Teleinstallation: en övningsbok om information- och kommunikationsteknik. Övningsbok 9789147013982 [PDF]

Zitiervorschau

TELEINSTALLATION En övningsbok om information- och kommunikationsteknik

LIBER

.TELEINSTALLATION Information- och kommunikationsteknik Läromed let Teleinstallation är tänkt för utbildnin g inom gymnasieskolan och fortbildn ing av yrkesverksam inom el- och telebranschen. Den här övningsboken underlät tar studierna genom att ställa frågor på faktaboken. Läromed let täcker följande områden : • • • • •

Telesignalsystem Telefoni Datanät Antenn- och kabel-TV -teknik Övervak ningskam eror - CCTV

• • • • •

Överfall-slarm Trygghe tslarm Inbrottsl arm Brandlar m Passersystem

I läromedl et teleinstallation ingår faktabok, installati onshand bok samt övningsmaterial. Läromed el i serien ARBETA MED EL

/ El!&EnERGI U\.

Elektromekanik

Elkraftteknik

Elinstallation yrkesmannaskap Faktabok Montörsha ndbok

Ljusplanering och Belysnings teknik

Motorstyr ning

Teleinstallation Faktabok Installationshandbok Best . nr 47 -01398-2 Tryck. nr 47-01398-2-0 3

Li ber

1•,mi, l1rn1

Innehåll

Innehållsförteckning lntroduktionskapitlet · 4

Diskussionsfrågor · 4 1.

Yrken och arbetsmarknad · 6

Diskussionsfrågor · 7 2.

Gemensamma tekniska grunder · 8

Diskussionsfrågor · 12 3. Nätuppbyggnad av teletekniska system · 14

Diskussionsfrågor · 17 4. Dokumentation av teletekniska system · 19

Diskussionsfrågor · 21 5. Telesignalsystem · 22

Diskussionsfråga · 23 6. Säkerhetssystem - gemensamma grunder · 24 7. Säkerhetsteknik- brandlarm· 26

8. lnbrottslarm · 30 9. Lås- och passersystem · 36 10.

CCTV-system · 40

11.

Infrastruktur för datakommunikation · 43

12.

Nätverksuppbyggnad - LAN · 45

13. Installation med fiber· 49

14. Installation med TP-kabel · 52 15. Antenn- och kabel-TV-teknik· 54 16. Planering och installation · 59 FACIT· 67

I ntrod uktionskapitlet Diskussionsfrågor: Vilka erfarenheter har du av installationer inom de ämnesområden som läromedlet behandlar? Telesignalsystem

Brandlarm

Inbrottslarm

4

Introduktion Lås- och passersystem

TV-övervakning - CCTV

Datanät

Antenn- och kabel-TV-system \

Diskussionsfrågorna kan med fördel diskuteras i studiegruppen.

5

Yrken och arbetsmarknad 1. Vad ansåg chefen, i faktabokens presenterade företag, vara företagets viktigaste resurs?

2. Vad anger dokumenteraren för skäl till att hålla dokumentationen aktuell och korrekt?

3. Para ihop beskrivningarna med rätt myndighet eller organisation. a) Den myndighet som har huvudansvaret för elsäkerheten i Sverige.

_ _ _ _ CANT

b) Den myndighet som utfärdar regler för och bevakar områdena elektronisk kommunikation och post.

_ _ _ SWESEC

c) Den organisation som organiserar många av de företag _ __ _ Post och Telestyrelsen (PTS) som arbetar inom säkerhetsområdet. d) Den organisation som organiserar entreprenörer inom _ _ _ _ EIO -Elektriska Installatörs elinstallationsområdet. organisationen e) Den förening vars medlemmar är företag som installerar och säljer materiel till kabel-TV- eller BMFnät, och till alla typer av antennsystem som är till för mottagning av radio och TV.

6

- - -- Elsäkerhetsver ket

Kapitell

Diskussionsfrågor: Hittade du något yrke eller någon yrkesgrupp som du inte visste fanns?

Var det någon yrkesgrupp som verkade särskilt intressant och i så fall varför?

Diskussionsfrågorna kan med fördel diskuteras i studiegruppen.

7

Gemensa mma tekniska grunder 1. Vad heter den standard som innehåller rekommendation er för

hur man uppfyller föreskrifternas krav när det gäller utförandet av lågspänningsinstallationer?

2. Hur betecknas en svensk standard?

3. Vilket påstående stämmer på en standard? Markera rätt svar.

D

Det är en överenskommelse eller rekommendation om hur någonting ska utföras.

D

Det är ett lagkrav på hur någonting ska utföras.

4. Vilka uppgifter har Svenska Stöldskyddsföreningen ( SSF) och

Svenska Brandskyddsföreningen (SBF)? Markera rätt svar. D

De är ansvariga för de regler och tillämpningsanvisningar som finns utarbetade för t ex brandlarm, sprinklersystem, inbrottslarm och mekaniskt inbrottsskydd.

D

De är ansvariga för försäljning av t ex brandlarm, sprinklersystem, inbrottslarm och mekaniskt inbrottsskydd. De ansvarar för polis och räddningstjänst i Sverige.

D

5. Nämn minst tre saker du bör ta hänsyn till inför en installation av ett teletekniskt system.

8

Kapitel2 6. Fyll i rätt begrepp i bilden.

A. Man tel

F. Ledare

B. Part

G. Biledare

C. Grundisolering

H. Aluminiumskärm

D. Kardel

I. Plastband

E. Ledare

D

D

D D

D D ådig kardel? 7. När rekommenderas att du använder kabel med flertr

8. Vad är fördelen med partv innad kabel?

9. Hur benä mns kardelerna i ett par?

9

10. a) Vad inneb är begre ppet överhörning?

b) Hur undviks överhörning?

11. Num rera färgerna i den ordn ing som de förekommer i en kabeluppbyggnad. _bl å

__ röd

__ grå

__ grön

__ violett

__ brun

_ _ orange

__ svart

_gu l

_ _ vit

12. Vad är fördelen med halogenfri kabel?

13. Vissa ledare anges med diameter, andra i mm 2 • Ange vilken typ av kabel som anges på respektive sätt? a) Telekablar anges norm alt - - - - - - - - - --------

-------

b) Flertrådiga telekablar ( och kraftkablar) anges - - ------------14. En kabel är märk t 4x2x0,5 (0,2). Vad inneb är siffrorna 4, 2, 0,5 respektive 0,2?

10

Kapitel2 15. Central strömförsörjning kan innebär a vissa problem. Vilka?

Markera ett eller flera alternativ. O

Höga strömmar.

d Spänningsfall.

O

Dokum entatio nen kan bli problematisk.

O

Mångparkabel krävs.

16. Para ihop förkortn ingarna med rätt förklaring.

AC

Växelspänning

DC

Likspänning

17. Vad innebär begreppet selektivitet?

18. Hur uppnås selektivitet?

. I handbokens kapitel 2 finner du fördjupningstexter kring gemensamma teletekniska grunder

11

Diskussionsfrågor: Det finns många saker som är gemensamma mellan el- och teleinstallationer. Vilka likheter kan du se när det gäller områd ena nedan? Lagar och regler

Planering

12

Kapitel2 Kablage

Avsäkringar

Diskussionsfrågorna kan med fö'rdel diskuteras i studiegruppen.

13

Nätuppbyggnad av teletekniska system 1. I enkla system kopplas utru tning en ihop med en kabel till varje enhet. I större och mer komplexa system bygg ett gem ensa mt ledningsnät. Vad inne bär det? Vålj rätt beskrivning.

D Att en gemensam kabelstam använd i systemuppbyggnad en. De olika systemens signaler går då via den gem ensa nuna kabelstarrunen (stam näte t) ut till en eller flera fö ·deln ingar.

D Att man förlägger samtliga kablar i installationsskedet. Mycket arbe tstid sparas då in i installationsprocessen.

D Att man minskar ner antal fördelningar till max två per våningsplan.

2. Du ska göra en installation i ett kontorshus. Vad bör du ta hänsyn till när du placerar systemens fördelningar?

3. Gem ensa mma ledn ings nät har sedan länge delat s in i fyra olika

type r beroende på vilken funk tion som avses. Para ihop type n av nät med den gamla beteckningen samt den nya betec kningen som ledn ings näte t har i den nya stand arde n "Dok ume ntati on av teletekniska anläggningar". Typ av nät

Tidigare beteckning

Gem ensa mt ledningsnät, säkerhet

01-nät

B4

Gem ensa mt ledningsnät, tele- och data

08-nät

B3

Gem ensa mt ledningsnät, allm änt

03-nät

Bl

Gem ensa m strömförsörjning

02-nät

B2

4. Vad kallas de enhe ter som näte t byggs upp av?

14

Ny beteckning

Kapitel 3 5. Vad kallas en enhet eller appara t i ledningens slutpun kt?

6. Vad innebä r förkor tninga rna?

a) CU

=- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7. Vad innebä r förkor tninga rna?

8. Para ihop begrep pen med rätt beskrivning.

Nät mellan fördelning och spridningsplint,

Områd esnät Stamn ät

platsut rustnin g eller uttag. Förbin der fördelningarna inom en byggnad.

Spridn ingsnä t

Förbin der byggnader inom ett område.

9. Fyll i begrep pen som saknas på rätt plats.

fördelning

spridn ingspli nt

korskopplar

_ _ _ _ där Centra lutrust ningen s funktio ner är uppkopplade och utdrag na till en _ _ _ A

---du sedan _ _ _ _ _ _ _ funktio nerna vidare ut i anläggningen via - - - c B

10. Vad är ett komm unikat ionsutt ag?

15

11. Vilka regler gäller enligt standard för korskoppling för att hålla ordnin g i fältet?

12. Hur utförs korskopplingar i ett datanät?

13. Hur utförs korskopplingar i ett telesignalsystem?

14. Namn ge de olika sorters plinta r som finns i bilden (olika anslut ningsalternativ). A________ B ________ c

A

B

___ ___ __

c

15. Till vad används plinta r som betecknas i nummerföljd respek tive

parpli ntar och vilka typer av kablar använder man till dem? Bind ihop alternativen nedan.

Plinta r med nummerföljd

kablar med tvinnade par

Strömförsörjning

Parpli ntar

raka kablar

Telefonnät Centr al ur/tid givnin g

16. Hur numre rar du en omärk t panel?

16

Kapitel 3 17. Num rera anslu tning spunk terna på plintarna.

Diskussionsfrågor:

är Har du förstå tt nätuppbyggnaden av teletekniska system, eller det något du vill ha bättre förklarat?

17

Har du några teletekniska system hemma, och hur är de i så fall uppbyggda?

Diskussionsfrågorna kan med ftjrdel diskuteras i studiegruppen. I handbokens kapitel 3 finner du fördjupningstexter kring nätup pbyggnad.

I

18

Kapite/4

Dokumentation av teletekniska system 1. a) I vilket skede av ett projekt är det lämpligt att dokumen tera installati onen?

4

D Dokume ntatione n bör i huvudsak utföras innan installationen påbörjas. D Dokume ntatione n bör i huvudsak utföras efter installationens avslutning. D Det behöver endast dokumenteras i enstaka fall. b) Av vilken anlednin g ges detta råd? Markera ett eller flera alternativ.

D D D D

Det är tidsödan de att dokumen tera så försök undvika detta moment. Det är först efter installationens slutförande man vet hur det blev.

D

Det blir en bra kontroll och kvitto på att de funktion er som kunden har krävt kan levereras. Installati onen går smidigare att utföra eftersom lösningar redan är formulerade.

D

Det blir en bra kontroll och kvitto på att allt i systemet finns med. Det är alltid beställaren som gör dokumen tationen.

2. Enligt vilken standard har gamla/befintliga anläggningar registrerats?

3. Vad heter den nya standard en för "Dokum entation av teletekniska

anläggningar"?

4. Om du ska komplett era en installation i en befintlig anläggning

som registrerats enligt tidigare standard , ska du då fortsätta registrera enligt gamla standard en eller enligt nya? Motivera ditt svar.

19

5. Enligt SS 455 12 01 delas nät in i 4 klasser. Dessa klasser kommer igen i Bilaga C: s instrukt ioner om dokumentations omfattning. Numrer a dem i den ordning ( 1, 2, 3 och 4) som anges i Bilaga C.

__ Med korskoppling: flera fördelningar i flera byggnader, alternativt yttre nät. __ Med korskoppling: flera fördelningar i samma byggnad. __ Med korskoppling: en fördelning. __ Utan korskoppling. 6. a) Vad är en stycklista?

)

b) Vilka påståenden stämmer om en stycklista? Para ihop klasserna med rätt beskrivning. I

r Klass A används för att lista

produkttyper, och för reservdelslistor och liknande.

Klass B används för att lista

objekt utgående från objektens referensbeteckningar.

7. Vad visar ett förbindningsschema respektive en installationsritning?

a) Förbindningsschema

b) Installationsritning

8. Var hittar du rekomm endatio ner om hur omfatta nde dokume ntation en ska vara?

20

Kapitel 4 I

I\

Diskussionsfrågor: Vad har du för erfarenheter kring de installationer som du hittills arbetet med? Har du dokumenterat nyinstallationer och/eller kompletteringar på ett sätt som du kan känna dig nöjd med? Vilka problem finns vid dokumentation?

~ I

Hur har du upplevt dokumentationen på de befintliga anläggningar där du har arbetat?

Diskussionsfrågorna kan med fiirdel diskuteras i studiegruppen.

I handbokens kapitel 4 finner du fördjupningstexter kring dokumentation. Dels i form av genomgång av nya och gamla standarden samt med ifyllnadsexempel av dokument och blanketter.

21

Telesignalsystem 1. I större ljudsystem med långa avstånd till högtalarna krävs

högohmig distribution. Vilken utspänning är det då i regel från förstärkarslutsteget?

I

2. Vilka alternativ finns idag till fast telefoni?

V I

1-

i'

3. Hur beräknas behovet av antal utgående linjer i en växel? Vad måste man ta hänsyn till när man beräknar det?

r '

4. IF-telefoni är på stark frammarsch. Vad står IP för?

22

Kapitels \

Diskussionsfråga:

J'\

I handboken finns inkopplingsanvisning för telefonuttag. Kan J

( I

Du redan nu rita in hur du kopplar in fler än ett rikstelefonuttag? Koppla in dessa telefonuttag så att medhörning förhindras. Medhörning innebär att man bara kan prata i en telefonapparat åt gången.

I

( :I

I

Inkommande kabelpar

Diskussionsfrågan kan med fiirdel diskuteras i studiegruppen.

I handbokens kapitel 5 finner du fördjupningstexter kring fast telefoni och ljud.

23

Säkerhetssystem gemensamma grunder 1. Vem bär enligt aktiebolagslagen det direkta ansvaret för säkerheten inom ett företag?

2. a) Vad innebär det att utföra en riskanalys?

b) Vad innebär det att utföra en riskvärdering?

l 3. Para ihop begreppen med rätt innebörd:

Riskanalys

Skadebegränsning, restvärdesskydd

Riskbehandling

Elimenering, reducering

Skadebehandling

Försäkring

Skadefinansiering

Identifiering, värdering

4. Vad är en skyddsplan eller säkerhetsplan?

24

Kapitel 6 5. Para ihop begreppen med rätt innebörd:

Förebyggande skydd I

~

Upptäckande skydd

Skydd som kan delas in i personella och tekniska. Till personella räknas polis, räddningstjänst, väktare och lokal insatsstyrka. Tekniska system är huvudsakligen olika typer av sprinklersystem. Skydd i form av rätt etablering, byggnadstekniskt skydd, mekaniskt skydd, lås och ronderande väktare.

Skadebegränsande skydd

Skydd som snabbt begränsar eventuella skador.

Bekämpande skydd

Skydd i form av snabb upptäckt av inkräktare eller annan fara.

6. Hur kan lokalens placering påverka utsatthet för t ex inbrott?

7. Vilka fördelar innebär ett starkt byggnadstekniskt skydd i

väggkonstruktioner, dörrar och fönster?

) 8. Ge exempel på mekaniska skydd.

9. Vilka fördelar kan en ronderande väktare innebära?

10. Nämn minst tre faktorer som leder till en lyckad entreprenad

när det gäller säkerhetssystem.

I handbokens kapitel 6 finner du fördjupningstexter kring bland annat larmkommunikat ion. 25

Säkerhetsteknik - brandlarm

r

1. Begreppet brandskydd omfattar tre olika delar, vilka?

2. Vad är en brandcell och varför bygger man en sådan?

3. Vad är syftet med en larmorganisation?

l I

4. Ge exempel på hur begreppet brandlarmscentral kan förkortas.

5. Vad är skillnaden mellan ett brandlarm och ett utrymningslarm?

6. Vilka tre förbränningsprocesser finns det?

7. Vad heter huvudregelverket för brandlarm?

26

Kapitel 7 8. Vem får installera ett brandlarm?

"

I I

\ 9. Dra streck mellan rätt systemtyp och beskrivning.

Konventionellt system

Här samarbetar detektorn och centralen interaktivt (fråga/ svarsmetod) för att fatta beslut om det brinner eller inte.

Adresserbart system

Detektorn har normalt bara två lägen, larm eller icke larm. Det är alltså detektorn själv som fattar beslutet om det är brand eller inte. Den nivå som utlöser larm är fast inställd från fabriken.

Analogt system Interaktivt system

Detektorn fungerar som ett mätinstrument som hela tiden rapporterar mätvärden till centralapparaten. Genom adressenheterna kan centralen skilja värdena ( detektorerna) från varandra. Med hjälp av den programvara som finns i centralen fattar sedan centralapparaten beslut ifall det brinner eller inte, genom att jämföra med tidigare lagrade värden från just den detektorn. Varje detektor är individuellt adresserad. Detektorerna är av konventionell typ, men har försetts med en adressenhet som ger den en egen identitet. Den aktiverade detektorn presenteras genom en indikering på aktuell sektion och adress.

10. Varför delar man in brandlarmsystemen i olika sektioner?

11. Hur stor får en sektion maximalt vara?

12. Varför ska ett ändmotstånd anslutas till den sista detektorn i ett konventionellt system?

27

13. Vilka detekteringsprinciper finns det för att upptäcka en brand?

14. Beroende på i vilken fas av ett brandförlopp larmet ska utlösas

väljs lämplig detektor. Vilka huvudsakliga aspekter tar man då hänsyn till förutom detekteringsprincip?

15. Med tanke på vad som kan tänkas brinna är det viktigt att välja rätt detektor. Para ihop detektorerna med rätt beskrivning:

Maximalvärmedetektor

Avger larm när temperaturen nått detektorns förinställda värde.

Differentialvärmedetektor

Avger larm när en tillräckligt stor temperaturökning ( ca 10 grader/minut) sker i utrymmet den sitter i.

Linjevärmedetektor Flamdetektor Joniserande rökdetektor

Används främst där brand- och explosionsfarlig verksamhet pågår. För skydd mot anlagda bränder på utsidan byggnaden.

Optisk rökdetektor

Bra på att upptäcka pyrande bränder men sämre på flammande bränder.

Samplingsdetektor

Bra på att upptäcka flammande bränder, men dålig på pyrande bränder. Ett högkänslighetssystem som består av ett rörsystem. Detektorer av lasertyp som kan upptäcka mycket små rökpartiklar.

16. Man använder olika typer av larmdon beroende var de ska sitta och vilken uppgift de ska utföra. Vilka typer förekommer på marknaden?

28

,.

Kapitel 7 I"\

17. Detektorer placeras ibland dolt, tex i ett undertak. Hur

markerar du att det finns en detektor där?

J

\.

18. Vilket syfte har brandventilation ( t ex i form av ventilations-

luckor i taket på en industrifastighet)?

19. Ange minst tre direktiv för placering av detektorer och larmknappar.

I handbokens kapitel 7 finner du fördjupningstexter kring brandlarm. Där behandlas bland annat hur du planerar och projekterar ett brandlarm samt vad som är viktigt att tänka på vid installation, idrifttagning och service.

29

In brotts larm 1. Para ihop beskrivningarna med respektive produkt.

Manöverpanelen Förbikopplaren

ger ifrån sig ljud eller ljus för att väcka uppmärksamhet. sköter all kommunikation med centralapparaten.

Detektorer

används för att frånkoppla larmet och ge fri väg till manöverpanelen.

Larmdon

används för att upptäcka intrång i objektet.

2. Beskriv skillnaden mellan ett lokallarm och ett centralanslutet larm.

3. Vem sköter tillståndsgivningen för larminstallationsverksamh et

( enligt larmlagen)?

4. Vad gäller kring "Tillstånd att installera inbrottslarm". Svara så utförligt som möjligt.

30

Kapitel 8 5. Vilken beskrivning passar på respektive skyddstyp?

volymskydd

försåts skydd

skalskydd

punktskydd

(

rl

l

Med ett _ _ _ _ _ __ _ _ _ __ skyddas exempelvis kassaskåp. Med ett - -- - - -- - - - - - skyddas byggnadens "skal" mot intrång. Med ett - - - - - -- - - - --

placeras detektorer på platser där inkräktaren

\I

förväntas passera. _ _ _ _ __ innebär att hela ytan (volymen) är skyddad. 6. a) Inbrottslarm finns idag i fyra olika larmklasser (SSF 130:7)

beroende på skyddsbehovet för den egendom som larmövervakas. Kraven för de olika klasserna avser projektering, installation och dokumentation. Vad kallas de olika larmklasserna?

b) Vad innebär larmklass 4?

7. Vad ska du fråga kunden om när du ska skriva en larminstruktion?

8. Larmöverföring kan ske på olika sätt. Nämn minst tre.

31

9. Vilken sorts larmöverföring krävs i larmklass 3 och 4?

10. Vad är skillnaden mellan sk A- och B-larm?

11. Vad är syftet med ett C-larm?

12. Hur klassas ett lokallarm som ansluts till larmcentral?

D

A-larm

D

B-larm

D

C-larm

13. Vad betyder förkortningarna på en beskrivning av ett inbrottslarm?

14. Förbikopplingen av ett larm kan tekniskt ske på olika sätt. Nämn två sätt utöver tidsförbikoppling.

32

Kapitel 8 15. Kombinera detektorerna med rätt skyddskategori. Samma skyddskategori kan förekomma flera gånger.

I

A = Skalskydd

B

= Försåtsskydd

C

= Punktskydd

t Vibrationsdetektorer eller seismiska detektorer: _ _ _ _ _ __ __ Glas- eller vibrationsdetektorer vid krossning av fönster: ____.u_ r,,_ _ _ __ Vibrationsdetektor som skydd mot inbrytning genom innerväggar: _ _ _ __ _ _ __ Magnetkontakter som skydd mot uppbrytning av dörrar, fönster och luckor: _ _ __ _ __ Rörelsedetektorer för upptäckt av rörelser inom det larmade området: _ _ _ __ _ _ __

33

16. Namnge de olika alternativen på slinguppbyggnad.

A = 0 balanserad larmslinga C

B = Enkelbalanserad larmslinga

= Dubbelbalanserad larmslinga

I/

Detektor 3

Detektor 2

Detektor 1

Bryter vid larm

Bryter vid larm

Bryter vid larm

Centralapparat Sektion 1

Balanserlngsmotstånd

•

•

Detektor 3

Detektor 2

Detektor 1

Bryuu vid hum

Bryter vid larm

Bryter vid larm

Sektion 1 •

•

Detektor 3

Detektor 2

Detektor 1

Bryu,r vid larm

Bryter vid larm

Bryter vid larm

r

34

Sektion 2

Centralapparat

Balanserlngsmotstånd

Sektion 2

Centralapparat

~

• •

D

11sektion 1

c-

Sektion 2

D

D

Kapitel 8 17. Vilka fördelar finns med att installera en dubbelbalanserad slinga gentemot en enkelbalanserad slinga? I

J

\ \

\

18. Var placeras balanseringsmotstånden?

19. Vad styr ditt kabelval vid en installation av ett inbrottslarm?

20. Vad ska du tänka på när det gäller förläggningsväg av kablar vid en installation av ett inbrottslarm?

I handbokens kapitel 8 finner du fördjupningstexter kring inbrottslarm.

Där behandlas bland annat hur du planerar och projekterar ett inbrottslarm samt vad som är viktigt att tänka på vid installation, idrifttagning och service.

35

Lås- och passersystem 1. Vilka fördelar finns med att ha ett passersystem installerat?

2. Vad menas med begreppet behörighetsgrupp?

3. Vad menas med begreppet tidszon?

4. Vilka fördelar finns med en händelselogg ( dagbok/journal)?

5. Vilka två SSF-regler gäller främst för lås- och passersystem?

6. a) Lås är uppdelade i 5 olika klasser med avseende på de kompletta och monterade enheternas inbrottsskyddande funktion. Vad kallas de och vilken klass har de högsta kraven?

b) Inom vilka skyddsklasser är elektromekaniska lås tillåtna?

36

Kapitel 9

.

c) Från och med vilken skyddsklass krävs borrskydd på låshuset?

7. Vem får installera passersystem?

8. Kan en nyckel till ett tillhållarlås skyddas mot otillåten kopiering?

D Ja D Nej 9. Vilken uppgift har en cylinder?

10. Vad är skillnaden mellan ett lås med regelkolv och ett lås med tryckfallskolv? Para ihop låsen med rätt beskrivning.

Lås med regelkolv manövreras

med nyckel.

Lås med tryckfallskolv manövreras

av dörrtrycket.

11. Det finns flera alternativ på elektrisk låsning i passersystem.

Placera rätt låssystem vid respektive bild. A. Elslutbleck D. Eltryckeslås

C. Elektromagneter ( dörr hållarmagnet)

B. Motorlås

E. Motorslutbleck

--

-- ,, D

D

'i

D

37

12. a) Vad menas med "omvänd funktion" för låssystem?

b) I vilka fall ska "omvänd funktion" tillämpas på elslutbleck?

13. Vad menas med "dörrmiljö"?

14. Vad innebär begreppen kompaktmodell och delat montage?

15. Vad innebär begreppen Off-line (standalone) respektive On-line?

38

Kapitel 9 16. Applikationsprogrammen i passersystem har olika utseende och funktioner, bl a hanteringen av utskrifter. Vad är skillnaden mellan ett program med realtidsutskrifter och ett program för påkallade utskrifter ( även kallade rapporter)?

17. Ger ett kortläsarregister följande information om kortläsarna?

a) Placering b) Funktioner c) Tider för låsöppning d) Larmförbikoppling e) Krav på PIN-kod

D D D D D

Ja Ja Ja Ja Ja

D D D D D

Nej Nej Nej Nej Nej

18. Ger ett behörighetsregister följande information?

a) När tillträde skall ges (veckoscheman, tidzoner, tidkanaler etc).

D Ja

D Nej

b) Var tillträde skall ges (läsargrupper, geografi.ska zoner, behörighetsnivåer etc).

D Ja

D Nej

c) Vem som har behörighet att installera ett passersystem.

D Ja

D Nej

19. Nämn minst tre kodmedia förutom kort som kan avläsas av en kodavläsare.

I handbokens kapitel 9 finner du fördjupningstexter kring passersystem. Där behandlas bland annat hur du planerar och projekterar ett passersystem samt vad som är viktigt att tänka på vid installation, idrifttagning och service.

39

CCTV-system

10

1. Ett CCTV-system kan användas till olika uppgifter:

identifiering, igenkänning, detektering och övervakning. Hur många procent av bildhöjden måste en person eller ett föremål uppta vid de olika uppgifterna? 5

%

I

(

10 % 25 % 50 % 120 % 160 % 200 %

a) Identifiering: minst _ __ _ __ av bildhöjden.

c) Detektering: minst _ ____ av bildhöjden.

b) Igenkänning: minst ______ av bildhöjden.

d) Övervakning: minst _ _ _ _ av bildhöjden.

2. Placera in rätt produkt vid beskrivningarna.

Bildbehandlingsutrustningen

Monitorn

Kameran

a) _ __ __ _ _ _ __ _____ omvandlar den visuella bilden till en signal som transporteras via olika media. b) - - - - -- - -- - - - -- - omvandlar videosignalen till en visuell bild som betraktaren ska kunna se. c) _ _ __ _ _ __ _ ______ används för att välja och koppla in de olika kameror som finns i ett system. 3. Vad heter den lag som reglerar var och hur

övervakningskameror får användas på allmänna platser, och som även gäller för kameror som inte installerats på allmän plats men kan se in på allmän plats?

4. Vad innebär begreppet allmän plats?

40

Kapitel 10 5. Vilket tillståndskrav eller anmälningsplikt gäller för

kameraövervakning på allmän plats?

6. Vilket tillståndskrav eller anmälningsplikt gäller för kameraövervakning

i bankkontor, postkontor och butiker på allmän plats?

7. Vilket krav ställs på skyltning vid kameraövervakning?

8. Skriv ner minst tre kriterier att ta ställning till vid val av kamera.

9. När är det viktigt att exponeringstiden är kort?

10. Det finns få saker som inverkar på resultatet lika mycket som det befintliga ljuset vid kameraplatsen. Vilka tre faktorer måste man ta hänsyn till när det gäller ljuset?

41

11. Ge exempel på utrustning förutom CCTV-monitorer som

används för bildåtergivning.

12. Ge exempel på alternativ för att bevara övervakningsinformation.

13. När används en multiplexer?

14. Vad ska man tänka på när man väljer kabel till installation av CCTV-system?

I handbokens kapitel 10 finner du fördjupningstexter kring kameraövervakning. Där behandlas bland annat hur du planerar och projekterar ett kameraövervakningssystem samt vad som är viktigt att tänka på vid installation, idrifttagning och service.

42

Kapitel 11

Infrastruktur för datakommunikation 1. Vad menas med att "ett nät ska byggas med möjlighet till skalbarhet"?

2. Fyll i rätt begrepp vid beskrivningarna.

Mikrodukt

Multidukt

Optoskyddsrör

Mikrokabel

är ett plaströr för fiberföra) och i olika dimensioner. färger olika i finns Rören läggning. Ytterdiametern är maximerad till 16 mm. De finns för såväl inom- som utomhusbruk. b) _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ är en kabel avsedd att blåsas i mikrokanalisation. består av flera mikrorör c) inom en gemensam mantel. De finns för såväl inom- som utomhusbruk. används för installation av d) fiberkabel eller mikrodukter. Rören finns i flera olika dimensioner och används för förläggning i mark. 3. Hur får man in fiberkabel i kanalisationen?

4. Vad är en nod och hur används den?

43

5. Vad är skillnaden mellan fysiska nät och logiska nät?

6. Ordna de olika näten enligt deras ordningsföljd

(1-5). Börja med det mest

övergripande nätet.

D Nationella nät D D Anslutningsnät

Områdesnät

D Regionala nät

D Ortssammanbindande nät

7. Hur kan man som datoranvändare få tillgång till Internet? Nämn minst tre alternativ.

8. FTTH är ett vanligt förekommande begrepp. Vad menas med det?

9. Fyll i rätt ord/begrepp.

hylsor

slinga

multikasset/skarvkasset

Innan en fiber skarvas ska den förläggas i en - - - - -- - - - - - - - I _ _ _ __ _ _ _ __ _ __

förläggs fibern ett antal varv och skarvas sedan ihop med

10. Vad avgör om man ska gå över från fibernät till kopparbaserat

nät närmast hushåll och andra användare?

11. Nämn minst tre alternativ för trådlös Internetaccess.

I handbokens kapitel 11 finner du fördjupningstexter kring markförläggning. 44

Kapitel 12

Nätverksuppbyggnad - LAN 1. Beskriv de olika nätens uppbyggnad.

12

a) Områdesnät

b) Stamnät

c) Spridningsnät

2. Anta att det ska anordnas en ny datorsal på en skola. I salen ska det finnas 25 datauttag. Närmaste fördelning ligger 83 meter bort. Hur utför

du kabelinstallationen?

3. Vilka faktorer styr om du ska välja ett skåp eller ett öppet stativ vid uppförandet av ett fält?

45

4. Vad kallas det 8-poliga kontaktdonet till TP-kabel?

5. Vilka kommunikationsuttag korskopplar (patchar) man ut signal på?

Kryssa för rätt svar.

D Man korskopplar ut signal till de uttag som används. D Man korskopplar ut signaler på alla installerade uttag. 6. I ett WLAN placeras s k accesspunkter ut. Vad är en accesspunkt?

7. Beskriv ett centraliserat nät - "fiber hela vägen".

8. En universell nätverksuppbyggnad för t ex en villa innehåller en centralenhet. Hur används den?

46

Kapitel 12 9. Hur ansluts en telefon, en TV eller data till uttagen i ett

universellt nätverk?

10. Vem får installera ett datasystem?

11. Hur många användaruttag ska installeras i ett kontor?

Var?

12. Bandbredd beskriver vilka begränsningar dataöverföring har, och de högsta och lägsta frekvenser som kan överföras via ett visst media. Välj rätt avslutning på påståendet:

Generellt sett så går det att överföra

D

mer information via media som klarar höga frekvenser.

D mindre information via media som klarar höga frekvenser.

D mer information via media som klarar låga frekvenser. 13. I vilken enhet mäts överföringshastigheten mellan datorer?

47

14. a) Vad är en länk (Permanent link)?

b) Vad är en kanal ( Channel link)?

15. Hur påverkas en nätuppbyggnad med Kat 6-material om en enstaka komponent är Kat 5?

I handbokens kapitel 12 finner du fördjupningstexter kring nätverksuppbyggnad - LAN.

Där behandlas bland annat hur du planerar och projekterar en nätverkslösning samt vad som är viktigt att tänka på vid installation och inmätning. I handbokens kapitel 1 finner du även fördjupningstexter kring datakommunikation.

48

Kapitel 13

Installation med fiber 1. Vilka olika typer av optofiberkablar finns?

13

2. a) Vilken funktion har kärnan i en optofiberkabel?

b) Vilken funktion har fiberhöljet/"claddingen" i en optofiberkabel?

3. a) Vilka faktorer avgör vilken optofiber du ska välja?

b) När väljer du singlemode?

49

4. Placera in rätt ord/begrepp/uppgift i meningarna nedan.

singlemode

9/125

LED-teknik (lysdioder)

125

Laserteknik

62,5

125

62,5/125

9

a) För att sända in ljus i en singlemodefiber används _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ b) För att sända in ljus i en multimodefiber används - - - - - - -- - - - ~ c) Den vanligaste dimensionen i en singlemodefiber är - - - - - - - - - - - - µm kärna och ytterdiametern är _ _ _______ µm. Kabeln benämns då - - - - -- - - --~ d) Den vanligaste dimensionen i en multimodefiber är _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ µm kärna och ytterdiametern är _ _ _______ µm. Kabeln benämns då - - - - - - - - - - ~ e) Numera används _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ allt oftare "hela vägen" eftersom fibertypen och utrustning blivit allt billigare. 5. Hur är det möjligt att en fiberkabel klarar både upp- och nedlänk?

6. Begreppet decibel ( dB) är ett uttryck för graden av dämpning

alternativt förstärkning. Var uppkommer dämpning i en fiberinstallation?

7. Följ alltid tillverkarens rekommendation om tillåten maximal böjradie för den fiber du ska installera. Vad är den allmänna rekommendationen om böjradien?

8. Ange maximal dämpning för en fiberskarv.

50

Kapitel 13 9 a) Vilka olika konta kterin gsmet oder förekommer vid

fiberinstallationer?

b) Hur hanteras de fiberkablar som inte ska användas/kontakteras?

c) Hur hanteras fiberkabel före ingången till termineringspanelen?

10. Namn ge de olika fiberkontakterna. Alternativen är SC och LC.

ation med fiber I handb okens kapitel 13 finner du fördjupningstexter kring install samt inmät ning av densamma.

51

Installation med TP-kabel 1. Para ihop kabeltyperna med rätt beskrivning.

U-UTP

Parvis skärmad TP-kabel som dessutom innehåller en jordledare. Skyddar mot högfrekventa störningar.

F-UTP

Dubbelskärmad kabel med gemensam koppar.fläta för alla fyra paren. Skyddat mot både hög- och lågfrekventa störningar. Hög mekanisk hållfa thet mot t ex vibrationer. Folieskärmad TP-kabel med oskärmade par. Skyddar mot högfrekventa störningar.

S-FTP S-F-STP

Oskärmad partvi nnad TP-kabel.

2. Nämn minst tre störni ngar som kan uppstå i en TP-kabel.

3. Följ alltid tillverkarens rekom mend ation om tillåten maxim al

böjradie för den TP-kabel du ska installera. Vad är den allmänna rekom mend atione n om böjradie för TP-kabel?

4. Varför är TP-kabeln tvinnad?

5. När används oskärmad respektive skärmad nätverksuppbyggn ad?

52

Kapitel 14 6. Var anslute r du kabelns skärm vid en skärma d

nätverksuppbyggnad?

7. Vilken koppling är vanligast vid koppling av ett modularjack? Kryssa

för rätt alternativ.

D EIA/TI A 568 B

D EIA/TI A 568 A

8. För att undvika överföring av störnin gar mellan kraft och signalkablage för spännin gar under 500 V finns det fastställda minimiavstånd enligt standar den SS-EN 50174-2. Fyll i de avstånd som fattas i tabellen.

Separeringsmateriel på "stege" Inget

Kabelval

Aluminium

Plåt

Oskärmad datakabel/ Oskärm ad kraftkabel

200mm

Skärmad dataka bel/ Oskärm ad kraftkabel

SO mm

20mm

_ _ mm

Oskärmad datakabel/ Skärmad kraftkabel

_ _ mm

lOmm

2mm

Skärmad dataka bel/ Skärmad kraftkabel

Omm

_ _ mm

Omm

_ _ mm

SO mm

I handbo kens kapitel 14 finner du fördjupningstexter kring installation

med TP-kabel samt inmätn ing av densamma.

53

Antenn- och kabel-TV-teknik 1. Nämn minst tre skäl till övergången till digital TV som har

genomförts i Sverige.

2. Vem får installera antenn- och kabel-TV?

3. Vad innebär begrepp et Must Carry?

4. Para ihop begrepp en med rätt överföringsstandard. PAL

Satellit-TV

DVB-T

Terrestrial, dvs marksä nd digital-TV

DVB-S

Analog TV-stan dard

DVB-C

Kabel-TV

5. På vilka olika sätt kan mottagn ing av TV ske via marknä tet?

54

15

Kapitel 15 6. Vad är ens k betal-TV-kanal?

7. Vem äger och bygger ut markn ätet i Sverige?

8. Beskriv de mottag ningsa lternat iv som finns föruto m markn ätet.

9. Vilken funktio n har parabo len i satellit-TV-mottagning?

10. Vilken funktio n fyller en digitalbox?

11. Vilken funktio n fyller det progra mkort som placeras i boxen?

12. Vilken funktio n fyller en multibox?

55

13. Placera in rätt begrepp på de tomm a raderna.

Motta gning av digital-TV-sändningar föruts ätter inte någon särskild ny antenn . Men anten nen ska täcka hela _ _ _ _-området, dvs kanalerna _ _ _ _ vilket motsv A

B

14. Var ska antenn förstä rkaren placeras?

15. I ett anten nuttag finns även ett uttag för radio. Vad krävs för

att radiodelen i antenn uttage t ska fungera?

16. Hur är antenn system et uppbyggt i ett större flerfamiljshus?

17. Vad krävs av fastighetsägaren i ett flerfamiljshus för att lägenh ets-

innehavaren inte ska behöva en digitalbox?

18. Vilka enhete r ingår i ett system för satellitmottagning?

56

arar _ _ _ _ MHz.

c

Kapitel 15 19. Det finns flera TV-satelliter. Nämn minst två stycken.

20. Para ihop begreppen med rätt förklaring.

Dl

Huvudnät (primärnä t).

D2

Linjenät (sekundärn ät).

21. Para ihop begreppen med rätt förklaring. Fastighets nät kan

vara byggda som: Kaskadnät

innebär att alla lägenheter har en individuell kabel.

Avtappnin gsnät

innebär att alla lägenheter i ett plan delar samma matningskabel.

Stjärnnät

innebär att en kabel går från lägenhet till lägenhet.

22. Vad kallas den sista biten av fastighetsn äten fram till abonnente rna?

23. Vilka är benämnin garna för näten nedan enligt den nya

standarden för dokument ation? Komplette ra tabellen.

Benämning enligt SS 455 12 01

DO-nät. Basnätet Dl och D2. Fastighetsn ätet D3. Fastighetsn ätets slutdel, abonnentnä tet. Överlämnin gspunkt.

57

24. Vad innebär det att ett nät är byggt som ett BMF-nät ?

25. Vad innebär det att ett nät är byggt som ett HFC-nät ?

58

Kapitel 16

Planering och installation

16

1. Vid mätningar och beräkning ar i antenn och kabel-TV-

nät används bl a begreppet dB. Para ihop begreppen med rätt förklaring. Positiva decibeltal uttrycker

Dämpning

Negativa decibeltal uttrycker

Förstärkni ng

2. All installatio n i antenn- och kabel-TV-system måste leda till att man

får rätt signal/brusförhållande i användarens uttag. Vilken signalnivå ska uppnås i alla uttag?

3. Vad innebär begreppet genomgån gsdämpnin g?

4. Vad innebär begreppet avtappning /utkopplin gsdämpnin g?

5. Enligt internation ella överensko mmelser har vissa frekvensband

avsatts för TV- och radiosändn ingar. Ange de frekvensområden som gäller för dessa sändninga r. a) TV- och radiosändn ingar sker inom frekvensom rådet _ _ _ __ b) Satellitsän dningar sker inom frekvensområdet _ _ __ _

_ __ _ _ MHz.

_ _ _ __ MHz.

6. Vilken organisatio n fördelar frekvenser för radio och TV?

59

7. Följande begrepp har alla att göra med frekvens. Para ihop begreppen med rätt förklaring. Program

Högsta och lägsta frekvens som en kanal upptar.

Kanalplats

Frekvensområde på 8 MHz som motsvarar en specifik kanal.

Kanalgräns

Den frekvens som modulat orn i en huvudce ntral använder för att skicka ut den analoga bilden till TV- mottagar na.

Mittfrekvens

Medelvärdet mellan respektive kanals kanalgränser.

Bildbärvåg

Avser TV-prog rammet, tex TV4.

8. Vilket begrepp saknas?

Den digitala tekniken är väsentligt mer frekvenseffektiv än den analoga. Vid digitala sändningar får det plats upp till 10 program samtidig t på varje kanalplats. Förutsätt ningen för att sända fler program på en frekvens är att vi kan blanda digital informat ion från flera program.

9. a) Besvara med hjälp av bilden nedan på vilka kanaler sändarsta tionen i Stockholm Nacka sänder ut följande muxar (digital-TV-nät):

Mux 1 på frekvenskanal _ __ _ __ _

Mux 4 på frekvenskanal _ _ _ _ _ __

Mux 2 på frekvenskanal _ _ _ __ _ _

Mux 5 på frekvenskanal _ _ _ __ _ _

Mux 3 på frekvenskanal ____ ___

Mux 6 på frekvenskanal _ _ _ __ __

Stockh olm Nacka

Stäng

X

Län: Stockholm Aktuell status Tjänster

Kanal

Kanalutbu d

Digital tv nät 1

23

SVTl, Kunskapska nalen, SVT2 ABC, Barnkanale n, SVT2 Tal bet, SVT2 Östnytt, SVTl Tal txt, SVT Extra, SVT24 ABC

Digital tv nät 2

42

TV400, TV6, TV4 Film, TV4 Plus, TV4 Stockholm, CNN, TV4 Fakta

Digital tv nät 3

56

TV3, TV8, Disney Channel, KANAL Sportl, Canal+ Hits, Canal 7

Digital tv nät 4

50

Star!, Animal Planet, Discovery, MTV Nordic, Nickelodeon , Kanal 9, VHl, The Voice, ZTV, Eurosport

Digital tv nät 5

55

BBC World, TCM, BBC Prime, Axess 25, Aftonbladet TV, Discovery T&L, Nonstop Film.f, K. Lokal S-holm

Digital tv nät 6

53

TV Finland, SVT HO

Kanal

Typ av ändring

s,

Canal+ First, Canal+

Förändrin gar Tjänster

Datum

~ - Skriv ut

60

Kapitel 16 9. b) I en kanalpla n ser man på vilken frekvens kanalern a sänds.

I tabellen nedan ser du att Stockhol m Nacka-sä ndarens muxar sänder på följande frekvens er (bildbärv åg): Mux 1 på

MHz.

Mux 2 på

MHz.

Mux 3 på

MHz.

Mux4 på

MHz.

Mux 5 på

MHz.

Mux6 på

MHz.

U)

! -raa

~

l'U

m

i

c

l'U

~

I K2

i

~

:ns

~

u. !

K3 K4

48.25 55.25 62.25

SI* S2* 53* 54* S5* S6** S7 S8 S9 SlO

105 .25 112.25 119.25 126.25 133.25 140.25 147 .25 154.25 161.25 168 .25

K5 K6 K7 K8 K9 KlO Kl l K12

175 .25 182.25 189 .25 196.25 203 .25 210.25 217.25 224.25

c

'O

c

ru

m

i c ru

~

.....

Il)

c

0)

G)

1

!

;g

~ :8

u. !!

Sll Sl2* Sl3 Sl4 Sl5 S16 Sl7 Sl8 S19 S20

231.25 238.25 245 .25 252.25 259.25 266.25 273 .25 280 .25 287 .25 294.25

S21 522 S23 S24* S25* S26 527 S28 S29 S30 531 532 S33* S34* S35

303 .25 311.25 319.25 327.25 335.25 343 .25 351.25 359.25 367 .25 375.25 383 .25 391.25 399.25 407 .25 415.25

c

cu c

m

~

'O ctl

ctl

1e

.....

Il)

c

Cl

1:ns ,g

'O

!!

ctl

u. !

S36 537** 538 • S39 S40 S41

423 .25 431.25 439.25 44 7 .25 45 5 .25 463.25

K21 K22 K23 K24 K25 K26 K27 K28 K29 K30 K31 K32 K33 K34 K35 K36 K37

471.25 479.25 487.25 495.25 503 .25 51 1.25 519.25 527.25 535.25 543 .25 551.25 559.25 567.25 575.25 583.25 591.25 599.25

Q)

a

o('Q

~

c

i c

~ !

m

~

u. !

l'U

K38 K39 K40 K41 K42 K43 K44 K45 K46 K47 K48 K49 K50 K51 K52 K53 K54 K55 K56 K57 K58 K59 K60 K61 K62 K63

e ;g

607.25 615.25 623.25 631.25 639.25 647.25 655.25 663.25 671. 25 679.25 687.25 695.25 703.25 71 l. 25 719. 25 727.25 735.25 743.25 751.25 759.25 767.25 775.25 783.25 791. 25 799.25 807.25 61

10. Vilken funkti on fyller en frekvensprocessor?

11. Vad är skälet till att en förstärkare inte klarar av att förbättra en dålig signal?

12. Fyll i rätt begrepp i menin garna nedan.

avtappare

fördelare

slutm otstån d

a) En ___ ___ __ förgrenar den inkom mande signalen till två eller flera utgångar. b) I oanvända utgångar i systemets olika komp onent er monteras - -

-----

c) Med en - - - - -- - - "tappa r" man signal till en slinga på exemp elvis ett våningsplan. 13. Ange de frekvensområden som används för respektive system .

a) ___ ___ __ MHz för anten n och kabel-TV-system. b) ___ ___ __ MHz för satellitsystem. 14. Vilka rekom menda tioner ger SS 437 01 45 angående antal anten nuttag i en bostad?

15. Vad är antenn ens uppgift?

62

Kapitel 16 16. a) Vilken funktion fyller ett spärrfilter?

16. b) Vilka funktioner fyller låg- och högpassfilter?

17. Vilken typ av koaxialkabel ska enligt standard användas vid an tenninstallationer?

18. Hur mycket dämpning är det i en KTV 1,0/4,8 vid 800 MHz?

Kabeltyp Dämpning dB/1 OOm. MHz 100 MHz 200 MHz 300 MHz 400 MHz 450 MHz 550 MHz 800 MHz 1000 MHz 1750 MHz

KTV 0,8/3,6 dB 7,8 11,2 13,5 16,0 17, 1 19,0 23,3 25,4 40,0

KT_V 1,0/4,8 dB 8,3 10,4 12, 1 13,0 13,8 15,5 21, 1 21,8 32,1

19. Ange vilken information du får ut av kabelbeteckningen KTV 1,0/4,8 CE.

63

20. Beräkna vilka signalnivåer som finns vid respektive uttag inför det slutliga valet av lämpligt antennuttag. Signalnivå från antenn är 67 dB. Fördelarnas dämpning är -8,5 dB och -3,5 dB. Kabel som används är KTV 1,0/4,8. Kabellängder: 15 m mellan antenn och förstärkare. 0,5 m mellan förstärkare och 4-vägsfördelning. 15 m mellan 4-vägsfördelare och 2-vägsfördelare. 15 m från 2-vägsfördelare till uttag A. 15 m från 2-vägsfördelare till uttag B. 25 m från 4-vägsfördelare till uttag C. 18 m från 4-vägsfördelare till uttag D. 11 m från 4-vägsfördelare till uttag E.

-3,5 dB 67dB

15m

A

15 m 15m

27dB

B

-8,5dB 25m

[>

15m

18m

c D

11m

l -

-'----· -

l

l

--1

--

Signalnivå vid respektive uttagsplats:

A=

64

dBB=

dBC= _ _ _ dBD=_ __

dBE= _ _ _ dB

Kapitel16 21. Skriv rätt namn vid kontakterna du ser nedan.

22. Vilken sorts F-kontakter anses ge den bästa kontakteringen ur både elektriskt och mekaniskt perspektiv?

23. Ange minst tre direktiv för förläggning av koaxialkabel.

24. Vid en inmätning kontrolleras signalens kvalite. Ange minst två storheter som kontrolleras.

65

Facit

FACIT 1.

Yrken och arbetsmarknad

1. Medarbetarna.

c

6.

Grundisolering

EJF

I-~ ·- Ledare

2. Dokumenteraren påtalar vikten av att det är

en förutsättning för att det ska gå att underhålla, felsöka eller utöka en anläggning.

A

I

Mantel

Plastband

3. a) Den myndighet som har huvudansvaret för elsäkerheten i Sverige är Elsäkerhetsverket. b) Den myndighet som utfärdar regler för och bevakar områdena elektronisk kommunikation och post är Post och Telestyrelsen (PTS). c) Den organisation som organiserar många av de företag som arbetar inom säkerhetsområdet är SWESEC.

D

Kardel

B

Part EIF

l - - - 4 ~ ~ ~·-Ledare

Aluminiumskärm

Biledare

H

G

7. När kabeln utsätts för böjningar väljs en kabel där parterna är uppbyggda av flera tunna kardeler. 8. En partvinnad kabel är mindre känslig för

störningar. d) Den organisation som organiserar de företag som arbetar som entreprenörer inom elinstallationsområ det är EIO - Elektriska Installatörsorganisationen.

9. A- och B-part.

10. a) Överhörning är när man hör andras samtal i

telefonluren. e) Den förening vars medlemmar är företag som installerar och säljer materiel till kabel-TV-nät eller BMF-nät, och till alla typer av antennsystem som är till för mottagning av radio och TV, är CANT.

Gemensamma tekniska grunder

2.

1. Standarden heter SS 436 40 00, Elinstallationsreglerna. 2. All ny svensk standard betecknas med SS. 3. En överenskommelse eller rekommendation om

hur någonting ska utföras. 4. Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) och

Svenska Brandskyddsföreningen (SBF) är ansvariga för de regler och tillämpningsanvisningar som finns utarbetade för t ex brandlarm, sprinklersystem, inbrottslarm och mekaniskt inbrottsskydd. 5. Kabelval, val av apparater, framtida behov, strömförsörjning, eventuella störnings risker, framkomlighet och håltagning i väggar.

b) Med tvinnade par. 11. 1 = blå, 2 = orange, 3 = grön, 4 = brun, 5 = grå, 6 = vit, 7 = röd, 8 = svart, 9 = gul, 10 = violett. 12. Halogenfri kabel har bättre egenskaper vid

brand. 13. a) Telekablar anges normalt med diameter.

b) Flertrådiga telekablar och kraftkablar anges i mm 2 • 14. Telekablar innehåller 4 par där ledaren är 0,5 mm i diameter och arean 0,2 mm 2 • 15. Problemet med central strömförsörjning är att

det kan uppstå höga strömmar och spänningsfall. 16. AC

= Växelspänning, DC = Likspänning.

17. Att den säkring som sitter närmast felstället ska lösa ut vid överström eller kortslutning. 18. Genom att säkringarnas märkström blir lägre

för varje avsäkring som görs ut i systemen. 67

3. Nätuppbyggnad av teletekniska system 1. Med ett gemensamt ledningsnät menas att en gemensam kabelstam används i systemuppbyggnaden. De olika systemens signaler går då via en gemensam kabelstam ( stamnät) ut till en eller flera fördelningar.

2. Fördelningarna placeras på lämpliga platser i lokalen/byggnaden/området. Vad som anses lämpligt beror på maxlängder, lämpliga utrymmen och installationsmöjligheter somt ex förläggningsvägar. 3. Typ av nät Gemensamt ledningsnät, allmänt Gemensamt ledningsnät, säkerhet Gemensamt ledningsnät, tele- och data Gemensam strömförsörjning

Tidigare beteckning 01-nät 02-nät 03-nät 08-nät

4. Enheterna som nätet byggs upp av kallas

nätkomponenter. 5. Enheter och apparater i ledningsförbindelsens slutpunkt kallas platsutrustning. 6. a) CU

Bl B2 B3 B4

11. Korskopplingar på den vänstra halvan av stället ska gå åt vänster och korskopplingar på den högra halvan åt höger. 12. Korskopplingar i ett datanät utförs med patchkablar.

= centralutrustningar.

b) PU = platsutrustningar. 7. a) OF

Ny beteckning

= områdesfördelning.

b) BF

= byggnadsfördelning.

c) VF

= våningsfördelning.

8. Områdesnät förbinder byggnader inom ett område. Stamnät förbinder fördelningarna inom en byggnad. Spridningsnät kallas nätet mellan fördelningen och spridningsplint, platsutrustning eller uttag. 9. a) fördelning

b) korskopplar

13. Korskoppling i telesignalsystem utförs med tvinnad korskopplingstråd och ett plintverktyg. 14.

Slitsplint

Skruvplint

Lödplint

15. Plintar med nummerföljd används till raka kablar som används till strömförsörjning och cen tralur/tidanläggningar. Parplintar används till kablar med tvinnade par. De är vanliga i t ex telefonnät.

c) spridningsplintar 10. Ett kommunikationsuttag är ett uttag för anslutning av platsutrustning, tex en dator eller en telefon, vid en arbetsplats. 68

16. Om panelen inte är uppmärkt numreras den radvis alternativt i kontaktgrupper i löpande följd med början i övre vänstra hörnet.

Facit 17.

.. .. ·••· 08

01

b ••

02

b

,

07

struktur, kan det vara lämpligt att även fortsättningsvis använda dessa. Övergång till beteckningar och strukturer baserade på denna utgåva kan lämpligen göras vid stora eller totala ombyggnader.

b •• b

•••• •••• •••• 03

08

••• b

04

09

b •• b

05

• •

10

•

b

5. 1. Utan korskopplin g.

Med korskopplin g: en fördelning. 3. Med korskopplin g: flera fördelninga r i samma byggnad 4. Med korskopplin g: flera fördelninga r i flera byggnader, alternativt yttre nät . 2.

6. a) En stycklista om talar om vilka apparater som

ingår i systemet. b) Klass A används för att lista produkttyp er och för reservdelsli stor och liknande. Klass B används för att lista objekt utifrån deras referens beteckninga r. 7. a) Ett förbindning sschema är ett vanligt sätt att beskriva hur man kopplar in ett system.

4. Dokumentation av teletekniska system

b) En installation sritning anger vilken utrustning som ska installeras och var den ska placeras.

1. a) Dokumenta tionen ska i huvudsak utföras innan installation en påbörjas.

8. I SS 455 12 01, Bilaga C.

b) Det blir en bra kontroll och kvitto på att allt i systemet finns med.

5. Telesignalsystem

Det blir en bra kontroll och kvitto på att de funktioner som kunden har krävt kan levereras. Installation en går även mycket smidigare att utföra när du inte behöver lägga tid på att fundera ut lösningar på plats. 2. SS 455 12 00-38, "Registrerin gssystem för interna tele- och datanät". 3. SS 455 12 01, "Dokumen tation av teletekniska anläggning ar". 4. Vid kompletter ingar av befintliga anläggning ar får du anpassa dig efter hur det är dokumente rat tidigare och fortsätta utifrån det, dvs enligt SS 455 12 00-38.

1. Utspännin g från förstärkars lutsteget ligger i regel kring 50/70 eller 100 V. 2. Mobiltelef oni och IP-telefoni via Internet.

3. Antal användare, dvs telefonbehovet fastställs.

Telefonbehovet räknas sedan om med utgångspunkt från att inte alla anknytning ar ringer samtidigt, att många samtal är interna osv. 4. IP står för Internet Protocol och är det adresseringssystem som bl a används på Internet.

Diskussionsfråga Så här ser den korrekta kopplingen ut:

SS 455 12 01, Omfattning, ANM I anläggning ar där tidigare utgåvor av denna standard legat till grund för beteckning ar och 69

6. Säkerhetssystem -

gemensamma grunder 1. VD :n och styrelsen bär det direkta ansvaret för säkerheten inom företaget och VD:n bär det juridiska ansvaret. 2. a) En riskanalys innebär en systematisk identifiering av risker som finns i eller i anslutning till ett företag (eller ett hem). b) En riskvärdering innebär att man värderar konsekvenserna av oönskade händelser och sannolikheten för att de verkligen ska kunna inträffa. 3. Riskanalys = Identifiering, värdering Riskbehandling = Eliminering, reducering Skadebehandling = Skadebegränsning, restvärdesskydd Skadefinansiering = Försäkring 4. Resultatet av riskanalysen utmynnar oftast i en

skyddsplan eller säkerhetsplan som blir ett underlag för företagsledningen. De beslutar utifrån den hur och i vilken takt man ska genomföra nödvändiga säkerhetshöjande åtgärder. 5. Förebyggande skydd är skydd i form av rätt

etablering, byggnadstekniskt skydd, mekaniskt skydd, lås och ronderande väktare. Upptäckande skydd är skydd i form av snabb upptäckt av inkräktare eller annan fara. Skadebegränsande skydd är skydd som snabbt begränsar eventuella skador. Bekämpande skydd kan delas in i personella och tekniska. Till personella skydd räknas polis, räddningstjänst, väktare och lokal insatsstyrka. Tekniska system är huvudsakligen olika typer av sprinklersystem.

9. Väktaren kan ha en förebyggande effekt samt

bidra till ökad säkerhet genom att upptäcka öppna fönster eller dörrar och vattenläckor. 10. Om man tillsammans med kunden förberett installation en och försökt att förutse problem som kan uppstå ger det lägre garantikost nader, som annars lätt påverkar den totala vinsten i affären.

Skulle något trots allt ha förbisetts, har kunden med all säkerhet en större förståelse för det om planeringen upplevts som god. En välutbildad kund klarar många av de dagliga problemen själv och förstår dessutom vikten av att ha en väl fungerande service. Om man i ett tidigt skede i projektet kan påverka kunden till förbättringar i den planerade installationen blir tidpunkten för merförsäljning bättre vald än om kompletteri ngarna kommer i slutet av en installation. En välskött kundrelatio n är en investering inför framtiden. Den dag anläggningen tex ska bytas ut har du som entreprenör större förutsättnin gar att ta hem affären.

7. Säkerhetsteknik - brand/arm 1. Förebyggande brandskydd, upptäckand e och skadebegränsande brandskydd samt bekämpand e brandskydd. 2. En brandcell består av ett eller flera rum som omsluts av väggar, dörrar etc som har ett brandmotstånd på minst 60 minuter, och begränsar därför brandspridningen. 3. Syftet är att begränsa insatser från

räddningstj änst till följd av oönskade larm. 4. Brandlarmscentral förkortas BAC, ibland bara BC.

6. Lokaler i problemfyllda stadsdelar är mer utsatta

än om de ligger i lugnare delar. Kostnaderna för att skydda sig minskar ju högre upp man har sina lokaler. 7. Det är svårare och tar längre tid att forcera. 8. Galler för fönster, entredörrar i stål, gallergrindar, staket med taggtråd, låsbara grindar och jalusier.

70

5. Brandlarm har till uppgift att upptäcka en

begynnand e brand så tidigt att verksamma räddnings- och släckningsåtgärder kan sättas in. Utrymning slarm har till uppgift att varna människor som befinner sig i en byggnad för att en brand eller annan nödsituatio n har uppstått och att byggnaden därför ska utrymmas. 6. Pyrolysbrand, glödbrand och flambrand/ öppen brand.

Facit 7. Huvudregelve rket för brandlarm SBF 110:6.

8. Ett brandlarm får i princip installeras av vilket el-/larmföreta g som helst. Om regelverket SBF 110 används som styrmedel måste dock installationen ske under överinseende av en så kallad godkänd anläggarfirma.

)

9. Konventionell t system: En konventionell detek-

tor har normalt bara två lägen, larm eller inte larm. Det är alltså detektorn själv som fattar beslutet om det brinner eller inte. Den nivå som utlöser larm är fast inställd från fabriken. Adresserbart system: Varje detektor är individuellt adresserad. Detektorerna är av konventionell typ, men har försetts med en adressenhet som ger den en egen identitet. Den aktiverade detektorn presenteras genom en indikering på aktuell sektion och adress. Analogt system: Detektorn fungerar som ett mätinstrument som hela tiden rapporterar mätvärden till centralapparat en. Genom adressenheter na kan centralen skilja värdena (detektorerna) från varandra. Med hjälp av den programvara som finns i centralen fattar sedan centralapparat en beslut ifall det brinner eller inte genom att jämföra med tidigare lagrade värden från just den detektorn. Interaktivt system: Detektorn och centralen samarbetar interaktivt (fråga/svarsmetod) för att fatta beslut om det brinner eller inte. 10. För att man lättare ska hitta platsen för ett

utlöst larm. 11. En sektion får maximalt omfatta 1600 m 2 ( då

krävs vissa kriterier). 12. Det ger centralen möjlighet att mäta

motståndet i sektionen. På så sätt kan centralen kontrollera att ledningen är hel. 13. Värme, elektromagnet isk strålning (ljus), rök

och förbränningsgaser. 14. De ekonomiska ramarna för den tänkta

anläggningen, samt att man inte ska skapa en för känslig anläggning som genererar onödiga/falska larm. 15. Maximalvärm edetektor

Differentialvä rmedetektor Avger larm när en tillräckligt stor temperaturök ning (ca 10 grader/minut) sker i utrymmet den sitter i. Linjevärmede tektor För skydd mot anlagda bränder på utsidan byggnaden. Flamdetektor Används främst där brand- och explosionsfarlig verksamhet pågår. Joniserande rökdetektor Bra på att upptäcka flammande bränder, men dålig på pyrande bränder. Optisk rökdetektor Bra på att upptäcka pyrande bränder men sämre på flammande bränder. Samplingsdete ktor Ett högkänslighetssystem som består av ett rörsystem. Detektor av lasertyp som kan upptäcka mycket små rökpartiklar. 16. Akustiska och optiska larmdon. 17. För att markera att en detektor sitter dolt ska

man använda sig av någon form av ljussignal, gärna kompletterad med en skylt som i klartext eller med en pil visar var detektorn sitter. 18. Brandventilat ionens uppgift är att ventilera

bort värme, rök och brandgaser i syfte att underlätta utrymning och brandsläckning. Den minskar rökspridninge n inom byggnaden och brandpåverkan på bärande och avskiljande byggnadsdelar. 19. Värmedetekto rer har en täckningsyta på max 30 m 2• Ingen del av taket får vara längre från detektorn än 5 m. Detektorn får inte placeras närmare en vägg än 0,5 m. 2

Rökdetektorer har en täckningsyta på max 100 m • Ingen del av taket får vara längre från detektorn än 10 m. Detektorn får inte placeras närmare en vägg än 0,5 m. Det ska alltid finnas en larmknapp vid brandlarmscen tralen. I övrigt placeras larmknappar främst vid bemannade platser som t ex receptioner. Även på allmänna platser i anläggningen bör larmknappar placeras om inte risken för missbruk är alltför uppenbar.

Avger larm när temperaturen har nått detektorns förinställda värde. 71

8. Inbrotts/arm 1. Manöverpa nelen sköter all kommunika tion med centralapparaten. Förbikopplaren används för att frånkoppla larmet och ge fri väg till manöverpanelen. Detektorer används för att upptäcka intrång i objektet. Larmanord ningar ger ifrån sig ljud eller ljus för att väcka uppmärksam het. 2. Ett lokallarm väcker enbart omgivningens

uppmärksa mhet med hjälp av ljud och ljus. Larmet kan kompletteras med automatisk telefonuppr ingning till t ex ägarens mobiltelefon eller grannen. Lokallarm benämns i vissa fall inbrottsvarnare. Ett centralanslu tet larm är kopplat till en larmcentral med avtal om åtgärder vid larm. 3. Det är den lokala polismyndi gheten som genom larmlagen sköter tillståndsgivningen för larminstallationsverksamhet.

4. En installation av ett lokallarm kräver inte till-

stånd enligt larmlagen. Larmföreta get som installerar centralanslu tna larm måste ha ett "polisgodkännande", dvs ett tillstånd som utfärdas av den lokala polismyndigheten. För att få installera ett larm enligt regelverket SSF 130 krävs dessutom att larmföretag et är certifierat (godkänt) för det. En certifiering gäller i 5 år. 5. Med ett punktskydd skyddas exempelvis

kassaskåp. Med ett skalskydd skyddas byggnadens "skal" mot intrång. Med ett försåtsskydd placeras detektorer på platser där inkräktaren förväntas passera. Volymskydd innebär att hela ytan (volymen) är skyddad. 6. a) Larmklass 1, 2, 3 och 4.

8. Uppringand e larmsändar e (via det publika telenätet). Uppringand e larmsändar e med GSM som reservväg. Övervakad larmöverföring punkt till punkt. Larmöverfö ring via lokalt nät med förhyrda förbindelser. Larmöverfö ring via ett separat rikstäckan