Andra övningsboken i svensk grammatik [1. uppl. ed.] 9162214926, 9789162214920 [PDF]

Zitiervorschau

Gunnar Hellström leva Zalcmanis

Andra övningsboken i svensk grammatik för sfi och sv2

Med regler och kommentarer Bonnier Utbildning

O'>

J i

Bonnier Utbildning P'1'/'Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm

/ " ci1‘■a-i

Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: E-post:

www. bonnierutbildning. se [email protected]

Order/Läromedelsinformation Tel 08-696 86 00 Fax 08-696 86 10

Redaktör: Karl Erik Widlund Mac: Studio Jan Karlsson Tecknare: Bengt Good

Andra övningsboken ISBN 622-1492-6 © 1996 Gunnar Hellström, leva Zalcmanis och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Femte tryckningen

IKy Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat Bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Finland by Gummerus Printing, Jyväskylä 2004

Till eleven Den här övningsboken är skriven för dig som läser Svenska för invandrare eller Svenska 2 och har passerat nybörjarstadiet. Du bör ha läst 300 timmar svenska för att den ska passa just dig. Boken heter Andra Övningsboken därför att den är en fortsättning på Första Övningsboken. Om du har läst Första Övningsboken, kommer du att känna igen flera typer av övningar. Men det gör inget om du har arbetat med något annat material som nybörjare! Andra Övningsboken innehåller både grammatik, ordkunskap och språkstilar. I grammatiken kommer du först och främst att få öva obestämd och bestämd form, ordföljd, textproduktion, tempus, konjunktioner och tidsprepositioner. I ordkun­ skapen kommer du bland annat att få lära dig hjälpverb, partikelverb, adverb och olika typer av ordbildning. Sedan kommer du också att få möta exempel på bild­ språk och tidningsspråk.

De regler som finns i boken är mycket étikelt formulerade för att du lätt ska komma ihåg dem. Efter reglerna följer öVningär söm kontrollerar att du förstått reglerna och kan använda dem i olika .situätioner,• -

Det finns både skriftliga och muntliga Ökningar. Én del övningar är så fria att du ska göra dem på separat papper (som din lärare sedan rättar).

Många gånger står det att du ska ”arbeta i par” med någon annan elev. Det är mycket värdefullt att verkligen göra det, eftersom ni då måste diskutera och lösa olika problem på svenska. Det är också roligt att göra en övning tillsammans. Till boken hör ett särskilt facit. Om du läser svenska i en klass, behöver du inte titta i det. Men om du studerar ensam eller behöver repetera något moment på egen hand, är det bra om du har tillgång till de rätta lösningarna.

Vi som har skrivit Andra Övningsboken har sammanlagt nästan 50 års erfarenhet av att undervisa invandrare i svenska. Under den tiden har vi lärt ut mycket svens­ ka. Men samtidigt har vi själva lärt oss en hel del av våra elever. Utan dem skulle vi inte veta så mycket om vårt eget språk. Utan dem skulle den här boken kanske inte ha blivit skriven. Till slut önskar vi bara att du får både nytta och nöje av Andra Övningsboken. Det hade vi när vi skrev den.

Lycka till!

Gunnar Hellström leva Zalcmanis

Innehåll 1 Substantiv och adjektiv 5

5 Verb - semantik 77

Substantiv 5 Substantiv utan artikel 9 Adjektiv 11 Adjektiv och substantiv 12 Blandade övningar 13

Modala hjälpverb 77 Transitiva och intransitiva verb 81 Ställa-stå, lägga-ligga, sätta-sitta 86 Partikelverb 91

2 Pronomen 15

Adverb och adjektiv 104 Satsadverb 106 Adverb och preposition 109 Uppifrån, nerifrån ... 110

6 Adverb 104 Sin, sitt, sina 15 Man 17 All, allt, alla. Hel, helt, hela 19 Pronominalisering 21

7 Konjunktioner 112

3 Ordföljd 24 Inledning 24 Schema för ordföljden 26 Hela meningar och halva 28 Texter via nyckelord 29 Muntliga övningar 32 Vandrande adverb 34 Utrop 35 Indirekt tal 36 Presentering 39 Blandade övningar 41

4 Verb - grammatik 44 Tempus 44 Att förstå tempus 45 Preteritum och perfekt 46 Perfekt och pluskvamperfekt 47 Futurum 50 När hände vad? 52 Test på tempusförståelse 54 Övningar på alla tempus 55 Hålla på att ... 60 Passiv form - s-passiv 62 Passiv form - perfekt particip 68 Perfekt particip av partikelverb 71 Presens particip 72 Konditionalis 75

Samordnande konjunktioner 112 Underordnande konjunktioner 115 Blandade övningar 120

8 Ordbildning 123 Suffix 123 Sammansatta ord 126 Ord med negationen o- 129

9 Lucktexter 131 Himmel eller helvete? 131 En liftares väg 133 Kejsarens nya kläder 135

10 Övrigt 138 Tidsp repositioner 138 Blandade övningar på tidsprepositioner 142 Prepositionsuttryck 144 Jämförelser 146 Andra jämförelseord 150 Ordningstal och antal 152 Bildspråk 154 Förskönande omskrivningar 157 Tidningsrubriker 158

1 Substantiv och adjektiv Substantiv Obestämd och bestämd form. Pronomen A. EXEMPEL

Jag köpte en video och en mikrovågsugn igår. När jag kom hem såg jag en film på videon, men när jag skulle värma mat i mikrovågsugnen fungerade den inte. Så i morse gick jag till affären och bytte den. Expediten var mycket förstående och hon erbjöd mig faktiskt att få pengarna tillbaka. I söndags var vi i Drottningholm och tittade på slottet. Vädret var härligt, solen sken och vi såg också kungen och drottningen sitta ute på en balkong. REGEL

Obestämd form använder man när man introducerar något som lyssnaren inte redan känner till. Bestämd form eller pronomen använder man när man talar om något som man redan har talat om eller som lyssnaren redan känner till genom situationen, plat­ sen eller sin kunskap om världen.

Bestämd form använder man också om något som det bara finns ”en/ett” av (solen, kungen).

B. Svara på följande frågor. Titta på exempel och regel i A.

Rad 1: Varför ”en video”? När säger man ”videon”?

Rad 1: Varför ”en film”, men inte ”filmen”? Rad 2: Varför ”videon” och ”mikrovågsugnen”? Rad 2-3: Varför ”den” och inte ”mikrovågsugnen”? Rad 3: Varför inte ”en affär”? Varför ”expediten”?

Rad 4: Varför inte ”pengar”? Rad 5-6: Varför ”slottet”, ”solen”, ”kungen” och ”drottningen”? Rad 6: Varför ”en balkong”?

c. Läs följande insändare och diskutera varför det är bestämd och obestämd form på de understrukna orden. Diskutera också understrukna pronomen. Varför behövs inte bestämd form där? Förra veckan skulle jag åka till Nyköping ett par dagar och behövde någon som såg efter katten medan jag var borta. En av pojkarna i huset lovade hjälpa mig. Jag gav honom nvckeln till lägenheten och så skrev jag en lapp till honom och den jag la mitt på köksbordet:

”Joakim! När du har gett mjölk till katten, måste du sätta in den i kylen!”

När jag kom hem från resan stod mjölken på köksbordet. Den var sur och ljummen. Och i kylen satt katten och frös. Nu frågar jag bara: får barnen inte lära sig någonting i skolan nuförtiden?

Gustav Jönsson, kattägare

D. Diskutera skillnaden mellan meningarna. Arbeta i par.

1. Jag köpte en cykel igår. / Jag köpte cykeln igår.

2. Hon har brutit ett ben. / Hon har brutit benet igen. 3. Ge mig en banan! / Ge mig bananen där! 4. Eva går i en skola långt härifrån. / Eva går till skolan klockan åtta. 5. Vad tjänar en rektor? / Vad tjänar rektorn? 6. Var är kaffet? / Jag dricker ett kaffe från Peru.

E. Fyll i substantiv i obestämd eller bestämd form, samt pronomen. Ibland måste du själv hitta ett subjekt.

Fröken Ur En kompis till min bror hade börjat tröttna på

som han bodde ihop med.2 gick han på

3 och där träffade

4 en gammal ung-

1

en semester

domskärlek och när_________________ 3 kom stack_______ 6

en flickvän

till Spanien med henne och lämnade_________________7 ensam

en lägenhet

kvar hemma i____________________ 8 som bara han hade kontrakt på.

en dag

Redan efter________________ 9 i Spanien skickade han

______________________ 10 hem till___________________11: ”Det är slut mellan oss. Jag vill att du har flyttat ut ur

__________________________ 12 när jag kommer hem.” en tjej

_________________ 13 blev förstås helgalen. Men det sista

en dörr

____________ 14 gjorde innan hon stängde_________________ 15

en telefon, ett nummer

var att gå till___________________ 16 och slå_____________ 17

en lur

och sedan inte lägga på_____________ 1S.

en vecka

en lur

När_________ *’ kom hem efter_________________ 20 såg

han genast att________________ 21 var avlagd. Han lyfte ___________ 22 och hörde fröken Ur säga tiden. Men __________________ 23 talade inte svenska, utan engelska. Det hade hon gjort i_________________ 24 nu.

Det var Fröken Ur i New York.

Svartsjuka en man

I norska tidningar stod det om________________ 1 som körde

en dag

cementbil._______________2 skulle__________ 3 köra cement

ett bygge, en väg

till_______________ 4. På_____________ 5 dit kom han förbi sitt eget hus. Och____________ 6 tänkte: ”Varför inte titta in

och ge frugan_______________ ? Det skulle göra___________ 8 glad. Och mig också!” ett hus

När________ 9 kom in i_______________ 10 var det alldeles

tyst.________ 11 tänkte:

”Hon ligger säkert i________________ 12 och sover. Jag smyett sovrum

ger upp till__________________13 och överraskar ________ 14!” Ja, i_________________ 15 låg hon och överraskad blev hon,

för bredvid henne i_______________ 16 låg_____________ 171 en vän

Det var Terje,_____________ 18 till cementutköraren. De båda

älskande var så upptagna att de inte märkte______________ en trapp

Men han vände i dörren och sprang nerför_______________ 20

en cementbil

och ut till_______________________ 21 på_____________ 22.

ett soltak

Där stod också Terjes bil, en Fiat med___________________,23.

en cementutkörare, en svartsjuka

en idé

en cementbil, en Fiat

___________________ 24 kokade av_________________ 25.

Men plötsligt fick han______________ Han körde fram__________ __________ 27 till__________ 28.

en cement

Sen fyllde han vännens bil med__________________ 29 som

ett bygge, en vän

skulle till__________________30.______________ 31 behövde

en Fiat

två bärgningsbilar för att transportera bort______________ ,32.

Han skulle aldrig köra____________ 33 igen.

Substantiv utan artikel A. EXEMPEL

• Eva dricker inte mjölk. • Ska vi köpa fisk? • Olle är läkare och gift med en lärare från Hjo. • Jag känner en kommunist som är buddist. • Blommor behöver ljus, vatten och kärlek. Precis som människor.

REGEL

Ord som har allmän betydelse har normalt ingen artikel. Om de betecknar ämne, typ, material etc står de normalt i singular (mjölk, fisk, läkare etc).

Ord som kan ha pluralform (blommor, människor) brukar stå i plural, när de har allmän betydelse.

B. Diskutera obestämd form, bestämd form och artikellöshet i meningarna. 1. Ulrika är pilot. / Ulrika är en pilot med lång erfarenhet.

2. Titta, en älg! Jag älskar älgar och det skulle aldrig falla mig in att äta älg till lunch.

3. Köp fisk! / Köp fisken! / Köp en fisk! 4. Vi behöver frihet, demokrati och bra politiker. 5. Var är schampot? / Schampo kan svida i ögonen. / Behöver du ett schampo mot mjäll? 6. Vi ska skaffa ett djur. / Djur ljuger inte. Människor gör det. 7. Hon älskar mannen i korvkiosken. / Hon älskar en man från Rom. / Hon älskar män.

c. Fyll i rätt form av substantivet till vänster. lärare, kemi

i

fysik, skola

glass

mat

barn

och undervisar i

1. Min bror är

och

utanför Göteborg.

eller två till mig, om du ändå går ut

2. Köp

och handlar. 3. Fia vill arbeta med. Hon älskar

barn

man, kvinna

värme, närhet

ost, bröd

vin, korkskruv

tidning

mjölk

mjölk, kiosk

universitet

advokat

4. Både

och

behöver

och. 5. Glöm inte att ta med,, och

I Och

________________ för idag!

6. Var är? Va? Är den slut? Säljer de nere i?

7. Min syster tänker läsa på

och bli

Adjektiv As Repetera adjektivets former (t ex i Första Övningsboken s 131 och s 138-139).

B. Muntlig övning. Komplettera med lämpligt adjektiv i rätt form. 1. De tänker sälja sin ... bil.

2. Var är den ... skjortan? 3. David är en ... människa. 4. Eleverna är ... idag.

5. Ekonomin är ett... problem.

6. Var är de ... jeansen jag köpte igår? 7. Tvätta de där ... strumporna! 8. De här datorerna är ganska .... 9. När byggdes de där ... husen?

10. Låset är ... ! Eller så är det fel på nyckeln. 11. I Kina är det... med cyklar på gatorna. 12. Han har alltid samma ... kavaj på jobbet.

C. Fyll i texten med adjektiv. Välj från listan. vit

tjock

fin

rik

ledig

röd

äldre

gammal

stor

dyr

ung

fräck

smal

full

ful

Gammal och rik Det var en gång en

1 man som skulle försöka fickparkera sin

2,23 Mercedes. Och medan han backade och körde fram

och backade igen, kom det två

4 män i en

s Ferrari och

6 parkeringsplatsen. Och sen hoppade de ur bilen och ropade

tog den till den

7 mannen:

- Så här gör man om man är

8 och’!

10 mannen sin

Då backade den körde rakt in i den

11 bil, la in ettan och

12 Ferrarin. Sen steg han ur, tog fram sin

13 plånbok och sa: - Så här gör man om man är

14 och

151

Adjektiv och substantiv A. Repetera formerna för adjektiv och substantiv (t ex i Första övningsboken s 139). Fyll i rätt form av adjektiv och substantiv från vänstermarginalen. högst, ett berg

1. Vad heter det____________________ i Sverige? Kebnekaise?

bäst, en elev

2. Vem är klassens______________________________ ?

äldst, bäst

3. Fredrik är en av mina____________ och__________

en vän, god, mat

____________ . Vi brukar träffas och äta lite_____ ______

gammal, ett minne

och berätta______________ _________________ .

flott, en bil

ny, en Mercedes

4. - Vet du vem som äger den där__________ ___________ ?

- Ja, det är ju grannens_____________________________ .

bäst, ett bröd

5. Det_________________ ____________________ kan man

ny, en saluhali

köpa i den_______________ __________________ bakom

gul, ett hus

det___________ ______________ därborta.

gammal, en sportbag

6. På resan hade han bara en____________________________

liten, en plastkasse

och två_________________ __________________ med

engelsk, en pocketbok

_________________ ___________________ och

en tidning

gammal

7. Usch, jag är så trött på min________________

en sommarklänning, ny

__________________ . Jag vill ha en_____ , gärna en

gul, vacker, en blomma

_____________ med_____________________________ på.

Blandade övningar A. Fyll i adjektiven och substantiven till vänster.

Drömstället liten, ett hus, norr

I fjol köpte vi ett______ 1________ 2 i__________ 3 Småland.

ett tak, trasig, ett fönster

__________ " var lite___________ 5 och____________ 6 behöv-

ett hus, god

de målas om, men annars var__________ ’ i_____________ 8

ett skick

först, en morgon

ny, ett hus

9

Jag minns den_______ 10_______________ 11 då vi vaknade i

vårt_________ '2_____________ ,13.

ett väder, varm, en sol

___________ 14 var__________ 15 och__________ 14 sken

klarblå, en himmel

från en___________________ 17__________________.1S-

ett liv

Kunde man få det bättre här i____________ ls?

B. Sätt in pronomen, adjektiv och substantiv, som du tycker passar bra.

Att följa sin natur Det var en gång en ung kvinna som satt med sin

1 femårige

2 på tåget till Karlstad. Mittemot

3 och

5 _______________ 6- Han var unge­

4 satt en fär i 75-årsåldern.

Plötsligt började den lilla

7 sparka honom på

Efter en stund tappade den’ mannen tålamo­ 10:

det och sa till den unga

11 sluta med det där! Jag har ont i

- Be

l2.

- Nej, det gör jag inte, svarade*3. Jag har gett 14 en fri uppfostran. Han måste få följa sin”1 16 flicka lite längre bort i

Då reste sig en

17.

19 vid nästa

18 skulle stiga av

20, men innan hon gjorde det gick hon fram till den 21

22 och sparkade henne på

__________________ 23 och sa; - Jag har också fått en

24

25!

2 Pronomen Sin, sitt, sina A. EXEMPEL

• Företaget har sagt upp 50% av sin personal. • Simon satte in pengar på sitt konto. • Maria åker på semester med sina väninnor. • Dan är försenad, för hans bil har gått sönder. • Eva tycker att hennes jobb är intressant. • Sitt första modellflygplan byggde Peter när han var sju år. • Erik och hans arbetskamrater målade själva om sitt kontor.

Jämför de två meningarna:

Eva bjöd Anna på middag på sin födelsedag. Eva bjöd Anna på middag på hennes födelsedag. REGEL

Sin, sitt, sina använder man istället för hans, hennes och deras när objektet ”till­ hör” subjektet i satsen.

Man placerar sin, sitt, sina framför objektet (eller adverbialet). Se första, andra, tredje, sjätte och sjunde exemplet under A. Sin, sitt, sina kan aldrig vara en del av subjektet. FORM

sin + en-substantiv

sin personal

sitt + ett-substantiv

sitt kontor

sina + plural

sina väninnor

Fyll i sin, sitt, sina, hans, hennes, deras. Diskutera olika alternativ. post och vattna

1. Stefan lovade Lisa att ta hand om

mor, medan hon var på semester med

2. Erik ska åka med

blom­

barn.

fru Anna och

föräldrar till

sommarstuga i Dalarna. 3. Banken har höjt många av

utlåningsränta med 1,5% och riskerar att förlora kunder.

4. Det bästa med mamma är

goda mat.

5. första barn fick Carina innan hon hade fyllt arton. Det dröjde

femton år tills

andra barn föddes.

6. Dick säger att man numera måste förnya 7. Vad har Stefan gjort med

skägg är ju rött! Och

8. Pepe vill gärna byta

körkort vart tionde år.

skägg och

hår?

hår måste han ha permanentat. lägenhet mot en större. Igår träffade han ett

äldre par som tyckte att

lägenhet var för stor för dem och gärna

ville byta. Så idag ska Pepe åka och titta på

lägenhet och sen ska

de komma och titta på.

9. Är det verkligen sant, att man alltid lär sig av

misstag?

C. Gör tio egna meningar med sin, sitt, sina, hans, hennes och deras.

Man A. exempel

Man tänker sänka barnbidraget, (man = regeringen)

•

Man har extrapris på korv den här veckan, (man = livsmedelsbutikerna, Konsum, ICA etc)

• •

Man får inte parkera nära en gatukorsning, (man = bilisterna)

•

Man pratar svenska på Åland, (man = folk)

•

Man sover bättre om man inte dricker kaffe sent på kvällen, (man = de flesta)

REGEL

I stället för att använda de, folk, de flesta, regeringen, livsmedelsbutikerna eller något annat opersonligt substantiv, säger man på svenska ofta man.

B. Formulera om följande meningar med något annat ord än man. Arbeta muntligt och gärna i par.

1. Man blir pigg om man dricker lite kaffe på morgonen. 2. Under julen brukar man äta mycket skinka. 3. Man opererade honom i torsdags kväll.

4. Man får inte sälja alkohol till personer under 20 år.

5. Småbarnsföräldrarna protesterar mot att man tänker lägga ner fyra daghem. 6. Man planerar att minska kostnaderna för försvaret. 7. I Sverige får man rösta när man fyllt arton år. 8. Man har förbättrat järnvägstrafiken mellan Stockholm och Göteborg.

9. Man har ännu inte gripit Olof Palmes mördare.

10. Förr gick man i skolan på lördagarna också. 11. Man har devalverat kronan två gånger under de senaste tio åren.

c. Formulera om följande meningar med hjälp av man. Arbeta muntligt. 1. Har polisen gripit bankrånaren?

2. Hyran måste betalas senast den sista varje månad.

3. Ingen får gå in här.

4. I Sverige brukar folk dricka glögg på Lucia. 5. Hon dömdes till två års fängelse. 6. I Sverige brukar kvinnor föda barn på sjukhus. 7. Fastigheten har nyligen målats om. 8. Riksdagen har beslutat att inte sänka sjukersättningen.

9. Träden planterades för att dölja soptippen. 10. Bullarna penslas först och gräddas sedan i 200 grader.

11. I Sverige börjar barn läsa engelska i årskurs ett.

D. Former av man EXEMPEL

•

Man bör sova minst 7 timmar per natt.

•

Om man åker fast för fortkörning, drar de in ens körkort.

•

Om de misstänker en för snatteri, får man visa upp vad man har i sin väska.

•

Man ska tänka sig för innan man köper en begagnad bil.

Jämför formerna för man med formerna för han:

man

ens

sin, sitt, sina

en

sig

han

hans

sin, sitt, sina

honom

sig

E. Fyll i rätt form av man. 1. Vad gör

om det är natt och

2. Kan

lita på att den här medicinen gör

har tappat

nycklar?

frisk?

3. Igår ville jag ha en röd soffa, men idag har jag bestämt mig för en blå.

kan väl ändra! 4. Vackert väder brukar påverka

humör.

5. Första tiden i ett främmande land har , men

vänjer.

tala med någon som orkar lyssna på

6. Ibland behöver 7. Det är tur att

svårt att förstå vad folk säger till

har telefon och kan ringa

8. vet aldrig vilka överraskningar som väntar

vänner. i livet.

All, allt, alla. Hel, helt, hela. A. EXEMPEL

• Vi drack upp all mjölk. • Har ni ätit upp allt kött? • Jag berättar allt (allting) för honom. • Kalle ska bjuda alla sina vänner på fest. • Är alla här? FORM

all mjölk

all + en-substantiv som normalt saknar plural.

allt kött

allt + ett-substantiv som normalt saknar plural

alla vänner

alla + plural

allt för honom

allt (självständigt)

alla är här

alla (självständigt)

problem.

B. Jämför all, allt, alla med hel, helt, hela som är adjektiv. EXEMPEL

• Kalle drack en hel liter mjölk.

• Jag vill ha ett helt päron • Har du haft semester hela månaden? • Vad gör du hela dagarna? • Jag åt två hela meloner. FORM

en hel liter

hel + en-substantiv

ett helt päron

helt + ett-substantiv

hela månaden

hela + bestämd form singular

hela dagarna

hela + plural

två hela meloner

hela + plural

C. Fyll i all, allt, alla, en hel, ett helt eller hela.

1. Förstår du

som står i den här boken?

2. Jag kommer aldrig att glömma

som hände oss i Italien.resan

var underbar.

3. Bertil har ett gammalt skåp som är fyllt med

möjliga prylar från

______ världen. 4. Jag har inte gjort något vettigt på

5. - Du menar inte att ni har druckit upp

- Jo, och ätit upp kvar.

dagen. kaffe?

sockerkakan också och

bullar som fanns

r |

6. Kära Viveka.

i

Nu ska du få höra. Häromdagen smög sig en tjuv in på vårt hotellrum och stal

j

________ resecheckar,bagage och

j

en. Dessutom åt han upp

i

i en kasse vid fönstret. Han kan inte ha mått speciellt bra efter

i

I

kamerautrustning-

bröd och drack upp

ka cognac, den som vi hade tänkt bjuda

sprit, som stod flas-

på efter semestern. Sedan satt

stulna saker. Som du

vi hos polisen

dag och räknade upp

säkert förstår, gör

det här att vi kommer hem tidigare än beräknat.

Hälsa

därhemma!

Svea P.S. Vi behöver nog

år för att komma över den här historien.

Pronominalisering A. EXEMPEL

• Karin Borg? Nej, henne känner jag inte. • Jag bor i Lund, men jag är inte född där. •

Vill du dammsuga eller ska jag göra det?

• Pelle säger att han är 50 år men det tror jag inte på. •

En mobiltelefon! Det ska jag skaffa!

Istället för att upprepa ett ord eller en fras brukar man använda pronomen, adverb eller verbet göra (det). Det kallas att pronominalisera.

Vad har man pronominaliserat i exemplen ovan?

Stryk under de ord som de kursiverade orden pronominaliserar. Ex. Såg du filmen på tvåan igår? Vad bra den var! 1. Jag ringde till Eva på jobbet men hon var inte där.

2. Mikael har mycket pengar. Låna av honom.

3. Fia skulle åka till Paris men hon kom aldrig dit. 4. Josef föddes 1943 och då var det krig i Europa.

5. Är rummet ledigt? Bra! Då hyr jag det en månad. 6. Ät upp maten nu! Annars får du ingen glass!

7. John sa att han var sjuk men det var inte sant. 8. Det är många som skolkar i klassen men Pia gör inte det.

9. Titta! Vilken häftig bil! En sån skulle man ha.

10. Birgitta har balkong i söder. Det skulle jag också vilja ha!

C. I följande meningar upprepas ord och fraser för mycket. Ändra meningarna genom att pronominalisera (dvs använda pronomen, adverb och ”göra”), se exemplet. Skriv på separat papper. EXEMPEL

Jag åker till Paris i juli om jag har pengar i juli.

Åker titt

i jnCi tm jA.fi hur yenfiAT dÅ.

1. Vi åkte till Nygården för att hälsa på Johan och Anna, men Johan och Anna var inte på Nygården.

2. Min fru kommer från Uganda men jag kommer inte från Uganda. Jag är från Kenya.

3. Gunnar vill gå på bio men Siv vill inte gå på bio. 4. Håll tyst nu! Om du inte håller tyst kastar jag ut dig!

5. Någon måste gå ut med hunden. Vill du gå ut med hunden, Maria? 6. Titta, vilken söt katt! En söt katt vill jag ha, mamma! 7. Fixar du maten? Bra, om du fixar maten köper jag vin. 8. Slavenka sa att hon lärde sig svenska på två månader, men att hon lärde sig svenska på två månader tror jag inte på. 9. Jag älskar filmjölk och flingor. Jag äter filmjölk och flingor varje morgon.

10. Magnus och Kajsa har en stuga på västkusten men Magnus och Kajsa åker inte till stugan så ofta. 11. Ska du tvätta ikväll? Eller har du redan tvättat?

12. Jag tycker om att spela tennis och alla i mm familj tycker om att spela tennis.

3 Ordföljd Inledning A. I följande samtal mellan en invandrare och en svensk uppstår ett missförstånd. Var i samtalet uppstår det? Och varför?

Invandraren: Mattias kommer på mötet ikväll. Svensken: Jaha. Och du själv? Kommer du? Invandraren: Ja, jag kommer. Självklart! (På mötet:) Invandraren: Var är Mattias? Du sa ju att han skulle komma! Svensken: Va? Nej, det var du som sa att han skulle komma!

(Svaret finns på s 160 i boken).

B. En mening kan vara:

ett påstående (P)

Jag kommer nu.

en fråga (F)

Kommer du nu?

en uppmaning (U)

Kom nu!

ett utrop (UT)

Vad sent du kommer!

Alla fyra kan innehålla subjekt och verb och mycket annat. Men alla fyra kan också vara mycket reducerade. De ord man inte säger är då underförstådda.

C. Markera i spalten till höger hur du uppfattar följande meningar.

Normalt behöver du bara göra en markering (P, F, U eller UT) per mening. Några gånger tycker du kanske att meningen kan tillhöra två typer. Gör då två marke­ ringar - och förklara gärna varför! Sätt också punkt (.) efter ett påstående, frågetecken (?) efter en fråga och utrops­ tecken (!) efter en uppmaning eller ett utrop.

exempel

Är du inte trött P

1. Kalle Berg kommer på festen ikväll

__

2. Var var du igår

__

■ 3. Vilken dator du har

__

4. Vilken dator har du

__

5. Sluta nu

__

6. Eva körde hem mig

__

7. Eva körde jag hem

__

8. När jag kommer hem

Fem över tre

9. Boken köpte jag åt Kalle och blomman åt Siv 10. Boken jag köpte åt Kalle

Den ligger där

__ __ __

11. Köp en bok åt Kalle

__

12. Om du bara kunde komma i tid

__

13. Och imorgon

__

14. Du kommer väl på måndag

__

15. När vi kom hem var klockan sju

__

16. Vilket hus de bor i

__

17. Om jag älskar dig

Fråga inte så dumt

__

18. Nu går du hem och sover

__

19. Kom nu

__

20. Kom du nu

__

21. Du kan inte stänga fönstret

Det drar

__

__

22. Du är från Brasilien, va

__

23. Nu slutar jag

__

24. Nu slutar du

__

__

__

__

En del av meningarna som du läst verkar inte följa de huvudregler för ordföljd som du har lärt dig. •

3 och 16 är utrop med ordföljden subjekt + verb. (Se s 35.)

•

8, 10 och 17 är ”eko-frågor”: (- Vet du vad klockan är?) - Vad klockan är? Halv sex.

•

18, 21 och 24 är i praktiken uppmaningar (utan imperativ).

•

12 är en reducerad mening: (Jag skulle bli glad) om du bara kunde komma i tid.

Schema för ordföljden A. 1

2

3,4, 5 ...

Igår

reste

jag till min kusin i Lund.

När jag kom dit

regnade

det

så

vi

satt

inne några timmar

men

sen

blev

vädret bättre

och

vi

åkte

ut till havet

och

-

badade.

Innan vi åkte hem

hyrde

vi en video som jag inte sett förut.

Vad den hette

har

jag glömt

bra

var

den i alla fall!

När vi hade sett filmen

gick

vi ut på restaurang

-

åt

pizza.

Vid bordet intill

satt

en tjej som jag började prata med.

innan vi gick hem

hade

tjejen och jag bytt telefonnummer!

Idag

ska

jag ringa till henne

om hon inte är upptagen

tänker

jag föreslå en promenad.

Sen

får

vi se vad som händer!

0

men

och

Och

och

Regler för ordföljden REGEL A

Verbet (det finita verbet) kornmer på plats 2.

Jag går nu. Nu går jag. Om du vill, kan jag hjälpa dig. Kl 7 imorgon bitti går flyget. regel b

På plats 0 (noll) kommer samordnande konjunktioner: men, och, så, för och ty. Efter dem börjar man ”räkna” platser igen: 1, 2, 3... (Ibland är plats 1 tom efter ”och”. Varför?) REGEL C

Långa fraser tar ibland bara en plats:

När vi kommer hem måste jag ringa Erik. Huset som jag bodde i som barn är rivet. REGEL D

Långa fraser med subjekt och verb (bisatser) har normalt ordföljden subjekt + (vandrande adverb) + verb: Om du inte vill gå nu, måste jag kasta ut dig! Det där är en film som barn under 11 inte får se. REGEL E

Subjektet kommer normalt på plats 1 eller plats 3.

UNDANTAG FRÅN REGEL A

Ja/nej-frågor: Kommer du ikväll?

Uppmaningar: Rök inte här! En del utrop: Vilken fin lägenhet de har! (se s 35)

Eko-frågor och reducerade meningar:

- Vad gör du när du kommer hem? - När jag kommer hem? Duschar och äter. - Går du aldrig på restaurang? - Jo, ibland. När jag har pengar.

B. Rita ett schema med platserna 0, 1, 2 och 3-4-5 ... Skriv in följande meningar i schemat:

1. Vår lärare var sjuk idag. Och den som kom istället hade inga böcker, så jag fick låna honom mina. Bussen var försenad, sa han. Men det tror jag inte på!

2. Istället för att röka borde du börja jogga. Om du gör det mår du mycket bättre. 3. Innan jag kom till Sverige trodde jag att det gick isbjörnar på gatorna här. Men det enda jag har sett är några fulla svin.

4. Killen som vi träffade när vi hade varit på fotboll heter Bo. 5. När jag var 20 år bodde jag i New York.

C. Gör egna meningar med följande början eller slut.

Skriv på separat papper. Diskutera i par. 1. I förrgår kväll ...

11. Vill ... ?

2. Hon som jag ska gifta mig med ...

12. Varför ... ?

3. På söndag ...

13. Hur många ...

4. Innan vi åker ...

14. ... när jag kommer hem.

5. Men ...

15. ... när du kommer hem?

6. När jag ...

16 Medan du sover ...

7. Det regnade, så ...

17. Om ...

8. Först ... och sen ...

18 Innan ...

9. Skolan som ...

19. Vet du någon restaurang där ... ?

10. Vi åkte till havet och ...

20. Vi skulle gå på disko men ...

Hela meningar och halva A. EXEMPEL

- Till New York? Nähä! Vad kul! Lycka till! Det här kan vara den ena rösten i ett telefonsamtal. Vi hör inte vad den andre säger men vi kan gissa det. De korta utrop som vi hör kan också byggas ut till hela meningar och ingå i en dialog:

- Jag reser till NY imorgon. - Vad säger du? Ska du åka till NY? Är det sant? -Ja, jag skojar inte.

- Det låter jättekul! -Ja, det blir spännande. -Ja, jag hoppas du får en trevlig resa!

B. Försök att göra samtal med längre meningar av följande. 1. - Va? En bukett rosor? Till mig? Vem då ifrån? Stefan? Ingen aning!

2. - Inbrott? Nähä! Var då? I källaren? När då? 3. - Halv tre? Okej! Var då?

4. - Ny lägenhet? Var då? Nu på fredag? Javisst! 5. - Sch! Chefen! I korridoren! 6. - Till Grekland? Ååh! Jag? Hemma. 7. - Ikväll? Ingen aning. Bio? Ja, varför inte?

Texter via nyckelord A. I en text brukar många meningar ha ett eller flera ord (pronomen, adverb, verbet ”göra” etc) som refererar tillbaka till andra ord i texten. Detta gör att många meningar bildar ett slags kedja:

har en syster. Sen (efter Luleå) skulle hon vidare till Finland.

B. Vad refererar de understrukna orden till i följande text? Ringa in! (Se A).-

Förrförra sommaren hade jag tänkt åka till Italien med några vänner. Men då blev en av dem sjuk, så jag stack upp till Sarek istället, där jag inte varit sedan tonåren. Först tog jag inlandsbanan och sen buss till Kvikkjokk. Där började min fjällvand­

ring. När jag hade gått två mil kom jag till en liten älv. Där stannade jag för att dricka lite vatten. Då fick jag plötsligt se en kvinna på stranden mittemot. Hon

stod böjd och tvättade sig i ansiktet. När vi hade stått så i en tio minuter, ropade jag till henne:

- Får man bjuda på en kopp kaffe?

- Jag förstår inte svenska, svarade hon då. - Kaffe, ropade jag. - Kaffe? ... Ja, tack! Och så vadade jag över till andra stranden. Hon hette Hanneke och var från Holland. Hon talade mycket lite svenska men det gjorde inte så mycket för vi för­ stod varandra ganska bra ändå. Jag bjöd på kaffe och vi pratade med ord, gester och miner. Och det har jag gjort i ett år nu. Bjudit på kaffe, alltså. Fast inte vid en älv, utan på sängkanten...

C. Robert Johnson Du får en del fakta om Robert Johnson, amerikan i Sverige. Han söker ett jobb och skickar ett brev där han berättar om vad han har sysslat med i sitt liv. Skriv det som fattas i hans brev. Använd ibland adverb och annat som binder ihop tex­ ten (se A-B). Fakta:

Född 1965 i Denver, Colorado 1983 till Santa Monica, Kalifornien

Datautbildning i 4 år 1987 examen

1987 till San Francisco, programmerare 1990: Kerstin, från Jönköping, Sverige 1990 bröllop, därefter Dallas, Texas

Toppjobb på oljebolag Två barn

1993 till Jönköping, arbetslös 4 mån 1994 Sfi

Arbete i en databutik Fortfarande i databutiken

Roberts brev:

Elektrolux Personalavdelningen

Stockholm Jag är intresserad av platsen som programmerare som var annonserad i DN 2/4 1995. Eftersom jag inte är svensk vill jag berätta lite om min bakgrund.

'

(Skriv om Roberts bakgrund på separat papper. Avsluta sedan brevet så här:)

Jag bifogar meritlista och kopior av betyg och irityg. Jönköping 4/4 1995

Robert Johnson Stormgatan 56, 553 12 Jönköping

D. Välj en av listorna nedan. Nyckelorden ger dig den information du behöver för att skriva en berättelse. Försök att variera ordföljden lite.

Första meningen kan t ex börja med ”När jag kom ...” / ”1 somras gjorde jag ...”.

Andra meningar kan ibland börja med ”Sen ...”, ”Då ...”, ”Där ...”, ”När ...” eller på annat sätt. Ibland ska du naturligtvis börja med subjektet - men inte hela tiden! Min tid i Sverige

Till Sverige apr -93 • 22 år gammal, ensam • Malmö, sfi • Sluttest sep -94, klar • Till Halmstad okt -94 • Arbete på hotell, servitör • Bilolycka jan -95 • Sjukhus 2 mån • Amanda, sjuksköterska • Kär! • Bröllop maj - 95 • Ny bostad, rymlig • Barn feb -96

En resa i Sverige Första dagen till Falun • En kusin där • Två dagar där • Fiske, promenader • Sen Göteborg • Två kompisar där • Roligt: krogen, dans • Tre dagar där, trött • Sen Småland, camping • 2 dagar, kanot, tält • Hem igen • Trött, pank, glad • Nästa år: norra Sverige • Fjällvandring • Midnattssol

Muntliga övningar A. EXEMPEL

- Vad skulle du göra om du hittade en tusenlapp på gatan?

- Då skulle jag stoppa den på mig, så klart! - Ja, men om någon såg dig? - Ja, då skulle jag säga att den var min.

- Men om den där personen sa att den var hans? - Om han sa att det var hans tusenlapp? Ja, då skulle jag be honom bevisa det. - Men om han då bad dig bevisa att det var din?

- Äh, lägg av! Jag hittar ändå ingen tusenlapp!

B. Gör liknande samtal som i A. Modell:

A: Vad skulle du göra om ...? B: Då skulle ...

(eller: ”Om jag ...? Då ...”)

A: Men om ... B: Då skulle ...

(eller: ”Om ....? Då ...”)

En elev väljer bland följande frågor eller gör egna. Han/hon ställer frågan till någon som den ”passar” till. Hela klassen gör invändningar: ”Men om ...?” 1. ... det började brinna i din lägenhet?

2. ... du slog sönder en fin vas när du satt barnvakt? 3. ... ditt horoskop varnade dig för att gå till jobbet idag?

4. ... du blev ohjälpligt kär i din lärare? 5. ... du tog ut 5000:- på banken och hemkommen upptäckte att du inte hade dem i plånboken eller portmonnän? 6. ... du fick veta att din 16-åriga lillasyster/dotter var gravid? 7. ... du fick veta att du skulle utvisas från Sverige?

8. ... någon började slå sitt barn i din närhet?

9. ... du kom hem och upptäckte en tjuv i lägenheten? 10. ... du kom hem och märkte att du tappat nyckeln till ytterdörren. 11. ... din arbetsgivare ville säga upp dig? 12. ... du en månad fick för mycket i lön? 13. ... din teleräkning var fem gånger dyrare än du väntat dig?

C. Diskutera följande frågor.

Inled dem med någon av fraserna Vad skulle hända om ... ? eller Vad händer om ...? 1. ... man kunde ta körkort när man var 15 år?

2. ... rökning blev förbjuden överallt? Även utomhus och i hemmen. 3. ... alla barn över 10 år fick rösta? 4. ... priset på alkohol steg med 100%?

5. ... Sverige tillät fri invandring? 6. ... hyrorna ökar med 50% nästa år? 7. ... man förbjuder all alkoholförsäljning? 8. ... det blir generalstrejk bland bussförare etc?

9. ... elektriciteten går i din bostad och är borta hela kvällen?

Vandrande adverb A. EXEMPEL

Huvudsats:

Jag kommer inte.

Bisats:

Hon säger att hon inte kommer.

Huvudsats:

Varför ringer du aldrig?

Bisats:

Hon undrar varför du aldrig ringer.

Huvudsats:

Du kan inte? Då ber jag någon annan.

Bisats:

Om du inte kan ber jag någon annan.

REGEL

I huvudsatser kommer satsadverbet efter både subjekt och verb.

I bisatser kommer satsadverbet före verbet.

B. Placera satsadverbet på rätt plats i den kursiverade satsen (som antingen är en huvudsats eller bisats). EXEMPEL

Inte Alltid

inte Jag kan dammsuga om du har tid. alltid När jag var liten hade jag fest på min namnsdag.

1. Alltid

Chefen vill veta varför du kommer försent.

2. Inte

Om du inte hjälper mig klarar jag provet.

3. Äntligen

Hon skrev att hon hade blivit frisk.

4. Aldrig

På vintern går jag ut och promenerar.

5. Fortfarande

Är du gifti

Fortfarande

Om jag är gifti Nej, tyvärr!

6. Inte

De vill att vi röker här.

7. Inte

Om du kan komma måste du ringa och säga det.

8. Inte

De som vill jobba räcker upp handen.

9. Inte

För att komma försent tog jag taxi.

10. Antagligen

Det blir regn, så vi stannar hemma.

c. Skriv egna meningar (både huvudsatser och bisatser) med följande satsadverb: inte, alltid, aldrig, fortfarande, gärna, ofta.

Utrop A. EXEMPEL

• Vad dum du är\ / Vad du är dum! • Vad vackert hon dansar\ / Vad hon dansar vackert! • Usch, vad det regnarl

• Vilket (fint) hus de bor i! REGEL

I utropssatser är ordföljden subjekt + verb.

B. Skriv utrop. 1. Han har hög lön.!

2. Det är kallt.! 3. Du dansar bra.! 4. Du har en bra lärare.

_________________________

5. Usch, det luktar._______________________________

6. Ah, de har så vackra blommor.____________________

C. Fortsätt muntligt. Hitta själv på subjektet (och ibland verb). 1. blåser

6. konstig

2 sent

7. fina byxor

3. trevlig bror

8. springer fort

4. dyrt

9. usch trött

5. härligt väder igår

10. hemsk film igår

Indirekt tal A. EXEMPEL

Direkt tal

Indirekt tal

a) Jag är trött.

Han säger att han är trött.

b) Ni får inte röka här!

De säger att vi inte far röka här.

c) Har Eva gått?

Han ville veta om Eva hade gått.

d) När börjar filmen?

Hon undrar när filmen börjar.

e) Hur gammal är han?

Hon vill veta hur gammal han är.

f) Varför är han inte här?

Hon undrar varför han inte är här.

g) Vem har lånat bilen?

Hon ville veta vem som hade lånat bilen.

h) Vilken ordbok är bäst?

Jag undrar vilken ordbok som är bäst.

i) Vem ska hon bo hos?

Han vill veta vem hon ska bo hos.

REGEL

I indirekt tal är ordföljden subjekt + verb.

Om frågeordet är subjekt följs det av ”som” (g, h). Satsadverbet kommer före verbet (b, f). Ibland måste man ändra pronomen (a, b).

Ibland måste man byta tempus i indirekt tal (c, g).

B. Muntlig övning. Kombinera en sats i ruta 1 med en sats i ruta 2. Gör de ändringar som behövs.

2. Livet är underbart.

Går det ett tåg vid tolvtiden? Jag har inte råd med semester. Jag är inte frisk. 1.

Hon vill veta . De undrar ... Han säger ...

Jag tror ... Eva frågar ... Jag vet inte ... Vet du ...

Jag undrar ... Hon tycker ...

Vem har han bjudit på bio? Vilka är bjudna på festen' Hur hög är hyran? Hur många invandrare finns det i Norge?

Varför är jag så trött? Är posten öppen på lördagar?

Banken är inte öppen efter tre.

Vad gör de i banken efter tre?

Jag måste gå och klippa mig. De har inte skickat pengarna. Vilka ska de bjuda på bröllopet?

Jag ska aldrig röka mer. Röker han som ska hyra rummet?

Vad har hänt?

De kommer med tre-bussen. Vem ska gå ut med hunden?

C. Muntlig övning. Gör samma som i B. Men säg verben i ruta 1 i preteritum istället. Gör nödvändiga ändringar i ruta 2. EXEMPEL

Hon ville veta om det gick ett tåg vid tolvtiden.

D. Muntlig övning. Fortsätt meningarna. 1. Jag vet inte ...

2. Han undrade ... 3. De sa ...

4. Vet du inte ...? 5. Jag trodde inte ... 6. Har Eva sagt ...? 7. Eriks fru vill veta ...

8. Sa hon inte ...? 9. Janne frågade ...

10. Maria visste inte ...

E. En av dina arbetskamrater har fått ett meddelande från chefen. Tyvärr är din arbetskamrat sjuk idag. Du ringer hem till henne. Hon ber dig att tala om vad chefen har skrivit. Tala om det - med indirekt tal. Meddelandet från chefen:

Hej. Jag vill tala med dig om din lön. Kan du komma till mitt rum imorgon? Passar det bra efter lunch? Meddela mig om du inte kan komma då. Ta med senaste lönebeskedet.

Kurt Olsson

E Muntlig övning. Tre personer: Anna, Bosse och Carl. Tänk dig att telefonen ringer. Det är Anna som vill tala med Bosse och fråga några saker. Bosse ligger i badet. Men du (Carl) kan ju ropa till Bosse och säga vad Anna vill veta. Och sen kan du säga till Anna vad Bosse har svarat. Obs! Den som spelar Anna använder först några minuter till att hitta på ett ärende och tänka ut vilka frågor hon ska ställa.

Presentering a. exempel

• Det står en taxi utanför porten. • Det kom ett brev till dig igår.

• Det finns en glass till dig i frysen. • Det har kommit en ny elev till klasst REGEL

Ny information brukar inte stå först i meningen. Den flyttas till höger. Ibland kan man göra det genom så kallad presentering:

det

Verb som betecknar position, existens eller rörelse: t.ex. sitta, stå, ligga, vara, finnas, saknas, fattas, hända, bo,komma, åka, gå, springa, simma

egentligt subjekt i obestämd form

B. Välj de meningar (bara dem!) som man kan och bör ”presentera”. Skriv presenteringen.

1. En buss kommer om en kvart.___ __________________________ 2. En rörmokare lagar toan.______________________________

3. Bussen kommer halv sju.___________________________ _ 4. En väska står i trappan.______________________________ 5. Ingen post kom idag._____________________________ 6. Något har hänt med videon.______________________________

7. Skjortan hänger i badrummet.______________________________ 8. Ett barn sitter och gråter ute i trappan.

9. En granne lagade videon._________________ ______ _____

10. Pengar fattas i kassan.____ ________________ _________ 11. Pengarna var borta.______________________________

C. Muntlig övning. Komplettera meningarna. (Titta på A och B) 1. Det låg ...

2. Kom det ...? 3. Det hänger ... 4. Har det kommit ...?

5. Det ligger ... 6. ... en vacker fågel i trädet.

7. ... ett bra rockband till stan. 8. ... någon och väntade på mig?

9. ... en flaska vin i kylen igår. Var är den nu?

10. ... en tjej och frågade efter dig.

D. Vad säger du? ”Läs” situationen. Använd presentering bara när det går bra. 1.

Du ser en (bötes)lapp på din grannes bilruta. Ring på och tala om det för honom.

2. Du och din man/fru väntar på en taxi som ni beställt. Nu ser du den komma. Säg det till din man/fru.

3. Du hittar en sjuk katt i källaren. Säg det till din man. 4. Du ser en polisbil utanför din port. Säg det till din fru.

5. Du väntar ett viktigt brev. Nu ser du brevbäraren komma på gatan. Ropa det till din fru.

Blandade övningar på ordföljd Som avslutning på kapitlet om ordföljden får du titta på fyra s k vandringshistorier. Några har du arbetat med tidigare. Vandringshistorier är en typ av moderna legender. De handlar inte om något som faktiskt har hänt, men folk berättar dem så ofta att man till slut tror att de är sanna. Ofta börjar de som ett rykte. Man har hört att någon varit med om något. Eller hört att någon hört att ...

Fyll i subjekt och verb i texterna. I några luckor ska du bara skriva verbet, utan subjekt. Historierna är roliga och spännande, men glöm inte ordföljden bara därför! Arbeta gärna i par - det är också roligt och spännande!

A.

En dyr telefonräkning En jobbarkompis till min bror hade börjat tröttna på tjejen som

1 ihop med. En kväll när

1 på en pub,

3 en gammal ungdomskärlek och när semestern kom

_______________ 4 till Mallorca med henne och

5 flickvännen

kvar i lägenheten som bara han hade kontrakt på. 6 ett telegram hem: ”Det är slut. Jag

Redan efter en dag

vill att

8 hem.”

7 flyttat när

Tjejen blev förstås helgalen. Men’ från lägenheten. Det sista hon gjorde innan

10 dörren var att slå ett telefonnummer

och sen inte lägga på luren.

När

11 hem efter två veckor;

.12 att luren

var avlagd. Han lyfte den och hörde Fröken Ur säga tiden. Men 13 inte svenska, utan engelska. Det hade hon gjort ända sedan■ lägenheten. Det var Fröken Ur i New York.

14

Boan i toan 1 om en man som skulle gå och lägga sig en

På jobbet idag

2 och borstade tänderna i badrummet,

kväll. När

3 plötsligt att någon tittade på honom bakifrån. Han vände sig om men där Sen

4 ingen, bara toalettstolen.

s samma känsla igen: någon tittade på honom! Och vad

tror du att

7 sig om den här

6 när

gången? Jo, en boaorm som stack upp huvet ur toalettstolen och sedan snabbt för­ svann igen.

8 genast till polisen. Det visade sig senare att boaormen

tillhörde en granne.

9 in ormen i sitt badrum och sedan

10 på semester. Ormen hade ringlat ner i toalettstolen och sedan” upp i andra lägenheter i huset via avloppsnätet,

c. Betongbilen I norska tidningar

1 om en man som körde betongbil. En dag

________________ 2 köra betong till ett bygge. Vägen dit gick förbi hans eget hus.

Mannen tänkte: ”Varför inte

3 in och

4 frugan en

kyss?s göra henne glad! Och mig också!”

När

6 in i huset,7 alldeles tyst. Han tänkte:

”Hon ligger säkert i sängen och

8 middag! Jag smyger upp dit!”

Ja, i sängen’. Men inte ensam! Där låg också mannens bästa

10 så upptagna av varandra att

vän. Och

(inte)" att han tittade-in genom dörren. Betongutköraren gick nerför trappan och ut på gatan, där vännens bil stod par­

12 en sportbil med soltak. Den svartsjuke betongut­

kerad.

köraren öppnade soltaket och

13 fram sin betongbiL Sen

14 vännens bil med betong.

Vännen behövde två bärgningsbilar för att

15 hem sin bil.

16 aldrig använda den igen.

D. Fri uppfostran Det var en gång en gammal pensionär som hade ont i benen. En dag när 1 på tåget till Karlstad, hände något konstigt. Mitt emot

2 med sin lille pojke. Plötsligt

honom

3 sparka på gubbens ben. Men när

4

kvinnan att säga till pojken att sluta sparka,s bara: - Nej, det

6 inte! Jag praktiserar fri uppfostran. Min son

måste få följa sin natur!

Vid nästa station reste sig en tonårsflicka för att stiga av. Men innan _______________ 7 av tåget,8 fram till mamman och ________________ 9 henne på benet.

- Vad - Jo, men

I0, skrek mamman.11 inte klok?

12 också fått fri uppfostran. Jag följer bara min natur!

4 Verb - grammatik Tempus Det här kapitlet handlar bara i början om forrner. Därefter handlar det mest om när man använder preteritum, perfekt och andra tempus. Många av de verb som ska användas i övningarna kommer inte att ges i infinitiv, utan i presens. Den for­ men gör det lättare att hitta andra former utan att slå i ordbok.

A. Fyll i de former som saknas. Infinitiv

Preteritum

stänga

rökte

2b

bor

3

druckit

starka ligger

oreg. starka

skrev

tror

3 2b

stekte

2a

beställer

oreg.

gör

2b

Supinum

arbetar

1 2a

Presens

höra

B. Fortsätt muntligt. Säg alla fyra formerna av följande verb. 1. vaknar

7. dör

(oreg)

13. syr

(3)

2. lever

(1) (2a)

8. förstår

(oreg)

14. säger

(oreg)

3. känner

(2a)

9. badar

15. vet

(oreg)

4. flyr

(3)

10. söker

(1) (2b)

16. flyger

(starkt)

5. lär sig

(2a)

11. beror

(3)

17. bjuder

(starkt)

6. leker

(2b)

12. vinner

(starkt)

18. vill

(oreg)

Att förstå tempus Läs meningarna och försök svara muntligt på frågorna. 1. Adam hade klätt av sig, när det ringde på dörren.

Varför ”hade klätt av sig” men inte ”klädde av sig”?

2. Birgitta fyllde femtio år igår. Varför ”fyllde” men inte ”har fyllt”?

3. Cecilia kan spanska. Hon har bott tre år i Madrid. Varför ”har bott” men inte gärna ”bodde”?

4. David har varit gift i 10 år nu.

Varför ”har varit” men inte ”är” eller ”var”? 5. Elefanter har snabel, stora öron och betar. Varför ”har”? 6. Fredrik fyller år imorgon. Varför ”fyller” men inte gärna ”ska fylla”?

7. Gunnar ska läsa till läkare när han har gjort lumpen. Varför ”ska läsa” men inte ”läser”? Varför ”har gjort” men inte ”gör”?

8. Hanna säger att hon kommer att sörja sin man i många år. Varför ”kommer att sörja” men inte ”ska sörja” eller ”sörjer”?

9. Adolf Hitler var från Österrike. Varför ”var” men inte ”är” eller ”har varit”?

10. Vi skulle åka till England, när jag blev sjuk. Varför ”skulle åka” men inte ”åkte”. Varför ”blev” men inte ”var”?

Preteritum och perfekt A. EXEMPEL

a) Vi var på bio igår.

b) - Vad gjorde du i måndags? - Jag jobbade.

c) Olle bodde i Malmö i sin ungdom.

d) Elvis Presley var från Memphis, Tenessee. e) Mona bar varit i fjällen två gånger.

f) Kemal bar läst svenska i ett år nu.

g) Vad har du gjort idag?

h) Vi bor inte längre i Bromma. Vi har flyttat. REGEL

Preteritum (a-d) används när handlingen ligger i en tid som är fixerad och passe­ rad (inkluderar inte ”nu”). Tiden kan vara uttryckt direkt i meningen (a och b), men den kan också vara uttryckt indirekt (b, c och d).

Perfekt (e-h) används om en handling som ligger tillbaka i tiden. Tidpunkten är obestämd (e), inkluderar ”nu” (f och g) eller är ointressant (h). Perfekt förklarar ofta något i ”nuet” (h).

(eochh)--------- 1__

< -------

B. Fyll i preteritum eller perfekt av verbet till vänster eller av ett verb som du tycker passar bra. Ibland måste du också skriva ett passande subjekt. är

1

- Vi________ på bio igår och__________ Robert de Niros nya film.______________ den?

ser

- Nej,______________ bra? flyttar, gör

2

- faså,

till Umeå? När

det?

- I januari. Jag______________ jobb där. har

3

- Det______________ i förrgår.

börjar

badar

- Hur länge______________ feber nu?

4

- Vad du är våt i håret!_________________?

- Nej, det______________ när jag gick hit.

regnar

5

-______________ på matchen igår?

- Nej, jag___________________ _på fotboll på flera år.

(inte)

Sista gången_____________ när Brasilien______________ över Sverige med 7-0. bor

6

-__________________ här länge? - Nej, jag______________ hit i höstas. .'

träffar

ses

7.

-______________________ Sonja på sista tiden?

- Ja, vi______________ på stan förra veckan.

c. Muntliga övningar I. Börja med ”Vad gjorde du ... / Vad har du gjort ...”

1. ... den här veckan?

5. ... idag?

2. ... när jag badade?

6. ... med videon? Den går inte.

3. ... på sista tiden?

7. ... i somras?

4. ...? Du är blöt, hela du!

8. ... igår?

Inled frågorna med frågeord (vad, var, när, hur, varför ...) + passande verb preteritum eller perfekt + subjekt. II.

EXEMPEL

fånr tän0V ARBETA? BRÖLLoP

ANDERS

drygt ett år i Sverige nu. Hon

första september förra året och när hon

hit

här i två månader,

läsa svenska. I slutet av november svenska i sammanlagt tretton månader (minus loven) och då

slutprovet. Om hon

Och sen

det,arbete. med Anders som hon

på ett diskotek fyra månader efter att hon

'hit.

B. Skriv med hjälp av tidslinjen en kort text om Georgios tid i Sverige. Och sedan en om din egen tid här. (Titta gärna på texten i A.) SVENSKA

, . , , r~ 'JAN

FEg 'MARS' APR.lL MAJ juni'juli'

Till SV£kl&£

LENA

NU

,

V

1.,

‘JAN feg MARS APRIL MAJ 1

f

FÖR.LOVNIM&

T

T

barm!

PROV

v

f

T

arbete?

C. Fyll i rätt form av verbet till vänster eller ett verb som passar bra.

Kom ihåg att skriva ut subjekt ibland. Tänk också ordföljden.

Kärlek vid första ögonkastet går till

- Farmor, kan du inte berätta hur det______________ 1 när du

träffas

och farfar______________ 2?

berättar

- Men det________________________ 3 för dig många

gånger! glömmer

- Ja, men då____________ 4 så liten, så det_____________ 5

nu. Kan du inte berätta igen? - Som du vill, då. Jo, det______________ 6 strax efter kriget. slutar

Jag__________________ 7 skolan och______________ 8 på ett

kontor i Nyköping. Det______________ 9 ett ganska tråkigt sitter

jobb och inte så mycket att göra, så jag______________ 10 ofta

drömmer

och______________ " ut genom fönstret och______________ 12 om ett annat och mer spännande liv.

- Men då dök farfar upp? 13! Mittemot kontoret

- Ja, det ser

ett slakteri. En eftermiddag” en av slaktarna

16 färdigt för dagen

komma ut på gatan. Han

och sitter

14

18 en

17 hem. Men först

cigarrett. Och vet du vad, när jag

19 där och

2° på honom, så sa det plötsligt bara klick i mig! Gud,

vad dunkar, verkar

22 alldeles varm om

21 vacker! Jag

23. Han

kinderna. Och hjärtat bara

24

så mjuk och rar också. Inte alls som de andra slaktarna. - Nej, man kan inte tro att farfar

25 slaktare

i nästan hela sitt liv!

- Nej, det gör

27 nu för att

26 verkligen inte. Men vad 28 bekant med

honom? På den tiden skulle ju en fin flicka bara sitta och vänta viil vara

på en man. Och en fin flicka,29. Men då

kom ödet och hjälpte mig. Jag chen och handlat kaffebröd och

ret, när jag

31 in på konto­

32 en krasch bakom mig. Och när

vänder

33 mig om,34 den unge vackre

blir

slaktaren ligga på gatan med sin cykel. Han

påkörd av en brödbil.

30 ute efter lun­

35

- Och det______________ 36 då det______________ ’7?

är, börjar

- Ja, precis! Jag______________ 38 fram till slaktaren och

______________ 35 att hans högra ben var blodigt och kanske

brutet. Han________________ 40 också och jag________ 41 till

svimmar

brödutköraren att han________________ 42 efter en ambulans. åker med

Och sen______________ 43 till sjukhuset med kaffebröd och allt! - Och sen? -Ja, sen______________ 44 inte många månader förrän

dröjer

______________ 4S både förlovade och gifta. Där ser man vad små saker______________46 mycket. Om jag inte hade handlat

kaffebröd och om brödbilen inte______________ 47 just då, så

hade den vackre slaktaren kanske inte blivit min man! - Hur länge__________________ 48 gifta nu? - Ja, nästa sommar______________49 femtio år. Då firar

___________________ so guldbröllop! Om bara inte farfar går och blir överkörd av någon brödbil ...

D. Fyll i passande verb i rätt form i texten ”Peter och vargen”. Glöm inte subjekt om det fattas. Då måste du också tänka på ordföljden.

De flesta verben i texten är lätta. Men det förekommer också några svåra (här i presens):

bestämmer sig för

försvinner

ropar

biter ihjäl

händer

skojar

darrar

klättrar

skrämmer bort

dröjer

lurar

vaktar

Sagan om Peter och vargen 1 en gång en pojke

Det

2 Peter. På vardagarna

3 i skolan men på helgerna och på loven

fåren åt sin far för att inte vargen

4

5 och

6

t

ihjäl dem.

Peter

8

7 herdepojke i flera år och tyckte att det

ganska ensamt och långtråkigt. En dag

att ha lite roligt. Han

9

10 upp på en hög klippa och

11 så högt att det hördes ända ner till bönderna på åkrarna: - Hjälp! Vargen

l2! Hjälp!

13 inte länge förrän bönderna

Och det

rusande uppför berget för att

14 16

15 Peter att

vargen. Men inte

17 någon varg där! Till bönderna sa Peter:

18 en varg här, men nu

- Det

Och bönderna

20 ner till sina åkrar igen. Två gånger till

______________ 21 samma sak. Peter

22 och bönderna

24 inte någon varg. Och bönderna

men det

25 att Peter bara

Men en dag Peter

26 med dem.

27 faktiskt att vargen

M. Och

29 högt över trakten:

- Hjälp! Vargen kommer! Vargen kommer! Den här gången

i

30 kvar på sina åkrar eftersom de

31 att Peter

32 dem precis som han;

tre gånger tidigare. Under tiden

Peter

34 ihjäl alla fåren, medan

33 högst uppe i ett träd och

Och om han inte

36 av skräck.

37 ner därifrån, så

där ännu idag och förstår att det

39 bäst att

redan från början. För sedan

41 ingen som

38 väl 40 sanning 42 på en!

E. Gå tillbaka till Att förstå tempus (s 45) och svara på frågorna igen. Du klarar dem bättre nu. Eller?

Hålla på att ... A. EXEMPEL

• Mamma står och diskar. • Pappa sitter och tittar på TV. • Min storebror ligger och sover. • Jag håller på att packa min väska. REGEL

Om man vill tala om att någon just nu gör något, kan man använda:

står och ...

ligger och ...

+ infinitiv

sitter och ... J Då måste verben stämma med positionen i verkligheten. Annars kan man använ­ da: hålla på att... + infinitiv.

Alla tempus kan förekomma. Ex: Vi satt och åt. Jag har legat och läst.

B. Sätt in stå och ligga och sitta och hålla på att ... i följande meningar. Gör de ändringar som behövs. Tänk på tempus. EXEMPEL

- Var är pappa? - Han läser.

— VW

~

sitter

(.User.

1. Var var du igår? Uffe väntade på dig i två timmar!

2. - Var är Janne? - Han lagar bilen.

3. - Är Kitty hemma? - Ja, hon tittar på TV.

4. Jag sov när du ringde.

5. Bengt sjöng på bussen.

6. Du kan fråga Vera. Hon pratar därborta i hörnet.

7. På måndagsmorgnarna är det många som sover i skolan.

8. Äntligen kommer du! Jag har väntat en timme på dig!

c. Fortsätt muntligt. 1. Den gamla damen blödde på gatan, medan folk bara tittade på.

2. På akuten måste man vänta flera timmar på en läkare. 3. Usch, jag känner mig lite ruggig. Jag blir kanske sjuk.

4. Oskar! Din flickvän är här! Hon väntar utanför porten. 5. Va? Har du sovit hela dan? Har du inte ens ätit? 6. Min farmor är mycket sjuk. Hon dör.

7. Först tog vi en promenad. Sen pratade vi. 8. Nu går vi! Taxin väntar därnere. 9. Vakna! Sov inte! Klockan är mycket!

10. Jag kan klippa dig om en stund. Vill du vänta så länge?

D. Gör en egen mening med vart och ett av de fyra verben i A.

Passiv form - s-passiv A. EXEMPEL

• Det där huset ska rivas. • Biblioteket öppnas igen nästa vecka. • Köket renoverades förra året. • Nahid har utvisats till Tyskland. • Hur uttalas ditt efternamn? REGEL

S-passiv används ofta när man har ett ”passivt” subjekt som är intressant. Det är alltså intressantare att veta att ”huset ska rivas” än vem som ska riva det.

I. ”Huset ska rivas” blir i aktiv form: ”De/man ska riva huset”. Hur blir de fyra andra exempelmeningarna i aktiv form?

II. Om det ”aktiva” subjektet är intressant, kan man säga det efter . prepositionen av: På 50-årsdagen uppvaktades Erik av sina jobbarkompisar. Huvudrollen spelas av Robert de Niro.

B. S-passiv är en vanlig verbform i tidningstexter, rubriker, reklam, annonser, medde­ landen, informationsblad etc. Läs en tidningstext och stryk under s-passiv.

Var kan du träffa på följande meningar? Arbeta i par. 1. Bostadsrätter säljes.

2. City-bion stängs. 3. Böcker köpes. 4. Generaldirektör sparkas. 5. Lägenheter bytes.

6. Serveras kall. 7. Källarlokal uthyres. 8. Bör sväljas hela. 9. Hundvakt sökes till förmiddagar.

10. Omskakas. 11. Sommarstängt. Salongen öppnas åter 1/8. 12. Förvaras oåtkomligt för barn. 13. Används före nov 98. 14. Hämtas på posten, Storgatan 10. 15. Kommunalskatten höjs nästa år.

D. S-passiv bildas genom att man sätter ett -s efter den aktiva verbformen. I presens finns några undantag från den regeln. FORM

presens

preteritum

supinum

(ar) -as

-s

-s

(er) -s (r) -s EXEMPEL I PRESENS

aktiv form

passiv form

reparerar

repareras

stänger

stängs

syr

sys

läser

läses

stör

störs

Obs! Meningarna 1, 3, 5, 7 och 9 i övning C kommer från tidningsannonser, där man ibland använder en formell och äldre form med -es.

E. Fyll i de passivformer som fattas (se Form under D).

opereras

DfteretAS

DftererAÅes

Dfte.re.rAts

beställdes

___________

öppnas

___________

____

byggas

___________

___________

____

___________

___________

___________

stekts

säljas

___________

___________

____

läses

j sågs

F. Ändra från aktiv form till s-passiv. Se exempel. EXEMPEL

De byggde huset för tio år sen.

fant

frb'r tio År s

Gå sönder (”bli trasig”)

Låset gick sönder när jag skulle öppna dörren.

Gå till (ungefär: göras)

Jag förstår inte hur den här övningen går tilll

Gå ut (gå på restaurang etc)

På fredag ska vi gå ut och äta.

Gå upp (stiga, öka)

Varför går matpriserna upp hela tiden?

Gå ut på (handla om)

Vad går det här konstiga spelet ut på, egentligen?

Gå åt (ta slut)

Alla hennes sparpengar gick åt till att laga bilen.

Gå över (försvinna, upphöra)

Förkylningar brukar gå över ganska snabbt.

Fyll i partikelverbet. Se upp med tempus! 1. Jag fattar inte vad den här historien. Ska man skratta eller ...?

nog huvudvärken

2. Ta en Alvedon, så

3. Hur mycket

snart.

en ny video?

4. Det går inte att sy med den här tråden. Den

ju

______________ hela tiden! 5. Personalen

inte

•att jobba över.

6. Jag råkade sätta mig på glasögonen så att de.

7. Kristinas pappa har nyligen

en svår operation.

och göra något roligt på fredag?

8. Kan vi inte

mycket färg om man ska måla om ett hus.

9. Det 10. Saras mormor har

efter en längre tids sjukdom.

11. När man, brukar man ta med sig blommor eller en flaska

vin. 12. Jag tror att posten har kommit. Kan du vara snäll och

den här kursen om man har varit borta mycket?

13. Kan man 14.

den?

Menar du att vi ska åka till Peru, fast vi inte har några pengar? Hur ska det ?

15. Aliki väntade med att köpa stövlar tills de hade 16. Har du hört att Tomas blivit chef? Han

i pris. verkligen

_____________ att göra karriär!

17. Vi har inte råd att bo kvar här. På två år har hyran

50 %.

och äta varje kväll? Jag menar, han

18. Har Per verkligen råd att är ju bara invandrarlärare.

19. Pia har

i vikt sedan hon slutade äta godis.

Hålla Hålla av (tycka om)

Det finns människor som håller av djur mer än människor.

Hålla ihop (vara tillsammans)

Håkan och Kajsa höll ihop i tio år innan de slutligen gifte sig.

Hålla med (tycka likadant som)

Många säger att svenskar är tråkiga, men jag håller inte med dem.

Hålla om (krama)

Kan du inte hålla om mig lite? Jag känner mig så ledsen.

Hålla på med (vara upptagen med /göra)

Ska du hålla på med bilen hela hel­ gen?

Hålla till/hus (vara, befinna sig)

Var har du hållit till (hus) hela dagen? Jag har ringt tio gånger minst!

1. Tycker du att filmen var tråkig? Jag

inte

om

det. Den var ju kul!

2. Lena är varken hemma eller på jobbet. Har du någon aning om var hon ______________ ?

3. Säga vad man vill om svärmor och hennes dåliga humör, men hon

mycket 4. Vad

sina barnbarn i alla fall.

du, Gunnar? Sluta med det där! Det kittlas!

5. Var inte sur nu! Kom så ska jag

dig lite!

6. Maries föräldrar firar guldbröllop imorgon. Det betyder att de har ___________ i 50 år nu! 7. Robert de Niro är väl jättesnygg! Eller

du inte

Komma Komma bort (försvinna)

Mitt bankomatkort har kommit bort.

Komma på (komma ihåg, minnas)

Jag kan inte komma på vad Thailands huvudstad heter.

Komma ut (publicera/s)

Det Bästa kommer ut bara en gång i månaden.

Komma över (bli ”frisk” från, glömma)

Eva trodde aldrig att hon skulle komma över sin olyckliga kärlek.

Komma överens (bestämma tillsammans)

De kom överens om att dela på hyran.

1. Lägg nycklarna i väskan, så att de inte! 2. Har du hört att Kerstin Ekman har

3. Jag

inte

med en ny bok?

vad Kajsa heter i efternamn. Är det Kavat?

sin rädsla för ormar.

4. Sedan Eva flyttade till landet har hon 5. Oskar har svårt att

med sin chef. något som Ingrid vill ha i födelsedagspresent?

6. Kan du

Känna Känna till (veta /något om)

Känner du till någon som vill hyra ut ett rum?

Känna igen (ungefär: komma ihåg)

Har vi inte träffats förr? Jag känner igen dig.

Känna igen sig (känna igen en plats)

Vad Göteborg har förändrats! Jag känner inte igen mig.

Känna på sig (tro, ana)

Hon kände på sig att något tråkigt skulle hända.

1. Har du både klippt och rakat dig? Jag

nästan inte

______________ dig!

2. Jag

att jag kommer att vinna på Lotto imorgon!

3. Charlie Chaplin?du inte 4. du inte

honom?

mig? Vi gick ju i samma klass på

gymnasiet!

5. Vad de har byggt om här i centrum! Man

knappt

Lägga Lägga av (sluta, ”det är inte sant”)

Har du lagt av att röka? Grattis! Ska du flytta till Nepal? Nä, lägg avi

Lägga ner (upphöra med)

Är det sant? Ska Volvo lägga ner fabriken i Kalmar?

Lägga om (bandagera)

Vi måste lägga om såret så att det inte blir infekterat.

Lägga om (ändra)

På grund av tågolyckan fick SJ lägga om trafiken i två dagar.

Lägga på (... telefonluren)

Vänta! Lägg inte pål Det var en sak till jag skulle säga!

Lägga sig i (blanda sig i)

Varför måste mamma alltid lägga sig i vad jag gör på kvällarna! Morsor, allt­ så! Helt hopplösa!

Lägga undan (lägga åt sidan)

Lägg undan den där kniven! Du kan göra dig illa!

Lägga ut (betala /som ett lån)

Vi får göra upp om notan senare. Jag lägger ut så länge.

1. Det är inte så konstigt att de har

pizzerian på Nygatan. Det

var ju aldrig några gäster där. 2. Jäklar också! Jag har glömt pengarna hemma! Kan du

för

mig så länge?

3. Du blöder ju under foten! Vi måste

den.

4. ! Menar du verkligen att Klas ska bli polis?

5. Vi har en så besvärlig chef. Han

allt vi gör. Han

litar inte på oss ett dugg. 6. Ska vi inte 7. Vi har stanna hemma.

nu? Klockan är mycket.

våra semesterplaner. Vi ska inte åka till Spanien, utan

8. Vilken typ, va! Han

bara

9. Varför har du

utan att säga ”hej då”.

dagens tidning? Jag har ju inte läst den än!

Se Se efter (ta reda på)

Kan du inte se efter i tidningen hur dags filmen börjar?

Se efter (vakta, ta hand om)

Har du lust att se efter Emma på lör­ dag kväll? Vi ska på fest.

Se ner på (förakta)

Han ser ner på alla som inte är lika intelligenta som han.

Se om (se en gång till)

Jag skulle vilja se om Hamlet, fast gärna i en modern version.

Se till (ungefär: ordna)

Se till att det är städat när gästerna kommer!

Se upp (akta sig)

Se upp för ficktjuvar!

Se upp till (beundra)

Klas ser upp till folk med pengar.

Se ut som (likna)

Maria ser ut som Marilyn Monroe!

1. Har Björn träffat en ny kvinna? Då förstår jag varför han

så

glad!

om taxin har kommit?

2. Kan du 3.■

för bilen där! Han kör mot rött ljus!

4, Spela in filmen på videon, så kan vi

5. En lärare bör vara en person som man

till. min katt medan jag är borta.

6. Jag behöver någon som 7. Kan du

den om den är bra.

att komma i tid i fortsättningen?

8. Du borde

9. Måste du 10. Vad snygg Robert är! Han

för bilarna bättre. En vacker dag blir du överkörd! Hans, bara för att han inte gillar opera? en filmstjärna!

Slå Slå in (paketera)

Kan du slå in boken? Den är en pre­ sent.

Slå sig ner (sätta sig)

Slå dig ner i soffan, så ska jag göra lite kaffe.

Slå sig ner (bosätta sig)

Har du hört att Göran slagit sig ner i skärgården?

Slå upp (öppna, ta reda på i bok)

Vad har Felicia för telefonnummer. Kan du slå upp det?

Slå ut (blomma)

Titta, björkarna har redan slagit ut\

Slå ut (ungefär: besegra)

Sampras slog ut Edberg i semifinalen i US Open.

1. När faster Lisa blev pensionär, lämnade hon Sverige och i Spanien.

2. Har vi något papper hemma så att vi kan

presenten?

3. och ta en kopp kaffe! 4. Förstår du inte ordet ”kåldolme”?lexikonet och titta!

5. Milan

Liverpool i Europacupen igår.

6. Jag orkar inte springa mer. Kan vi inte

i gräset och vila lite?

Ställa Ställa in (ungefär: ”inte ha/göra”)

De ställde in resan p g a sjukdom.

Ställa om (ungefär: ändra)

Ställ om klockan! Det är sommartid nu!

Ställa till (göra, orsaka)

Eva, vad har du ställt till med! Det är ju vatten över hela köksgolvet!

Ställa upp (delta, hjälpa till)

Vi tänker uppvakta Jonas på 50-årsdagen. Ställer du upp?

Jag skulle behöva barnvakt på fredag. Ställer du upp? Ställa ut (visa)

Har du hört att Leif ska ställa ut sina bilder på galleri?

1. SAS har

2. De

all utrikestrafik på grund av strejk.

Picasso på Moderna Muséet! Ska vi inte gå dit?

3. Om vi ska ha klassfest på lördag, måste alla. 4. När man flyger från USA till Sverige, brukar man ha svårt att sin dygnsrytm.

5. Akta dig för Eva! Hon

en massa pro­

bara

blem för dig! 6. Behöver du hjälp med flyttningen? I så fall

jag!

Säga Säga ifrån (protestera)

Säg ifrån, om jag pratar för snabbt.

Säga om (säga en gång till)

Kan du säga om det där? Jag hörde inte riktigt.

Säga till (tala om)

Säg till, om du behöver hjälp!

Säga till/åt (befalla)

Säg till/åt Kalle att skruva ner radion! Jag talar i telefon!

Säga upp (avskeda, sparka)

Mitt företag vill säga upp halva perso­ nalen. Men det tänker vi inte gå med på!

Säga upp (ungefär: avsluta)

Stefan har sagt upp bekantskapen med Håkan, sedan Håkan lurade honom på pengar.

1. Har du hört att Åke har

sig på Volvo? Han tänker öppna

egen firma.

2. Chefen föreslog att man skulle korta ner lunchen till en halvtimme, men då alla anställda.

3. Hur uttalar man ditt efternamn? Kan du

det?

4. Ingrid att hon har besök! 5. Martin

prenumerationen på Dagens Nyheter. Han tyckte den

var för dyr.

6. Du pratar så fort! Kan du

det där lite långsammare?

7. Nu har Eva rökt härinne igen! Vi måste

henne att sluta med det.

Sätta Sätta igång (börja)

Sätt igång och packa nu! Vi måste snart åka.

Sätta ihop (montera)

Jag kan inte sätta ihop det här skåpet från IKEA.

Sätta in (sätta pengar på bank)

Ska vi sätta in lönen på ditt person­ konto?

Sätta på (ungefär: öppna)

Snälla, sätt inte på TV:n! Vi ska sova nu.

Sätta på sig (ta/klä på sig)

Kan du inte sätta på dig något annat än jeans när du ska på fest?

Sätta sig in i (lära sig)

Jag kan inget om astrologi. Jag har aldrig satt mig in i det.

1. Kalle fick ett modellflygplan i julklapp, men han kunde inte

delarna. 2. den där röda klänningen! Den passar dig verkligen bra. 3. Vad gör Åke med alla sina pengar?han

dem på banken eller gömmer han dem under madrassen?

4. Nej, nu måste vi

med maten om den ska bli klar innan

gästerna kommer!

5. Siv, inte behöver du

stranden! Hit kommer ju inte en människa!

baddräkt på den här bad­

6. Snälla,radion! Jag vill höra nyheterna. 7. Har ni några bra böcker i företagsekonomi? Jag ska starta eget och behöver _______________________ ämnet.

Ta Ta av sig (klä av sig)

Ta av dig stövlarna innan du går in!

Ta bort (avlägsna)

Jag tog bort fläcken med tvål och vatten.

Ta emot (ungefär: välkomna, få)

Någon av oss borde åka till stationen och ta emot farmor. Sartre ville inte ta emot nobelpriset i litteratur

Ta fram (ta upp)

Ta fram papper och penna!

Ta i (anstränga sig)

Ni måste ta i om ni ska få pianot upp­ för trappan.

Ta om (ungefär: göra/säga en gång till)

Ta om första låten på skivan! Den var så bra.

Ta på sig (klä på sig)

Ska du inte ta på dig en regnkappa i det här vädret?

Ta sig till (göra)

Hjälp, vad ska jag ta mig till\

1. Gästerna kommer snart. Vi måste klä om, så att vi kan

dem.

2. Kan du;det där? Jag hörde inte riktigt vad du sa. 3. Brukar du inte

klockan när du badar?

4. Usch, vad äckligt!den där spindeln på väggen! 5. Det är kallt ute.en mössa! 6. Eva

alla foton från bröllopet och visade oss.

7. Jag visste inte vad jag skulle, för jag var rädd att

rånaren skulle skjuta.

8. böckerna från köksbordet! Vi ska äta snart. 9. Snälla du,! Jag orkar inte lyfta själv.

C. Några verbpartiklar har en mycket bestämd betydelse och kan kombineras med många olika verb. T ex om (en gång till), ihjäl (till döds), sönder (trasig). EXEMPEL

• Du kan göra om provet nästa månad. • Kalle vaknade vid sju, men somnade om.

• Kan du läsa om det sista stycket? • Slå ihjäl den där myggan! • Urban var alkoholist och söp ihjäl sig. • Anna rev sönder alla brev från Adam.

• Mina italienska skor har gått sönder.

Försök att hitta fler verb som du kan kombinera med om, ihjäl och sönder. Arbeta i par.

D. Vad säger du? Använd partikelverb från listan och formulera en replik som passar i de nio situa­ tionerna.

säga om

lägga ut

lägga av

ställa till

gå bort

gä på

se om

göra om

hålla av

känna igen

ställa in

se upp

hålla hus

slå in

hålla med

gå med på

säga till

gå ut

EXEMPEL

Du och Gunilla har redan sett filmen ”Borta med vinden” men du tycker att fil­ men var så bra att du gärna skulle vilja se den en gång till. Vad kan du säga till Gunilla?

w s>e. otn

1. Tamara och du går på bio tillsammans. När ni ska betala biljetterna, upptäcker hon att hon har glömt plånboken hemma. Vad säger du att du kan göra?

2. En äldre man börjar gå över gatan, trots att det är rött ljus och mycket trafik. Vad ropar du till honom? 3. Du ska köpa en flygbiljett till London, och vill veta hur mycket den kostar. Vad frågar du? 4. Laura undrar om du också tycker att er svensklärare är dålig på att förklara grammatik, men det tycker du inte. Vad svarar du Laura? 5. Du har bjudit flera vänner på fest, men så blir du plötsligt sjuk och kan inte ha festen. Vad säger du till dina vänner? 6. Din kompis säger att han vunnit en miljon på Lotto. Du blir överraskad och tror inte dina öron. Vad kan du svara?

7. Anna talar om sitt telefonnummer för dig, men du uppfattar inte alla siffror. Vad säger du till Anna? 8. Bill undrar om du har lust att träffa honom på onsdag. Men du kan inte, för du ska hem till en släkting och äta middag. Vad säger du till Bill att du ska göra?

9. Mia har inte varit på kursen den senaste veckan, och hon svarar inte i telefon när du ringer. Vad frågar du dina kurskamrater?

6 Adverb Adverb och adjektiv A. EXEMPEL

• Lennart är inte så vacker, men han bor vackert'. • Ni verkar ovanligt glada idag! Vad har hänt? • Peter springer otroligt snabbt. REGEL

Adverb beskriver: ett verb:

bor vackert

ett adjektiv:

ovanligt glada

ett adverb:

otroligt snabbt

Adjektiv beskriver:

en sak:

ett stort hus

en person:

han är gammal

en sats/fras:

att dansa är roligt

Adjektiv används med verb som vara, bli, verka, se ... ut, känna sig.

FORM

Adverb bildas normalt genom adjektiv + -t.

Adjektiv slutar på: -

vid en-substantiv

-t

vid ett-substantiv

-a

vid substantiv i bestämd form och plural

B. Fyll i adjektiv och adverb i rätt form. långsam

1. Varför går du så_______________ ?

frisk

2. Blommorna ser inte________________ ut.

vacker, vacker

3. Per är___________ , men han sjunger inte så___________ .

hemsk

4. Att lida så mycket måste vara________________.

hemsk, trevlig

5. Igår träffade jag två___________ ____________ _ personer.

vacker, ful

6. Husen är______________, men de ligger________________.

otrolig, fin

7. Björn skriver_______________

hemsk, trött

8. Vi kände oss______________ _______________ efter resan.

enorm, vacker

9. Blommorna är_______________

________________ brev!

________________ .

C. Fortsätt muntligt. Välj adverb eller adjektiv själv. 1. Vad du pratar ... ? Har du druckit?

2. Vilka ... filmer de visar på TV!

3. Det där var ... sagt av dig! 4. Mina föräldrar var...... att få se mig igen.

5. Är ni inte ... över den här...... lägenheten? 6. Eleverna var...... på provet. Alla klarade sig! 7. Magnus dansar .... Men luktar han inte lite ...? 8. Att lära sig svenska är...... ! Tycker jag i alla fall. 9. Är du ... gift?

10. Du måste vara ... klädd nu när det är vinter. 11. Eleverna ser ... ut.

D. Gör egna meningar med följande adverb: ovanligt, snabbt, högt, hemskt, dåligt.

Satsadverb A. EXEMPEL

a) Det regnar inte idag.

b) Jag har faktiskt inte tid att gå på bio!

c) Vi reser antagligen på fredag morgon. d) Va! Sover du fortfarande? REGEL

Satsadverb säger något om hela satsen.

Exempel b betyder: ”Det är ett faktum (absolut sant) att jag inte har tid

Exempel c betyder: ”Det är nästan säkert att vi reser...”.

B. Sitt i smågrupper. Studera följande satsadverb. Försök förstå dem med hjälp av ordbok.

inte

väl (i frågor)

redan fortfarande

knappast eventuellt

gärna

ännu

kanske

(hellre, helst)

just

äntligen

möjligen (i frågor)

nog

egentligen

väl

visserligen

ändå

antagligen

verkligen

i alla fall

förmodligen

faktiskt

troligen

tyvärr

säkert

förstås

ju absolut

naturligtvis

lyckligtvis

givetvis

som tur är

Några frågor och kommentarer.

1. I första spalten finns en skala mellan inte och absolut. Kan du göra en liknande skala mellan aldrig och alltid?

2. Egentligen/visserligen följs ofta av men: ”Egentligen är jag trött, men okej då, jag ska hjälpa dig!” 3. Han sover fortfarande = Han har inte vaknat

C. Fyll i passande satsadverb. Diskutera olika alternativ. låna mig hundra kronor?

1. - Du kan

- Jag kan.inte det. Jag sa

nyss att jag är

pank! 2. - Du kommer

på festen ikväll? jobba över. Jag kan

- Nej, jag måste komma lite senare.

inte råd att åka på semester, men vi försöker

3. Vi har

komma iväg nån vecka för barnens skull.

4. - Är rektorn kvar i skolan?

-

, han har

rektorn är

gått för dagen. Men studie­

kvar.

5. Jag hade tappat nyckeln men

hade jag en extranyckel hemma

hos mamma.

D. Förklara skillnaden mellan de olika satsadverben. 1. Daniel kommer antagligen/gärna/tyvärr inte/eventuellt/väl.

2. Maria har just/äntligen tagit körkort.

E. Vad säger du? Använd satsadverb (se B). Arbeta i par. 1. Det kommer fram en man på gatan och ber dig om fem kronor. Du säger att du inte har några pengar. Mannen: ”Ah, fem kronor bara! Snälla?” Du vill att han ska tro att du talar sanning. Vad säger du?

2. Du tror att det blir regn imorgon. De har sagt det på TV och de brukar ha rätt. Vad säger du? 3. Du ska köpa en kopp kaffe i en automat. Men du har ingen växel, bara 20-lappar. Då dyker det upp en person. Kanske har han en 5-krona eller en 10-krona? Det är bäst att fråga. Beklaga att du själv inte har någon växel. 4. En vän ringer och frågar om du vill gå med på bio. Du vet att du inte har råd. Men du skulle vilja gå. Kanske han kan låna dig en hundring?

E Läs följande meningar och svara ja eller nej på frågorna.

1. Sverige vinner antagligen över England.

Är det stor chans att Sverige vinner?

____

2. Jag har faktiskt inte tid! Är det säkert att jag inte har tid?

___

3. Hon talar knappast med honom! Talar hon ganska mycket med honom?

4. Fredrik vill helst gå på bio. Tycker han om bio?

___

5. Lars-Göran är egentligen en bra lärare, men ...

Är han alltid en bra lärare?

___

6. Ta det lugnt! Hon kommer nog. Är det troligt att hon kommer?

___

7. Ta på dig en rock. Det regnar ju! Regnar det verkligen?

___

8. Posten har just kommit.

Var det längesen posten kom?

___

9. Äntligen kommer Eva!

Är Eva efterlängtad?

___

Adverb och preposition A. EXEMPEL

•

Ska vi äta ute i trädgården eller inne i köket?

•

Kom hem till mig ikväll och ta en öl!

B. Kombinera adverb och preposition. (Repetera adverb t. ex. i Första Övningsboken s 170.) Adverb:

in, inne, ut, ute, upp, uppe, ner, nere, hem, hemma, bort, borta, fram, framme

Preposition:

i, på, till, från, genom, hos, ur

1. Hunden hoppade

sängen och la sig bredvid Anna.

2. Det började brinna i huset och vi fick hoppa

köksfönstret.

vardagsrummet? Kom

3. Varför sitter du

balkongen! Här är så skönt!

4. Gå

mattan! Du är lerig om skorna!

5. När kommer vi 6. När är vi

Malmö?

Göteborg?

7. - Har du väskan

vinden?

- Nej, den står

källaren. ett träd.

8. Katten blev så rädd att den sprang

9. Ska vi ha festen 10. Hur kom du

11. Gå

mig?

porten? Var den inte låst? föraren och fråga!

12. Fråga Oskar. Han sitter där 13. Vi gick

hörnet och läser.

gatan och stoppade en taxi.

14. Igår kom Peter 15. Ska vi åka

fängelset.

Lappland?

Skåne eller

16. När kominer dina föräldrar

semestern?

C. Skriv egna meningar med ut ur, uppe i, ut till, fram till, in i, ute i.

Uppifrån, nerifrån ... A. EXEMPEL

Härifrån och till Oslo är 50 mil. Vi måste åka hemifrån klockan åtta.

B. Fyll i följande meningar med följande adverb:

uppifrån, nerifrån, hemifrån, framifrån, bakifrån, härifrån, därifrån. 1. Ett passfoto får man inte ta från sidan. Det måste tas•

2. Kvinnan blev påkörd

av en cyklist.

3. Jag börjar jobba klockan åtta och går

vid sju.

4. - Förlåt, är det långt till närmaste bensinstation?

- Nej, det finns en bara två kilometer.. 5. Du stiger av vid Stortorget och till stationen.

är det bara 200 meter

6. - Hade hon glasögon?

- Vet inte. Jag såg henne bara. 7. - Känn vad det luktar rök här i trappan! Jag tror att det kommer

- Nej, det kommer. De brukar stå och röka i porten. 8. De åkte

vid tre och var framme vid sju.

9. - Malin? Bor hon långt? - Nej, det är bara fem minuters promenad.

10. Först åkte vi tåg till Oskarshamn och Visby.

11. Lisa flyttade

när hon var 17 år.

C. Skriv egna meningar med hemifrån, bakifrån, därifrån, härifrån.

tog vi båt över till

7 Konjunktioner För att binda samman satser eller ord använder man konjunktioner. De indelas i två grupper:

Samordnande konjunktioner som binder samman ord eller satser av samma slag (t. ex. substantiv med substantiv, huvudsats med huvudsats eller bisats med bisats). Underordnande konjunktioner (subjunktioner) som binder samman satser av olika slag (huvudsats med bisats, bisats med huvudsats).

Samordnande konjunktioner A. Läs exemplen och diskutera hur konjunktionerna används.

Och

Läs texten och svara sedan på frågorna!

Samt

Banken har öppet måndag-fredag kl 9-15, samt tisdagar kl 15-19.

Eller

Ska du eller jag göra det?

Bestäm dig! Vill du gå på bio eller vill du inte?

Varken ... eller

Kajsa äter varken kött eller fisk.

- Vad ska du göra i sommar? Resa utomlands eller vara på landet? - Varken eller. Jag måste arbeta.

Antingen ... eller

Du kan antingen åka pendeltåget mot Södertälje eller ta buss 700. Båda stannar vid Huddinge Sjukhus.

Både ... och

Mehmet kommer från Turkiet och talar både turkiska och kurdiska. - Vill du ha socker eller mjölk i kaffet? - Både och, tack!

Men

Åke tycker om Pia men (han) vill inte gifta sig med henne.

Fast (talspråk)

Pengar är inte allt här i världen, fast ibland skulle det vara roligt att ha lite mer av dem.

Utan

Tåget stannar inte i Alingsås, utan går direkt till Göteborg.

Jag vill inte ha vin, utan vatten, tack! För (ty)

Pia brukar köpa kläder åt Åke, för han tycker inte om att gå i affärer. Dessutom har han ingen smak!

Så

Eva överskred sitt lönekonto, så hon fick betala 85 kronor i straffavgift. Vilken otur!

B. Välj en tidningstext. Stryk under samordnande konjunktioner. Arbeta i par.

C. Fyll i rätt samordnande konjunktion. 1. Tyvärr, doktorn har

den här veckan

tid idag

imorgon. Förresten,

nästa vecka är fullbokade.

du kan få en tid den fjortonde,på morgonen

på efter­

middagen. När passar det bäst? 2. Jag heter faktiskt inte Olle,Ulla!

3. Jag tycker vi ska lägga oss nu,det börjar bli sent. 4. Gabriella blev plötsligt dålig,jag körde henne hem.

5. Igår kväll skulle vi gå ut och ta en öl,det var fullt överallt, vi gick hem och drack te istället.

6. - Vad vill du ha till pannkakorna? Socker

-, tack! Ju sötare desto bättre!

sylt?

7. Vivekas dotter kom inte in på bion,filmen var barnförbjuden. 8.jag gifter mig med Oskar

inte, så kommer jag

att ångra mig. Vad ska jag ta mig till?

9. Släkten Bernadotte kommer ursprungligen inte från Sverige,från

Frankrike. 10. Det kom mer än 30 mm regn på mindre än en halvtimme,det blev

snabbt översvämning på gatorna i stan.bilar

bussar

kunde ta sig fram.

11. Jag börjar nog bli gammal,jag ser så dåligt på nära håll. Jag kan inte längre trä på en synål själv,måste be om hjälp.

12. - Vad är det med dig nuförtiden?är du sur du arg!

- Nej, jag är

sur

arg,bara trött!

D. Komplettera meningarna. Skriv på separat papper. 1. Filip vill helst inte ha ett tungt kroppsarbete, för ...

2. Vi kan träffas antingen ...

3. Vädret blir vackert både ... 4. Andrea köpte aldrig någon ny soffa, utan ... 5. Stefan talar varken ...

6. Biljetterna till ”Don Juan” var slutsålda, så ... 7. Jag har inte råd att resa utomlands i år, men ... 8. Anna har ännu inte fått någon egen bostad, utan ...

9. Jag har varken ... 10. Ali vill flytta från Gubbängen, för ... 11. Orkar du verkligen arbeta både ... ?

så är

12. Den som vill bli rik måste antingen ...

13. Yusef brukar gå på disco och ...

E. Gör egna meningar med för, så, både ... och, antingen ... eller, varken ... eller, utan.

Underordnande konjunktioner A. Läs exemplen och diskutera hur konjunktionerna används.

Att

Jag gillar inte att du kommer försent.

När (då)

När Elias kom till Sverige, var han bara fyra år. Det är jobbigt, när man inte förstår vad folk säger.

Innan

Innan vi går hem för dagen, måste vi stänga alla fönster. Jag måste få tag i Ylva, innan hon åker på semester.

Medan (när)

Kristina brukar läsa tidningen medan hon åker buss.

Sedan

Ali, du har verkligen gått upp i vikt sedan du gifte dig. Är din fru kock?

Inte ... förrän

Jag har inte råd att reparera bilen förrän jag får lön.

Tills

Du kan väl inte smita förbi kön så där! Du måste ta en nummerlapp och vänta tills det blir din tur!

Efter att

Leylas rygg blev bättre efter att kiropraktorn hade behandlat den.

Därför att

Klas undviker pälsdjur, därför att han är allergisk.

Eftersom

Eftersom Klas är allergisk, undviker han pälsdjur.

Om (ifall)

Kom över på en kopp kaffe, om du har lust!

Om det blir vackert imorgon, tänker jag gå ut och plocka svamp. Bara (om ... bara)

Bara det slutar regna, sticker vi och badar.

Fastän, trots att

Tanja gick till jobbet, fastän (fast) hon var sjuk.

Trots att jag har ätit penicillin en vecka, känner jag mig inte frisk. Även om

Jag vill lära mig ryska, även om det tar tid. Jag skulle ha gift mig med dig, även om du inte varit rik.

Utan att

Carina lämnade rummet, utan att någon märkte det. Hon var sur och gick utan att säga hej.

Genom att

Håkan kunde köpa sitt hus genom att hans bror lånade honom pengar. Jag försöker hålla mig frisk genom att äta vitaminer.

För att

Kristina har rest till England för att studera biologi.

Anna ställde sig på tå för att hon skulle se bättre. Så att

Du pratar så otydligt att jag inte förstår vad du säger.

Simon sprang så att han nästan tappade andan.

Än

Aliki är några år äldre än sin man. Håkan har aldrig bott någon annanstans än på landet.

Som

Tamara bor på samma gata som jag.

Man behöver väl inte alltid göra som andra säger!

Pia är lika gammal som jag. Så ... som

Hör av dig så snart som möjligt! Du kan bo hos oss så länge som det passar dig!

Ju ... desto

Ju snabbare du jobbar, desto tidigare får du gå hem.

B. Fyll i en underordnande konjunktion. Välj mellan:

när

innan

medan

sedan

(inte) ... förrän

tills

efter att hon är 30.

1. Ingrid tänker inte gifta sig

2. Jag vet inte vilket parti jag ska rösta på

det blir val.

han slutade röka.

3. Carlos har gått upp i vikt

4. Ta det lugnt! Tåget går inte

om en halvtimme!

5. Matchen är så spännande. Kan vi inte vänta med att äta

den är

färdigspelad? det är varmt!

6. Drick ditt kaffe

7. Kunde du inte ha ringt och sagt att du var försenad? Jag satt och väntade på dig ända

klockan blev tolv.

8.klockan är 8.00 i Stockholm, är hon 24.00 i Los Angeles. 9.vi går och handlar, måste jag ta ut pengar på bankomaten.

han bytte jobb.

10. Kalle har fått bättre arbetstider

11.

Stefan rakat av sig skägget, var det ingen som kände igen honom.

12. Det kan vara svårt att hinna arbeta 13. Hinner vi till banken 14. Jag har inte råd att gå på teater

15. Vera satt och jobbade ända

man studerar.

de stänger? jag får lön.

solen gick upp.

16. Varför ber du mig om råd,du ändå gör som du själv vill?

c. Gör egna meningar med varje konjunktion som du övade i B.

D. Fyll i rätt underordnande konjunktion. Välj mellan:

därför att

fastän

så att

eftersom

trots att

genom att

om

även om

utan att

bara

för att

1. Jag byter gärna jobb,jag inte får sämre betalt. 2. Klas kan inte låta bli att gå hem till Pia,han är allergisk

mot hennes katt. 3. Henrik säger att han har ätit orm. Jag skulle inte göra det, jag fick tusen kronor.

4. Eva åkte till stan

köpa en dator.

5. Olle vill absolut ha en dator,det skulle kosta två månadslöner.

han märkte det.

6. Någon stal Oskars plånbok

7.du kommer till Visby, är du välkommen att bo hos oss. 8.jag betalade teleräkningen förra veckan, kom det en påminnelse idag.

9. Farmor bor på servicehus,hon inte kan klara sig själv hemma. 10. Sänk ljudet

du hör vad jag säger!

11. Cecilia bytte sin 2:a mot en 4:a 12.

barnen skulle få var sitt rum.

Oskar förstår lite spanska, brukar Laura prata mest med honom.

13. Kostnaderna för villalån blev lägre

bankerna sänkte räntan.

14. Maria målade om lägenheten

någon hjälpte henne.

tråkig

jag inte orkade läsa ut den.

15. Boken var

jag inte klarar testet?

16. Vad händer

17. Kalle vill inte byta jobb,han skulle få dubbelt så mycket i lön.

18. Aliki har köpt en ny TV,hon egentligen inte har råd. 19. Jag skulle bli så glad,han ringde någon gång.

E. Gör egna meningar med därför att, fastän, även om, så att, genom att, utan att, om.

E Fyll i en underordnande konjunktion. Välj mellan:

att

än

så ... som

ju ... .desto

som

1. I Sverige är det mycket billigare att äta hemma 2. Kalle lägger ut lika mycket pengar på mat

3. Jag arbetade

på restaurang.

han betalar i hyra.

fort () jag kunde, men blev ändå inte

klar i tid.

4. Maria skriver

5. Visste du

hon talar. Arne har en tvillingbror?

6. Skynda dig!fortare du blir klar,större chans är det att vi får biljetter.

7. Nahid är mycket glad över

hennes familj fått uppehållstillstånd.

en nyförälskad tonåring!

8. Du ser ut

9. Tamara är ett par år yngre 10. Har du något emot 11. Kom

sin man. Carlos äter middag hos oss ikväll?

fort

möjligt!

Blandade övningar A. Skriv färdigt meningarna. Skriv på separat papper. 1. Du kan väl bjuda Oskar på festen även om ...

2. Jag äter inte kött eftersom ... 3. Kristina sitter alltid längst fram i klassrummet för att ... 4. Yusuf försöker förbättra sin kondition genom att ... 5. Fatima har inte träffat sin svensklärare sedan ... 6. Eva hade aldrig ätit sill förrän ....

7. Kalle röker tjugo cigarretter om dan trots att... 8. Skulle du inte kunna diska medan ...

9. Mark gick ut i regnet utan att ... 10. På biograferna visar man reklam innan ... 11. En biobiljett kostar idag lika mycket som ... 12. Jag hörde inte att ...

13. Gilbert är en riktig snåljåp fastän ...

14. Säg bara till om ... 15. Kan du vara snäll och tala lite högre så att ... 16. Jag vill hellre sitta och titta på TV än ...

17. Jag trodde inte mina ögon när ... 18. Kan du inte vänta tills ... 19. Trots att Håkan hade gott om pengar ... 20. Medan vi stod och väntade på bussen ... 21. Innan Ole flyttade till Sverige ...

22. När Patricia var liten ... 23. Om du behöver låna pengar ... 24. Eftersom det är helg ... 25. Bara jag hade nånstans att bo ...

26. För att lära sig ett språk ...

B. Kombinera flera meningar till en mening genom att använda samordnande eller underordnande konjunktioner. Ändra och komplettera där du tycker att det behövs. Flera alternativ är möjliga (t ex pröva ibland att börja med den andra meningen).

Arbeta i par. Skriv på separat papper. EXEMPEL

Kalle hittade till stationen. Han frågade sig fram.

twttAÅe. ti-tt it/ttiDnen rgznöm Att

^4^4

1. Jag har migrän. Jag kan inte komma idag.

2. Andrej bodde först fyra månader på flyktingförläggning i Göteborg. Sen flyt­ tade han till släktingar i Stockholm. 3. Mehmet äter inte fläskkött. Och han dricker inte alkohol. Han är muslim. 4. Behöver du hjälp med flyttningen? Säg bara till! 5. Vänta! Jag måste ta på mig skorna först. 6.

Bilen klarade inte besiktningen. Jag måste åka buss till jobbet.

7. Jag har inte tid att träffa dig. Och inte lust heller! Du är på så dåligt humör nuförtiden. 8. Göran bröt benet i söndags. Och handleden också. Han skulle måla taket. Och då gick stegen sönder.

9. Jag klarar inte det här. Jag behöver din hjälp. 10. Ingrid försöker hålla sig frisk. Hon motionerar mycket och är noga med vad hon äter. 11. Vi ska stanna länge i Frankrike. Alltså hinner vi hälsa på din syster i Paris och min före detta man i Marseille.

12. Kanske får jag bättre arbetstider nästa år. Då ska jag försöka vidareutbilda mig.

13. Håll i dig ordentligt! Annars ramlar du omkull.

14. Jag får inte på mig byxorna. Jag har gått upp i vikt. Eller så har byxorna krympt!

15. Vi hinner träffas så sällan. Det är synd. 16. Janis har börjat läsa böcker på svenska. Han vill lära sig språket bättre. 17. Yvonne slutade på Konsum 1993. Efter det har hon inte träffat sina gamla jobbarkompisar. 18. Jag rusar till ICA och köper kaffe. Du kan väl hålla ett öga på ugnen under tiden.

19. Är du sugen på något sött? Då kan du väl ta en kaka eller en karamell. 20. Vi tänker ha en stor bröllopsfest i det gröna. Det spelar ingen roll om det reg­ nar!

8 Ordbildning - En sån liten bror du har fått, Pelle!

- Ja, det är bara en halvbror. Biandaren

Suffix A. EXEMPEL

• Jag står inte ut med min ensamhet'. • Rökning förbjuden. • Jobbar du som städarei • De gifte sig en solig sommardag. • Vi vill ha en demokratisk regering. • Är de där kuddarna tvättbaral • Jag måste hem innan det mörknar. • Du måste förbättra dina betyg!

Det är vanligt att man bildar nya ord av gamla. Då måste man lägga till ett suffix till det ursprungliga ordet.

1. Titta på de kursiverade orden i exemplen ovan.

2. Vilka är de ursprungliga orden?

3. Vilka suffix har man lagt till?

B.

Bilda substantiv Exempel adjektiv

+

-het

ensamhet, skönhet.

verb

+

-ning

städning, rökning.

verb

+

-ing

parkering, ändring.

verb

+

-are

städare, målare.

substantiv

+

-are

argentinare, sångare.

Gör substantiv av följande ord. Förklara vad de nya orden betyder.

röka_______________ _____

Italien_____________________

ny-------------------------- ___

laga mat_____________________

sortera_____________ _______

köpa_______________ ______

tacksam

invandra

utbilda

leda

vänlig______________

beställa

köra bil_____________ ________

paketera_____________________

C. Bilda adjektiv Exempel substantiv

+

-ig

stormig, långhårig.

substantiv

+

vänlig, vanlig.

substantiv

+

-Hg -isk

substantiv

+

-sk

italiensk (namn).

verb

+

-bar

drickbar (som man kan dricka).

psykologisk (lånord).

Gör adjektiv av följande ord. Förklara vad de nya orden betyder.

Schweiz

ovän

ekonomi

bära

rök

regn

äta

fred

Obs! Många adjektiv på -bar inleds med o-: otänkbar, oätbar, odrickbar, oläsbar.

D.

Bilda verb Exempel substantiv

+

-a

regna, leka

adjektiv

+

-na

blekna, rodna (bli blek ...)

för-+ adjektiv

+

-a

förstora, förbättra (göra stor ...)

Gör verb av följande ord. Förklara vad de nya orden betyder. snö

ljus

svår

vatten

sämre

kall

storm

tyst

E.

Blandade övningar på suffix Gör nya ord (substantiv, adjektiv, verb) av följande ord.

Ta först reda på om ordet till vänster är substantiv, verb eller adjektiv. Titta sedan i moment B-D vad du kan göra med ordet. Arbeta i par.

EXEMPEL

mjuk mjukhet, mjukna

måla mÅtfttL, målning

1. fiska____________________________________________________

2. smuggla____________________________________________________ 3- jogga--------------------------------------------------------------------------------

4. enkel______________________________ ,______________________ 5. ideal____________________________________________________ 6. berg _____________________________________________________

7. vandra____________________________________________________ 8. åka skidor________________________________________________ ___

9. kung____________________________________________________

10. skoj ____________________________________________________ 11. verklig____________________________________________________ 12. trött____________________________________________________

Sammansatta ord A. EXEMPEL

- Kan man köpa leksaker här? - Ja, på leksaksavdelningen. Plan två.

I. På svenska är det vanligt med sammansatta ord. Det betyder att man av två, tre och ibland fyra ord kan bilda ett ord: EXEMPEL

lek(a) + sak

en leksak

leksak + -s- + avdelning

en leksaksavdelning

IL Uttal: ett sammansatt ord har två betonade stavelser. Om det består av tre ord från början, försvinner betoningen på ordet i mitten. EXEMPEL

fotboll, klubb leksak, avdelning

fotbollsklubb leksaksavdelning

HL Träna alltid betoningen i de sammansatta orden i de följande momenten!

B. Vad betyder de här sammansatta orden? Diskutera i par. Träna betoningen! 1. en sommarmorgon

8. en rockstjärna

2. en narkotikamissbrukare

9. livstrött

3. en svensklärare

10. ett skatteparadis

4. vattenskidor

11. en morgonrock

5. hemlös

12. en djurvän

6. en gatusångare

13. felfri

7. en ungdomskärlek

14. hundmat

C. Läs en tidningstext och stryk under de sammansatta orden. Förklara vad de bety­ der. Träna betoningen!

D. Gör sammansatta ord av orden till vänster. Träna betoningen! Skriv på separat papper. EXEMPEL

En lärare i dans

dansf-drarc

1. En läkare för barn

7. Fri från feber

2. En systers son

8. Utan arbete

3. Trött på skolan

9. Utan föräldrar

4. Ett område med radhus

10. Gäster på ett bröllop

5. Mat för katter

11. Pigg på morgonen

6. Mat i skolan

12. En tjänsteman på en ambassad.

E. Längre sammansatta ord EXEMPEL

• Man har lov när man är ledig från skolan.

• Ett sommarlov är ett lov på sommaren. • En sommarlovsresa är en resa på sommarlovet.

Förklara muntligt följande ord. Träna betoningen! 1.

En julgransförsäljning

6. En vintersportort

2. En varuhuskedja

7. (En) tandläkarskräck

3. Ett inbetalningskort

8. Ett höghusområde

4. En tandläkarutbildning

9. En reklamfilmsproducent

5. En barnboksavdelning

10. En tandläkarstrejk

Muntlig övning. Diskutera i par. Vad betyder följande sammansatta ord?

Säg motsatsen till alla orden.

Träna betoningen!

EXEMPEL

framsäte (säte fram i bilen) * baksäte morgontrött (trött på morgonen) rt morgonpigg 1. högavlönad

16. en vänsterregering

2. jättegammal

17. en kvällstidning

3. en invandring

18. jättelite

4. en källarvåning

19. snövit

5. korthårig

20. en efterrätt

6. västkusten

21. ett elevmöte

7. en storebror

22. en födelseannons

8. ljusbrun

23. en utsida

9. en vinterkyla

24. en herrtoalett

10. iskall

25. ett mansyrke

11. en barnfilm

26. en baksida

12. kortärmad

27. jätteroligt

13. en långfilm

28. en storstad

14. sydöst

29. en lillasyster

15. en bilexport

30. en svärson

Ord med negationen oA. EXEMPEL

• Ingen människa är odödlig. • Den mördade maffialedaren hade många ovänner. REGEL

Motsatsen till ett ord kan ibland bildas genom ett o- före ordet. En odödlig person är inte dödlig. En ovän är detsamma som en fiende.

UNDANTAG

oljud = ett högt och störande ljud. ogräs = en växt som ”stör” odlade växter. odjur = ett farligt djur eller människa.

oväder = mycket dåligt väder: regn, storm etc. orolig = nervös, inte lugn.

B. Följande meningar är konstiga om inte ett eller flera av orden får ett o- framför sig. Sätt in o- så att meningarna blir riktiga. EXEMPEL

Det är ti moraliskt att slå djur!

ditt

vad

1. Usch,

2. Min

chef

3. Min

gamla

4. Hade

är

sjunger

kan

7. En

diktator

resan?

näsduk.

är

ofta

är

du

prata

10. Det

där

var

11. Det

är

möjligt

x'anligt

en

att

längtar

mot

Har

är

mänsklig

lära

sig

efter

att

någon

mjuk?

använd. och

demokratisk.

känd.

Hon

dålig

ni

mig.

tur!

Den

både Lisa?

trevlig

Vilken

fortfarande

med

städat!

bekväm.

min

låna

unga

och

vackert!

9. Kan

12. Många

hård så

och

smutsigt

troligt

mördare

8. Palmes

är hela

regn

6. Du

är

mycket

säng

ni

5. Hon

rum

är

så

lycklig.

idé! svenska

vara

på

fria

en

och

månad. beroende.

C. Välj 5 av följande ord. Sätt ett o- framför dem. Gör egna meningar med de nya orden.

artig, bäddad, rättvis, hederlig, intresserad, manlig, kvinnlig, laglig, låst, erfaren, skyldig, målad, farlig.

9 Lucktexter A. När man fyller i en lucktext, är det viktigt att man först läser hela texten och för­ söker förstå vad den handlar om. Då kan man lättare fylla i de ord som fattas. I följande texter saknas vart sjunde ord. Det betyder att man ofta kan fylla i gan­ ska lätta ord. Det kan finnas olika ord som passar bra i en lucka. Men fyll bara i ett ord i varje lucka!

B. Himmel eller helvete? Det var en gång en gammal fiskargubbe som bette Karl Österman. Han var väl inte Guds bästa barn men han var inte heller någon stor syndare. Han var helt enkelt som folk är mest. En sen kväll när han låg

1 sin säng och inte kunde somna,

2 han plötsligt en röst som verkade

len. Det var Gud som

3 uppifrån him­

4 till honom.

- Hör du, Österman! Jag

5 grubblat lite över vart du ska

6 när du dör. Jag vet inte

7 du passar bäst i

8. Du är ju så vanlig, precis’ folk

himlen eller

är mest. Vad skulle du

10 om du själv fick bestämma? 11 blev först förvånad över att höra

Karl

12

tala. Men sen svarade han:

- Jag

13 inte vart jag vill komma. Först

14 jag nog vilja se hur det

15 på de där ställena.

16 kan jag ordna, sa Gud. Nästa

- Ja, men

17 får du vara en dag i

18 och en i helvetet. Du

19 turist bara. Sen kan du fundera på

kommer

20

tills du dör.

■__ 21 gick alltså till himlen. Där pro­

Karl Österman första

menerade

22 omkring i långa vita kläder och

23

psalmer. Allt var så stilla och________________ 24 och tråkigt. Annat var det i

23! Där var det vin, kvinnor och

27 och natt. Och

26. Det var fest och dans varje ett överflöd av

28 och dryck. 29 vart han skulle vilja komma när

Så Karl Österman visste

30 var dags att dö. Men för tänkte han

31 vara på säkra sidan, 30 33

32, röka och svära lite extra mycket

närmaste åren.

Därför kom också döden man. Och

35 frågade:

- Nå, Österman, hur vill du tet? Det

34 snabbt och tog Karl Öster­

36 det nu? Himlen eller helve­

37 bara att välja! 38 för mig, sa Karl Österman och

- Det blir nog __________________ 39 se lite skyldig ut.

I nästa gången såg det inte ut som

40 var han i helvetet. Men den

42 gången. Där var inte längre

41

43 eller dans eller musik. Istället fick

någon

44 stiga

45 hela dagarna. På kvällarna var han

upp tidigt och diska och

46 trött att han nästan svimmade.

Efter

47 vecka gick han till Gud för

48 klaga

49 det var första gången han var

över att helvetet inte var 50

- Har du inte lurat mig, frågade

51.

- Nej, inte alls, svarade Gud. Den. .

82 gången kom du som

53 här gången är du invandrare!

turist. Men

C.

En liftares väg Jag minns en gång när jag var ung och var i Paris och skulle lifta hem. Jag hade hemskt ont om pengar, så att lifta var enda sättet att komma hem igen.

Först stod jag flera timmar och

1 vid infarten till en motorväg. Till

2 stannade en Toyota och plockade upp

3. Föraren

var belgare och skulle upp 4 Bryssel och jag hängde med dit.

5 några mil fick vi motorstopp och;6 tvungna att ringa efter en mekaniker.7 vi slutligen kom fram till Bryssel, 8 det redan kväll och jag tog

på ett vandrar­

hem över natten.

Nästa

10 stod jag återigen vid motorvägen och

" . Efter en kvart stannade en långtradare,12

den skulle till Amsterdam och det

13 inte den väg jag hade tänkt

14 precis. Efter en halvtimme stannade en

b,

16 jag: ” Okej, jag får väl

som också skulle till Amsterdam. Då

17 Amsterdam, då!”

åka

18 Amsterdam och skulle ta några bilder

När jag steg av

19 stan, upptäckte jag att jag hade_______________ 20 kameran i lastbilen och den hade

21 åkt iväg. ”Jäklar”, tänkte jag, ”där

22 två tusen kronor.” Så inte var humör precis, när jag

23 på gott

24 lifta igen.

Från Amsterdam fick jag

23 med en tysk reklamkille i en

16 sportbil. Med honom kom jag ända

27

28 parkbänk. Nästa mor­

Hamburg och där övernattade jag på

25 att en kille försökte ta min

gon vaknade jag tidigt

30 som jag lagt under huv’et. Jag väskan och sprang så

31 till mig

32 jag kunde därifrån.

Jag var trött

33 hungrig när jag äntligen fick lift 34 en skåpbil som skulle till Travemunde

vid kusten. Och därifrån tog jag

36 över till Trelleborg och sen

37 Malmö. Där sökte jag upp en

buss som jag fick övernatta

38 till mig

39. Nästa morgon var han snäll och

40 mig en femhundring så att jag tåget hem till Göteborg.

35

41 ta 40

42 korn hem, var jag så trött

När

stupade i säng. Nästa morgon

43 jag

44 jag av att telefonen ringde. Det

4> Janne, en kompis från lumpen. Han

46 att

47 Paris. Han hade kört nonstop med

han just hade kommit hem

48 nya Volvo. När jag berättade om sa han: ”Vad tråkigt! Du

45 resa,

50 ju ha åkt med mig! 51 efter några sekunder. Nej, tråkigt hade

Jag

53 än jag tänkt mig!

52 inte haft. Men det hade blivit

D. Kejsarens nya kläder Det var en gång en kejsare som tyckte så mycket om vackra kläder att han la ut alla sina pengar på det. Han hade en rock för varje timme på dagen och om någon frågade efter honom svarade man alltid: ”Han är säkert i klädkammaren”. Till den stora staden där han', kom en dag två bedragare. De

2 att de var vävare och kunde

var vackrare

3 ett tyg som som

'4 allt tyg i hela världen. Dessutom

______________ 5 det osynligt för alla de människor

liga i sina arbeten eller

7 dumma.

- Såna kläder skulle jag vilja

skulle

6 var odug­

s, tänkte kejsaren. I så fall

9 kunna se vilka personer som är

dumma. Och så gav han 12 det fantastiska tyget.

10 eller

11 pengar så att de kunde börja

Vävarna satte sig

13 arbeta men på vävstolarna fanns inte

14 tråd. Silket och alla guldmynten som

fått av kejsaren stoppade de

15 hade

16 sina egna fickor.

17 veta hur pass långt vävarna hade

En dag ville

18 med sitt arbete. Och han skickade*’ av sina

20 att fråga vävarna.

närmaste och bästa ministrar När ministern kom

21 i vävsalen spärrade han upp ögonen

________________ 22 viskade: - Herre Gud! Jag kan inte

23 något tyg! Duger jag inte i

24 arbete eller är jag dum?

Men

23 vågade han inte alls säga högt.26

sa han att det var det

27 tyg han någonsin sett. Och det

28 han också för kejsaren.

29 minister skickades till vävarna. Och inte

Också en

30 han ville verka dum eller oduglig,31 berömde det osynliga tyget både för

Till slut fick kejsaren

32 och vävarna.

33 se tyget. Och först tänkte han:

34 är det här? Jag ser ju duger jag

3S! Är jag dum? Eller

36 som kejsare?

Men till vävarna

37 han: Åh, vilket vackert tyg! Det

38 jag ha vid processionen på söndag!

39 söndagsmorgonen kom kejsaren för att få 40 nya kläder. Han klädde av sig vävarna sina händer

91 och så lyfte

42 luften som om de höll i

44. Alla

43 nya plaggen och satte dem på ministrarna tyckte att han såg

45 ut. 46 med alla sina kammarherrar

Sen gick kejsaren ut på

47. Och människorna på gatan sa, för

och

48

inte verka dumma: Åh, vilka vackra;4’! Och vad fint de sitter! 50 rösten från ett litet barn:

Då

- Men

31 har ju ingenting på sig! 52 hörde det, märkte de plötsligt att

När

3;

hade rätt och att kejsaren var,34. Och de ropade alla: - Han har

33 ingenting på sig!

Men kejsaren själv

3