Elinstallation - Yrkesmannaskap. Faktabok [3 ed.] 9789147107391 [PDF]

Zitiervorschau

•

•

s

-

s Paul Håkansson och Tord Martinsen

.. Liber

Förord Den traditionella elektrikern är idag alltmer en tekniker vilket du kommer att förstå när du nu ger dig in Elinstallation - yrkesmannaskap. Läromedelspaketet kommer spegla installationselektrikerns alla kompetensområden kring Elinstallationer. Parallellt med dessa ska du även behärska andra spännande områden som teleteknik, säkerhetssystem, fastighetsautomation, belysningsplanering med mera. Elinstallationsföretagen i Sverige har en spännande framtid och du har valt att vara med och dela den med dem. • Du kommer ha en stor del i att de boende framöver kommer kunna få en enklare vardag i sina hem genom all den teknikutveckling som nu sker. • Du kommer ha en stor del i att industrier framöver kommer kunna nå en alltmer automatiserad produktion där miljön för alla anställda blir allt bättre. • Du kommer kanske framförallt att ha stor del i att hela världens befolkning ges en chans till en strålande framtid genom att du med ditt yrkeskunnande kommer ha en stor del i all den energieffektivisering som krävs framöver. I denna bok och i läromedelspaketets medföljande produkter som montörshandbok, övningsmaterial och dylikt kommer vi att förmedla en diger mängd information som vi hoppas du finner såväl intressant som trevligt att lära sig. Lycka till och välkommen till Elinstallationsbranschen.

Författarna Paul Håkansson och Tord Martinsen

Författarpresentation Paul Håkansson Jag är huvudförfattare i detta läromedel och till ett flertal titlar inom det el- och teletekniska området utgivna av Liber AB. Parallellt med mitt skrivande driver jag företaget PE Allkonsult AB med konsultverksamhet inom pedagogik och el-teleteknik. Min yrkesutövning inom elområdet har bestått av 17 år som installationselektriker som sedan följdes av 13 år som yrkeslärare på inriktning Elteknik i Vetlanda.

www.peallkonsult.se www.EloTELE.se

Paul Håkansson

Tord Martinsen Jag har arbetat som elsäkerhetschef inom EIO. Mina huvuduppgifter var då främst att hjälpa våra medlemmar i olika säkerhets- och ansvarsfrågor samt att företräda EIO i olika sammanhang. Tidigare har jag även arbetat på Elsäkerhetsverket. Under flera år har jag dessutom arbetat som elektriker inom hög- och lågspänningsområdet.

Tord Martinsen

3

Innehållsförteckning

Elinstallation -Yrkesmannaskap

2. Att planera ett elarbete

Vad ska du lära dig En verklighetsnära utbildning Hur ska vi gå tillväga

Planera, då mår både du och kunden bra!32

Fakta- och Montörshandbok Elevguide/arbetsord rar

Elteknikplus.. . Digitalt stöd för din lärprocess

9 9

10 10 10

12 12

1. Elektrikeryrket Ett arbete med många fördelar

14

Fyllt av spänning! Ansvarsfullt! En blandning av teknik! En blandning av arbeten! Självständigt arbete eller lagarbete! Varierande! Fritt!

14 14 14 14 15 15 15

Elektrikern en mångsysslare Problemlösaren Datateknikern Hantverkaren Kontrollanten Säljaren Administratören

Arbeta själv eller i lag

16 16 16 16 17 17 17

17

Samarbete med andra yrkesgrupper

18

En yrkesman behöver utrustning!

19

Personlig skyddsutrustning Verktyg Mätinstrument Maskiner/tillbehör Stegar och ställningar

19 20 22 22 23

Din start som elektriker

24

Lärlingstid ETG Elektriker

24 25 25

En lyckad dag på jobbet

26

Vad har du till hjälp? Vilka är dina medspelare?

26 26

Från kundförfrågan till fakturering Medelstora elföretag (5-25 anställda) Serviceelektriker /fåmansföretag

Elektrikeryrket jämfört med skolan Studievägen för elektriker

El planera! Arbetsplanera! Tidsplanera!

Riskbedömning och riskanalys Elarbetsansvarig

Att planera en elanläggning Elmaterielens mö jligheter Tillverkarens anvisningar Fästteknik Exempel, materielkännedom Svensk standard anger placering och antal Materielkännedom uttag, högst 16 A Ramar Doslock

Kablar - du måste välja rätt

36 36

37 37 37 37 38 39 39 40 40

41

3. Dolda/infällda installationer Dold förläggning, ett av många installationsalternativ Röralternativ vid dolda installationer Rör som reducerar de elektromagnetiska fälten Övriga åtgärder för reducering av fält Halogenfritt material Dosalternativ vid dolda installationer

Rörförläggning i regelverk Regelverk i trä Regelverk i plåt Dosplacering Undvik kondens i elrören Undvik mekaniska skador på elrörern Kablar i vägg

Valv Konstruktion Bottenplatta Väggformar

Kabeldragning

43 44 45 45 45 46

47 47 48 48 49 49 50

51 51 52 54

55

Stopp i rör

55

Hopkoppling av kablarna

56

28 28 28

30 30

4. ROT - modernt i gammal miliö Byggnadskonstruktion Planritning Grund Byggnadsdelar

Fastigheters byggnadsdelar Väggar

4

32 33 34

58 58 58 59

60 60

Innehållsförteckning

Golvbjälklag Innertak

Tätning Bryt inte ångspärren Ljudtätning Brandtätning Tätning för fukt och damm

Arbetssätt vid ROT-arbeten lnbilade rör Gammal materiel Tidigare ledn ingsfärger

62

63

63 63 64 64 65

Personlig skyddsutrustning 95 Arbetsställning 96 Tunga lyft 97 Arbete på höga höjder - instruktioner 98 Monotomt arbete - arbetsrotation/mikropauser 99 Farlig omgivning - instruktioner 100 Tillbudsrapportering 102

66

66 67 68

7. Ansvar, Instruktion och Kontroll Ansvar

5. Utanpåliggande installationer lnstallationsalternativ Kabelstegar, trådstegar, profiler Klamring av kabel Rör - utvändigt Installationer i undertak Skyddsrör och skyddsprofiler Linmontage - armaturskenor lnstallationskanaler Servicestavar, golvboxar och serviceposter Snabbkopplingssystem Ellist

70 70 72 76 76 77 77 78 79 79 80

Säkra elanläggningar Föreskrifter om elsäkert arbete förhindrar elolyckor ISA

Ansvar, Instruktion och Kontroll Kontrollera dina övningar Kontrolldokument

Vad är kvalitet? El materiel Arbetets utförande Servicekunskap Fördelar med elarbeten präglade av kvalitet

Dålig kvalitet kostar pengar EIO-Q Ledningssystem Kvalitetsarbete i praktiken EIO-Q Ledningssystem - Kontroller EIO-Q Ledningssystem - Miljö

Yttre miljö Avfallshantering Ljuskällor Kabel skrot

Arbetsmiljö Lagstiftningen ETAK Byggarbetsmiljösamordnare BAS Arbetsgivaren Skyddsombud Du! Guide för arbetsmiljöpolicy Skyddsrond Anmälan av yrkesskada

83 83 83 83 84

84 84 85 86 87

88 88 89 89

90 90 90 91 92 92 92 94 94 95

104 104 105

108 108 109

8. Proiektering och entreprenad Hur får ett elföretag betalt?

11 3

Är det alltid priset som avgör?

1 13

Anbudsförfarande

114

Entreprenadformer

1 14

EL-AMA

6. Kvalitet, miliö och arbetsmiliö

104

EL AMA bildar underlag till kontrakt mellan beställare och entreprenör Företrädesregeln AMA är en referensdokumentation

RA EL 12 lnstallationsritningar Relationsritningar Vem har ansvaret för felaktigheter?

Vetlandas industrihotell Bygg möten Tidplan för bygget

Elkonsulten Rambeskrivning

Ritningsläsning Gränsdragningslista lnstallationsdagbok

116 116 1 16 111

118 119 1 19 119

120 121 121

122 122

122 123 124

9. Från kraftverk till abonnent Kraftverk Elnätet från kraftverk

126 126

Elnätets uppbyggnad IT-system TN-system

127 12 8 12 8

Lågspänningsabonnentens anslutningspunkt

130

5

Innehållsförteckning

Anslutning till ställverk Anslutning till serviscentral Anslutning till mätarskåp Serviscentral •• Ovriga serviser

Vagabonderonde strömmar Vagabonderonde strömmar i TN-C-system Magnetfält från vagabonderonde strömmar Hur förhindras vagabonderonde strömmar

130 131 131 132 132

133 133 133 133

Potential - potentialskillnad 134 Potentialutjämning - för en person- och 135 funktionssäker anläggning Skyddsledare Skyddsjordning och skyddsutjämning - grundåtgärder för elsäkerhet Funktionsutjämning Huvudjordningsskena

135 136 137 137

0

A;5köverspänningar Askskydd mot indirekta och direkta blixnedslag

Mätning av energiuttag

138 138

140

Lågeffektkunder - Direktmätning 140 Högeffektkunder - Strömtransformatormätning 141 142 Högeffektkunder - Effektmätning

Anmälan av elinstallationsarbete Föranmälan Färdiganmälan

11. Inkoppling av centraler Inkoppling till TN-C-system Inkoppling till TN-S-system Allvarliga felkällor i TN-C och TN-S-system

Kabelanslutningar

Montering av normcentraler Tillbehör Trefasskenan Undvik överledning Undvik fuktsamling Undvik övertemperatur

Montering av gäng- och knivsäkringscentraler Mindre centraler Stora centraler

Kombinationscentraler Låduppbyggda centraler Ställverk

6

155 155

Hur stor ska en central vara?

156

Sektioneringen av installationen Hur stor belastning kan ligga på en gruppledning?

156

Placering av utgående grupper

158

Normcentral Gängsäkringscentral Ordning och reda i centraler Utökning av grupper

Jordfelsbrytaren Jordfelsbrytaren - en utmärkt kontrollant Insta llation av jordfelsbrytare Inkoppling Personskyddsautomat Felfall - jordfelsbrytare/ personskyddsautomater

156 158 158 159 159

160 160 161 162 163 163

142 142 142

10. Montering av centraler Införingar Kondens

154

Anslutning av aluminiumkabel till kontaktblock

12. Speciella installationsmiliöer lnstallationsmiljöer Exempel badrum Lantbruk

Miljön styr val av central Matningar

154 154

144 144 145 145

146 147 147 147 147 147

148 148 149

149 150 152

165 165 166

Tillfälliga anläggningar

168

Bygg- och rivningsplatser

168

13. Dokumentation och besiktning Dokumentation Märkning och ritningar

Besiktningar Underhåll av elanläggningar Revisionsbesiktning EIO Elkontroll EIO Eltest Besiktning vid installationsarbete

170 170

172 172 173 173 173 174

14. Styrning och reglering Traditionell och ny teknik

176

Enklare styrkomponenter Flerfunktionsrelä/multirelä Styrmodul Närvarostyrning

176 177 178 178

Innehållsförteckning Reglering av ljusnivå Dimmer Analog 1-10 V-styrning Digital styrning

Kommunicerande installationssystem Systemlösningar Centraliserade system Decentraliserade system Öppna och slutna system Styrsignaler Topologier Marknadsöversikt Övrig kommunikationsmedia

179 179 180 180 180 181 181 181 181 182 182 182 183

Sakordsregister

206-208

15. Energieffektivisering Energisparåtgärder Energ idekla rationer

Åtgärder kring belysning Val av ljuskällor Installera styrning/reglering Exempel på modern totallösning, belysning

186 186 187 187 187 189

Energieffektivisering med integrerade system

190 Mätning genererar fortsatt energieffektivisering 190 KNX-exempel integrering av flera system 190 Klimatanläggningar 192 Elvärme 192 Direktverkande elvärmesystem 192 Byggnadens energianvändning och värmeisolering Elradiatorer Centrala styrsystem Takfläktar Varmluftsfläkt Golvvärme - vattenburen Golvvärme - el Värmekabel - andra användningsområden El patroner Värmepannor Oljepannor Shuntautomatik Fasta bränslen Elpannor Värmepumpar Solcel lsi nsta llationer Ventilationsanläggn i ngar Sparåtgärder - Effekt Sparåtgärder - olika mätförfarande Energiförluster i kablar

192 193 194 196 196 196 197 198 199 199 200 201 201 201 201 202 203 204 205 205

7

•

•

s s

Hej och välkommen till ett läromedelspaket inom elinstallation, som jag hoppas ska tilltala dig. Det är min förhoppning att vi blir bra ''arbetskamrater'' för vi kommer att tillbringa mycket tid tillsammans.

8

Introduktion

Vad ska du lära dig? Under denna kurs kommer du mer och mer att känna dig som en yrkesman inom elområdet. Som yrkesman behöver du såväl praktiska som teoretiska kunskaper. Elyrket är väldigt brett så det finns inga möjligheter att lära sig allt. Man får istället lära sig att söka den kunskap som varje situation kräver. Trots min bakgrund som elektriker i sjutton år och skoluppdrag inom elområdet under tretton år får jag ständigt söka information för att lösa de frågeställningar som jag ställs inför. Jag har sökt och sammanställt information som jag vet att du kommer behöva som elektriker. Målet med boken är att: • Utveckla dina förmågor att planera och agera inför ett eluppdrag. • Utveckla dina förmågor att söka rätt information vid rätt tillfälle. • Utveckla dina teoretiska kunskaper och praktiska hantverk. • Förbereda dig för fortsatt utbildning inom elområdet.

En verklighetsnära utbildning Ett absolut mål är att utbildningsformen ska bli så verklighetsnära som möjligt. När du träder in i yrkesmannakurser som den här ska det kännas som om du vistas på ett elföretag. Din roll blir att hela tiden sträva efter att agera som en yrkesman/yrkeskvinna och att ständigt vara sugen på att ta till dig all kunskap. Man måste ha full kontroll! Ett felaktigt beslut eller felaktigt kopplande kan innebära livsfara för person och egendom. J

l

.~ ,~JL I

I

Att agera yrkesmannamässigt blir lättare om din utbildningsplats är så verklighetsnära som möiligt. Ditt bidrag är att ha kläder och verktyg på dig i arbetssituationer. Har du dessutom med dig de teoretiska kunskaper som krävs så blir tilllämpningen av kunskaperna rolig och spännande.

9

Introduktion

Hur ska vi gå tillväga? Faktabok och Montörshandbok Ett mål i skrivandet har varit att du ska kunna läsa boken utan lärarhjälp. Informationen som ges i läromedlet är placerad i två böcker, denna faktabok och en Montörshandbok. I Montörshandboken finner du fördjupad fakta, instruktions- och installationsanvisningar som hjälper dig att utföra praktiska moment. Montörshandboken är tänkt att vara till hjälp även utanför skolan, på APL:n och under din framtida lärlingstid på ett elföretag.

Faktabok

Montörshandbok

I Vetlanda byggdes ett industrihotell för ett antal år sedan. Vi kommer att använda det som exempel i resonemang framöver. Dokumentation kring bygget kommer du att hitta på CD:n.

Elevguide/arbetsordrar Du ska precis som en yrkesverksam elektriker utföra uppdrag som beskrivs på arbetsordrar. Uppdragen ska dokumenteras och kontrolleras. Hur det ska gå till beskrivs i elevguiden. Dina uppdrag ska utföras på olika platser i vår tänkta stad. Du får successivt nya kunskaper för att lösa dina uppdrag.

Snart är det du som ska iväg!

•

I

I

10

Introduktion

Arbetsorderns utformning På arbetsordern får yrkesmannen en uppgift som ska lösas. Vi har samlat ihop arbetsordrar från elföretag och kompletterat dem med tips om arbetets genomförande. Du bestämmer till stora delar själv var och hur det ska utföras. Arbetet dokumenterar du sedan på ordern. För att få en heltäckande bild av alla dina övningar ska du sammanställa dem i en planeringskalender.

Hör ser du var arbetet ska utföras.

Arbetsorder nr 1

Datun1 130103

Kund

Ulla Olsson

Tel

101448

Adress

Bergvägen 5

Arbetsplats

Bergvägen 5

Beställare

Ulla Olsson

Tel

101448

Arbetets omfattning Fru Olsson har ringt och undrar om vi kan komma hem till henne idag och installera belysning i hennes förråd. Det ska monteras en armatur som ska tändas över en enpolig strömställare.

Hör ser du vad du ska utföra.

Etinstallationsreglerna

,

Hör får du tips om aktuella regler inför arbetet.

512.2

Är förrådet uppvärmt eller inte'? Detta har betydelse för vilken kapslingsklass som ska väUas.

522

Vilken eller vilka kablar ska väUas? Vad kan påverka ledningssystemet så att skada kan uppstå?

536.5.1.2

Den enpoliga ström ställaren ska användas för funktionsmanövrering. Hur skall de Inkopplas d~?

1. lnstallationsförfarande

O Infälld/do ·

Hör får du råd inför arbetet.

O Utanpåliggande/öppen installation

-

O lnstallationskanal OROT

2.

Hör ska du bokföra hur du utfört arbetet.

..

Kabelval

DEKK

För att klara ev. nya ideer som kunden kan få under arbetets gång kan du även ta med ett vägguttag (det kan vara bn.:1 att ha i förrådet).

Bt'!hövt'!r installatione11 utföra!'l för ett framtida behov av skyddsjordat vägguttag? Finns det en skyddsjordad grupp fran1n1e vicl förrådet?

Oövrig _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

3. Materielåtgång

Ska man n1ed tanke på eventuell uttagsinstallation dra fram egen n1atning till förrådet?

(Skriv 11er dill materielbehov på materielsedeln)

Rådgör med kunden:

4. Tidsåtgång Beräknad _ _ _ _ Verklig tid _ __

I elevguiden får du utförligare instruktioner o m hur du välje r ut och do kumenterar dina arbetsordrar.

PILl!,19 och ukrLiv och en truµpulege.

Fundera på:

OEKKJ/AKKJ

Hör ska du bokföra att du kontrollerat arbetet.

För att utföra arbetet behöver du en enpolig strön1ställare, en arn1atur, ljuskälla, klarnrner,

OEKRK

OEKLK

/ri

Yrkesmannens tips

..

5. Ovningen kontroll erad

0

Svaren beror troligen till stor del på var törrådet är placerat och förrådets användningsområde.

(Elevsignalur)

O Besiktigad av _ _ _ _ _ _ _ __

Undervisning i lagar och regler I boken Elkraftteknik lade vi fokus på viktiga föreskrifter, standarder och särskilda anvisningar med huvudsakligt fokus på Elinstallationsreglerna. Du lärde dig dess upplägg, numrering och innehåll. I Elinstallation - Yrkesmannaskap kommer du att praktiskt tilllämpa reglerna. I övningar kommer vi att beskriva när/var/ hur föreskrifter och standarder används i de arbetsmoment som övningen omfattar.

11

Introduktion

Elteknik Pluswebb i kombination med dina studier Digitalt stöd för din lärprocess Faktaböcker Denna faktabok, precis som övriga nya titlar inom El & Energiprogrammet, finns även som Onlinebok. Dessutom kommer Elteknik Pluswebb att erbjudas för inriktning Eltekniks hela utbud. Det är de traditionella pappersövningsböckerna och deras praktiska övningar som nu digitaliserats och som du enkelt når så fort du har tillgång till en dator med Internet.

Arbetsordrar Det digitala övningsmaterialet utgår från digitala arbetsordrar där du får besvara frågeställningar som rättas automatiskt. I samband med rättningen får du ytterligare feedback kring de aktuella frågeställningarna. Arbetsordern leder dig även till olika inlämningsuppgifter som också är digitala och som i regel leder dig till praktiska arbetsuppgifter. Arbetsordern avslutas med en eller flera kontrollfrågor.

Arbetsordern innehåller ett brett urval av frågor och inlämningsuppgifter som kan vara såväl teoretiska som praktiska arbetsuppgifter.

Inlämningsuppgifter lnlämningsuppgifterna leder dig till praktiska arbetsuppgifter. Beroende på vilken nivå du befinner dig på i din utbildning kommer du att bli styrd i vilken materiel, utrustning, verktyg och planering du behöver. I början får du stöd i dessa val och mot slutet ligger besluten helt på ditt ansvar. Ofta avslutas en uppgift med att du får ge dina reflektioner och utvärdera ditt arbete. Arbetet kommer sedan at t kontrolleras och bedömas av din lärare.

Du kommer utveckla dina förmågor Ett mål för mig som huvudförfattare för Eltekniksinriktningen är att du ska få "verktygen" att utveckla alla de förmågor som krävs för att bli en duktig Eltekniker. De förmågor jag vill belysa är dina : • Analytiska förmågor. Det innebär att du tar dig an arbeten (uppgifterI problematik/ felsökning) på ett bra och logiskt sätt. • Kommunikativa förmågor. Det innebär att du är bra på att kommuni cera, resonera och redovisa. • Metakognitiva förmågor. Det innebär att du är bra på att tolka, tänka till och väljer strategi kring hur du når bästa resultat på ditt arbete. • Begreppsliga förmågor. Det innebär att du förstår vad olika begrepp betyder och kan använda dig av dem i tal och skrift. • Förmågor att hantera information . Det innebär att du kan söka, samla, strukturera/ sortera och kritiskt granska information . • Praktiska förmågor. Det innebär att du är bra på att skruva ihop och montera saker, är fingerfärdig och utför snygga, säkra elarbeten. Paul H. PE Allkonsult AB

12

Precis som i arbetslivet gäller det att kunna samarbeta. Hiälp varandra, lär av varandra, skapa tillsammans de bästa lösningarna.

• Du har bestämt dig för att studera för att få de kunskaper som krävs för att bli en bra elektriker. Det är ett utmärkt vall

-

13

1 Elektrikeryrket

Ett yrke med många fördelar..• Elektriker är ett yrke "fyllt av spänning", styrt av en avancerad teknisk utveckling.

Fyllt av spänning I Inget kan vara mer sant.

Ansvarsfullt! Definitivt. Du kommer att hantera elektricitet, denna osynliga, kraftfulla och farliga kraft som endast professionella yrkesmän får lov att tämja.

r-

I

En blandning av teknikl Prognoserna inom ElO tyder på att: • 1/3 av dina arbeten blir traditionella elinstallationer och nybyggnationer. • 1/3 blir säkerhetssystem som till exempel inbrotts- och brandlarm, kameraövervakning samt passersystem. • 1/3 blir industriservice och underhåll.

14

En blandning av arbetenl Ena dagen kanske du utför en traditionell rörförläggning, nästa dag sitter du och programmerar KNX (kommunicerande installationssystem).

1 Elektrikeryrket

Självständigt arbete eller lagarbete! Om du vill jobba självständigt finns alla möjligheter. Föredrar du att arbeta i lag går det också bra.

Varierande! Absolut. Du kommer att arbeta i de mest skilda miljöer. Ena dagen kan du stå i smutsig miljö och kämpa med en grov kabel. Nästa dag kan du koppla ett datanät på ett rent och snyggt kontor. Yrket är lika varierande som vädret kan vara vid utomhusarbete.

Fritt! Elektrikeryrket är inget yrke som styrs av en stämpelklocka. Du får ta ansvar för det mesta vad gäller tidsplanering, arbetsplanering och utförande. Du vet egentligen aldrig exakt hur dagen kommer att bli. Istället för att installera det som du först planerat, kanske du får ägna hela dagen åt felsökning hos någon "strandsatt" kund.

15

1 Elektrikeryrket

Elektrikern - en mångsysslare Det är mycket som hänger på dig som yrkesman. Som elektriker är du en mångsysslare som ska lösa de mest skiftande uppgifter.

\

Om bara något av alternativen faller dig i smaken finns det alltid nischer inom elektrikeryrket som tillgodoser just dina önskemål.

Problemlösaren En bra egenskap är om du är lite av en uppfinnare och har lätt för att komma på olika lösningar. Yrket består egentligen hela tiden av att du får uppdrag som ska lösas på bästa sätt. Det är du som ska presentera ideer och lösningar på kundens problem. Vi ska i kursen hjälpa dig att hitta metoder för hur du tar dig an en problemställning.

Datateknikern Ny avancerad teknik kräver datorarbete vid till exempel idrifttagningar och funktionskontroller av olika anläggningar. Det finns elyrken som i stort sett enbart består av jobb vid datorn. Det ingår även arbeten med att se över och ge råd ur energisynpunkt.

Hantverkaren

"~ ~-=--

Yrket är till stora delar ett hantverksyrke. Det är en fördel om du utöver arbetet med att installera el också //~ blir kunnig inom flera yrkesområden, exempelvis: \

• Snickare. Du jobbar mycket med hammaren. Du behöver även ha förståelse för byggsätt och byggnadskonstruktion. • Plåtslagare. Du jobbar ibland med plåtmaterial. • Rörmokare. Du behöver ha förståelse för "vattnets väg" och ha kännedom om diverse YVS-anlägg• n1ngar. • Svetsare. Ditt material kan i en del fall behöva svetsas fast för att sitta ordentligt.

16

~

I

1 Elektrikeryrket

.., tl

Kontrollanten Du kontrollerar dina installationer under arbetets gång. När du sedan är klar kontrolleras arbetet igen, både av dig själv och andra. Kvalitet och noggrannhet är något som måste genomsyra ett elarbete. Kvalitetssäkring är en mycket viktig del i jobbet.

Säljaren I arbetet är kontakter med kunder en mycket trevlig, spännande och viktig del. Du kommer bland annat att bli försäljare genom att du säljer in bra lösningar eller nya ideer till kunden. Det skapar sysselsättning åt dig och ditt företag. Kom ihåg: Du är företagets ansikte utåt gentemot kund!

Administratören Det administrativa arbetet blir mer och mer omfattande för en elektriker. Kvalitetsarbete och dokumentation utgör en stor del av arbetstiden. Det är vid dessa tillfällen du hamnar bakom datorn för skrivarbete eller ritande med CAD. Datorns användning i yrket ökar såväl via bärbara datorer som handdatorer.

17

1 Elektrikeryrket

Arbeta siälv eller i lag? Elektrikeryrket innebär att du arbetar såväl ensam som ihop med dina arbetskamrater i arbetslag. Precis som i vilket idrottslag som helst gäller det då att kunna samarbeta. Man ska lösa uppgifter ihop på ett bra och smidigt sätt. Man planerar ofta arbeten ihop och man jobbar och kämpar ofta på samma ställe.

•

••

Vid större arbeten är man ofta flera elektriker som kan hiälpas åt.

Ibland blir det ensamarbete.

Samarbete med andra yrkesgrupper Vid större arbeten blir även andra yrkesgrupper inblandade. Det gäller då att man kan samarbeta både om lösningar, arbetsutrymme och tidsplanering. Eventuella problem löser man på arbetsplatsen, under rasterna eller på möten.

Elektrikern utför ofta de sista momenten I slutskedet av ett bygge är du beroende av andra yrkesgrupper som påverkar när du får färdigställa ditt arbete. Du kan till exempel inte sätta upp apparater förrän målaren är färdig. Det innebär att du ofta får jobba under tidspress och i ett byggskede när alla hantverkare, byggstädare och andra trängs för att bli klara i tid.

Jag har varit med om hantverkare som efter att ha skruvat dit de sista bitarna smitit ut genom bakdörren eftersom premiärgästerna har stått finklädda utanför entren. Mia P. EL A6

Ibland blir det trångt på bygget. Då gäller det att man kan samarbeta. Särskilt i slutskedet av byggnationer då alla yrkesgrupper är stressade.

18

1 Elektrikeryrket

En yrkesman behöver utrustning!

Brandsäkra kläder

En förutsättning för att du ska kunna genomföra kursen är att du har tillgång till den utrustning som en yrkesman har. En elektrikker behöver:

Brandsäkra kläder används som ett extra skydd till exempel vid ställverksarbete. Tänk på att de ska vara rena

• Arbetskläder.

eftersom smuts kan försämra

• Personlig skyddsutrustning.

deras egenskaper.

• Verktyg. • Maskiner. R ä tt klä dd '"' 'I I

• Mätinstrument.

JJ I

• Stegar och ställningar.

-

•

•

' I

.

~

En elektrikers skor ska ha stålhätta som skyddar foten ovanifrån och spiktrampskydd som skyddar foten underifrån. I dina arbetsbyxor ska det finnas fickor där du placerar knäskydd som skydd/stöd när du arbetar knästående. I övrigt gäller det att klä sig efter de förhållanden som gäller för tillfället.

Personlig skyddsutrustning Utöver arbetskläder har man en personlig skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning är ett begrepp som omfattar alla produkter som är gjorda för att bäras eller hållas av en person för att skydda mot hälso- och säkerhetsrisker. \ 1 / '.

"

/

Den ska bestå av: • Förbandsask.

--

• Hörselskydd. • Skyddsglasögon. • Skyddshjälm. • Varningsskylt: Arbete pågår. • Hänglås (till säkerhetsbrytare). • Tillbudsblankett. • Andningsskydd.

Får ej •• manovreras Arbete pågår Elarbetsansvarig: Datum:

På byggen råder hiälmtvång. Använd hörselskydd.

1/4

Sture Starkström Tel:

217770

I din personliga skyddsutrustning ingår den mycket viktiga skylten "Arbete pågår".

19

1 Elektrikeryrket

Verktyg De handverktyg man använder förvarar elektrikern på olika sätt:

,

~r

• En del föredrar en väst. • En del föredrar ett verktygsbälte. • En del föredrar en verktygsbox. De verktyg man inte använder så ofta förvaras i en verktygslåda.

Verktygsväst

Verktygsbälte

Verktygsväska

Verktygslåda

I en elektrikers verktygssats ingår:

D

D

D

2

3

4

1 Spårskruv 2 Phillips 3 Pozidriv

a 5

4 Supadriv 5 Sexkantsskruv 6 Torx

Skruvmejslar: Flat-, stjärn- och hylsskruvmejsel, torx

Tänger: Sidavbitare, flacktång, skoltång, kabelsax, polygrip, ellistsax, rörsax, håltagningstång, kabelskotång

--,.- ~~ ---

_.--,: ,.,.. ,, _,.,,,,.:L~•- -

20

.- ·~

.

Blocknycklar

Led nycklar

Skiftnycklar

Hammare

Knivar

Eltejp

Borretui

Filar

Gängverktyg

1 Elektrikeryrket

lnsexnycklar

Tumstock

Torxset

' ;...Z

•

Måttband

Bågfil

Minibågfil

•

I . ,,,.,,,, .•

. ;

Plåtsax

~

.

.

"

/..

-.

"'

,~?

,.-

•

Passdelsnyckel

Klammerdon ''I

Konisk plåtborr {stegborr)

Centrumborr

Långa borr

to

I

Stäm järn

Patronpistol

Vattenpass

Doskniv

Hål sågar

Dosfräsar

Böj fjädrar

Ind ragn i ngsfjäder

Snörslå

21

1 Elektrikeryrket

Mätinstrument Elektriker behöver en stor mängd mätinstrument. En del behöver man ständig tillgång till medan andra inte används lika ofta eller är för dyra för att varje montör ska ha varsin. När du mäter är det viktigt att du kan lita på mätresultaten, så vissa instrument är viktiga att sända på service. I Montörshandboken finner du ett avsnitt om de mätinstrument som yrkesmannen använder.

Maskiner/tillbehör Utöver småverktyg har varje elektriker normalt tillgång till en mängd andra verktyg som till exempel: • Skarvsladdar. • Arbetsbelysning. • Ficklampa. • Limpistol. • Laddningsbara skruvdragare. • Laddningsbar borrmaskin/mutterdragare. • Borrmaskin. • Borrhammare. • Kombi-/mejselhammare. • Spårfräs. • Håltagningsverktyg. • Momentnycklar. • Kabelsaxar. • Laserverktyg (avståndsmätare, regelsökare, linjelaser).

••

22

1 Elektrikeryrket

Stegar och ställningar Det är mycket vanligt att elektriker arbetar på så hög höjd att hjälpmedel krävs. Då tar man hjälp av stegar, ställningar och skyliftar.

Arbete från stegar och ställningsbyggande behandlas grundligt i boken Elektromekanik.

För att säkert kunna använda stegar och ställningar måste man kunna de säkerhetskrav som gäller kring utrustningen. När du introduceras på ett elföretag ska du informeras om företagets utrustningar. Det finns speciell lagstiftning som anger att det krävs utbildning för att montera eller nedmontera en ställning.

1. Ministällning 2. Byggställning 3. Saxlift

4. Skylift 5. Trappstege

4

~,

-

;..

....

.

.

.

...:: .. - . ,:

.

'

...

-

För att undvika olyckor är det mycket viktigt att använda sig av tillbehör, exempelvis glidskydd, stödben och förlängningsben.

23

1 Elektrikeryrket

Din start som elektriker Lärlingstid Efter din skoltid får du ytterligare möjlighet att lära dig yrket under en lärlingstid på 1600 timmar, som anställd på ett elföretag.

Yrkescertifikat För att du ska få så allsidig träning som möjligt ska lärlingstiden bestå av olika arbetsuppgifter. Du kommer då att få stöd av mer erfarna elektriker. Den tid som du arbetar dokumenteras på blanketter som ligger till grund för ditt certifikat. Efter 1600 arbetstimmar lärlingstid kan du sedan kvittera ut ett yrkescertifikat, som är ett bevis på att du har gjort din grundutbildning färdig.

Under din lärlingstid arbetar du ihop med erfarna elektriker som finns i din närhet och kan ge dig stöd om eller när det behövs .

Introduktion I företaget ska det finnas en utbildningsansvarig och ett lärlingsombud som har till uppgift att se till att du trivs och att du får en allsidig färdighetsträning under lärlingstiden. Under de första dagarna på elföretaget kommer du att introduceras i företagets verksamhet, rutiner osv. ••

••

Arbetsområden för utbildning i företaget

SAMMANSTALLNING LARLINGSTID

Tiden angiven i timmar inom resp certifikattyp

Certifikat Elteknik Elektriker

A B lnd. Arbetsmoment

kod

lnst.

Kom.

lnd.

Allm. elektr.

Elteknik Introduktion i företaaet Installation, bostäder Installation. kontor och affär Installation, industri Hantverkslokaler, jordbruk och liknande Motorer med olika start- och reglerutrustningar Stvrutrustninaar för maskiner tvn PLC mm R=lerutrustninaar för t.ex värme Service oå vitvaror el motsv samt "laooiobb" Teletekniska siqnal- och övervakninqs anläaan Larmanfännninaar Datanät Överförina av bild och liud samt kabel-TV Monterinqsarbete, m ekaniskt Hvdraulik Arbete i hisschakt Kora- och frontmonterina Rulltranoor Maskinreoarationer och linbvten Revision Soecifikalion enl ELY Summa

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

20 200 240 160 100 80 80 120

Tele

Hiss

20

20

Industri

20 120 200

60

80 160 200 80 80

20 340 160 160 80 120 120

20 200 200 50 50 100

20 480

40 100

200 300

80 100 100 100

Namn: Företag: Oro.nr: (od ~ikttid id fr A-sedel Vecka/Ar

Person nr: Tidsperiod: Lärlinostid:

1 20

2 200

3

240

5 160

6

100

8 80

9 80

10 120

övr 600

Sianeras Lär- Lärt. Utb.ling omb. ansv.

300 300 230 150 100 140 120 80 160 100 140

1000

1000 1000 1000

1000

1000 1000

[ umma tid

Lärlingstiden på 1600 timmar ska dokumenteras. Minst 1000 timmar ska omfatta arbeten mot tänkt certifikat.

24

1 Elektrikeryrket

ETG Elteknikbranschen har tagit fram ett utbildningskoncept för elteknikutbildningen vid el- och energiprogrammet. Det finns nationella kunskapsmål i utbildningen som man löpande följer upp med terminsvisa prov, som avslutas med ett veckolångt praktiskt yrkestest sista terminen år 3. Elever som har godkänt enligt branschens fastställda kurskrav, och genomfört sin praktik under utbildningen samt klarat terminsproven och yrkestestet med godkänt resultat får en ETG-examen. De elever som når ETG-examen får sitt yrkesbevis i samband med sin examen och anställs som förstaårsmontörer i företagen enligt kollektivavtal mellan elteknikbranschens parter.

Elektriker Yrkescertifikatet du får efter lärlingstiden bekräftar att du är klar med din grundutbildning till elektriker. Du har nu de kunskaper som krävs för att arbeta självständigt under en behörig elinstallatör. Du kommer successivt att stiga i graderna för att efter 3 år bli fullbetald elektriker. I tabellen ser du uppdelningen av en elektrikers karriärväg. /

ELEKTRIKER

Lärling Lärling/ETG Totalt

ECY U T BILDNING

www.ecy.com

Certifikat Elektriker Elteknik

720 h 880 h 1600/880 h

l :a året i yrket

2:a året i yrket

3 :e året i yrket

Linda Andersson 740815-3383

Utfärdat 2004-01 •20 Elbranschens Centrala Yrkesnämnd

Fullbetald elektriker '

Som elektriker arbetar du alltid under överinseende av en Elinstallatör {person med behörighet) . Elinstallatören har det yttersta ansvaret för att elinstallationerna blir korrekt utförda. Reglerna kräver att elektrikern och Elinstallatören är anställda i samma

--

företag .

-"

Ett studiebesök under utbildningen kanske sker hos en framtida jobbarkompis? Inledningsvis kanske ni jobbar ihop på APL, sen som anställda.

25

-

- En lyckad dag på iobbet Ett framgångsrikt arbete förutsätter att du gör ditt bästa. • Men du är även beroende av andra. Låt oss se vilka möjlig• heter elföretaget ger dig.

...

Vad har du till hjälp? I ett medelstort elföretag har du : 1. Utrymmen som du behöver innan, emellan och efter du arbetar. Du ..behöver till exempel omklädningsrum och lunchrum. Ar du på ett arbete som varar under en längre tid ska du ges samma möjligheter på arbetsplatsen. 2. Att ha tillgång till en mekanisk verkstad är ofta en nödvändighet. 3. En stor del av ditt arbete kommer vara materielhantering. Det kräver ett stort lager eller en väl fungerande logistik med snabba leveranser direkt efter beställning. Många mindre företag utnyttjar leverantörernas erbjudande om nattutkörning av elmateriel. Beställer du inom rimlig tid har du varorna levererade dagen efter. 4. Maskiner och utrustning behövs hela tiden. Det blir snabbt ohållbart att varje montör ska ha egna maskiner av varje sort. Du kommer att få ut de vanligaste verktygen och sedan ha tillgång till en gemensam uppsättning verktyg på företaget. 5. Mycket av det pappersarbete som förr krävdes sköts numera digitalt med smartphones och/eller dator.

Vilka är dina medspelare? I ett medelstort elföretag finns i regel alltid följande funktioner: 6. Chefen på företaget har det övergripande ansvaret. Det är också ofta han eller hon som står för ansvaret och behörigheten på företaget. För att det ska fungera är det viktigt att du får fortlöpande utbildning för att hänga med i den tekniska utvecklingen och i kraven för att utföra elsäkra installationer. 7. Arbetsledaren eller projektledaren har i regel den huvudsakliga kontakten med dig. 8. Lageransvaret ligger ofta på en särskild person. Det blir ofta mycket inköp och lagerhantering som du och kunder behöver hjälp med. 9. Teknisk support, dokumentation och att räkna på jobb är också funktioner som krävs.

Vi montörer är företagets ansikte utåt! Med dina goda kunskaper och ett bra stöd från företaget kommer det att bli bra!

•

•

••

.

'di

'

•'

'

''

•'

'

•.·...

. ;

..

'•

.

Från kundförfrågan till fakturering Vi ska följa arbetsgången som normalt gäller för ett elarbete. För elektrikern innebär det bland annat mycket planeringsarbete.

Medelstora elföretag

(5-25 anställda)

I ett medelstort elföretag ser arbetsgången oftast ut såhär:

I

1. Efter att företaget fått ett arbete skrivs det ut en arbetsorder som nuförtiden i regel är digital. Arbetsordern har föranletts av en diskussion där kunden vet hur han eller hon vill ha sin instal lation utförd eller så ber kunden installationsföretaget finna en lösning på sina önskemål. Detta moment är en första möjlighet att tipsa kunden om bra energieffektiva och praktiska lösningar. Det är ju oftast elföretaget som sitter inne på en mycket större kunskap kring lösningar än kunden. I detta skede är det även troligt att arbetsledaren och kunden bestämmer när arbetet kan utföras. 2. Arbetsordern delas ut till montör. När arbetet ska utföras kommer arbetsordern att delas ut till dig som montör. Sen hänger mycket på ditt yrkeskunnande. Det är mycket möjligt att du och arbetsledaren tillsammans åker ut till kunden för att bestämma hur arbetet ska utföras eller så blir det du själv som bestämmer hur du ska göra. 3. Utplockning av material. Du får oftast själv plocka ihop det materiel som går åt till dina arbeten. 4. Arbetsplatsbesök. Väl ute på arbetsplatsen är det till stora delar du själv som får reda ut eventuella problem som kan dyka upp. Du utför ditt arbete efter de bestämmelser och riktlinjer vi elektriker har att följa. 5. Efterarbete på elföretaget. När arbetet är klart sammanställer du materielåtgången, och hur mycket arbetstid som ska debiteras kunden. När du är färdig är du redo för nya uppdrag. Kunden faktureras för din arbetstid, dina resor till och från arbetsplatsen och för det materiel som förbrukats.

Serviceelektriker/ fåmansföretag En serviceelektriker eller en elektriker på ett litet företag får oftast sköta hela arbetsgången själv, från att avtala med kunderna till att avsluta arbetet. Det är inte ovanligt att fordonet då blir den huvudsakliga kontors- och lagerplatsen.

4

'

-·

-

t"!!

_~~~sien.se

1

11_•• 11_

lobsiens E1eknik •

EL • TELE •

NTENN •

•

1 Elektrikeryrket

Elektrikeryrket iämfört med skolan På en arbetsplats flyter alla ämnen ihop. Som elektriker kan du under ett arbetspass arbeta samtidigt med installation av kraft, belysning, data och tele. Parallellt med det jobbar du med kvalitetsarbete och får ta ställning till arbetsmiljöfrågor. Skillnaden mellan skolan och arbetslivet är att man i skolan delar upp yrkeskunskapen i olika kurser.

Att installera en anläggning i dagens moderna samhälle innebär att alla ämnesområden blandas . Du kommer att installera såväl kraft som belysning, säkerhetssystem och medianät.

Studievägen för elektriker Det är ECY (Elbranschens centrala yrkesnämnd) som till stora delar bestämmer vad du som blivande elektriker ska läsa för kurser under din grundutbildning. De exakta kurskraven hittar du på ECY:s hemsida: www.ecy.com

Vidareutbildning Som utexaminerad yrkesman har du stora möjligheter att få fortbildning inom olika tekniska inriktningar. Elbranschen är i stort behov av att få personer som har eftergymnasial utbildning. Elteknikbranschen har ett eget utbildningscenter, EUU i Nyköping, som kan erbjuda kortare kurser inom en mängd olika områden . Yrkeshögskola är ett alternativ med ett brett utbud av spännande utbildningar. I regel genomförs de i nära samarbete med det lokala näringslivet och innehåller mycket praktik. En stor förändring med gymnasiereformen GYl 1 är att du numera på El- och energiprogrammet kan styra om du vill bli högskoleförberedd eller inte. Väljer du att avstå högskolekurser når du ytterligare breddning eller fördjupning inom ditt yrkesval. Med tanke på att yrkesprogrammen fått utökad tid för yrkeskurser i GYl 1-konceptet så läser du som väljer att gå " högskolespåret" ändå ungefär lika mycket yrkeskurser som en elev gjorde i det gamla gymnasiesystemet.

30

I detta kapitel ska du ska få verktygen för att bli en väl fungerande

och omtyckt elektriker. Nyckeln till framgång är att planera ordentligt innan arbetet påbörjas och att ha en mycket god materielkännedom för att hitta de bästa lösningarna på de utmaningar du ställs inför.

-

---:.c

31

2 Att planera ett elarbete

Vikten av god planering!

Ta hjälp av Montörshandbo-

Hemligheten bakom ett framgångsrikt installationsarbete är en bra planering. Det gäller att:

• Elplanera

• Arbetsplanera

• Tidsplanera

ken vid dina övningar. Den ska vara ett hjälpmedel för dig att lösa praktiska uppgifter i skolan, på APL:n och i

Elplanera!

ditt kommande yrkesliv.

Det är inte alltid du arbetar efter ritningar som utförts av till exempel en elkonsult eller en arbetsledare. Då får du själv stå för planering och konstruktion.

På elföretaget Som elektriker måste du planera ditt arbete. Du måste lära dig ungefär vilket materiel som går åt till det arbete som du ska utföra. Om du till exempel ska installera en oljepanna måste du innan du åker ut till kund, planera ditt materielval så väl att du får med dig rätt materiel. Det kan ju vara flera mil till arbetsplatsen. Ingen kund gillar att betala för dålig planering!

Hos kund När du kommer ut till kund är det ofta du som får bestämma åt kunden hur det ska installeras. Med din erfarenhet har du mycket lättare att se var och hur installationen bäst ska utföras. Det finns i Svensk Standard (SS) angivet vad som rekommenderas för antal och placering av till exempel vägguttag för olika ändamål. Vi förser dig med en miniversion av standarden i vår Montörshandbok. Men standarder och föreskrifter anger bara minimikrav. Man kan till exempel alltid installera fler vägguttag. Här kommer säljaren i dig att betyda en hel del.

Kostnader vid nyinstallation/komplettering Vid en nyinstallationen ska det inte snålas! Kostnaden för varje apparat är mycket mindre då än vid en framtida komplettering. Tänk på att möbler snabbt reducerar antal anslutningspunkter i en installation. Anläggningen ska inte bara fungera idag utan ska också vara funktionell under många tiotal år. Utvecklingen hittills är tydlig, antalet elanslutna apparater i hemmen ökar och har alltid ökat med raketfart. Jag brukar försöka få kunden att vara generös med uttag och får ofta tack i efterhand för det. Kunden tänker inte på hur många elapparater det finns eller hur lätt det är att bli av med uttag på grund av möblering . Svea A. EI-A6

Antalet elanslutna apparater i hemmen ökar och har alltid ökat.

32

2 Att planera ett elarbete

Inför dina övningar ska du träna på att tänka igenom din installation i förväg . Då kommer du att lära dig att undvika onödiga, kostsamma och tidsödande misstag. Jag

Arbetsplanera I Man märker på yrkesverksamma elektriker att allt de gör sker med en särskild snits och att det ser väldigt smidigt ut. Alla detaljer faller på plats utan några större avbrott för funderingar. De drabbas inte av felplacerad eller felkopplad utrustning. Hemligheten är till stor del en bra arbetsplanering.

ger dig råd på arbetsordrarna med mina yrkesmannatips.

Planera utförandet Innan du påbörjar arbetet ska du i stort sett bestämma hur installationen ska se ut, hur den ska fungera och arbetas fram. Du tar hänsyn till kostnader, utseende och säkerhet. Till din hjälp har du dina kunskaper och erfarenheter kring elmaterielens möjligheter och olika systemlösningar. Behöver du, så finns föreskrifter och standarder som informationskälla inför eventuella frågeställningar. När du väl är klar med arbetet får du "kvitto" på om din erfarenhet lett dig rätt. Har din planering fungerat, löpte arbetet smidigt, klarade du av att bli klar på rimlig tid, höll priset? Har det fungerat bra och du känner dig nöjd, så blir kunden nöjd.

Paul H. PE Allkon5ult AB

Andreas Holmberg representerade Sverige i World Skills som gick i London år 2012. Tack vare en bra planering och ett mycket gott yrkeskunnande kom Andreas på en hedrande fjärde plats. Du har, precis som Andreas, alla möjligheter att bli en duktig yrkesman/ yrkeskvinna. Planera hur installationen bäst ska utföras. Det ger ett resultat som känns bra både för dig och för kunden.

~

r-

•

' ij{\l

r

'

l l1 ... . t

•

•

. H-. / ~.

1

'

---

-,-

I I[

I

C-

I

Andreas Holmberg representerade Sverige i World Skills som gick i London år 2012 . Han hade aldrig nått så långt om han inte förstått vikten av att planera!

33

2 Att planera ett elarbete

Tidsplanera! Att göra tidsplaner, bedöma tidsåtgången för ett jobb och sedan hålla vad du lovat är något av det viktigaste inom många yrken. För att kunna lämna ett pris, måste du kunna bedöma hur lång tid ett arbete kommer att ta. Det kommer både kunder och arbetsledare att kräva av dig.

Sätt upp mål Inför dina övningar ska du träna på att beräkna tidsåtgång. Då kommer du att lära dig att bedöma din egen förmåga och omfattningen på ett jobb. Skälet för att tidsplanera redan nu i skolan är inte att du ska bli lika snabb som en yrkesverksam elektriker. Du ska göra det för att lära dig hur lång tid olika moment tar. Du kommer säkert att bedöma rejält fel i början men det kommer att ändra sig. Du blir aldrig bra på det om du inte tränar. Sätt upp realistiska och klara mål för dig själv så når du mycket längre. Du kan senare i kursen börja träna upp din snabbhet. Snabbheten kommer successivt. Ju oftare du gör ett moment och ju större kunskaper du har, desto snabbare går det. Du kommer nog att märka att du med tiden får en " magisk" känsla för att bli klar i rätt tid. Det är svårt att förklara men som lärling minns jag bestämt att mina arbeten hade en förmåga att inte vara klara när arbetsdagen var slut. När du arbetat ett tag får du istället en märklig förmåga att bli klar i rätt tid. Paul H. PE Allkonsult A6

Din arbetade tid .. Ett arbete kan ta en halvtimme, flera dagar, veckor eller år i anspråk. För att få betalt för din tid måste företaget veta vad du gjort under din arbetsvecka. Därför redovisar du din arbetstid. Det sker antingen på papper (tidsedlar) eller digitalt. När du kommer ut på APL så kommer du säkert också att få uppge din arbetade tid. Då redovisas: • Vad man gjort. • Hur lång tid det tagit. • Vem som ska debiteras, det vill säga betala för den arbetade tiden. Företaget vill naturligtvis att all tid ska vara arbete för kund så att de kan debitera ut hela din arbetsvecka. Men du kommer även att få redovisa odebiterbar tid. Den kan till exempel bestå av: • Att ni inte haft arbeten på företaget som fyllt hela din vecka. • Ofrivilliga luckor mellan dina arbeten. Verkmästaren kanske inte fanns inne så att du kunde få ett nytt arbete. • Att du utfört ett arbete som gått på garanti.

34

2 Att planera ett elarbete

... kan redovisas i pappersformat. TIDSEDEL Kun616eställare

Arbe::SOnh:er nr

0 iidlönearbet e [l ,"'v:kordz.:1rbete

0 ."'tf'betsolats

På vissa företag

Betalningsform Enhet Tim M~n.::idsför 1

0

specificeras varje arbete pa

1\lontör

Ma

I

I

Ti

Ar :iet ;:\·~·:ka

Skifbrbete

I

.

Nr

:

?O

Ncmn

On

;

To

.•

Fr

!

~·· ....o

i

Lö

I

lim

Ackord:Ack. lid

I

lim

Ackord: Timlid

I

lim

Övertid enl. a i IS

Tim

Övertid cnl. b i IS

Tim

överti:1 enl. c i IS

tade tiden under en

lim

Övertid enl. d i IS

vecka.

Tim lim

Väntetid

tidssedeln. på andra företa g redovisas endast totala arbe-

Här redovisas antal arbetade timmar under

Restid utorn ord. arb tid

Dag

Traktamenle kortid

Dag

Traklament,1 iangli:I

Dag

Traktamente ertdagdör.

K:

Resekostnad

Km

8ile:rs:ittr,ing

övertid osv..

Frånvm::r

I

' -

I

normal arbetstid. ackordsti d. Tim

~umma·

I

I Restid Inom ord. arb. tid

Tirn

••

s,~

l im

SlaA

Tim

S!ap

-im

I-5

it::1

Ti'n

I

Sf;;p

Tim

!

I

Ele$~,:~r,snt. .::.Mst

........................................................................... ............~············ '

;..rhAtP !'.r!nl"O!':nt. ,-,.\...A. I: 100

Måttet 2500 anger takhö;den.

Alla mått på ritningar anges i millimeter, mm.

Grund En byggnads grundläggning kan utföras på olika sätt:

'I.---:::.----

__.,~

__.,.----

Krypgrund

I

II

(~~

-----

._ -~Jl .,... . Il I (~~

-uI I

-

I I

,LJ,

~-::~

~V} -

Plintgrund

58

Källargrund

4 ROT

Illustrationerna är från Träin formation Byggbeskrivning 39.

Byggnadsdelar Byggnadsdelarnas olika namn är bra att kunna. Det kan exempelvis vara när du ska diskutera med snickarna om olika framkomliga möjligheter för din rörförläggning . ...,. - ~ ~ -- - - R~S"?ON,~-

BR~DOR

T/:>J'° BVC:AJIE

,. .. .. TRANING • KOST• ATERHAMTNING

r:i

..;;;.s::..,

För mer information rekommenderas skriften "Före byggande"!

Ta ansvar för ditt eget verktyg! Du har nu på ett antal sidor fått mycket information kring hur du kan påverka kvaliteten, miljön och din egen arbetsmiljö. Se till att följa den. Det verktyg du bidrar med är din kropp. Hur kan du förbereda den för ett arbetsliv? Nedan följer en kort sammanfattning av texter från skriften "Före byggande". Där ges tips och råd om träning, kost och återhämtning som kan hjälpa dig att orka lite mer och må lite bättre. Skriften innehåller också träningsprogram, riktlinjer för pulsträning och upplägg för en egen hälsoplan. Förbered din arbetsdag

Innan du börjar jobba på morgonen är det bra om du värmer upp kroppen så att musklernas blodcirkulation kommer igång och kroppen blir mjuk och smidig. Livsstil i balans

Det gäller att hitta en bra balans mellan sömn, mat, arbete och fritid. Dessutom är det viktigt att du på din fritid skaffar dig en bra grundkondition och tränar dina muskler. Om det sen sker genom promenader, trädgårdsarbete eller ren gymträning är upp till dig. Kropp i balans

En kropp mår bäst i en bra balans mellan arbete och vila. I unga år har du en naturlig rörlighet, men med tiden finns risk för stelhet. Det är väldigt lätt att ett fysiskt arbete leder till stela muskler, särskilt i axlarna. Därför bör du regelbundet stretcha/töja dina muskler. Styrka

Att vara väldigt stark kan många gånger vara farligt av den anledningen att det är lätt att då bära för mycket. Hur stark man än är så är det lika viktigt att lyfta rätt och att arbeta smart och ergonomiskt. Ergonomi

Undvik arbetsställningar som är statiska eller som belastar ledernas ytterlägen.

•

När du belastar ledernas ytterlägen får du mindre kraft, ökad trötthet och större skaderisk.

93

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

Guide för arbetsmiljöpolicy

,l:!\\-=-

-

Ett företag ska ha en väl förankrad arbetsmiljöpolicy! Den bör formuleras med de anställdas delaktighet och med utgångspunkt från de risker som finns i företagets verksamhet. Utformandet kan visa företagets vilja att undanröja risker, öka variationen i arbete och minska antalet arbetsskador och sjukfrånvarodagar. Policyn kan också handla om hur man vill utveckla arbetsuppgifterna, öka arbetstillfredsställelsen, beskriva samverkan inom företaget och ge medarbetarna större inflytande över de egna arbetsuppgifterna. Policyn följer företagets utveckling och eventuella problemställningar som framkommer under förändringsutvecklingen.

Det kanske är läge att på din utbildningsplats under trevliga former ta fram en arbetsmiliöpolicy?

Arbetsmiljöpolicyn ska vara känd av de anställda och om man så önskar även bland företagets kunder. Den bör kunna följas upp. Policyn bör framställa och framhäva: • En riskanalys ska göras före arbetets utförande. • Vid osäkerhet frågas om hjälp. • Egna initiativ och förbättring av arbetsmiljön tas till vara. • För det aktuella arbetet ska metoder med arbetsmiljömässiga risker undvikas. • Ordning och reda ska hållas. • Företagets drivkraft att använda arbetsmiljöpolicyn med engagemang och skicklighet är en väg till framgång och ökad lönsamhet. Att företaget följer lagar, förordningar och beställarkrav upplevs idag som en självklarhet och ska inte formuleras i policyn. Förslag på mall för arbete med arbetsmiljöpolicy: • Bakgrund - vad vill företaget med sin policy? • Aktuell status - problem, utbildning, verksamheter etcetera. • Arbetsmiljöpolicyn - upprätta denna i samverkan. ---

• Mål, arbetsskador, sjukfrånvaro, hjälpmedel etcetera. 0

• Aterföring - vad har vi lärt, vad ska vi ändra, vad ska vi tillföra? • Nästa revidering av arbetsmiljöpolicyn - sätt datum.

~-- Skydds rond Arbetsgivaren ska fortlöpande undersöka arbetsförhållandena och genomföra regelbundna skyddsronder. Hur ofta skyddsronder behöver göras bestäms av de risker som finns i verksamheten. Initiativ till skyddsronder kan även tas av skyddsombud eller regionalt skyddsombud. Skyddsronden ska sedan i normalfall genomföras av arbetsgivaren/projektledaren tillsammans med skyddsombudet och eventuell berörd personal.

94

Det kanske är läge att på din utbildningsplats utföra egna skyddsronder?

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Bedömningen ska dokumenteras skriftligt på en checklista och eventuella anmärkningar bör alltid resultera i förslag till hur och när eventuella anmärkningar ska åtgärdas.

Anmälan av arbetsskada Olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetslivet anmäls på Försäkringskassans blankett för arbetsskada. Det är viktigt att anmäla även mindre skador. Det finns då dokumenterat om man i framtiden får men av skadan.

Trygghet arbetsskada

Checklista för skyddsrond. Den framtagna blanketten är upprättad för att vara ett stöd vid genomförandet av skyddsronder på företaget eller dess arbetsplatser.

Alla EIO:s medlemsföretag är skyldiga att teckna avtal om Trygghetsförsäkring (TFA) vid arbetsskada för sina anställda, ferieanställda och visstidsanställda. TFA lämnar ersättning för kostnader i samband med arbetsskada. Vid olycksfall i arbetet som medför arbetsoförmåga utges dessutom inkomstersättning.

Sjukskrivning kostar... Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom och ålderdom.

Frånvaro från en arbetsplats kostar såväl för dig privat som för företaget och staten. En fallolycka, exempelvis, leder i genomsnitt till 45 sjukdagar och kostar cirka 140 000 kronor. Fallolyckor kostar årligen 38 000 000 kronor, vilket motsvarar 26 000 sjukdagar i entreprenadbranschen.

Rehabilitering Den som är sjukskriven behöver ibland stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. En rehabiliteringsutredning ska ske: • När personen varit sjukskriven mer än fyra veckor. • När personen varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månadersperiod. • När personen själv begär det.

Personlig skyddsutrustning Som du förstår finns det väldigt många regler för ditt välbefinnande. Du kan själv bidra med kloka beslut och att ständigt ha tillgång till din personliga skyddsutrustning. Det är du som har ansvaret för att kontrollera och komplettera utrustningen. Man ska alltid ha som mål att inte behöva använda personlig skyddsutrustning. Men det krävs ibland. Slarva inte med skyddsutrustning i unga år. Det kan straffa sig längre fram . Just elektriker har lite dålig statistik vad gäller yrkesskador, så se upp! Paul H. PE Allkonsult

95

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

Arbetsstä 11 ni ng Lyssna på din kropps signaler! Eftersom installationer sker i alla höjder och med ibland tunga moment kan du hamna i arbetsställningar som belastar din kropp. För att undvika belastningsskador gäller det att:

I kursen Elektromekanik gavs huvuddelen av seriens information kring arbetsmiljö/ belastning sergonom i. På följande sidor behandlas det ytterligare.

• Välja så bra arbetsställningar som möjligt. • Undvika tunga lyft. • Ta hjälp av olika hjälpmedel. • Se till att du tränar din kropp så att du har en bra muskulatur. Tänk på att stress och högt arbetstempo också är faktorer som bidrar till att du kan få ont i kroppen.

Information om belastningsergonomi finns i AFS 1998: 1 och 2000: 1

Det är lätt att hamna i dåliga arbetsställningar. Välj så bra arbetsställning som möjligt och ta små korta pauser så att musklerna får vila.

Ibland kan det vara låga nivåer som frestar på kroppen. I knästående har du stor hjälp av knäskydden i arbetsbyxorna. Om det är ett långvarigt arbete på låg nivå kan ibland andra lösningar krävas än bara knäskydd. Det finns då hjälpmedel som kan förbättra din arbetsmiljö och ibland kanske du hittar på egna lösningar eller nya arbetsredskap. ~

I

.\ I knästående arbetsställning gör knäskydden i arbetsbyxorna stor nytta.

96

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö En problematik är arbetsställningar på hög nivå som frestar på axlar, armar och rygg.

Att arbeta med händerna högt ovanför huvudet en längre tid kan ge värk i axlar, armar och rygg. Då är det viktigt att ta små korta pauser så att musklerna får vila. Det finns också en mängd tillbehör som kan förbättra din arbetsmiljö.

Tunga

lyft

En elektriker kan hamna på arbeten med tunga lyft. Minimera detta genom att planera materielhantering på så sätt att det inte medför alltför stora arbetsbelastningar. Använd ändamålsenlig lyftutrustning, till exempel truckar, lyftanordningar, bärselar och lyftredskap!

__ _.1,;

Gt_

Rätt

Lyft med benen ...

Fel -

. ... ,nte me d ryggen.I

.

,,_,,.

Som elektriker blir det en hel del att bära på. Lyft klokt och bär endast rimliga vikter.

97

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Arbete på höga höjder - instruktioner Arbete på höga höjder kräver stegar och/eller ställningar. Här presenterar vi ett antal förslag på hur du kan hantera arbetsmiljön gällande olika hjälpmedel såsom stegar, liftar och dylikt.

I

1

Q) ,,.,/

I

PLÅT '··" --~/ ,. MÅLERl \/ \

Anliggande stegar

--

- -

~~C:, /

~

-

Q

-

'1.4~

"-z

• Stegen är i gott skick och godkänd.

• Ej klättra högre än fj ärde steget uppifrån.

\

UJ

Tänk på att:

• Säkraste lutningen är 75 graders vinkel mot väggen. (Mät med armen.)

I

Var;e dag in trä ffa r inom byggb ran sche n två fal/olyckor. Ve m stann a r h;ulet på nästa g ång?

• Använda lämpliga glidskydd för underlaget. • Alltid förankra/staga, om du har en stege som är längre än fem meter.

SP

• Be om hjälp med att hålla stegen.

Typkonlrollera• SPCR064 eaugi A,ooismiljo·

• Det kan krävas riskområde och eventuell avspärrning.

'-'i!irkels k;c v

AF$ 2004:3

Viktigt!

Viktigt!

Arbetsbockar Tänk på att: • Arbetsbocken är i gott skick och godkänd. • Det finns en fallrisk, trots låg höjd. • Se till att arbetsbocken står stadigt - kontrollera underlag och lutning.

Mobila arbetsplattformar T änk på att: • D et behövs skriftligt tillstånd från arbetsgivaren på att du får hantera den, och dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper om den mobila arbetsplattformen. • Följa tillverkarens (uthyrarens) instruktioner. • Undersöka stabiliteten vid olika markförhållanden. • Säkra lasten. • Det kan krävas riskområde och eventuell avspärrning. • Sköta skötsel och daglig tillsyn. En lyftanordning eller ett lyftredskap får endast användas av den som är väl förtrogen med arbetet och har teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning. En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. Den arbetstagare som inte omfattas av första stycket men använder lyftanordningar eller lyftredskap på ett gemensamt arbetsställe ska ha motsvarande dokumentation tillgänglig på arbetsstället. Arbetstagare och inhyrd personal ska ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet ska upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas (Information Arbetsmiljöverkets författningssamling 2006:6).

98

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Ställningar Tänk på att: 1. Det är krav på utbildning vid montering av ställningar (enligt AFS 1990:12 och 2004:4). 2. Det ska finnas skyddsräcken och fotlist. 3. Se till att ställningen står stadigt - underlag, förankring, stöttning och låsta hjul och så vidare. 4. Det finns risk för nedfallande föremål eller tippning vid för flyttning av rullställning. 5. Det kan krävas riskområde och eventuell avspärrning. 6. Sköta skötsel och daglig tillsyn. Regler

Utbildningens omfattning är beroende av ställningens höjd. • Alla yrkesarbetare som i sitt arbete kommer att uppföra/förändra/riva ställning med en arbetshöjd på 2-9 meter omfattas av kravet på allmän utbildning. • För arbetshöjd över 9 meter krävs särskild utbildning om 80 timmar. • För arbetshöjd på max 2 meter gäller särskild information omfattande 2-4 timmar.

Monotont arbete - arbetsrotation/ mikropauser Det är bra om man kan spara kroppen genom att ha omväxlande arbete. Att utföra ett tungt moment under lång tid är arbetsamt och på sikt skadligt för kroppen. Det går många gånger att underlätta vissa moment. Trappstegar och arbetsbockar är till exempel ofta skillnaden mellan att arbeta bekvämt eller att behöva jobba med armarna uppåt. Att helt undvika jobbiga arbetsställningar är ändå omöjligt. Då är det viktigt att ta små korta pauser så att musklerna får vila, och helst byta arbetsuppgifter med varandra så att man får variation.

Denna arbetsställning är långt ifrån idealisk, men svår att undvika. Ta mikropauser, byt arbetsuppgift i tid. Var rädd om dig!

99

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

Farlig omgivning - instruktioner ••

Aven om du uppträder och agerar enligt gällande regler så kan omgivningen innehålla faror att tänka på. På detta uppslag ger vi dig några viktiga saker att tänka på . ••

Oppning i golv/fallrisk Var särkilt uppmärksam på risker vid öppningar i golv. Under inga omständigheter får öppningar i golv lämnas obevakade. Se alltid till att du: • Aldrig lämnar en öppning obevakad, oavsett hur kort tid du är borta från den. • Spärrat av området om du behöver gå ifrån. Använd band eller annan lämplig avspärrning. 0

• Aterställt öppningen i golvet innan du går/jobbar vidare på annan plats. En varningskylt på dörren är inte att anse som tillräcklig åtgärd! •

\'

En öppning för trapphus är livsfarlig utan skyddsräcken!

,0 f

%'f; •

~

En dörröppning många meter upp där man tillfälligt går ut på en hög ställning är livsfarlig om det lämnas en lucka till vägg!

I

I

'•,

I

\..

.. •'1 \I

,,..

•

\•

\

Lyftbara golv är vanligt i ställverk. Lämna aldrig en öppning obevakad.

Ett kabeldike i ett gjutet golv som slarvigt övertäckts. Lätt hänt att med en fot hamna i hålet!

Farlig omgivning/byggmateriel Det har genom åren använts byggmateriel, till exempel asbest, som sedan visat sig vara olämpligt. Asbest som förr användes som vägg- eller takbeklädnad är nu förbjudet att bearbeta. Som elektriker måste du se till att lära dig känna igen materialet så att du inte av misstag börjar borra, såga eller installera på en sådan beklädnad! Asbest ska saneras av särskilt utbildad personal.

100

Eternitskivor innehåller asbest. Eternitskivor förekommer i exempelvis gamla pannrum .

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Arbetsbelysning En bra arbetsbelysning är lika viktig för en elektriker som för en kontorist. En byggarbetsplats ska jämställas med permanenta arbetsplatser när det gäller belysning. En för dålig belysning innebär dels dålig synergonomi, dels en stor risk för skador om du inte ser var du går eller inte kan upptäcka risker i form av till exempel utskjutande föremål.

Det gäller att ha bra belysning på HELA arbetsplatsen.

I tabellen nedan finner du rekommenderade luxvärden vid elektriskt arbete (inom parantes anges allmänbelysning). Vanliga Krävande förutsättningar förutsättningar Dragning och läggning av rör

75

(75)

100

(100)

.

Avisolering, montering av vägguttag, apparatdosor och centraler

75

(75)

100

(100)

Inkoppling av apparater och elcentraler

200

(75)

300

(100)

Inkoppling av komplicerade centraler och ställverk

300

(100)

500

(200)

-

••

Ovrigt Låt oss bara påminna dig om några saker vi belyste i boken Elektromekaniks arbetsmiljöresonemang: • Buller. Använd hörselskydd! Hörseln behöver skyddas vid ljudnivåer över 85dB(A). • Vibrationer. Som elektriker använder du slående maskiner som har ett slagtal inom det frekvensområde som människan är som mest känslig för. Arbeta med maskinerna i korta pass. • Undvik damm och kvarts. Skydda dig med filter eller friskluftsmask.

101

6 Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

Tilbudsrapportering Tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. För att erfarenheterna av tillbud ska kunna tas till vara ska företaget inrätta ett system för tillbudsrapportering. Efter ett tillbud är det viktigt att berörd arbetstagare noterar händelsen på blanketten "Utredning olyckfall och tillbud". Arbetsgivaren och skyddsombudet gör sen en utvärdering och arbetsgivaren vidtar de eventuella åtgärder som behövs för att ett liknade tillbud ska undvikas.

Exempel: En kille stod uppe på en ställning och arbetade. Han hade lagt ifrån sig borrmaskinen på ställningen. Han råkade sparka till maskinen så att den ramlade ner på golvet. Som tur var fanns ingen nedanför. En tillbudsrapportering ledde till att det framkom att ett så kallat sparkskydd ska finnas på ställningar över 2 meter. Arbetsgivaren och skyddsombudet gör en utvärdering och arbetsgivaren vidtar de åtgärder som anses behövas för att ett liknade tillbud inte ska ske. 0

Atgärd Skydd monterades. Liknande tillbud händer aldrig mer på den ställningen.

Sparkskydd ska finnas på ställningar och dylikt som når över 2 meter.

102

En tillbudsrapport används om personskada ej uppstått. Arbetsskador anmäls till Försäkringskassan.

, AIK-pärmen är ett hjälpmedel för ett elföretags arbete med ansvarsfördelning och kontroller. I dina praktiska övningar rekommenderas du nyttja den.

'

'

103

7 Ansvar, instruktion och kontroll

Ansvar Att personalen ska jobba säkert - säkert elarbete - är arbetsgivarens ansvar enligt både Ellagen och Arbetsmiljölagen. Att elanläggningen blir rätt utförd samt elsäker för de som ska använda anläggningen har Elinstallatören ansvar för enligt Ellagen. För att omsätta kraven i Ellag och Arbetsmiljölag till vad det innebär i praktiken måste vi använda föreskrifter och standarder.

Säkra elanläggningar Tack vare den ansvarsfördelning som ellagstiftningen ger uppnås säkra elanläggningar. Av ellagstiftningen framgår tre typer av ansvar för elsäkerheten, nämligen: • Anläggningsansvar. Anläggningsinnehavaren har anläggningsansvaret. • Personsäkerhetsansvar. Arbetsgivaren har personsäkerhetsansvaret.

För att uppfylla respektive ansvar måste de arbetsuppgifter som ingår i uppdraget delegeras.

• Behörighetsansvar. En angiven person med behörighet har behörighetsansvaret.

Föreskrifter om elsäkert arbete förhindrar elolyckor ••

Föreskriften "Elsäkerhet vid arbete" (ELSAK-FS 2006:1) förtydligas i standarden SS-EN 50110-1. Där talar man om tre arbetsmetoder som man ska välja på. Arbetsmetoderna är: • Arbete utan spänning. Kan utföras efter en säker frånskiljning. Frånskilj, skydda mot tillkoppling, spänningslöshetskontrollera.

SVENSK STANllt.RD SS·EN 50110.1

SEK

....... ~.. ... :P .,>{}f: • 1u v1~,~·:i-.1.1 .......,., ; 1 Af,.,< ,,;; Ti~·.,.Oi . , ;.,;,o.1 ,

, _ _ _ .. .,.lf,•