Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv [1, E-book ed.] 9789174248173, 9789174248739 [PDF]

Zitiervorschau

ETT HÅLLBART LIV

ÅRETS BOK FRÅN NATURSKYDDSFÖRENINGEN ÅRGÅNG 109

Naturskyddsföreningens guide till

FÖRORD  006

1–69  HEMMET  008 70–112  GRANNARNA och SAMHÄLLET  038 113–157  MATEN  056 158–180  KROPPEN  078 181–210  AFFÄREN  088 211–227  RESORNA  104 228–248  JOBBET och SKOLAN  114 249–279  FRITIDEN och SEMESTERN  124 280–303  FESTEN och HÖGTIDEN  138 304–343  TRÄDGÅRDEN  150 344–365  BARNEN  170

PLANETEN och UTMANINGARNA  184 KLIMATET  188 MILJÖGIFTERNA  192 HAVET  196 SKOGEN  200 SJÖARNA och VATTENDRAGEN  204 JORDBRUKET  208 LÄS MER  212 CERTIFIERINGAR och MÄRKNINGAR  214 REGISTER  219 FÖRFATTARPRESENTATION  222 5 

ko lu m n t i t e l h ä r

VÄLKOMMEN TILL

EN MER HÅLLBAR VARDAG!

Den här boken kan användas som ett verktyg i din vardag, i alla dina olika roller som medmänniska, granne, vän, syskon, förälder, partner, anställd, företagare, elev eller aktivist. Boken är din vän som ligger där på bordet, redo att börja jobba oavsett om du känner dig uppgiven eller inspirerad. Här finns många nya saker att pröva, nya steg på vägen mot ett mer hållbart samhälle. Det är helt enkelt våra bästa tips för att leva mera hållbart. Är kläder och mode ditt huvudintresse, då kanske du ska börja där. Ligger naturvård eller odling nära hjärtat så finns det massor av tips att sätta igång med direkt. Är du mer av en nätaktivist? Då ger den här boken dig också en massa tips på vad du kan bidra med. Här finns tips för såväl plastbantare, minimalister och miljöaktivister som för dig som är en nyfiken nybörjare inom hållbarhetsfrågor. Allas olikheter, specialkompetenser och drivkrafter behövs i arbetet för en mer hållbar värld. Om du gillar struktur kan du börja med det första tipset och beta dig vidare till tips 365, annars är det förstås fritt fram att börja i vilken ände du vill. Vi har valt att lägga de mest vardagsnära områdena först och kommer in på de lite mer specifika och kanske lite svårare mot slutet. Ett bra tips är att börja med de lågt hängande frukterna, det vill säga handlingar som ger miljönytta med ganska liten ansträngning.

e t t h å l l ba rt l i v

  6

Det är lätt att känna sig uppgiven när man läser om och hör om planetens tillstånd. Smältande isar, ökande temperatur, massutrotning av arter, naturkatastrofer och mikroplaster i haven och i våra kroppar är några av de problem vi står inför. Men trots det dystra läget så går det att förändra! Vi måste alla hjälpas åt, var och en efter förmåga. I slutet av boken finns fördjupande texter om våra stora planetära utmaningar. De finns där för att ge dig en överblick över vilka utmaningar vi står inför idag. Alla texter i boken är framtagna tillsammans med Naturskyddsföreningens experter. Klotet har inte råd att vänta. Det är dags att agera redan nu. Trevlig läsning! Johanna Stål, författare Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen P.S. Vi vill gärna höra dina reflektioner kring bokens innehåll och vad du gör för att leva mer hållbart. Tagga därför gärna dina inlägg i sociala medier med #väljnaturen, vår uppmaning till alla som vill ta ansvar, i vardag och politik.

7 

fö ro r d

1–69

HEMMET

1 DELA MED DIG AV DIN ENERGI Allt vi gör påverkar miljön, men vi kan också alla göra något bra för miljön idag och för kommande generationer. Tänk på dig själv som en energitillgång, ungefär som ett plusenergihus som ger ett energiöverskott till omgivningen. Genom att välja förnybar el och dela med dig av dina resurser kan du också uppmuntra och inspirera andra att bättre ta hand om sina resurser. Det som andra kastat och ser som skräp eller ogräs kan förvaltas och förvandlas till resurser. Och du kan förvandla dig själv till en plusenergimänniska!

2 GÖR DET LÄTT ATT GÖRA RÄTT Se till att det är lätt för dig att göra det bästa miljövalet. Här sätter bara fantasin gränser för vad du kan hitta på för att bli lite mer miljösmart. Här är några exempel på hur du kan göra det lätt att göra rätt: • Ställ fram cykeln så att den blir mer lättillgänglig än bilen, om du har en sådan. • Ha återvinningslådor lättillgängligt i köket. • Ställ undan tvättkorgen så att det enkla valet inte är att slänga alla kläder i tvätten efter dagens slut. • Sätt upp lättlagade vegetariska recept på kylskåpsdörren som du kan ta till när inspirationen tryter.

! Beteendevetenskapen visar att det ska vara lätt att göra rätt. Genom att använda klassiska marknadsföringsmetoder kan även företag skapa stora miljöförbättringar, till exempel genom att placera ekologiska varor på attraktiva platser i en affär eller göra miljömärkt el till förhandsval.

 

e t t h å l l ba rt l i v

  10

GE BORT OCH TA TILLVARA 3 Det finns många metoder för att rensa sitt hem på prylar och leva enklare. Låt hela prylar som du inte behöver få ett nytt liv. Antingen kan du sälja själv på loppisar eller köp- och säljsidor på nätet eller så tar du den lite enklare vägen och skänker: • Urvuxna kläder, för både barn och vuxna. Lämna till secondhand. • Böcker, musik och film. Om du inte älskar att omge dig med böcker och skivor finns de att låna på bibliotek eller streama på nätet. Lämna de skivor och böcker du rensar ut till secondhand. • Lek- och hobbysaker. Lämna till secondhand. Många förskolor och fritidshem har en ”Tage”-hylla eller liknande för att ”ta och ge”. Hittar du ingen, undersök om du kan få sätta upp en. • Trasiga saker. Går de att laga? Gynna en lokal hantverkare – skräddare, cykelreparatör eller skomakare – och förläng livet på bra saker som du behöver. Att förlänga olika prylars liv är ofta ett av de bästa miljövalen. Det kostar mycket resurser att tillverka nya saker. Sortera och kassera: • Gammalt smink och hygienprodukter. Nagellack, parfym och sprejburkar ska lämnas till återvinningscentralen, övrigt ska sorteras i hushållssoporna. • Gamla mediciner. Lämna till ett apotek. • Gammal elektronik. Lämna tillbaka till elektronikaffären eller återvinningscentralen. • Gammal färg, oljor och kemikalier. Lämna som farligt avfall till återvinningscentralen. • Batterier som inte fungerar lämnas i en batteriholk.

11 

hemmet

! Att göra sig av med prylar i hemmet frigör tid och energi till annat. Du får möjlighet att kunna bo på mindre yta och på så sätt minska ditt ekologiska fotavtryck. Glöm inte att även minska inflödet av nya prylar.

4 SKAPA EN KAPSELGARDEROB Frigör utrymme och undvik beslutsutmattning genom att minimera antalet kläder du äger och använder genom att skapa en så kallad kapselgarderob. Det innebär att du endast äger så många kläder som du normalt tar med dig på en resa eller vad som får plats i en resväska. Så här skapar du din kapselgarderob:

1 Lägg ut alla kläder du äger på din säng (även de du förvarar på vinden eller i förråd).

2 Sortera ut i kategorierna A) Älskar B) Kanske C) Skänka D) Återvinna

3 Gör dig av med det du ska återvinna eller skänka omedelbart 4 Gå igenom de två högarna med älskar och kanske. Testa allt du är osäker på och följ magkänslan.

5 Välj ut 33 plagg av det som finns kvar. Se till att det finns kläder för kategorierna vardag och fest och att det finns såväl överdelar som underdelar, jackor och skor.

6 Underkläder, sovkläder och träningskläder räknas inte in bland de 33 plaggen men försök hålla nere antalet av dessa plagg också.

7 I Sverige har vi ju väldigt olika väder under året så det kan vara så att du i själva verket behöver ha två uppsättningar med 33 kläder för de olika säsongerna.

e t t h å l l ba rt l i v

  12

BYT DIG TILL EN NY GARDEROB 5 Tycker du att det är roligt med mode och att förnya garderoben kan du besöka, eller anordna en klädbytardag. Bjud in vänner, grannar eller andra kompisar. Det behövs en bra lokal, bord och gärna ställningar för att hänga upp kläder. Bestäm hur många plagg som får bytas. Den som lämnar in rena och hela kläder får motsvarande antal biljetter att byta mot plagg som någon annan lämnat in. Sortera plaggen fint i kategori och kanske färg. När alla bytt färdigt, lämna överblivna plagg till närmaste secondhand eller hjälporganisation som tar emot kläder. Klädbytardagen ger dig nya roliga plagg och förlänger livet på de plagg du tröttnat på. Att förlänga livet på kläder är ett enkelt och bra sätt att spara resurser. Det går åt både mycket råvara, vatten, energi och kemikalier för att tillverka nya kläder. Varje vår anordnar Naturskyddsföreningen klädbytardag på många platser i landet, så samordna gärna med den lokala föreningen på din ort.

! Tyvärr är det fortfarande långt kvar till en fungerande återvinning för kläder i Sverige och våra secondhand-ställen drunknar i kläder. Därför är det smart att vänja sig vid en mindre mängd kläder som man använder ofta och länge.

13 

hemmet

6 GE PRYLARNA NYA FUNKTIONER Har du gamla vaser och burkar som du tycker om, men inte använder? Låt vaserna bli ställ för köksredskap som du vill ha framme eller för pennor. Burkarna kanske kan gömma datatillbehör som USB-minnen, hörlurar, extrasladdar och laddare. En annan burk kan passa till kvitton eller några av alla de kort som du inte behöver så ofta, men som fyller plånboken. Leta i de egna gömmorna innan du köper ytterligare en pryl till hushållet. Det är en utmaning att låta det du redan har komma till ny nytta, istället för att köpa fler prylar.

7 ANVÄND BEFINTLIGA MÖBLER När du behöver nya möbler kan det vara bra att se sig om vad som finns i närheten. Har du någon möbel som du kan göra om? Finns det något som din släkt eller vänner tänkt göra sig av med, som du behöver? Kolla också på nätets köp- och säljsidor, bortskänkessidor eller på auktioner. Undvik dock att köpa stoppade soffor från åren 1960–1980. De kan innehålla farligt flamskyddsmedel. Köp inte heller gamla produkter som innehåller mjukplast.

e t t h å l l ba rt l i v

  14

KÖP NYTT MED FÖRSIKTIGHET 8 Behöver du köpa nya möbler, undvik möbler av träslag som är hotade, regnskogsträ och ädelträ. Titta efter FSC-certifieringar och Svanen-märkningar. Fråga hur möblerna är behandlade och om tillverkarnas miljöarbete. Vissa möbelföretag ligger i framkant och deras produkter kan vara dyrare men går ofta att få tag på som lättare begagnat. Det viktigaste är att tänka på kvalitet och möbler som stilmässigt håller under minst en livstid. Att platsbygga möbler kan också vara en bra investering eftersom de sällan byts ut.

NEJ TACK TILL REKLAM 9 Sätt upp en skylt som säger ”Nej tack till reklam” på din brevlåda eller brevinkast. Fysisk pappersreklam är en miljöbelastning genom produktion och transport. Dessutom uppmuntrar reklamen dig till köp. Skicka också ett meddelande om att du vill bli spärrad i SPAR-registret (statens personadressregister), så slipper du direktreklam från dem som använder SPAR som adresskälla. Säg bara ja till information från de organisationer, företag och aktörer som du verkligen gillar. Registrera dig på reklamfritt.se och nixtelefon.org så slipper du adresserad reklam och telefonförsäljare. Avanmäl dig på nyhetsbrev som mest innehåller reklam. Klicka ur ”Jag accepterar reklam från företaget” när du gör ett köp online.

15 

hemmet

10 BO MINDRE Om du äger färre prylar har du färre saker som behöver förvaras, vårdas, repareras och städas. Bor du i en storstad är kvadratmeterpriset skyhögt så fundera på om det är värt att ha några extra kvadrat bara för att lagra prylar på. Minska antalet prylar och bo mindre så blir det mindre yta att värma upp och du får tid över till annat.

11 ÅTERVINN PÅ RÄTT SÄTT För de flesta är det svårt att få ner skräpvolymen till minimum, även om ett medvetet tänk tar dig långt. Se till att du återvinner rätt. Läs på ordentligt om vad som kan återvinnas och lämna sådant som du är osäker på till återvinningscentralen. På många ställen i landet är antalet besök per år på återvinningscentralen begränsat, vissa kommuner har ett ÅVC-kort för ett visst antal besök. För privatpersoner är antalet besök inte begränsat när det gäller farligt avfall, elektronik, el, förpackningar och kläder till återbruk. Dessutom finns farligt avfall-bilen och miljöstationer i många stora varuhus för batterier och glödlampor. Elektronik återlämnas till elektronikaffären, och många butiker och återvinningscentraler tar emot begagnade kläder, både hela och trasiga. På sopor.nu finns information om hur du ska sortera sopor och var man kan lämna olika typer av avfall.

e t t h å l l ba rt l i v

  16

VAR SAK PÅ SIN PLATS 12 Tänk på att skilja på plast- och pappersförpackningar och lägga dem i respektive container för förpackningsåtervinning. Är du osäker på i vilken container en pryl ska lämnas, ta med den till återvinningscentralen. Det kan till exempel vara saker som består av olika delar av plast, metall eller glas. Kuvert som innehåller lim ska sorteras som brännbart avfall. Färgrester i målarburkar eller andra burkar med farligt eller okänt innehåll ska lämnas till återvinningscentralen. I vissa fastigheter finns miljörum med flera olika containrar där man kan sortera och lämna avfall som sedan hämtas och fraktas till återvinningscentralen. Finns det inget miljörum hos dig? Ta kontakt med bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren och föreslå ett sådant. Ju lättare det är att sortera avfallet och ju färre resor, desto bättre.

GÖR EN ÅTERLÄMNINGSHYLLA 13 Idag ska saker returneras till många olika ställen. Till förpackningsinsamlingen, återvinningscentralen, secondhand-butiken, apoteket, biblioteket, säljas på loppisar och så vidare. Listan på olika platser dit du ska lämna saker kan bli lång. Ett smart sätt att minska antalet transportvändor är att på en lätt tillgänglig plats ha ett skåp eller en hylla som är ditt eget återvinningsställe. Se till att det blir naturligt att tömma hyllan med jämna mellanrum, precis som du gör med förpackningskärlen under diskbänken.

17 

hemmet

14 ÅTERVINN BATTERIERNA Lämna alltid uttjänta batterier till återvinningscentralen eller i en batteriholk. Om batteriet är inbyggt i en pryl och inte går att plocka ut ska hela prylen lämnas till återvinningscentralen eller i sopkärlet för elektronik om det finns ett sådant i soprummet i din fastighet. En del prylar med inbyggda batterier går också att lämna tillbaka till butik. Ring och fråga.

! Idag lämnas endast 70 procent av alla batterier i Sverige in till återvinning. Fortfarande finns det flera batterityper som innehåller miljöfarliga tungmetaller som kvicksilver, bly eller kadmium. De riskerar att spridas i naturen om batteriet slängs i soporna. Återvinning är också viktigt eftersom batterierna även innehåller andra material som inte är miljöfarliga men som kräver mycket resurser att producera.

15 LADDA BATTERIERNA Köp laddningsbara batterier när det går. Att återanvända batterier (och metallerna de innehåller) så mycket som möjligt innan de återvinns är bra för både din plånbok och miljön. Tekniken för att ladda batterier utvecklas i snabb takt, så prata med din teknikbutik för att få veta vad som passar dina behov bäst.

e t t h å l l ba rt l i v

  18

SLÄCK LYSET OCH STÄNG AV 16 Ta för vana att släcka lamporna och trycka på off-knappen till apparater när du inte behöver dem. Stäng av teven, datorn och andra prylar helt. Ta hjälp av grenkontakter med strömbrytare så blir det smidigt att stänga av flera apparater samtidigt.

TA HAND OM FARLIGA METALLER 17 Produkter med innehåll som är extra miljöskadligt, till exempel bly och kvicksilver, ska ALLTID lämnas till återvinningscentralens sektion för farligt avfall. Kvicksilver finns bland annat i termometrar och i lågenergilampor. Om en lågenergilampa går sönder när den är varm, vädra rummet i 20 minuter och sopa sedan upp resterna med en pappbit som du lägger i en burk. Torka sedan golvet med en trasa som du också lägger i burken och lämnar till återvinningscentralen. Om lampan är kall kan du hoppa över vädringen.

RÄTT PLAST PÅ RÄTT PLATS 18 Plast är ett fantastiskt material i många situationer, men den största delen är tillverkad av fossil råvara, dvs olja. I kök och hem är det bättre med andra material i den mån det finns. Undvik att hetta upp redskap och behållare av plast i exempelvis en stekpanna eller mikro. Det finns gott om alternativ, till exempel trästekspadar, träskärbrädor, nappflaskor eller matlådor i glas. Det finns dock ingen större anledning att rensa ur hela hemmet på all plast, det viktiga är att tänka till vid nyköp, att inte använda plast vid matlagning och uppvärmning samt att byta ut gammal mjukplast som kan innehålla mjukgörande kemikalier (Se tips 349).

19 

hemmet

19 LÅT MATRESTERNA JOBBA VIDARE Matrester är för dyrbara för att kasseras. Ta hand om den näring som finns i dem. Sortera dem i ett särskilt kärl. När matavfall komposteras och bryts ner, avger det emellertid koldioxid. Bor du i en kommun där man hämtar matavfall och använder det till biogas är det ett bra alternativ. Det finns flera olika typer av komposter, men alla måste skötas så att näringen kan tas om hand på bästa sätt. Vid hög värme avges mer växthusgaser. Bäst är en temperatur kring 40 grader. Man reglerar komposten med att tillsätta torrt material som strö av träflis, till exempel. Om kompostjorden används för att odla grönsaker eller blommor så binder de i sin tur koldioxid när de växer.

20 BLI STICKLINGSODLARE Ta sticklingar från dina växter hemma, eller från vänners växter och sätt i nya krukor. Det är enkelt och ger snabbt nya växter, utan någon kostnad. Köp KRAV-märkt gödning och jord och använd i första hand såpa till att bekämpa eventuell ohyra. Se till att hålla utkik efter Svenskt Sigill-märka krukväxter om du ska köpa nya.

! Krukväxter som köps i affär är ofta besprutade för att förhindra ohyra, men ofta också för att bli småväxta och täta. De som odlas i Sverige är oftast mindre besprutade än de som importeras från södra Europa. Detta är dock ett relativt dåligt utforskat område när det gäller miljöaspekter. Det finns små lokala trädgårdsbutiker som själva odlar med ekologiska metoder, välj gärna dem.

e t t h å l l ba rt l i v

  20

BRUKA BOKASHI 21 Ett alternativ till vanlig kompost är så kallad bokashi. Det är en form av kökskompostering där man med hjälp av bokashi-strö, som innehåller mikroorganismer, gör att komposten fermenteras och inte avger växthusgaser. Matresterna läggs i en lufttät behållare och med lite strö på matresterna blir de till näringsrik kompost på några veckor. Bokashi är också ett helt luktfritt alternativ, om det inte blir för blött. Bokashi-hinken kan du ha under köksbänken även om du bor i lägenhet. Komposten som bildas kan användas till dina plantor eller ges till någon som odlar.

RENA LUFTEN MED VÄXTER 22 Gröna växter i ett hem är trevligt och bra för välmåendet och hälsan. Ny forskning visar dessutom att luften renas med hjälp av vissa växtsorter. Placera dem gärna i sovrum eller andra rum där du vistas många timmar.

! Forskning som NASA gjort visar att dessa nio tropiska och subtropiska växter är särskilt luftrensande:

Aloe Vera

Bambupalm Spjutbräken Dracena Benjaminfikus Krysantemum Fredskalla

Svärmors tunga

Ampellilja

21 

hemmet

23 LITE BÄTTRE SOVRUM Ska du köpa nya sängar, kuddar, täcken eller lakan kan det vara värt att läsa på. Vi tillbringar mycket tid i sängen och kropp och hud får mycket kontakt med bäddens textilier. Titta efter GOTS-märkningen som finns på många kuddar och täcken. När det gäller lakan finns också flera miljömärkta varianter. Om man har köpt miljömärkta produkter är textilierna kontrollerade och innehåller inte hälsofarliga ämnen, och det är inte nödvändigt att tvätta dem före användning. Idag finns även Svanen-märkta sängar.

24 HITTA DIN INRE HUSMOR Sök efter din inre husmor som kan hjälpa dig i vardagspysslet och på vägen till en mer hållbar livsstil. Här är några husmorsknep för hemmet: • Ättika och citronsyra funkar bra för att ta bort beläggningar på toalett och kakel. • Lite utspätt diskmedel på tidningspapper funkar bra som fönsterputs. • Häll ut såpa på en trasa och gnid in ugnen, värm upp och låt verka några minuter för att sedan enkelt tvätta rent. • Gnugga in bikarbonat på svåra spisfläckar, häll sedan på ättika. Fungerar även propplösande i avlopp. • Linoljesåpa kan användas för att slippa klädfläckar från svett eller rost. Smörj in och låt verka några timmar. Tvätta sedan som vanligt. • Vanlig olivolja kan gnidas in på bord eller fönsterbräden av marmor för att göra dem glansiga igen.

e t t h å l l ba rt l i v

  22

GÖR RENT HUS UTAN KEMIKALIER 25 Diskmedel, tvättmedel och rengöringsprylar – allt finns idag med miljömärkningar som Svanen eller Bra Miljöval. Välj dem i första hand. Du klarar dig bra med diskmedel och tvättsåpa för stora delar av hemmets rengöring.

FULL TVÄTT 26 Tvätta alltid med full tvättmaskin. Använd de lite längre ekonomiprogrammen och skippa förtvätten.

FÖLJ TVÄTTRÅDEN 27 Tvätta inte i högre temperaturer än tvättråden anger. Då håller kläderna bättre.

SKIPPA SKÖLJET 28 Sköljmedel är en onödig produkt, som dessutom kan ge upphov till allergiska reaktioner.

LUFTTORKA 29 Att hänga tvätten på tork (helst utomhus) är bättre än att torktumla. Utöver energibesparingen så gör det dessutom att kläderna håller längre.

VÄDRA KLÄDERNA 30 Istället för att tvätta kläder som egentligen inte är smutsiga utan mest luktar lite trist, häng ut dem över natten så blir de som nya.

23 

hemmet

31 TVÄTTA MATTAN I SNÖ Under snöiga dagar kan du ta ut din matta i trädgården. Borsta mattan med snö eller lägg den med ovansidan nedåt och trampa runt på mattan ett tag så att den rengörs. Vänd sedan upp den igen och lägg tillbaks den nu rena mattan på golvet.

32 PUNKTBEHANDLA FLÄCKAR Tvätta inte hela plagget om det bara har en fläck. Skrapa eller gnugga bort fläcken med lite tvål och vatten.

33 ANVÄND FLEECE FÖRSIKTIGT Har du fleecekläder är det extra viktigt att inte tvätta i onödan. Vädra eller punktbehandla fläckar istället. Fleece kan göras av olika material, till exempel ull, men det vanligaste är polyester eller polyesterblandning. Fleece från polyester släpper ifrån sig mer mikroplaster än andra syntetkläder när de tvättas, på grund av materialets struktur.

! Dagens tvättmaskiner och reningsverk kan inte fånga upp mikroplaster, vilket leder till att de kommer ut i sjöar och vattendrag, hamnar i våra skogar och på odlingsmark och skadar olika organismer. Ny forskning från Chalmers universitet visar också att det finns stora mängder mikroplaster i vår inomhusmiljö.

34 BYT BORSTHUVUDEN Köp borstar som du kan byta borsthuvudet på. Det går att göra på disk-, tand- och toalettborste. Det bidrar till att minska plastavfallet.

e t t h å l l ba rt l i v

  24

LAGA DINA JEANS 35 Det finns jeansföretag som erbjuder gratis lagning av jeans av deras egna märke i butik. Men om du har jeans av andra märken så kan det vara en ekonomiskt och ekologiskt smart investering att lära sig laga själv. Är du hopplöst ohändig (eller lite lat) finns också det numera lite bortglömda alternativet att gå till skräddaren. Åtminstone i städerna finns det fortfarande duktiga skräddare som kan fixa dina plagg.

BYT TILL LED 36 Byt helst dina glödlampor till LED-lampor för att spara energi och undvika farliga ämnen. LED-lampor har en lång livslängd och sparar 80 procent energi jämfört med en glödlampa.

DAMMSUG BAKOM KYLEN 37 Genom att hålla rent från damm bakom kylskåpet kan du göra en påtaglig energibesparing. Kylens och frysens kompressorer behöver jobba mindre när dammet är borta. Passa på att frosta av när du ändå är igång, så sparar du ännu mer energi.

25 

hemmet

38 URINSEPARERANDE TOALETT Om du äger ett hus, sparar ett utedass eller en mulltoa mycket vatten. Ett alternativ som ger ett mer lätthanterat avfall är en urinseparerande toalett. I en sådan kissar du i ett hål och bajsar i det andra. Tack vare separeringen kan du använda urinen som odlingsnäring medan mullen som bildas av avföringen kan föras tillbaka till naturen (efter att ha varit i karantän under ett år).

39 VÄLJ ENERGISNÅLT HUS Ska du köpa ett nybyggt hus, satsa på de nya Svanen-märkta husen som finns på marknaden. Eller varför inte satsa på ett plusenergihus eller ett passivhus. Det finns många olika sorters mer miljövänliga nybyggnationer. Och ju mer dessa hus efterfrågas, desto fler kommer att produceras. Om huset inte är certifierat, ställ frågor om material, vilka färger som använts, energiprestanda osv. Utgå från husets planerade energiklass och fråga vad som behövs för att nå en bättre klass.

40 BYT ELAVTAL Försäkra dig om att ditt elavtal enbart innehåller el från förnybara källor som sol, vind, vatten och biomassa. Väljer du el som är märkt med Bra Miljöval garanteras bästa möjliga miljöhänsyn. Dessutom avsätts pengar för varje såld kilowattimme till olika projekt för att reparera miljöskador och till energieffektivisering. Den ökade kostnaden för Bra Miljöval-märkt el ligger på några hundralappar per år om du bor i hus, eller några tior om du bor i lägenhet. En summa du lätt sparar in om du följer den här bokens tips på energieffektivisering.

e t t h å l l ba rt l i v

  26

LÅT BREVLÅDAN BLI DIGITAL 41 Du kan välja att få post från myndigheter och en hel del olika företag till en digital brevlåda istället för fysisk post. Detta gör också att du får bättre koll på dina papper. Kivra är ett exempel på en sådan tjänst som du kan använda dig av. Men du kan också anmäla till flera olika företag och myndigheter att du vill slippa pappersutskick, till exempel från Försäkringskassan.

VÄRME FRÅN FJÄRRAN 42 I Sverige är det kallt en stor del av året och vi behöver lägga ganska mycket energi på att värma upp hus. Därför är det viktigt att göra bra val när det kommer till uppvärmningen. En del svenskar använder fortfarande direktverkande el, vilket är mycket ineffektivt. Fjärrvärme, särskilt om du väljer Bra Miljöval-märkt sådan, är ett betydligt bättre alternativ. Fjärrvärme produceras effektivt i stora centraler och oftast kommer värmen från att man eldar biobränsle, tar vara på överskottsvärme från industrier eller använder värmepumpar.

INSTALLERA BERGVÄRME 43 Har du ett stort hushåll är en bergvärmepump en bra investering för miljön och ekonomin. En bergvärmepump går ofta med plus efter tio år, den ger pålitlig värme med väldigt låga koldioxidutsläpp.

! Bergvärme består av lagrad solenergi som tas upp långt ner i berg, sjöbottnen eller under leran i trädgården.

27 

hemmet

44 LUFT-VATTENVÄRMEPUMP Ett bra alternativ till bergvärme (om du har ett vattenburet värmesystem) är en luft-vattenvärme­ pump. Det är mest lönsamt i södra Sverige, där utomhustemperaturen är högre, men fungerar bra i hela landet. Luft-vattenvärmepumpen använder utomhusluften för att värma upp ditt hus.

45 LUFT-LUFTVÄRMEPUMP För dig som har direktverkande el är luft-luftvärmepump ett bra alternativ. Den utvinner energi ur utomhusluften och överför värmen till inomhusluften. Den leder till en stor energibesparing jämfört med direktverkande el och kostnaden kan vara intjänad efter några år.

46 SMART VÄRMEPUMP Oavsett vilken typ av värmepump du ska installera är det bra att om möjligt köpa en pump med smart styrsystem. En sådan ökar flexibiliteten i elsystemet och ser till att spara el när priset är dyrt och använder mer el när det är gott om sol och vind. Den smarta styrningen reglerar temperaturen i olika zoner av ditt hus, baserat på aktuell temperatur inomhus och utomhus.

e t t h å l l ba rt l i v

  28

ELDA KLOKT 47 Om du eldar med ved inomhus i kamin eller vedpanna så se till att veden är riktigt torr. Se också till att elden får tillräckligt med syre. Låt veden vila innan du använder den. Helst ska den ligga och torka ett år. Att tända i toppen på veden och om möjligt styra syretillgången så att förbränningen sker långsamt och blir så fullständig som möjligt minskar utsläppen av sot och giftiga kolväten. Om du ska installera kamin eller byta ut den du har, välj en miljögodkänd. Nya regler innebär starkare miljökrav vid nyinstallation och gör det svårare att återanvända gamla kaminer. En vedspis kan dock, trots sina utsläpp, vara ett bra komplement i beredskapssyfte. Mer information om hur man ska elda med ved för att minska utsläppen finns på Naturvårdsverkets webbplats.

PELLETS 48 – INTE BARA FÖR KANINER Du kan också välja att värma ditt hus genom att elda. Att elda med olja är inte så vanligt i Sverige längre, vilket är bra eftersom det är ett miljödåligt alternativ. Att elda med pellets är ett betydligt bättre val. Men betänk innan du installerar en pelletspanna att det går åt mycket pellets och att du har en bra plan för hur du ska frakta dit den.

29 

hemmet

49 FÅNGA SOLEN El från solenergi är på frammarsch. Solpaneler blir allt billigare att köpa och lättare att sätta upp. Dessutom kan du få statligt stöd för installationen. Utöver att vara en lönsam affär är det också ett viktigt miljömässigt ställningstagande inför grannar och vänner. Är ni flera i grannskapet som går ihop och köper solpaneler kan det också gå att få till ett bättre pris. Solpaneler ger helt förnybar och fossilfri energi. Den enda miljöpåverkan de har är vid tillverkningen och när de slängs. Nya tunna paneler som innehåller mindre av sällsynta jordartsmetaller finns redan och utvecklingen fortsätter. Solpaneler har ett långt liv, men när de tjänat ut måste de, stora som små, tas om hand på rätt sätt på återvinningscentralen.

! På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år.

e t t h å l l ba rt l i v

  30

SKAFFA EGEN VINDKRAFT 50 Köp andelar i ett vindkraftverk. Det är idag inte så många av vindkraftverken som erbjuder andelar, men det finns möjlighet att göra klipp på vindkraftsandelar på nätet å andra sidan. Om priserna på el sticker iväg framöver så kommer det visa sig vara en mycket lönsam affär. Glöm inte att fråga om bolagets miljöpolicy och placering av kraftverken. Vindkraft ska placeras på rätt plats – inte i skyddsvärd gammelskog nära örnbon eller där de drabbar fågelsträck och fladdermöss.

! Kina är världens största producent av el från vindkraft och har 40 procent av världens alla vindkraftverk. Till år 2030 beräknas el från vindkraft stå för en tredjedel av elproduktionen i landet. Idag ligger det på 146 terawatt. En ökning av vindkraften i Sverige med 20 terawattimmar skulle kunna ge mycket stora minskningar av koldioxid.

SPARA ENERGI MED EN MARKIS 51 Det är sällan vi verkligen har behov av luftkonditionering i Sverige, ändå blir det allt vanligare. Det är då bättre att sätta upp markiser som inte drar energi men som skuggar och ger svalka.

BYT KYL OCH FRYS 52 Har du en kyl eller frys hemma som är äldre än tio år kan det vara dags att byta. Välj en produkt med den högsta energiklassificeringen (för närvarande A+++). Frysen bör dessutom vara avfrostningsfri. På hemsidan toptensverige.se listar Naturskyddsföreningen Sveriges energieffektivaste produkter.

31 

hemmet

! När det kommer till vitvaror som kylskåp visar livscykelanalyser att det är bättre att köpa ett nytt energieffektivt än att fortsätta använda ett gammalt. En fingervisning är att byta ungefär vart sjunde år. Om du har ett gammalt kylskåp från 1990-talet och byter till ett nytt A+++-märkt, har du tjänat in miljöbelastningen av nyproduktionen på bara några år.

53 TA TEMPEN Mät temperaturen i kylskåp och frys och kolla så att du har rätt temperaturer. Idag finns smarta appar som kan hålla koll och varna om temperaturen går upp eller ner alltför mycket, men det går självklart också att ha koll på detta med en termometer. Tänk på att många grönsaker som morötter och potatis mår bättre i ett svalt rum, på balkongen eller liknande, än i kylskåpet.

! Det räcker att ha 18 minusgrader i frysen och 5 grader i kylen. Att ha det varmare i kylskåpet än 5 grader gör att maten inte håller lika länge. Mer information hittar du på energimyndigheten.se

54 DISKA SMARTARE Precis som att du bör kontrollera temperaturen i din kyl/frys (se föregående tips) är det bra att ha koll på vilket program du kör i diskmaskinen. Många gånger finns det ett miljöalternativ, men om det inte finns kan du köra ett program med låg temperatur. Ofta diskar vi en maskin varje dag och då behövs inte så grov rengöring. Diska med full maskin och använd miljömärkt diskmedel.

e t t h å l l ba rt l i v

  32

TÄTA LISTER 55 Se till att listerna runt kyl och frys är täta och byt ut vid behov.

BOENDEBOVEN 56 Uppvärmningen står för en stor del av din miljöpåverkan, särskilt om du bor i villa. En större insats för att spara energi är att tilläggsisolera hela huset. Att isolera vinden är ett bra första steg i rätt riktning som kan spara mycket energi.

TÄTA FÖNSTER OCH DÖRRAR 57 Se till att värmen inomhus inte smiter ut genom dörren. Passa på att en kall dag fukta handen och dra den längst kanterna på ett fönster för att se hur tätt det är, alternativt använd en temperaturmätare. Att byta ut tätningslister är det enklaste, men ibland kan ett fönster behöva justeras så att det sitter bättre.

SKAFFA TREGLASFÖNSTER 58 Ett sätt att minska värmeförlusten via fönster är att lämna in gamla fönster till en fönsterrenoverare för att sätta in extra glas. Det finns även extra tjocka glas att sätta in mot buller om du bor i ett område med mycket buller, eller nära en väg, så investeringen kan ge många pluseffekter. Om det bullrar väldigt mycket vid ditt hus kan du få ekonomiskt stöd för att sätta in bullerfönster.

33 

hemmet

59 VÄDRA MED MÅTTA Vädra snabbt genom att öppna flera fönster och låt vinden dra igenom, snarare än att ha ett fönster öppet en längre tid. Om du gillar att sova kallt är det bättre att sänka temperaturen i sovrummet istället för att sova med öppet fönster hela natten. Det är att ”elda för kråkorna”, som talesättet lyder.

60 SÄNK TEMPERATUREN Många svenskar har det alltför varmt i sina hus. Om du sänker inomhustemperaturen med en grad kan du minska energianvändningen med fem procent. Häng fram varma tröjor och ställ tofflor direkt i entrén, som du kan ta på dig när du kommer hem. Erbjud gäster tofflor när de är på besök.

61 TÄNK PÅ MÖBLERINGEN Lämna elementen fria. Tunga tjocka möbler framför elementen hindrar värmen från att spridas i rummet. Detsamma gäller elementskydd, de kan vara fina men är inte energismarta.

62 BÄTTRE MATERIAL När du bygger och renoverar välj i första hand material som är hållbara över tid och som kan brytas ner i kretsloppet, till exempel trä, sten, lera, lin, kork, ull och tegel.

e t t h å l l ba rt l i v

  34

ALTERNATIVA TRÄSLAG 63 Det allra vanligaste idag är att använda billigt, tryckimpregnerat trä för att bygga terrasser eller annat som ska vara utomhus. Men idag finns det flera alternativ till tryckimpregnerat virke, som kärnvirke av furu, lärk och organowood. Besök en brädgård som satsar på virke av god kvalitet och betala gärna för lite bättre kvalitet, det gör också att det håller längre. Ibland är det svårt att använda annat material än tryckimpregnerat trä, om man behöver en garanti för att det ska hålla länge. Men bygger du en sandlåda, som bara behöver hålla några år eller en odlingslåda, som du helst inte vill ska läcka koppar, använd obehandlat trä.

! Trä tryckimpregneras idag med kopparsalter. Förr användes ofta arsenik och krom. Så var försiktig när du tar bort gammalt tryckimpregnerat trä och återlämna det alltid i speciella behållare på återvinningscentralen. Kopparsalter är inte lika giftigt, men för stora mängder koppar i naturen är inte bra, så välj bättre alternativ om du har möjlighet.

35 

hemmet

64 UNDVIK ÄDELTRÄ Ädelträ, som teak, ceder och robinia, har hög motståndskraft mot röta. De är trendiga med jämna mellanrum. Men dessa trädslag växer långsamt och kommer från känsliga tropiska skogar i Afrika, Asien och Sydamerika. Välj hellre svenskt trä som björk, furu och ek som dessutom inte behöver transporteras över hela världen.

65 PVC-FRITT Undvik material med mjukgjord PVC, som till exempel vissa plastgolv. Mjukgjord PVC innehåller ämnen som gör materialet mjukt och böjligt. Problemet är att dessa mjukgörande ämnen avges hela tiden och sprider sig i närmiljön. De mjukgörande ämnena har kopplats till bland annat störd reproduktionsförmåga. Även vid förbränning avges många ämnen som är skadliga för levande organismer. Idag finns alternativ som är bättre och Svanen-märkta. Köp produkter som är producerade inom EU där de mjukgörande ämnena i PVC idag är förbjudna.

66 KLICK ISTÄLLET FÖR LIM Om du behöver byta golv, välj klickgolv så slipper du använda lim. Enkelt och miljösmart! Klickgolv kan också tas upp och återanvändas.

e t t h å l l ba rt l i v

  36

FÄRGGLATT INOMHUS 67 För inomhusfärger finns det idag flera vattenbaserade sorter som är Svanen-märkta. Välj av dessa. Ett alternativ är att måla med linoljefärg och äggtempera, som är helt naturliga material. Linoljefärg av hög kvalitet innehåller ytterst lite lösningsmedel, det rekommenderas ofta att man späder färgen med lösningsmedel för grundstrykningen. Detta kan man dock hoppa över om man målar i tunna lager. Se till att vädra några dagar innan du flyttar in, då luften efter målning innehåller många flyktiga organiska ämnen.

ÅTERANVÄND BYGGMATERIAL 68 Många byggmaterial finns att hitta på begagnatmarknaden. Dörrar och fönster av trä eller diskbänkar är vanliga, men även finare sniderier och dörrhandtag kan hittas på återbruksplatser eller på byggnadsvårdsforum på nätet (exempelvis Byggnadsvårdsportalen på Facebook). Om du köper lite bättre kvalitet, gamla fina saker eller saker med en historia ökar chansen att du eller kommande husägare låter dem få ett långt liv.

VARNING FÖR ASBEST 69 Om du är osäker på om det finns asbest i ditt hus, anlita en certifierad saneringsfirma som kan göra en undersökning. Asbest finns i eternitplattor och isolering men också i lim i hus som renoverats eller byggts på 1950–1970-talet. Det räcker med en väldigt liten exponering för att bli sjuk åratal senare, så rör aldrig material som du misstänker innehåller asbest.

37 

hemmet

70–112

GRANNARNA och SAMHÄLLET

70 BLI VÄN MED DINA GRANNAR Att bygga upp ett lokalt kontaktnät är viktigt ur många aspekter. Det ger bland annat en ökad trygghet och säkerhet om något händer – se till att du har dina grannars telefonnummer. Men det blir också enklare att låna saker av varandra, att dela med sig av överbliven mat eller plocka frukt i varandras trädgårdar. Om du är beroende av bilresor till jobbet, kanske det finns någon att samåka med? Ni kanske till och med kan bilda en liten bilpool eller äga en bil tillsammans? Dessutom är det klimatsmart att umgås mycket med sina grannar, slippa transport och bara skutta över häcken eller gå ut i trapphuset.

71 VAR EN IDOL Om du gör något oväntat i ditt kvarter genom att exempelvis byta uppvärmningssystem till bergvärme, köpa en elbil eller lastcykel så kan du inspirera andra att följa i dina fotspår. Sätt upp solpaneler på taket eller föreslå för dina grannar att ni ska gå ihop och få ett bra paketpris. Våga pröva något nytt och bli föregångare – och kanske idol.

72 LÅT FÖRÄNDRING TA TID Tryck inte på dina nära och kära ditt engagemang. Fråga, lyssna och berätta vad du gör och skulle vilja göra för miljön. Så ett frö och se vart det bär!

e t t h å l l ba rt l i v

  40

ANVÄND BERÄTTELSENS KRAFT 73 Berätta om dina idéer, framgångar och misstag eller om vänner som du känner till och som på olika sätt engagerat sig för miljön. Ingenting slår berättelsens makt när det gäller att inspirera. Ge bort en bok som berör temat (förslagsvis den här!).

! Flera forskare, bland annat civilkurageforskaren Brian Palmer, menar att berättelser är centrala i att inspirera människor att agera.

ORDNA BYTAR- ELLER GE BORT-DAG 74 Ett roligt sätt att uppdatera sin garderob är att anordna en klädbytardag (se tips på sidan 13) men det finns annat än kläder som kan bytas och få nytt liv. Det kan göras i enkelt format med de närmaste vännerna eller genom att låna en lokal och köra det i större skala. Leksaker, idrottsprylar och barnkläder är ofta väldigt tacksamt att byta, liksom pocketböcker och relativt nya kokböcker. Bestäm hur många prylar var och en får lämna in, dela ut lika många biljetter för att ta andra prylar och skänk bort det som blir över till någon välgörenhetsorganisation. Under en ge bort-dag tömmer alla sina förråd och lägger ut fungerande och hela prylar utanför sin dörr, vid grinden eller på en plats ni kommer överens om. Alla får ta grejer och resten lämnas vid dagens slut till en välgörenhetsorganisation. Varför inte avsluta dagen med ett knytkalas?

41 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

75 STARTA LOKAL KÖP- OCH SÄLJGRUPP Kolla om det redan finns en lokal köp- och säljsida på sociala medier, om inte dra igång en. Det ger möjlighet till att köpa secondhand lokalt och skapar ett lokalt kretslopp av prylar.

76 FIXA ETT BYTESRUM Starta ett bytesrum i källaren eller på någon annan lämplig plats i närheten av ditt hem, till exempel en byteshylla i det gemensamma soprummet.

77 HYR UT ETT RUM Bor du stort? Hyr ut ett rum eller inred en lägenhet i källaren om den är ljus och lättillgänglig. Om flera personer bor på samma yta blir det ekologiska fotavtrycket lägre per person och att nyttja redan befintliga bostäder till bostadslösa är miljösmart.

78 ORDNA EN FILMKVÄLL PÅ MILJÖTEMA Bjud hem dina vänner till en miljöfilmsfestival i ditt vardagsrum. Välj filmer med viktiga budskap eller teman och lämna utrymme för att snacka om dem mellan visningarna. Se till att blanda filmer som förmedlar både allvar och hopp.

e t t h å l l ba rt l i v

  42

DRA IGÅNG EN STUDIECIRKEL 79 Finns det något miljöämne du brinner särskilt mycket för? Du kan dra igång en studiecirkel i hur man reparerar sin egen elektronik, lagar klimatsmart mat eller pimpar sin cykel. Det finns bidrag att få för studiecirklar. Kontakta ett studieförbund på din ort och kolla vilka regler som gäller. Sprid information om cirkeln i din lokala mataffär eller på sociala medier.

FIXA EN NATURSTIG 80 Finns det stigar eller cykelvägar som används av många och som går genom fina naturområden där du bor? Kontakta kommunen eller den lokala Naturskyddsföreningen för att se om ni tillsammans kan sätta upp skyltar vid extra intressanta saker, som ett gammal fällt träd fullt av liv, en myrstack eller geologiska formationer. Berätta till exempel om vilka träd som växer utmed stigen eller vilka fåglar eller insekter man kan se. Det är ett sätt att öka intresset för naturen och allt som lever där.

ODLA TILLSAMMANS 81 Vill du odla, men orkar inte ta hand om en hel odling själv? Eller vill du kunna resa bort utan att oroa dig för bevattning och ogräsplock? Eller tycker du helt enkelt att det är roligare att göra saker ihop med andra? Titta om det finns någon gemensamhetsodling i närheten eller om du kanske rent av kan starta en. Hör av dig till kommunen och fråga om det finns någon ledig mark att odla upp. Många kommuner vill uppmuntra odlingsprojekt på den kommunala marken, och hjälper gärna till.

43 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

82 FRUKTFÖRMEDLA Ta hand om frukt från andras trädgårdar om du inte har en egen, eller låt andra ta hand om din när du inte hinner eller orkar ta hand om den. Ställ ut en skål med äpplen vid brevlådan och skriv att det är fritt fram att äta av dem, eller meddela på din lokala anslagstavla i affären eller i sociala medier att man får komma och plocka frukt om man vill. Att ”palla” frukt från dignande träd är modernt, fast nu säger vi till innan.

83 ENGAGERA DIG I DIN NÄRNATUR En tät blandstad där det är nära mellan arbete, boende, skola och fritidsaktiviteter är en miljöbra stad med korta resor. Följ planeringen i din hemtrakt. Besök öppna möten i kommunfullmäktige eller stadsdelsnämnden och påverka planeringen av bostäder, vägar och köpcentrum. Även på landsbygden kan det för många medborgare vara svårt att enkelt ta sig till grönområden. I många kommuner finns möjligheten att lägga medborgarförslag. Utnyttja det om du har bra idéer.

e t t h å l l ba rt l i v

  44

STARTA HEMMARESTAURANG 84 Bjud människor till ditt hem på middag. Inspirera genom att laga en klimatsmart middag, med lokala, ekologiska råvaror. Eller varför inte en vegetarisk middag? Till självkostnadspris kan du hålla ”restaurang” i ditt eget hem under en kväll och lära känna några nya människor i ditt närområde. Kanske kan det bli början på ett matlag som turas om att byta recept och laga ekologisk eller vegetarisk mat.

UPPRÄTTA EN TIDSBANK I familjen, eller i lokalområdet – kan ni hitta sätt att byta arbets-

85

insatser med varandra? En timmes barnpassning mot en klippt gräsmatta. Barnpassning ena lördagen här, andra där? Någon som byter till sommardäck mot hemmagjort äppelmos? Dela mer för att öka gemenskapen i lokalsamhället. Att låna verktyg och maskiner av varandra sparar också både tid och miljö. Många saker ligger oanvända största delen av tiden. Det är bättre att fler använder dem än att många köper onödiga saker.

UTBILDA DIG SJÄLV 86 Läs på om miljömålen och om vilken miljöpolitik som de olika partierna driver. Följ bra och pålitliga källor för samhällsinformation och nyheter. En enskild medborgare som är påläst kan faktiskt påverka mer än via valsedeln vart fjärde år. Är du insatt och saklig framstår du också som trovärdigare i diskussioner med andra.

45 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

87 KONTAKTA EN POLITIKER Driv på för politiska åtgärder som stärker hållbarhet, till exempel förbättrad kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Ta reda på om det finns föreningar som arbetar med frågorna. Kontakta lokalpolitiker. Ring och mejla. Skriv om frågorna på sociala medier eller författa en insändare i lokaltidningen. Är ni flera som gör det tillsammans blir det lättare att få uppmärksamhet.

88 MEDBORGARFORSKA I USA blir det allt vanligare att privatpersoner driver rättsprocesser mot exempelvis oljeföretag. Detta har gjorts möjligt genom att det blivit enklare och billigare med mätinstrument för att mäta bland annat luftkvalitet. I Sverige finns en webbportal som heter medborgarforskning.se som syftar till att uppmuntra till samarbete mellan privatpersoner och forskare. Floraväktarna, Artportalen och Luftdata är några svenska projekt där det går att vara med och medborgarforska.

89 BLI NATURVÄKTARE Är du kunnig på arter kan du hjälpa till att inventera växter och djur åt Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges entomologiska förening (SEF) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Kunskapen används inom naturvård och miljöövervakning.

e t t h å l l ba rt l i v

  46

RÄKNA FÅGLAR 90 Hjälp till att hålla koll på hur det går för Sveriges fåglar. Svensk fågeltaxering räknar fåglarna i landet varje år. Frivilliga ornitologer över hela landet hjälper till med räkningen. Den sista helgen i januari anordnar BirdLife Sverige aktiviteten Vinterfåglar Inpå Knuten (VIK). Då räknas fåglar vid fågelmatningar över hela landet. De senaste åren har runt 20 000 rapporter kommit in. Ju fler som rapporterar, desto mer kunskap om hur fåglarna mår.

KONTAKTA EN JOURNALIST 91 Missköter sig kommun och landsting kring hantering av kemikalier, naturvård, återvinning eller kollektivtrafik? Kontakta journalister på lokaltidningarna, de letar ofta efter saker att skriva om. Det är inte bara politiker som kan skapa opinion via medierna.

SE DINA SAMMANHANG 92 Tänk igenom vilka grupper och sammanhang som du ingår i: familjen, kompisgänget, idrottsklubbar, fackföreningar, grannsamverkan, bostadsrätts- eller vägföreningar, skolor, matlag, arbetsplats … Alla dina sammanhang är också arenor där du kan påverka och göra skillnad. Kan ni samåka till träningen, byta till ekologiskt kaffe, tipsa om vegetariska recept eller tillsammans kräva bättre sopsortering, bjuda in en föreläsare som berättar om närnaturen eller om grönsaksodling. Det finns hur många möjligheter som helst att göra roliga och meningsfulla saker utan att det är särskilt krångligt.

47 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

93 VÄCK EN SLUMRANDE FRÅGA Ett bra sätt att få igång en diskussion om en miljöfråga, eller åtminstone väcka tanken, är att ställa en fråga. Du behöver inte kunna debattera för att lyfta en fråga som du tycker är viktig. På ett möte med politiker, eller annat sammanhang, kan du helt enkelt fråga om något du tänkt på och känner att du skulle vilja påverka: Var kan jag hitta kommunens/arbetsplatsens/skolans resepolicy? Vilka miljökrav ställer kommunen när man upphandlar mat till skolor och äldreboenden? Var kan man hitta skötselplaner för kommunens grönområden? Finns det många skolor i kommunen som inte har tillgång till en skolskog? Du behöver inte ha ett färdigt svar, eller ens veta exakt hur du vill att svaren ska se ut, bara frågan berättar tillräckligt för att visa att problemet – eller möjligheten finns.

94 AKTIVIST, JAVISST Alla som gör något aktivt för att förändra något kan kalla sig aktivister. Du behöver inte göra revolution eller klättra upp på ett valfångstfartyg i Atlanten. Aktivister, det vill säga aktiva medborgare, kan uträtta bra saker överallt i samhället. Det behövs minikrigare för schystare arbetsliv, för färre kemikalier i människors liv, folk som demonstrerar mot byggen av miljöfarlig verksamhet eller eldsjälar som avslöjar brott mot naturen på olika sätt. Så, om du vill kan du vara aktivist, och leva upp till det utifrån din egen förmåga och lust.

e t t h å l l ba rt l i v

  48

DEMONSTRERA 95 OCH SAMLA NAMN Vill du arrangera någon typ av aktion kring en fråga du brinner för? Kanske vill du arrangera en demonstration för att din stad ska engagera sig mer i arbetet för ett fossilfritt samhälle. Eller dra igång en lokal namninsamling kring bättre kollektivtrafik, bättre cykelvägar eller utökad källsortering i ditt närområde. Det finns många lokala grupper och föreningar som arbetar med natur- och miljöfrågor. Du kanske inte är så ensam som du tror. Börja med att ta reda på var dina okända vänner finns. Att skriva en insändare i lokaltidningen kan också både vara ett sätt att hitta dem som tycker som du och ett enkelt men effektivt sätt att påverka direkt. De flesta politiker är intresserade av vad invånarna tycker, särskilt när det är många som delar åsikten.

DELA VIKTIG INFORMATION 96 Dela information i sociala medier och i grupper du är med i. Är du med i ett nätverk inom ett visst område, kolla vilka miljöfrågor som är extra viktiga för dem och bidra med din information och inspiration.

49 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

97 HJÄLP ANDRA VÄLJA FÖRNYBART Kolla upp elavtalet i din bostadsrättsförening, på arbetsplatsen eller med din hyresvärd. Föreslå el märkt med Bra Miljöval och berätta om varför du vill gynna förnybar el.

98 ANMÄL FELAKTIG REKLAM Anmäl reklam som innehåller felaktig miljöinformation och till exempel kallar sig för ”ekologisk” eller ”miljövänlig” utan saklig grund. Du kan anmäla till Reklamombudsmannen eller höra av dig direkt till annonsören. Kontakta medier som tillåter miljödålig verksamhet i annonser och reklam och be dem uppdatera sin annonspolicy.

e t t h å l l ba rt l i v

  50

BETALA DIN DEL AV KAKAN 99 Om du lyckas följa alla 365 tips i den här boken är du en supermänniska och kan ta dig en välförtjänt vila. Men är du som de flesta och varken orkar eller kan förändra allt som du skulle önska i världen så kan du kanske putta in lite pengar i ett bra projekt. På så sätt kan du bidra till en positiv utveckling. Det kan handla om att köpa och skydda skog, plantera träd, investera i förnybar energi eller ge stöd åt biståndsprojekt för att möta klimatförändringarna. Det är en lyx om du har den ekonomiska möjligheten. Du är med och bidrar till att skapa den hållbara framtiden!

KOLDIOXIDKOMPENSERA 100 Det är givetvis ingen lösning på världens miljöproblem att smutsa ner och sedan köpa koldioxidkompensation. Men det är bättre än ingenting och kan vara ett komplement för den som exempelvis måste flyga långt i jobbet eller på annat sätt belastar miljön utan att kunna förändra mer på kort sikt. Då kan det vara en möjlighet att göra nytta genom att satsa pengar i ett projekt där fossil energi ersätts med förnybar. Sök efter projekt som uppfyller ”Gold standard” för klimatkompenstion.

STARTA EN INSAMLING 101 Brinner du för något projekt? Starta en insamling på sociala medier eller i ditt nätverk. Numera finns det lättillgängliga och enkla digitala tjänster för att samla in pengar, antingen till en etablerad organisation eller som crowdfunding till ett eget miljöprojekt.

51 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

102 PEPPA OCH UTMANA VARANDRA Det är alltid lättare att göra förändringar tillsammans med andra. Gå samman med andra som delar ditt intresse och sätt upp utmaningar för er själva: att äta vegetariskt under en månad, ha köpstopp under ett halvår eller cykla till jobbet minst tre dagar i veckan. Peppa varandra och skriv om er resa på sociala medier så att andra kan ta del av den och inspireras till att haka på.

103 STRÖSSLA MED BERÖM Glöm inte att ge beröm och uppmuntran om någon i din omgivning börjar ställa om så smått till en mer hållbar livsstil, exempelvis byter till ekologisk mjölk eller skippar kött en dag i veckan.

104 STÖTTA ENGAGEMANG Många som engagerar sig i viktiga frågor stressar mycket och sliter ut sig. Det kan vara tufft att känna mycket ansvar för något så viktigt som planetens framtid. En viktig pusselbit är att vi alla ser till att bära och stötta varandra i perioder. När det är tufft för en person, kan vi bli bättre på att avlasta. Stötta varandras engagemang och ge en hjälpande hand, även om det bara handlar om ett peppande sms. Varje liten tanke kan betyda mycket för den som kämpar och känner sig ensam.

e t t h å l l ba rt l i v

  52

TA DET LUGNT 105 Om du ska kunna leva mer hållbart och medvetet behövs tid för planering, för eftertanke och återhämtning. En hållbar livsstil handlar också om det inre, inte bara det yttre livet. Ta hand om dig själv, rensa bort onödiga åtaganden och fundera över vad som är viktigt i ditt liv. Ofta kommer man fram till saker som att tid för familj och vänner är viktigt, att vara frisk, eller att arbetet och fritiden känns meningsfull. Har du tid att läsa, lyssna på musik eller ta en promenad i en park eller naturen? Värden som är hållbara även ur ett miljöperspektiv. Det goda livet är lika med det hållbara livet.

HANDLA LOKALT 106 Genom att lägga pengar på bra saker i ditt lokalområde så ser du var pengarna hamnar och du stöttar lokalsamhället. Handla gärna av din granne som säljer egenproducerad honung och köp massage av din andra granne. Starka lokalsamhällen bidrar också till en ökad beredskap och minskad sårbarhet vid naturkatastrofer, olyckor och andra oväntade dramatiska förändringar.

VÄLJ EN BRA BANK 107 Läs på om den bank där du har dina pengar. Vad har den för miljöpolicy och utlåningspolicy? Satsar den mycket på hållbarhet? Fair Finance Guide ger mer info om hur bankerna ligger till. Där kan du också mejla din bank för att ställa krav på den om ökat ansvarstagande. Är du medlem i en förening, driver ett företag eller liknande, se till att se över hur ni förvaltar era besparingar och vem som får låna era pengar.

53 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

108 UTMANA DIN BANK Ställ krav på din bank att säga nej till placeringar i fossilindustrin och att satsa på fonder med klimatsmarta eller sociala projekt. Klarar banken inte att leva upp till det, byt bank och var noga med att påpeka anledningen till din bankkontakt. Det finns banker som nischar sig helt på hållbarhet, de kan vara värda att kolla upp.

109 DIVESTERA Att divestera innebär att man av-investerar i smutsiga branscher. Vad man räknar in som smutsigt får man avgöra själv, men det kan handla om kol, olja, tobak och vapen. Gå igenom fonder, besparingar och eventuella aktier och flytta dem till bättre alternativ. De flesta banker kan idag erbjuda bättre fonder att spara i.

110 INVESTERA I BRA SAKER Idag är det lätt att som privatperson investera småpengar i saker som är bra. Istället för att bara låta pengarna ligga på banken så kan du finansiera bra initiativ och företag via gräsrotsfinansiering (crowdfunding). FundedByMe, Kickstarter och Indiegogo är exempel på några crowdfunding-tjänster.

e t t h å l l ba rt l i v

  54

MIKROFINANSIERA 111 Vissa banker erbjuder möjligheter att investera i små företag i låginkomstländer, så kallad mikrofinansiering. Mikrofinansiering kan du också göra via tjänster som till exempel Oikocredit. Du blir långivare för ett lån som allt som oftast betalas tillbaka med lönsamhet, samtidigt som du bidrar till en bättre värld.

MILJÖMÄRKT FÖRSÄKRING 112 Genom att ha en miljömärkt försäkring ställer du högre krav på försäkringsbranschen att investera i hållbarhet. Försäkringsbranschen förvaltar stora summor pengar och är dessutom storkonsumenter av produkter och tjänster vid skadereglering. Försäkringsbolag som ställer hållbarhetskrav gör en stor skillnad. Leta efter märkningen Bra Miljöval när du tecknar en försäkring.

55 

g r a n n a r n a o c h sa m h ä l l e t

113–157

MATEN

113 EKO ÄR LOGISKT Välj ekologiskt så ofta du har möjlighet. Att fler väljer eko påverkar utbudet i butikerna. Det är viktigt att visa att det finns efterfrågan. Om utbudet är dåligt, fråga gärna i butiken och be dem ta in mer.

! Ekologisk odling bygger på att man i stort sett helt undviker farliga kemiska bekämpningsmedel. Det innebär att ekobonden slipper hantera och utsättas för giftiga ämnen samtidigt som mångfalden av insekter och andra djur är mycket större i naturen på och runt en ekologisk gård än en oekologisk. Ekoodling använder inte heller konstgödsel som innehåller kadmium och tillverkas i energikrävande processer och ofta transporteras lång väg till användare.

114 TA EN EKOLOGISK FIKA Välj kaffe som är märkt med KRAV eller EU-lövet. Det är de enda märkningar som garanterar att inga kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel används i kaffeodlingen.

! Ekokaffe odlas ofta i skuggan av olika träd, så kallat skuggkaffe. Skuggan skapar en miljö som liknar den där kaffet växer vilt. Träden runt kaffet kan vara flera olika arter som fixerar kväve till jorden, fruktträd, träd för virke eller andra nyttoträd. Kaffet trivs i skuggan och odlingen med fler olika växter gynnar den biologiska mångfalden och minskar risken för sjukdomar på plantorna. Innan konventionellt odlat kaffe hamnar hos oss har det utsatts för mängder med kemiska bekämpningsmedel mot ogräs, skadedjur och svampsjukdomar. Arbetarna måste ofta hantera farliga kemikalier som är förbjudna i EU och Sverige.

e t t h å l l ba rt l i v

  58

VÄLJ EN EKOLOGISK KNÖL 115 Välj ekologisk potatis. Det finns flera olika ekologiskt odlade potatissorter. På den mark där eko-potatis odlas byter man gröda mellan åren. Potatis odlas bara vart sjätte år för att undvika svampar och andra sjukdomar som trivs på potatisen.

! Oekologisk potatis är en av de mest besprutade grödorna i Sverige. Potatis besprutas ofta flera gånger och med relativt stora mängder bekämpningsmedel. Potatis odlas på bara 1 procent av åkermarken men står för en stor del av användningen av bekämpningsmedel mot svampsjukdomar, 10 procent 2016.

BANANER, BANANER, BANANER 116 Att köpa ekobananer är enkelt. De finns numera i nästan alla affärer. Vi äter väldigt mycket bananer, ungefär 100 bananer per person och år, så det har betydelse om vi frågar efter ekologiska bananer. Oekologiska bananer odlas med många olika bekämpningsmedel som också arbetarna på bananplantagen utsätts för i sitt arbete.

! Ekologiska bananer odlas ofta tillsammans med andra växter. Mångfalden är mycket större än vid odling i en monokultur med bara bananer. Ju fler insekter, fåglar och mark-organismer som lever i en odling, desto mindre blir behovet av bekämpningsmedel. Mångfalden skyddar.

59 

m at e n

117 VÄLJ BRA KÖTT OCH MEJERIVAROR Vi måste äta mindre av både kött och mejerivaror för klimatets skull. Men de betande korna behövs för den biologiska mång­ falden. En enkel handling är att alltid välja ekologiska mejerivaror. De finns i så gott som alla affärer. I ekoproduktion äter korna största delen av sitt foder ute på bete. Välj ekologiskt kött eller natur­ beteskött, helst närproducerat. Naturbetesmarker är gräsmarker som inte plöjs, sås eller gödslas och som använts för bete under lång tid, ibland flera hundra år. När djur får beta där skapar de förutsättningar för en mångfald av blommande växter och insekter.

118 DRICK FRÅN KRANEN Drick kranvatten eller investera i en kolsyremaskin. Det är onödigt att köpa flaskvatten när vi har så bra kranvatten i Sverige och vatten på flaska transporteras långa sträckor. Detta är en av de enklaste förändringarna du kan göra, det sparar dig dessutom mycket pengar på sikt.

! Det går åt stora mängder vatten för att producera läsk och liknande drycker. Dessutom transporteras vattnet ofta tusentals mil fram och tillbaka. En genomsnittlig svensk dricker 80 liter läsk per person och år. Det går åt mellan 3 och 10 liter vatten för att producera 1 liter läsk eller öl.

119 ANVÄND TILLBRINGARE Istället för att låta kranvattnet rinna länge tills det blir riktigt kallt, kan man hälla upp kallvatten i en tillbringare och ställa den i kylen.

e t t h å l l ba rt l i v

  60

SVINNSMART 120 Viktigast av allt när det gäller din vardagliga konsumtion av livsmedel är att minska matsvinnet, inte köpa mer än du behöver och att vara noga med att använda upp det du tillagar. Ett sätt att minska matsvinnet är att lära sig vilka tider som affärer säljer ut mat med kort datum och var hyllan är där de lägger sådana produkter. Det finns fysiska matbutiker och nätbutiker som specialiserat sig på att sälja mat med kort datum. Om man bor i en större stad finns numera appar som erbjuder bröd och hämtmat till reducerat pris nära restaurangens stängningstid. Sök på ”matsvinn” bland appar så hittar du dem. Genom att skapa en lokal Facebook-grupp kan man också enkelt dela med sig när man själv fått mat över. Det är ett smart sätt att spara pengar och minska svinn.

ÄT I TURORDNING 121 För att minska svinnet från ditt kök, se till att ha bra koll på vilken mat du behöver äta snart. Ett sätt är att ha en hylla i kylskåpet som du märker med lappar som “ät snart” eller “ät mig först”. Undvik att köpa hem för stora mängder mat, framför allt färskvaror. Tänk smart: frys in bröd som börjar bli dåligt eller gör “fattiga riddare”. Laga pannkakor när du har stora mängder mjölk eller ägg som behöver användas upp. Gör ströbröd av torkat bröd och så vidare.

61 

m at e n

122 FRYS FÖR ATT RÄDDA Man kan frysa in många olika varor så att de håller sig länge. Det går till exempel att frysa mjölk och grädde, smör, hackade örter och lök, skalade bananer, nötter samt rotsaker som förvällts, dvs skurits i bitar som kokats kort tid i vatten. Det går också att frysa mjöl och hårt bröd om man reser bort och är rädd att det ska hinna utvecklas småkryp som det lätt kan göra om det är varmt på sommaren. Feta saker håller kortare tid, men det mesta håller upp till ett halvår i frysen.

123 LITA PÅ DITT LUKTSINNE Ägg och mejeriprodukter håller ofta längre tid än bäst före-datumet. Ägg ska förvaras med spetsen ner och gärna i förpackningen så håller de längre. Lita på ditt luktsinne. Datumen på förpackningarna är satta med god marginal.

124 SÖK SCHYST SNABBMAT Snabbmat och halvfabrikat består ofta av mycket förpackning och lite näring. Måste du välja snabbmat, leta efter KRAV-märkta rätter eller naturbeteskött. Hittar du inte, fråga alltid och visa att det finns en efterfrågan också på bra färdiglagad mat eller snabbmat. En del butiker gör också egna färdigrätter av varor som närmar sig utgångsdatum.

e t t h å l l ba rt l i v

  62

PASSA PÅ PALMOLJA 125 Läs på förpackningen vilken olja som använts vid tillverkning av en produkt. Tillverkaren måste ange om den innehåller palmolja. Undvik palmolja i första hand och välj i andra hand produkter med ekologisk palmolja som är RSPO NEXT-certifierad. Fråga efter produkter utan palmolja om du har svårt att hitta dessa. Frågorna visar vad konsumenter vill ha och påverkar – förr eller senare – utbudet.

! Palmolje-palmen är en snabbväxande och produktiv gröda, men den bidrar till skövling av regnskog i huvudsakligen Indonesien och Malaysia.

BLI RESTEXPERT 126 Lär dig laga enkla snabba rätter på rester så sparar du tid, pengar och resurser. Recept restomelett, 2 portioner 4 ägg 2 dl mjölk En klick smör Det som finns hemma: en bit paprika, grönkål, majs, en skinkbit eller lite kycklingrester, bladspenat, cocktailtomater eller några svarta bönor. Salt Peppar Rör ihop ägg och mjölk, tillsätt kryddor. Rör ner resterna, skurna i små bitar och stek i smör till lagom konsistens.

63 

m at e n

127 LÄR DIG ÄLSKA BALJVÄXTER Det är miljösmart, billigt, nyttigt och mättande med baljväxter. Linser och bönor kan användas som utfyllnad i grytor och andra rätter, eller ätas som de är. Köp gärna sorter som odlas ekologiskt här i Sverige, det finns såväl vita och svarta bönor som kidneybönor och åkerbönor. Om du köper gamla kultursorter som Rättviksärt och Gotlandslins bidrar du dessutom till att förvalta gammal matkultur och öka matsäkerheten.

128 UNDVIK MAT MED ANTIBIOTIKA På senaste tiden har frågan om antibiotika i kött blivit allt viktigare. I Sverige har vi ganska strikta lagar när det gäller att ge antibiotika till djur i köttproduktion. I ekologisk köttproduktion är antibiotika inte tillåtet alls. Men köper du kött från andra länder är det betydligt vanligare att det innehåller antibiotika. I Danmark används tre gånger mer antibiotika än i Sverige, i Tyskland åtta gånger och i Spanien 34 gånger mer än i Sverige. Sverige är det EU-land som använder minst antibiotika så köp svenskt kött, allra helst ekologiskt. Om du äter på restaurang, fråga varifrån köttet kommer.

! Om vi äter kött som innehåller rester av antibiotika bidrar det till att resistensen mot antibiotika ökar. Det vill säga, att fler bakterier som antibiotika inte biter på, sprids. Detta är väldigt farligt och ett av de största hoten mot vår hälsa idag.

e t t h å l l ba rt l i v

  64

MER VEGO PÅ TALLRIKEN 129 Kött har en stor påverkan på klimat och miljö. Nötkött ger störst klimatpåverkan. Äter du kött, börja med en köttfri dag i veckan eller byt ut en måltid per dag och ät vegetariskt på exempelvis lunchen. Om du väl börjar testa vegetarisk mat kommer du att upptäcka det smakrika vegoköket. Vill du äta kött så välj ekologiskt och naturbeteskött. Betande djur bidrar till den biologiska mångfalden och till öppna landskap. Även viltkött är ett bättre alternativ än kött från uppfödda djur.

! Forskningen är enig om att köttet är en av våra största klimatbovar, och nötkött är värst. Detta beror på att kor (och även får) rapar ut metan, som är en kraftigare växthusgas än koldioxid. Även produktionen av foder, konstgödsel samt hanteringen av djurens avföring bidrar till klimat- och miljöpåverkan. Fördelen med idisslare är att de kan beta på marker som är för magra för att odla på och omvandla gräs till viktiga proteiner för oss människor. Igenväxning av hagmarker är ett stort hot mot biologisk mångfald i Sverige. Därför är det viktigt att välja naturbeteskött. Till skillnad från idisslare släpper kyckling och gris inte ut lika mycket klimatgaser som idisslare, men de äter foder som vi själva kan leva av. Eftersom de inte betar, bidrar de inte heller till den biologiska mångfalden. Att låta stora mängder mat ta vägen genom djuren innan de når människor är ineffektivt. Stora delar av jordbruksmarken världen över används idag till att odla grödor som används till djuruppfödning. Ska vi använda marken effektivt och kunna föda en växande befolkning är en rejäl minskning av köttkonsumtionen nödvändig.

65 

m at e n

130 ALTERNERA MEJERIPRODUKTERNA Även mejeriprodukter som ost, smör och mjölk har stor klimatpåverkan. Kanske kan du minska lite på dessa produkter, byta ut mjölken i kaffet eller yoghurten till en växtbaserad variant. Ibland kan man upptäcka nya, goda rätter på köpet. När du köper mejeriprodukter, välj eko!

! Sedan 1970-talet har vår konsumtion av mejeriprodukter fördubblats. För klimatets skull behöver vi komma ner till 70-talets nivå igen. 1 kg mjölk orsakar 1–1,5 kg växthusgaser och 1 kg ost 10–15 kg.

131 ÄT ENLIGT SÄSONG Jordgubbar hör sommaren till och rotfrukter är bra under vinterhalvåret. Grönkål kan du skörda ända fram till jul och tomater i januari smakar mest vatten. Lär dig när olika grönsaker och frukter är i säsong. Dessa grönsaker behöver inte transporteras långt och kräver inte lika mycket energi för förvaring och lagring. En sallad måste inte bestå av tomat, gurka och salladsblad om den tillagas under vintern när dessa grönsaker är som mest näringsfattiga. En bra vintersallad kan bestå av rårivna rotfrukter och kål.

e t t h å l l ba rt l i v

  66

KÄK FRÅN HAVETS SKAFFERI 132 Ät av havets skafferi. Alger och tång går att göra sallad av, ha i bröd och maträtter, kan ersätta kaviar och ge sälta till maten. Torkad tång håller länge i skafferiet. Musslor är ett bra val för miljön och brukar kallas för havens reningsverk. Plockar du musslor på egen hand ska du se till att först kolla på frokenmussla.se var det för tillfället går bra att plocka giftfria musslor. För tång gäller att du plockar levande, växande tång på ett ställe med bra genomströmning av vatten och inte i en instängd vik. På en del platser ordnas tångsafari där man får lära sig mer om att plocka och tillaga mat från havets skafferi.

UNDVIK FET FARLIG FISK 133 Rådet till gravida om att inte äta fet fisk från Östersjön eller från insjöar är bra att följa för alla. Den fisken innehåller höga halter av dioxin och PCB och bör ätas med måtta, max några gånger per år.

VAR FÖRSIKTIG MED FISKEN 134 Välj alltid fisk från hållbara bestånd genom att leta efter märkningen KRAV, ASC eller MSC. Titta på Naturskyddsföreningens fisklista eller Världsnaturfonden WWF:s fiskguide för att få information om vilka fiskar som är okej att äta.

! KRAV garanterar att fisken kommer från en hållbar livsmedelsproduktion. För odlad KRAV-märkt fisk gäller att den i första hand fått ekologiskt foder. ASC står för hållbar odling av fisk och MSC står för att fisken kommer från hållbara bestånd och är fiskad med hållbara metoder (gäller vildfångad fisk).

67 

m at e n

135 SKIPPA SCAMPIN Säg nej till odlade jätteräkor från tropikerna, oavsett märkning eller certifiering. Ställ krav på din lokala sushi-butik eller scampihandlare. Be dem gå över till KRAV-märkt nordhavsräka och burfångad havskräfta istället.

! Odling av tropiska jätteräkor, scampi, sker ofta i mangroveområden. För att göra plats åt räkodlingar skövlas dessa livsviktiga ekosystem. Mangroveträsk är bra på många sätt, dels för att de agerar barnkammare åt fiskar och ger en livsmiljö för många andra växter och djur, dels för att de skyddar kuster mot stormar och tsunamier. När mangroven försvinner påverkas också de miljoner människor som är beroende av havet för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor och byggmaterial, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin.

136 ÄT FULA GRÖNSAKER Plocka gärna upp den ensamma lite bruna bananen eller paprikan med en skavank i affären. Frukter och grönsaker med små skador blir oftast lämnade och slängs. Genom att köpa dessa blir du en frukt- och grönsaksräddare som minskar matsvinnet.

137 FLYTTA PÅ KAFFET Häll över det nybryggda kaffet i en termos och stäng av bryggaren istället för att låta kaffekannan värmas av bryggarens värmeplatta. Försök undvika en kvarlämnad slatt och koka inte mer kaffe än vad som faktiskt går åt.

e t t h å l l ba rt l i v

  68

PLANERA DIN MAT 138 Om du gör veckomatsedel där du planerar dina inköp och din matlagning är risken mindre för dubbelköp eller felköp. Titta alltid först vad du har hemma och planera maträtter utifrån det innan du går till affären.

KOKA SMART 139 Det finns flera sätt att spara energi när du lagar mat på spisen: • Genom att ha locket på när du kokar något sparar du el. • Om du till exempel kokar upp ris och stänger av plattan, kokar riset färdigt på eftervärmen och är klart efter tjugo minuter (om du inte har induktionsspis, då bildas ingen eftervärme). • Använd vattenkokare för att koka upp pastavattnet, det är det mest energieffektiva sättet (om du inte har induktionsspis, då är den mest effektiv). • Det går ofta att koka fler saker tillsammans, lägga i ägg som kokar med potatis de sista minuterna eller grönsaker som kan ångkoka ovanför potatis eller ris. Det finns särskilda insatser för ångkokning.

LÅT UGNEN DUBBELJOBBA 140 Om du har en varmluftsugn kan du dubbelnyttja energin genom att laga flera rätter tillsammans eller låta flera plåtar med bröd gräddas samtidigt.

69 

m at e n

141 MIKROSPARA ENERGI Om du ska laga mat till dig själv eller värma mindre portioner är mikrovågsugnen mer energieffektiv än spisen och ugnen. Även små mängder vatten lönar sig att mikrovärma, till exempel en mugg tevatten.

142 TA DET KALLT Se till att maten svalnat ordentligt innan du ställer in den i kylen, annars får kylaggregatet jobba hårdare och förbruka mer el.

143 TINA MAT I KYLEN Ta fram mat ur frysen ett dygn innan du ska använda den och låt den tina i kylen. Då tinar varan långsamt och du nyttjar kylan från den till att hålla det kallt i kylskåpet.

144 GÅ MED I ETT ANDELSJORDBRUK Kolla upp om det finns ett ekologiskt andelsjordbruk i din närhet. De har lite olika upplägg, men en variant är att du betalar in ett förskott för att ta del av skörden, som du sedan antingen plockar själv eller får levererad till dig under hösten. På så sätt stärker du eko-jordbruk och får samtidigt tillgång till lokalt odlade grönsaker, kött eller honung. Andelsjordbruk ger en säkerhet för odlaren samtidigt som du får tillgång till bra mat.

e t t h å l l ba rt l i v

  70

KÖP MAT ONLINE ELLER LOKALT 145 Undersökningar visar att den som beställer mat på nätet gör färre impulsköp och planerar sin mat bättre. Smarta datorprogram lär sig snabbt vad du gör av med och hur mycket och kan hjälpa dig att handla smartare och minska svinnet. Dessutom optimerar matbolagen transporterna så det blir mindre miljöpåverkan än om var och en reser till affären och handlar. Det är dock ingen garanti för att det är miljösmartare än att handla i en lokal affär. Tänk efter: Ger dina online-matköp dig möjligheten att göra dig av med bilen? Eller är det smartare för dig att promenera förbi den lokala affären på väg hem från jobbet? Det som garanterat är sämst ur miljösynpunkt är att ta bilen för att handla.

SATSA PÅ GJUTJÄRN 146 En gjutjärnspanna avger inga skadliga kemi­ kalier och ger maten bättre järninnehåll. Idag finns nya varianter som är lite lättare än de gamla pannorna och när du väl vant dig vid gjutjärn så finns ingen anledning att köpa något annat.

71 

m at e n

147 GRILLA MILJÖSMART Använd miljömärkt tändvätska eller tändpapper och miljömärkt grillkol när du grillar. Ett sätt att få igång elden är med en eltändare. De är numera ganska lätta att få tag på. Använd grillplatser som är anpassade för ändamålet när du är ute i skog eller parker. Engångsgrillen är inte bra för miljön. Investera hellre i en liten grill att ta med när du ska på utflykt.

148 PLOCKA DIN MAT I DET VILDA Mycket näring finns i det som vi oftast kallar för ogräs. Några av de allra vanligaste arterna som går att äta är kirskål, maskros, brännässla, granskott, vattenkrasse/källfräne, malva, kamomill och harsyra. Bor du på ställen där det finns ramslök kan du skatta dig lycklig, det är en riktig delikatess med sin vitlöksliknande smak. Tänk bara på att inte plocka på en vägren eller nära en tät trafikerad väg. Plocka bara saker du är säker på. Kolla in skogsskafferiet.se för guidning. Vill du plocka granskott ska du kontakta markägaren och aldrig ta granens toppskott.

e t t h å l l ba rt l i v

  72

Recept på kirskålspesto 1 l kirskålsblad 1 dl gräslök 1 dl solrosfrön 2 dl olivolja 1,5 st vitlöksklyftor 2 dl västerbottenost salt Mixa alla ingredienser och smaka av med salt. Förvara det i kylskåpet, håller cirka en vecka. Kirskålen är godast tidigt på våren när bladen är spröda och innan den går i blom.

! Undvik områden där det går kraftig trafik eller nära en fabrik. Plocka bara sådant du är säker på vad det är.

TA VARA PÅ NATURENS SKAFFERI 149 Det finns mycket ätbart att plocka i det vilda. Nypon, björnbär och enbär är bara några exempel på naturens alla läckerheter. Växternas taggar kan göra dem lite pilligare att plocka än blåbär, lingon och svamp, men att göra egen nyponsoppa, enbärsmust eller björnbärsmarmelad är fantastiskt och funkar bra som gå bort-presenter.

73 

m at e n

150 MIKROODLA Att odla och äta egna groddar är ett bra sätt att få i sig näring, samtidigt som det är billigare och miljövänligare än att köpa färdiga groddar i affären. Du kan grodda alla möjliga frön, linser och bönor, men alfalfafrön och mungbönor är vanligast. Detta behövs: Alfalfafrön Groddburk Vatten Köp en groddburk i hälsokostaffärer eller ta en vanlig glasburk och fäst en bit tyg med en gummisnodd som lock. Inhandla alfalfagroddfrön. (När du lärt dig groddtekniken kan du även grodda bönor, linser och andra frön.) Häll i cirka 2 matskedar alfalfafrön i glasburken. Häll över rikligt med vatten och låt stå över natten. Vänd sedan burken upp och ner (med locket på) och häll av vattnet. Skölj sedan två gånger per dag tills groddarna har fått önskad storlek. Ät upp eller förvara i kylskåp några dagar.

e t t h å l l ba rt l i v

  74

GÖR DIN EGEN SURKÅL 151 Bli bra på att syra grönsaker. Ge råvarorna längre hållbarhet genom att syra produkter som är i säsong. Det är också ett utmärkt sätt att ge kroppen goda bakterier. Börja med att lära dig göra surkål och gör det till en vana att äta en liten hög till varje måltid.

ÄPPELSMART 152 Har du inga egna äppelträd? Kolla in en fruktförmedling eller sök på lokala Facebook-grupper, det finns alltid folk som inte hinner ta hand om sina äpplen. Har du egna äppelträd men hinner inte äta upp frukten? Lämna in äpplena för mustning, torka dem till äppelringar, gör äppelmos och frys in eller ta med till jobbet, skolan/förskolan och erbjud gratis frukt till organisationer som driver matserveringar eller förmedlar varorna vidare till dem som behöver.

! Hundratusentals ton äpplen ruttnar varje år bort i våra svenska trädgårdar, samtidigt som vi köper äpplen som fraktats långväga. Att ta bättre hand om de äpplen som idag förfars är en viktig miljöinsats.

75 

m at e n

153 PLOCKA SVAMP Flera organisationer som Naturskyddsföreningen och Svampvännerna ordnar svamputflykter och utställningar och lär ut vilka svampar som är matsvampar. Det bästa sättet att lära sig är att följa med en kunnig person ut i skogen. Lär dig en ny matsvamp per år, så klarar du dig långt. Svampar kan frysas in eller konserveras och passar till många olika rätter. Trattkantareller är lätta att torka och fungerar som en god krydda i såser och grytor.

154 ODLA SVAMP Köp ett färdigt odlingskit om du är nybörjare, eller prova hardcore-varianten att göra allt själv från grunden. Enklaste svamparterna att börja med är ostronmussling, helst i halm eller kaffesump, och champinjon, helst i komposterad gödsel. Köp svamparna som mycel på nätet. Det finns massor av instruktioner online på hur du går till väga, svampodling hemma har blivit mycket populärt.

155 FIXA DIN EGEN KOMBUCHA Ibland vill man dricka något annat än vatten och att göra sin egen kombucha, en fermenterad dryck, kan vara ett bra alternativ. Du använder bara kranvatten till att brygga te som sedan blandas med socker och en kombucha-kultur (den kallas för scoby och kan beställas på nätet). Blandningen får stå en vecka och blir sedan en syrlig dryck med nyttiga bakterier och minimalt med socker.

e t t h å l l ba rt l i v

  76

SKÄNK DIN ÖVERBLIVNA MAT 156 Släng inte mat som blir över och ha inte torrvaror som skåpvärmare år efter år. I Göteborgstrakten finns Solidariskt kylskåp som tar hand om och förmedlar mat som annars skulle kasseras. Kolla i din kommun om det finns något liknande. Du kan också gå med i en lokal köp-/sälj-/skänkes-grupp på Facebook och lägga upp saker du inte längre har användning för, men som någon annan kanske vill ha.

GÖR EGET ÖRTTE 157 Du behöver inte köpa te som transporterats från andra sidan jordklotet. Det går att göra eget gott te genom att använda sig av mycket som finns i din närhet, särskilt om du har en trädgård. Några favoritingredienser är: kamomill, citrongräs, vinbärsblad, smultronblad, pepparmynta, salvia, rosmarin och fläderblomma. Lägg örten/blomman i en kanna och häll på kokande vatten. Låt stå 5 minuter och servera sedan. Torka gärna lite blad till vintern, behåll bladen hela och krossa dem när det är dags att brygga ditt te.

77

158–180

KROPPEN

158 MINDRE BADRUMSSKÅP Tänk till en extra gång innan du köper en hygienprodukt nästa gång: Är det här en produkt jag verkligen behöver eller kan samma effekt nås av något av det jag redan har hemma i badrumsskåpet? Försök att köpa få produkter med få kemikalier. Många hygienartiklar blir dåliga efter ett tag och har vi många produkter hinner vi inte förbruka dem innan de härsknar. De blir då en dubbel miljöbelastning, både genom tillverkning och som avfall.

159 MATOLJA I BADET OCH ANNAT SKUMT I ditt hem finns troligen gott om produkter som går att dubbelanvända. Här är exempel på sådant som kan ersätta dyra och kemikaliestinna hygienprodukter: • Istället för dyr babyolja kan du använda ekologisk rapsolja från köket när du vill ta ett bad med extra lyx (eller ihop med din bebis). • Ekologisk kallpressad kokosolja eller olivolja kan funka lika bra som hudkräm. • Istället för fotskrubb på tub kan du blanda 1 dl finmalet havssalt och en skvätt olivolja och gnida in fötterna med. Om du vill ha lite väldoft och vet att du inte har allergi mot örter kan du tillsätta 1 matsked rosmarin och 1 matsked timjan. Skölj av och avsluta med en kur olivolja.

80

SKIPPA DET ANTIBAKTERIELLA 160 Antibakteriella produkter finns inom rengöring, hygien och kläder. Se upp för dessa. Vanlig tvål och vatten för kroppen eller diskmedel för olika ytor räcker nästan alltid. Antibakteriella produkter kan vara hjälpsamma i miljöer som måste vara sterila: som på sjukhus eller i ett slakteri, men är överflödiga i hemmet och kan bidra till att skapa resistenta bakterier. När antibakteriella produkter rinner ut i vattnet skadar de dessutom levande organismer.

SNÅLSPOLANDE DUSCHMUNSTYCKE 161 Du kan minska din vattenåtgång i hemmet med upp till 70 procent genom att installera ett snålspolande vattenmunstycke. Tekniken på dessa är numera så bra att du oftast inte märker någon skillnad. Det finns också ventiler som du kan sätta på kökskranar och badrumskranar för att minska vattenåtgången. De kostar inte mycket och pengarna får du igen på mindre än ett halvår, i minskade förbrukningskostnader (beräknat på ett villahushåll).

! I ett vanligt hushåll står varmvattenanvändningen för cirka en fjärdedel av den totala energianvändningen. Av detta går 60 procent till dusch och bad.

GÖR BAD TILL EN LYX 162 Att göra sig ren genom att bada kräver cirka 150 liter vatten jämfört med cirka 45 liter för en dusch på fem minuter. Så se till att duscha och gör det tidseffektivt, tänk på att stänga av vattnet när du schamponerar håret och tvålar in dig. Spara de där fantastiska baden till speciella tillfällen när du har gott om tid att njuta.

81 

k ro p p e n

163 BORSTA MED STÄNGD KRAN Låt inte vattnet rinna ur kranen medan du borstar dina tänder. Under en borstning på två minuter kan 10–20 liter vatten rinna bort om kranen står på. Med både morgon- och kvällsborstning blir det i värsta fall över 40 liter om dagen som rinner bort i onödan.

164 ANVÄND TOAN RÄTT Toaletten är inget sopnedkast. Varken tandtråd, tops, tamponger, våtservetter eller gamla hudvårdsprodukter ska slängas där. Se snarare toan som en kompost, anpassad för kiss, bajs och andra kroppsvätskor. Använd enbart toalettpapper anpassat för just toalett, gärna märkt med Bra Miljöval eller Svanen. Tänk på att allt du slänger i toaletten kommer till reningsverk som inte kan hindra alla kemikalier och mikroämnen från att släppas ut i sjöar och vattendrag.

165 ZINKPYRITON – NEJ TACK Zinkpyriton finns i exempelvis mjällprodukter, trots att det är farligt för vattenlevande organismer. Ha lite extra koll på innehållsförteckningen på mjällschampon, där det ofta finns med.

e t t h å l l ba rt l i v

  82

KOLLA INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 166 Köp inte produkter som inte har innehållsförteckning, när det kommer till skönhet, hudvård och andra hygienprodukter. De första cirka fem ingredienserna brukar utgöra huvuddelen av en produkt. En kortare lista kan vara en indikation på att produkten håller en högre kvalitet. Men det gäller inte alltid, så dubbelkolla att de få ingredienserna också är bra ingredienser.

LETA MILJÖMÄRKTA PRODUKTER 167 Det finns en uppsjö med certifieringar och märkningar inom hygien- och skönhetsprodukter. Tyvärr är det inte lika hårt reglerat som inom livsmedelsindustrin. En produkt kan kallas för ”ekologisk” utan att ha en tredjepartscertifiering, alltså en oberoende part som intygar att produkten uppfyller ekologiska kriterier. Men det kommer allt fler produkter med trovärdiga märkningar som Bra Miljöval och Svanen. Allt fler produkter märks idag med ”vegan” eller ”ej testad på djur” men kom ihåg att det inte innebär någon garanti för att produkten som helhet är ett bra miljöval. Miljömärkta produkter tillåter inte ingredienser som kan skada hälsa och miljö, som PFAS och hormonstörande ämnen.

FAST TVÅL BÄTTRE ÄN LÖS 168 Viktigast är att köpa miljömärkt tvål, oavsett om den är fast eller flytande. Annars är en fast tvål det bättre alternativet. Den innehåller mindre vatten än flytande tvål och man använder ofta mindre av den, så den räcker längre. En extra bonus är att fast tvål ofta går att köpa i lösvikt, utan förpackning.

83 

k ro p p e n

169 SKIPPA TRICLOSAN Produkter som innehåller triclosan, till exempel vissa deodoranter och tandkrämer, bör du undvika. Köp Svanen-­märkt tandkräm så vet du att du slipper triclosan.

! Triclosan är ett konserveringsmedel som visat sig vara farligt för vattenlevande organismer och människor. Bland annat kan det orsaka hormonstörningar.

170 UNDVIK HÅRRESANDE PRODUKTER Blekmedel, hårfärg och stylingprodukter innehåller ofta stora mängder problematiska och starka kemikalier. Kanske är det dags att byta till en frisyr som kräver mindre behandling? Kolla gärna upp om du har en lokal frisör som fokuserar på miljövänliga produkter, särskilt när du ska färga eller bleka håret.

171 GÖR EGNA HUDVÅRDSPRODUKTER PFAS, hormonstörande ämnen, små plastpartiklar och allergiframkallande ämnen finns i många hygienprodukter. Att välja miljömärkt är bästa sättet att undvika dem. Det är svårt att själv hålla koll på alla komplicerade namn på kemiska ämnen. Några produkter kan du också tillverka själv av få enkla ingredienser.

e t t h å l l ba rt l i v

  84

GÖR DITT EGET TORRSCHAMPO 172 Med två matskedar potatismjöl eller maizena kan du göra ditt eget torrschampo. Har du mörkt hår kan du tillsätta 1 matsked kakao. Blanda väl och applicera där håret ser fett ut, vänta några sekunder och rufsa om eller borsta håret. Blandningen håller länge och innehåller varken vatten eller konserveringsmedel. Med torrschampo kan du tvätta ditt hår mer sällan.

GÖR DITT EGET LÄPPBALSAM 173 Om du lider du av torra läppar, men vill slippa ännu en vara med osäkert innehåll i badrumsskåpet kan du göra så här: 1 tsk bivax – fråga hos lokal biodlare 1 tsk kakaosmör 1 tsk mandel-, kokos- eller rapsolja Dela bivaxet i små bitar, hacka kakaosmöret fint, blanda med oljan och häll upp i till exempel ett decilitermått. Värm över ett vattenbad. Rör om så allt smälter. Häll upp i en liten burk, låt svalna. Smörj!

GÖR DIN EGEN SKRUBB 174 Kroppsskrubb hör till de produkter som ofta kan innehålla mikroplaster. För att slippa plasterna kan du göra en egen blandning av 1 msk olja (till exempel raps- eller olivolja) och 2 msk strösocker. Tillsätt eventuellt en gnutta äkta vaniljpulver. Rör ihop, skrubba kroppen och skölj av i duschen. Satsen räcker till cirka två skrubbningar.

85 

k ro p p e n

175 GÖR DIN EGEN DEO Blanda en matsked potatismjöl och en matsked bikarbonat samt en liten gnutta äkta vaniljpulver. Smält 1 matsked kokosolja i ett decilitermått i vattenbad. Häll kokosoljan över mjölblandningen och rör om till en jämn smet. Rör om en gång i halvtimmen tills den stelnat, eller kyl ner snabbare så röran inte skiktar sig. Använd genom att smörja lite i armhålan. Både bikarbonat och kokosolja är bakteriedödande. Om huden blir irriterad, byt en del av bikarbonatet mot lite mer potatismjöl.

176 MILJÖMÄRKT MELLAN BENEN På den svenska marknaden finns det nu miljömärkta tamponger och bindor som är klorin- och plastfria. Ett annat alternativ är att köpa en menskopp av naturgummi, som är ett resurssnålt och billigt alternativ.

177 NEJ TILL GLITTERSMINK Undvik produkter med glittersmink, då dessa innehåller mikroplaster som spolas ner i våra avlopp och kommer ut till sjöar, hav och vattendrag.

! Läs mer om hur mikroplaster påverkar haven på sidan 199.

e t t h å l l ba rt l i v

  86

SKRIV TILL SMINKJÄTTARNA 178 Skriv till de stora tillverkarna av smink och be dem sluta med PFAS i sina produkter. Det är dags att också producenter av kosmetika tar sitt ansvar för människor och miljö. Ofta går det att hitta nästan identiska produkter utan PFAS, så ämnet behöver inte finnas där.

NATURELL TRÄNING 179 Välj träningsformer som du inte behöver ta dig till med bil. På landsbygden finns det ofta en lokal idrottsklubb med aktiviteter på nära håll, men även i större städer är det värt att undersöka vilken klubb som har aktiviteter på nära håll om man vill idrotta i grupp. Men mycket träning kan vara väldigt enkel: jogga i närområdet, promenera i skogen, använd ett lokalt utegym. Eller cykla till gymmet, matchen eller klubbträningen och se det som uppvärmning. Ta trapporna istället för hiss så ofta du kan så får du både motion och minskar elförbrukningen för hissen. Gör det till en vana att cykla, promenera eller jogga till jobbet eller skolan, så får du daglig motion på köpet.

BÖRJA PLOGGA 180 Hoppa på den populära trenden att plogga, det vill säga att jogga och plocka skräp samtidigt. Eller ta med dig ett skräp om dagen, som du hittat på vägen från jobbet eller på kvällspromenaden. Det är bra för miljön och djurlivet, men gör också att omgivningarna blir trevligare.

87 

k ro p p e n

181–210

e t t h å l l ba rt l i v

  88

89 

k ro p p e n

AFFÄREN

181 PRATA MED DIN HANDLARE Har din butik få ekologiska och miljömärkta varor, eller är det svårt att hitta de som finns – prata med din handlare! Säg att du vill försöka köpa så mycket miljömärkta varor som möjligt och att det är viktigt för dig. Har du ett par vänner till som gör samma sak, kommer handlaren att uppfatta det som en kundstorm!

182 GYNNA DE HÅLLBARA Om du kan välja butik, handla i första hand i butiker som har ett gediget hållbarhetsarbete. Det enklaste sättet att se hur bra en butik är på hållbarhetsarbetet är om den är Bra Miljövalmärkt (gäller livsmedelsbutiker) eller har ett stort utbud av miljömärkta varor.

183 VAR EN ENGAGERAD KONSUMENT Ställ frågor om företagets miljöpolicy och hållbarhetsarbete. Finns det en produkt du gillar men som inte är ekologisk eller miljömärkt, påpeka det och fråga om de inte kan ta hem samma produkt fast miljömärkt. Skriv på företagens öppna sidor på sociala medier, där många kan ta del av synpunkterna. Kritisera också företagen för produkter som är direkt dåliga för miljön och förklara varför du är kritisk.

e t t h å l l ba rt l i v

  90

TA MED KASSEN 184 Glöm inte att ta med en kasse när du handlar. Den bästa kassen är alltid den som används många gånger. Vilket material som ger minst miljöpåverkan beror på flera olika saker, bland annat på i vilket land kassarna tillverkats och vilka råvaror och energikällor som använts. Det är också viktigt att kassen hamnar rätt när den tjänat ut, det vill säga i återvinningen. Tygkassen kräver mycket mer energi, vatten och kemikalier vid tillverkning än övriga kassar. Men den är okej om den används väldigt många gånger under flera år och om den är gjord av tyg som annars skulle kasseras.

BLI MINIMERINGSMÄSTARE 185 Bli expert på att minimera ditt skräp genom att ta med dig påsar när du handlar, handla i lösvikt om det går, inte ta emot gratisprylar eller onödiga kartonger. Laga mat från grunden istället för att köpa halvfabrikat. Här är några andra tips på sätt att minska sina sopor: • Använd trasiga lakan och kläder till att göra näsdukar och tygkassar, laga trasiga byxknän eller till att putsa skor med. • Ha alltid med dig en flaska kranvatten i väskan. • Använd menskopp istället för tampong eller binda. • Ät hellre lunch på restaurangen än att ta med onödiga förpackningar med take away-rätter. • Köp hellre större mängd (ekologiskt) te i lösvikt än portionsförpackat te på påse.

91 

a f fä r e n

186 ANDRA HAND I FÖRSTA HAND När du ska köpa kläder eller inredning är det allra bästa alternativet att köpa secondhand. Idag finns det väldigt många platser att hitta secondhand-kläder på: Blocket och Tradera, lokala köp och säljsidor på Facebook, secondhand-kedjor eller mer nischade småbutiker. Har du väl börjat handla secondhand så lär du dig ganska snart var du bäst hittar det du är ute efter. Tips vid secondhandshopping: • Bestäm dig i förväg för vad du är ute efter. • Hittar du ett plagg du älskar men som inte passar, låt en skräddare sy om det åt dig. • Ta hjälp av personalen som ofta vet vad som finns inne och har bra koll. • Våga prova.

187 BYT HOBBY Är shopping ditt största intresse? Det är kanske lättare sagt än gjort, men vill du göra skillnad på riktigt så är det dags att byta hobby. Att shoppa loss på secondhand och vintage är ett bättre alternativ än att köpa nytt. Ett sätt att hålla nere mängden prylar eller kläder är att själv sälja eller skänka bort i samma takt som man fyndar retro och begagnat, till exempel på en klädbytardag.

e t t h å l l ba rt l i v

  92

KÖP UTVALD KVALITET 188 En del personer inför köpstopp, andra begränsar sin konsumtion av vissa varor, en del lägger mer pengar på upplevelser och kultur än på produkter. Hur du handlar påverkar vilket samhälle vi får. Så agera med plånboken och välj att köpa färre, men miljö- och kvalitetsmässigt bättre produkter. Det spelar ingen roll hur miljömässigt bra en produkt är producerad om du inte behöver den. Då är det alltid ett dåligt val att köpa den. Inte heller är det vettigt att byta ut en produkt mot en ny miljömärkt om det inte är fel på den gamla (undantaget är kyl och frys som oftast är bättre att köpa nya efter cirka sju år, se tips 52).

KÖP UPPLEVELSER FRAMFÖR PRYLAR 189 Lägg en större del av din disponibla inkomst på upplevelser som massage, teater, konserter och utställningar. Då uppmuntrar du att mer pengar läggs på arbete och mindre på produktion. Laga och reparera saker du tycker om så gör pengarna också miljönytta. En miljösmart omprioritering som dessutom bidrar till mer arbetstillfällen och större skattebas lokalt.

HITTA DIN STIL 190 Försök hitta det som är din stil, de färger och klädmodeller som du vet att du återkommer till, de inredningssaker som du blir glad av och tror kommer att hålla med tiden. Ju längre du vill behålla och trivs med dina kläder och saker, desto bättre för miljön.

93 

a f fä r e n

191 HYR DIG FIN Numera kan du hyra kläder från många klädföretag, oftast dock i de dyrare segmenten. Det blir också allt lättare att hyra brudklänningar, smoking, frack, balklänningar och andra nischade kläder. Det kostar fortfarande ganska mycket att hyra kläder, men ju mer det efterfrågas desto mer kommer priserna att gå ner. På webben finns det många olika företag som hyr ut kläder.

192 VÄLJ BÄTTRE FIBRER När du handlar kläder och hemtextil finns det idag flera miljöbättre alternativ än konventionell bomull, akryl och polyester. Om du väljer att handla av dessa material stödjer du också utvecklingen av dem. Här är några av de nya alternativen: Ekologisk bomull Lin Lyocell Modal Hampa Viskos Återvunnen polyester

! Hampa växer bra utan bekämpningsmedel och konstgödsel, det är också mycket slitstarkt. Det är dock ganska svårt att hitta kläder av hampa idag, ett tips är att handla på nätet. Lin är tåligt och produktionen är miljöbättre än bomull, mycket på grund av att den odlas i länder med kallare och regnigare klimat så det inte angrips av så mycket skadeinsekter. Bambu är snabbväxande och kräver lite vatten och anses därför vara ett bra material att göra viskos av. Själva berednings­

e t t h å l l ba rt l i v

  94

processen för viskostyger kan dock vara krävande, så välj miljömärkt viskos. Lyocell är en fiber som producerats från eukalyptus och andra träslag, men är mer hållbart producerad än viskos då kemikalierna används i ett slutet system. Ofta är råvaran FSC-certifierad. Lyocell är starkare än både viskos och modal. Bland återvunna material är det ofta återvunnen polyester av PET-flaskor vi hittar i nyproduktion. Detta är givetvis bättre än att använda sig av nya råvaror. Det stora minuset med syntetfibrer är att de avger mikroplaster, framför allt vid tvättning.

BÄTTRE BOMULL 193 Bomull är fortfarande det vanligaste klädmaterialet. När du köper bomullskläder och tyger kan du leta efter bomull med olika certifieringar: • Bäst är Bra Miljöval, GOTS, Svanen eller EU Ecolabel (EU-blomman). De är exempel på certifieringar för mindre miljöskadlig bomull, både vad gäller odling och beredningsprocesser, det vill säga när tygerna färgas, bereds och görs om till kläder eller andra textilier. Märkningarna omfattar också vissa sociala krav med minimilöner och förbud mot barnarbete. Bäst är om produkten har både en certifiering för ekologisk bomull som GOTS, samt en certifiering för beredningsprocessen, som Bra Miljöval. • När det gäller Fairtrade-bomull är fokus på bra villkor för arbet­ arna, men det utgår också extra premier som kan gå till omställning till ekologisk produktion eller vattenbesparande dropp­ bevattning. Regler kring kemikaliehantering finns också eftersom bekämpningsmedel och gödningsmedel är farligt för odlarna.

95 

a f fä r e n

• BCI, Better Cotton Initiative, utbildar bönder i hållbara odlingsmetoder. De uppmuntrar också sociala frågor som förbud mot barnarbete, men BCI är ingen garanti för en miljövänlig produktion.

! Bomull är en vattenkrävande gröda (det går åt 10 000 liter vatten per kilo bomull) och konventionell bomull besprutas dessutom mycket.

194 SKO DIG UTAN KROM Idag finns det skor på marknaden som är producerade i enlighet med EU Ecolabel, bland annat från skomärket Kavat. Annars är det en bra riktlinje att välja naturgarvat när du ska köpa nyproducerat läder. Det finns gott om naturgarvat läder till barnskor, men det går även att hitta vuxenskor, samt viss friluftsutrustning, väskor, skärp, plånböcker och läsplattefodral.

! Naturgarvning innebär att lädret är garvat med vegetabiliska ämnen. Alternativet heter kromgarvat läder och är en process där krom används för att göra lädret mjukare. Krom kan förvandlas till en extra farlig form som kan ha såväl cancer- som allergiframkallande egenskaper samt vara skadlig för miljön. Vegetabilisk garvning är också mycket bättre för dem som arbetar på garverierna.

e t t h å l l ba rt l i v

  96

GIFTFRI IMPREGNERING 195 Vissa impregneringssprejer innehåller fortfarande giftiga fluorkarboner, oftast kallat PFAS. Idag går det att köpa produkter med Bra Miljöval-märkt impregnering. Fråga efter det i butiken. PFAS kan också ha använts i produktionen av outdoor-kläder och ryggsäckar, så kolla alltid upp att det är PFAS-fria produkter du köper.

! Vissa föreningar av fluorkarboner kan påverka immunförsvaret och levern, såväl som reproduktionsförmågan. De är extremt långlivade, det vill säga att de inte bryts ner om de hamnar i miljön. Största spridningen sker vid tillverkningen.

LÅNA VERKTYG 196 Du behöver inte äga alla de verktyg som du använder enstaka gånger. Det finns gott om ställen som hyr ut maskiner och apparater, eller lånar ut gratis. Kolla i din lokala järnhandel eller byggvaruhandel. I en del hyreshus finns det verktyg att låna, i en del större städer finns det verktygspooler eller allmänna verkstäder som är gratis att söka upp och låna verktyg på. Finns det inget i din närhet? Varför inte gå samman med några grannar och investera i några verktyg av bättre kvalitet. Skriv gärna ett avtal mellan er om vad som gäller och ordna en bokningslista.

97 

a f fä r e n

197 REPARERA MERA Lär dig att laga saker. Sy igen hål på byxor och strumpor. Bli bundis med en lokal skomakare och skräddare som kan fixa dina skor, jackor och annat trasigt. Visst, ibland kan det vara lika dyrt att laga som att köpa nytt, men väljer du kvalitetsprodukter blir det mer lönsamt att laga med tiden. Ge ordet syjunta nytt liv. Ordna fixarkvällar tillsammans med några kompisar eller grannar.

! Enligt det japanska tankesättet wabi-sabi, är trasiga saker extra värdefulla. Wabi-sabi är motsatsen till perfektion och hyllar istället det ofullständiga, udda, enkla, anspråkslösa. En lagad sak får för många ett ökat värde och bär med sig fler minnen och känslor. Kanske kan du också skapa ett starkare band till dina saker och om du lägger ner tid och pengar på att vårda dem.

198 LÄR DIG PRYLARNA Lär dig mer om datorer, telefoner, kameror och annan elektronik. På internet finns det instruktionsfilmer om det mesta. Det är bra att inte bara lära sig hur produkten används utan även om hårdvaran. Hur är prylarna uppbyggda? Går de att reparera lätt om något går sönder?

199 VÅRDA PRYLARNA Ta hand om din elektronik. Håll koll på laddningssladdar och specialbatterier. Reparera en sprucken skärm eller byt ut minnet i datorn. Kör upprensningsprogram och spam-filter i datorn så blir den snabbarbetad längre. Kort sagt, om du sköter om din elektronik lite bättre så ökar dess livslängd.

e t t h å l l ba rt l i v

  98

MILJÖMÄRKTA 200 ELPRODUKTER Det finns miljömärkta datorer och andra elektronikprylar. Det är viktigare att en produkt som används ofta är energisnål, än en som sällan används. Så satsa lite extra pengar på exempelvis en energisnål teve. Det finns flera märkningar som gäller kvalitet och säkerhet, men följande märkningar gäller miljökrav: • Energimärkning. Detta är en certifiering som visar på energiprestandan, där A+++ är den högsta i dagsläget. • TCO-märkningen innebär att det ställts krav på: socialt ansvarstagande under produktionen, låg miljöpåverkan för produktens hela livscykel, användarsäkerhet och bra ergonomisk design. • Svanen har krav på energieffektivitet, miljömässigt bra material och återvinningsbarheten. Märkningen innebär dessutom att det ställts krav på bra arbetsmiljö för producenterna. • Energy Star är en certifiering med krav på energieffektivitet. • Greenpeace granskar och guidar konsumenter till grönare elektronik i sin ”Guide to greener electronics”. Ta en titt på guiden innan du tar ett beslut och twittra, mejla och ligg på företagen för att de ska bli bättre. • Naturskyddsföreningens egna sida TopTen, toptensverige.se, listar vilka som är de mest energieffektiva bland en lång rad olika produkter och ger dessutom energispartips.

99 

a f fä r e n

201 LETA LÄNGRE GARANTI Utöver att ha koll på miljömärkningarna är det också bra att köpa produkter med lång tillverkningsgaranti. Då är chansen större att produkten håller länge eller att du kan få den reparerad. I Konsumentköplagen hittar du vad som gäller när varor går sönder.

202 SLIT KLÄDERNA SJÄLV Köp inte jeans med färdiga slitningar utan satsa på rejäla jeans av bra kvalitet som du kan ha länge och slita själv. En del jeansföretag lagar dina jeans gratis när de är trasiga. Ett jättebra sätt att förlänga livslängden.

203 SOLA ÅTERVUNNET Idag finns det bland annat badkläder och solglasögon av återvunnen plast. Om alternativet är att köpa motsvarande produkter nya, är dessa ett bättre val. De ser ut precis som vanliga solglasögon och badkläder, men är resurssmarta. Exempel är solglasögon av 100 procent gamla fisknät och baddräkter av återvunnen polyamid eller återvunnen nylon. Dessa säljs i webbshopar eller butiker med miljöprofil. Allt fler kläder och accessoarer går idag att finna i återvunna material.

e t t h å l l ba rt l i v

  100

KEMTVÄTT, NEJ TACK 204 Undvik kemtvätt. Vid kemtvätt används många starka kemikalier som inte används i hemmet. Se till att undvika att köpa kläder som det står kemtvätt på. Eller välj en Svanen-märkt kemtvätt.

TÄNK PÅ TRANSPORTEN 205 Det är inte bara vad du handlar som spelar roll, utan även hur du tar dig till shoppingcentret eller mataffären. Det bästa är att cykla eller gå till affären. Om du gör en bilresa kan du passa på att handla på vägen istället för att göra en extra resa med bilen. Mätt i klimatpåverkan per kilometer är de kortaste bilresorna sämst! Bor du ganska nära affären, men har svårt att bära, fråga helt enkelt om du kan få hjälp att bära hem kassarna. Om du har långt till affären eller vill slippa kånka på matkassar är det smart att handla mat på nätet. Då samarrangeras transporterna för minskad klimatpåverkan. Om du handlar saker online, välj gärna ett långsammare transportsätt, ofta kallat ”miljöfrakt”. Väljer du snabbfrakt kan det ofta levereras i lastbilar som inte är fulla. Cykelfrakt blir allt vanligare, passa på att välja det om möjligheten finns. Kolla på webben så det är ett seriöst företag med bra arbetsvillkor.

HANDLA ÅT GRANNEN 206 Har du långt till affären eller ska åka till större varuhus och måste ta bilen för att handla, passa på och fråga om grannen behöver något. Erbjud skjuts eller helt enkelt att handla det som behövs.

101 

a f fä r e n

207 BESÖK ETT CYKELKÖK I större städer blir cykelkök allt vanligare. Till ett cykelkök kan du gå för att laga din cykel. Du gör själva meckjobbet själv men kan få tips och råd för lagningen och verktygen du behöver finns där. Cykelkök är också en mötesplats för alla som gillar cykling och ibland hålls det workshops och utbildningar. Dessutom kan du hitta återvunna reservdelar, eller själv lämna in cykeldelar eller hela cyklar som du inte längre behöver.

208 TÄNK PÅ VAD DU KÖPER PÅ NÄTET Idag finns ett stort utbud av appar och sidor där du kan köpa saker direkt från Kina. Trots att det nu införts tull och moms på varor som importeras från Kina kan de låga priserna vara lockande. Men vi vet oftast inte någonting om hur dessa produkter är producerade och vilka miljöhänsyn som tagits vid produktionen. Det finns ingen som granskar de importerade varorna. Var särskilt aktsam när det kommer till barnprodukter.

209 TESTA ETT KÖPSTOPP Klarar du att bara köpa det allra nödvändigastesom mat och hygienprodukter och undvika all annan shopping under en vecka, en månadeller ett år? Många personer som testat och klarat av att hålla fast vid ett köpstopp vittnar om att vanorna lever kvar åren efteråt. Börja med att testa en vecka och skriv ner allt du köper. Om det fungerar kan du förlänga det till en månad och en till …

e t t h å l l ba rt l i v

  102

BLI EN NOGGRANN KONSUMENT 210 Lita inte enbart på försäljarens ord utan kolla informationen. Låter något för bra för att vara sant så är det ofta så. Det gäller oavsett om du handlar i billighetsaffärer, online eller i jättefina märkesaffärer. Kolla upp märkningar och certifieringar. Fråga till exempel vad som gör att butiken eller tillverkaren väljer att kalla leksaken eller annan produkt för ”ekologisk” när den saknar märkning. Våga vara lite besvärlig om du känner att något inte stämmer.

103 

a f fä r e n

211–227

RESORNA

211 RES KOLLEKTIVT Bussar, spårvagnar, tunnelbanor, pendeltåg, X2000 … Att resa tillsammans med andra är ekonomiskt fördelaktigt, ger en enorm möjlighet till flexibilitet och är optimalt ur miljösynpunkt. Dessutom slipper du trängselskatter och parkeringsavgifter. Gör den kollektiva resan, eller cykelresan till standard och låt eventuella bilresor utgöra specialfallen.

212 CYKLA TILL JOBBET Cykla till jobbet om du har möjlighet. Till en början kan du göra det en dag i veckan och sedan utöka när du känner de positiva effekterna i kroppen. Forskning visar att människor som cyklar till jobbet känner sig mindre stressade än dem som åker bil eller kollektivt. Om du inte vill bli svettig, har långt till jobbet eller inte riktigt har orken så är elcykel ett utmärkt alternativ. Särskilt om du laddar den med el märkt med Bra Miljöval.

! Genom att cykla istället för att ta en bensindriven bil fem kilometer varje dag sparar du cirka 5 000 kr på ett år och minskar dina utsläpp med 500 kilo koldioxid.

För att bygga en cykel går det åt endast 2 procent alla resurser som används till att bygga en bil, och ser man ur hela livscykelanalysen så ”kostar” en cykel 21 gram, en elcykel 22 gram och en bil 271 gram koldioxid per kilometer.

e t t h å l l ba rt l i v

  106

CYKELANPASSA NÄRMILJÖN 213 Ta kontakt med andra som liksom du valt att cykla och påverka tillsammans. Ett bra cykelställ med tak och möjlighet att låsa fast cyklarna behövs på större arbetsplatser, i köpcentrum, vid förskolor och skolor. Lämna in medborgarförslag till kommun- eller stadsdelsfullmäktige, skriv insändare och ta kontakt med fastighetsägare.

CYKLAR FÖR ALLA BEHOV 214 Idag finns en uppsjö av cyklar, någon som kan passa alla. Fråga kompisar och cykelhandlare för att ta reda på vad som passar dina behov. Utöver elcyklar finns det bland annat lastcyklar, cykelkärror som kan fästas på cyklar, tandemcyklar och häng påcyklar för mindre barn som lär sig cykla. Det finns även cyklar med regnskydd, så kallade velomobiler och andra liggcyklar. Cykeln avlastar kollektiv- och biltrafiken, skapar en bättre luftkvalitet, minskar bullret och ökar folkhälsan. Barn som cyklar i tidig ålder är benägna att fortsätta när de blir äldre.

107 

resorna

215 STARTA EN LASTCYKELPOOL Starta en cykelpool i ditt område där man kan låna lastcyklar, cykelvagnar, tandemcyklar eller påhängscyklar. Ni kan ha ett rul�lande schema för skötsel och tillsyn av cykelpoolen, eller betala någon en slant för att sköta det. Se till att cyklarna låses in ordentligt och att det finns ett bra bokningssystem. I vissa städer finns idag fungerande lastcykelpooler, se efter om det finns någon i din närhet. Gamla stans lådcykelpool har en bra guide på sin webbsida med mer ingående tips för hur du kan göra om du vill starta en egen pool.

216 DELA PÅ BILEN Minska din miljöpåverkan och slipp höga kostnader i form av skatter och fordonsavgifter genom att istället för att äga en egen bil gå med i en bilpool. Du får tillgång till en bil om och när du verkligen behöver, men behöver inte belastas av ägandets alla nackdelar och kostnader. Det finns många olika möjligheter att få tillgång till bil när du verkligen behöver. Hyr bil eller låna grannens, eller prova att samäga med vänner eller släkten. Nu finns dessutom bilpooler märkta med Bra Miljöval.

e t t h å l l ba rt l i v

  108

SAMÅK 217 Om du inte har möjlighet att åka kollektivt till jobbet, undersök om det finns några fler i ditt område som kör bil ungefär samma sträcka varje dag. Efterlys möjliga samåkare på sociala medier eller prata med grannar. Samåkning minskar allas kostnader, sparar på miljön och är dessutom socialt. Du kan också använda dig av organiserade samåkningsgrupper som finns att hitta på webben, exempelvis ”Skjutsgruppen”.

ECODRIVING 218 Vid de tillfällen du behöver köra bil finns några viktiga saker att tänka på: kör långsammare, undvik hastiga inbromsningar och håll jämn hastighet. Kör i trafikens tempo och undvik omkörningar där du behöver gasa på. Motorbromsa gärna med jämna mellanrum. Har du en gasbil kan du på en del tankställen välja ren biogas i tanken. Kör du en laddhybridbil, se till att den är laddad med el märkt med Bra Miljöval. Se även till att bilen är laddad när du ska köra så att du inte behöver använda det fossila drivmedlet mer än nödvändigt.

109 

resorna

219 ANVÄND MOTORVÄRMARE Om du använder elektrisk motorvärmare kalla dagar får du en bättre verkningsgrad på motorn tidigt, vilket innebär att den drar mindre bränsle. Det innebär också att koldioxidutsläppen och utsläppen av andra skadliga partiklar minskar. Se till att motorvärmaren inte är igång längre än vad som är effektivt och att elen som driver den är märkt med Bra Miljöval. Se upp för bränsledrivna motorvärmare till dieselbilar, de arbetar helt utan avgasrening.

220 BYT BRÄNSLE Om du behöver bil, måste du förr eller senare byta. Nu finns det miljöbättre alternativ, så var framsynt, välj elbil, el-hybrid eller en gasbil när du ska byta bil. Fossildrivna bilar kommer att fasas ut och försvinna.

221 TVÄTTA RENT Tvätta bilen på en Svanen-märkt biltvätt om det finns en nära dig. Näst bäst är en biltvätt där skadliga kemikalier tas om hand eller på en gör-det-själv station med miljömärkta rengöringsmedel och eventuellt vax. Tvätta aldrig bilen på din uppfart eller någon annanstans där kemikalierna rinner rätt ner i brunnen eller marken. Kemikalierna fortsätter snart ut i närmaste vattendrag så det är din egen närmiljö som förgiftas.

e t t h å l l ba rt l i v

  110

KOLLA LUFTTRYCK 222 Många åker med för lågt lufttryck i sina däck. Se till att ha rätt lufttryck i däcken. Det kan minska utsläppen med 80 kilo koldioxid om året och dessutom spara dig cirka 430 kronor per år.

LADDA INTE I BILEN 223 Ladda helst din mobiltelefon hemma där du har förnybar el (som förstås ska vara märkt med Bra Miljöval.) Laddar du istället luren eller paddan i bilen tas energin från generatorn som drivs av samma drivmedel som bilen, vilket ofta är ett fossilt bränsle. För den enskilde är effekten liten, men när många gör samma sak har det betydelse.

BÅTKLOK 224 Välj roddbåt eller segelbåt framför motorbåt. Vill du ha en motorbåt, välj den lite miljöbättre fyrtaktsmotorn och tanka alltid med alkylatbensin. Det finns också batteridrivna elmotorer för mindre båtar. Ombord på båten kan du se till att ha solceller eller ett litet vindkraftverk så att du kan ladda telefon och andra prylar med sol- eller vindenergi. Låt inte avfallet från båttoaletten gå ut i havet. Det är numera förbjudet att tömma toalettavfall till sjöss. Töm det istället i de anläggningar som finns i större hamnar. Då bidrar du inte till problemet med övergödning.

111 

resorna

225 HÅLL HAVSTULPANER BORTA Det miljöbästa sättet att hålla havstulpaner och annan beläggning borta från båten är att tvätta mekaniskt. På flera ställen finns numera båttvättar där båtbotten tvättas mekaniskt utan skadliga ämnen. Du kan också använda skrovduk (en membranduk) på båtplatsen för att slippa havstulpaner. Vill du använda båtbottenfärg, välj rätt sort, som ger så liten miljöskada som möjligt. Och måla så sällan som möjligt. Var tredje år kan räcka, särskilt om din båt ligger i Östersjöns bräckta vatten. I Bottenviken finns inte havstulpaner och där behöver man inte använda båtbottenfärger av det skälet. Titta på den aktuella länsstyrelsens webbplatser för att få tips som passar bäst där du har din båt. Sjösätt båten så sent som möjligt, på så vis kan antalet havstulpaner som fäster på båten minska. Att då och då ankra båten vid en älv eller en å eller köra in i en sötvattenssjö kan också vara bra, eftersom det söta vattnet dödar havstulpanlarver.

226 SEGLA DIT DU SKA Gillar du att segla? Om du kan segla, men inte har en egen båt, hyr en och gör din semesterresa vindburen. Utmed svenska kusten och – för den som törs åka lite längre – runt Östersjön eller till Danmark och Norge, finns fantastiskt många semestermål. Det finns webbaserad skepparutbildning för den som ska segla långt och med en lite större båt.

e t t h å l l ba rt l i v

  112

ÖKA EFTERFRÅGAN PÅ TÅG 227 Uppmana din EU-parlamentariker att arbeta för en bättre tågtrafik i Europa och kontakta en svensk riksdagsledamot som du tror kan verka för nattågens bevarande. Mejla eller twittra. Många politiker går att nå direkt på twitter. Ta kontakt med det tågbolag du åker med och uppmana dem att köra på el märkt med Bra Miljöval. Det gör redan flera olika bolag. Som resenär kan du välja att stötta de företag som tar initiativ till att utöka tågutbudet eller göra det mer attraktivt att semestra med tåg. Några exempel är Snälltågets Berlinlinje, Blå Tågets linje Uppsala–Göteborg som har både restaurangvagn och barvagn eller Inlandsbanan som erbjuder möjligheten att tågluffa längs linjen Gällivare–Kristinehamn.

113

228–248

JOBBET och SKOLAN

228 FRÅGA EFTER MILJÖPOLICYN Ta reda på om dina arbetsgivare har en miljöpolicy. Stora företag har ofta policy för inköp, energi- och resursanvändning samt resor. På mindre företag är det inte säkert att man har formulerat miljöarbetet, även om man försöker göra rätt. Om det inte gjorts kan du föreslå att det görs en miljöanalys och skrivs ett policydokument. Det kan innefatta att man gör en kartläggning av företagets koldioxidutsläpp, beslutar om en resepolicy och ser om det går att göra livscykelanalyser (LCA) för de produkter eller tjänster som används eller säljs. Det finns flera olika sätt att arbeta med företagets miljöfrågor, det kan också vara att man följer en ISO-standard. Prata med fackklubben eller skyddsombudet för att få hjälp med att lyfta miljöarbetet.

229 FÖRESLÅ EN MILJÖGRUPP Kanske kan du bilda en miljögrupp på arbetsplatsen som ser till att ni gör de bästa miljövalen i vardagsrutinerna. Det kan till exempel vara att köpa in ekologiska kaffe- och tesorter. Andra bra saker att se över:

e t t h å l l ba rt l i v

  116

• Köp in en vattenkokare och spara energi. • Se till att fruktkorgen innehåller ekologisk frukt. • Se till att ni har sopsortering för en bra och fungerande återvinning och en matkompost. • Se över rutinerna vid inköp av teknikprylar och att det ingår i policyn att välja miljömärkta. • Välj miljömärkta städ- och rengöringsprodukter. • Uppmuntra till att ej ha produkter i stand by-läge. • Berätta varför det är viktigt att göra bra val för miljön också i det lilla. Sätt upp information på toaletten och i köket på platser där det syns bra.

HÅLLBAR FORTBILDNING 230 Föreslå att alla i personalen ska få gå en utbildning inom miljöfrågor. Det kan innefatta rent praktiska vardagsnära frågor på arbetsplatsen men också företagets hela miljöpåverkan i ett globalt perspektiv. Bjud in inspirerande gästföreläsare och försök hitta former där alla anställda kan föra fram sina miljöförslag.

SKAFFA GRÖN PENSION 231 Kolla på Pensionsmyndighetens hemsida om dina premiepensionspengar är placerade i miljöfonder och etiska fonder. Byt annars till ett likvärdigt alternativ med bättre miljöprofil. Du kan enkelt hitta dessa fonder genom att använda filtreringsfunktionen på Pensionsmyndighetens söksida.

117 

j o b b e t o c h s ko l a n

232 GÖR JOBBET ENGÅNGSFRITT Använder ni engångsmuggar på arbetsplatsen? Försök få dessa utbytta mot porslinsmuggar.

! Vid tillverkning av porslinsmuggar är klimatpåverkan större än vid tillverkning av plast- och pappersmuggar, men tar man med den sammanlagda klimatpåverkan är porslin bättre. Redan efter 16 användningar är porslinsmuggen bättre än plastmuggen och den blir bara bättre ju fler gånger den används. Efter 64 användningar är porslinsmuggen även bättre än en pappersmugg. Det lönar sig alltså att satsa på en porslinsmugg i bra kvalitet. Köper ni dessutom muggar secondhand, blir miljövinsten givetvis ännu bättre.

233 ONÖDIGT PAPPER Trycker din arbetsplats upp mängder av information på papper, som ändå ingen läser? Genom att gå igenom rutinerna kring informationsflödet ordentligt kan företaget spara pengar, tid och miljö. Efterfråga att kontorspappret som köps in är av returfiber och Svanen-märkt. Mät mängden utskrivna dokument under en månad och sätt upp ett mål för hur mycket ni vill minska pappersförbrukningen. Kanske kan olika avdelningar utmana varandra? Det är ett bra sätt att få igång tankarna på vad och hur ofta man skriver ut.

234 UNDVIK ATT SKICKA BILAGOR Att skicka många bilagor i ett mejl drar mycket energi. Det är bättre att skicka en länk till ett dokument eller en webbsida.

e t t h å l l ba rt l i v

  118

GÖR DUBBELSIDIGT TILL STANDARD 235 Ändra i skrivarinställningarna så att dubbelsidigt är standard och att man måste göra ett aktivt val om man inte vill använda dubbelsidigt. Ytterligare ett sätt att minska impulsen att skriva ut i onödan är att koppla en inloggning till skrivaren.

DAGS ATT SKAFFA TJÄNSTECYKEL 236 Om företaget där du jobbar har firmabilar, föreslå att dessa ska bytas ut mot miljöbättre fordon som elbilar eller lastcyklar – allt beroende på era behov. En vanlig tjänstecykel kan också ersätta korta resor och göra vardagen enklare.

PREMIERA CYKLISTER 237 Kräv att det ska finnas dusch och ombytesmöjligheter för cyklister, bra och säkra cykelställ och möjlighet att ladda eventuella elcykelbatterier på arbetsplatsen. Föreslå en tävling för att uppmuntra kollegorna att ta cykeln till jobbet. Kanske kan din arbetsplats dela ut en cykel till den som cyklat mest under året, eller ett presentkort på bra cykelkläder?

MILJÖVÄNLIG FRAKT 238 Välj det fraktalternativ som är bäst för miljön. Ska du frakta eller buda saker finns det både cykelbudsfirmor och bilbudsfirmor som erbjuder Bra Miljöval-märkta fraktalternativ. När något skickas lokalt är cykelbud ett bra alternativ som förutom mindre klimatbelastning också skapar en tystare och renare närmiljö.

119 

j o b b e t o c h s ko l a n

239 BLI MATLÅDEEXPERT Matlådelunch kanske låter trist men den mat som du själv lagat vet du också vad den innehåller. Matlådelunch är ett bra sätt att ta hand om rester och minska matsvinnet. Ta oftare med matlåda och du kan lägga mer pengar på bra råvaror.

240 FÖRPACKNINGSFRI LUNCH Ta med en egen matlåda när du handlar mat från restaurang eller egen termos för take away-kaffet. Förutom att minska avfallet så är det också en viktig markering som kanske uppmuntrar restauranger att inhandla bättre engångsförpackningar eller hitta andra mer hållbara lösningar. Det finns bra matlådor i glas som det går bra att värma maten i.

241 TELEFONKONFERERA Tänk efter om en del av dina viktiga fysiska möten istället kan bli till telefonkonferenser eller videokonferenser. Be din arbetsplats att investera i bra telefonkonferensutrustning med skärm och bra ljud. Det är en investering som lönar sig på sikt tack vare insparade resekostnader.

e t t h å l l ba rt l i v

  120

KONFERENSER OCH EVENTS 242 När det är dags att arrangera en konferens eller ett event, lönar det sig att tänka till lite extra. Då får du chansen att visa upp ert miljöarbete extra mycket. Det kan gälla val av mat (en vegetarisk konferenslunch är ett intressant grepp) eller fika (ekologiskt kaffe och te är självklarheter). Skippa flaskor med mineralvatten och kör enbart på kranvatten. Andra viktiga val är plats för arrangemanget (nära en tågstation är ultimat) och inbjudna föreläsare (leta lokala förmågor, undvik influgna personer).

BILFRI SKOLMILJÖ 243 Driv på att det ska vara en bilfri zon runt barnens skola eller förskola. Det innebär minskade avgaser, en trevligare skolmiljö och ökad trafiksäkerhet. Uppmuntra till gång och cykling!

UPPFOSTRA PLANETSKÖTARE 244 Barn som cyklar till förskolan och skolan är mer benägna att fortsätta cykla när de blir vuxna. Samma sak gäller barn som lär sig att källsortera och tänka på miljön på andra sätt. Gör hållbarhetstänk till en självklarhet, precis som tandborstning och bilbälte. Så småningom har de små planetskötarna vuxit upp till klimatsmarta vuxna som tar hand om planeten på egen hand.

121 

j o b b e t o c h s ko l a n

245 ARRANGERA SKRÄPPLOCKARDAG Föreslå att skolan eller förskolan arrangerar en skräpplockardag då ni ger er ut i naturen för att samla in sådant som inte hör hemma där. Följ upp med samtal om skräp i naturen, plaster i haven och ansvarstagande.

246 INSPIRERA OCH DELA MED DIG Är du bra på att känna igen fåglar, sy och laga kläder, laga mat ute eller odla grönsaker? Försök hitta en form för att dela med dig av din kunskap och inspirera. Föreslå att din skola eller arbetsplats tar kontakt med och bjuder in lokala Naturskyddsföreningen eller andra organisationer för att hålla gästföredrag, guida i närmiljön eller visa på olika sätt att tänka på och omsätta miljöengagemang i vardagslivet.

247 PÅVERKA SNÄLLT Var en aktiv förälder eller elev som kommer med önskemål och hjälper till att hitta förbättringar, utan att skuldbelägga eller öka skolpersonalens börda. Kanske kan du uppmuntra skolan att placera grönsaker mer lättillgängligt än köttet i buffén? Erbjud din hjälp eller ge dem verktyg och information de behöver för att själva enkelt kunna ändra viktiga områden.

e t t h å l l ba rt l i v

  122

JOBBA HEMIFRÅN 248 Fråga på din arbetsplats om du har möjlighet att arbeta hemifrån en dag i veckan. Kanske kan det bli ett beslut som gäller hela företaget? Du minskar utsläppen från dina arbetsresor, lättar på trycket i rusningstider och sparar in restid.

! Resan till och från arbetet är en av de vardagssaker som stressar oss människor mest och har en stor negativ påverkan på miljön, givetvis beroende på vilket färdsätt du använder.

123 

j o b b e t o c h s ko l a n

249–279

FRITIDEN och SEMESTERN

249 VAR UTOMHUS Tillbringa så mycket tid du bara hinner och orkar utomhus i skogen runt knuten eller i närmaste park. Var ute när det regnar och när det är sol. Ta en femminuterspromenad i en skogsdunge på lunchrasten. Det ger ny energi och ökad förståelse och vördnad inför naturen.

! Forskning visar att människor som tillbringar mycket tid utomhus bryr sig mer om miljön.

250 TESTA GEOCACHING Geocaching är en typ av skattjakt utomhus, där du använder dig av din GPS. Deltagarna, som finns över hela världen, placerar ut små skatter på olika fiffiga platser både i skogen och staden. Koordinaterna till dessa skatter läggs ut på geocaching.com. Sedan försöker andra deltagare hitta skatterna med hjälp av dessa koordinater, ofta via Geocaching-appen i mobilen. Det dyker också upp nya appar för liknande aktiviteter. Sök efter ”Skattjakt” bland apparna så dyker de upp.

251 LÅNA UTRUSTNING Att köpa ny skidutrustning varje år är varken bra för plånboken eller miljön. Men barn växer snabbt och behöver ofta nya utrustning varje år. Förr var det vanligt med lokala bytesdagar som skolorna arrangerade, idag finns det massor av andra alternativ. Om du inte hittar något i din lokala köp- och säljgrupp så kan du besöka Fritidsbanken, som dyker upp i allt fler kommuner. De erbjuder gratis hyra av sportutrustning till alla. På så sätt kan även den med lite pengar åka med på skolresan. e t t h å l l ba rt l i v

  126

HYR UTRUSTNING 252 Att hyra skidor och pjäxor börjar vi vänja oss vid. Det är ett skönt sätt att få senaste modellen och slippa släpa på saker. Nu hyr också vissa outdoor-företag ut kläder. Istället för tusentals kronor på snygga och praktiska kläder så kan du hyra för en weekend eller en vinter. På vissa orter, exempelvis i Åre, kan du förbeställa kläderna så att de levereras till ditt hotell via tjänsten Rent a plagg. Perfekt för dig som tar nattåget och vill resa lätt.

SKIDA SÄKERT 253 Se till att använda valla som är fri från PFAS när du åker längdskidor. Fråga i affärerna, medvetna företag börjar fasa ut PFAS mer och mer och detta går såklart ännu fortare om konsumenterna trycker på.

ODLA 254 Det finns många bra skäl till att lära sig odla. Det är kul, lärorikt, ger mycket frisk luft och bra träning. Dessutom få du förstås ta del av en god skörd så småningom! Läs mer ingående odlingstips i kapitlet Trädgården (sidan 150).

127 

f r i t i d e n o c h s e m e st e r n

255 SAMLA IN FRÖN Samla in frön från den växt som du odlat. Torka och spara fröna tills det är dags för nästa års sådd. Enkelt är att börja med tomater, squash, bönor och ärtor. Nästa år behöver du inte köpa nya sorter. På en del lokala bibliotek har man också startat fröbibliotek som ett sätt att öka odlingsintresset och främja den biologiska mångfalden. Där kan alla lämna och låna fröer.

256 GÖR EN FRÖBOMB Blanda en näve med fröer av ängsblommor med en skopa torkad kompostjord eller jord och en skopa lera. Knåda ihop ingredienserna och rulla ihop till en boll i chokladbollsstorlek, låt den torka något. Ta sedan med dig din fröboll ut på en promenad i området och placera den där du tycker det behövs lite fina blommor.

! Bin älskar ängsblommor, men saknar idag ofta ställen att äta på i monokulturer, sterila städer och gräsmattebeklädda trädgårdar. Lite ängsblommor här och var gör det möjligt för bina att leva och frodas.

e t t h å l l ba rt l i v

  128

FÄRGA TYG MED VÄXTER 257 Färga om gamla kläder som du inte gillar färgen på med växter och kryddor som gurkmeja, lökskal eller granatäpple. Du behöver efterbehandla tygerna med alun, men det är ett ämne som inte är miljöfarligt i liten mängd.

ANVÄND DIGITAL MOTIVATION 258 Fyll din smarta telefon med appar som tipsar dig om hur du lever mer miljövänligt. Ladda ner appar för att köpa och sälja begagnat, som ger tips om bra cykelrundor eller som mäter dina steg och cyklade sträckor. Det finns också massor av bra guider, till exempel appar som visar var du hittar bra gårdsbutiker eller vilken fisk du kan äta med godare samvete. Se också över din mejl-inkorg. Ta bort prenumerationer på nyhetsbrev som bara uppmuntrar till köp och prenumerera istället på dem som inspirerar till ett mer hållbart levnadssätt.

GRÖNARE SOCIALA MEDIER 259 Efter en massiv kampanj från Greenpeace valde Facebook att sluta använda kolkraft och gå över till 100 procent förnybar el. Det är ett tydligt exempel på att kampanjande och kravställande ger resultat. Håll utkik efter kampanjer för de miljöfrågor som du brinner för och som utmanar företag och institutioner att fatta beslut som är bra för miljön.

129 

f r i t i d e n o c h s e m e st e r n

260 VÄLJ BRA WEBBHOTELL Många webbhotell använder sig av förnybar el. Många webbhotell donerar också delar av vinst eller liknande till gröna projekt. Kolla upp om det webbhotell du är kund hos, genom din webbsida, blogg eller liknande, använder sig av el märkt med Bra Miljöval. Ställ frågan direkt till företaget om du inte hittar informationen på webbplatsen.

261 MINSKA SKÄRMTIDEN Det är lätt att tro att det digitala drar försumbart lite energi och att teknikprylarna kan lämnas på dygnet runt. Men alla telefoner, läsplattor och datorer som är påslagna dygnet runt drar tillsammans stora mängder energi. För din egen hälsas skull och för miljön, stäng av dina digitala prylar någon timme före läggdags och lägg dem inte i sovrummet. Vänta med att slå på prylarna till efter frukost så får du dessutom en mer rofylld morgon med mindre intryck.

e t t h å l l ba rt l i v

  130

LÅT TELEFONEN ERSÄTTA PRYLAR 262 Undersök vilka funktioner din mobil har. Mycket finns idag redan i en smarttelefon, som kan ersätta inköp av nya prylar. Exempelvis finns det stegräknare och appar som mäter puls, loggar din sömn, fungerar som ficklampa med mera. Du kan också skippa aktivitetsarmband och liknande, eftersom de flesta av dessa funktioner redan finns i smarttelefonen.

PÅVERKA DÄR DU KAN 263 Är du med i någon idrottsförening, kulturorganisation eller i den lokala hembygdsföreningen? Undersök vad ni kan göra för att bli lite miljöbättre. Kanske samåka till träningar? Byta till ekokaffe? Byta utrustning med varandra? Arrangera loppis? När ni arrangerar events kan det vara värt att titta på om lokalen använder miljömärkt el, om det går att beställa ekologisk cateringmat och om det går att ta sig dit utan att behöva använda bil. Läs kapitlet Jobbet och Skolan på sidan 114 för fler tips.

BLI MEDLEM 264 Engagera dig i en miljöförening eller en förening som jobbar med frågor som du brinner för. Betala medlemsavgiften, gå på arrangerande aktiviteter, träffa likasinnade, få tips och idéer och förhoppningsvis nya vänner på köpet. Har du ont om tid går det såklart bra att bara vara stödmedlem. Ju fler som agerar tillsammans, desto större chans har ni att påverka lokala politiska beslut. Naturskyddsföreningens lokalavdelningar, så kallade kretsar, finns i stort sett i alla Sveriges kommuner.

131 

f r i t i d e n o c h s e m e st e r n

265 GÅ EN KURS Låt din semesterresa bli en kunskapsresa. Det finns många kurser som lär ut kunskap som gör livet både roligare och enklare på resan mot ett mer hållbart liv. Gå en kurs i vegetarisk matlagning, att lära dig hitta ätbara växter, slå med lie, börja med biodling eller att renovera möbler! Utbudet är stort på folkhögskolor, genom studieförbund och olika organisationer.

266 VÄLJ BORT SEMESTERFLYGET Minska rejält på dina flygresor och gör enbart de absolut nödvändiga och där det inte finns bättre alternativ. Res hellre mer sällan och passa på att vara borta länge om du flyger.

! Detta är ett av de viktigaste val du kan göra för att minska din klimatpåverkan. Flyg släpper ut stora mängder koldioxid och andra växthusgaser, vilket bidrar till klimatförändringarna. Flyget står för cirka fem procent av de klimatpåverkande utsläppen. För Sverige utgör de ungefär en tiondel av de totala utsläppen. En flygresa till Thailand släpper ut drygt två ton växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter och inklusive höghöjdseffekter. Det motsvarar dubbelt så stor mängd växthusgaser som varje privatperson behöver hålla sig under per år för att leva hållbart.

e t t h å l l ba rt l i v

  132

TA SEMESTERTÅGET 267 Den som tar tåget märkt med Bra Miljöval i Sverige är en klimathjälte. Utomlands kan det vara mer osäkert varifrån elen kommer, exempelvis från kol och kärnkraft. Men tåg är hur som helst ett bra sätt att frakta väldigt många människor effektivt på och är ett relativt säkert transportmedel. Dessutom är det ett mycket trevligt sätt att resa. Kunskapen om att det går att ta tåget även ut i Europa ökar ständigt och förhoppningsvis kommer vi snart att kunna boka tåg på samma enkla sätt som vi idag bokar flyg. Efterfråga gärna fler tågresor och tågcharter. Branschen är snabb på att anpassa sig till nya behov och önskemål från kunder.

VÄLJ BÅT MED FÖRSIKTIGHET 268 Det kan göra stor skillnad vilket rederi du väljer om du ska ut och resa med båt. Kontrollera om rederiet har en bra miljöpolicy och försöker hitta så bra bränsle som möjligt. Det pågår ett arbete för att minska utsläppen från båttrafiken. Fartyg släpper nämligen ut stora mängder avgaser från bränslet, i form av koldioxid, kvävedioxider och svaveldioxid samt kolväten, något som bland annat leder till klimatförändringar, övergödning och försurning. Åk gärna med segelfartyg eller eldrivna båtar, om det finns möjlighet.

HEMESTRA 269 Välj att semestra lite närmare hemmet nästa gång. Ta del av allt vackert och roligt som finns inom räckhåll med tåg, buss och båt. Köp eller låna böcker som guidar till sevärdheter och aktiviteter i ditt eget närområde, eller köp ett turistpass för din egen stad och turista på hemmaplan.

133 

f r i t i d e n o c h s e m e st e r n

270 EKOTURISTA Det finns gott om företag och organisationer som erbjuder ekoturism i Sverige. Leta efter Svenska Turistföreningens miljömärkta anläggningar eller aktiviteter som är certifierade med ”Naturens bästa”. Ekoturism finns inte bara i Sverige, så om du ska resa utomlands, kolla om det finns anläggningar som är certifierade eller driver miljöprojekt, men glöm inte att transporten dit och hem kan vara en stor miljöbelastning.

271 BO I STUGA Besök någon av alla de gratis övernattningsstugor och kojor som finns att låna runt om i landet. Det är gamla kulturskatter och många nås bäst via vandring i skogen. Kolla in boken Stuglandet som guidar till dessa gömda pärlor.

e t t h å l l ba rt l i v

  134

KAJAKA DIG FRAM 272 Ett av de bästa sätten att ta sig fram nära naturen, men i största möjliga tystnad, är med kajak. Hyr en kajak och res iväg i full frihet en dag eller flera. Tälta på en öde ö och njut av allt det vackra som vi har runt omkring oss. Börja paddla i en sjö eller å om du är ovan. Havskajak kan vara farligt om du är nybörjare och utan guide, särskilt när det är lite tufft väder. Det finns kajakkurser inomhus i bassänger där du kan lära dig teknik och säkerhet för att paddla.

ÅK TIMMERFLOTTE 273 Det finns flera olika sätt att ta sig fram i naturen utan att tära på miljön. Timmerflottesfärd på Klarälven i Värmland är ett exempel. Du bygger din flotte själv, men kan få köksutrustning och proviant fixad till dig om du önskar. En nästintill fossilfri resupplevelse.

CYKLA DRESSIN 274 Att cykla dressin på ett nedlagt järnvägsspår är ett annat alternativ för naturnära miljövänlig semester. Det finns dressinuthyrning på flera platser i Sverige. En perfekt aktivitet för familjen eftersom dressinen har en passagerarplats för barn som inte orkar trampa så länge.

135 

f r i t i d e n o c h s e m e st e r n

275 UPPTÄCK ETT LOKALT MUSEUM Kanske har du inte hunnit kolla in det där lilla museet som du så ofta cyklar förbi? Istället för att boka en resa till andra sidan jorden kan du besöka ett museum och lära dig mer om din hemtrakts historia.

276 HA STRANDJAKT Bli strandexpert. Kolla på kartor och ge dig sjutton på att upptäcka nya ställen att bada på i ditt närområde. Kanske hittar du ett nytt smultronställe i år?

e t t h å l l ba rt l i v

  136

HYR EN BÅT 277 Ta tåget ner till Medelhavet och hyr en segelbåt genom någon av de plattformar på webben som finns för delning av båtar.

VAR FÖRSIKTIG MED SOLEN 278 Minska ner tiden du vistas i stark sol på semestern. Det är bättre för huden och gör också att du behöver använda mindre av solskyddskrämer som oftast innehåller skadliga kemikalier. Fråga efter Svanen-märkta solskyddsmedel. Det finns sådana för både barn och vuxna. Bär gärna hatt och skyddande tunna kläder i stark sol istället för solskyddskrämer på huden.

SÄNK TEMPERATUREN 279 Ska du åka bort under en vecka eller längre kan du gott sänka temperaturen i din bostad till 12–15 grader. Stäng av värmen helt om du reser bort på sommaren.

137 

f r i t i d e n o c h s e m e st e r n

280–303

FESTEN och HÖGTIDEN

280 GE BORT UPPLEVELSER Upplevelser och tjänster är oftast bättre presenter än prylar. Massage, gymkort, spa, bio, teater, konsert, reparation av det där snygga vintageplagget eller ett årskort på ett favoritmuseum. Till den som har tid över kan en kurs inom något spännande område vara en kul present.

281 GE BORT EN IDÉ Ibland kan den bästa presenten vara en idé. Älskar din mamma böcker? Låna ett gäng av dina favoritböcker på biblioteket till henne och föreslå en kväll med bokdiskussion tillsammans. Hur är det med din trötta, ambitiösa väninna som brottas med ett snårigt projekt? Kanske kan hon få bolla idéer med dig en kväll, där du lagat en middag och satt dig in i projektet i förväg.

282 GE BORT GÅVOR MED TANKE Det kan vara värt att tänka till lite vem gåvan är till. Den stressade småbarnsmamman vill säkert gärna gå på massage, men erbjud barnpassning samtidigt. Den fattige ensamstående flerbarnspappan kanske uppskattar ett presentkort på ekologisk mat. Stressade människor mitt i karriären gillar säkert att du kommer över en kväll och lagar mat, klipper gräset eller rensar ogräs. Att skänka av sin tid är oftast uppskattat och kanske det mest värdefulla du kan ge i dagens samhälle.

e t t h å l l ba rt l i v

  140

GE BORT SKOG, 283 TRÄD ELLER EN GET Till naturälskaren är det en utmärkt present att köpa en bit gammelskog för att hindra den från att bli nerhuggen, eller träd i andra länder för att exempelvis förhindra erosion. Det finns hjälporganisationer som ser till att pengarna går till hushållsdjur och odling som hjälper mottagaren att få en möjlighet till försörjning. Tänk på att kontrollera om organisationen har ett 90-konto, vilket betyder att Svensk Insamlingskontroll ställer höga krav på verksamheten och redovisningen av att de insamlade pengarna används rätt.

GE BORT SECONDHAND 284 Välj en genomtänkt present på secondhand, en retrokruka, stringhylla eller någon annan unik antikvitet. En bunt fina böcker från antikvariatet eller en vintageklänning i favoritmodellen kan också vara fantastiska presenter.

GE BORT HEMMAGJORT 285 Inget smakar så gott som hemlagat. Egengjord sylt eller saft, äppelmust från den egna trädgården, honung från den lokala bikupan eller hemmagjort godis. Ätbara presenter är ofta oerhört uppskattade, de är smaskiga och bygger inte på prylbergen som de flesta svenskar har i sina hem.

141 

f e st e n o c h h ö gt i d e n

286 GE BORT ”INGENTING” Ge gåvor till välgörenhet, miljöorganisationer, barn-, kvinno-, eller människorättsorganisationer som present till den som redan har allt den behöver. Eller skänk pengar till organisationer som jobbar med naturskydd, djurvård eller något annat du och personen som firas brinner för. Till exempel blir en kattälskare troligen glad över att få pengar skänkta till ett jourhem för övergivna katter och någon som vurmar för vilda djur glatt överraskad över att få ett fadderskap för utrotningshotade djur.

287 VÄLJ HANDPLOCKADE BLOMMOR Under sommarhalvåret, satsa på egenplockade blommor från din trädgård eller en äng, när du vill ge bort blommor. Många blommor som säljs är kemikalieintensivt odlade i energikrävande växthus. I andra hand, ge bort krukväxter som håller längre än snittblommor. Sticklingar från dina egna blomfavoriter är också ett bra och ofta uppskattat alternativ. Du kan hitta Fairtrade-märkta snittrosor i de flesta livsmedelsbutiker. Ibland finns även KRAV-märkta tulpaner, men det är ovanligt. Förutom tulpaner är nästan alla snittblommor importerade.

142

ÅTERVUNNEN INPACKNING 288 Slå in julklappar och presenter i tidningspapper som annars skulle kastats. Glansiga magasin eller mer robusta tidningspapper funkar bra. Presentpapper kan också återanvändas om man tar hand om det försiktigt så att det håller sig snyggt. Pappret från ett stort inslaget paket kan räcka till mindre presenter i flera år om man ser till att rulla ihop det fint.

FESTFIN 289 Bröllop, galamiddag eller bara en vanlig fest? Ofta vill man ha på sig något speciellt och många vill helst inte ha samma klänning som de hade på förra festen med kompisarna. Det finns många olika strategier. Du kan helt enkelt strunta i konventionerna och bära ditt snyggaste favoritplagg trots att alla gäster sett dig bära det många gånger förut. Eller så kan du låna av vänner, köpa secondhand eller hyra på något av de få ställen som hyr ut festkläder eller brudklänningar.

FESTA PÅ RÄTT PLATS 290 Bröllop, femtioårsfest eller dopfest? Se till att arrangera festen på en plats dit människor enkelt kan ta sig med kollektivtrafik eller boka en buss som kan transportera besökarna från tågstationen.

143 

f e st e n o c h h ö gt i d e n

291 PROVA NYTT På fester är många öppna för en annorlunda upplevelse. Så passa på att bjuda på en vegetarisk buffé eller en meny med lokalproducerade råvaror. Klädkoden kan vara att gästerna ska ha på sig något återvunnet. Låna ihop porslin från vänner och bekanta, eller be deltagarna att ta med egna tallrikar och bestick, som de också tar med sig hem efter festen. Meddela att du vill att alla besökare skänker pengar till ett miljöprojekt istället för att köpa presenter.

292 DRA IHOP EN KNYTIS Ett knytkalas på mat är ett väldigt bra och roligt sätt att arrangera en stor fest och lösa det så att ingen känner att de behöver ta med presenter. Dessutom får man testa massor av roliga rätter på köpet. För att göra det extra hållbart, välj ett tema som till exempel eko, lokalproducerat eller vego.

293 PÅSKVIS Tips för en godare påsk: • Välj KRAV-märkta ägg och MSC-certifierad sill. • Använd inte fjädrar från djur i påskriset. • Pynta påskriset med andra saker, som färgade bollar med ull. • Köp ekologiskt påskgodis och ekologisk påskmat. • Återanvänd påskpyssel, påskägg och eventuella fjädrar eller ullbollar. • Färga ägg naturligt, med rödkål, lök och andra grönsaker. • Köp påskpynt i secondhand-butiker.

e t t h å l l ba rt l i v

  144

JULSMART 294 Tips för en grönare jul: • Köp ekologisk skinka eller välj ett vegetariskt alternativ. • Secondhand-fynda pynt. • Ta kollektivtrafiken till släktingar och vänner. • Satsa på en lysdiodslinga, LED. Och sätt den på timer.

VÄLJ GRÖNARE GRAN 295 En vanlig vildväxande svensk rödgran från en skog nära dig är det bästa julgranstipset. Känner du en markägare, fråga om hen har någon att gallra ut åt dig, eller om du får ta en på hens mark. Ibland slår det upp tätt med granar intill skogsbilvägar, till exempel. De behöver ändå gallras, om några ska kunna växa sig stora. Olika sorters ädelgranar som odlas i plantager besprutas ofta mot parasiter och insekter. Det finns KRAV-märkta julgranar, både vanlig rödgran och kungsgran. De har odlats utan bekämpningsmedel, men kan vara svåra att få tag på, men välj gärna en sådan närodlad om du har chans. De brukar finnas att beställa på webben i vissa städer och på vissa försäljningsplatser. Olika sorters ädelgranar som odlas i plantager besprutas ofta mot parasiter och insekter. Den totala miljöpåverkan av produktion, transporter och giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning blir störst med en plastgran. Vill du ha en plastgran, köp en begagnad.

145 

f e st e n o c h h ö gt i d e n

296 LÅT JULGRANEN BLI VÄRME Lämna granen till kommunens uppsamlingsställe när den tjänat ut. Undvik bilen, det brukar finnas uppställda containrar. Där blir den oftast flis och ger sedan värme via fjärrvärmenätet.

297 PEPPARKAKOR UTAN PALMOLJA Många färdiga pepparkakor har bakats med palmolja. Numera ska det stå på förpackningen om produkten innehåller palmolja, så läs och avstå i så fall. Om du bakar dina pepparkakor själv kan du istället välja till exempel rapsolja.

! Den största delen palmolja produceras fortfarande på ett sätt som leder till miljöproblem som avskogning och sociala problem när mark köps upp i producentländerna.

298 VÄLJ RÄTT JULELJUS Det kommer fler och fler modeller av värmeljus utan aluminiumkopp. Så håll ögonen öppna. Det finns redan en modell som är Svanen-märkt.

! Värmeljusens koppar är tillverkade av energikrävande aluminium. Liksom alla metaller behöver aluminium sorteras ut för att återanvändas. Det lilla fästet i botten på ljushållaren är emellertid av järn, så för att återvinningen av aluminiumet ska fungera, ska du peta loss det lilla järnfästet som tas upp av en magnet vid metallsortering. Tänk också på att paraffin är tillverkat av fossil olja. Stearin är gjort av talg, dvs animaliskt fett.

e t t h å l l ba rt l i v

  146

ARRANGERA EN CYKELFEST 299 Dags att lära känna grannarna lite bättre? Dra ihop en cykelfest med ett bestämt antal deltagare – exempelvis fem personer. Tanken är att ni cyklar runt till varandra och att varje hushåll bjuder på en av middagens rätter – är ni många i gruppen kan var och en ha en liten plockrätt, som en del av en buffé. Du kommer alltså få äta flera maträtter hemma hos de övriga deltagarna och som initiativtagare kan du sedan låta kvällen avslutas med dessert och fest hemma hos dig. Har ni en lokal Facebook-grupp är det en bra idé att bjuda in till cykelfesten där.

STRUNTA I RAKETERNA 300 Visst är det festligt och fint med raketer, men inte särskilt bra för miljön eller för människor och djur som är skotträdda. En del städer har bytt ut sina officiella fyrverkerier mot lasershower som inte sprider tungmetaller och andra farliga ämnen i naturen. Kanske kan en ljusmanifestation eller diskolampa på altanen vara ett alternativ?

! Kemikalieinspektionen har vid flera kontroller påträffat ämnet hexaklorbensen i vissa fyrverkeripjäser, senast 2015. Det mycket giftiga ämnet som är totalförbjudet i Sverige och EU sprids lätt i naturen och är mycket långlivat i miljön. Hexaklorbensen kan vara cancerframkallande, orsaka organskador vid upprepad exponering och är farligt för vattenmiljön.

147 

f e st e n o c h h ö gt i d e n

301 BRÖLLOPSRESA En romantisk tågresa på någon av världens vackraste tågsträckor kan vara en fantastisk bröllopsresa. Inlandsbanan mellan Kristinehamn och Gällivare tillhör enligt många den kategorin. Ett annat exempel på en naturskön tågsträcka i Europa är Balkan Express som går från Belgrad till Bar. Att ta nattåget till Abisko för att kolla in norrskenet kan också vara en oförglömlig upplevelse. Man måste inte åka långt för att ha det flott. Det finns oftast gott om fina hotell i närområdet som erbjuder utsökt mat och upplevelser i världsklass. Se fler restips i kapitlet Fritiden och Semestern (sidan 124).

302 DEN OTÄCKA SAGAN OM RINGEN Guld är inte bara glimmer och glamour. Bakom den ring som eventuellt kan hamna på ditt finger döljer sig en smutsig industri. Välj i första hand återvunnet guld från en lokal guldsmed eller ett företag som enbart använder återvunnet guld. Det finns också några enstaka guldsmeder som har fairtrade-guld, dessa hittas på fairgold.org.

! Det går åt ungefär 140 kilo cyanid för att utvinna ett kilo guld. I småskalig guldutvinning används istället kvicksilver och det är den enskilt största källan till utsläpp av kvicksilver globalt. Ofta är det också mycket farliga arbetsförhållanden för dem som arbetar i guldgruvorna.

e t t h å l l ba rt l i v

  148

TA HAND OM RESTERNA 303 Oron för att folk inte ska bli mätta resulterar ofta i att det blir mycket mat över efter festen eller födelsedagen. Om du inte orkar äta upp allt själv dagarna efter är det ett bra alternativ att lämna maten till ett solidariskt kylskåp eller till Stadsmissionen, som finns lite överallt runt om i landet och tar emot mat på vissa ställen. Andra alternativ är att bjuda grannar eller arbetskompisar på dagen-efter-lunch. Genom att använda lokala Facebook-grupper kan du också se till att maten kommer till nytta och inte måste kastas bort.

149 

f e st e n o c h h ö gt i d e n

304–343

TRÄDGÅRDEN

304 BLI EN SJÄLVHUSHÅLLARE Lite självhushållning är bra såväl för den egna plånboken som för miljön och kan även öka den lokala artrikedomen, om det innebär mer örter, blommor och grönsaker och mindre gräsmatta. Börja i liten skala med att odla något enkelt som sallad och lite kryddor. Ett tips är att köpa ekologisk sallad och kryddor i krukor, som du klipper av blad ifrån och sedan låter växa upp igen, eller planterar ut i ditt grönsaksland. Vattna rikligt och du kan ha sallad och kryddor för hela sommaren. Det funkar även på fönsterbrädan eller om du bara har en balkong. Växterna behöver lite näring. Det finns KRAV-märkt näring att köpa för krukväxter. Nässelvatten är bra näring som är enkel att göra (se tips 334).

305 SATSA PÅ PERENNA GRÖNSAKER Ännu lättare än att odla ettåriga grönsaker är att odla perenner. De kräver ofta minimalt med skötsel och behöver inte försås och planteras om när de väl är på plats. Gräslök, bärbuskar, jordgubbar, rabarber och äppelträd är perenna växter som de flesta av oss känner till och har i sina trädgårdar. Men det finns mycket mer. Jordärtskocka, ramslök, timjan och mynta är några exempel. Det är skönt att inse att en trädgård kan ge väldigt mycket även med minimal skötsel. Visst, tomater och potatis från egna trädgården är gott, men har du ont om tid är de perenna växterna mycket smartare.

e t t h å l l ba rt l i v

  152

LÄR DIG OM JORD 306 Att använda bra jord är A och O när du odlar. Näringsfattig jord ger sällan en näringsrik skörd. Om du är nybörjare kan du köpa ekologisk KRAV-märkt jord som du sedan kan återanvända. Ännu bättre är att använda jorden som finns på en plats. Täck med gräsklipp, grönsaksblast, löv och bortrensade växter så kommer de att sakta brytas ner och ge jorden näring. Om du täckodlar så hålls jorden också fuktig och ogräset hålls borta. Odla utan bekämpningsmedel och byt grödor med jämna mellanrum. Undvik att gräva och rota för mycket i jorden – så ger du den goda förutsättningar att ge dig fina grödor.

INSPIRERAS AV PERMAKULTUR 307 Permakultur kallas en typ av odling som går ut på att designa en plats, trädgård eller skogsbacke på ett sätt som är optimalt för platsens förutsättningar. Det handlar om att odlingen ska bli en del av det ekosystem som redan finns så att odlingen ska kunna sköta sig själv till stor del och inte vara beroende av tillsatt näring, vatten och skadedjursbekämpning. Kolla in på permakultur.se för att hitta kurser, aktiviteter och mer information.

SKAPA NY ODLINGSYTA 308 Täck marken noga med papp och fyll på med organiskt material – löv, rens, gräsklipp – i ett tjockt lager. Det går att odla redan första året om lagret med täckande växtmaterial är tillräckligt tjockt, testa till exempel squash.

153 

t r ä d gå r d e n

309 ODLA SÅDANT DU ÄTER Anlägg en köksträdgård och satsa på att odla sådant som du gillar att äta, som är lättodlat och som är dyrt att köpa i affären. Du kan ställa upp några pallkragar, odla i gamla blomlådor, täckodla eller gräva ut ett litet land direkt i jorden. Tänk bara på att inte odla i tryckimpregnerat trä.

310 SAMPLANTERA SMART Ett smart sätt att undkomma skadedjur är att samplantera vissa växter som samarbetar bra. Det kan också öka skörden. Här är några exempel på växter som verkar trivas ihop: • Plantera gräslök under rosor, så håller det bladlöss borta från rosorna. • Sallad och gräslök, tomat och morot, kål och sallad är exempel på grönsaker som trivs ihop. Krasse som planteras nära bladgrönsaker lockar bort larver. Pröva dig fram. Sök på nätet efter fler tips.

311 KÖP HOLKAR FÖR PENGARNA Det finns fågelholkar samt holkar till fladdermöss och humlor att köpa på de flesta större byggvaruhus och trädgårdsbutiker. På många ställen är det ont om gamla lövträd med håligheter där fåglar kan bygga bo. Fladdermössen kan bo i håligheter i gamla ekar, grottor, uthus eller på vindar, men de behöver också hitta bra sommarboende och viloplatser. Så att köpa och sätta upp

e t t h å l l ba rt l i v

  154

holkar är en insats för att minska bostadsbristen i naturen. Om du är händig kan du förstås bygga dina egna holkar, se tips nedan.

! Att sätta upp holkar gör att djur kan hitta en plats att föda sina ungar och bidrar till den biologiska mångfalden. Holkar fungerar som ersättning för gamla träd med hål i, ofta gjorda av hackspettar, något som det är ont om i naturen.

BYGG EN FÅGELHOLK 312 En fågelholk är av trä, 22 mm ohyvlat virke eller tjockare, och går att öppna. Den behöver städas under hösten eller på vintern. Den ska inte vara helt tät och hålet får gärna slutta lite uppåt. Den ska sitta högt nog för att vara i fred, men så pass lågt att det är enkelt att med en stege klättra upp och städa. Holken ska inte sitta mot norr, men helst i lite skuggig miljö. Avståndet till närmaste grannholk ska vara minst cirka 15 meter.

BYGG EN HOLK ÅT FLADDERMÖSSEN 313 För en fladdermusholk passar samma virke som för fågelholkar, ohyvlat och cirka 22 mm tjockt. Fladdermössen ska ha en liten ”hylla” i holken, och en cirka 2 cm tjock springa att flyga in genom. Holken bör sitta 3–4 meter upp i ett träd, i söderläge med lite skuggande grenar. Det är bra om det finns en bäck, damm eller annat vattendrag i närheten. På Naturskyddsföreningens hemsida finns en ritning som visar hur du bygger en bra fladdermusholk.

155 

t r ä d gå r d e n

314 GÖR GRÄSMATTAN TILL ÄNG Låt en del av din gräsmatta bli till äng. Det kan handla om att ta bort näringen genom att klippa och räfsa bort gräset och strö ut frön av ängsblommor som trivs på mager mark. Använd helst så lokala sorter av ängsblommor som möjligt. Plocka från utblommade blommor på ängar i närheten eller köp frön i en trädgårdshandel och be om lokala sorter. Det går även att så ängsfrön sent på sommaren. Det viktiga är att marken är mager och att gräset som klippts tas bort, så det inte ger näring åt jorden.

315 ANLÄGG EN STOR ÄNG Du kan också anlägga en lite större äng, antingen i trädgården eller i närområdet. Ta gärna hjälp av grannar. Om ni inte hittar en lämplig plats på era tomter eller gårdar vänd er till kommunen och fråga om ni kan få använda mark i närheten till detta ändamål. Det brukar uppskattas av kommunen eftersom det bidrar till biologisk mångfald, förbättrar luft och gör området mer attraktivt.

1 Försök hitta ett område som ännu inte är asfalterat eller stenbelagt. Det är bäst om platsen inte tidigare odlats med gödsel, utan marken ska vara mager. Det ska heller inte vara mark som är fuktig eller ligger så till, i en sänka till exempel, att det lätt samlas vatten där. Det kan vara en allmän plats eller en bit av någons trädgård (så länge tomtägaren är med på det såklart). Se till att marken är väldränerad. Be om lov om det är allmän plats.

2 Identifiera om det redan finns några bra växter på platsen eller i området som ni kan ta frön eller skott ifrån.

3 Använd näringsfattig jord för att undvika att tuffa ”ogräs” tar över. 4 Så och plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och andra pollinatörer. Se tips 329 för förslag på växter. Låt det växa ganska orört, men rensa lite om det blir för mycket ogräs första året.

5 Slå ängen med en lie eller slåtterbalk i början av augusti så att frökapslarna kan falla ner på marken inför kommande år och ängen består.

6 Ha tålamod, det tar ungefär tre år att få en äng som är i fin balans. Ängen behöver aldrig gödslas, kalkas eller behandlas på något sätt.

! En blomsteräng är rena paradiset för den biologiska mångfalden, här trivs bin, getingar, humlor, fjärilar och andra smådjur. Bin bidrar med många ovärderliga ekosystemtjänster. Odlar du grönsaker i din trädgård kan du troligtvis få en bättre skörd när ängen anlagts och bin hittar dit och pollinerar växterna.

BLOMMANDE LÖKAR 316 Lökar från hyacinter, amaryllis eller andra växter som säljs blommande i kruka under vintern, går utmärkt att plantera ut i trädgården där de lever vidare och blommar på nytt. Amaryllisarna kan få stora bladverk under sommaren. På hösten kan man ta in dem, låta bladen vissna ner och sätta lökarna i ny jord. Ställ krukan mörkt en tid så ökar chansen att på nytt få knoppar och blommor.

157 

t r ä d gå r d e n

317 BYGG ETT BO TILL EN HUMLA Den första humlan på våren ska ensam bygga upp ett nytt humlesamhälle. Du kan hjälpa henne att hitta en bra boplats. Enklast är att fylla en liten lerkruka, cirka 15 cm i diameter, med torrt gräs. Ta gärna strö eller gräs som möss kissat på, till exempel från djuraffär, det gillar humlor, men det går bra med enbart vanligt gräs också. Krukans bottenhål ska vara vänt uppåt och krukan bör grävas ner och sticka upp ett par centimeter ur jorden, så den inte blir för fuktig. Det är bra att lägga en liten lerskärva skyddande över hålet, eller placera krukan under buskar, så det inte regnar rakt ner i hålet.

318 KLIPP MED EL Motorgräsklippare är en stor miljöbov som genererar utsläpp av kolväten. Klipp istället gräsmattan med en elgräsklippare eller en gräsklipparrobot. Har du en liten gräsmatta kan det räcka med en handjagare. Gör en del av gräsmattan till äng så slipper du klippa den helt. Om du måste klippa med bensin, se då till att det i alla fall är alkylatbensin som släpper ut mindre giftiga ämnen. Välj helst en Svanen-certifierad klippare. Tänk på att inte ha gräsklipparroboten igång på kvällen och tidig morgon när igelkottarna är aktiva. Om du tillåter gräs och blommor att växa upp till en äng, är det både praktiskt och effektivt att slå med en lie. Det finns enkla kurser att gå för att lära sig slå med lie. Besök aktiviteter på Ängens dag, första helgen i augusti, så kan du få tips på hur man lär sig slå med lie. Ängens dag anordnas av Naturskyddsföreningen på många platser landet runt.

e t t h å l l ba rt l i v

  158

! Tre minuters arbete med motorgräsklippare släpper ut lika mycket kolmonoxid som en timmes bilkörning i 100 km/h. Har du en stor gräsmatta som tar en timme att klippa motsvarar det alltså 20 timmars bilkörning!

SPARA TRÄD 319 Låt det finnas kvar träd i trädgården, eller plantera nya träd och buskar. Alla växande träd tar upp koldioxid och levererar syre. Rönnar och fläder med bär älskas av många fåglar och sälg ger pollen till de tidigast vakna insekterna på våren som humlor, bin och övervintrande fjärilar. En sälg är för dem livets viktigaste frukost, som hjälper dem att överleva innan det blir gott om andra blommande växter.

HAMLA TRÄD 320 Har du lövträd som ska hamlas kan du skatta dig lycklig. Väl hamlade träd är fina att se på och utgör en värdefull miljö för svampar, insekter och larver. Hamling innebär att trädet beskärs på grenar och det gjordes förr för att skörda löv till djurfoder och för att få ökad ljusinstrålning till marken. Om ett träd inte hamlats på ett tag kan man pröva sig fram genom att såga några grenar år för år, istället för att kapa allt på en gång. Hamla träden på samma ställe som tidigare kapningspunkt eller något längre ut. Skär aldrig av grenen närmare stammen än vad som tidigare gjorts. Har det gått väldigt lång tid sedan trädet hamlades bör man inte försöka återhamla trädet.

159 

t r ä d gå r d e n

321 HJÄLP MÅNGFALDEN PÅ TRAVEN Gör din trädgård till ett hem för såväl djur som växter genom att ha olika typer av bärträd, buskar och skuggtåliga växter. En mångfald av växter gör att många olika djurarter trivs i trädgården. Några tips: • Lämna vedhögar i en vrå för att tilltala insekter, spindlar, mossor, svampar och lavar. • En stenhög lockar till sig småkryp. • En hög med ris och löv, trädgårdskompost, lockar till sig igelkottar, grod- och kräldjur. • En damm lockar till sig vattenlevande djur.

322 ANLÄGG EN DAMM En damm är ett trevligt inslag i en trädgård, som dessutom lockar till sig vattenlevande djur samt törstiga fåglar och andra djur. Se till att den är djup nog för att inte helt bottenfrysa på vintern, men också att den har sluttande kanter så att djur kan ta sig i och ur. Ju större dammen är desto lättare är det att uppnå ett balanserat system så den inte växer igen. En liten damm blir lätt överhettad under sommaren. Växterna i dammen behöver ljus, men helst inte hela dagen. Växter runt dammen ska ge lite lagom med skugga. Det finns olika material för att göra en damm tät: gummiduk, betong eller lera som trampas tät. Tänk på att inte ha fisk i dammen och var noggrann med att det inte kommer för mycket näring i vattnet.

e t t h å l l ba rt l i v

  160

BIVATTNARE OCH FÅGELBAD 323 Är det långt till vatten kan du hjälpa både fåglar och insekter genom att sätta ut ett stort grunt fat med vatten. Det finns färdiga fågelbad att köpa, men man kan också gjuta själv. För fjärilar och bin kan ett fat stort som en pajform med stenar eller vanliga spelkulor i fungera bra. Insekterna behöver stenar som sticker upp ur vattnet att sitta på, när de suger åt sig av fukten.

LÄGG ETT GRÖNT TAK 324 Gröna, bevuxna hustak är ett bra sätt för att få in mer grönska i staden. Förutom att gröna tak absorberar koldioxid, tar hand om en hel del regnvatten och ger plats för biologisk mångfald så skyddar det också taket, förlänger livslängden, minskar buller och sänker energikostnaderna genom att vara isolerande. Förutom alla dessa fördelar är ett grönt tak också ett trevligt inslag som sticker ut i mängden. Om du inte äger ett eget hus, försök påverka ägaren eller bostadsrättsföreningen.

GÖR FASTIGHETSÄGAREN GRÖN 325 Bor du i hyresrätt kan det kännas som att det är svårt att göra fastigheten mer hållbar. Men många fastighetsägare gillar när de boende engagerar sig i boendemiljön. Utöver att ställa krav på förnybara energikällor, isolering och täta fönster kan du också berätta att du har odlingsintresse och fråga om det finns möjlighet att anlägga odlingslotter på gården eller taket. Enklast är att plantera buskar eller plantor med bär som älskas av både barn och fåglar. Kanske kan ni skaffa en bikupa och få egen honung (se tips 342)? Eller anlägga en liten damm i trädgården (se tips 322)?

161 

t r ä d gå r d e n

326 MATA PIPPIN Att mata fåglar vintertid är ett mycket trivsamt sätt att hjälpa dem att klara kylan. De bästa modellerna av fågelbord och foderautomater är sådana där fåglarna inte trampar i maten. Favoritfödan för de flesta småfåglar är solrosfrön och hampafrön samt talgbollar. Det finns KRAV-märkt fågelmat som är bra för både pippin och miljön. Annars kan du göra egen fågelmat, smält ekologiskt smör eller kokosolja. Blanda fettet med ekologisk säd och frön i en lerkruka, låt stelna. Häng krukan upp och ned. Det går också att bara smeta ut fett på en gren. Se till att inte slänga ut mat på marken, det lockar till sig råttor.

327 LATA DIG I TRÄDGÅRDEN Att låta ogräset i trädgården härja fritt gör dig inte till en skam för grannskapet, snarare en främjare av biologisk mångfald. Det som vi betraktar som ogräs kan nämligen älskas av insekter och fåglar. Maskrosor gynnar till exempel vilda bin och fåglar plockar frön från torkade tistlar.

328 BEKÄMPA OGRÄS SNÄLLT Om du inte står ut med ogräs så använd aldrig kemikalier för att bekämpa det. Effektivast är att plocka upp växterna manuellt eller att täcka rabatterna med gräs, bark, halm eller träflis så att ogräs hindras från att dyka upp i rabatten. Se till att inte lägga ogräset direkt i trädgårdskomposten, utan låt växterna torka och dö först, så att de inte sprider sig.

e t t h å l l ba rt l i v

  162

FÅ FJÄRILARNA ATT ÄLSKA DIG 329 Fjärilar vill vi gärna ha i vår trädgård. De är fina att se på och gör mycket nytta. Så varför inte satsa på en fjärilsrestaurang eller till och med ett insektshotell? Tidigt på våren kan det vara ont om blommor. Då är den bästa hjälpen en sälg vars hanplanta ger massvis med mumsigt pollen (se tips 319). En restaurang för fjärilar är en palett av vilda blommor i ett soligt och vindskyddat läge. Plantera höga perenner eller en fjärilsbuske längst bak, och lite kryddbuskar längst fram. Blomsorter som fjärilar gillar: Lavendel Höstflox Röd rudbeckia Syrenbuddleja Kvanne Stjärnflocka Kärleksört Prästkrage Citrontimjan Mynta och oregano

163 

t r ä d gå r d e n

330 FÅ BORT BLADLÖSS Använd en hård stråle med vatten för att skölja bort bladlöss från dina växter. Försvinner lössen ändå inte kan du spruta på lite utspädd såpa. Upprepa några dagar i rad. Ett tredje sätt är att blanda 2 msk såpa (tillsätt eventuellt 3 msk brännvin eller annan sprit) och 1 liter vatten som sprutas på växten.

331 BESEGRA SPANSKA SKOGSSNIGELN Många ger upp odling på grund av den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigeln. Det vimlar av förslag på metoder för hur man får bort den bruna snigeln från sin trädgård. Här är några: • Sätt en utstickande metallist längs odlingslådornas överkant. • Gräsklipparrobot minskar antalet sniglar rejält. • Samla in sniglar tidigt på våren genom att bland annat lägga ut ölfällor. • Odla i höga odlingslådor som om möjligt ställs på grus där sniglarna har svårare att ta sig fram. • Odla på balkonger eller andra platser högt upp. • Odla växter som sniglarna inte gillar, som starkt doftande blommor och kryddor.

332 SAMLA REGNVATTEN Samla regnvatten i tunnor som du kan använda till att vattna växter med. Då sparar du på grundvattnet. Det finns också större vattenbehållare som kan placeras under en altan eller liknande.

e t t h å l l ba rt l i v

  164

LÅT DÖD VED LEVA 333 Om du tar ner ett träd eller beskär ett gammalt fruktträd, lämna en bit av stammen eller döda grenar, låt dem ligga kvar i ett hörn av trädgården. Gör en sittplats på stocken eller låt slingerväxter leva runt grenarna. Död ved är en bristvara i naturen och många kryp, till exempel vilda bin, bygger bon i veden. Borra gärna några hål för att hjälpa bina. Läs mer i tips 342.

NÄSSELGÖDNING 334 Nässelvatten är väldigt bra som gödningsmedel. Fyll två hinkar med nässlor och lägg dem i en tunna med vatten. Låt stå i ungefär fem dagar, sila av och vattna. Nässlorna kan återanvändas till en ny omgång efteråt. Nässelvatten kan också hällas på komposten för att hålla skadeinsekter och sniglar borta.

KISSGÖDNING 335 Vanlig urin utspädd med vatten kan vara suverän gödsel, och kallas då ofta för guldvatten. Men det är inte lämpligt som gödsel om du använder p-piller eller äter mediciner. Se till att vattna i jorden och inte direkt på det som ska ätas. Späd 1 del urin med 10–15 delar vatten.

165 

t r ä d gå r d e n

336 LÅNA UT DIN TRÄDGÅRD Om du inte hinner eller orkar odla på din mark, låna ut den till någon som gör det. Det finns flera initiativ på nätet som förmedlar trädgårdar från markägare till odlingssugna. Du kan också kolla med trädgårdsägande personer i din närhet eller i grupper för odlingsintresserade i sociala medier.

337 KOMPOSTERA SMART En bra kompostering ger dig näring till kommande års odling. Men se till att sköta om komposten så att den inte drar till sig råttor, blir för blöt eller dör. Om du har en matkompost, se till att den är lagom fuktig. Du behöver vända komposten ibland så att den blir luftig. Temperaturen bör ligga mellan 55 och 75 grader och den behöver ha hål som är max 9 millimeter så inga gnagare tar sig in. I tätbebyggda områden är det inte alltid tillåtet att kompostera matavfall. Kolla med kommunen. Matavfallet kanske gör mer nytta om det samlas in och blir biogas. Trädgårdsavfallet är hur som helst viktigt att ta tillvara som näring. Det går att gräva ner trädgårdsavfallet och odla ovanpå utan att det förmultnar innan. Läs också mer om kompost i tips 19 och 21.

e t t h å l l ba rt l i v

  166

SKAFFA HÖNS 338 Att ha höns på tomten är ett bra sätt att bli lite mer självförsörjande. Ägg är nyttigt, hönor tar hand om ditt matavfall och bidrar med nyttig gödning till din trädgård. Det är trevligt att låta hönsen gå fritt på tomten men du behöver också en hönsgård och ett hönshus. En lekstuga eller ett skjul kan funka fint som hönshus. På en vanlig villatomt är 2–4 höns lagom. Kolla vad din kommun har för bestämmelser kring att hålla höns. Fråga gärna grannar om de vill vara med och samäga, då kan man dela på skötseln och äggen. Och skaffa ingen tupp om du bor i ett tätbebyggt område!

PLOCKA FRUKTER OCH FRÖN 339 Genom att spara frukter och frön från trädgården eller ängar och dikesrenar, kan du få eget utsäde till nästa år som du kan sprida och på så sätt gynna lokala arter eller varianter som anpassat sig till just den trakt där de växer.

167 

t r ä d gå r d e n

340 FRUKT OCH BÄR ÅT ALLA Ta kontakt med din fastighetsägare om du bor i lägenhet och med den som sköter parkmarken i kommunen eller stadsdelen. Föreslå att de planterar fruktträd som allmänheten får skörda från. Det är ofta billigare att köpa fruktträd när de reas ut i slutet av säsongen och bra att plantera dem sent på sommaren och under hösten. Om de växer i kruka kan de planteras när som helst utom när det är tjäle i jorden, men är rötterna bara så ska man inte plantera mitt i odlingssäsongen. Ta kontakt med trädgårdsföreningar och andra som är intresserade av odling, erbjud dig att hjälpa till att plantera. Skriv ett medborgarförslag till kommunen och föreslå att lekparker och skolgårdar ska få träd och buskar med frukt och bär och kanske smultron tillsammans med lite blommor i rabatterna.

341 HJÄLP VILDA BIN Alla vilda bin i Sverige är solitära och bor i håligheter i trä eller mark. Genom att låta trä med insektshål finnas kvar, till exempel gamla timrade byggnader, eller bygga bihotell genom att borra djupa hål i en tjock träbit, kan du hjälpa de vilda biarterna att hitta boplatser. Hålen ska vara minst 5 cm djupa och 3–10 mm i diameter. I bar mark i sandiga sluttningar trivs också många vilda biarter. De bygger bon i håligheter i marken.

! Många olika blommor som ser till att det finns nektar under hela sommaren hjälper också bina att hitta mat. I gengäld hjälper de till att pollinera fruktträd och bärbuskar, både i trädgården och naturen runt omkring.

e t t h å l l ba rt l i v

  168

SÄTT UPP EN BIKUPA 342 Införskaffa en egen bikupa eller uppmuntra en lokal biodlare att sätta upp en i närheten eller i din trädgård. Genom andelsägande i en biodling är överenskommelsen att du lovar att köpa en viss del av skörden och att biodlaren ansvarar för skötseln. Detta är ett effektivt sätt att öka frukt- och bärskörden samtidigt som du kan få egen honung.

! Gifter, sjukdomar och ett förändrat landskap hotar alla våra bin: de tama honungsbina, de vilda humlorna och solitära bina. Både antalet arter och antalet individer blir allt färre, även globalt. Nära en tredjedel av den frukt och grönt vi människor äter är pollinerad av insekter. Det är ett ”jobb” som värderas till flera hundra miljarder kronor. Bristen på bin har till exempel gjort att man i Kina ibland måste pollinera träd och blommor för hand. I USA får man transportera bin i lastbilar för att sedan släppa ut dem på ställen där bin dött ut.

ADOPTERA EN VÄGREN 343 Du kan kontakta kommunen eller Trafikverket och be om att få ta hand om skötseln av en vägren. Där kan du göra en äng eller odla upp marken med alla möjliga blommor och växter som du gillar. Kanske kan du skapa den finaste vägrenen i området, dit insekter älskar att komma på besök. En lite annorlunda men rolig aktivitet!

! Vägrenar kan fungera som spridningskorridorer och är därför viktiga element i landskapet.

169 

t r ä d gå r d e n

344–365

BARNEN

344 ANDRA HAND I FÖRSTA HAND Barn växer snabbt och det finns massor av nästan helt nya kläder på begagnatmarknaden. Titta på köp- och säljsajter på webben och i sociala medier eller lokala barnprylloppisar. Försök vara steget före när det gäller storlekar så att du slipper panikköpa något nyproducerat för att ha något som passar. Ur kemikaliesynpunkt är det också ett plus att köpa begagnat, då de flesta kemikalier redan tvättats bort. Ett undantag är dock plastisol i klädtryck, som kan innehålla ftalater, mjukgörare, som är farliga för hälsa och miljö.

345 FYLL BILEN ELLER BLI FÄRDLEDARE Har du barn som behöver åka till olika aktiviteter, fråga om du också kan ta med grannens barn. En vuxen färdledare kan kanske innebära att barnen kan åka kollektivt istället för bil.

346 STARTA EN VANDRANDE SKOLBUSS En vandrande skolbuss är ett typ av organiserat samgående, där föräldrar turas om att gå med barnen till skolan. På köpet får både barn och vuxna motion, frisk luft och får lättare att koncentrera sig i skolan. Det minskar också problem med trafiksäkerheten runt skolorna och ger barnen en hälsosam vana för livet.

e t t h å l l ba rt l i v

  172

BYT MED ANDRAS BARN 347 Eftersom barnen ständigt växer ur sina kläder är många föräldrar intresserade av att enkelt och billigt hitta kläder som passar. Föreslå att förskolan upprättar en låda där man kan lägga urvuxna kläder, vantar och skor som andra föräldrar kan byta till sig. Eller varför inte i den lokala kyrkan, församlingshemmet, öppna förskolan eller kulturhuset/Folkets hus.

LEKSAKSBYTARPARTYN 348 Byt leksaker med varandra. Event för detta ordnas redan på flera platser runt om i landet. Du kan förstås också arrangera ett leksaksbytarparty själv. Det kan till exempel vara som ett roligt inslag i ett födelsedagsfirande. Sätt upp några enkla regler: • Gör det till ett mysigt event, bjud på kakor och saft eller ha knytkalas. • Alla barn ska ha med sig en vuxen. • Alla barn får ta med sig 1–5 leksaker som de inte längre vill ha. • Ge en guldpeng (sådan med choklad i) för varje leksak som lämnas in. • Låt barnen gå runt och testa att leka med olika leksaker under exempelvis 30 minuter. • Sedan får barnen byta in en av sina guldpengar mot en leksak. Vill de hellre behålla guldpengen kan de göra det. • Lämna det som blir över till secondhand. • Gamla leksaker i mjukplast ska sorteras bort och lämnas till återvinning (läs varför i nästa tips).

173 

ba r n e n

349 UNDVIK MJUKPLAST I gamla leksaker av mjukplast finns ofta mjukgörande ingredienser som ftalater. Dessa har visat sig vara cancerframkallande hos djur. Ftalater är sedan 2007 förbjudna i leksaker, men undvik mjuka plastleksaker om du köper begagnat och är osäker på tillverkningsår. Exempel på leksaker i mjukgjord plast är bollar, dockor och plastdjur. Lukta och känn på plasten, den ska inte lukta starkt eller kännas kladdig och hal. Då är risken större att den innehåller ftalater. Undvik leksaker som är importerade från länder utanför EU.

e t t h å l l ba rt l i v

  174

GÅ PÅ SVANJAKT 350 Det är tyvärr ganska få leksaker som är Svanen-märkta, men om du frågar efter dem i affärerna ökar sannolikheten att de ska bli vanligare. Idag är det främst vissa dockor och sandlådeleksaker som är Svanen-märkta.

UNDVIK FLAMSKYDD OCH PFAS 351 Soffor kan ibland innehålla flamskyddsmedel och vatten- och smutsavvisande PFAS-beläggning (PFAS kan även hittas i heltäckningsmattor). Fråga din handlare efter produkter utan flamskyddsmedel och PFAS. Även elektronik innehåller ofta flamskyddsmedel så det kan vara bra att undvika elektronik i barnrum.

TA I TRÄ 352 Träleksaker är ofta ett säkert kort och färgen är sällan giftig om leksaken är nyproducerad inom EU. Men undvik äldre träleksaker med färg som börjat lossna, eller billiga produkter som importerats från länder utanför EU.

ALLTID MILJÖMÄRKT 353 Ju mindre kropp man har desto känsligare är den för skadliga kemikalier. Så välj alltid miljömärkt (se sidan 214) och ekologiskt när det gäller små barn. Idag finns en uppsjö av miljömärkta blöjor, tvättlappar, babyoljor, leksaker, kläder och barnmat. Om det saknas miljömärkta alternativ är det bra att åtminstone välja oparfymerade produkter (se tips 355).

175 

ba r n e n

354 SE UPP FÖR GREENWASH När det gäller barnprylar finns det ganska många företag med miljövänlig profil. Men det är inte alltid produkterna i företagens utbud är bra för miljön. Ord som ”ekovänlig” och ”naturmaterial” behöver inte alls betyda att produkten är bra ut miljösynvinkel. Leta efter pålitliga miljömärkningar (se sidan 214).

355 INGA PARFYMERADE PRODUKTER För barnens känsliga hud är det extra viktigt med parfymfria produkter. Produkter som är förpackade för att utseendemässigt tilltala barn, som exempelvis badbubblor, är inte alltid det bästa parfymfria alternativet.

356 RÄTT SMINK FÖR LEK Smink, hårfärg och nagellack kan innehålla farliga ämnen som till exempel PFAS som kan orsaka leverskador, påverka immunförsvaret och försämra förmågan att få barn. Fråga alltid efter miljömärkta produkter. I leksaksaffären kan det finnas smink för barn. Då gäller tuffare kontroll enligt leksaksdirektivet. Maskeradsmink däremot, som ofta säljs i andra butiker, är gjort för vuxna, över 14 år.

e t t h å l l ba rt l i v

  176

TVÄTTA LITE 357 Barn behöver inte starka produkter för att tvättas rena. Bada de små i badkaret eller badbaljan ihop med lite ekologisk matolja. Det räcker oftast. Tvättning av barnens hår bör ske max en gång i veckan, med ett milt schampo, eller att det bara sköljs ordentligt med vatten.

VÄNLIGARE VÅTSERVETTER 358 Våtservetter är varje småbarnsförälders räddare i nöden. Men kanske kan du minska användningen? Våtservetter innehåller ofta mycket kemikalier som inte är bra för barnets hud. Välj miljömärkta servetter utan parfym. Ännu bättre är att göra dina egna:

1 Använd vanliga torra tvättlappar (miljömärkta). 2 Lägg tvättlapparna i en plastpåse tillsammans med lite ekologisk matolja eller kokosolja och vatten.

3 Använd inom de närmaste 2–3 dagarna. (Givetvis kan du också använda små frottéhanddukar som du tvättar om du föredrar det.)

177 

ba r n e n

359 VISTAS I NATUREN Ta med barnen ut i naturen så ofta du bara kan. Ni behöver inte göra fartfyllda aktiviteter som att åka skidor eller cykla mountainbike. En promenad duger gott. För ett litet barn kan en park, en skogsdunge eller ett grönområde bakom huset vara ett äventyr. En naturupplevelse kan vara att ta en fika vid fina dammen, att bygga en koja, gömma sig i en grotta när det regnar eller att sätta upp en fågelholk som ni återvänder till för att se om någon fågel har bosatt sig där. Grilla över en öppen eld på en grillplats i skogen, titta på en myrstack, klappa på mjuk mossa eller leta efter spår av djur i snön. Det finns massor av tips på nätet och i olika böcker för den som vill upptäcka naturen med sina barn. Barn som är uppväxta med att vistas mycket i naturen tar ofta med det som en vana upp i vuxen ålder. Att lära sig göra upp eld, fiska, tälta, vandra och tälja i trä är exempel på aktiviteter för lite större barn.

! Att vistas i naturen är bra för miljömedvetenheten. Läs kapitlet Fritiden och Semestern (sidan 124) för mer information.

360 BLI REGNMÄSTARE Låt inte lite regn hindra er från att komma ut i naturen, annars blir det många dagar inomhus. Bygg ett regnskydd, gör upp eld i regnet, gå på pöljakt eller gör regnkonst. Samla ihop PET-flaskor och metallburkar och gör en vattenbana som vattnet kan rinna i. På sommaren finns det dessutom få saker som är så roligt som att duscha i regnet.

e t t h å l l ba rt l i v

  178

GÅ PÅ SKATTJAKT 361 Ge dig ut i naturen med barnen och leta efter skatter: fina stenar, kottar, blad eller blommor. Leta efter saker som börjar på en viss bokstav eller med så många olika färger som möjligt. Det finns många sätt att variera skattjakten. Gör sedan en ”tavla” genom att lägga fynden på ett vitt underlakan och ta en bild. Lägg sedan tillbaka skatterna där ni hittat dem. Skattjakten kan också innefatta svamp, bär, ätbara vilda växter med mera, allt efter intresse, ålder och kunskapsnivå.

! Att leka med saker som finns i naturen ger barnen en massa nya intryck och kan ersätta inköp av andra leksaker.

179 

ba r n e n

362 SKUGGLEK Barnen älskar ofta att vara ute när det är fint väder, men tänk på att skydda den ömtåliga huden med tunna lager kläder och solhatt. Heltäckande badkläder är bäst vid bad, se till att också skydda ansikte, händer och fötter med solskyddskräm. Ett fysikaliskt skydd är bäst, eftersom det inte tränger in i huden. Leta efter Svanen-certifierade solskyddsprodukter. Undvik solen mitt på dagen när den är som starkast och uppmuntra till lek i skuggan, till exempel genom att plocka fram lite spel eller böcker på en filt.

363 ÅTERANVÄND MATERIAL Med barn tenderar det att gå åt mycket material vid pyssel, byggande och fixande. Men lär barnen att återanvända. Ni kan gärna använda material som redan ligger i förpackningsåtervinningen, men undvik gammal elektronik, bitar av plastmattor och andra byggmaterial. Ta in pinnar, fina blad och stenar. Plocka isär pärlhalsband som barnet tröttnat på och återanvänd pärlorna. Plocka isär figurer ni byggt och lägg tillbaka piprensare och stenar i pyssellådan. Med lite kreativitet behöver ni sällan köpa nytt pysselmaterial utan kan återanvända i evigheter.

e t t h å l l ba rt l i v

  180

LÄR ER TILLSAMMANS 364 Bestäm er för att ni tillsammans, vuxna och barn, ska lära er fem blommor eller svampar, hitta så många olika blad från träd som möjligt eller räkna alla fåglar eller kryp ni ser under en promenad. Det finns många bra böcker om vad man hittar i naturen, men också Facebook-grupper med kunniga deltagare som kan svara på frågor om vilken blomma, svamp eller insekt du hittat. Ta en bild med telefonen så finns det alla chanser att få svar. Ju mer du lär dig om naturen, desto roligare är det att vistas ute – och desto större blir ofta engagemanget för att värna och skydda allt som lever i naturen.

HITTA ANDRA 365 Flera olika grupper uppmuntrar barn att vara ute i naturen, till exempel Scouterna och Friluftsfrämjandets Skogsmulle-grupper. Naturskyddsföreningen har Natursnokar, där barn upptäcker naturen tillsammans med sina vuxna. Fältbiologerna vänder sig till lite äldre barn, från cirka tolv år. Många orienteringsklubbar har också lättare aktiviteter med banor i skogen för barn.

181 

ba r n e n

e t t h å l l ba rt l i v

  182

FESTEN och EN HÅLLBAR HÖGTIDEN PLANET 183 

ba r n e n

PLANETEN och UTMANINGARNA Naturen förändras ständigt i myllrande och förunderliga rörelser, över landsgränser, över människans projekt och markanspråk – och över tid. Arter kommer och går. När en art trycks tillbaka, kan en annan så småningom ta över och expandera. Nya arter upptäcks fortfarande och livsbetingelser förändrar arter, med eller utan vår inverkan. Vissa arter har vi människor tämjt och gynnat för att de ger oss mat, skydd och värme. Vi har byggt vårt samhälle med och av naturen. Människans kunskap om hur naturen fungerar är grunden för vår existens. När vi inte använder naturen rakt av – odlar och skördar – härmar vi dess former och egenskaper. Vi bygger prylar som kan flyga och röra sig snabbt som pilgrimsfalkar, fånga solen som växternas gröna blad och skydda oss som djurens pälsar, fjäll och fjädrar.

e t t h å l l ba rt l i v

  184

MÅNGFALDENS DOLDA VÄRDEN

Begreppet biologisk mångfald omfattar livets oändliga rikedom och variationer, mängden av livsformer – arter. Mångfalden gäller också variationen inom varje art – och dessutom mängden av skiftande livsmiljöer. Alla arter lever i nätverk mellan individer, andra arter och i samspel med den omgivning som de både förändras av och själva förändrar. NATURENS VIKTIGA DOLDISAR

Utrotningshotade arter engagerar många, men en stor del av de arter som är illa ute är små och förbisedda: lavar, svampar, insekter eller grod- och kräldjur. Alla har en funktion och betydelse, synlig eller dold. Utan pollinerande insekter, som vilda bin, försvinner en stor del av vår mat. Utan möglet, sporer från en obetydlig svamp som mest verkar förstöra, hade vi inte haft penicillin. Framtidens mat, mediciner och design har vi ännu inte hittat. EN PÅGÅENDE MASSUTROTNING

Vårt samhälle förändras i ett rasande tempo, långt snabbare än evolutionen, naturens förändring och anpassning. Kanske är det hastigheten som gör att vi, trots vår förmåga att lära, låna, härma och förbättra, inte lyckas ta hand om helheten – vårt enda klot. Arter har alltid kommit och gått, men under perioder har också utrotningen accelererat och resulterat i massutdöende. Många forskare anser att vi nu befinner oss mitt inne i historiens sjätte massutrotning. De senaste tio åren har tusentals arter som tidigare varit hotade, utrotats. Lokala bestånd av djur och växter har försvunnit världen över. MÄNNISKAN ÖKAR ARTERNAS UNDERGÅNG

Naturkatastrofer som vulkanutbrott, torka, stormar och över­ svämningar har under historien orsakat artutrotning. Men män-

185 

e n h å l l ba r p l a n e t

niskan driver på hastigheten. För varje grad som klimatet blir varmare, ökar inte bara risken för att arter ska dö ut, den accelererar. Vi föröder livsmiljöer i en gigantisk skala genom att avverka, bebygga, plantera enorma ytor med en enda art, använda giftiga ämnen och sprida föroreningar i vatten och luft. MÅNGFALDEN I KULTURLANDSKAPET

Trots att problemen i ett globalt perspektiv är oerhört stora, finns det goda exempel och lokala framgångar där hotade arter återhämtar sig och de vilda djuren blir fler och sprider sig. Det finns inte en enkel och allomfattande lösning för att rädda mångfalden av jordens livsformer. Ibland kan det räcka att låta naturen vara ”i fred” och ”läka”. Men mångfalden frodas också i spåren av kultur, som i betade hagar och hävdade ängar, våra mest artrika miljöer för blommande växter. De är en del av ett jordbruk där både tempot och skalan var helt annorlunda än idag. När markerna inte längre betas av djur eller sköts av brukare som slår ängarna, växer de igen. De enskilda arterna kan inte överleva utan sin livsmiljö och människorna som upprätthåller den. VÄGEN MOT ÖKAD MÅNGFALD

Kampen mot artutrotning och förödelse av skogar, sjöar, hav och vidder kan sammanfattas i några få ord: kunskap, ödmjukhet och envishet. Kunskap behövs på alla nivåer, från att se i vilken växt vårens första fjäril eller bi hittar nektar, till förståelsen för hur klimatförändringens översvämningar och stormar skjuter människor och arter framför sig, tills det inte finns någon reträttplats kvar. Kunskap om hur tätt sammanvävt vårt liv är med allt annat som växer och lever, i vatten och på land.

e t t h å l l ba rt l i v

  186

Vi kan aldrig lära oss allt. Det är lyckan för alla som älskar att strosa, springa, vila, vara och upptäcka i naturen. Det är både mänsklighetens hopp och utmaning. Och förmågan att hantera kunskapen om arterna och samspelet mellan oss och naturen handlar om känslor, engagemang och – politik. Politik är i sin tur våra handlingar, små beslut som vi alla fattar varje dag – och våra röster. I debatter, i samtal, berättelser och erfarenheter. Varken försvunna arter eller framtiden kan rösta, så vi måste tillsammans både agera och ge röst åt de arter som försvunnit och de generationer som kommer efter oss.

187 

e n h å l l ba r p l a n e t

KLIMATET

För mer än fyra miljarder år sedan skapades ett utrymme runt jorden där solinstrålning, värme, reflektion och avkylning bara kunde variera så mycket, eller lite, att livet uppstod och stod ut. Det fanns förändringar. Årstider kom och gick, liksom katastrofer som skymde solen och kylde stora delar av jorden. Men på något sätt hittade livet alltid tillflykter, anpassade sig till förändringar, återtog mark och växte på nytt. Tempot i de stora förändringarna var långsamt. Det handlade ofta om försiktiga rörelser genom årtusenden. Ända tills vi människor började pumpa upp de bortglömda resterna av döda djur och växter som under lika långa tidsepoker lagrats och bäddats in under jord och berg. Kol och olja, fossila lämningar från en forntida värld, är lika naturliga som levande växter och djur. Men när den inneboende energin i fossilernas rike släpps loss i det rasande tempo som började med industrialiseringen, har klimatets långsamma system rubbats. Livets utrymme på planeten är satt på prov.

e t t h å l l ba rt l i v

  188

EN KATASTROFAL TEMPERATURÖKNING

Förändringarna av vårt klimat är tillsammans med utrotningen av arter några av de allvarligaste problem mänskligheten står inför. Vi vet idag att växthusgaser påverkar jordens temperatur och att det är mänsklig aktivitet som gör att växthusgaserna ökar. Hur klimatet påverkar oss ser vi tydligast i att antalet naturkatastrofer ökar – stormar, översvämningar, saltvatten som tränger in i brunnar och svält. Mönstret är tydligt. En varmare planet innebär att isarna smälter i Arktis och Antarktis, att havsnivåer höjs och att många ställen på jorden kommer att bli obeboeliga för både människor och de arter som lever där idag. VÄXTER, DJUR OCH MÄNNISKOR TVINGAS PÅ FLYKT

Även i Sverige börjar vi se effekterna i form av ökade temperaturer, mildare vintrar och regnigare väder. Vi får fler stormar och med ett varmare klimat kan nya skadedjur etablera sig. Med ett varmare klimat vandrar också växtligheten uppför fjällsluttningarna. Där trängs de växter och djur bort som nu lever där. Det finns helt enkelt ingen miljö som de kan flytta till. På sikt kommer klimatförändringarna att få stor betydelse för alla länders odlingsbara mark. Stora områden som idag används för jordbruk riskerar att bli obrukbara av torka och saltvatten, men föda måste produceras och fördelas till alla. Många människor kommer att tvingas bli flyktingar på grund av klimatförändringarna. GASERNA SOM VÄRMER JORDEN

Klimatförändringarna beror på att vissa gaser i atmosfären ökar. De släpper inte igenom alla solens strålar, utan absorberar vissa så att luften värms upp. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, lustgas, metan och ozon, men också en rad andra ämnen. För att kunna jämföra de olika utsläppens konsekvenser, räknas de ofta om till koldioxidekvivalenter. 189 

e n h å l l ba r p l a n e t

En del föroreningar som släpps ut är i sig själva inte växthusgaser, men leder till att koldioxid, metan, ozon eller andra växthusgaser bildas i atmosfären. DET FINNS FYRA STORA KÄLLOR TILL UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER: 1. Förbränning av fossila bränslen som kol och olja. En stor del av

utsläppen kommer från trafik och transporter. 2. Processer i industrier. Oljeraffinaderier, tillverkning av stål samt cement- och betongindustrier står för en stor del av världens utsläpp. 3. Avverkningar av skogar. Allt som lever innehåller kol. Växande

träd och gröna växter tar upp koldioxid från luften. När träd fälls finns kolet kvar i träet tills det bryts ner eller eldas upp. Då avges koldioxiden till luften. Globalt avverkas skog i snabbare takt än ny skog planteras. Efter storskaliga avverkningar avges växthusgaser från marken, huvudsakligen i form av metan eller lustgas. 4. Jordbruket släpper ut koldioxid och lustgas när jorden plöjs och bearbetas. Djurhållning och produktion av kött står för en stor del av världens totala utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kött är – oavsett var och hur det har producerats – förknippad med stor klimatpåverkan. Det beror till största delen på att det krävs mycket mark för att producera djurfoder. Dessutom bidrar hantering av gödsel, produktion av konstgödsel och foder till djur till utsläppen. Kor rapar den kraftfulla växthusgasen metan.

e t t h å l l ba rt l i v

  190

VÄRLDENS KAMP MOT VÄRMEGRADERNA

På det stora klimatmötet i Paris 2015 bestämde världens alla länder att gemensamt försöka begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. Redan nu har medeltemperaturökningen nått cirka en grad sedan man började med ordentliga mätningar i mitten av 1800-talet. Det kan låta lite, men i ett så stort system som atmosfären är varje förändring gigantisk. Forskarvärlden vet idag inte säkert hur mycket temperaturen kommer att öka, det beror på hur snabbt världen agerar för att minska utsläppen. VÄGEN MOT EN FOSSILFRI FRAMTID

Klimatfrågan är världsomfattande, ödesmättad och den berör alla och allt liv på jorden. Problemen är så stora att enskilda insatser kan verka futtiga. I Sverige är medelvärdet för koldioxidutsläpp per person 8 ton. En hållbar nivå är 1 ton. Det finns med andra ord mycket att göra också för var och en, även om det är avgörande med internationellt samarbete och politisk handlingskraft. Och det finns många exempel på hur enskilda företag och stater som går före kan göra stor skillnad, genom minskade utsläpp men också genom att visa vad som är möjligt. Allt fler sätter fossilfrihet som mål. Var och en av oss kan påverka de grundläggande delarna i livet: maten, boendet och resorna. De har betydelse, liksom att påverka vänner och politiker och ta ställning genom att rösta.

191 

e n h å l l ba r p l a n e t

MILJÖ­GIFTERNA

När en fågel närmar sig en insekt med svartrött mönster, vet fågeln bättre än att äta. Krypets färger signalerar att det är giftigt och blir lämnat i fred. Naturen kan vara giftig, den innehåller ämnen som fräter och svider, bränner och irriterar. Samma ämnen kan samtidigt göra nytta. De kan skydda, konservera, skrämma, locka, stöta bort och fräta sönder. Vi har inspirerats av naturens funktioner och lärt oss att koka, röra och blanda, med allt mer avancerad utrustning och teknik. Men vi har inte samma måttlighet och begränsning som naturen. Med fartblind uppfinningsrikedom sprids ständigt nya kombinationer av naturens grundämnen och molekyler. Ofta vet vi inte vad som händer sedan, när en kemikalie fyllt sin funktion som medicin eller förpackning, regnskydd eller bekämpningsmedel. Vattnet, växterna, luften och djuren blir ofta en mellanstation. I nästa stund snurrar molekyler från några av de över 100  000 kemiska ämnen som används också i våra kroppar och vårt blod.

e t t h å l l ba rt l i v

  192

STOR KUNSKAPSBRIST OM FARLIGA ÄMNEN

Till skillnad från det lilla krypets varningssignaler med färg och smak, är många av de kemiska ämnen som människan tillverkat osynliga och med egenskaper som är delvis okända. Ord som karaktäriserar farliga ämnen och ofta återkommer i forskningsrapporter och debattartiklar är: svårnedbrytbara, cancerogena och hormonpåverkande. Ensamma eller i samverkan med andra ämnen triggar de igång reaktioner som skapar sjukdomar. De påverkar fortplantningsförmågan, spermier kan bli färre eller svagare, och äggskal förtunnas och brista. Men bara några få ämnen är vetenskapligt undersökta. För de flesta finns liten eller ingen kunskap om vad som händer på sikt när de sprids i miljön. Alla de kemiska ämnen som människan tillverkat är naturligtvis inte dåliga. Många är funktionella och användbara. De gör nytta i bland annat mediciner och hygienprodukter. Andra används, trots att forskning visat att de är farliga. Vi utsätts dessutom för många ämnen samtidigt. Även i oerhört små mängder, kan de förstärka och förändra varandras egenskaper. FASANSFULLA PFAS

Några av de mest skadliga ämnen som används i vår vardag är den grupp som kallas PFAS – högfluorerade – ämnen. En handfull har blivit undersökta. Vissa har visat sig vara cancerogena, störa för­mågan att få barn, påverka immunförsvar eller inre organ. PFAS-ämnen är vatten-, fett- och smutsavvisande. De finns i allt från stek­pannor, vattentäta skor och impregneringar för kläder, till livsmedels­ förpackningar och brandskum. Men när produkterna tjänat ut försvinner inte PFAS-ämnena, eftersom de är mycket svårnedbrytbara. De sprids i naturen, via luft och vatten, och hamnar i växter, djur och människor.

193 

e n h å l l ba r p l a n e t

Det märkliga är att PFAS-ämnen tillåts, trots att nästan samma mönster som de uppvisar, redan spelats upp tidigare. Den gången var naturens larmklocka Östersjöns havsörnar. De blev allt färre och fick svårt att fortplanta sig. Orsaken var höga halter av DDT och PCB, båda klorerade miljögifter. År 1970 förbjöds DDT i Sverige. Havsörnar räddades genom giftfri mat och tusentals timmar ideella insatser. Men trots att så lång tid gått, finns DDT fortfarande i naturen och har hittats i havsörnsägg även på senare år. Idag sprids miljögifter över landgränser och kontinenter allt snabbare genom handel med produkter som så småningom kasseras och vars kemiska innehåll är en affärshemlighet. Därför är de svåra att hantera så att farliga ämnen inte sprids vidare. PLAST SOM BLIR FAST I DJUR OCH NATUR

När plast började tillverkas i allt större skala, på 1950-talet, verkade det lösa många praktiska bekymmer som förvaring och hygienisk hantering av varor. Oljan, som plasten tillverkades av, tycktes obegränsad. Klimathotet fanns inte. Plast erövrade världen – också samhällen och länder där ingen sophantering fanns. När sopbergen växte blev återvinning nödvändig. Men plast finns i många olika former med olika beståndsdelar. Vissa plaster innehåller farliga kemikalier, men i vilka plaster eller produkter dessa kemikalier gömmer sig är svårt att veta. Samtidigt fortsätter den plast vi använder att spridas. Öar av sopor flyter runt i världens hav. Plast fastnar i och på djur. Och den plast som ser ut att försvinna, mals ner till mikro- och nanoplaster. Även om plast inte syns för ögat finns den kvar i sjöar, vattendrag, hav – och levande varelser. Plast är ett bra material om det används med måtta, till ändamål där den ger ett mervärde jämfört med andra material, inte innehåller farliga kemikalier, inte sprids i naturen och slutligen kan återvinnas.

e t t h å l l ba rt l i v

  194

KONTROLLERADE KEMIKALIER KRÄVS

Eftersom miljögifter är globala, borde krav på innehållsförteckning på produkter gälla oavsett land. Idag finns det krav på innehållet i till exempel livsmedel och leksaker genom EU:s kemikalielag­stiftning. För livsmedel och kosmetika finns krav på innehållsförteckning. Men för de flesta produkter som tillverkas utanför Europa finns fortfarande varken lagar eller kontroll. Ett sätt att hejda spridningen av farliga kemikalier vore att förbjuda hela grupper av ämnen, som alla PFAS-ämnen. Det behövs också regler så att tillverkare måste visa att ett ämne är ofarligt innan det används och sprids, ökade resurser till forskning – och konsumenter som kräver att få veta vad produkter innehåller. Det finns mycket kvar att göra. Och det måste göras.

195 

e n h å l l ba r p l a n e t

HAVET Havets alger fångar solens energi lika effektivt som gröna växter på land. I havet produceras gigantiska mängder energi och mat, mat åt alla som lever i havet och i slutänden åt oss människor. Vattnets färdvägar, vinden och vågornas rörelser, har styrt hela vår historia. Under havets yta finns världar som är minst lika komplicerade som mänskliga samhällen och storstäder. Där finns korallrev och underjordiska skogar som är fiskars och skaldjurs barnkammare, kök och jaktmarker. Havet har också en viktig funktion för att reglera vårt klimat, det kyler av i varma trakter och håller värmen kvar där det är kallare. Hur många arter som finns i havet vet ingen riktigt säkert, men de är oerhört många och ungefär 250 000 marina arter är vetenskapligt beskrivna.

e t t h å l l ba rt l i v

  196

EN SINANDE MATKÄLLA

Att ett land har tillgång till hav genom kustremsor har stor betydelse för handel och transporter, turism och fiske. Fisk och skaldjur är den viktigaste animaliska proteinkällan för en miljard människor. Småskaligt kustnära fiske har stor betydelse för många miljoner människors försörjning. Hav och kustzoner täcker mer än två tredjedelar av jordens yta. Cirka 40 procent av världens befolkning bor i kustnära område. I havet och kustområdena finns världens mest produktiva och artrika ekosystem som korallrev, mangroveskogar, sjögräsängar och djuphavsberg. De grunda havsområdena är lek- och uppväxtmiljöer för havens djur och där finns runt hälften av världens fisk- och skaldjursresurser. SKÖVLINGEN AV KUSTERNAS SKYDDANDE SKOGAR

Mangroveskogen är exempel på ett av havets rika ekosystem som ligger som en skyddande zon mellan land och hav utmed tropiska och subtropiska kuster. Mangroven skyddar mot erosion, hårda vindar och stora vågor. När mangroveskogen skövlas för turistanläggningar eller för odling av jätteräkor, förstörs inte bara lokalbefolkningens tillgång på fisk, skaldjur, byggmaterial, ved och mediciner, utan också skyddet mot tsunamier. Tångskogar och ålgräsängar är andra kustekosystem som finns också i svenska vatten. I tropiska länder används de för att skörda vilda och odlade alger till mat, gödsel och gelatinprodukten agar. HOTEN MOT HAVEN – ALLAS OCH INGENS PROBLEM

Rena och levande hav är också en förutsättning för besöksnäringar och turism som dykning, sportfiske, val- och sälskådning. Samtidigt bidrar turismen till exploateringen av kuster och skövling av känslig natur utmed vattnet.

197 

e n h å l l ba r p l a n e t

Havets resurser har länge betraktats som oändliga. De har saknat förvaltarskap och ägs inte av något land. De har betraktats som ett ställe där utsläpp och saker som dumpas försvinner. Därför är alla världens hav idag påverkade av miljöförändringar av olika slag. KOLDIOXID FÖRSURAR HAVEN

De största hoten mot haven kan sammanfattas i överfiske, föroreningar och nedskräpning. Haven påverkas också indirekt av klimatförändringarna. Mer än en fjärdedel av koldioxidutsläppen absorberas av haven. När koldioxiden löses i havsvattnet bildas kolsyra och vattnet blir surare, dvs vattnets pH sänks. Idag är pH i världshaven det lägsta på 400 000 år. Det påverkar alla marina djur och växter som bildar skelett av kalk, som till exempel koraller, musslor och snäckor. FÖR MYCKET FISKE PÅ FEL SÄTT

Över 80 procent av världens fiskebestånd är överfiskade. En stor del av fisket bedrivs med storskaliga och skadliga metoder, som bottentrålning. De tunga trålarna släpas över havsbotten och drar med sig stora delar av allt som lever där. Bifångster kastas tillbaka i havet och det tar lång tid att reparera skadorna på bottenmiljöerna. Att fiska med krok är ett betydligt skonsammare sätt att undvika bifångst och att växtliv förstörs. JORDBRUK SOM KVÄVER

Stora mängder kväve och fosfor från jordbruk rinner ut i havet. Mycket kommer också via avloppet från oss människor som äter mat med stort innehåll av kväve och fosfor. Detta leder till övergödning, algblomning och bottendöd. Övergödning är framför allt ett problem i innanhav som Östersjön och Svarta havet. Under århundraden har människor använt havet som soptipp, men alla sorters sopor försvinner inte. Miljögifter som DDT och

e t t h å l l ba rt l i v

  198

PCB har istället lagrats i levande varelser och vandrat i ekosystemen för att hamna i rovfåglar som havsörn – och i fisken som vi äter. MÅNGA PLASTER SMÅ GÖR STOR SKADA

Nedskräpning såväl på land som i havet drabbar vattenlevande organismer bland annat i form av mikroplaster. De sprids också via tvätt av kläder, användning av kosmetika och de läcker från konstgräsplaner och slitage av bildäck. En alarmerande studie från Plymouth University 2011 visade att en enda tvätt med sex kilo akrylplagg resulterade i 729 000 minimala plastfibrer. Man beräknar att enbart i Sverige passerar hundratals ton mikroplastpartiklar reningsverken varje år. Dessa mikroplaster hamnar antingen som slam på konventionellt odlade åkrar – det är inte tillåtet i ekologisk odling – eller rinner ut i sjöar, vattendrag och slutligen i havet. Mikroplaster drar till sig miljögifter och läkemedelsrester och hamnar i olika vattenlevande organismer, genom att exempelvis fiskar misstar plasterna för mat eller också genom att de helt enkelt slinker in genom gälar eller tillsammans med annan mat. Både mikroplaster och andra gifter lagras i fiskens vävnad. När vi äter fisk hamnar de också i våra kroppar. LAG OCH ORDNING – HAVENS HOPP

För att komma åt de största hoten mot haven måste fisket begränsas i internationella avtal. Det småskaliga kustfisket måste skyddas och förödande metoder, som till exempel trålning, begränsas och för­ bjudas. Det behövs flera marina reservat som undantas från alla typer av exploatering. Hårdare lagstiftning och kontroll av innehåll i produkter har också betydelse för havens liv. Vissa ämnen hamnar direkt i vattensystem, andra transporteras och sprids via luft. Men de flesta kommer, förr eller senare, till haven, i havens invånare – och i oss.

199 

e n h å l l ba r p l a n e t

SKOGEN

Skogen är jordens päls. Den skyddar både mot bitande kyla och solens hetta. Skogen lever sitt liv lika mycket under markytan som ovanför. Rötternas underjordiska väv pumpar upp vatten och näring. Skogens växter skyddar marken mot erosion. Skogen består av ett samspel mellan träd och tusentals levande varelser, från minimala svampar, bakterier och nematoder djupt nere i jorden till stora däggdjur och fåglar som knaprar på trädens skott och sjunger i deras kronor. Varje trädart har sina egna livskamrater. Växter och djur skiftar och byter plats under trädens långa liv och långsamma död.

e t t h å l l ba rt l i v

  200

BRÄNSLE, MAT OCH SKYDD

Vi lever både i och av skog. Skogens gröna kraft finns i växternas klorofyll som fångar solens energi, binder koldioxid och alstrar syre. Om den utvecklas fritt under lång tid består skogen av flera trädslag i olika åldrar, levande och döda. Skogen ger oss bränsle, mat och skydd. Men eftersom den är en viktig råvarukälla utnyttjas den också hårt, huggs ner och skövlas på många platser jorden runt. På grund av träets stora ekonomiska värde förekommer det också ibland omfattande illegala avverkningar. AVVERKNING FRIGÖR KOLDIOXID

En skog binder stora mängder koldioxid i träden, men också i hela det sammanhängande system av organismer, växter och djur som skogen utgör. När en skog avverkas finns koldioxid kvar, bunden i de produkter som tillverkas av träet. Men hur mycket koldioxid som på nytt kan bindas i ett skogsområde efter en avverkning, beror på var i världen skogen växer, vad som händer med marken – och tidsperspektivet. Den skog som försvunnit kan ha utvecklats under flera hundra år. Även om samma mark planteras med träd, är det inte säkert att resultatet blir lika mycket koldioxid som i den gamla, under lång tid orörda, skogen. VÄRLDENS SKOGAR KRYMPER

Globalt försvinner skog i en snabbare takt än ny hinner växa upp. Avskogning berör tusentals arter av växter och djur. Den drabbar också de människor som lever i eller i närheten av världens skogar. De viktigaste orsakerna till avskogning kan sammanfattas i fyra ord: timmer, palmolja, kött och soja. SNABBVÄXANDE SKOG HOTAR MÅNGFALDEN

Trä används till möbler, golv, byggmaterial och tillverkning av pappersmassa. Konkurrensen om trä som råvara ökar också för att 201 

e n h å l l ba r p l a n e t

ersätta fossila bränslen som olja och bensin för uppvärmning och drivmedel. Sammantaget driver allt detta på ett skogsbruk med snabbväxande trädarter och brukningsmetoder som bygger på att skogen kalavverkas, marken bearbetas och sedan planteras, oftast med ett och samma trädslag. PALMOLJANS GRÖNA ÖKNAR

Oljepalmer odlas i plantager, på säväl jordbruksmark som på mark som tidigare varit skog. Palmolja har egenskaper som är efter­ traktade och användbara i många olika produkter, från livsmedel och kosmetika till biobränsle. Produktionen är förhållandevis billig men priset betalas i form av miljö- och sociala kostnader. Den största produktionen sker i Indonesien och Malaysia. För att anlägga plantagerna huggs regnskogen ner, oersättliga naturvärden går förlorade, torv­marker dikas ut och plantagerna förknippas dessutom med brott mot mänskliga rättigheter. Många plantager förändrar hela landskapet. De bildar ”gröna öknar” där i princip inget annat växer. I takt med att palmoljeproduktionen ökar i fler länder sprider sig dessa problem. Trots att palmoljebranschen tagit initiativ för att certifiera palmolja, är det långt till en hållbar produktion. Certifieringsreglerna räcker inte och producenterna följer inte alltid kraven. Producenterna måste ta ett större ansvar med egen parallell kontroll. Konsumenter måste fortsätta att ställa krav på att produktionen inte ska orsaka vare sig avskogning, utdikning av torvmarker eller brott mot mänskliga rättigheter. ÖKAT KÖTTÄTANDE HOTAR SKOGARNA

Köttätandet har ökat markant under de senaste femtio åren. Över hela världen pågår en handel med kött från en storskalig, industriell djuruppfödning. För att få tillräckligt med betesmark avverkas flera olika typer av skog.

e t t h å l l ba rt l i v

  202

SOJAODLINGAR LEDER TILL AVSKOGNING

Stora arealer används också för att odla soja. Särskilt i Sydamerika har odlingarna vuxit snabbt de senaste tjugo åren. Den största andelen av den proteinrika sojan används till djurfoder, även i fiskodlingar. Sojaodlingarna leder till avskogning av både Amazonas och torrare skogsområden som den brasilianska cerradon, en savannlik miljö. SVENSK SKOGS SKRALA SKYDD

Så gott som all skog i Sverige är mer eller mindre påverkad av skogsbruk. Det finns bara fragment av naturskog som aldrig brukats eller kalhuggits – 5,6 procent av den produktiva svenska skogen är långsiktigt skyddad. För att en art ska leva vidare, behöver minst 20 procent av den artens speciella livsmiljö skyddas. Vissa arter behöver ännu mer. Skog, både i Sverige och världen, är livsviktig för vår överlevnad – och för alla de många tusentals arter som lever i och av skogen. Globalt handlar kampen för skogen också om att stötta organisationer som arbetar för att skydda skog, ge stöd åt skogsberoende urfolk och lokalsamhällen för att deras rättigheter ska erkännas och respekteras. De har ofta brukat och förvaltat skogar på ett ansvars­ fullt sätt under generationer, långt från kortsiktig exploatering.

203 

e n h å l l ba r p l a n e t

SJÖARNA och VATTENDRAGEN Vattnet är jordens blodomlopp. Utan vatten inget liv. Det strömmar genom oss och runt oss. Det snurrar runt i himlens moln, faller ner som regn, släcker vår törst och vattnar våra grödor. Genomskinligt och svårt att fånga omsluter det hela världar av liv både på och under ytan. Och det är samma vatten som under årtusenden hållit oss och jorden vid liv. Rent vatten är alltings början och förutsättning. Rent vatten har verkat som en outsinlig resurs. För många länder sätter tillgången på vatten gränser för hela samhällets utveckling. Hygien, odling och tillagning av mat, tillverkning av produkter och i många länder också energi – vattnet upprätthåller och driver de flesta samhällsfunktioner. Samtidigt förorenas och förbrukas friskt vatten.

e t t h å l l ba rt l i v

  204

ÖVERGÖDNING – DET GRUMLIGA HOTET

Läckage från gödsel vid odling och djurhållning bidrar till att gödande ämnen som kväve och fosfor hamnar i sjöar och vattendrag. Näringsämnena driver på växtligheten också i vattnet, både små alger och större vattenlevande växter runt stränderna. När över­gödningen blir kraftig förbrukas syret. Ett övergött vatten blir grumligt och solljuset når inte längre ner till de växter och djur som lever i vattnet. Många levande varelser i vattnet klarar inte att leva i den syrefattiga miljön. RENINGSVERKENS ÖVERLÄGSNA FIENDER

Det är inte bara näringsämnen utan många andra ämnen som på olika sätt hamnar i vatten. Bekämpningsmedel från olika former av odlingar läcker ut i vattendragen och när skog avverkas lakas ämnen ut som bundits av vegetation, till exempel kvicksilver. Det följer med regnvatten och hamna i bäckar och sjöar. I många länder saknas reningsverk, men även om det finns renings­ verk, som hos oss, klarar processerna inte att få bort alla kemikalier, mikroplaster och medicinrester som spolas ut med avloppsvattnet. Också svenska brunnar och dricksvatten i vissa kommuner innehåller rester av bekämpningsmedel och det har hittats kemikalier som till exempel PFAS (läs mer om miljögifter på sidan 192). VATTNETS FARLIGA FÅNGENSKAP

Vattenkraftanläggningar och dammar hindrar vattnets fria flöde och fiskens vandringar. De föröder livsmiljön för många arter som lever i strömmande vatten. Ålar och andra fiskar dör när de hamnar i kraftverkens turbiner. Globalt ödelägger gigantiska vattenkraftdammar hela samhällen och dalgångar. Jakten på en energiform som upplevs som ”ren” skapar både miljöproblem och sociala problem när hela byar tvingas flytta.

205 

e n h å l l ba r p l a n e t

Att låta vatten slingra sig genom landskapet kan vara ett sätt att fånga upp näringsämnen och rena vattnet. Att räta ut och rensa vattendrag eller att låta vattnet rinna i nergrävda trummor förstör viktiga funktioner och miljöer för många levande varelser. Stenar och död ved i ett vattendrag skapar lugna platser där fiskar kan gömma sig och vila, ytor där bäcksländelarver och andra arter kan hålla sig fast. VIKTIGA VÅTMARKER

När våtmarker dikas ut för skogsbruk eller odlingsmark försvinner många små vattenmiljöer som är viktiga för många olika djur – insekter, fåglar och grodor och salamandrar. I mer småskaliga jordbrukslandskap med många små vattenmiljöer trivs till exempel storkar, som försvunnit från Sverige, men nu är på väg till­ baka efter många års ideellt arbete bland annat för att återskapa vatten- och våtmarksmiljöer. OTÄCKA OSYNLIGA UTSLÄPP

Det går att skapa och återskapa våtmarker och vattenmiljöer, men problemet med många föroreningar i vatten är svårare att komma åt eftersom de inte alltid syns. Vatten som verkar rent kan ändå innehålla farliga ämnen och bakterier. Det är viktigt att stoppa utsläpp vid källan, och att smutsigt och rent vatten inte blandas. Små mängder av farliga ämnen eller bakterier kan göra stora vatten­ mängder otjänliga under lång tid. FLER RENINGSVERK – FÄRRE KEMIKALIER

Bra reningsverk behövs överallt i världen och särskilt i områden med svår torka är det viktigt att hitta nya lösningar för att ta hand om och använda regnvatten. Odling utan kemiska bekämpningsmedel och noggrann hantering av gödsel är några åtgärder som är viktiga för att skydda vatten.

e t t h å l l ba rt l i v

  206

EN PLANET – ETT VATTEN

Det viktigaste är att se att vatten inte är en resurs skild från den omgivande miljön. Många samhällen kommer att drabbas av antingen svårare torka eller kraftiga översvämningar som följd av klimatförändringarna. Såväl skogs- och jordbruk som vägar och bebyggelse och alla samhällsfunktioner måste planeras med tanke på tillgång och hantering av vatten. Det är samma vatten som cirkulerar i sitt kretslopp runt oss – och i oss. Hela världen delar på samma vatten och vi måste gemensamt förvalta det.

207 

e n h å l l ba r p l a n e t

JORD­BRUKET

Att odla är att härma naturen. För länge sedan fick människor färdas långa sträckor, leta genom skogar och utmed vattendrag för att lyckas samla ihop många olika frukter, knoppar, rötter och frön. Tillsammans med jakt och fiske räckte det för försörjning. Idag färdas vår mat ofta långa sträckor. De långa avstånden för att få ihop tillräckligt med föda har för länge sedan bytts mot stora ytor där det växer en enda art i taget. Vi har inte längre tid att vänta in naturen medan frön sakta dalar, fastnar i djurens pälsar och vingar och då och då hittar platser med rätt sorts näring och fukt. Vi har blivit många och de flesta av oss lever i ett högt tempo långt från samlandet och småskaligheten. Om alla ska försörjas måste maten produceras effektivare och distribueras dit där den bäst behövs.

e t t h å l l ba rt l i v

  208

STORSKALIGHETENS ENFALD

Storskaligheten är nödvändig, men har också nackdelar. Den odlade marken tränger undan vilda växter och djur, men dukar ibland gigantiska bord för parasiter och skadeinsekter. En liten bagge eller svamp som trivs på en art som vi odlar i stor skala, kan föröka sig i rasande tempo. De andra, fåglarna och krypen, som inte hittar rätt växt, mat, vatten eller skugga blir färre och färre i det stora och ensidiga jordbrukslandskapet. KLIMATHOTANDE ODLING

Det industriella jordbruket bidrar till klimatförändringar på flera olika sätt. Globalt står köttindustrin för en stor del av utsläppen av klimatgaser. Jordbruket använder fossila bränslen för maskiner, gödning kan läcka kväve och skapa utsläpp av metan. Mark som bearbetas avger kol så att avkastningen minskar. Den konstgödsel som tillförs för att hålla produktionen uppe, kräver mängder med energi. Djurfoder som importeras, till exempel soja, kostar också både energi och tar stora markområden i anspråk. EKOLOGISKT – DET BÄSTA ALTERNATIVET

Småskaliga jordbruk med enstaka djur är oerhört viktiga för att försörja många av jordens invånare, liksom metoder som tar tillvara ett hushålls hela näring och återför den till marken, fångar upp regnvatten och sår med varsamma metoder som inte bearbetar marken hårt och till exempel blandar växter i skuggodling bland olika träd. Det bästa alternativet för såväl människor som naturen är att odla utan gifter och konstgödsel, alltså ekologiskt. Om jordbruket är ekologiskt används i stort sett inga kemikalier och ingen konstgödsel. Mekanisk rensning ersätter bekämpningsmedel mot ogräs och varierande växtföljder hejdar svampar och parasiter och behåller markens bördighet. En utmaning för alla

209 

e n h å l l ba r p l a n e t

jordbrukare, även de ekologiska, är att minska användningen av maskiner som kräver diesel. Eftersom färre och mindre skadliga kemikalier används är ekologisk odling bättre för både odlarna och den biologiska mångfalden i och runt gården. Det är mer hälsosamt för människorna som arbetar där och bättre för djuren som får beta utomhus. Djur som får beta ute i marker med träd och buskar bidrar till en mångfald av växter och insekter som trivs. I Sverige är sådana marker de mest artrika vi har med många blommande växter. MINDRE ODLINGSYTOR SKAPAR HÅLLBARHET

Oavsett om jordbruket sker i stor eller liten skala måste det drivas på ett hållbart sätt för att föda jordens växande befolkning även på sikt. Globalt kan odlingar och djurhållning inte fortsätta att ta allt större markytor i anspråk för bete och djurfoder. Omgivande skogar och våtmarker behövs för att de ekologiska systemen ska fungera och för att hejda artutrotningen. Särskilt oroande är det att regnskogar huggs ner. Då försvinner viktiga koldioxidsänkor, växter och mark som absorberar kol från atmosfären och binder den. De bidrar till att buffra mot klimatförändringar och har också stor betydelse för det lokala klimatet. MATSVINNET MÅSTE MINSKA

Framtidens hållbara jordbruk måste drivas av solenergi. Näringsämnen som fosfor måste återcirkuleras och balansen mellan stad och land återupprättas. Men lika viktigt som det är att hushålla med jordens resurser är det att ta hand om den mat som faktiskt produceras. Man uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat slängs eller förstörs på annat sätt. I många länder beror det på att det inte finns tillräckligt bra möjligheter att förvara eller transportera produkterna.

e t t h å l l ba rt l i v

  210

DEN RIKA MEN LÅNGSAMMA JORDEN

Om jordens resurser ska föda oss alla måste vi alla hushålla med energi, näring – och själva jorden. Det tar 60–1 500 år att skapa ett jordtäcke som är 1 cm. I en tesked av den jorden finns det mer än 10 miljarder organismer och flera hundra meter svamptrådar som skapar det liv i jorden som ger oss mat för dagen.

211 

e n h å l l ba r p l a n e t

LÄS MER

Intervjuer med Naturskyddsföreningens experter tillsammans med rapporter och kartläggningar som har gjorts av föreningen, ligger till grund för bokens texter. Du som vill veta mer hittar några bra källor här:

e t t h å l l ba rt l i v

  212

ARTDATABANKEN artdatabanken.se BATTERIÅTERVINNINGEN batteriatervinningen.se

BIRDLIFE birdlife.se CAMINO caminomagasin.se ENERGIMYNDIGHETEN energimyndigheten.se EUROPEAN CYCLE FEDERATION ecf.com FAIR FINANCE GUIDE fairfinanceguide.se GREENPEACE greenpeace.org HAVET havet.nu HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN havochvatten.se IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET ivl.se

KRAV krav.se LIVSMEDELSVERKET livsmedelsverket.se NATURES BEST SWEDEN naturesbestsweden.com

NATURSKYDDSFÖRENINGEN naturskyddsforeningen.se NATURVÅRDSVERKET naturvardsverket.se PERMAKULTUR SVERIGE permakultur.se PROJECT 33 bemorewithless.com SMHI smhi.se SOPOR sopor.nu SVANEN svanen.se SVERIGES NATUR sverigesnatur.org TCO CERTIFIED tcocertified.se

TOP TEN SVERIGE toptensverige.se VÄRLDSNATURFONDEN wwf.se

213 

k ä l lo r

CERTIFIERINGAR och MÄRKNINGAR

MILJÖMÄRKNINGAR

BRA MILJÖVAL

Naturskyddsföreningens eget miljömärke och den enda miljömärkning i Sverige där kraven utformas av en miljöorganisation. Märkningen är ett av föreningens verktyg för att nå ett samhälle i balans med naturen där miljönytta, folkhälsa och global solidaritet sätts i främsta rummet. SVANEN

Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar både för Svanen och EU-Blomman. Svanen miljömärker många olika produktgrupper. Bolaget arbetar utan vinstsyfte på uppdrag av regeringen. Kraven för Svanenmärkningen beslutas gemensamt av de nordiska länderna. EU-LÖVET (EU-EKOLOGISKT)

EU:s märkning av ekologiska livsmedel. Märkningen garanterar att maten är producerad utan konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och med omsorg om djur och natur. Maten ska vara framställd på ett så naturligt

e t t h å l l ba rt l i v

  214

sätt som möjligt och därför tillåts endast ett fåtal tillsatser och inga som förändrar smak och färg. Allt styrs av en EU-­ förordning och kontrolleras av oberoende kontrollorgan. FSC

Forest Stewardship Council är idag det enda oberoende certifieringssystemet för skog. FSC ställer krav på skogsbruk och plantager som ska främja ett ansvarsfullt brukande av världens skogar. Märket kan också finnas på träprodukter som byggmaterial, papper och trycksaker. KRAV

KRAV är det svenska miljömärket för ekologisk mat. KRAVmärkningen följer alla regler som EU-ekologiskt har men har några fler regler för till exempel djuromsorg, klimat och social hänsyn. KRAV har även regler för fisk och skaldjur som säkerställer hållbar odling och fiske. EU ECOLABEL (EU-BLOMMAN)

Svanens motsvarighet i Europa. Kraven för märkningen tas fram av ansvariga organ i EU:s medlemsländer. Arbetet sker på uppdrag av EU-Kommissionen. EU-Blomman fungerar på samma sätt som Svanen. GOTS

Global Organic Textile Standard är den internationella miljömärkningen för textil. Miljömärkningen omfattar hela livscykeln från råvara till färdig textil: bearbetning, tillverkning, paketering, märkning, handel och distribution. GOTS ställer även krav på arbetsförhållanden i tillverkningsfabrikerna. 215 

c e rt i f i e r i n ga r o c h m ä r k n i n ga r

MSC

Marine Stewardship Council är en oberoende, global, icke-vinstgivande organisation som startats för att finna en lösning på problemet med överfiskning. Märkningen är en garanti för att produkten kommer från ett välskött fiske och att den inte bidragit till miljöproblemet med överfiskning. TCO CERTIFIED

En internationell hållbarhetscertifiering för IT-produkter som till exempel datorer, bildskärmar, surfplattor och mobiltelefoner. Det ställs krav både på användbarhet, miljöprestanda och socialt ansvarstagande.

ÖVRIGA MÄRKNINGAR EU:S ENERGIMÄRKNING

Märkningen talar om hur energisnål vitvaran är och är i sig inte en miljömärkning. I Sverige ansvarar Energimyndig­ heten för märkningen. Med hjälp av energimärkningen rankas en apparats energianvändning på en skala från A till G. För vissa produktgrupper finns dessutom klasserna A+, A++ och A+++. Handlarna är skyldiga att märka alla apparater. FAIR FINANCE

Naturskyddsföreningen medverkar i granskningsinitiativet Fair Finance Guide tillsammans med organisationerna Sveriges Konsumenter, Amnesty International, Diakonia och Fair Action. Initiativet undersöker vilken hänsyn banker tar till miljö, mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor när den investerar dina pengar.

e t t h å l l ba rt l i v

  216

NATURENS BÄSTA

En kvalitetsmärkning av turism som Ekoturismföreningen har tagit fram i samarbete med Naturskyddsföreningen och VisitSweden. RSPO NEXT

Märkningen RSPO (Round Table of Sustainable Palm Oil) är ett viktigt första steg för att visa på de svåra och omfattande problem som råder för palmoljesektorn, men det finns brister i kriterierna och hur de efterföljs. År 2016 blev det möjligt att certifieras enligt skärpta riktlinjer inom RSPO-certifieringen i ett försök att bemöta kritiken mot flera brister i RSPO-kriterierna. Dessa kallas för RSPO Next och innebär bland annat att bekämpningsmedlet parakvat inte får användas och torvmarker inte utdikas. FAIRTRADE

Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Fairtrade bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Märkningen kombineras ofta med en miljömärkning för att visa att både miljö­hänsyn och socialt ansvarstagande har tagits vid till­verkningen. BCI, BETTER COTTON INITIATIVE

Märkningen gäller bomull som är ett miljömässigt bättre alternativ än konventionell bomull och ställer även sociala krav som bland annat utesluter barnarbete. Syftet med BCI är att utbilda bomullsodlare så att de kan ställa om till mer hållbara odlingsmetoder.

217 

c e rt i f i e r i n ga r o c h m ä r k n i n ga r

ASC

Aquaculture Stewardship Council, eller ASC, är en märkning för ansvarsfullt odlad fisk och skaldjur som grundats av Världsnaturfonden (WWF) och Dutch Sustainable Trade Initiative (IDH). 90-KONTO

Organisationer som har ett 90-konto för insamling av pengar granskas av Svensk Insamlingskontroll och uppfyller deras högt ställda krav. Bland annat görs en särskild årlig redovisning av intäkter och kostnader. Redovisningen granskas av revisorer som utses av Svensk Insamlings­ kontroll. ENERGYSTAR

En certifiering med krav på energieffektivitet som är framtagen av de amerikanska myndigheterna Department of Energy och Environmental Protection Agency. Märkningen finns inom många olika produktkategorier, bland annat hemelektronik och kontorsutrustning. ISO

Den icke-statliga Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har sedan 1947 tagit fram standarder inom tusentals olika branscher och områden. Det finns flera hundra ISO-standarder inom miljöområdet. ISO 14024 är en standard för miljömärkningar som följs av bland annat Bra Miljöval.

e t t h å l l ba rt l i v

  218

TIPSREGISTER Aktivism/opinionsbildning  73, 83, 86–87, 91, 93–96, 178, 181, 183, 228–230, 259, 263–264 Allergi  28, 171, 194 Antibiotika   128 Bakterier, resistenta  128, 160 Bank och försäkring  107-112, 231 Bekämpningsmedel  20, 113-116, 192-193, 295, 306-307, 328, 330-331 Bil  70, 205-206, 212, 216-223, 236, 243, 345 Biogas  19, 218, 337 Biologisk mångfald  114, 117, 129, 255, 311-315, 317, 320-324, 326-327, 329, 333, 341-343 Bistånd  99, 101, 283 Bygga och renovera  62–64, 66-69 Byta  5, 74, 76, 85, 187, 251, 263, 347-348 Båt  224-226, 268-269, 272-273, 277 Certifirieringar och märkningar  2, 54, 147, 168, 171, 176, 181-183, 188, 195, 229, 263, 353-354, 356, 358, 362

ASC   134



BCI   193



Bra miljöval  25, 40, 42, 97, 112, 164, 167, 182, 193, 195, 212, 216, 218–219, 223, 227, 238, 260, 267



EU ecolabel (EU-blomman)   193–194



EU-lövet (EU-ekologiskt)   114



Fairtrade   193, 287, 302



FSC   8, 192



GOTS   23, 193



KRAV   20, 114, 124, 134–135, 287, 293, 295, 304, 306, 326



MSC   134, 293

219 

r eg i st e r



Naturens bästa  270



RSPO NEXT   125



Svanen   8, 23, 25, 39, 65, 67, 164, 167, 169, 193, 200, 204, 221, 233, 278, 298, 318, 350, 362



TCO   200

Cykel   2, 102, 179, 205, 207, 211–215, 236–238, 243-244, 274, 299, 359 Delningsekonomi   85, 216 Ekologiskt   2, 20, 84, 92, 113-117, 125, 127–129, 144, 167, 181, 183, 192–193, 229, 263, 292-294, 304, 326, 353, 357–358 Elektronik   3, 11, 198–200, 351, 363 Energi   1, 15–16, 36–37, 39–40, 49–61, 97, 137, 139–143, 179, 219, 223, 234, 260–261, 287, 324–325 Fisk och skaldjur   132–135, 258 Flyg   100, 266-267 Frukt   70, 82, 131, 136, 152, 229, 339–340, 342 Gåvor   3–4, 73–74, 82, 156, 187, 280-288, 291 Gifter   47, 63, 113, 194–195, 253, 295, 300, 318, 342, 344, 352 Grönsaker  53, 131, 136, 139, 144, 151, 293, 304–305, 310, 315 Gödning, växt-   334-336, 338 Gör själv   171–175 Hormonstörande ämnen   167, 169, 171 Hyra   191, 196, 216, 226, 251–252, 272, 274, 277, 289 Inredning   6–8, 22–23, 64, 186, 190, 192 Kemikalier  3, 5, 18, 25, 114, 146, 158–159, 164, 170, 184, 192–193, 204, 221, 278, 287, 295, 300, 328, 344, 349, 351–353, 356, 358 Klimatkompensation   99–100 Kläder   3–5, 33, 35, 74–75, 185–187, 190–195, 197, 202–204, 252, 257, 284, 289, 291, 344, 347, 353, 362 Koldioxid   19, 43, 50, 100, 129, 212, 219, 222, 228, 268, 319, 324 Kollektivt resande  70, 92, 211, 217, 227, 263, 267–268, 290, 294, 345–346 Kompost   19, 21, 229, 321, 337 Konsumtion   3, 8–9, 75, 102, 106, 158, 166, 181–189, 208–210, 258, 262, 293–295, 344, 347–353 e t t h å l l ba rt l i v

  220

Kroppsvård   159–163, 166–175, 357–358 Källsortering   3, 12, 244, 298, 348 Köp- och sälj   3, 7, 75, 251, 258, 344 Kött  117, 124, 128–129, 144 Leksaker  3, 74, 348–350, 352–353, 356, 361 Lokalproducerat  117, 144, 291–292, 302 Låna   3, 70, 85, 196, 215–216, 251, 255, 271, 289, 291, 336 Matsvinn   120–123, 126, 136–138, 145, 156, 239, 303 Mejeriprodukter  117, 123, 130 Mikroplaster   33, 174, 177, 192 Odling   19–21, 81, 150, 154, 254–256, 304–310, 315, 325, 336, 340 Papper   9, 41, 232–233, 235 Plast   7, 18, 33–34, 65, 171, 174, 176–177, 192, 203, 232, 245, 348–349 Plocka själv   148–149, 287, 339–340 Reparera   35, 189, 197–199, 201–202, 207 Secondhand   3, 5, 75, 186–187, 232, 284, 289, 293–294, 344 Självförsörjning   304, 338 Smink  177–178, 356 Städa   24, 25, 37 Svamp   149, 153–154 Transporter   9, 64, 113, 118, 131, 145, 152, 157, 205, 238, 270, 295 Tvätta   2, 26–33, 204 Tåg   211, 227, 242, 267, 269, 301 Utsläpp   43, 47, 50, 212, 219–222, 228, 248, 266, 268, 302, 318 Vatten   5, 38, 118–119, 161–163, 168, 184, 192–193, 307, 332 Vegetariskt   2, 84, 92, 102, 129, 242, 265, 291–292, 294 Vitvaror   37, 52–55, 188 Växthusgaser   19, 43, 50, 129, 212, 219, 222, 228, 266, 268, 319, 324 Värme   11, 42-48, 56-61, 279, 296 Återbruk  3–7, 186–187, 203, 284, 288, 293–294, 344, 363 Återvinning   2–4, 11–15, 17–18, 49, 63, 207, 298, 348 Övergödning   224, 268

221 

r eg i st e r

FÖRFATTARPRESENTATION JOHANNA STÅL har arbetat som journalist, föreläsare och författare

inom området hållbar utveckling och livsstil i över tio år. Hon är en av grundarna till miljö- och hållbarhetstidskriften Camino där hon också är chefredaktör för. Som föreläsare och skribent för olika tidningar berättar hon med fokus på design, hållbarhetstrender, framtidens mat och konsumentbeteenden. Johanna Stål är också medförfattare till böckerna Energi – hur design kan göra skillnad och Materialens magi – design för en skräpfri värld, som handlar om hur design kan användas som verktyg i vägen mot en mer hållbar framtid. Johannas favorittips i Ett hållbart liv är att stötta andras engagemang och att göra det lätt för sig själv att välja det miljöbästa alternativet.  

e t t h å l l ba rt l i v

  222

NATURSKYDDSFÖRENINGEN vill att vår jord ska vara lika fantas-

tisk för våra barn som för oss. Det har vi arbetat med i över hundra år och det har gett resultat. Vi har bidragit till att rädda pilgrimsfalken från utrotning. Vi har räddat hundratals unika skogar från avverkning. Vi har tvingat industrin att tillverka miljövänligare papper. Vi har sett till att få ett förbud mot två av världens farligaste ämnen: DDT och kvicksilver. Genom vårt globala arbete har vi bidragit till att tiotusentals bönder kan försörja sina familjer genom ekologiskt lantbruk. Och vi har besparat naturen skadliga kemikalier genom att få fler att välja ekologiska bananer och kaffe. För att nämna några viktiga segrar. Men mycket återstår att göra. Vi är 226 000 medlemmar (2018) som drivs av kärleken till naturen. Ju fler vi är, desto mer kraft har vi att förändra. Vill du förändra med oss? SMS:a MEDLEM till 72 900, ring 08-702 65 00 eller gå in på www.naturskyddsforeningen.se. FÄLTBIOLOGERNA är Sveriges största organisation för unga som

vill uppleva och skydda naturen. Vi tar debatten i klimatfrågan, skyddar skog och räddar hotade arter. Fältbiologerna är Naturskydds­ föreningens fristående ungdomsorganisation och är en förening för handlingskraft, äventyr och engagemang – genom tiderna har vi engagerat tusentals unga. Med din hjälp fortsätter kampen, ditt stöd behövs mer än någonsin! Läs mer på www.faltbiologerna.se.

223 

fö r fat ta r p r e s e n tat i o n

Årets bok 2018, årgång 109 Utgiven av Naturskyddsföreningen i september 2018 www.naturskyddsforeningen.se Producerad i samarbete med Bonnier Fakta www.bonnierfakta.se

Text © Johanna Stål, Eva-Lena Neiman och Naturskyddsföreningen, 2018 Illustration © Nadia Nörbom, 2018 Formgivning Eva Wilsson / UlmajaWilsson Redaktörer Mattias Abrahamsson och Eva-Lena Neiman Styrgrupp Karin Lexén, Andreas Drufva, Linnéa Falk, Anna-Lena Hernvall och Martin Ransgart Repro Italgraf Media, Stockholm Upplaga 15 000 exemplar Tryckt utgåva ISBN 978-91-7424-817-3 ISSN 2000-9615 Ebok 1.0 ISBN 978-91-7424-873-9 Första svenska utgåva 2018

N VA

ENMÄRK

E T

S

E-boksproduktion Bonnierförlagen 2018

Trycksak 2041 0893

e t t h å l l ba rt l i v

  224