Människokroppen : fysiologi och anatomi [2 ed.] 9147084359 [PDF]

Zitiervorschau

ISBN 978-91-47-08435-7 © 2007 Författarna och Liber AB Orginalets titel Menneskekroppen © Gyldendal Akademisk, Oslo 2006 Första upplagan 1998 Andra upplagan 2006 Översättning: Inger Bolinder-Palmer, Karin Grönwall och Kristina Olsson Granskning: Professor Bo Rydqvist, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm Förlagsredaktör: Karin Sjögren Marklund Omslagsdesign och layout: Annette Kallevig/Sidé Omslagsfoto: Tommy Naess Kapiteluppslag: Tommy Naess (foto), Annette Kallevig/Sidé (design), Kari C. Toverud (illustrationer) Tack till Hydra Dykkesenter AS och IDK AS för lån av rekvisita till fotografering Sättning: Laboremus Prepress AS Brödtext: Minion 10/13 pkt Papper: 90 g Holmen Ideal Tryck: AIT Trykk Otta AS 2008 Andra upplagan 2

Illustrationer: Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör (CMI), i samarbete med författarna Illustrationer bearbetade efter andra källor: Campbell NA. Biologi. 5. utg. The Benjamin/Cummings Publishing Company 1999 (bild 1.33) GanongWF. Review of Medical Physiology 19. utg. 1999 (bild 7.3) Guyton AC. Textbook of Medical Physiology. 10. utg. W.B. Saunders Company 2000 (bild 5.6) Martini F. Fundamentals of Anatomy and Physiology. 5. utg. Prentice Hall 2001 (bild 5.18,12.7,13.38) Rhoades, Pflanzer. Human Physiology. 3. utg. Saunders College Publishing 1997 (bild 15.1,16.13) Vänder AJ, Sherman JH, Luciano DS. Human Physiology. 8. utg. The Mechanism of Body Function. McGraw-Hill Publishing Company 2001 (bild 9.11,13.1 och flödesschemai boken) Illustrationer av Kari C. Toverud bearbetade från andra verk: Jacob, Francone och Lossow. Norsk utgåva vid Dietrichs E och Hurlen P. Anatomi og fysiologi. Universitetsförlaget 1987 (bild 8.22,13.4,13.5,13.6,13.27) Foto: Andrews P. (bild 13.34 e, 16.5 d) Andrews P. Am J Atat 1974: 139: 421 (bild 12.1c) Danbolt N Chr. Anatomisk institutt, Universitetet i Oslo. Fotografi av mikroskopisk snitt (bild 7.5 b - färgmanipulering av Kari C. Toverud, 8.3,8.16,12.1 b - färgmanipulering av Kari C. Toverud) Gilling och Brightwell. The Human Brain. Orbis Publishing, London 1982 (bild 5.40) Hagen CB van der. Institutt for medisinsk genetikk, Universitetet i Oslo. Videobiide (bild 2.16) Hovig T. Rikshospitalet, Oslo. Elektronmikroskopisk bild (bild 10.2) Merck Sharp & Dohme Research Laboratories (bild 2.4) The Natural History Museum, London (bild 4.23 b, c)

A Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: [email protected]

Den största målgruppen för den nya utgåvan

rit inspirerande att samarbeta med den medi-

sjuksköterskestudenter.

cinska illustratören Kari C. Toverud. Vi tackar

Texten är omarbetad för att stoffet ska bli ännu

våra studenter, som under många år har gett

lättare att lära, och boken innehåller ett stort antal

oss

nya och reviderade bilder. Vi har också infört nya

diskussioner och utmaningar i vår yrkes

pedagogiska metoder, som förklaras i inledningen.

utövning. Vi tackar också våra kollegor

av

Människokroppen

är

Anatomi är läran om kroppens uppbygg-

undervisningserfarenhet,

intressanta

för en stimulerande arbetsmiljö och

nad medan fysiologiämnet beskriver hur en

för många värdefulla förslag till för-

levande kropp normalt fungerar. Det säger sig

ändringar av texten. Vi riktar ett sär-

själv att dessa två vetenskapsgrenar är naturligt

skilt tack till Steinar M. Thored, som

sammanflätade. Att ha kunskap om de normala

har varit en aktiv deltagare i omarbet-

kroppsfunktionerna är en förutsättning för att

ningen av bokens alla delar.

i

kunna förstå hur sjukliga tillstånd utvecklas.

Vår egen forskning inom anatomi och

Det är också en förutsättning för att kunna ge

fysiologi har gett oss en känsla av ödmjuk

rätt behandling när kroppen inte längre fungerar

vördnad och förundran över det fantastiska sys-

normalt. Anatomi och fysiologi är därför medi-

tem av enskilda processer och detaljer som utgör

cinska basämnen.

den levande organismen. Det är vår förhoppning

I en lärobok om anatomi och fysiologi spelar bilderna alltid en viktig roll, och det har va-

att vi med denna bok ska kunna förmedla något av denna känsla.

Oslo, augusti 2006 Olav Sand

Oystein V. Sjaastad

Egil Haug

Jan G. Bjålie

Grundläggande kemi och fysik

12

Materia, massa och kraft 74 Arbete och energi 74 Energiomvandling 74 Atomer och elementarpartiklar 75 Grundämnen och isotoper 75 Atomernas elektronfördelning 76 Elektricitet 77 Kemiska bindningar 78 Kovalent bindning 78 Jonbindning 2 0 Vätebindning 20 Materiamängd och koncentration 27 Diffusion 27 Kemiska reaktioner 22 Spontana reaktioner 23 Aktiveringsenergi 23 Vatten 24

2

Celler

Från celler till kropp

Nervsystemet Nervvävnad 704 Nervceller 704 Gliaceller 705

Meios 62 Mutation 63 Transport genom cellmembranet 64 Passiv transport 64 Aktiv transport 66 Exocytos och endocytos 67 Membranpotential 69 Diffusion av joner genom membranet 69 Jonpumpar i cellmembranet 77 Aktionspotential 72 Na -beroende aktionspotentialer 73 Ca -beroende aktionspotentialer 74 Jonkanaler (sammanfattning) 75 Aktivering och inaktivering av spänningsstyrda jonkanaler 76 +

+

78

Kemisk kommunikation mellan celler Receptorer 87 Membranreceptorer 83 Intracellulära receptorer och deras verkningssätt 88 Svarstid för signalmolekyler 89

4

39

44

Cellernas uppbyggnad och funktion 46 Cellmembranet 46 Cytoplasma 47 Genetisk information och proteinsyntes 57 Deoxiribonukleinsyra (DNA) 57 Ribonukleinsyra (RNA). 52 Den genetiska koden 53 Proteinsyntes 53 Transkription och pre-mRNA-syntes 54 Ombildningavpre-mRNAtill mRNA 54 Translation och proteinsyntes 56 Reglering av proteinsyntesen 57 Celldelning 57 DNA-replikation 57 Mitos 5 8

3

Vatten som lösningsmedel 25 Osmos och filtration 26 Elektrisk ström i jonlösningar 27 Syror, baser och pH-skalan 28 Organisk kemi 30 Organiska molekyler i kroppen 30 Bildning och nedbrytning av makromolekyler 37 Kolhydrater 32 Lipider 33 Proteiner 35 Nukleinsyror 37 ATP och energiomsättningen i cellerna Glykolysen 40 Citronsyracykeln 47 Elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering 42

80

Vävnad 89 Sammankoppling av celler 90 Klassificering av vävnad 97 Organ - kombination av vävnad 96 Huden 96 Organsystem - kombination av organ

700

Nervsystemets indelning 705 Fortledning 707 Fortledning i omyeliniserade axoner

707

102

Fortledning i myeliniserade axoner 708 Synapser 708 Neuromuskulära synapser 709 Synapser mellan nervceller 777 Centrala nervsystemets utveckling och indelning 774 Hjärnans mognad 775 Hjärn- och ryggmärgshinnorna 775 Cerebrospinalvätskan och blod-hjärnbarriären 776 Ryggmärgen och spinalnerverna 777 Segmentell indelning av ryggmärgen och spinalnerverna 777 Ryggmärgens inre uppbyggnad 779 Reflexer 727 Hjärnan 723

5

Sinnena

Hjärnstammen 724 Lillhjärnan 724 Diencefalon 725 Storhjärnan 726 Hjärnans blodförsörjning 733 Autonoma nervsystemet 733 Sympatiska och parasympatiska nervsystemet 735 Samspelet mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet 739 Transmittorsubstanser och receptorer i autonoma nervsystemet 740 Reglering av autonoma nervsystemet 747 Enskilda nerver 747 Spinalnerverna 747

146

Gemensamma drag hos sinnessystemen 748 Sinnesceller och sinnesreceptorer 748 Signalöverföring 748 Sinnesupplevelse 749 Kroppssinnena 750 Tryck- och beröringssinnet 750 Temperatursinnet 757 Muskel- och skelettsinnet 752 Smärta 752 Nociceptorer och smärtfibrer 752 Olika typer av smärta 753 Impulsledning i smärtbanorna 753 Smärtbehandling 754 Lukt 755 Luktcellerna 756 Luktupplevelse 756 Smak 757

Endokrina systemet

Smakcellerna 757 Smakupplevelse 758 Hörsel 758 Ljud 758 Ytterörat och mellanörat 759 Innerörat 767 Balans 764 Båggångarna 764 Otolitorganen 765 Hjärnans behandling av informationen från balansorganen Syn 767 Ljus och linser 767 Ögat 768 Nervsystemets behandling av syninformation 776

766

180

Uppbyggnad och grundläggande funktionssätt 782 Hormoner 783 Produktion, kemiska egenskaper och struktur 783 Transport, omsättning och utsöndring Cytokiner 788 Hypotalamus, hypofysen och endokrina systemet 788 Baklobens hormoner 789 Framlobens hormoner 790 Sköldkörteln 796 Sköldkörtelns hormoner 796

Binjurarna 799 Binjurebarkens hormoner 2 0 0 Binjuremärgens hormoner 2 0 3 Binjurarnas hormonutsöndring vid stress 2 0 4 Hormonell reglering av kalciumomsättningen 2 0 5 Organ som deltar i kalciumregleringen 2 0 6 Kalciumreglerande hormoner 2 0 6 Hormonell reglering av kolhydrat-, proteinoch fettomsättningen 2 0 9 Hormoner som reglerar energiomsättningen 2 0 9 Biologiska rytmer 272

7

Skelettet

214

Skelettet 276 Uppbyggnad och funktion Tillväxt 277 Förnyelse 278 Skelettets indelning 279 Lederna 227 Synovialledernas indelning Rörelseutslag 2 2 3

8

Musklerna

222

234

Indelning och kännetecken 2 3 6 Skelettmuskulatur 2 3 6 Skelettmusklernas uppbyggnad och muskelcellernas struktur 2 3 6 Kontraktionsmekanismen 2 3 9 Skelettmusklernas mekaniska egenskaper Energiomsättningen i skelettmuskelfibrerna 2 4 4 Olika typer av muskelfibrer 2 4 6 Träning 2 4 6 Samspelet mellan musklerna och skelettet 2 4 7 Glatt muskulatur 2 4 9

9

Olika skelettben och leder 224 Skallbenet 2 2 4 Ryggen 2 2 5 Bröstkorgen 2 2 7 Övre extremiteten 2 2 7 Bäckenet 229 Nedre extremiteten 2 2 9

276

Cirkulationssystemet

242

266

Cirkulationssystemets uppgifter 2 6 8 Huvuddragen i cirkulationssystemets uppbyggnad 2 6 8 Hjärtat 2 7 0 Perikardiet 2 7 0 Hjärtklaffarna 277 Hjärtväggen 2 7 2 Myokardiets uppbyggnad och egenskaper 274 Hjärtats elektriska retledningssystem 2 7 4 Elektrokardiogram (EKG) 2 7 7 Hjärtats pumpfunktion 278 Hjärtats minutvolym 287 Blodkärlen och blodtrycket 2 8 4 Blodkärlens uppbyggnad 2 8 5 Sambandet mellan blodflöde, blodtryck och blodkärlens motstånd 2 8 6 Flödeshastigheten genom cirkulationssystemet 2 8 7

10

Blodet

De glatta muskelcellernas struktur 249 Kontraktion av glatta muskelceller 250 Hjärtmuskulatur 257 Hjärtmuskelcellernas struktur 257 Kontraktion av hjärtmuskelceller 257 Olika skelettmuskler 2 5 2 Huvudets och halsens muskler 2 5 3 Djupa ryggmuskler 2 5 6 Bröstkorgens muskler 2 5 7 Bukmuskler 2 5 8 Övre extremitetens muskler 2 5 9 Musklerna i bäckenbotten 2 6 2 Nedre extremitetens muskler 2 6 3

Artärer och arteriellt blodtryck 2 8 8 Arteriolerna och reglering av arteriolernas diameter 297 Kapillärer 2 9 3 Vener 2 9 6 Reglering av det arteriella blodtrycket 2 9 7 Lungcirkulationen 307 Stora artärer i system kretsloppet 302 Stora vener i systemkretsloppet 3 0 5 Lymfkärl och lymfkörtlar 3 0 7 Cirkulationen hos foster och nyfödda 3 0 9 Fostrets cirkulation 3 0 9 Cirkulatoriska förändringar vid födelsen 370 Hjärnans blodförsörjning 370 Blod-hjärnbarriären 377 Hjärtmuskulaturens blodförsörjning 377

314

Blodets sammansättning och egenskaper Erytrocyter 377 Hemoglobin 377

376

Bildning av erytrocyter 378 Nedbrytning av gamla erytrocyter Leukocyter 3 2 2

327

Leukocyttyper 3 2 3 Bildning av leukocyter Trombocyter 3 2 5

11

Immunsystemet

Hemostas 3 2 6 Kontraktion av skadat blodkärl Blodets koagulation 3 2 7

324

332

Mikroorganismer 3 3 4 Immunsystemets huvudfunktioner 334 Det ospecifika immunförsvaret 3 3 4 Det yttre, ospecifika försvaret 3 3 5 Det inre, ospecifika försvaret 3 3 5 Inflammation 3 3 8

12

Andningssystemet

326

Det specifika immunförsvaret B-cellsförsvaret 3 4 3 T-cellsförsvaret 3 4 6 Blodgrupper 357 ABO-systemet 357 Rh-systemet 3 5 2

340

354

Andningen 3 5 6 Luftvägarna 3 5 7 De övre luftvägarna 3 5 7 De nedre luftvägarna 3 5 8 Alveolerna 3 5 9 Brösthålan, lungorna och lungsäcken Ventilationen 3 6 2 Inandning 3 6 2 Utandning 3 6 3 Tryckförhållanden i luftvägarna och bröstkorgen 3 6 4 Förhållanden som påverkar ventilationen 3 6 5 Lungvolymerna 3 6 6

Matspjälkningssystemet

Alveolarventilationen 3 6 7 Gasutbytet 3 6 7 Gasers fysikaliska egenskaper 3 6 7 Gasutbytet i lungorna och i vävnaderna 3 6 9 Blodets transport a v 0 359 Reaktionen mellan hemoglobin och syre 3 7 0 Blodets transport av C 0 377 Reglering av ventilationen 3 7 3 Andningscentrum i förlängda märgen 373 Kemisk reglering av ventilationen 374 Andningsreglering vid fysisk aktivitet 3 7 5 Andning under sömn 376 2

367

2

378

Näringsämnena 3 8 0 Matspjälkningssystemet 3 8 0 Matspjälknings-processerna 387 Mag-tarmkanalens vägg 3 8 2 Bukhålan och bukhinnan 3 8 4 Mag-tarmkanalens blodförsörjning och lymfdränage 3 8 6 Mag-tarmkanalens rörelser 3 8 7 Peristaltik 3 8 7 Segmentering 3 8 8 Reglering av processerna i mag-tarmkanalen 3 8 8 Nervös reglering 3 8 8 Hormonstyrda mekanismer 397 Den relativa betydelsen av nervstyrd och hormonell reglering 397 Aptitreglering 397 Munhålan 3 9 2 Tuggning 3 9 3 Salivsekretion 3 9 4

Svalget och matstrupen 3 9 5 Sväljning av maten 3 9 5 Magsäcken 3 9 7 Anatomi 3 9 7 Muskelkontraktionerna i magsäcken 398 Hungerkontraktioner 3 9 9 Reglering av magsäckstömningen 3 9 9 Sekretion av magsaft 4 0 0 Bukspottkörteln 403 Bukspottets funktioner 4 0 3 Reglering av bukspottsekretionen 4 0 4 Levern, gallvägarna och gallblåsan 4 0 6 Anatomiska förhållanden 4 0 6 Leverns blodförsörjning 4 0 6 Gallvägarna 4 0 7 Leverfunktioner 4 0 7 Produktion av galla 4 0 7 Samspelet mellan magsäcksaktivitet och sekretion av bukspott och galla (sammanfattning) 4 0 8

8

Innehållsförteckning

Tunntarmen 408 Tunntarmens rörelser 409 Tömning av tunntarmen 470 Sekretion i tunntarmen 470 Nedbrytning och absorption av näringsämnen i tunntarmen 470 Absorption av vatten 475

14

Kroppens energiförråd 424 Ombildning av näringsämnena 425 Absorptionsfasen och postabsorptionsfasen Absorptionsfasen 425 Postabsorptionsfasen och svält 429 Blodets glukoshalt under postabsorptionsfasen 429

Temperaturregleringen

425

+

med omgivningen 440 Den termoneutrala zonen

Reglering av näringsämnenas omsättning 432 Insulin 432 Glukagon 433 Adrenalin och sympatiska nervsystemet 434 Kortisol 434 Tillväxthormon 434 Sammanfattning av regleringsprocesserna 435

436

Normal kroppstemperatur 438 Värmebalans 440 Kroppens värmeproduktion och värmetransport 440 Kroppens värmeutbyte

Temperaturreglering nedanför den termoneutrala zonen 445 Temperaturreglering ovanför den termoneutrala zonen 446 Kroppsstorlekens och kroppsformens betydelse Kläders verkan 447

443

Reglering av kroppstemperaturen Temperaturreglering i den termoneutrala zonen 444

16

+

Omsättning av kolhydrater, proteiner och fett 422 Kroppens energibalans 424 Allmän beskrivning av energiomsättningen 424

15

Absorption av järn och kalcium 476 Absorption av N a och K 476 Tjocktarmen 477 Tjocktarmens rörelser 478 Ändtarmen och analkanalen 479 Tömning av ändtarmen 479

Njurarna och urinvägarna

444

447

Kroppstemperatur och fysisk aktivitet 448 Kroppstemperatur och beteende 448 Feber 449

450

Njurarnas uppgifter 452 Njurarnas uppbyggnad 452 Nefronet 453 Njurarnas arbetssätt 454 Urinen 455 Blodflöde och tryckförhållanden i njurarnas blodkärl 455

Antidiuretiskt hormon ( A D H ) 467 Njurarnas produktion av koncentrerad och utspädd urin 467 Reglering av kroppsvätskornas volym och osmolaritet 469 Reglering av extra-cellulärvätskans volym 470

Njurarnas nervförsörjning 456 Glomerulusfunktionen 456 Glomerular filtrationshastighet ( G F R ) 457 Faktorer som påverkar filtrationen 458 Reglering av G F R 458

Reglering av extra-cellulärvätskans osmolaritet 477 Urinvolymen 473 Urinvägarna 474 Njurbäckenet och urinledarna 474

Tubulusfunktionen 467 Reabsorption från tubulussystemet Sambandet mellan cellstruktur och cellfunktion 467 Reabsorptionsmekanismerna Sekretion 463 Njurarnas behandling av några viktiga ämnen 463

462

467

Urinblåsan 475 Uretra 475 Blåstömning 475 Kroppens totala vätskebalans 477 Njurfunktionen hos äldre 478 Njurfunktionen hos nyfödda 478

17

Syra-basregleringen

480

Vätejonkoncentration och pH-värden 482 Bildning avvätejoner 482 C 0 som H -källa 482 Icke-flyktiga syror som H -källa 483 Kroppens buffertar 483 Buffring av icke-flyktiga syror 484 Acidos och alkalos 484

Lungornas kompensation vid metabola syra-basrubbningar Njurarnas kompensation vid syra-basrubbningar 485 Kroppens samlade försvar mot syra-basrubbningar 486

+

2

+

18

Fortplantningen och sexualfysiologin

488

Könsorganen 490 Mannens könsorgan och könshormoner 490 De yttre könsorganen 490 Testiklarna 491 De accessoriska könskörtlarna 4 9 3 Mannens könshormoner 4 9 3 Reglering av spermieoch hormonproduktionen 4 9 4 Kvinnans könsorgan och könshormoner 4 9 5 De yttre könsorganen 4 9 5 Vagina, livmodern och äggledarna 4 9 6 Äggstockarna 4 9 7 Äggcellsproduktionen 4 9 7 Kvinnans könshormoner 500 Menstruationscykeln 507 Reglering av äggcellsmognaden och hormonproduktionen 5 0 2

Måttenheter och storheter Register

523

522

485

Bildning av könsceller 5 0 3 Befruktning, graviditet och förlossning 5 0 4 Befruktningen 5 0 4 Graviditeten 5 0 5 Förlossningen 5 0 9 Mjölkproduktion och amning 577 Puberteten 573 Pubertetsutvecklingen hos flickor 574 Pubertetsutvecklingen hos pojkar 5 7 4 Vad startar pubertetsutvecklingen? 575 Åldersförändringar i fortplantningsfunktionen 576 Åldersförändringar hos kvinnan 576 Åldersförändringar hos mannen 577 Samlivets fysiologi 577 Samlag 577 Preventivmetode 579

Livsprocesserna är komplicerade och samman-

på cellulär nivå, och vi fokuserar därför på den

satta. Vi har inte fullständig fysiologisk kunskap

cellbiologiska infallsvinkeln till fysiologin.

ens om de enklaste encelliga organismerna. Hur ska vi då kunna förstå processerna i männis-

Bokens uppbyggnad

kokroppen, som består av cirka fyrtiotusen

Fysiologi bygger i hög grad på kemi och fysik,

miljarder celler? Var och en av dessa celler

och vi har därför ett inledande kapitel som ger

är en självständig enhet som i samver-

en översikt över relevanta områden inom dessa

kan med alla de andra cellerna bildar en

basämnen. Detta kapitel är inte avsett som en

kropp - en människa med egna tankar

första introduktion till ämnet utan lämpar sig

och känslor och en egen identitet. För att

bättre som en användbar uppslagsdel.

uppnå detta utbyter kroppens celler hela

Det går inte att dra en skarp gräns mellan

tiden information, och ett otal reglerande

cellbiologi och fysiologi, och kunskap om cell-

mekanismer håller cellernas lokala miljö

biologi är en förutsättning för studier i fysiologi.

stabil, trots skiftande yttre förhållanden. Det

De två nästföljande kapitlen behandlar därför

säger sig självt att människans fysiologi måste

cellbiologi. De bör läsas på samma sätt som öv-

vara ofattbart komplicerad, och uppgiften att

riga kapitel i boken.

försöka förstå den kan förefalla hopplös. Men

Eftersom det inte går att förstå hur kroppen

principerna för reglering och kontroll av de fles-

fungerar utan att ha kunskap om hur den är upp-

ta processerna i kroppen är ganska lika, och hu-

byggd, framställs fysiologin parallellt med för-

vuddragen i människans anatomi och fysiologi

hållandevis detaljerad anatomi. Det finns dock

är lätta att förstå.

en risk för att detta leder till att fysiologin ham-

För att göra människans anatomi och fysio-

nar i bakgrunden. Studenterna tycker ofta att det

logi mer översiktlig brukar man dela in de olika

är lättare att förstå den mer handfasta anatomin

kroppsprocesserna i några få huvudgrupper, t.ex.

än fysiologin. Det är också lätt att sätta likhets-

matspjälkning, blodcirkulation och nervsyste-

tecken mellan det att komma ihåg namnet på en

mets fysiologi. Kapitelrubrikerna visar vilken

kroppsstruktur och det att förstå hur den fung-

indelning vi har använt. Detta sätt att studera

erar. Tyngdpunkten i studierna bör emellertid

fysiologi kan lätt leda till att man betraktar de

ligga på organens funktioner och funktionssätt

olika organsystemen och kroppsprocesserna som

medan de detaljerade anatomiska beskrivning-

åtskilda och oberoende av varandra. Vi har emel-

arna ersätter ett anatomiskt uppslagsverk.

lertid en kropp, som utgör en funktionell enhet,

Vi har lagt in faktarutor med kliniska exempel

och de olika organsystemens funktioner glider in

som har valts med tanke på att de ska illustrera

i varandra och är nära sammankopplade. Vi har

de normala funktionerna. En viss mekanisms

försökt att visa och förmedla dessa samband både

betydelse illustreras ofta bäst med en beskriv-

i texten och genom att använda korshänvisningar.

ning av de sjukdomstecken som uppträder när

Vi har bemödat oss om att lämna fylliga beskriv-

mekanismen inte fungerar normalt. Vi tror ock-

ningar av verkningsmekanismer, så att det ska bli

så att dessa exempel kan verka motiverande.

lättare att få en god djupförståelse. De flesta fy-

I många fall är det naturligt att nämna

siologiska processer får exempelvis sin förklaring

både svenska och latinska facktermer. I den

k. 1

bredare behandlingen av stoffet har vi b e m ö -

fet stil. Kursiverade sidhänvisningar avser bilder

dat oss om att använda svenska beteckningar,

som är relevanta för ordet.

om de är exakta och används i praktiken.

I varje kapitel finns det frågor i anslutning

När det gäller ortografin av försvenskade

till det ämne som behandlas. Dessa frågor lyfter

latinska begrepp har vi följt Medicinsk

ter-

fram det som vi anser vara det viktigaste i texten

minologi (red Bengt I. Lindskog, Nordstedts

och är bra att använda som kontroll av att man

Akademiska förlag, 2 0 0 4 ) . Ord och uttryck

har förstått innehållet.

som är särskilt viktiga, eller som är vanliga

Kapitlen

har

också

marginaltexter,

som

i praktiskt språkbruk, är som regel kursive-

sammanfattar viktiga punkter i texten. Margi-

rade. Detta kan ibland vara den latinska och

naltexterna står på samma sida och i samma

ibland den svenska termen.

ordningsföljd som den fylligare beskrivningen

Vi har lagt vikt vid ett omfattande och använ-

i huvudtexten. Marginaltexterna är avsedda

darvänligt sakordsregister. Om det finns flera

att användas som hjälpmedel vid repetition av

sidhänvisningar till ett ord, är hänvisningen till

innehållet.

huvudbeskrivningen eller definitionen satt med

Kliniska exempel lyfter fram betydelsen av de normala fysiologiska processerna och ger motivation till fortsatt läsning.

Marginaltexter sammanfattar viktiga punkter i texten och är till god hjälp vid repetition.

Frågor definierar det som är viktigast i varje kapitel och gör det lätt att kontrollera om man har förstått innehållet tillräckligt bra.

Materia, massa och kraft

och de enskilda partiklarnas rörelse kallas tei

Materia är allt som har massa och som tar plats.

atomerna och molekylerna snabbare. Därme>

Måttenheten för massa är kilogram (kg). De fles-

ökar den inre rörelseenergin, värmeenergin,

ta ämnen i naturen är kemiska föreningar som

massan.

misk rörelse. När en massa värms upp, rör si

kan brytas ned kemiskt till enklare ämnen. De

Lägesenergi är den energi som massan ha

enklaste produkter som kan bildas på detta sätt

på grund av sitt läge. Lägesenergi uttrycker allti