 :3 Det sänker årets kassaflöde med 100 tkr i kassaflödesanalysen. 11 :4 Det sänker årets kassaflöde med 100 tkr i kassaflödesanalysen, då 100 tkr binds i lagret i stället för att säljas och öka de likvida medlen med 100 tkr. 11 :5 Det ökar årets kassaflöde med 100 tkr i kassaflödesanalysen, då I 00 tkr finns kvar i företaget i stället för att de betalas till leverantörer.

378 FACIT

11 :6 Rörelseresultat Justering för avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

Förändringar av varulager Förändring av kundfordringar Förändring av leverantörsskulder Förändring av övriga rörelsefordringar Förändring av övriga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

28 22 8 -10 -15 33 -10 5 -2 0 16 42

Investeringsverksamheten 0 Förändringar av immateriella anläggningstillgångar -25 (187-190-22) Förändringar av materiella anläggningstillgångar -10 Förändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten Förändring av eget kapital Förändring av finansiella skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-35

0 3 3

Årets kassaflöde

10

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

25 35

379 SAKREGISTER

Sakregister A affärshändelse 35,91,93 affärsredovisning 11 aktie aktiebrev 172 aktieportfölj 215-217,236 aktieägare 271 avräkningsnota 173 balansvärde 276 försäljning 174,175 förvaltning 173 i andra företag (kortsiktig placering),värdering vid bokslut 215-219 i andra företag,löpande bokföring 173-175 i koncernföretag 173,291 kupongark 172 kvotvärde 271 köp 173-175 mantel 172 nedskrivning 215,218-219, 231-233 realisationsvinst och -förlust 174--175 se även aktiekapital syfte med aktieinnehav 172-173, 215-216 talong 172 utdelning 172-173 utdelningskupong 172 aktiebolag aktieägare 271 allmän redogörelse 271-274 balanserad vinst 272 bolagsstämma 271,273 dispositionsfond 273 eget kapital 272-277 frivillig reservering 273 fåmansföretag 272 reservfond 272-273 revisor 272,274, 295 se även aktiekapital styrelse 272,274 vd 272,274 vinstdispositian 308-309 årsredovisning i aktiebolag 281-290 aktiebolagets inkomstskatt allmän redogörelse 181-188 allmän självdeklaration 182 beräknad skatt 182 beskattningsbar inkomst 189-190

preliminär självdeklaration 181-182 preliminärskatt 182 sammanfattning av olika skatte­ begrepp 187 slutlig skatt 182-184 aktiebolagets inkomstsskatt sammanfattning av olika skatte­ begrepp 182-183 aktiekapital balansvärde 276 dispositionsfond 275 fritt och bundet 273 nominellt värde 287 se även emission ökning av 275-277 allmän självdeklaration 182 alternativregel,vid lagervärdering 226-227 anläggningstillgång anskaffningsvärde 200-201 avskrivning 59,201-202,44 definition 199 finansiell anläggningstillgång 199, 214--219 immateriell anläggningstillgång 199,205-207 materiell anläggningstillgång 199, 208 nedskrivning 203 se även avskrivningar och nedskriv­ mngar uppskrivning 204--205 värderingsregler 205-220 anskaffuingsutgift/-värde på anläggningstillgångar 200-201 på omsättningstillgångar 120,221 apportegendom 277 apportemission 277 arbetsgivaravgift 159-162 arkivering 95 auktoriserad revisor 296 avgift för sociala kostnader 159-160 avläsningsmetod 110-113 avräkning av moms 127-128 avskrivningar ackumulerade överavskrivningar 246-255 ackumulerade överavskrivningar, minskning av 254 definition 43--44 degressiv avskrivning 201,247 enligt plan 201-202

----

--

huvudregel 247,249 kompletteringsregel 248-249 korrektivkonto 44 korttidsinventarier 209-212 progressiv avskrivning 201 proportionell (linjär) avskrivning 201,248 på anläggningstillgångar 202-203 på fastigheter 167,209-210 på goodwill 206 på immateriella anläggningstillgångar 205-207 på inventarier 211-214,247-255 restvärdeavskrivning 248 räkenskapsenlig avskrivning 247-250 värdeminskningskonto 44-45 avslutning av konto. Se bokslut avsättning 244

B balansekvation 28-29 balanserad vinst 272 balansidentitet 28-29 balanslikviditet 313 balansräkning definition 43 enligtÅRL 100-101 ÅRL och BAS-planen 109 balansvärde 276 BAS-nyckeltal 316-317 BAS-planen allmänt 104--112 grundprinciper 105 och avläsningsmetoden 110-113 och balansräkningen 109 och resultaträkningen 110 befarad kundförlust 229-233 belåning av kundfordran 176-179 betalningsmedel 120 betalningsvillkor 120 bokföringslagen (BFL) genomgång av 90-97 Bokföringsnämnden (BFN) 80 bokföringsskyldighet 90 bokföringsskyldighetens innebörd 91 bokfört värde 44-45 bokslut avläsningsmetoden 110-113 bokslutskommunike 293 bokslutspolitik 194 bokslutstablå 66-69,111,114

380 SAKREGISTER

på T-konton 44--48 Se även årsbokslut och årsredo­ visning utjämningsmetoden 112 bolagsman 270 bolagsstämma 271,273 Bolagsverket 268,269,270-271, 281-282 bruttoredovisning,principen om 87 bruttoresultat 140 budget balansbudget 28-29 resultatbudget 26,28,325 bundet eget kapital 272-273 byggnad byggnadsinventarier 209 byggnadsvärde 167,209 byggnadsinventarie 165-166,208 byggnadsvärde 165,209 börsföretagens årsredovisning 292 C

Cif 120 civilrättsliga värderingsregler 194 courtage 173, 200 D

debet 35 debetsaldo 36 debitera 35 degressiv avskrivning 201,248 delårsrapport 292 dispositionsfond 276 dotterbolag 290 dubbel bokföring 34---3 5 E

eget kapital i aktiebolag 270-277 i ekonomisk förening 271-272 i enskild firma 268-269 i handelsbolag 268-269 i kommanditbolag 271 i konto 36 ekonomisk förening 271-272 ekonomisk planering 19-23 em1ss1on apportemission 277 emissionsprospekt 277 fondemission 276 kombinerad fond- och nyemission 277 kontantemission 277 nyemission 277-278 riktad emission 277 enskild firma 268-269

enskild värdering,principen om 86 Euroclear 172 Europeiska Unionen (EU) 82 euro,redovisningsvaluta 92,150, 159,184,262 extern rapport 280-296 extern räkenskapsanalys 300-319 F

factoring 176-179 faktura 133-135 FAR SRS 80 FAR (tidigare Föreningen Auktori­ serade Revisorer) 80 FASB (Financial Accounting Standards Board) 81 fastighet allmän redogörelse 164---171, 209-210 avskrivning 167,209-210 byggnadsinventarier 167 fastighetsbok 165 försäljning 167-171 förvaltning 167 gravitationsbevis 165 köp 165-166 lagfart 165 lagfartsstämpel 165-166 löpande fastighetskostnader 167 mark 165,209 markanläggning 209 om- och tillbyggnad 167 proportionering 165 taxeringsvärde 165-166 FIFU-principen 223 Financial Accounting Standards Board (FASB) 81 finansiell anläggningstillgång 199, 214---219 finansiell leasing 180 finansiering 20 Finansinspektionen 80 firma 267-268 fondemission 275-276 fortlevnadsprincipen 84 fria fonder 273 fritt eget kapital 272,282 fritt köparens ort 120 fritt ombord (fob) 120 fritt å vagn (fåv) 120 frivillig reservering 273 funktionsindelad resultaträkning 99 fysisk person 90 fåmansbolag 272 fåmansföretag 272

Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) 80 föreningsstämma 271-272 förenklat årsbokslut 96 företagsform 267-268 förskott 147-148 försäljning av kundfordran 176-179 förutbetald intäkt 61-62 förutbetald kostnad 60-61 förvaltningsberättelse 281-282 G

genomsnittsmetod 174---175,213 god redovisningssed 102-103 god revisionssed 89 going cancern 84 goodwill 206 gottgörelse 136-137 gravationsbevis 165 grundbokföring 93-94 H

handelsbolag allmänt 268-270 eget kapital 273-274 resultatfördelning 270-271 årsbokslut 270 hemtagningsutgift 120 huvudbokföring 93 huvudregel,överavskrivning 247, 250

I

IASB (International Accounting Standards Board) 83 IASC (International Accounting Standards Committee) 82 IB (ingående balans) 53 IFRS (International Financial Reporting Standards) 82,97 immateriell anläggningstillgång 199,205-207 inbetalning 29, 30 Incoterms 120,384 ingående balans (IB) 53 ingående moms 124---127 inkomst 60 inkomstkonto 112 inkomstskattelag 193-194, 246-247 inkurans 224,228 inteckning 165 interimsfordran 61-62 interimskonto 61-64 interimsskuld 61-64 International Accounting Standards Committee (IASB) 82

381 SAKREGISTER

internationaliseringen av redovisningen 81-82 intern redovisning 118 intern räkenskapsanalys 300 intresseföretag 215 intressentmodell 12-13 intäkt 25,30-31 inventarier (se även avskrivningar) försäljning 212-213 värdering 209-212,247-255 inventering 141

J

juridisk person 90,267,271-272 jämförbarhet 84-85

K

kapitalbehov 19-20 kapitalets omsättningshastighet 304 kapitalkonto 37 kassaflödesanalys 322 kassalikviditet 312 kommanditbolag 271 kommanditdelägare 271 komplementär 271 kompletteringsregel 248-249 koncern definition 215-216,290-291 koncernbalansräkning 290 koncernredovisning 290 koncernresultaträkning 290 konsekvensprincipen 84-85 konstaterad kundförlust 229-234 kontantemission 277 kontinuitetsprincipen 87 konto 34-35, 107 kontogrupp 107 kontoklass 106 kontonumrering 106 kontoplanens uppbyggnad 106 korrektivkonto 108 kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 234 kortfristig fordran 229-235 korttidsinventarie 211 kostnad 25,30 kostnadsslagsindelad resultaträkning 99-100 kostnad sålda varor beräkning 141 bokföring 141-147 och lagervärdering 141-143, 223-225 kredit 35 kreditera 35 kreditförsäljning 54-55 kreditinköp 55

kreditnota 136-137 kreditsaldo 36 kredittid,lämnad 315-316 kundfordran i utländsk valuta 150-153, 234-235 konstaterad förlust 229-234 konto 146,54-55 kortfristig 229-232 långfristig 218 nedskrivning 218,229-232 osäker 229-232 kundförlust 229 kundreskontra 146-149 kupongark 172 kursvinster och -förluster (se även utländsk valuta) löpande bokföring 150-153 orealiserade,vid bokslut 219-220, 234 reskontra 150-153 köpeavtal 118-120 köplag 119 L lager alternativregel 225 inkurans 224,228 kostnad sålda varor 231-232 värdering 221-228 lagfart 165 lagfartsstämpel 164-166 lagreglering om redovisning och beskattning 193-194 lagstadgade arbetsgivaravgifter 159-162 latent skatteskuld 245 leasing 180 leveransklausul 119-120 leveransvillkor 119-120 leverantörsreskontra 147 leverantörsskuldkonto 55, 146-147 likviditet balanslikviditet 313 begreppet 24,312-313 dynamisk bedömning 312 kassalikviditet 312 likviditetsbudget 23 rörelsekapital 313 statisk bedömning 312 långfristig fordran 218 långfristig fordran i utländsk valuta 218-220 lägsta värdets princip 85,221-222 lämnad kredittid 315-316 lön 157-164

lönsamhet analys av 301-306 löpande bokföring 33-37, 93-96 M mantel 172 mark 165,209 markanläggning 209 maskin,se inventarier och avskriv­ ningar materiell anläggningstillgång 199, 208-209 maximivärderingsregel 194 mervärdesskatt. Se moms minimivärderingsregel 194 minskning av ackumulerade överavskrivningar 259 moderbolag 291 moms allmänt om 124-133 avräkning 127 destinationsprincipen 130 EU-moms 130-132 ingående moms 124-127 redovisningsperiod 125-126 skattesatser 124-125 skattskyldiga och skattepliktiga 124 utgående moms 124,126 momsdeklaration 125 N nedskrivningar av aktier (kortfristiga) 236 av aktier (långfristiga) 215-218 av anläggningstillgångar 203 av fordringar (kortfristiga) 218, 229-233 av kortfristig fordran och skuld i utländsk valuta 234 av långfristig fordran och skuld i utländsk valuta 218-220 nettoförsäljningsvärde 224 normbildare 80 normbildningsprocess 81 normer 80-82 noter 286-290 nyemission 275 nytta och kostnad 89

0 obeskattad reserv 245 allmänt om 245 avskrivningar över plan 245-261 latent skatteskuld 245 periodiseringsfond 262-264 obligation 175

382 SAKREGISTER

offert 119 omslutning 39 omsättningshastighet, kapitalets 305 omsättningstillgång anskaffuingsvärde 221-222 definition 220 FIFU-principen 223 genomsnittsmetod 174-175, 223 inkurans 224 lägsta värdets princip 221-222 verkligt värde 222 värderegler 220-238 operationell leasing 180 order 119 osäker fordran 229-232 p pantbrev 165 periodisering 59-60 periodiseringsfond 262-264 personalkostnad kontoöversikt 160-161 lagstadgad arbetsgivaravgift 159-161 lön 157-164 semesterersättning 160 semesterlön 160-163 praxis 101-102 preliminär självdeklaration 181-182 preliminär skatt aktiebolagets 182-187 anställdas 157-158, 160-161 principen om bruttoredovisning 87 principen om enskild värdering 87 progressiv avskrivning 201 proportionell avskrivning 201 proportionering 165

R redovisning affärsredovisning 11 bokföring 33-39 definition 10 externredovisning 15-16 huvudsyfte 12 innehåll 17 internationalisering 81-82 internredovisning 15-16, 118 normbildare 80-81 normbildningsprocess 81 redovisningens normbildare 80-81 redovisningens syfte 77 redovisningsperiod 92, 125-126 redovisningsvaluta, euro 92, 125-126, 151, 159, 184, 262 reklamation 136

relevans 89 reservfond 272-273 reskontra för kunder 147-148 för leverantörer 147-148 utländsk valuta 150-151 restvärde 44-45 restvärdeavskrivning 248 resultat 26 definition 26 matchningsprincip 26 periodiseringsproblem 26, 86 resultatbudget 25 resultatfördelning i handelsbolag 269 resultaträkningen definition 43 enligt BAS-planen 110 enligt ÅRL 98-99 retur 136-137 revision 295 revisionsberättelse 297-298 revtsor auktoriserad revisor 296 godkänd revisor 296 kvalificerad revisor 296 riktad emission 277 råbalans 39 rådet för finansiell rapportering 80 räkenskapsanalys 300, 322 andel eget kapital 309 balanslikviditet 313 kapitalets omsättningshastighet 308 kassalikviditet 313 räntabilitet på sysselsatt kapital 303-304 räntetäckningsgrad 310 rörelsekapital 313 vinstmarginal 308 räkenskapsenlig avskrivning 247250 räkenskapsår 91-92 räntabilitet definition 303 eget kapital 303 på totalt kapital 304 räntefördelning, positiv och negativ 265 räntetäckningsgrad 310 rättvisande bild 103-104 rörelsefastighet. Se fastighet rörelsekapital 313

s

saldo 36

saldobalans 39--40 semesterersättning 160 semesterlön 160-163 skatt se aktiebolagets inkomstskatt se lagstadgade arbetsgivaravgifter 160 se moms 238 skattekonto hos Skatteverket 190 skuld 241-244 skuldkonto 36 slutlig skatt 182-184 soliditet andel eget kapital 310 definition 309-310 räntetäckningsgrad 310 standardiserat räkenskapsutdrag (SRU) 108-109

T

talong 172 taxeringsvärde 165-166 teoretiska utgångspunkter 75 tidpunkten för bokföring 94-95 tillförlitlighet 88 tillgångskonto 36-37 tillägg till rå- och saldobalans 67 T-konto 35-36 traditionell kontoplan 36

u

underkonto 108 uppbördsdeklaration 157-158 upplupen intäkt 60-61 uppskrivning 204-205 utbetalning 24, 30 utdelning 173-174 utdelningskupong 172 utgift 23-28 utgiftskonto 37 utgående moms 124, 126 utjämningsmetod 112-113 utländsk valuta konstaterade kursvinster och -förluster 150-153 kortfristig fordran 234 kortfristig skuld 234 långfristig fordran 218-220 långfristig skuld 218-219 reskontra 152-153 utvidgad informationsskyldighet 291-292 V valutakursvinst och -förlust 150153, 218-219, 234

-

Arvids