Vetenskap, kunskap och praxis : introduktion till vetenskapsfilosofi 9789140650702, 9140650707 [PDF]

Zitiervorschau

Magdalene Thomassen

Vetenskap, kunskap och praxis INTRODUKTION TILL V E T E N S K A P S F I L O S O F I

Översättning Joachim Retzlaff

I din hand håller du en bok från Gleerups. Vi har givit ut kurslitteratur sedan 1 8 2 6 . Gleerups högskolelitteratur präglas av aktualitet och forskningsanknytning. Våra böcker har tagits fram i nära samarbete med framstående forskare. Tillsammans med våra författare förvaltar, förädlar och förnyar vi bokidéer. H a r du som läsare frågor eller synpunkter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se.

gleerups

Gleerups Utbildning A B B o x 367, 2 0 1 23 M a l m ö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 0 4 0 - 1 2 71 05 Info och beställning tfn 020-999 333 e-post [email protected] www.gleerups.se

Vetenskap, kunskap och praxis Introduktion till vetenskapsfilosofi © 2007 Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1 8 2 6 Originalets titel Vetenskap, kunnskap og praksis © Gyldendal Norsk Forlag AS 2006. [All rights reserved.] Redaktör Annika Möller Översättning Joachim Retzlaff Fackgranskning Martin Wiklund Omslag Johan Laserna Omslagsbild Johan Laserna Sättning Gunilla Svanholm Fyhr, Blå Huset Första upplagan, andra tryckningen I S B N 978-91-40-65070-2

Kopieringsförbud! Detta verk är oskyddat av upphovsrättslagen! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till party eller dansband i upp till två timmar samt bli skyldig att erlägga

hatt

till upp-

hovsman/ rättsinnehavare. PrePress L i t h o Montage A B , Dalby 2008 Tryck Eländers Berlings A B , M a l m ö 2008. Kvalitet I S O 9 0 0 1 / M i l j ö ISO 1 4 0 0 1

Till

Sunniva

Förord Under de senaste årtiondena har reflektionen kring de praktiska ä m n e n a s k u n s k a p s m ä s s i g a g r u n d v a l a r u p p m ä r k s a m m a t s a l l t m e r . I n t r e s s e t h a r lett till att k u n s k a p s t e o r e t i s k a t e m a n lyfts f r a m m e r i b å d e f a c k l i t t e r a t u r e n o c h u n d e r v i s n i n g e n , o c h i n o m h ö g s k o l o r n a s k u r s p l a n e r h a r d e t skett e n s t ö r r e satsning p å k u n s k a p s t e o r e t i s k a f r å g e s t ä l l n i n g a r . D e n n a b o k h a r s k r i v i t s med studerande i n o m vård, o m s o r g och socialt arbete i åtanke, m e n den borde vara a v intresse för alla s o m reflekterar k r i n g d e s s a ä m n e n s g r u n d v a lar. B o k e n g e r e n i n t r o d u k t i o n till c e n t r a l a t e m a n i v e t e n s k a p s f i l o s o f i o c h kunskapsteori, o c h v i l l s a m t i d i g t v i s a h u r t e o r i u t v e c k l i n g e n i n o m v å r d o c h socialt arbete h a r p r ä g l a t s a v o l i k a s y n v i n k l a r p å s å d a n a t e m a n . D e n s t å r för ett selektivt - m e n i n t e g o d t y c k l i g t - u r v a l av t e m a n , t e o r i e r o c h p e r spektiv. E f t e r s o m ett stort ä m n e s o m r å d e ska p r e s e n t e r a s i n o m r a m e n f ö r e n liten b o k h a r u r v a l e t m e d n ö d v ä n d i g h e t b l i v i t n å g o t h å r d h ä n t , m e d avseende p å såväl v a d s o m b e h a n d l a s s o m h u r d e t b e h a n d l a s . F r a m s t ä l l ningen ä r e n a v v ä g n i n g m e l l a n t v å h ä n s y n : U r v a l e t , a n g r ä n s n i n g e n o c h infallsvinkeln p å stoffet p r ä g l a s a v v a d jag a n s e r v a r a särskilt c e n t r a l a b i d r a g till e n reflektion k r i n g v å r d e n s o c h det s o c i a l a a r b e t e t s ä m n e s g r u n d v a l a r ; olika p e r s p e k t i v på v e t e n s k a p o c h k u n s k a p p r o b l e m a t i s e r a s i ljuset av d e r a s egenart i u t ö v a n d e t a v p r a x i s . S a m t i d i g t h a r j a g v e l a t g e e n n å g o r l u n d a utförlig p r e s e n t a t i o n a v v e t e n s k a p s f i l o s o f i n s o m e n s ä r s k i l d d i s c i p l i n . I n t e minst g e n o m att v å r d v e t e n s k a p o c h f o r s k n i n g e n k r i n g s o c i a l t a r b e t e b l i v i t egna v e t e n s k a p s d i s c i p l i n e r ä r e n i n t r o d u k t i o n till d e k u n s k a p s t e o r e t i s k a diskussionerna n ö d v ä n d i g för att de s t u d e r a n d e s k a k u n n a t r ä n a sig i s j ä l v ständiga o c h v ä l u n d e r b y g g d a s t ä l l n i n g s t a g a n d e n - o c h s å s m å n i n g o m l ä m na egna b i d r a g - till u t v e c k l i n g e n i n o m sitt fält. I n l e d n i n g s v i s är u t v e c k l i n g e n av en d i s c i p l i n - s å v ä l v e t e n s k a p s f i l o s o f i som vård och socialt arbete - en k o m m u n i k a t i o n s p r o c e s s , s o m försiggår genom meningsutbyten, diskussioner och samtal. I denna bok har jag velat både b e h a n d l a n å g r a t e m a n i d e t t a s a m t a l o c h p r e s e n t e r a n å g r a c e n t r a l a f i l o s o f e r o c h t e o r e t i k e r s o m h a r p r ä g l a t det. J a g h a r v a l t att g e n o m g å e n d e

a n v ä n d a f o t n o t e r o c h l i t t e r a t u r h ä n v i s n i n g a r för att v i s a v a r s a m t a l e t förs o c h för att l ä s a r e n s k a k u n n a g å v i d a r e till fördjupade s t u d i e r d ä r intresse väckts. C i t a t från texter på andra språk än svenska har översatts. J a g v i l l t a c k a alla d e m , b å d e k o l l e g e r o c h s t u d e n t e r , s o m p å o l i k a sätt har b i d r a g i t m e d s y n p u n k t e r o c h i n s p i r a t i o n . S ä r s k i l t v i l l jag tacka A n n e C a t h e r i n e O w e o c h S i w O v e s e n för g r u n d l i g a o c h k o n s t r u k t i v a k o m m e n t a r e r . D e b r i s t e r s o m b o k e n , trots g o d a s y n p u n k t e r , f o r t f a r a n d e h a r ä r självfallet j a g själv a n s v a r i g för. E t t s ä r s k i l t t a c k till d e t n o r s k a f ö r l a g e t s r e d a k t ö r e r : A s t r i d R . B r å t e n , som varit en god samtalspartner och en tålmodig pådrivare, och Ellen A s p lund, s o m g e n o m sina entusiastiska och observanta genomläsningar har v a r i t i n s p i r e r a n d e i slutfasen. T a c k o c k s å till m i n a r b e t s g i v a r e p å D i a k o n h j e m m e t H o g s k o l e s o m g i v i t m i g tjänstledigt för att slutföra arbetet. S l u t l i g e n , m e n f ö r s t o c h f r ä m s t , v i l l j a g t a c k a G e i r för ett p å alla v i s o v ä r d e r l i g t s t ö d från b ö r j a n till slut.

Oslo, september 2005 Magdalene

Thomassen

Innehåll Inledning 1 1

Del I Kunskap och praxis 17 Kapitel 1 Kunskap i praktiken 19 Praxis 2 1 Målorienterat handlande

21

Värdegrundad praxis 23 Överväganden och praktiskt o m d ö m e

24

Olika k u n s k a p s f o r m e r 2 5 F r å n n y b ö r j a r e till e x p e r t 2 6 Tyst kunskap 28 H a n d l i n g s e r f a r e n h e t eller v e t e n s k a p ? Teori o c h p r a x i s 3 2 Vad är teori? 32 T e o r i i p r a k t i k e n 35 Reflekterande praktiker 37

Del II Vetenskaplig kunskap 41 Kapitel 2 Systematik och metodik 47 T e o r i b i l d n i n g 48 Deduktion Induktion

49 50

Konsistens och sammanhang 52 F ö r k l a r i n g a r 54 O r s a k s f ö r k l a r i n g a r 55 Ändamålsförklaringar 59

30

INNEHÅLL

Varför, vad och hur? 62 Vetenskaplig metod

67

Hypotetisk-deduktiv metod

68

G ö r a s a n n o l i k o c h falsifiera 7 1 M ö n s t e r för teoriunderbyggnad

73

Kapitel 3 Underbyggd kunskap 77 D a t a och erfarenhet

78

Empirism 79 Reduktionism

80

Sinneserfarenhet och annan erfarenhet Data och förväntningar

84

86

Förväntningshorisont

86

Rationalism 87 F e n o m e n och livsvärlden 90 Förståelse 94 F ö r d o m och förståelsehorisont Dialogisk erfarenhet

95

97

Mening, metod och underbyggnad

99

Kapitel 4 Socialt organiserad verksamhet 1 0 5 Objektivitet och värden Intersubjektivitet

107

108

Värdefrihet 1 1 0 Värden, normer och vetenskap 1 1 3 Vetenskap s o m social praxis 1 1 8 Paradigm och vetenskaplig utveckling 1 1 8 F ö r s t å e l s e , t i l l ä m p n i n g o c h fronesis 1 2 3 Kommunikationsgemenskap 1 2 6 Förnuftets mångfald 1 3 0 Språk och makt 1 3 4 S m å berättelser och andra texter 1 3 9 Förnuft, språk och sanning

146

INNEHÅLL

Del III Vetenskap och praxis 1 5 3 Kapitel 5 Förklara: naturvetenskaperna som ideal 1 5 8 Positivism 1 5 9 Verifierbarhet o c h m e n i n g 1 6 1 Enhetsvetenskap 1 6 3 Kritik och vidareutveckling 1 6 3 " S c i e n c e " s o m teori o c h m e t o d för p r a x i s

165

Empiristiska modeller i n o m vård och socialt arbete Vetenskaplig metod som modell för praxis

168

Evidensbaserad praxis 1 6 9 V e t e n s k a p o c h praxis e g e n a r t 1 7 1 Praxis i m e d e l p u n k t e n för f o r s k n i n g e n 1 7 2 Positivismstriden 1 7 3 Relationer 174

Kapitel 6 Förstå: den mänskliga världen 1 7 6 Hermeneutik

178

Förståelse s o m m e t o d 1 8 0 H e r m e n e u t i k s o m varafilosofi

183

S a m s p e l e t m e l l a n att förstå o c h att f ö r k l a r a

187

Praxisnära v e t e n s k a p 1 9 1 Fenomenologisk utforskning av praxis Hermeneutisk dialog m e d data

193

194

Kritik och samhällsförändring 1 9 5 Frenesis och moralisk praxis 1 9 8 Praktisk-moralisk kompetens

198

U t g å n g s p u n k t e n för m o r a l i s k p r a x i s

199

F l e r f a l d i g a k u n s k a p s m o d e l l e r för g o d p r a x i s

200

Kapitel 7 Berätta: samhällskonstruktioner 2 0 2 Konstruktion och dekonstruktion L i n j e r o c h brott

204

Social konstruktivism 205 Dekonstruktion

207

203

166

INNEHÅLL

Berättelser i praxis 208 Diskurs och m a k t i mötet m e d klienter Att dekonstruera yrkeskunskap 2 1 1 Att konstruera yrkesberättelser 2 1 2 A n d r a ( s ) röster 2 1 4 E x p e r t e r p å det egna livet 2 1 5 P r a x i s s o m text 216 Ödmjuk kunskap

217

Som avslutning 2 2 1 Litteratur 2 2 5 Register 2 3 1

Inledning Just när snigeln skulle sätta tänderna i ett saftigt maskrosblad kände den att någon försiktigt lyfte upp den. - Aha, en snäcka, Helix Pomalia, ett mycket sällsynt exemplar av arten antiqual Närsynta ögon bakom tjocka glasögon närmade sig långsamt och betraktade snigeln noga från alla håll. Därefter hamnade den i en ask. Först blev den stel av skräck, men sedan ropade den ilsket: - Vad tillstår du dig? - Vad bevars? svarade mannen rasande. Jag är vetenskapsman och studerar Helix Pomatia antiquas levnadsvanor. Därför måste jag samla snäckor som du och studera dem noga. Kanske måste jag dissekera dig, öppna dig för att se hur du ser ut inuti. Efteråt ska jag registrera dig och sätta en etikett på dig, men bara i värsta fall blir jag tvungen att döda dig. - Tycker du om att göra det här? frågade snigeln. Efter hand hade det gått upp för den att det var den som var Helix Pomatia. - En dum fråga, svarade vetenskapsmannen. Det handlar ju inte om min lycka. Det handlar om vetenskapen och därmed om dess möjligheter att rädda världen. Snigeln fann detta vara ett märkligt svar. - Jag letar efter världens räddning på helt andra håll, svarade den. Annegert Fuchstuber

1

K a n v e t e n s k a p e n " r ä d d a v ä r l d e n " eller m å s t e v i leta " p å helt a n d r a h å l l " ? S a m t a l e t m e l l a n s n i g e l n o c h v e t e n s k a p s m a n n e n g e r e n g l i m t a v v å r tids t v e e g g a d e f ö r h å l l a n d e till v e t e n s k a p e n . V e t e n s k a p e n h a r ä g t o c h ä g e r e n o b e s t r i d l i g a u k t o r i t e t . V i litar i h ö g g r a d p å d e t s o m p å s t å s v a r a " v e t e n skapligt b e v i s a t " . I a l l d a g l i g a s a m t a l k a n ett u t t a l a n d e s o m " J o , f ö r d e h a r forskat p å det o c h k o m m i t f r a m till a t t . . . " sätta s t o p p f ö r all v i d a r e d i s k u s sion. V i tror att o m ä n inte v e t e n s k a p e n k a n " r ä d d a v ä r l d e n " s å g ö r d e n

l

A. Fuchstuber ( 1 9 8 1 ) 1994: De» länge veien tilBetlehem, Oslo: Verbum Forlag.

11

INLEDNING

s t ä n d i g a f r a m s t e g s o m g e r oss n y a m ö j l i g h e t e r till v ä l f ä r d , hälsa o c h självf ö r v e r k l i g a n d e . V i h a r v i s s e r l i g e n sett e n del n e g a t i v a effekter a v v e t e n s k a p l i g a u p p t ä c k t e r , m e n y t t e r l i g a r e f o r s k n i n g k o m m e r säkert att lösa d e p r o b l e m s o m m e d n ö d v ä n d i g h e t u p p s t å r på v ä g e n - på v ä g e n till vad förresten? Tilltron till v e t e n s k a p e n är ofta k n u t e n till t r o n på en stadig u t v e c k l i n g m o t det bättre. S a m t i d i g t k a n v i iaktta e n ö k a d o r o , ä v e n d e n k n u t e n till v e t e n s k a p e n : p r o b l e m e n " p å v ä g e n " v e r k a r v a r a a v e n s å d a n o m f a t t n i n g att d e h o t a r själva v å r e x i s t e n s o c h l i v e t s g r u n d f ö r u t s ä t t n i n g a r . V e t e n s k a p e n s " b i v e r k n i n g a r " - k l i m a t f ö r ä n d r i n g a r , e k o l o g i s k a katastrofer, möjligt m i s s b r u k av g e n t e k n o l o g i eller n å g o t a n n a t - h a r lett till en ö k a n d e misstro m o t v e tenskapens välsignelser. V e t e n s k a p e n s centrala ställning i d e n m o d e r n a v ä r l d e n är på gott och ont. Vi uppfattar kanske vetenskap s o m något avlägset och främmande, något s o m t a n k s p r i d d a p r o f e s s o r e r h å l l e r p å m e d n ä r d e b a k o m tjocka g l a s ö g o n d i s s e k e r a r o c h r e g i s t r e r a r o c h e t i k e t t e r a r p å ett s v å r b e g r i p l i g t språk. M e n v e t e n s k a p e n s resultat, i f o r m av t e k n o l o g i o c h k u n s k a p e r , o m g e r oss överallt i vardagslivet: N ä r vi installerar det senaste datorprogrammet, uppsöker l ä k a r e , l ä s e r t i d n i n g a r n a s o p i n i o n s u n d e r s ö k n i n g a r , inför semesterresan förd j u p a r oss i K r e t a s h i s t o r i a o c h i ett o t a l a n d r a s i t u a t i o n e r m ö t e r vi v e t e n s k a p e n s v ä r l d . D e t f i n n s o c k s å e n t e n d e n s till att f l e r o c h f l e r u n d e r s ö k n i n g s o m r å d e n g ö r a n s p r å k p å att v a r a v e t e n s k a p e r . R e d a n för tjugo å r s e d a n k u n d e m a n f i n n a följande lista ö v e r n å g r a a v d e v e t e n s k a p e r s o m a m e r i k a n ska universitet och högskolor g a v kurser i: biblioteksvetenskap, talvetens k a p , s k o g s v e t e n s k a p , m e j e r i v e t e n s k a p , kött- o c h v i l t v e t e n s k a p , b å r h u s v e 2

t e n s k a p . . . D e l a r a v d e n n a u p p r ä k n i n g k a n k a n s k e f å oss att dra p å s m i l b a n d e n , m e n m a n m å s t e a n t a att b e t e c k n i n g e n " v e t e n s k a p " ä r allvarligt m e n a d . D e n ä r först o c h f r ä m s t a v s e d d att s ä g a n å g o t o m k u n s k a p e n o c h v e r k s a m h e t e n i n o m i f r å g a v a r a n d e disciplin. M e n vad v i l l den d å säga?

Teorier om vetenskap J a , v a d m e n a r v i e g e n t l i g e n m e d " v e t e n s k a p " , v a d ä r det s o m g ö r att den ena d i s c i p l i n e n kallas v e t e n s k a p o c h i n t e d e n a n d r a ? S å d a n a frågor leder oss i n på vetenskapsfilosofins o m r å d e . V e t e n s k a p s f i l o s o f i n s t u d e r a r just v a d v e t e n s k a p är, eller v a d d e n b o r d e v a r a . D e n u n d e r s ö k e r till e x e m p e l frågor o m h u r v e t e n s k a p l i g a t e o r i e r b y g g s u p p , v i l k a t i l l v ä g a g å n g s s ä t t s o m används för att

2

A . F . C h a l m e r s ( 1 9 8 2 ) 2 0 0 3 : Vad är vetenskap egentligen}, s. 15 f. 12

INLEDNING

b y g g a u p p v e t e n s k a p l i g k u n s k a p , v i l k a a r g u m e n t s o m a n g e s f ö r att k u n skapen är hållbar o c h v i l k a förutsättningar k u n s k a p e n h a r . I v e t e n s k a p s f i l o sofin betraktas v e t e n s k a p e n u r ett " m e t a p e r s p e k t i v " : m a n b e t r a k t a r v e t e n skapen " u t i f r å n " o c h f ö r s ö k e r u t m e j s l a g r u n d l ä g g a n d e k ä n n e t e c k e n o c h förutsättningar s o m m a n tar för g i v n a n ä r m a n b e f i n n e r sig " i n n e i " e n v i s s v e t e n s k a p l i g disciplin o c h a r b e t a r m e d f o r s k n i n g o c h t e o r i u t v e c k l i n g . V e tenskapsfilosofin g ö r alltså själva d e n v e t e n s k a p l i g a k u n s k a p e n o c h v e r k samheten till föremål för reflektion o c h s y s t e m a t i s k u n d e r s ö k n i n g . V e t e n s k a p e n , eller d e o l i k a v e t e n s k a p e r n a , k a n s t u d e r a s u r o l i k a p e r spektiv. " V e t e n s k a p s t e o r i " ä r e n s a m l i n g s b e t e c k n i n g f ö r d e s s a p e r s p e k t i v . V i k a n till e x e m p e l s t u d e r a v e t e n s k a p e r n a u r ett historiskt p e r s p e k t i v , d ä r vetenskapens framväxt och förvandling v i d en viss tidpunkt är i medelp u n k t e n , eller ur ett sociologiskt p e r s p e k t i v , d ä r f o k u s l i g g e r på a n a l y s e r av vetenskapens samhälleliga förutsättningar och funktioner. U n d e r s ö k n i n g a v f r å g o r f ö r b u n d n a m e d d e k o n k r e t a forskningsmetoder m e d v i l k a v e t e n skaplig k u n s k a p etableras ä r e n c e n t r a l d e l a v v e t e n s k a p s t e o r i n , o c h e n d e l som man vanligen möter i universitetsstudier. D e n n a b o k kretsar emellertid först o c h f r ä m s t k r i n g d e n d e l a v v e t e n s k a p s t e o r i n s o m h a n d l a r o m vetenskapsfilosofiska a n a l y s e r .

Teorier om kunskap Vetenskapsfilosofi i s t r ä n g m e n i n g är ett fält s o m s ä r s k i l t u t v e c k l a t s u n d e r det senaste å r h u n d r a d e t . M e n d e f r å g o r s o m v e t e n s k a p s f i l o s o f i n b e h a n d l a r har en l å n g filosofisk f ö r h i s t o r i a i n o m kunskapsteorin ( e p i s t e m o l o g i n ) . K u n skapsteorin sysselsätter sig m e d f r å g o r o m v a d k u n s k a p är, v a d d e t ö v e r h u v u d taget b e t y d e r att v e t a n å g o t , hur v i k a n u p p n å k u n s k a p o c h v a d v i kan ha k u n s k a p om. " K u n s k a p " är då i n t e n ö d v ä n d i g t v i s t e o r e t i s k a k u n s k a per, utan fokus k a n o c k s å l i g g a p å d e t s ä r p r ä g l a d e m e d e x e m p e l v i s estetisk k u n s k a p eller religiös insikt. T e o r i e r o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k u n s k a p o c h handling och om praktisk k u n s k a p s o m en särskild k u n s k a p s f o r m r y m s i n o m k u n s k a p s t e o r i n . I stället f ö r " k u n s k a p s t e o r i " t a l a r m a n p å t y s k a o m Erkenntnistheorie o c h p å d a n s k a o c h n o r s k a o m Erkjennelseteori s o m , g e n o m roten i ett v e r b (erkennen r e s p . erkjenne), b ä t t r e f r a m h ä v e r d e t a k t i v a o c h processuella i k u n s k a p s t i l l ä g n e l s e n . *

Den svenska läsaren bör ha detta i åtanke vid läsningen av översättningar från dessa språk, i synnerhet när översättaren, som i detta fall, vägrar använda verbaliseringen "kunskapa" i filosofiska sammanhang. Ö.a.

INLEDNING

Reflektion kring praxis Ä m n e n a v å r d o c h s o c i a l t a r b e t e ä r " p r a k t i s k a " i d e n m e n i n g e n att utbildn i n g e n s y f t a r till praxis." D e t i l l ä g n a d e k u n s k a p e r n a s k a b i d r a till e n k u n n i g o c h k o m p e t e n t y r k e s u t ö v n i n g till b r u k a r n a s , k l i e n t e r n a s och patientern a s b ä s t a . H u r k a n d å t e o r i e r o m k u n s k a p o c h v e t e n s k a p bidra till d e t ? H u r använder vi s å d a n a t e o r i e r i p r a k t i k e n ? D e t är frestande att k o r t o c h g o t t s v a r a : D e s s a t e o r i e r k a n inte a n v ä n d a s i p r a x i s . D e t finns i n g e n rät linje från v e t e n s k a p s f i l o s o f i n till m ö t e t m e d fru H a n s s o n s o m h a r fått e n c a n c e r d i a g n o s , i n t e k l a r a r a v att b e t a l a h y r a n o c h s a k n a r ett socialt n ä t v e r k i n ä r m i l j ö n , eller till e n r å d g i v n i n g s s i t u a t i o n m e d K a r i n s o m b l i v i t g r a v i d v i d e n o l ä m p l i g t i d p u n k t . V ä g e n från t e o r i e r o m v e t e n s k a p o c h k u n s k a p till d e n konkreta situationen i praxis k a n ha slingrande avstickare och skenbara omvägar, och vara både lång och oöverskådlig. M e n d e t f i n n s k u n s k a p s t e o r e t i s k a o c h v e t e n s k a p s f i l o s o f i s k a förutsättn i n g a r b a k o m v a r e n d a d e l a v d e t stoff e n s t u d e r a n d e f ö r v ä n t a s tillägna sig u n d e r s i n a h ö g s k o l e s t u d i e r . O c h n ä r s t u d i e t i d e n ä r ö v e r ä r dessa förutsättn i n g a r alltjämt u n d e r l i g g a n d e p r e m i s s e r för d e n k u n s k a p s o m b i d r a r till att utforma praxis. Uppfattningar om praxis och om de kunskaper som ingår i praktisk yrkesutövning påverkas av vilken syn på kunskap och vetenskap s o m är förhärskande vid en given tidpunkt. I utvecklandet av vård och s o c i a l t a r b e t e till e g n a v e t e n s k a p l i g a d i s c i p l i n e r l ä g g e r o l i k a p e r s p e k t i v p å k u n s k a p o c h v e t e n s k a p o l i k a t o n v i k t v i d vad s o m ä r v i k t i g t att forska o m o c h hur d e t t a k a n u t f o r s k a s . F ö r att själva k u n n a b e d ö m a d e n k u n s k a p s o m f r a m l ä g g s f ö r o s s o c h s o m v i a n v ä n d e r m å s t e v i k ä n n a till o l i k a u p p f a t t n i n g a r o m k u n s k a p o c h v e t e n s k a p , h u r v e t e n s k a p l i g k u n s k a p blir till o c h vilka förutsättningar olika kunskaps- och vetenskapstraditioner bygger på. E t t a v s y f t e n a m e d s t u d i e t a v v e t e n s k a p s f i l o s o f i o c h k u n s k a p s t e o r i ä r att u p p ö v a e n f ö r m å g a att k ä n n a i g e n o c h t a s t ä l l n i n g till s å d a n a förutsättningar. I d e t p r o f e s s i o n e l l a a r b e t e t m å s t e v i k u n n a b e d ö m a , välja o c h y r k e s m ä s s i g t h å l l b a r t motivera v å r a s t å n d p u n k t e r o c h h a n d l i n g a r . F ö r m å g a n att u n **

I denna översättning används oftast det filosofiska begreppet "praxis" i stället för det vanligare "praktik". Detta är motiverat av att ett av bokens huvudsyften är att (vetenskaps)filosofiskt belysa just praxis. Om det flitiga bruket av "praxis" i stället för "praktik" på sina ställen kan framstå som "overkill" eller som alltför pompöst, är översättaren att klandra, inte författaren. På norska och många andra språk finns nämligen inte, som på svenska, två ord avledda från samma grekiska ord med en liten, men inte försumbar, betydelseskillnad. Ö.a.

14

INLEDNING

d e r b y g g a o c h a r g u m e n t e r a f ö r v a l o c h b e d ö m n i n g a r k a n v a r a helt a v g ö rande f ö r o m v i får g e h ö r h o s s a m a r b e t s p a r t n e r e l l e r o f f e n t l i g a i n s t a n s e r och f ö r o m v i k a n g e n o m f ö r a d e å t g ä r d e r v i m e n a r tjänar b r u k a r n a b ä s t . Studiet a v k u n s k a p s t e o r i o c h v e t e n s k a p s f i l o s o f i k a n b i d r a till att v i f å r ett m e d v e t e t f ö r h å l l n i n g s s ä t t till v a d v i kan o c h d ä r m e d till v a d v i gör, o c h d ä r i g e n o m ö k a v å r f ö r m å g a till g e n o m t ä n k t o c h y r k e s m ä s s i g t f ö r a n k r a d argumentation. Kunskap om vetenskapsfilosofi och kunskapsteori kan m e d andra ord bidra till v å r u t v e c k l i n g till s j ä l v s t ä n d i g a y r k e s u t ö v a r e m e d ett m e d v e t e t o c h k r i t i s k t f ö r h å l l n i n g s s ä t t till v å r t y r k e o c h m e d f ö r m å g a n att m o t i v e r a och a r g u m e n t e r a f ö r d e v a l o c h b e d ö m n i n g a r v i g ö r i v å r p r a k t i s k a y r k e s u t ö v n i n g . E n s å d a n k u n s k a p s t i l l ä g n e l s e g e r först o c h f r ä m s t r e d s k a p till e n k o n t i n u e r l i g reflektion k r i n g d e n p r a k t i s k a y r k e s u t ö v n i n g e n .

Om denna bok Bokens fokus ligger på vetenskapsfilosofi. M e n vetenskapsfilosofin ligger i s k ä r n i n g s p u n k t e n m e l l a n å e n a s i d a n m e r o m f a t t a n d e t e o r e t i s k a fält o c h å andra s i d a n m e r a v g r ä n s a d e : D e n v e t e n s k a p s f i l o s o f i s k a a n a l y s e n o c h r e flektionen innebär å ena sidan kunskapsteoretiska perspektiv på v a d kunskap är o c h l e d e r å a n d r a s i d a n v i d a r e till m e r k o n k r e t a , p r a k t i s k a f r å g o r i a n s l u t n i n g till f o r s k n i n g o c h t e o r i u t v e c k l i n g . N ä r v i i f o r t s ä t t n i n g e n b e traktar v e t e n s k a p s f i l o s o f i s k a t e o r i e r o c h p r o b l e m s t ä l l n i n g a r k o m m e r v i parallellt att fördjupa oss i k u n s k a p s t e o r e t i s k a t e m a n , m e d a n f r å g o r k r i n g konkret v e t e n s k a p l i g p r a x i s o c h m e t o d b a r a b e r ö r s m a r g i n e l l t . T e o r i e r n a o m k u n s k a p o c h v e t e n s k a p relateras v i d a r e till g r u n d l ä g g a n d e u p p f a t t n i n g a r o m m ä n n i s k a n o c h v ä r l d e n . D ä r m e d h a m n a r v e t e n s k a p s f i l o s o f i n i ett g r ä n s l a n d s o m l e d e r ö v e r till a n d r a f i l o s o f i s k a fält m e d i n r i k t n i n g p å v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g ( o n t o l o g i ) , m ä n n i s k o s y n (filosofisk a n t r o p o l o g i ) o c h värdeuppfattning (etik). Sådana fundamentala filosofiska premisser k o m m e r o c k s å att a n t y d a s i d e t f ö l j a n d e , u t a n att för d e n s k u l l b e h a n d l a s m e r ingående. B o k e n är i n d e l a d i tre d e l a r . Del I tar sin u t g å n g s p u n k t i p r a x i s . M o t b a k g r u n d av n å g r a k ä n n e t e c k e n på p r a x i s p r e s e n t e r a r kapitel i o l i k a sätt att se på kunskap och på vilken kunskapsmassa s o m ingår i en kunnig praktisk y r k e s u t ö v n i n g . I del II står d e n v e t e n s k a p l i g a k u n s k a p e n i m e d e l p u n k t e n . H ä r introduceras centrala t e m a n o c h p r o b l e m f ä l t i n o m v e t e n s k a p s f i l o s o f i n . Kapitlen 2-4 är en g e n o m g å n g av n å g r a k ä n n e t e c k e n på v e t e n s k a p l i g k u n 15

INLEDNING

skap, olika synpunkter på vad dessa kännetecken kan innebära och vilka k u n s k a p s t e o r e t i s k a s t å n d p u n k t e r de r e p r e s e n t e r a r . I del III g å r v ä g e n tillb a k a till p r a x i s . T e o r i e r s o m h a r t a g i t s u p p i del II placeras in i historiska u t v e c k l i n g s l i n j e r o c h v e t e n s k a p s f i l o s o f i s k a t r a d i t i o n e r . Kapitlen 5-7 f u n g e rar d ä r m e d s o m e n p e r s p e k t i v e r i n g o c h s u m m e r i n g a v t i d i g a r e b e h a n d l a d e t e m a n o c h f r å g e s t ä l l n i n g a r , m e d referenser t i l l b a k a till d e ställen där d e har b e h a n d l a t s . I v a r t o c h ett av de tre k a p i t l e n g e s e x e m p e l på hur i f r å g a v a r a n d e v e t e n s k a p s f i l o s o f i s k a r i k t n i n g h a r k o m m i t till u t t r y c k i d e n t e o r e t i s k a o c h p r a k t i s k a u t v e c k l i n g e n i n o m v å r d o c h s o c i a l t arbete. Varje f r a m s t ä l l n i n g av ett ä m n e k a n d i s k u t e r a s - d e n k a n ju alltid ha utf o r m a t s a n n o r l u n d a . T r o t s alla f ö r s ö k att p r e s e n t e r a stoffet i n f o r m a t i v t o c h u p p l y s a n d e k o m m e r f r a m s t ä l l n i n g e n m e d n ö d v ä n d i g h e t att v a r a p r ä g l a d a v författarens e g e n u p p f a t t n i n g o c h p e r s o n l i g a s t å n d p u n k t e r i förhållande till t e o r i e r o c h p e r s p e k t i v . S å förhåller det sig o c k s å m e d framställningen i d e n n a b o k . D u u p p m a n a s d ä r f ö r att läsa kritiskt. E n d a s t d å uppfylls ett a v b o k e n s h u v u d s y f t e n : art b i d r a till att du k a n u t v e c k l a ert självständigt, eftert ä n k s a m t f ö r h å l l n i n g s s ä t t till v e t e n s k a p , k u n s k a p o c h praxis.

DEL I

Kunskap och praxis

V i l k a k u n s k a p e r b e h ö v e r v i för att bli k o m p e t e n t a y r k e s u t ö v a r e i d a g l i g praxis? V a d m å s t e v i v e t a , v a d m å s t e v i k u n n a - o c h h u r t i l l ä g n a r v i oss allt detta? D e t t a ä r f u n d a m e n t a l a f r å g o r s å v ä l f ö r h ö g s k o l e u t b i l d n i n g e n s o m för det senare a r b e t s l i v e t , o c h d e h a r b e s v a r a t s p å f l e r a o l i k a sätt i n o m v å r d och socialt a r b e t e . De o l i k a s v a r e n l e d e r oss till kunskapsteorins fält o c h frågan: V a d ä r k u n s k a p ? Ä r k u n s k a p b a r a d e t v i k a n f o r m u l e r a att v i vet, o c h klart o c h t y d l i g t k a n r e d o g ö r a för? E l l e r ä r v e t s k a p o m h u r m a n s k a handla i p r a k t i k e n o c k s å e n f o r m a v k u n s k a p , o a v s e t t o m v i k a n g ö r a r e d a för d e n eller ej? O c h p å v i l k e n g r u n d g ö r v i b e d ö m n i n g a r o c h v ä l j e r h a n d l i n g s a l ternativ i den p r a k t i s k a y r k e s u t ö v n i n g e n - v i l k a f o r m e r av k u n s k a p i n g å r i ö v e r v ä g a n d e n o c h b e s l u t ? D e t t a ä r f r å g o r s o m k o m m e r att b e h a n d l a s i denna del av b o k e n . M å n g a s t u d e r a n d e i n o m v å r d eller s o c i a l t a r b e t e h a r v a l t att s t u d e r a detta för att d e v i l l h a ett p r a k t i s k t y r k e d ä r m a n g ö r k o n k r e t n y t t a för andra m ä n n i s k o r o c h för s a m h ä l l s g e m e n s k a p e n . V a l e t ä r i n t e p r i m ä r t b e stämt a v teoretiska i n t r e s s e n u t a n a v e n f ö r v ä n t a n o m att u t v e c k l a v a d v i skulle k u n n a kalla handlingskunskap, alltså en k u n s k a p s o m g ö r en i s t å n d att handla k o m p e t e n t för k l i e n t e r n a s o c h p a t i e n t e r n a s b ä s t a . T r a d i t i o n e l l t har u t b i l d n i n g e n i p r a k t i s k a y r k e n b y g g t på t r ä n i n g i själva praktiserandet under e r f a r n a u t ö v a r e s k u n n i g a v ä g l e d n i n g . M e n s t u d i e r n a h a n d l a r i n t e bara o m ö v n i n g i k o n k r e t a f ä r d i g h e t e r o c h p r a k t i s k t h a n d l a n d e , u t a n o c k s å o m e n rad s å kallade t e o r e t i s k a ä m n e n s o m ska f ö r b ä t t r a d e s t u d e r a n d e s '7

DEL I

KUNSKAP OCH PRAXIS

m ö j l i g h e t e r till g o d p r a x i s . H ä r p r e s e n t e r a s e n hel r a d t e o r i e r o m b a r n s u t v e c k l i n g , o m b e m ä s t r a n d e a v sin s i t u a t i o n ( " c o p i n g " ) , o m s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n , o m s j u k d o m eller a n n a t . E f t e r h a n d s o m d e p r a k t i s k a ä m n e n a h a r e t a b l e r a t s s o m s j ä l v s t ä n d i g a d i s c i p l i n e r o c h e g n a v e t e n s k a p e r h a r fokus alltmer h a m n a t på den teoretiska g r u n d e n för praxis. K o m p e t e n t handl a n d e b y g g e r , p å s t å s det, p å e n m a s s a t e o r e t i s k a k u n s k a p e r . Diskussionen om vad s o m väger tyngst i utvecklandet av en yrkeskomp e t e n s - t r ä n i n g i k o n k r e t , p r a k t i s k u t ö v n i n g eller teoretisk s k o l n i n g - h a r böljat f r a m o c h t i l l b a k a . T e o r i - p r a k t i k - d e b a t t e n h a r i f l e r a å r t i o n d e n v a r i t s t ä n d i g t å t e r k o m m a n d e i f a c k l i t t e r a t u r e n . D e s t o m e r b e f r i a n d e ä r det n ä r n å g o n t a r till o r d a för att s ä g a att e n s k a r p å t s k i l l n a d m e l l a n t e o r i o c h p r a x i s ä r artificiell v a d g ä l l e r b å d e förståelsen a v k u n s k a p o c h förutsättning1

a r n a för g o d y r k e s u t ö v n i n g . D e n n a u p p d e l n i n g ä r f ö r b u n d e n m e d e n k u n skapsuppfattning där " k u n s k a p " enbart avser teoretiskt vetande och där " p r a x i s " består i handlingar där teoretiska kunskaper tillämpas. Detta synsätt h a r u t m a n a t s av de s e n a s t e årens f o k u s e r i n g på praxiskunskapens e g e n a r t : att p r a k t i s k t h a n d l a n d e i sig r y m m e r en k u n s k a p s d i m e n s i o n s o m s k a pas g e n o m e r f a r e n h e t o c h ö v n i n g . I p r a k t i k e n m ö t e r v i o l i k a u t m a n i n g a r i v a r i e r a d e o c h k o m p l e x a s i t u a t i o n e r . I d e m d r a r e n k u n n i g p r a x i s nytta a v en stor kunskapsmassa och olika kunskapsformer s o m samspelar i den konk r e t a y r k e s u t ö v n i n g e n . H u v u d f r å g a n ä r alltså i n t e o m eller hur m y c k e t v i behöver av teoretiska kunskaper, utan snarare: V i l k a former av kunskap är v e r k s a m m a i d e n k o n k r e t a y r k e s u t ö v n i n g e n , o c h h u r f ö r h å l l e r d e sig till v a r a n d r a ? F ö r att f i n n a s v a r p å d e n n a f r å g a m å s t e v i u t g å från e n förståelse av vad som utmärker praxis. I det följande k a p i t l e t s k a vi först b e t r a k t a h u r själva p r a x i s b e g r e p p e t k a n uppfattas. S e d a n ska vi gå in på några perspektiv på vilka former av kuns k a p s o m i n g å r i p r a k t i s k y r k e s u t ö v n i n g . S l u t l i g e n s k a v i å t e r v ä n d a till frågan om förhållandet mellan teori och praxis i yrkesutövningens konkreta och komplexa situationer.

Se t.ex. Bergland et al. 1 9 9 7 : Praksis -velferdsyrkenes kunnskapsgrunnlag?

18

1

Kunskap i praktiken Klokheten, däremot, sysslar m e d det mänskliga och det s o m är föremål för överläggning. Ty den främsta uppgiften för en klok person, säger vi, är att överlägga väl, och ingen överväger sådant s o m omöjligt kan förhålla sig på olika sätt eller saknar ett ändamål s o m är gott och r e a l i s e r b a r t . . . K l o k h e ten gäller ju inte bara allmängiltiga företeelser, utan den b ö r också innefatta kunskap om det enskilda, då den är praktisk och handlandet gäller individuella fall. Detta är också orsaken till att en del o k u n n i g a personer, särskilt då m ä n m e d erfarenhet, är m e r a praktiska än andra som har k u n skaper. Aristoteles

1

Frågan vilka kunskaper s o m krävs i en kompetent yrkesutövning leder g e nast ö v e r till e n a n n a n f r å g a , n ä m l i g e n v a d d e n n a y r k e s u t ö v n i n g är. V a d utgör praxis i n o m v å r d , o m s o r g och socialt arbete? E l l e r : V a d g ö r e n s o c i o n o m , ett v å r d b i t r ä d e , e n s j u k s k ö t e r s k a e l l e r e n f ö r s k o l e p e d a g o g ? S j ä l v a ordet praxis lär h ä r s t a m m a f r å n g r e k i s k a n s prattein, " a t t g ö r a " , " a t t u t ö v a " , s å p r a x i s b e s t å r a l l t s å i e n e l l e r a n n a n f o r m a v handlande. P r a k t i s k t h a n d lande k a n b e s k r i v a s o c h u p p f a t t a s p å o l i k a sätt. R e d a n f ö r t v å o c h ett h a l v t årtusende sedan funderade Aristoteles på v a d praxis är o c h v i l k a k u n s k a p e r den e r f o r d r a r . V i t a r h ä r h a n s p e r s p e k t i v s o m u t g å n g s p u n k t .

2

1

Aristoteles 1 9 8 8 : Den Nikomachiska etiken, s. 1 6 8 ( 1 1 4 1 b ) .

2

Aristoteles ( 3 8 4 - 3 2 2 f.Kr.) utvecklar sin praxisfilosofi i det nyss citerade verket Den Nikomachiska etiken. U n d e r de senaste årtiondenas reflektioner kring handlande och praxis har denna del av Aristoteles filosofi beaktats alltmer. En av d e m som tar sin utgångspunkt i Aristoteles för en analys av praxisbegreppet är den franske filosofen Paul Ricceur, s o m också är inspirationskällan till detta kapitel. Se t.ex. Ricceur ( 1 9 8 6 ) 1 9 9 2 : Frän text till handling, och Ricceur 1 9 9 0 : Soi-méme comme un autre. 19

DEL I

K U N S K A P OCH PRAXIS

Människan: zoon logikon M ä n n i s k a n är, s ä g e r A r i s t o t e l e s , en förnuftig v a r e l s e , ett zoon logikon. A t t v a r a e n l e v a n d e v a r e l s e h a r m ä n n i s k a n g e m e n s a m t m e d resten a v d e n b i o l o g i s k a n a t u r e n . V ä x t e r ä r l e v a n d e v a r e l s e r s o m u p p t a r n ä r i n g och f o r t p l a n tar s i g ; djur ä r l e v a n d e v a r e l s e r s o m d e s s u t o m h a r r ö r e l s e f ö r m å g a , s i n n e s f ö r n i m m e l s e r och känslor. M e n det är bara m ä n n i s k a n s o m har förmågan att tänka. E n l i g t A r i s t o t e l e s ä r d e t f ö r n u f t s f ö r m å g a n s o m ä r d e t s ä r e g n a m e d m ä n n i s k a n , det s o m skiljer oss från a n d r a l e v a n d e varelser. A r i s t o t e l e s h a r e m e l l e r t i d e n n y a n s e r a d o c h v i d s y n p å v a d t ä n k a n d e o c h f ö r n u f t är. F ö r n u f t e t s v e r k s a m h e t k a n a n t a o l i k a f o r m e r b e r o e n d e p å v i l k a uppgift e r v i ställs i n f ö r . O m v i till e x e m p e l s k a s n i c k r a eller s y k o m m e r a n d r a f ö r n u f t s f ö r m å g o r att v a r a i b r u k än n ä r vi ska l ö s a ett m a t e m a t i s k t p r o b l e m e l l e r s k r i v a e n a v h a n d l i n g o m d r o g m i s s b r u k . I d e t första fallet a n v ä n d e r v i n å g o t s o m v i s k u l l e k u n n a k a l l a tekniskt förnuft: N ä r v i t r ä n a r u p p f ö r m å g a n att s n i c k r a m ö b l e r eller s y k l ä n n i n g a r , eller v a d v i n u v i l l t i l l v e r k a , u t v e c k l a r vi ett kunnande ( g r e k . techne). En d u k t i g h a n t v e r k a r e kan sitt y r k e i d e n m e n i n g e n att h a n v e t hur t i n g e n s k a t i l l v e r k a s . I det a n d r a fallet a n v ä n d e r v i teoretiskt förnuft: N ä r v i f ö r s t å r t e o r e t i s k a ä m n e n o c h klart k a n r e d o g ö r a f ö r v a r f ö r n å g o t ä r fallet o c h i n t e k a n v a r a a n n o r l u n d a , till e x e m p e l l ö s e r en m a t t e u p p g i f t , h a r vi d e t s o m A r i s t o t e l e s kallar vetande (grek. episteme). Vi v e t att n å g o t förhåller sig si eller så o c h k a n r e d o g ö r a för varför.

Människan: zoon politikon A r i s t o t e l e s b e s k r i v e r o c k s å en tredje f ö r n u f t s f ö r m å g a : det praktiska förnuftet. M a n b ö r n o t e r a att A r i s t o t e l e s skiljer m e l l a n t e k n i s k t och praktiskt förnuft. V i t a l a r ofta o m d e t p r a k t i s k a s o m h a n t v e r k s m ä s s i g t : o l i k a h a n t v e r k ä r " p r a k t i s k a y r k e n " o c h e n i n r ä t t n i n g ä r " p r a k t i s k " o m det u n d e r l ä t t a r d e t v i s k a g ö r a . I a r i s t o t e l i s k m e n i n g ä r d e t h ä r f r å g a n o m tekniskt k u n n a n d e . P r a x i s är, s o m A r i s t o t e l e s a n v ä n d e r b e g r e p p e t , h a n d l a n d e s o m h a r m e d det s o c i a l a o c h p o l i t i s k a l i v e t att g ö r a . H a n s p r a x i s b e g r e p p ä r n ä r a f ö r b u n d e t m e d en annan definition av det s o m utmärker människan. M ä n n i s k a n är i n t e b a r a ett zoon logikon u t a n o c k s å ett zoon politikon, en social varelse. P r a x is h a r att g ö r a m e d att vi finns i v ä r l d e n i ett s a m h ä l l e t i l l s a m m a n s m e d a n d r a . U t ö v a n d e t a v p r a k t i s k t f ö r n u f t ä r d ä r m e d o c k s å e n etisk a k t i v i t e t . Om utövandet av teoretiskt förnuft är vetande och utövandet av tekniskt

20

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

förnuft är k u n n a n d e , så är u t ö v a n d e t av p r a k t i s k t f ö r n u f t klokhet eller praktisk vishet ( g r e k . phronesis). Vi k o m m e r n e d a n att å t e r v ä n d a till v a d s o m ligger i detta b e g r e p p s å s o m A r i s t o t e l e s a n v ä n d e r det. F ö r n ä r v a r a n d e ska v i alltså l ä g g a m ä r k e till att A r i s t o t e l e s skiljer m e l l a n tre sätt f ö r n u f t e t v e r kar p å ; tekniskt, teoretiskt o c h p r a k t i s k t förnuft ä r alla v ä g a r till k u n s k a p .

Praxis Praxis i aristotelisk m e n i n g ä r alltså h a n d l a n d e o c h i n t e r a k t i o n p å det m e l lanmänskliga området. N ä r m å n g a studerande i n o m vård och socialt arbete m o t i v e r a r sitt v a l m e d att d e v i l l h a ett p r a k t i s k t y r k e d ä r d e " a r b e t a r m e d m ä n n i s k o r " , k a n v i s ä g a att d e m å n a r o m e n aristotelisk p r a x i s u p p f a t t ning. N u ä r v å r d p e r s o n a l o c h s o c i a l a r b e t a r e v e r k s a m m a i v i t t s k i l d a s a m manhang, och olika arbetssituationer kan kräva olika och delvis vitt skilda handlingar. E n s o c i a l s e k r e t a r e p å e n s o c i a l f ö r v a l t n i n g g ö r n å g o t a n n a t ä n e n m e n t a l s k ö t a r e p å ett g r u p p b o e n d e , e n n a r k o s s j u k s k ö t e r s k a n å g o t a n n a t än ett v å r d b i t r ä d e på en ö p p e n v å r d s c e n t r a l . I de o l i k a s i t u a t i o n e r n a u t ö v a s ändå sjukvård o c h s o c i a l t a r b e t e . S a m t i d i g t k a n e n o c h s a m m a h a n d l i n g i ett fall v a r a en del av p r a x i s o c h i ett a n n a t i n t e v a r a det. I e n s k i l d a fall k a n till e x e m p e l a n d r a ä n s j u k v å r d s p e r s o n a l e l l e r s o c i a l a r b e t a r e g e e n s p r u t a eller föra ett bra s a m t a l s o m hjälper i en s v å r l i v s s i t u a t i o n , m e n för d e n skull praktiserar d e i n t e s j u k v å r d eller s o c i a l t a r b e t e . D e t r ä c k e r a l l t s å i n t e att betrakta i s o l e r a d e h a n d l i n g a r f ö r att f ö r s t å v a d p r a x i s ä r . E n s k i l d a h a n d lingar är en del av en p r a x i s i d e n m å n de i n g å r i sammanhängande handlingssekvenser s o m syftar till att f ö r v e r k l i g a v i s s a m å l .

3

Målorienterat handlande Det kan f i n n a s o l i k a å s i k t e r o m v a d s o m ä r h u v u d m å l e n m e d e n v i s s p r a x i s och o m hur dessa b ä s t s k a f o r m u l e r a s . M å l e t m e d s o c i a l t a r b e t e k a n v a r a att f ö r e b y g g a , avhjälpa o c h m i n s k a s o c i a l a p r o b l e m o c h f ö r b ä t t r a k l i e n t e r 4

nas l i v s s i t u a t i o n . O c h m å l e t m e d s j u k v å r d k a n v a r a v å r d o c h o m s o r g f ö r att bibehålla eller å t e r v i n n a h ä l s a , f ö r e b y g g a u p p k o m s t e n a v h ä l s o p r o b l e m , 5

lära p a t i e n t e r n a att l e v a m e d sin s j u k d o m o c h l i n d r a l i d a n d e . D e t f i n n s andra m å l f o r m u l e r i n g a r s o m a v s p e g l a r a n d r a p r i o r i t e r i n g a r o c h a n d r a u p p 3

Se Ricceur 1 9 9 0 , op. cit., s. 1 8 1 ff., 206 ff.

4

Se G . S . Hutchinson och S. Oltedal 1 9 9 6 : Modeller i sosialt arbeid.

5

Se Marit Kirkevold 1 9 9 6 : Vitenskap for praksis?

21

DEL I

KUNSKAP OCH PRAXIS

f a t t n i n g a r o m h u r p r a x i s b ö r s e ut, m e n d e t ä r inte d e n d i s k u s s i o n e n v i v i l l föra h ä r . D e t s o m i n t r e s s e r a r oss h ä r ä r det s ä r e g n a f ö r h å l l a n d e t m e l l a n m å l och handlande s o m definierar en praxis. D e s o m a r b e t a r i n o m v å r d o c h s o c i a l t a r b e t e u t f ö r s o m sagt m y c k e t o l i k a h a n d l i n g a r i o l i k a s i t u a t i o n e r . E n s j u k s k ö t e r s k a k a n till e x e m p e l g e e n s p r u t a eller ä n d r a en l i g g a n d e p a t i e n t s s t ä l l n i n g eller hålla en k u r s i r ö k a v v ä n j n i n g , m e n s o m s j u k s k ö t e r s k a g ö r h a n eller h o n s a m m a sak i alla dessa fall, n ä m l i g e n g e r " v å r d o c h o m s o r g för att b i b e h å l l a eller å t e r v i n n a h ä l s a " , s o m v i f o r m u l e r a d e d e t o v a n . E n s o c i a l a r b e t a r e k a n till e x e m p e l hjälpa till m e d att fylla i a n s ö k n i n g s b l a n k e t t e r eller s a m t a l a m e d d r o g m i s s b r u k a r e p å en d a g c e n t r a l eller sitta i s a m m a n t r ä d e m e d s t a d s d e l s p o l i t i k e r , m e n i s a m t l i g a fall a r b e t a r h o n för "att f ö r e b y g g a , avhjälpa o c h m i n s k a sociala p r o b l e m o c h f ö r b ä t t r a k l i e n t e r n a s l i v s s i t u a t i o n " . D e t ä r det ö v e r o r d n a d e målet s o m förbinder de enskilda handlingarna i en och s a m m a praxis. Eftersom målet g ö r att m å n g a o l i k a h a n d l i n g a r uppfattas s o m d e l a v e n o c h s a m m a p r a x i s k a n v i s ä g a att d e t ö v e r o r d n a d e m å l e t u n d e r e n v i s s t i d r y m d o r g a n i s e r a r a k t i v i t e t e n till e n s a m m a n h ä n g a n d e h a n d l i n g s s e k v e n s . D e l h a n d l i n g a r n a o r d n a s u n d e r o c h i n t e g r e r a s i s t ö r r e h a n d l i n g s e n h e t e r i ljuset av det ö v e r o r d n a d e m å l e t . O c h d e t ä r e n d a s t s o m e n s å d a n h a n d l i n g s e n h e t ö v e r tid s o m a k t i v i t e t e r n a får sin i n n e b ö r d o c h k a n uppfattas s o m e n viss p r a x i s , s å att v a r j e d e l h a n d l i n g får m e n i n g s o m just " s j u k v å r d s p r a x i s " eller " s o c i a l a r betspraxis" och inget annat. D e t t a i n n e b ä r att d e e n s k i l d a h a n d l i n g a r s o m i n g å r i e n p r a x i s i n t e k a n u p p f a t t a s r e n t instrumentellt, d e t v i l l s ä g a s o m m e d e l för ett m å l s o m ä r u t a n f ö r e l l e r u t v ä n d i g a i f ö r h å l l a n d e till h a n d l i n g e n . N ä r h a n d l i n g a r ä r i n s t r u m e n t e l l a m e d h ä n s e e n d e till ett m å l k a n v i l k e n h a n d l i n g s o m helst v a r a n y t t i g , b a r a s l u t r e s u l t a t e t b l i r d e t e f t e r s t r ä v a d e . O m jag till e x e m p e l h a r m å l e t att stilla h u n g e r n k a n d e t k v i t t a o m jag äter e n h a m b u r g a r e eller e n g r ö n s a k s r ä t t . M e n o m jag o c k s å h a r e n s u n d a r e livsstil s o m m å l ä r i n t a g a n d e t a v g r ö n s a k e r r e d a n e n d e l a v f ö r v e r k l i g a n d e t a v m å l e t . O m jag m e d a v s e e n d e p å p a t i e n t e r eller k l i e n t e r e f t e r s t r ä v a r ett g o t t h a n d l a g eller förs ö k e r f ö r a b r a s a m t a l k o m m e r m i t t sätt att u t f ö r a h a n d l i n g a r n a p å r e d a n att f ö r v e r k l i g a n å g o t a v m å l e t m e d p r a x i s . N ä r d e t ö v e r o r d n a d e m å l e t s t r u k t u r e r a r p r a x i s till e n h e l h e t k o m m e r m å l e t att v a r a " i n b y g g t i " o c h g e n o m s y r a allt v i g ö r . D e t ö v e r o r d n a d e m å l e t eller syftet m e d praxis k o m m e r att v a r a inneboende i d e l h a n d l i n g a r n a o c h d e l m å l e n . Så sett är f ö r h å l l a n d e t m e l l a n ö v e r o r d n a d e m å l o c h p r a x i s h a n d l i n g a r ett inre f ö r h å l l a n d e m e l l a n h e l h e t o c h del. H a n d l i n g a r n a styrs i n t e f r ä m s t a v ett f r a m t i d a yttre m å l , u t a n f o r m a s k o n t i n u e r l i g t a v det i n n e b o e n d e syftet m e d praxis. 22

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

Värdegrundad praxis Ä v e n o m det k a n finnas o l i k a u p p f a t t n i n g a r o m v i l k a m å l s o m b ä s t d e f i n i e rar e n viss p r a x i s t o r d e v ä l alla v a r a ö v e r e n s o m att b å d e u t b i l d n i n g e n o c h den senare y r k e s u t ö v n i n g e n h a r s o m m å l att u t v e c k l a e n god p r a x i s . N ä r m a n s ä g e r att p r a x i s i n o m v å r d o c h s o c i a l t a r b e t e s k a v a r a " v ä r d e g r u n d a d " antyds e n g r u n d l ä g g a n d e d i m e n s i o n a v " g o d p r a x i s " . E n g e m e n s a m n ä m nare för y r k e n a i n o m v å r d - o c h s o c i a l s e k t o r n ä r att d e u t ö v a s i d i r e k t i n t e r a k t i o n m e d a n d r a m ä n n i s k o r , o c h i r e l a t i o n till d e r a s b e h o v a v h ä l s a , l i v s kvalitet o c h s o c i a l a f ö r m å n e r . E t t ö v e r o r d n a t m å l för p r a x i s i n o m v å r d o c h socialt a r b e t e är att i v i d m e n i n g på ett eller a n n a t sätt b i d r a till att f ö r bättra m ä n n i s k o r s l i v s s i t u a t i o n . Vad v i a n s e r k a n f ö r v e r k l i g a detta m å l ä r förbundet m e d v i l k a v ä r d e n v i g r u n d a r p r a x i s p å . " V ä r d e n " h a n d l a r o m v a d v i värdesätter, o m v å r a u p p f a t t n i n g a r o m v a d s o m ä r g o t t eller o n t , v ä r d e fullt eller icke ö n s k v ä r t . V ä r d e n är, s ä g e r v i m e d A r i s t o t e l e s , "ett m å l s o m är n å g o t g o t t o c h k a n eftersträvas i h a n d l i n g " . Alla yrken inom vård- och socialsektorn har bestämda yrkesetiska riktlinjer. D e s s a b i d r a r till att d e f i n i e r a y r k e s g r u p p e r n a , o c h d e t ä r o f t a h ä r yrkenas v ä r d e g r u n d f o r m u l e r a s . M e n b e t e c k n i n g e n " v ä r d e g r u n d a d p r a x i s " säger m e r ä n så. D e n h ä n v i s a r till v a d p r a x i s i n o m v å r d o c h s o c i a l t a r b e t e rätt och slätt är, i d e n m e n i n g e n att dessa y r k e n på o l i k a v i s h a r till u p p g i f t att befrämja det goda för d e m vi a r b e t a r m e d . I i d e a l f a l l e t h a r vi en g o d praxis n ä r detta ö v e r o r d n a d e m å l s a m m a n b i n d e r , f o r m a r o c h g e n o m s y r a r d e olika e n s k i l d a h a n d l i n g a r v i utför. B e t e c k n i n g e n " o m s o r g s y r k e n " , o c h p å senare tid " v ä l f ä r d s y r k e n " , p e k a r i s a m m a r i k t n i n g . " V ä r d e g r u n d a d p r a x i s " refererar i n t e b a r a till y r k e n a s e t i s k a r i k t l i n j e r o c h p r i n c i p e r u t a n till det s o m l i g g e r i själva g r u n d e n till att y r k e n a finns. K r a v e t på att b i d r a till att förbättra m ä n n i s k o r s l i v s s i t u a t i o n l i g g e r i n b y g g t i v å r d e n o c h d e t sociala a r b e t e t . H ä r l i g g e r e n a n s v a r s d i m e n s i o n o c h e n e t i s k f ö r a n k r i n g s o m g å r l å n g t u t ö v e r det s o m k a n f o r m u l e r a s i y r k e s e t i s k a r i k t l i n j e r . E t t visst slag a v p r a x i s definieras alltså i n t e p r i m ä r t a v e n v i s s t y p a v k u n s k a p e r utan g e n o m d e n v ä r d e g r u n d s o m g ö r att d e n ö v e r h u v u d t a g e t e x i s t e r a r . A n n o r l u n d a u t t r y c k t : v ä r d e g r u n d e n konstituerar p r a x i s .

6

B e d ö m n i n g e n a v g o d eller d å l i g p r a x i s ä r alltså i n o m v å r d o c h s o c i a l t arbete oupplösligt f ö r b u n d e n m e d dess v ä r d e g r u n d . V i k a n b e d ö m a t e k n i s k a färdigheter s o m b r a o c h dåligt utförda, k u n s k a p e r s o m f u l l ö d i g a eller brist-

6

Marit Kirkevold utvecklar ett besläktat perspektiv när hon skriver om "sjukvårdens sociala mandat". Se Kirkevold 1 9 9 6 op. cit., s. 17 ff.

23

DEL I

KUNSKAP OCH PRAXIS

fälliga, u p p f a t t n i n g a r s o m r i k t i g a eller felaktiga. M e n h a n d l i n g a r k a n b e d ö m a s s o m moraliskt g o d a eller d å l i g a . V i h ä n v i s a d e i n l e d n i n g s v i s till att A r i stoteles m e d " p r a x i s " a v s e r h a n d l i n g a r s o m ä r f ö r b u n d n a m e d s a m l e v n a d e n m e d a n d r a m ä n n i s k o r i ett s a m h ä l l e . I v å r y r k e s u t ö v n i n g k o m m e r vi själva o c h de b e s l u t vi fattar att k u n n a i n g r i p a i a n d r a m ä n n i s k o r s liv på ett a v g ö r a n d e sätt - m ä n n i s k o r s o m v i d d e n t i d p u n k t d å v i m ö t e r d e m ofta befinner sig i s å r b a r a o c h utsatta s i t u a t i o n e r . D e t t a i n n e b ä r att v i , oavsett o m v i v i l l eller ej, m e d eftertryck h a r placerats i ett h a n d l i n g s r u m d ä r etik är en g r u n d l ä g g a n d e d i m e n s i o n . E f t e r s o m p r a x i s ä r h a n d l a n d e p å det m e l l a n m ä n s k l i g a o m r å d e t ä r u t ö v a n d e t a v " p r a k t i s k t f ö r n u f t " e n etisk v e r k s a m h e t .

Överväganden och praktiskt omdöme U t ö v a n d e t av p r a k t i s k t förnuft så s o m A r i s t o t e l e s u t l ä g g e r det är fronesis, 7

k l o k h e t e l l e r p r a k t i s k v i s h e t , p r a k t i s k t o m d ö m e o c h u r s k i l l n i n g . " D e t den k l o k e f r a m f ö r allt g ö r ä r att ö v e r v ä g a v ä l " , s ä g e r h a n , o c h p e k a r d ä r m e d p å d e n f r ä m s t a u p p g i f t e n i u t ö v a n d e t a v p r a k t i s k t f ö r n u f t : att ö v e r v ä g a och välja handlande. H a n d l i n g s v a l förutsätter b e d ö m n i n g a r , ö v e r v ä g a n d e n och praktiskt o m d ö m e e f t e r s o m h a n d l i n g a r , s o m A r i s t o t e l e s p å p e k a r , g ä l l e r enskilda fall. F ö r art h a n d l a på b ä s t a m ö j l i g a sätt i ett k o n k r e t e n s k i l t fall k r ä v s f ö r m å g a n att b e d ö m a h u r a l l m ä n k u n s k a p o c h a l l m ä n n a r ä t t e s n ö r e n k a n t i l l ä m p a s p å och a n p a s s a s efter d e n g i v n a s i t u a t i o n e n . P r a k t i s k t h a n d l a n d e följer inte direkt a v a l l m ä n n a p r i n c i p e r eller r e g l e r , u t a n k r ä v e r f ö r m å g a n att ö v e r b l i c k a e n r a d o l i k a s i d o r a v k o n k r e t a o c h ofta k o m p l e x a s i t u a t i o n e r . O m teoretiskt v e t a n d e ä r k u n s k a p o m d e t a l l m ä n n a , det s o m " i n t e k a n v a r a a n n o r l u n d a " , ä r f r o n e s i s k u n s k a p o m d e t e n s k i l d a , det s i t u a t i o n s b e r o e n d e o c h k o n k r e t a , det s o m alltid kan v a r a a n n o r l u n d a . D e t f i n n s i n g e n h a n d b o k s o m k a n säga e x a k t v a d s o m - i alla e n s k i l d a h a n d l i n g a r i p r a x i s - k a n främja just d e n n a m ä n n i s k a n s b ä s t a i just d e n n a k o n k r e t a s i t u a t i o n h ä r o c h n u . D e n k l o k e h a n d l a r v ä l ö v e r v ä g t . K l o k h e t i aristotelisk m e n i n g är " e n disp o s i t i o n att h a n d l a i f ö r e n i n g m e d e n riktig tanke o m v a d s o m ä r gott o c h o n t 8

för m ä n n i s k a n " . K l o k h e t ä r f ö r m å g a n att ö v e r v ä g a o c h a v g ö r a v a d s o m ä r

7

Det är svårt att ge en entydig översättning av begreppet phronesis. Den danske samhällsforskaren Bent Flyvbjerg påpekar att till skillnad från det aristoteliska begreppet techne, som är roten till orden teknik och teknologi, och episteme som återfinns i epistemologi finns inga avledningar av fronesis i vårt nutida språk. Se B. Flyvbjerg 1 9 9 2 : Rationalitet og makt.

8

Aristoteles, op. cit., s. 1 6 4 ( 1 1 4 0 b ) .

24

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

gott för m ä n n i s k a n i a l l m ä n h e t o c h h u r vi i ljuset av detta ska h a n d l a för att i det konkreta fallet bäst främja det g o d a . K l o k h e t i n n e b ä r därför ett s a m s p e l mellan ö v e r v ä g a n d e n k r i n g ö v e r o r d n a d e , a l l m ä n n a v ä r d e n o c h ö v e r v ä g a n d e n kring k o n k r e t m o r a l i s k t h a n d l a n d e . E n s å d a n b e d ö m n i n g s f ö r m å g a k r ä v e r mer ä n teoretisk k u n s k a p ; d e n f ö r u t s ä t t e r o m f a t t a n d e erfarenhet. V i u p p n å r moraliska färdigheter g e n o m övning, m e n a r A r i s t o t e l e s . F ö r att bli rättfärdig eller g o d m å s t e m a n ö v a sig i att h a n d l a rättfärdigt eller gott. G e n o m erfarenhet utvecklar vi förhållningssätt s o m g ö r oss i s t å n d att ö v e r v ä g a v ä l o c h förverkliga det g o d a i vårt k o n k r e t a v a l av h a n d l i n g . F r o n e s i s , praktisk v i s h e t eller klokhet, har att g ö r a m e d h u r v i utvecklas s o m m ä n n i s k o r o c h ä r n ä r a förbunden m e d v å r a p e r s o n l i g a förutsättningar i p r a x i s u t ö v n i n g e n . U p p ö v a n d e t a v p r a k t i s k t o m d ö m e s k e r alltså g e n o m e n e r f a r e n h e t s p r o cess s o m d r a r nytta a v e n m å n g f a s e t t e r a d k u n s k a p s m a s s a . I n t e b a r a y r k e n a s kunskaps- och v ä r d e g r u n d u t a n o c k s å d e n e n s k i l d e s p e r s o n l i g a e g e n s k a p e r , attityder o c h v ä r d e n b i l d a r e n helhet g e n o m d e t s o m h a r k a l l a t s e n " p r o f e s 9

sionell u t v e c k l i n g " . E x a k t v a d s o m i n g å r i u t ö v a n d e t a v p r a k t i s k t o m d ö m e kan v a r a svårt att f o r m u l e r a . S o m e g e n f o r m a v f ö r n u f t s v e r k s a m h e t o c h särpräglad f o r m a v etisk p r a x i s k u n s k a p i n n e b ä r fronesis e n h e l h e t l i g s i t u a t i o n s b e d ö m n i n g . I d e n n a b e d ö m n i n g i n g å r b å d e techne o c h episteme. I ett välövervägt praktiskt handlande integreras olika typer av kunskap och olika k u n s k a p s f o r m e r .

Olika kunskapsformer M e d u t g å n g s p u n k t i A r i s t o t e l e s h a r v i sett att k u n s k a p k a n v a r a a v o l i k a slag o c h tillägnas p å o l i k a sätt. D e t t a ä r e n v i k t i g i n s i k t , inte m i n s t för praktiska y r k e n . E f t e r s o m v å r d p e r s o n a l o c h s o c i a l a r b e t a r e ställs i n f ö r o l i k a och k o m p l e x a u t m a n i n g a r i o l i k a o c h k o m p l e x a a r b e t s s i t u a t i o n e r f ö r u t s ä t ter b e d ö m n i n g o c h h a n d l a n d e i p r a x i s en m å n g f a l d k u n s k a p e r - i n t e b a r a k u n s k a p från m å n g a o l i k a d i s c i p l i n e r o c h k u n s k a p s o m r å d e n u t a n o c k s å olika former av k u n s k a p . U n d e r h ö g s k o l e s t u d i e r n a s k a m a n sätta sig in i en rad teorier s o m ä r r e l e v a n t a för p r a x i s . M e n m a n s k a o c k s å u t v e c k l a k u n skapsformer s o m inte k a n t i l l ä g n a s g e n o m e n b a r t t e o r e t i s k a studier. M y c k et tid ägnas e x e m p e l v i s åt ö v n i n g i de p r a k t i s k a f ä r d i g h e t e r s o m k r ä v s för olika a r b e t s u p p g i f t e r . D e s s a f ä r d i g h e t e r k a n v i inte l ä s a o s s till - d e ö v a s upp g e n o m a k t i v t h a n d l a n d e . E r f a r e n h e t a v p r a k t i s k t h a n d l a n d e k a n efter

9

Se t.ex. Torborg Aalen-Leenderts ( 1 9 9 5 ) 1 9 9 7 : Person ogprofesjon.

25

DEL I

K U N S K A P OCH PRAXIS

h a n d g e e n f o r m a v k u n s k a p s o m v i inte alltid ä r m e d v e t n a o m eller har o r d för, en så k a l l a d tyst eller u n d e r f ö r s t å d d k u n s k a p . K u n s k a p e n k a n alltså ha f l e r a k ä l l o r : v i t i l l ä g n a r oss d e n g e n o m t e o r e t i s k a studier, p r a k t i s k t r ä n i n g , h a n d l i n g s e r f a r e n h e t o c h ö v n i n g . O m o l i k a f o r m e r a v k u n s k a p från o l i k a k ä l l o r ä r v e r k s a m m a i d e n k o n k r e t a p r a x i s u t ö v n i n g e n ä r frågan hur förhåll a n d e t m e l l a n d e s s a k u n s k a p s f o r m e r s k a uppfattas. V i ska h ä r g å n ä r m a r e i n p å v i s s a s i d o r a v o l i k a k u n s k a p s f o r m e r o c h s y n p u n k t e r p å h u r dessa s a m manstrålar och integreras i praktisk yrkesutövning.

Från nybörjare till expert E n n u m e r a k l a s s i s k m o d e l l f ö r h u r färdigheter u t v e c k l a s h a r f r a m l a g t s a v bröderna Hubert och Stuart Dreyfus.

1 0

De skildrar utvecklandet av hand-

l i n g s k o m p e t e n s s o m e n p r o c e s s s o m l ö p e r g e n o m f e m stadier: S t a d i e r n a 1 - 3 h a n d l a r o m u t v e c k l i n g e n från n y b ö r j a r e till k o m p e t e n t u t ö v a r e . D e n vidare utvecklingen under stadierna 4 och 5 handlar om den "skicklige" u t ö v a r e n o c h s l u t l i g e n " e x p e r t e n " . P r a k t i k e r n s v ä g från n y b ö r j a r e till e x p e r t ä r e n u t v e c k l i n g från att v a r a b e r o e n d e a v a l l m ä n n a i n s t r u k t i o n e r o c h riktlinjer till e n i n t u i t i v , i c k e - r e f l e k t e r a d o c h f l e x i b e l h a n d l i n g s k o m p e t e n s i konkreta situationer.

Stadium

1—3:

Regeltillämpning

Som (1) nybörjare är vi beroende av tydliga instruktioner och regler för hur vi ska gå tillväga, hur vi ska göra. Vi handlar utifrån allmänna beskrivningar av bestämda situationer och allmänna riktlinjer för vilka handlingar som krävs i dessa situationer. Det finns till exempel instruktioner för hur vi ska göra i postoperativ vård till skillnad från akut inläggning, var fokus ska ligga i det första klientsamtalet till skillnad från det avslutande och så vidare. Efter hand har dessa instruktioner och regler fastnat och vi blir (2) avancerade noviser. På detta stadium kan vi det mesta; vi gör allt korrekt enligt instruktioner och regler. Men än så länge har vi bara börjat utveckla förmågan till att handla utifrån hur samma typ av situation varierar från ett konkret fall till ett annat. Vi ser ännu inte omedelbart vad som är särskilt relevant, viktigt och mindre viktigt i just denna situation. Vi utgår alltså alltjämt från kunskaper som inte förhåller sig till kontexten.

10

H. Dreyfus och S. Dreyfus 1 9 8 6 : Mind overMachine.

26

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

När vi på det tredje stadiet blir kompetenta utövare (3) händer bland annat just det att yrkesfärdigheterna mer otvunget anpassas till det konkreta sammanhanget. På detta stadium utgår vi inte bara från instruktioner och regler, utan vi är personligen indragna i bedömningar och beslut och är själva ansvariga för våra val.

Stadierna 4 och 5: Intuitiv helhetsförståelse Efter de tre första stadierna är man alltså en kompetent utövare. Men för att bli en mästare och slutligen en expert i sitt yrke är de båda sista stadierna avgörande. Den skicklige utövaren, mästaren (4), skapar sig snabbt en helhetsbild av den situation han eller hon befinner sig i. På grundval av en rad erfarenheter kommer hon att se likheten mellan denna och andra situationer, och samtidigt se precis vad som är särskilt relevant i förhållande till det eftersträvade målet. Den skicklige utövaren tillämpar alltjämt regler på ett sätt som anger riktningen för hans handlande. Men ett personligt engagemang och tidigare erfarenheter ger honom ett intuitivt grepp om vad situationen kräver. När mästaren sedan blir expert (5) blir denna intuitiva förmåga den viktigaste grundvalen för handlandet. Expertens kompetens kännetecknas av att hon reagerar direkt och omedelbart, utan att använda regelkunskap alls. Experten har en intuitiv helhetsförståelse av den givna situationen; hon ser likheterna med tidigare situationer hon har erfarenhet av och inser i s a m m a ögonblick vilka handlingsalternativ och strategier hon ska välja. Detta sker utan analys eller resonemang; situationen och reaktionen bildar en icke-reflekterad helhet och ingår i en "holistisk koppling", för att tala med bröderna Dreyfus. Detta är virtuositetens nivå, till exempel hos en konsertpianist eller en fotbollsstjärna. Virtuosa prestationer är flytande, otvungna och utförs lekande lätt som om de vore helt alldagliga.

E n l i g t b r ö d e r n a D r e y f u s s k e r ett k v a l i t a t i v t s p r å n g m e l l a n d e tre f ö r s t a o c h de två sista s t a d i e r n a i u t v e c k l i n g e n av f ä r d i g h e t e r . På de första f ä r d i g h e t s nivåerna kan det vara ändamålsenligt m e d en m e d v e t e n och planmässig analys a v s i t u a t i o n e n , a v v i l k a r e g l e r s o m k a n t i l l ä m p a s o c h a v v a d s o m ä r det bästa h a n d l i n g s a l t e r n a t i v e t . O m m a n d ä r e m o t p å d e h ö g r e n i v å e r n a a v skicklighet o c h e x p e r t i s ä g n a r sig å t att a n a l y s e r a eller t ä n k a i g e n o m h u r

27

DEL I

K U N S K A P OCH P R A X I S

m a n s k a h a n d l a h i n d r a r det e n m a x i m a l p r e s t a t i o n . O m d u i e n s n a b b sats i e n v i o l i n k o n s e r t b ö r j a r f u n d e r a p å v i l k e t s t r å k t a g s o m g e r det uttryck d u ö n s k a r k a n d u f ö r l o r a f l y t e t ; o m d u i ett s a m t a l i n t e r e a g e r a r o m e d e l b a r t p å k l i e n t e n s u t s p e l k a n d u försitta ett g y l l e n e tillfälle . . . E x p e r t e n s h a n d l i n g s sätt b y g g e r p å att r e g l e r o c h a n a l y s e r ersätts m e d i n t u i t i o n utifrån införlivade kontextuella erfarenheter s o m gjorts u n d e r en l å n g tid s o m u t ö v a r e . B r ö d e r n a D r e y f u s e x e m p e l h a n d l a r oftast o m i n l ä r n i n g a v m o t o r i s k a färdigheter, till e x e m p e l c y k l i n g , e l l e r f ö r m å g a n att k ä n n a i g e n m ö n s t e r o c h ö v e r e n s s t ä m m e l s e r , till e x e m p e l i f o t b o l l o c h schack. M e n d e r a s m o d e l l ä r a v s e d d att v a r a e n a l l m ä n m o d e l l för u t v e c k l i n g a v f ä r d i g h e t e r . E n s k i c k l i g o c h e r f a r e n s j u k s k ö t e r s k a e l l e r s o c i a l a r b e t a r e k o m m e r g e n o m att u t ö v a p r a x i s efter h a n d att u t v e c k l a e n förtrogenhet m e d o l i k a h a n d l i n g s a r e n o r o c h i n tuitivt förstå v a d det handlar o m . D e t g å r i n t e helt att r e d o g ö r a för eller f ö r k l a r a d e n icke m e d v e t n a s i d a n a v e x p e r t i s e n s o m b r ö d e r n a D r e y f u s f ö r s ö k e r b e s k r i v a - den v i s a r sig först o c h f r ä m s t i d e t e x p e r t e n g ö r . E f t e r s o m d e t k a n v a r a svårt att sätta o r d p å d e n n a i n t u i t i v a , i n t e g r e r a d e k u n s k a p kallas d e n ofta tyst eller u n d e r f ö r s t å d d kunskap.

Tyst kunskap D e n s o m m e r ä n alla a n d r a h a r satt b e g r e p p e t t y s t v e t a n d e , tacit knowing, på kartan är den ungerske kemisten och vetenskapsteoretikern Michael P o l a n y i ( 1 8 9 1 - 1 9 7 6 ) . " J a g ä m n a r t a u p p d e n m ä n s k l i g a k u n s k a p e n till förn y a d d i s k u s s i o n g e n o m att u t g å från d e t f a k t u m att vi kan veta mer än vi kan säga", l y d e r h a n s p r o g r a m f ö r k l a r i n g . " D e t v i f ö r m å r sätta o r d p å u t t ö m m e r i n t e p å l å n g t n ä r d e n k u n s k a p v i har. V a n l i g a e x e m p e l ä r f ä r d i g h e t e r s o m att c y k l a eller s i m m a , s o m v i sällan k a n b e s k r i v a e x a k t h u r d e utförs. M e n " t y s t " k u n s k a p s p e l a r i n t e b a r a in i d e t vi g ö r u t a n o c k s å i det vi uppfattar o c h f ö r s t å r . N ä r till e x e m p e l ett v å r d b i t r ä d e ser att n å g o t ä r p å t o k m e d p a t i e n t e n , att e n f ö r ä n d r i n g h a r skett - v a d b a s e r a r h a n det p å ? O f t a p å o m ä r k l i g a t e c k e n , ett h e l h e t s i n t r y c k , e n k u n s k a p h a n i n t e k a n f o r m u l e r a i o r d . E l l e r , för att t a ett a v P o l a n y i s e g n a e x e m p e l : V a d h ä n d e r n ä r v i i e n m ä n n i s k o m a s s a p l ö t s l i g t k ä n n e r i g e n ett a n s i k t e - vad är det vi k ä n n e r i g e n ? A l l a h a r j u ö g o n , n ä s a o c h m u n . D e t ä r i n t e e n s k i l d a detaljer utan e n h e l h e t s b i l d v i ser o c h k ä n n e r i g e n .

11

Begreppet "tyst kunskap" användes först i boken Personal Knowledge 1958 och utvecklades sedan i M. Polanyi 1 9 6 6 : The Tacit Dimension.

28

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

Bakgrundskunskap L i k s o m b r ö d e r n a D r e y f u s b e s k r i v e r P o l a n y i ett s l a g s i n t e r n a l i s e r a d k u n skap s o m f u n g e r a r u t a n att v i ä r m e d v e t n a o m det. D ä r f ö r f r a m s t ä l l s t y s t kunskap och expertkunskap s o m s a m m a sak. M e n b e g r e p p e t "tyst k u n skap" i Polanyis m e n i n g omfattar m e r än färdighetskunskap i b r ö d e r n a Dreyfus m e n i n g . B e g r e p p e t t ä c k e r i n t e b a r a i n l ä r d a f ä r d i g h e t e r s o m v i s a r sig i k o m p e t e n t h a n d l a n d e . Ä v e n a n d r a f o r m e r a v k u n s k a p k a n v a r a o u t talade eller icke m e d v e t n a : e r f a r e n h e t e r a v i n t e r a k t i o n m e d a n d r a i o l i k a livs- o c h a r b e t s s a m m a n h a n g , f ö r h å l l n i n g s s ä t t o c h v ä r d e n s o m b l i v i t e n d e l a v oss, u p p f a t t n i n g a r o c h t e o r e t i s k a k u n s k a p e r s o m v i h a r t i l l ä g n a t oss o c h inte l ä n g r e t ä n k e r p å - allt d e t t a ä r k u n s k a p e r s o m v i i n t e f ö r h å l l e r oss m e d v e t e t till eller l ä g g e r m ä r k e till att v i h a r . D e b i l d a r e n bakgrundskunskap s o m v i inte m e d v e t e t b y g g e r v å r t h a n d l a n d e p å , m e n s o m ä n d å b i d r a r till vår p r a k t i s k a h a n d l i n g s k o m p e t e n s .

Personlig

kunskap

E n h u v u d p o ä n g hos P o l a n y i ä r att tyst k u n s k a p ä r k u n s k a p s o m b l i v i t p e r sonlig. V i har m e d andra o r d tillägnat oss k u n s k a p e n först n ä r d e n h a r internaliserats o c h integrerats s o m en del av oss själva, av v å r v e r k l i g h e t s f ö r s t å e l s e och våra handlingar. P e r s o n l i g a k u n s k a p e r ä r a k t i v a k u n s k a p e r , r e d s k a p s o m v i använder. E t t k ä n n e t e c k e n p å r e d s k a p ä r att d e f u n g e r a r s o m e n f ö r l ä n g ning a v den s o m handlar. N ä r v i till e x e m p e l slår m e d h a m m a r e n p å e n spik riktar v i inte v å r u p p m ä r k s a m h e t p å h a m m a r e n u t a n p å spiken. P o l a n y i i l lustrerar detta m e d e n blind m a n s f ö r h å l l a n d e till sin k ä p p , s o m h a n ä r b e r o ende av för att o r i e n t e r a s i g : för d e n b l i n d e är k ä p p e n i n t e ett f ö r e m å l h a n lägger m ä r k e till att h a n h a r i h a n d e n , u t a n d e n f u n g e r a r s o m en f ö r l ä n g n i n g a v hans k r o p p . P å l i k n a n d e sätt f u n g e r a r tyst k u n s k a p s o m k u n s k a p v i inte har i fokus, m e n s o m är v e r k s a m i p r a x i s . I en s å d a n p e r s o n l i g , a k t i v b a k grundskunskap i n g å r både teoretiska k u n s k a p e r o c h p r a k t i s k a färdigheter.

Kunskap i bruk - tyst eller artikulerad T y s t k u n s k a p ä r alltså i n t e e n e g e n , s ä r s k i l d f o r m a v k u n s k a p , u t a n d e n ä r i v a r i e r a n d e g r a d n ä r v a r a n d e i all k u n s k a p s o m t i l l ä m p a s . A t t skilja m e l l a n antingen tyst eller a r t i k u l e r a d k u n s k a p v o r e att p å ett k o n s t l a t sätt splittra upp v a d det i n n e b ä r att v e t a o c h att k u n n a . F ä r d i g h e t s k u n s k a p är " t y s t " i den m e n i n g e n att det ä r o m ö j l i g t att helt o c h h å l l e t b e s k r i v a v a d v i g ö r e l -

29

DEL I

KUNSKAP OCH PRAXIS

l e r u t t r y c k a d e t i o r d så att a n d r a k a n förstå o c h efterlikna - vi m å s t e v i s a det. Ä v e n u p p f a t t n i n g a r , f ö r e s t ä l l n i n g a r o c h f ö r s t å e l s e f o r m e r k a n tjäna s o m " t y s t a " , o f o r m u l e r a d e f ö r u t s ä t t n i n g a r för h a n d l a n d e . M e n o m v i tillfrågas k a n v i v i d n ä r m a r e e f t e r t a n k e ofta f o r m u l e r a f l e r a a v dessa förutsättn i n g a r , o c h a r t i k u l e r a e n m o t i v e r i n g till v a r f ö r v i h a n d l a r s o m v i g ö r .

1 2

D e t ä r alltså s v å r t att a v g r ä n s a v a d s o m i n g å r i t y s t k u n s k a p . D e t f i n n s f l y t a n d e ö v e r g å n g a r m e l l a n d e t s o m ä r " t y s t " o c h det s o m ä r m e d v e t e n o c h f o r m u l e r a d k u n s k a p i k o m p e t e n t y r k e s u t ö v n i n g . D e t ä r inte heller e n m å l s ä t t n i n g att b a k g r u n d s k u n s k a p e n ska förbli " t y s t " . Vi i n t r ä d e r alltid i p r a k tiska s i t u a t i o n e r m e d v i s s a i n l ä r d a h a n d l i n g s s ä t t o c h m e d e n förförståelse, o c h e n d e l a v u t v e c k l i n g e n till y r k e s m ä n n i s k a ä r att bli s å m e d v e t e n o m detta s o m m ö j l i g t . E t t s å d a n t m e d v e t a n d e g ö r a n d e l i g g e r i i d é n o m att bli " r e f l e k t e r a n d e p r a k t i k e r " , s o m tas u p p i slutet av detta kapitel. I reflektionen över praxis kan också delar av den "tysta" bakgrundskunskapen medvetandegöras och benämnas.

Handlingserfarenhet eller vetenskap? G e n o m d e h ä r n ä m n d a s y n p u n k t e r n a p å p r a x i s k u n s k a p a v t e c k n a s o l i k a syn på k u n s k a p i p r a x i s . Å e n a s i d a n f r a m h ä v s t i l l ä g n e l s e n av k u n s k a p g e n o m konkret erfarenhet av handlande. De formaliserade, akademiska utbildningarna lägger å andra sidan traditionellt vikt v i d kunskapstillägnelse gen o m t e o r e t i s k a s t u d i e r . O l i k a sätt att s e p å k u n s k a p leder alltså till o l i k a s v a r p å f r å g a n o m vilka f o r m e r a v k u n s k a p s o m l i g g e r till g r u n d för k o m p e t e n t y r k e s u t ö v n i n g , o c h i n t e m i n s t p å hur v i f ö r v ä r v a r d e n n a k u n s k a p . S å v ä l i det aristoteliska b e g r e p p e t fronesis s o m i b e s k r i v n i n g a r n a av e x p e r t k u n s k a p o c h tyst k u n s k a p h a r v i sett att k o m p e t e n s s o m utvecklats g e n o m direkt p e r s o n l i g erfarenhet tillmäts stor b e t y d e l s e för den k u n s k a p s o m k u n n i g p r a k t i s k u t ö v n i n g g r u n d a r sig p å . T r a d i t i o n e l l t h a r sådant lärande genom konkret erfarenhet av handlande v a r i t g r u n d e n i u n d e r v i s n i n g e n i praktiska y r k e n . N y b ö r j a r e n lärs u p p g e n o m att arbeta t i l l s a m m a n s m e d a n d r a i d e n s i t u a t i o n d ä r detta arbete v a n l i g e n utförs. D e n erfarne - " m ä s t a r e n " - v i sar g e n o m att h a n d l a , g ö r a o c h k o m m e n t e r a . L ä r l i n g e n g ö r efter, p r ö v a r sig f r a m , blir tillrättavisad o c h g ö r o m . K u n s k a p e n f ö r m e d l a s g e n o m e x e m p l e t s m a k t o c h skapas i h a n d l i n g . D e t t a h a r varit en v a n l i g f o r m för kunskapstillägnelse i n o m hantverksyrken, m e n har också varit viktigt på många andra o m r å d e n , till e x e m p e l i n o m k o n s t , m e d i c i n o c h forskning. V i återfinner m o dellen i v å r d u t b i l d n i n g a r n a s o c h s o c i a l h ö g s k o l o r n a s m o m e n t av praktik. 12

Jfr Matthias Kaiser 2000: Hvaervitenskap!, s. 1 5 5 ff.

30

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

Praxis som

socialt etablerad tradition

L ä r a n d e g e n o m k o n k r e t e r f a r e n h e t av h a n d l a n d e i ett l ä r l i n g s f ö r h å l l a n d e hänvisar till ä n n u ett k ä n n e t e c k e n p å p r a x i s , u t ö v e r d e m s o m t i d i g a r e h a r formulerats. O v a n såg v i att p r a x i s för d e t f ö r s t a ä r e n s a m m a n h ä n g a n d e h a n d l i n g s s e k v e n s s o m ä r i n r i k t a d p å att f ö r v e r k l i g a v i s s a m å l . F ö r d e t a n d r a kan praxis b e d ö m a s efter e n m å t t s t o c k p å v a d s o m ä r g o d o c h d å l i g p r a x i s . D e t tredje k ä n n e t e c k n e t , s o m illustreras av l ä r l i n g s f ö r h å l l a n d e t , är att p r a x 1

is alltid är en del av en socialt etablerad tradition. "* De m å l s ä t t n i n g a r o c h bedömningsnormer som avgränsar en bestämd praxis skapas och vidareförs genom en praxistradition. Praxis är en kollektiv skapelse s o m enbart kan uppstå i i n t e r a k t i o n m e l l a n m ä n n i s k o r . S å sett finns i n g e n p r a x i s jag u t ö v a r ensam. D e t jag l ä r m i g g e n o m e r f a r e n h e t a v h a n d l a n d e b y g g e r i n t e b a r a p å mina personliga erfarenheter, utan också på tradering och förmedling av andras erfarenheter. F ö r s t n ä r jag h a r lärt m i g att b e h ä r s k a p r a x i s e n s h e l hetliga h a n d l i n g s s e k v e n s e r a v a n d r a , k o m p e t e n t a u t ö v a r e , s o m i sin t u r lärde sig a v y t t e r l i g a r e a n d r a u t ö v a r e , k a n j a g b e h ä r s k a p r a x i s . O c h till o c h m e d n ä r j a g s o m erfaren p r a k t i k e r b e f i n n e r m i g i e n a r b e t s s i t u a t i o n u t a n kolleger b y g g e r m i n k o m p e t e n s p å t i d i g a r e g e n e r a t i o n e r s e r f a r e n h e t e r o c h g e s t a l t n i n g a v y r k e t . D e t t a i n n e b ä r i n t e att a v g r ä n s n i n g a r n a a v e n v i s s praxis ä r g i v n a e n g å n g för a l l a ; d e k a n j u i m å n g a y r k e s g r u p p e r v a r a ett stående d i s k u s s i o n s ä m n e . L e v a n d e t r a d i t i o n e r ä r i n t e statiska. D e t ä r t v ä r t o m t r a d i t i o n s s a m m a n h a n g e t s o m e r b j u d e r m ö j l i g h e t e n till f ö r ä n d r i n g o c h förnyelse, u t a n att p r a x i s e n s o m s å d a n g å r f ö r l o r a d .

Teoretisk

grundval för praxis

I dag är y r k e s u t b i l d n i n g a r n a i n o m v å r d , o m s o r g o c h socialt arbete s j ä l v s t ä n diga, f o r m a l i s e r a d e u t b i l d n i n g a r o c h e g n a d i s c i p l i n e r . I o c h m e d u t v e c k lingen till a k a d e m i s k a d i s c i p l i n e r h a r k r a v e n ö k a t p å e n s o l i d t e o r e t i s k grundval för y r k e s k o m p e t e n s e n . I n t e m i n s t f r a m h ä v s att u t ö v a n d e t a v p r a x is m å s t e g r u n d a s på vetenskaplig kunskap. F o r s k n i n g e n om m ä n n i s k a o c h samhälle i n o m v e t e n s k a p e r s o m b i o l o g i , p s y k o l o g i o c h s o c i o l o g i p r o d u c e r a r k u n s k a p e r s o m ska hjälpa oss att förstå p r a x i s o m r å d e t s k o m p l e x a v e r k l i g h e t och u n d e r b y g g a det v i g ö r . M e n ä v e n p r a x i s s i t u a t i o n e n själv s k a s t u d e r a s vetenskapligt. N ä r ä m n e n k n u t n a till v å r d o c h s o c i a l t a r b e t e e t a b l e r a s s o m h ö g s k o l e ä m n e n f i n n s m å l e t att d e p r a k t i s k a ä m n e n a s k a u t v e c k l a s till e g n a v e t e n s k a p l i g a discipliner, m e d t e o r i e r o m o c h m o d e l l e r för m o t s v a r a n d e 13 Se Ricceur, op. rit., s. 1 8 5 .

31

DEL I

K U N S K A P OCH PRAXIS

y r k e n s specifika a r b e t s o m r å d e n o c h u p p g i f t e r . F o r s k n i n g e n o m p r a x i s ska fördjupa f ö r s t å e l s e n för d e t s ä r p r ä g l a d e m e d y r k e s u t ö v n i n g e n s " v a d o c h h u r " o c h b i d r a till u t f o r m n i n g e n o c h u t v e c k l i n g e n a v praxis. I del I I I k o m m e r v i t i l l b a k a till v a d k r a v e t p å v e t e n s k a p s g r u n d a d p r a x i s k a n innebära. S a m t i d i g t s o m v e t e n s k a p l i g k u n s k a p u p p f a t t a s s o m g r u n d e n för den p r a k t i s k a u t ö v n i n g e n k a n v i o c k s å iaktta ett f ö r n y a t intresse för m ä s t a r l ä r a 4

o c h l ä r l i n g s t r a d i t i o n e n s o m u n d e r v i s n i n g s f o r m . ' M å n g a ä r skeptiska till att d e p r a k t i s k a ä m n e n a g ö r s a l l t m e r v e t e n s k a p l i g a o c h att teoretisk u n d e r v i s n i n g o c h p r a k t i s k e r f a r e n h e t i s o l e r a s från v a r a n d r a . I detta s a m m a n h a n g t a l a r m a n o m " p r a k t i k c h o c k e n " efter a v s l u t a d u t b i l d n i n g , d å s t u d e n t e r n a k a s t a s ut i en v e r k l i g h e t d ä r de h a r s v å r t att förstå h u r d e n teoretiska k u n s k a p d e h a r t i l l ä g n a t sig k a n a n v ä n d a s o c h d ä r d e u p p l e v e r att deras p r a k tiska k o m p e t e n s är otillräcklig. L ä r l i n g s m o d e l l e n och lärande g e n o m konk r e t a e r f a r e n h e t e r av h a n d l a n d e v i s a r på en alternativ kunskapstradition s o m de praktiska y r k e n a borde förankras i, hävdar m a n . Debatten handlar, som s a g t , om s k i l l n a d e r i kunskapssyn. S p ä n n i n g s f ö r h å l l a n d e t m e l l a n s y n e n på k u n s k a p s o m s k a p a d i ett l ä r l i n g s f ö r h å l l a n d e o c h d e n t r a d i t i o n e l l a s y n e n p å k u n s k a p i d e a k a d e m i s k a u t b i l d n i n g a r n a l e d e r oss t i l l b a k a till d i s k u s sionen om förhållandet mellan teori och praxis.

Teori och praxis V i h a r hittills b e t r a k t a t n å g r a s i d o r a v p r a x i s o c h d e k u n s k a p s f o r m e r s o m är v e r k s a m m a i praktisk yrkesutövning. B l a n d de olika kunskapsformer s o m b i d r a r till att f o r m a p r a x i s i n g å r o c k s å d e n t e o r e t i s k a . F r å g a n h u r t e o retisk o c h p r a k t i s k k u n s k a p samverkar i u t ö v a n d e t av p r a x i s h a r stått i c e n t r u m för k u n s k a p s d e b a t t e n i n o m ä m n e n k n u t n a till v å r d o c h s o c i a l t arb e t e . P å d e n n a p u n k t v i l l v i t a u p p n å g r a o l i k a sätt att förstå f ö r h å l l a n d e t och s a m b a n d e t mellan teori och praxis. D e t perspektiv vi avslutningsvis lyfter f r a m b e t o n a r h u r o l i k a k u n s k a p e r o c h k u n s k a p s f o r m e r kan integreras i e n k u n n i g o c h k o m p e t e n t y r k e s u t ö v n i n g . M e n f ö r s t tar v i u p p f r å g a n : V a d menar vi med "teori"?

Vad är teori? En första a l l m ä n k a r a k t e r i s e r i n g är att en t e o r i är en abstrakt förenkling av verkligheten. D e n b e s k r i v e r o c h u n d e r b y g g e r r e g e l b u n d n a samband m e l l a n 14

Se t.ex. K. Nielsen och S. Kvale (red.) ( 1 9 9 9 ) 2000: Mästarlära. Lärande som social praxis.

32

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

f e n o m e n o c h o r d n a r fakta till e n m e n i n g s f u l l helhet. T e o r i e r u t t r y c k e r n å got allmänt, n å g o t a l l m ä n g i l t i g t , s o m s k a förklara eller öka förståelsen av ett fenomen.

När vi till vardags har en "teori" om något, menar vi ofta att vi har ett antagande om hur något hänger ihop. Varför undviker din bästa väninna dig och tar inte kontakt? I tankarna nagelfar du förhållandet mellan er, om något har hänt där eller kanske i väninnans liv. Låt säga att du drar slutsatsen att hon antagligen är nedstämd. Utifrån denna "teori" faller andra saker du har observerat på plats, till exempel att hon ser apatisk ut, skolkar från föreläsningarna och så vidare. Men det är ju "bara en teori", som vi ofta säger: du vet inte säkert att det förhåller sig så. Din "teori" måste bekräftas på ett eller annat sätt innan du drar slutsatsen att den stämmer. I detta fall kan du till exempel fråga henne. Eller kanske teorin bekräftas av en rad tidigare erfarenheter av ert långa vänskapsförhållande, då hon dragit sig undan när livet gått henne emot. Om du dessutom har varit med om att flera andra av dina vänner gjort så när de varit djupt nedstämda, kommer du kanske fram till en mer sofistikerad teori om att ett tecken på depression är att patienten undviker sociala kontakter.

En

abstrakt förenkling av

verkligheten

Såväl v å r a " v a r d a g s t e o r i e r " s o m m e r u t v e c k l a d e t e o r i e r ä r f ö r s ö k att f ö r s t å eller f ö r k l a r a s a m b a n d m e l l a n f e n o m e n . U r e n m å n g f a l d i n t r y c k o c h erfarenheter väljer v i u t n å g r a o c h o r d n a r d e m till e n m e n i n g s f u l l h e l h e t . S å sedda ä r teorier alltid e n f ö r e n k l i n g a v v e r k l i g h e t e n : v i l y f t e r f r a m n å g r a element i en s i t u a t i o n o c h u t e s l u t e r a n d r a . F ö r att förstå v a r f ö r b ä s t a v ä n i n n a n i det v a r d a g l i g a e x e m p l e t o v a n i n t e tar k o n t a k t b e a k t a r d u till e x e m p e l inte att h o n p r e n u m e r e r a r p å S v e n s k a D a g b l a d e t eller att d u h a r f ä r g a t håret, f ö r ä v e n o m det i n g å r i s i t u a t i o n e n v e r k a r det v a r a i r r e l e v a n t f ö r d e t s o m du försöker förstå. T e o r i e r är abstrakta i m e n i n g e n att de d r a r b o r t (abstraherar) förmodat irrelevanta aspekter av en situation eller en händelse. T e o r i e r ä r o c k s å a b s t r a k t a i d e n m e n i n g e n att d e u t s ä g e r n å g o t s o m inte kan o b s e r v e r a s . D e t d u till e x e m p e l k o n k r e t u p p l e v e r a v v ä n i n n a n ä r kanske att h o n " s e r l e d s e n u t " eller " i n t e r i n g e r " . A t t h o n ä r n e d s t ä m d o c h därför inte tar k o n t a k t är n å g o t du sluter d i g till. Du k a n v i d a r e underbygga din slutsats - till e x e m p e l m e d att d e n s t ä m m e r m e d a n d r a s a k e r h o n g ö r

33

DEL I

KUNSKAP OCH PRAXIS

eller s ä g e r eller m e d d i n a t i d i g a r e e r f a r e n h e t e r . D e n m e r sofistikerade teor i o m d e p r e s s i o n e r s o m d u k o m f r a m till o v a n u p p s t ä l l d e d u p å g r u n d v a l a v u p p r e p a d e e r f a r e n h e t e r s o m t i l l s a m m a n s b i l d a r ett mönster. D u m e n a r d i g h a p å v i s a t ett r e g e l b u n d e t s a m b a n d : alla s o m ä r d e p r i m e r a d e u n d v i k e r k o n t a k t e r . T e o r i e r u t s ä g e r n å g o t g e n e r e l l t , n å g o t s o m ä r g e m e n s a m t för e n hel r a d f e n o m e n . T e o r i e r ä r m e d a n d r a o r d a b s t r a k t a o c k s å i e n tredje b e t y d e l s e : d e u t e l ä m n a r det s o m e n d a s t g ä l l e r detta e n d a f e n o m e n i just dett a k o n k r e t a s a m m a n h a n g o c h d r a r b o r t ( a b s t r a h e r a r ) det i d e e n s k i l d a fen o m e n e n s o m inte är allmängiltigt.

Teorier av olika slag D e n a l l m ä n n a k a r a k t e r i s e r i n g s o m v i hittills h a r gett ä r e n v a n l i g , o m ä n f ö r e n k l a d , b e s k r i v n i n g av t e o r i e r . U p p f a t t a d e på detta sätt säger teorier inte p r i m ä r t n å g o t o m k o n k r e t a e n s k i l d a f e n o m e n u t a n o m gemensamma drag h o s f e n o m e n , n å g o t s o m är likt från ett fall till ett a n n a t . F i n n s det till exe m p e l ett a l l m ä n t s a m b a n d m e l l a n s o c i a l t n ä t v e r k o c h p s y k i s k h ä l s a ? E l l e r m e l l a n t i d i g f ö r l u s t a v s i n a f ö r ä l d r a r o c h d e p r e s s i o n s o m v u x e n ? E t t tradit i o n e l l t k ä n n e t e c k e n p å v e t e n s k a p l i g a t e o r i e r ä r att d e s k a b e l y s a s å d a n a allmänna samband. M e n beteckningen "teori" k a n användas i flera betydelser och om olika sätt att o r d n a k u n s k a p e r till e n m e n i n g s f u l l helhet. D e s a m b a n d v i f ö r s ö k e r f ö r s t å k a n till e x e m p e l v a r a icke a l l m ä n g i l t i g a u t a n a v s e s ä r s k i l d a , unika fall eller h ä n d e l s e r . D e t t a är en t y p av teori s o m h a r en l å n g t r a d i t i o n i n o m h i s t o r i e v e t e n s k a p e n o c h är särskilt relevant i v å r t s a m m a n h a n g . I m ö t e t m e d k l i e n t e r stöter v i n ä m l i g e n o c k s å p å " h i s t o r i e r " , d ä r e n d e l a v d e t v i f ö r s ö k e r förstå ä r s ä r p r ä g l a t för just d e n n a p e r s o n . V i d a r e k a n t e o r i e r g e oss e n f ö r s t å e l s e a v f e n o m e n o c h h ä n d e l s e r g e n o m att t o l k a d e m i ljuset av ö v e r o r d n a d e b e g r e p p o c h perspektiv. T i l l e x e m p e l k a n s j u k v å r d s p r a x i s a n a l y s e r a s u r ett o m s o r g s p e r s p e k t i v o c h socialt arbete i ljuset a v b e g r e p p e n m a k t k o n t r a v a n m a k t eller n å g o t l i k n a n d e . A n d r a teorier k a n utifrån grundliga och fenomennära beskrivningar ge e n t o l k n i n g o c h e n f ö r s t å e l s e r a m för d e t v i u n d e r s ö k e r . T i l l e x e m p e l kan b e s k r i v n i n g a r o c h t o l k n i n g a r av p r a x i s i k o n k r e t a s i t u a t i o n e r bidra till utv e c k l i n g e n a v t e o r i e r o m p r a x i s k u n s k a p e n s s ä r d r a g , s o m v i såg i f ö r e g å ende avsnitt. Ä v e n o m t e o r i e r k a n h a o l i k a k a r a k t ä r ä r d e alltid a b s t r a k t a f ö r e n k l i n g a r a v v e r k l i g h e t e n . V e t e n s k a p l i g k u n s k a p ä r teoretisk k u n s k a p . F r å g a n

34

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

" V a d ä r t e o r i ? " f ö r e g r i p e r d ä r f ö r ett g e n o m g å e n d e t e m a s o m v i s k a å t e r k o m m a till o c h fördjupa i r e s t e n av d e n n a b o k .

Teori i praktiken T i d i g a r e p å p e k a d e v i att e n s k i l d a h a n d l i n g a r uppfattas s o m e n d e l a v p r a x i s endast o m d e i n g å r i större p r a x i s e n h e t e r . P r a x i s ä r s a m m a n h ä n g a n d e h a n d l i n g s s e k v e n s e r ö v e r tid i konkreta och komplexa sammanhang. I p r a x i s s a m m a n h a n g e t i n g å r till e x e m p e l v i s s a o r g a n i s a t o r i s k a r a m a r p å e n a r b e t s p l a t s , p r a k t i k e r n själv, d e s ä r s k i l d a o m s t ä n d i g h e t e r n a k r i n g k l i e n t e n s p r o b l e m , större s a m m a n h a n g s o m k l i e n t e n i n g å r i o c h s å v i d a r e . S t r ä n g t t a g e t k a n v i säga att det k o m p l e x a s a m m a n h a n g e t g ö r varje e n s k i l d k o n k r e t s i t u a t i o n i praxis till ett unikt fall: v i m ö t e r just d e n n a m ä n n i s k a m e d just h e n n e s b e stämda historia o c h erfarenhet, i just d e n n a s i t u a t i o n , i just detta s a m m a n h a n g här o c h n u . H a n d l i n g e n a v s e r det e n s k i l d a fallet, p å p e k a r A r i s t o t e l e s . D ä r m e d a n t y d s ett t e m a s o m ä r centralt i d i s k u s s i o n e n o m k u n s k a p s g r u n den för p r a x i s . V a d ä r f ö r h å l l a n d e t o c h s a m b a n d e t m e l l a n t e o r i e r s o m a b straherar från det s o m anses v a r a k o n k r e t a e n s k i l d a f e n o m e n o c h h a n d lingar i praxis s o m just u t v e c k l a s i k o n k r e t a o c h u n i k a s a m m a n h a n g ?

Praxis före

teori

E n v a n l i g u p p f a t t n i n g o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n t e o r i o c h p r a x i s h a r v a r i t att s e det s o m e n e n k e l r i k t a d r ö r e l s e från t e o r i till p r a x i s . F ö r s t h a r v i e n f o r mulerad teori om något s o m gäller allmänt, och sedan handlar vi utifrån detta v e t a n d e i k o n k r e t a s i t u a t i o n e r . D e t t a s y n s ä t t b y g g e r p å a n t a g a n d e t att det p r i m ä r t är a l l m ä n o c h a b s t r a k t teoretisk k u n s k a p s o m styr eller a n g e r riktlinjer för h a n d l a n d e t , alltså att t e o r i i d e n n a m e n i n g k o m m e r först. D e f i l o s o f i s k a t e o r i e r s o m u t m a n a r detta s y n s ä t t k a s t a r o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n teori o c h p r a x i s .

1 5

H ä r f r a m h ä v s att all t e o r e t i s k f ö r s t å e l s e r e d a n

f ö r u t s ä t t e r p r a k t i s k k u n s k a p , e n k o m p e t e n s v i t i l l ä g n a r oss g e n o m h a n d ling. D e t t a g ä l l e r i n t e b a r a v i s s a s i t u a t i o n e r e l l e r a v g r ä n s a d e p r a x i s e n h e t e r ,

15

Det finns numera en hel del litteratur inom vård, omsorg och socialt arbete som tematiserar praxis som ett eget kunskapsfält. Vissa filosofiska källor är centrala i många av dessa bidrag. En är den tyske filosofen Martin Heidegger ( 1 8 8 9 - 1 9 7 6 ) och hans analyser av grunddragen hos den mänskliga tillvaron i världen (se Heidegger ( 1 9 2 7 ) 1 9 9 2 : Varat och tiden, bd 1 - 2 ) . En annan är den franske sociologen och socialantropologen Pierre Bourdieu ( 1 9 3 0 - 2 0 0 2 ) och hans analyser av handlingsbaserad kunskap och sammanhangets betydelse för praxis (se Bourdieu (1980) 1990: The Logic ofPractice och dens. ( 1 9 7 2 ) 1 9 7 7 : Outline ofaTheory of Practice).

35

DEL I

KUNSKAP OCH PRAXIS

u t a n b y g g e r p å e n u p p f a t t n i n g o m m ä n n i s k a n s g r u n d l ä g g a n d e sätt att v a r a i v ä r l d e n ö v e r h u v u d t a g e t : p r a k t i s k t h a n d l a n d e ä r v å r t p r i m ä r a sätt att f ö r h å l l a oss till v ä r l d e n o c h d e t s o m g ö r att t i n g e n ö v e r h u v u d t a g e t får mening för o s s . V i f ö r s t å r t i n g o c h s i t u a t i o n e r i v ä r l d e n inte p r i m ä r t g e n o m att i a k t t a , o b s e r v e r a , u t a n g e n o m att h a n d l a - f ö r s t å e l s e n av v ä r l d e n f r a m s p r i n g e r u r v a d v i g ö r . U r s å d a n a p e r s p e k t i v ä r detta alltså inte ett b e t r a k t a n d e , t e o r e t i s k t f ö r h å l l n i n g s s ä t t s o m i f ö r s t a h a n d g e r oss k u n s k a p o m v e r k l i g h e t e n u t a n ett f ö r t r o g e t f ö r h å l l n i n g s s ä t t i h a n d l a n d e t . D e t i n n e b ä r att vi alltid r e d a n h a r ett slags p r a k t i s k k u n s k a p före all teoretisk förståelse. E f t e r s o m d e n n a k u n s k a p uppnås g e n o m handlande kan den inte vara en a b s t r a k t eller kontextoberoende k u n s k a p . D e t s a m m a g ä l l e r för a v g r ä n s a d e p r a x i s e n h e t e r . V i f ö r s t å r s i t u a t i o n e r s innebörd och hur vi meningsfullt handlar i dem m o t bakgrund av konkret och kontextberoende erfarenhet av handlande. Handlande i praxis härrör från k o n k r e t a b e d ö m n i n g a r o c h ett f l e x i b e l t o m d ö m e s o m inte h a n härledas från a b s t r a k t k u n s k a p . D e t t a h a r v i r e d a n v a r i t i n n e p å n ä r v i m e d A r i s t o t e l e s lyfte f r a m b e g r e p p e t k l o k h e t eller p r a k t i s k v i s h e t (fronesis) s o m d e t p r a k t i s k a h a n d l a n d e t s s ä r s k i l d a f ö r n u f t s f ö r m å g a (se s . 2 1 ) .

Handlingskompetens

och

förförståelse

T e o r i e r s o m sätter p r a x i s " f ö r s t " f r a m h ä v e r e n s ä r s k i l d f o r m a v k u n s k a p s o m i n t e n ö d v ä n d i g t v i s ä r u t t a l a d m e n ä n d å v i s a r sig i d e t v i g ö r . F ö r e all t e o r i h a r v i r e d a n e n k o n t e x t b a s e r a d , i c k e - f o r m a l i s e r a d förståelse o c h e n f ö r t e o r e t i s k h a n d l i n g s k o m p e t e n s s o m f r a m s p r i n g e r u r själva u t ö v a n d e t a v p r a x i s . M e n detta ä r o c k s å e n generaliserad k u n s k a p . E n " e r f a r e n p r a k t i k e r " handlar k o m p e t e n t i k o m p l e x a praktiska s a m m a n h a n g på grundval av erf a r e n h e t e r från e n hel r a d p r a k t i s k a s i t u a t i o n e r . D e t i n n e b ä r att ä v e n k o n textbaserad kunskap bygger på element av igenkänning av något som är g e m e n s a m t o c h l i k a r t a t f r å n ett fall till ett a n n a t . I p r a x i s m ö t e r v i i n t e e n b a r t u n i k a fall u t a n o c k s å n å g o t s o m ä r a l l m ä n m ä n s k l i g t . V i ställs inför f e n o m e n och situationer s o m har drag g e m e n s a m m a med andra fenomen o c h s i t u a t i o n e r . G e n e r a l i s e r a d e r f a r e n h e t s k u n s k a p i n n e b ä r att v i alltid b ä r p å e n förförståelse, m e d a n t a g a n d e n , f ö r v ä n t n i n g a r o c h t o l k n i n g a r s o m b y g g e r p å dessa g e m e n s a m m a d r a g . A t t k ä n n a i g e n d e t g e m e n s a m m a i o l i k a e r f a r e n h e t e r ä r just b ö r j a n till o c h g r u n d e n f ö r e n t e o r i . I d e t ö g o n b l i c k v i f ö r s ö k e r f o r m u l e r a ett g e m e n samt drag hos olika praktiska situationer, det vill säga i det ögonblick vi säger något allmänt om praxis, uppställer vi en "teori" i vid mening. Även

36

1

KUNSKAP I PRAKTIKEN

o m h a n d l i n g s k o m p e t e n s o c h f ö r s t å e l s e i n t e helt o c h hållet k a n g ö r a s m e d v e t n a eller f o r m u l e r a s i o r d k a n v i i d e n n a v i d a m e n i n g tala o m m e r e l l e r m i n d r e m e d v e t n a , f o r m a l i s e r a d e eller s y s t e m a t i s e r a d e " t e o r i e r " . I e n m e r precis b e m ä r k e l s e k a n t e o r i just b i d r a till att m e d v e t a n d e g ö r a , f o r m u l e r a och s y s t e m a t i s e r a g e n e r a l i s e r a d e r f a r e n h e t s k u n s k a p o c h f ö r f ö r s t å e l s e .

Växelverkan mellan

teori och praxis

E t t a v s k ä l e n till art e n s k a r p å t s k i l l n a d m e l l a n t e o r i o c h p r a x i s ä r o m ö j l i g är alltså att det a l d r i g finns någon nollpunkt före h a n d l a n d e o c h f ö r f ö r s t å e l s e - vi i n t r ä d e r aldrig förutsättningslöst i s i t u a t i o n e r . O v a n såg vi att o l i k a f o r m e r av k u n s k a p från o l i k a k ä l l o r i n g å r i s u m m a n av f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r k o m p e t e n t y r k e s u t ö v n i n g . M e n v a d s o m k o m m e r f ö r s t r e s p e k t i v e sist i d e n n a k u n s k a p s m a s s a ä r svårt att f a s t l ä g g a , e f t e r s o m d e s s a k u n s k a p e r s t ä n digt v ä x e l v e r k a r m e d v a r a n d r a . T e o r i n b y g g e r p å e r f a r e n h e t o c h p r a x i s ; erfarenhet o c h p r a x i s p å v e r k a s a v r e d a n i n f ö r l i v a d t e o r i . F ö r att o l i k a k u n s k a p e r s k a k u n n a s a m m a n s t r å l a o c h i n t e g r e r a s i e n h e l hetlig h a n d l i n g s b e r e d s k a p i k o n k r e t a s i t u a t i o n e r k r ä v s e r f a r e n h e t ö v e r tid. E n aktiv, s t ä n d i g t t i l l ä m p a d k u n s k a p i n t e g r e r a r s å v ä l e g e n s k a p e r , f ö r h å l l ningssätt o c h v ä r d e n s o m f ä r d i g h e t e r o c h t e o r e t i s k a k u n s k a p e r . E n s å d a n i n t e g r a t i o n s p r o c e s s u t m ä r k e r u t v e c k l i n g e n till y r k e s m ä n n i s k a , m e n d e n sker inte a u t o m a t i s k t . F ö r att vi ska lära oss av e r f a r e n h e t k r ä v s att vi t ä n k e r i g e n o m det v i erfar, att v i f ö r s ö k e r att förstå v a d s o m h ä n d e r , v a d v i g ö r o c h v a d vi e v e n t u e l l t b o r d e ha g j o r t a n n o r l u n d a . Reflektion b l i r på så sätt en v i k t i g del av p r a k t i k e r n s u t v e c k l a n d e av sin k o m p e t e n s .

Reflekterade praktiker E n a v d e m s o m h a r l ä m n a t v i k t i g a b i d r a g till f ö r s t å e l s e n a v det s ä r e g n a m e d kunskapen i praktiska yrken är amerikanen D o n a l d A. Schön.

1 2 ° 4

hermeneutik 4 5 , 6 2 , 95 ff., 1 0 0 , 1 0 3 , 1 2 3 ,

kunskapsintresse 1 2 6

130, 156, 164, 1 7 1 , 175, 178, 179, 1 8 1 ,

kunskapsrelativism 1 2 3 , 1 2 7 , 1 3 0 , 1 3 9 ,

182, 183, 184, 186, 187, 188, 1 9 1 , 197,

1 4 6 ff., 1 4 9

198, 203

kvalitetsmätning 1 6 7

hermeneutiska cirkeln 1 0 1 f f . , 1 8 2 , 1 8 5 hermeneutiska vändningen

128,129

konsensusteorin om sanning 1 2 9

H a b e r m a s , Jiirgen 1 2 6 f f . , 1 3 5 , 1 3 8 , 1 8 6 ,

190,192,

54,165

kommunikativ rationalitet 1 2 9 , 1 3 0

kvalitetssäkring 1 6 9 f.

183,194

kvantifierbarhet

herraväldesfri kommunikation 1 2 8 , 1 3 8

78, 8 0 , 1 6 9

kvantifiering 1 5 8

historicitet 1 8 3 Levinas, Emmanuel 2 2 1 f f .

historisering 1 7 7

livsvärld 9 3 , 9 9 , 1 0 3 , 1 9 3

hjälphypotes 7 2 , 7 3 horisontsammansmältning

L o c k e , John 79

98,186

logisk positivism 1 6 0 f f .

Hume, David 5 1 , 55, 56, 6 1 , 1 1 0 , 1 1 1 , 1 6 3

Lyotard, Jean-Francois 1 3 9 f f . 1 4 6 , 1 4 9 ,

Husserl, E d m u n d 9 0 ff., 9 9 , 1 0 3 , 1 8 2 , 1 8 3 ,

150,151,

193

202,

203

L o g s t r u p , Knud Ejler 1 9 2

hypotetisk-deduktiva metoden 68 ff., 73 ff., 8 9 , 1 0 3 hänvändelse 1 9 9 , 2 1 7 , 2 2 3

maktförhållanden 1 2 7 , 1 8 6 maktrelationer 1 3 4 , 1 3 8 , 1 3 9 , 2 1 0 marginalisering 1 3 1 , 1 3 8 , 1 4 5 , 1 5 0 , 2 1 0 , 2 1 7

232

REGISTER

Martinsen, Kari 1 7 1 , 1 9 2 , 1 9 8 , 2 2 9

praxiskunskap 1 8 , 2 5 , 3 0 , 3 4 , 1 2 5 , 1 5 3 ,

medvetandeakter 9 2 , 9 3 mening 3 6 , 4 5 , 5 3 , 6 1 , 6 6 , 7 5 , 7 8 , 9 4 , 99 ff, 1 9 0

154,155 praxisteorier 1 5 5 , 1 5 6 , 1 7 2 , 1 9 3 , 2 0 8 ff. praxistradition 31 ff.

meningsfullhet 1 6 2 ff. Merton, Robert K . 1 1 5 , 1 1 7 metodiskt tvivel 88 metodologi 67 ff., 8 1 , 1 0 3 , 1 8 7

rationalism 87 ff. reduktionism 8 o ff. metodologisk

moralisk praxis 9 , 2 4 , 1 9 8 , 1 9 9 , 2 1 7 målorientering 2 1

ontologisk

81

82

reflektion 1 4 , 37 ff.

mästarlära 30 ff.

relevans 53, 8 7 , 1 0 8 , 1 1 4 Richmond, M a r y 1 6 6

narrationer (se berättelser)

Ricceur, Paul 1 9 , 3 1 , 1 7 6 , 1 8 2 , 1 8 7 ff., 201, 228

narrativ teori 66, 2 0 8 narrativa förklaringar 6 4 , 67

Rorty, Richard 1 3 2

normalvetenskap 1 2 0

rättfärdighet 1 4 5 , 1 4 6 , 1 5 0 , 2 2 3

normativa utsagor 1 1 0 , 1 1 1 normer inom vetenskapen 1 1 5 ff.

sanningsanspråk 1 0 6 , 1 2 8 , 1 4 7 , 1 4 9 , 1 8 5 , 186 Schleiermacher, Friedrich 1 7 9 ff, 1 8 5 , 188

objektivering 1 8 2 , 1 8 9 , 1 9 1 objektivism 1 7 4

Schön, Donald A. 37 f.

objektivitet 1 0 6 , 1 0 8 , 1 0 9 , 1 1 1 , 1 2 3 , 1 2 7 ,

science 1 6 5 , 1 6 6 , 1 6 8 , 1 7 0 Semmelweis, Ignaz Ö9ff., 7 4 , 7 8 , 87

130,187 observationsutsagor

79,162

sinnesdata 7 9 , 80, 8 5 , 9 4 , 1 0 0 , 1 0 3 , 1 6 1 , 162,163

orsaksförklaring 4 5 , 55 ff., 60, 62

sinnesintryck 7 9 , 8 5 , 8 6 , 8 7 , 88, 89, 9 1

Ortega y Gasset, José 84

Skinner, B . F . 8 2 Skjervheim, H a n s 1 7 3 ff. paradigm 1 1 8 , 1 1 9 , 1 2 0 , 1 2 1 , 1 2 2 , 1 2 3 ,

små berättelser 1 4 2

1 3 5 , 1 4 3 , 204

socialisation

paradigmskifte 1 2 1 ff., 1 4 3 , 2 0 4 parentes, sätta inom 9 2 , 9 4 , 9 5 , 9 6 , 9 9 ,

språk 1 3 2 , 1 4 7 , 1 7 9 , 2 0 7 ff.

183,194

språkliga vändningen 1 3 2 , 1 3 9 , 1 4 0

phronesis (se fronesis)

språkspel 1 4 0 , 1 4 1 , 1 4 2 , 1 4 3 , 1 5 0

Polanyi, Michel 28 ff., 1 1 9

statistiska förklaringar 54

Popper, Karl 4 7 , 7 1 , 7 2 , 8 6 , 87, 89, 9 0 , 94, 9 9 ,

105,118

social survey-rörelsen 1 6 6

1 0

stora berättelser 1 4 2 , 1 5 0

3,163

positivism 4 5 , 46, 5 8 , 1 5 5 , 1 5 6 , 1 5 9 ff., Taylor, Charles 1 0 0

164 positivismstriden 4 6 , 1 7 3 , 1 7 5 , 1 9 6

techne 2 0 , 2 4 , 2 5

postmodernism

teleologisk förklaringar (se ändamåls-

1 3 2 , 1 4 6 ff., 1 4 9 , 1 5 7 ,

förklaringar)

1 6 4 , 1 7 1 , 203

telos 6 1

postpositivism 1 7 1

233