Teleinstallation : information- och kommunikationsteknik. Faktabok 9789147019595 [PDF]

Zitiervorschau

j_

Innehåll Om författarna och läromedlet

Installation av information och kommunika tionsteknik Författarpre sentation Läromedlets olika delar Faktabok Installations handbok Övningsbok Elevguide/Arbetsordra r Lärar handledning Förkunskape r 1

Yrken och arbetsmarknad

Reservkraft Avsäkring-area Service och underhåll

5 5 5 6 6 7 7 8

3 Nätuppbyggnad av teletekniska system

9 10 11

11 Begreppet "teleinstalla tioner" 12 ad Arbetsmarkn Arbete på ett specialiserat tele-, data-, 12 säker hetsföretag 12 Arbete på ett elinstallation sföretag Skillnaden mellan elinstallation er 13 och installation av IKT 14 företag installations ett inom Yrken 18 Konsultyrke n inom teleområdet 18 teleområdet inom Säljare Kvalificerad yrkesutbildn ing och 19 högskolestud ier 19 r Myndighete 19 Elsäkerhetsv er ket 19 Post- och telestyrelsen 20 certifiering och nisationer Branschorga 20 SWESEC EIO - Elektriska Installatörso rganisatione n 21 21 Almega CANT 21 Certifiering 21 Vem får installera vad? 2

Gemensamm a tekniska grunder

Mycket är gemensamt Myndighetsk rav på installatione r Standarder Standardiser ingsorgan Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, och Svenska Brandskydds föreningen, SBF Planera din installation! Kabel typer Kopparbaser ade kablar Ka b elbe teckningar Val av kabel Förläggning av kablar Apparatval Strömförsör jning Separat grupplednin g Kraftförsörjn ing med klenspännin g, AC eller DC

22 22

22 23 24 24 25 26 26 28 30 30 31 31 31 32

Nätuppbygg nad Enkla system Gemensamm a ledningsnät Begrepp kring nätuppbyggn ad Nätkompon enter och utrustningar Fördelninga r Fält Spridningsp lintar Plinttyper N umreringsalt erna ti v Trådlöst För- och nackdelar 4 Dokumentati on av teletekniska system

Dokumentat ion När sker dokumentat ionen? Ny standard kring dokumentat ion/ registrering Klassning av system Dokumentat ion av entresignalsy stem Dokumentat ion av telefonvä,"Xel Installations ritningar Dokumentat ionens omfattning 5 Telesignalsystem

Enklare nödsystem Nödsignal i hiss, kyl- och frysrum RWC-larm System i kontorsmiljö Upptaget-vä nta-stig in-system System i butiker Kösystem System i sjukhusmiljö Upptagetsys tem Patientsigna lsystem Kallelse- och omsorgssyst em Överfallslarm Ljuddistribu tion Allmänna system D riftövervakningssys tem Tidgivningss ystem Ljudsystem (PA) Telefonsystem Telekommu nikation Installation av telefonsystem Inkoppling av telefonuttag IP-telefoni Service och underhåll

32 33 34 35 35 36 36 38 38 39

40 43 43 44 46 46 47 47 47 48 48 49 50 51 52 53 53 53 54 54 54 55 55 56 56 56 56 57 57 58 58 59

60 60 61 66 66 67

6 Säkerhetssystem - gemensamma grunder

68 Säkerhetssystem 68 Säkerhe t måste ses som en helhet 68 Riskanalys och riskvärdering 69 Skadebe handling och förhindr ande av skada 70 Förebyggande skydd 71 Skadefinansiering kontra förebyggande skydd 73 Upptäck ande- och skadebegränsande skydd 73 Bekämp ande skydd 73 Förtroen de avgörande för lyckat entrepre nörskap 74 Gott entrepre nörskap 74 Integrer ade system 76 Lagar, regler och standard er 76

7 Säkerhetsteknik - Brandlarm

77

Brandsk ydd 77 Förebyggande brandsk ydd 77 Upptäck ande och skadebegränsande brandsk ydd 78 Bekämp ande brandskycH 78 Upptäck ande brandsk ydd 78 Brandla rm kontra utrymni ngslarm 79 Olika typer av bränder 79 Förbrän ning 80 Restpro dukter 80 Kravställare - lagar & regler 81 M yndighetskrav 81 Försäkringskrav 81 Vem får installera brandla rm? 82 Systemuppbyggnad 82 Systemt yper 84 Sektion er 84 Tidkana ler 84 Konven tionellt system 84 Adresse rbart system 86 Analoga system 87 Interakt iva system 88 Framtid en talar för analoga och interakt iva system 88 Olika typer av detektor er 88 Detektio nsprinci per 88 Önskad larmtid punkt 89 Val av detektor 90 Värme detektor er 90 Flamde tektor 90 Rökdete ktorer 91 Kanalde tektorer 92 Periferi utrustni ng 93 Brandförsvarstablåer, BFT 93 Larmlag ringstab lå 93 Klartextsdisplayer 93 Larm tryckknapp 93 Adresse nheter 94 Larmdo n 94 Indikeri ng för dold detekto r 95

2

Frånkop plingsen het ( timer) Branddö rrsstäng ning via dörrhåll armagn et Brandve ntilation Brandve ntilatore r ( rökluckor) Brandspjäll Strömfö rsörjnin g Installat ion av brandla rm Val av kabel och förläggning Placering av detektor er och larmkna ppar Oönska de larm Service och underhå ll Utrustn ing 8 lnbrottslarm

Inbrotts skydd Olika larmtyp er Kravställare - lagar & regler Kravställare Larmlag en Vem får installer a inbrotts larm? Skyddstyper Skalskydd Försåtsskydd Punktsk ydd Volymskydd Samverk an av olika skydd Larmkla sser Larmklass 1 Larmklass 2 Larmklass 3 Lannkla ss 4 Larmce ntral Åtgärde r och larmins truktion Bevakningsföretag Lannöv erföring Polisens krav för priorite rad insats Systemu ppbyggn ad Central utrustni ng Manöve rpanel/f örbikop plare Detekto rer Integrer ade system Installat ion av inbrotts larmsys tem Konven tionella system Adresserbara system Ledning s nät Kabelval Radioöv erföring Tekniku tvecklin g Service och underhå ll 9 Lås- och passersystem

Skydd mot obehöri gt tillträde Begräns ning av rörelsef rihet Registre ring av händels er Jämn säkerhetsnivå! Informa tion och utbildni ng Samverkan och integrer ing

95 95 95 95 96

96 96

96 97 98 98 98

99 99 100 101 101 101 102 103 103 104 104 104 104 105 105 105 105 105 106 106 107 108 108 110 110 111 113 114 114 114 115 115 118 118 119 119 120 120 121 121 121 122 122

10

Lagar & regler Försäkringsförb undets regler, SSF 200/210 Vem får installera passersystem? Regler för insamlande av personuppgifte r Lås och nycklar Bakgrund - historik Försäkringsbola gens krav på låsning Nyckelkontroll Lås typer Regelkolv och tryckfallskolv Elektrisk låsning i passersystem Elslutbleck Motorlås Motorslut bleck Elektromagneti skt styrt trycke ( eltryckeslås) Elektromagnete r ( dörr hållarmagneter ) Dörrmiljö Kodlås Kompakt eller delat montage Passersystem off-line/standal one) Porttelefon Kortlås Passersystem on-line (Distribuerad intelligens) Systemkompon enter Presentations- och programmering senhet Utvärderande enheter - undercentraler (UC) Platsutrustning (dörrmiljön) Strömförsörjnin g Installation av passersystem Kabelval Service och underhåll

122 123 124 125 125 125 125 126 127 128 129 129 130 130

CCTV-system

142 142 143 143 143 144 145 145 146 150 151 152 152 152 153 153 156

TV-övervaknin g- CCTV Systemuppbygg nad Lagar & regler Lagen om allmän kameraövervak ning Vem får installera CCTV-system? SSF 1060 - CCTV Systemkrav Produkter inom övervakningssy stem Kamera och objektiv Ljus- och belysning Montage av kamera Videotransmiss ion/bildöverför ing Presentation och lagringsmedia Monitorer Lagringsmedia för bilder Centralutrustni ng PC & serverapplikatio ner Digitala bildbehandling senheter med hårddisklagring CCTV som larmsystem Installation av CCTV-system Kabel val Service och underhåll

131 131 132 132 133 133 133 134 134 135 135 137 137 140 140 140 141

156 157 157 157 158

11

Infrastruktur för datakommunika tion

Datatrafikens väg genom landet Infrastrukturen s uppbyggnad Optofiber anses framtidssäkert Kombinationer av kabel och kanalisation Vem äger näten? Fysiska nät - Logiska nät Nätstruktur - Nättopologi Accessnät LAN Internetaccess via fiber FTTX-lösninga r Internetaccess via kopparbaserat nät (TP-kabel) Internetaccess via telenätet Internetaccess via kabel-TV Internetaccess - trådlöst Internetaccess via elnätet (powerline communication , PLC) 12

Nätverksuppbyggnad - LAN

Strukturerade fastighetsnät - fiber och kopparkabel Spridningsnät Radio-LAN - WLAN CNA-nät, centraliserat nät (Kollapsad strukturuppbyg gnad) Nätverk i hemmet Traditionell nätverksuppbyg gnad Universell nätverksuppbyg gnad Kravställare - lagar & regler Vem får installera fastighetsnät? Standarder Installera nätverk med rätt prestanda! Bredband Överföringshas tighet - bandbredd Klas sindelning Installera med rätt handhavande Datastörningar beror i regel på installationen Kontroll av fastighetsnätet 13

Installation med fiber

Optofiber Signalöverföring i optofiber Optofiberns uppbyggnad Antal fiber per användare Hur undviks störningar med fiberkabel? Hantering av fiberkabel Fiberkontakter Kontaktering/te rmineringar Mellanstycken 14

Installation med TP-kabel

TP-kabel TP-kabelns uppbyggnad

159 159 160 160 161 164 164 165 166 166 167 167

169 170 171 172 172 173 173 175 177 178 179 179 179 181 181 181 182 182 182 182 184 184 184 185 185 185 186 187 187 188 189 189 192 193 193 193

3

Hur undviks störningar med TP-kabel? Hantering av TP-kabel Kontaktering av TP-kabel Kontaktdon Datainstalla tion i praktiken

194 195 198 198 199

15 Antenn- och kabel-TV-teknik 200 En bransch i förändring 200 Vad förekom övergången till digital-tv? 200 Kravställare - lagar & regler 202 Vem får installera antenn- och kabel-TV? 202 Kravställare 202 Mottagnings alternati v 203 Marknätet 203 Satellit 204 Kabel-TV 204 IP-TV 204 Digital-TV-m ottagare 205 Systemuppbyggnad antenninstal lationer 206 En användare (villa/somma rstuga/ husvagn) 206 Flerfamiljshus och villaområden 207 Systemuppbyggnad satellitinstal lationer 208 En användare (villa/lägenh et) 208 Flerfamiljshus 208 Systemuppb yggnad kabel-TV-in stallationer 210 Äldre kabel-TV-up pbyggnad 210 BMF-nät, nutidens kabel-TV-nä t 212 16 Planering och installation Planering av antenn- och kabel-TV-system Decibel, dB, och Decibelmikrovolt, dBµV TV/radiosändni ngars frekvensomr åden Mottagnings förhållande Frekvensban d Multiplexer

4

214 214 214 216 216 216 217

Frekvenstabell Kanalplan Vilka frekvenser distribueras? Mindre antennsystem utan huvudcentra l MF-nät Fastighetsnä t med huvudcentra l Praktiskt exempel Frekvenspla nering i huvudcentra l Signalberäkn ing Förstärkare Fördelare/Splitters Avtappare Mottagarutt ag Slutmotstån d Komponente r/utrustning för mottagning Kom ihåg - HF-tätt! An tenn teknik Filter Satellitteknik Installation av antenn- och kabel-TV-system Antennkabel/kabelval Uppbyggnad Kontaktdon, IEC-kontak t Kontaktdon, F-kontakter Installations förfarande Elsäkerhet i antennsystem Allmän elsäkerhet ]ordning och överspännin g In justering Dokumentat ion och märkning Service och underhåll

229 229 230 230 232 232 233 234 234 235 236 236 236 237 237 237

Sakordsregister

238

218 219 220 220 220 220 222 223 224 226 226 226 226 228 229

Om författarna och läromedlet Installation av information- och kommunikationsteknik Läromedelspaketet är tänkt för utbildning av projektörer, montörer och arbetsledare inom områdena: • • • •

Telesignalsystem. Telefoni. Datanät. Antenn-och kabel-TV-teknik.

• • • •

Övervakningskameror. Överfallslarm. Trygghetslarm. Inbrottslarm.

• Brandlarm. • Passersystem.

Författarpresentation Paul Håkansson Jag är huvudförfattare i serien "Arbeta med el" och har även den rollen i läromedlet Teleinstallation. Ett stort tack till min medförfattare och alla de personer på företag och branschorganisationer som hjälpt mig med fakta och granskning. Parallellt med mitt skrivande driver jag företaget PE Allkonsult AB med konsultverksamhet inom pedagogik och el-teleteknik. Min yrkesutövning inom el- och teleområdet har bestått av 17 år som installationselektriker som sedan följdes av 13 år som yrkeslärare på inriktning Elteknik i Vetlanda.

Paul Håkansson

Lars-Göran Sikberger Jag är medförfattare i läromedlet Teleinstallations faktabok. Jag driver företaget Sikberger Security-Säkerhetsmedia AB där jag bl a producerar utbildningsmaterial samt håller kurser och föreläser inom larm- och säkerhetsområdet. Jag har många titlar utgivna på eget förlag, främst inom inbrott- och brandlarmsområdet. Tidigare har jag varit allt från montör till fi.lialchef på företag inom larmoch teleinstallationer och arbetat som konsult med bl a besiktningar av olika säkerhetsanläggningar.

Lars-Göran Sikberger

Några ord på vägen Även om teknikutvecklingen är snabb så är mycket av grunderna för installation, dokumentation och funktion de samma. Därför kommer du att ha stor användning av vårt undervisningsmaterial. Paul Håkansson och Lars-Gijran Sikberger

5

Läromedlets olika delar • Faktabok. • Installationshand bok. • Övningsbok. • Elevguide.

Faktabok Faktaboken ger dig grundläggande kunskap inom olika teknikområden så att du kan börja öva praktiskt. Du har sedan goda förutsättningar att tillgodogöra dig ytterligare fördjupning i installationshandboken. När ett område behandlats i faktaboken och det finns mer information i installationshand boken ger vi dig en hänvisning dit.

Faktabokens uppdelning Faktaboken är uppdelad i olika "block" som är färgmarkerade i sidhuvudet. De inledande kapitlen ger en gemensam grund för de olika teknikområdena och har blå färgmarkering. • Telesignalsystem - orange. • Säkerhetssystem - grön. • Datanät - brun. • Antennsystem - grå.

Inledande gemensamma kapitel 1-4 I de inledande kapitlen 1-4 går vi igenom läromedlets uppbyggnad, yrkesrollerna, branschens struktur, nätuppbyggnad och dokumentation för teletekniska system. Du bör gå igenom kapitel 1-4 innan du börjar med något av teknikområdena. Dokumentation behandlas mer ingående i Installationshand boken. Kapitel 5 Telesignalsystem Det första teknikområdet som behandlas är "Telesignalsystem". Det ger dig en bra introduktion till begrepp, symboler och scheman, vilket ger en bra grund för dina första praktiska övningar. Kapitel 5 är därför mycket lämpligt att börja med.

6

Kapitel 6-10 Säkerhetssystem Kapitel 6-10 behandlar säkerhetssysteme n brandlarm, inbrottslarm, passersystem och CCTV. Oavsett vilken typ av säkerhetsysten du arbetar med krävs en förståelse för generellt säkerhetstänkand e. Det utgör en gemensam grund för området och vi behandlar det i kapitel 6. Om du ska lära dig något av de olika säkerhetssystemen, så rekommenderar vi att du först läser det gemensamma kapitlet 6. Kapitel 11-14 Datanät Kapitel 11 beskriver allmänna begrepp inom datakommunikat ion och de installationer som krävs innan användaren kan ansluta sig till Internet. Kapitel 12-14 beskriver installation av olika typer av nät. Kapitel 15-16 Antenn- och kabel-TV Kapitel 15-16 behandlar antenn- och kabel-TV-nät och ger dig grundläggande kunskap, så att du kan installera och uppgradera antennsystem.

Installations handbok Installationshand boken ger fördjupad information kring områden som behandlas i faktaboken. Den är ett stöd för dig såväl under din utbildning, som efter utbildningen när du gått ut i yrkeslivet. Där kan du finna information för att projektera och planera en installation, men även finna svar på de frågeställningar som kan dyka upp under själva installationen. Vi har lagt extra stor vikt vid avsnittet dokumentation och registrering. Du får möjlighet att lära dig den nya svenska standarden för dokumentation, men också den tidigare standarden så att du kan arbeta med befintliga anläggningar.

-···. ;J :·.·••• ~.· ·_;

'.~:~

~.·~ :·::~)'~-~(~· 1

•

I

,

~ •:;

;

,:-

)i t,,..;.\lk~~

.. - - - - ~

-

-

I.I-

_.

-

._,.f

Ett underhållsavtal kant ex innebära att företaget garanterar att finnas på plats inom 8 timmar om det uppstått ett fel i anläggningen och även garantera att det ska finnas reservdelar till den utrustning de installerat. Anläggningsinnehavaren debiteras då vid varje besök för arbets- och materielkostnad. Ett fullserviceavtal kant ex innebära att företaget garanterar att finnas på plats inom 2 timmar om ett fel uppstått i anläggningen och även garantera att de delar av utrustningen som gått sönder byts ut utan kostnad. Anläggningsinnehavaren debiteras då varje månad en fast kostnad och får service och reparationer utförda utan extra kostnader.

Att skriva ett ful/serviceavtal är det bästa vi gjort!

Gå till övningsboken

34

Nätuppbyggnad av teletekniska system

Det är mycket viktigt att du förstår det gemensamma ledningsnätets uppbyggnad, hur du ansluter till det och hur du dokumenterar det.

Nätuppbyggnad Vi ska i kapitlet beskriva uppbyggnaden av gemensamma nät. Samtidigt kommer vi in på olika begrepp som du behöver för att kunna diskutera, kommunicera och kanske framförallt dokumentera ett system. För att kunna dokumentera på ett rationellt sätt får alla delar i näten beteckningar och symboler som identifierar dem. Beteckningssystemet gör att du lätt kan identifiera varje del i systemen. Om det blir fel på en apparat kan du se vilken beteckning (referensbeteckning) den har, söka upp den i en stycklista (materiellista), och där få information om apparaten och hänvisningar till övriga dokument.

35

Enkla system

I enkla system kopplas utrustningen ihop med en kabel till varje enhet. Installationen kräver ny kabeldragning om ytterligare funktioner eller nya apparater ska installeras.

Enkla system -0 Platsutrustning Centralutrustning

-C Uttag

Enkla system - en kabel till va,je enhet.

Gemensamma ledningsnät

I större och mer komplexa system byggs istället ett gemensamt ledningsnät där signalerna går via en gemensam kabelstam ( stamnät) ut till en eller flera fördelningar. Det blir både smidigare och mer ekonomiskt. Fördelningarna placeras på lämpliga platser i lokalen/ byggnaden/området. Vilken typ av kabel du väljer beror på vilket slags system du bygger upp. Större system - Gemensamma nät

Centralutrustning Gemensamt nät

Större system - gemensamma nät. Gemensamma ledningsnät kan användas för flera ändamål samtidigt. Det ärt ex vanligt att kombinera telefon och datanät. För andra system som tex brand och inbrotts/arm kan du behöva bygga separata nät, på grund av störnings- och säkerhetsaspekter.

I system med gemensamt nät ställs stora krav på att installationen dokumenteras. I kapitlet lär vi ut begrepp. I nästa kapitel fokuserar vi på dokumentation av teletekniska system och i installationshandboken Br du sedan fördjupad information om hur man betecknar och strukturerar system och dess dokumentation. År 2.005 utkom en ny standard for dokumentation av teletekniska anläggningar. Under en lång tid framöver kommer det därför att förekomma två sätt att beskriva och dokumentera/registrera anläggningar. Det innebär bl a att det ute i branschen förekommer olika beteckningar och begrepp beroende på om man använder sig av den nya standarden eller inte. Mer information ges i nästa kapitel.

36

·,..

I

·1

/} ;---. •

,il, : I!

....... ~.

1

,

t •

-.c--_~___

• • .• -"'c,

-·

---:::---

1•'

; , •• ,Il,'\), .•

4•

' I',•(.

j

•

•

-

,,.~J) ;1 "I' ,.../! .. · >r ',, .- ,.··-~~•

_;.

:.: ••

- --

-

•

-- -

· .·· · , , ·'1' (' j, .. ; . · -. I·

-

Kabeluppbyggnad i te/esignalsystem I vissa telesignalsystem krävs ett eget kabelpar mellan centralapparat och platsutrustningen. För att uppnå det i stora system används mångparkabel mellan fördelningarna. Kabelpar som utgår från centralutrustningen kopplas i första fördelningen till parter i mångparkabeln. I nästa fördelning kopplas de vidare till nästa fördelning eller till den utrustning som ska matas. Sammankopplingen sker genoms k korskoppling på plint (korskoppling och plintar behandlas framöver i kapitlet). Nätuppbyggnaden beskrivs som "point to point"-förbindelse eller stjärnnät.

·~ CJ1----------,l,-----------;Fö~1-·ng ,__Fö~ ""'""'"'""''"'

-

1~ -

1'~

Fysisk förbindelse

Telesignalsystem: Minst en tråd/part krävs mellan fördelningarna för varje förbindelse/funktion.

Kabeluppbyggnad i datasystem I system med adresserbar utrustning, t ex datasystem, behöver inte varje utrustningen ett eget unikt kabelpar. Det räcker då med ett par mellan fördelningarna. Vanligtvis används en fiberkabel eftersom trafikbelastningen från alla fördelningar koncentreras i kabeln mellan fördelningarna. Nätuppbyggnaden beskrivs som ett sk "bussnät" eller parallellnät.

----,t.-----Fö~,g

Cengi---ing

!

Fö~

(

~

Adresserbar förbindelse

Datanät: Endast ett par krävs mellan fördelningarna. Mer information om uppbyggnad av datanät ges i kapitel 12.

37

Begrepp kring nätuppbyggnad Gemensamma ledningsnät har sedan länge delats in i fyra olika typer beroende på vilken funktion som avses: • • • •

Gemensamt ledningsnät, allmänt (Bl). Gemensamt ledningsnät, säkerhet (B2 ). Gemensamt ledningsnät, tele- och data (B3 ). Gemensam strömförsörjning (B4 ).

01-nät 02-nät 03-nät 08-nät

Begreppen 01-, 02- och 03-nät används flitigt i branschen. Framöver kommer emellertid de gemensamma ledningsnäten betecknas Bl-, B2-, B3- och B4-nät. Det bygger på den nya standarden "Dokumentation av teletekniska anläggningar".

Nätkomponenter och utrustningar Man kan se näten och de utrustningar som ansluts som separata delar som kopplas samman med varandra. Enheterna som nätet byggs upp av benämns "Nätkomponenter". De enheter som ansluts till nätet benämns "Utrustningar".

Nätkomponenter Nätkomponenter är fördelning, fält, plintar, paneler och i vissa fall, uttag. Utrustningar Utrustningar delas in i två olika kategorier, centralutrustningar och platsutrustningar, förkortat CU respektive PU. Centralutrustning kännetecknas av att det är utrustning, enhet eller apparat i förbindelsens startpunkt. Det kan t ex vara en telefonväxel, brandlarmcentral eller liknande. Platsutrustning kännetecknas av att det är utrustning, enhet eller apparat i ledningsförbindelsens slutpunkt. Det kan t ex vara en telefonapparat, en brandlarmsdetektor eller liknande. Bilden nedan visar ett komplett nät som är uppbyggd med centralutrustning, fördelning, spridningsplintar, högtalare och kablar mellan alla komponenter. Nät med nätkomponenter

/---------, r/ I I Centralutrustning

cu

100 par

', I

I I

Platsutrustning

I I

I I I I t

38

2 par

Centralutrustningens funktioner är uppkopplade och utdragna till en fördelning där du sedan korskopplar funktionerna vidare ut i anläggningen via s k spridningsplintar.

2 par

' , _________

I I / /

·-

-

·,: :{>l'/t\:fJ:·1;1,,< ..,I:;·· !I'

{.

'

... ·i:

.

I•,

I

Fördelningar Fördelningar benämns olika beroende på var de placeras och vilken funktion de har. I bilden nedan anges de begrepp som förekommer enligt senaste standard.

Stam nät

Områdesnät: Förbinder byggnader inom ett område. Stam nät: Förbinder fördelningarna inom en byggnad. Spridningsnät: Kabel nät mellan fördelningen och spridningsplint, platsutrustning eller uttag.

Spridningsnät avslutas med uttag, platsutrustning eller spridningsplintar,

39

Fält Fördelningen kan bestå av ett eller flera så kallade fält. Ett fält är en monteringsyta med en maximal bredd om 900 mm och en maximal höjd om 2 200 mm. Den har en central roll i utformningen av dokumentationss tandardens beteckningar. Monteringsytan består ofta av ett sk 19-tumsstativ eller skåp (bredden är 19 tum = 465 mm). Men det kan likaväl varat ex en spånplatta eller låda för montage av ett antennsystem eller helt enkelt en väggyta. Från fördelningen/fält et utgår spridningsnät som avslutas med uttag, platsutrustning eller spridningsplintar .

Fördelning Fördelningen utgörs vid installationer av teletekniska system oftast av ett eller flera stativ eller skåp som då benämns fält.

I tidigare standard så bildade ett eller flera fält ett s k ställ.

Begreppet ställ förekommer inte i nya standarden. Ett sådant utrymme benämns numera "fördelning".

Fält

Senaste standard.

40

l'llrdclning

Fält

Tidigare standard.

Stöll

Fält för datasystem Vid installation av ett datasystem placeras transmissionsutrustning ( överföringsutrustning) och paneler i fältet. De spridningskablar som är förlagda till användaruttagen (kommunikationsuttag) ansluts i paneler i fältet. Mer information om datasystem ges i kapi-

tel 11-14.

Transmissionsutrustning och paneler placeras i stativ eller i skåp som är 19 tum breda.

Till panelen ansluts utgående spridningskabel som avslutas med ett datauttag.

Korskoppling i datafält Det till panelen anslutna uttaget får sin signal från transmissionsutrustningen med hjälp av färdiga sk patchkablar. Mer information om korskoppling av data får du i kapitel 11-14.

,~

TX

RX

:.,l;,.;,; '"' I,.:~

!!:

Ll