158 38 40MB
Swedish Pages 544 [508] Year 2007
ISBN 978-91-47-08435-7 © 2007 Författarna och Liber AB Orginalets titel Menneskekroppen © Gyldendal Akademisk, Oslo 2006 Första upplagan 1998 Andra upplagan 2006 Översättning: Inger Bolinder-Palmer, Karin Grönwall och Kristina Olsson Granskning: Professor Bo Rydqvist, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm Förlagsredaktör: Karin Sjögren Marklund Omslagsdesign och layout: Annette Kallevig/Sidé Omslagsfoto: Tommy Naess Kapiteluppslag: Tommy Naess (foto), Annette Kallevig/Sidé (design), Kari C. Toverud (illustrationer) Tack till Hydra Dykkesenter AS och IDK AS för lån av rekvisita till fotografering Sättning: Laboremus Prepress AS Brödtext: Minion 10/13 pkt Papper: 90 g Holmen Ideal Tryck: AIT Trykk Otta AS 2008 Andra upplagan 2
Illustrationer: Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör (CMI), i samarbete med författarna Illustrationer bearbetade efter andra källor: Campbell NA. Biologi. 5. utg. The Benjamin/Cummings Publishing Company 1999 (bild 1.33) GanongWF. Review of Medical Physiology 19. utg. 1999 (bild 7.3) Guyton AC. Textbook of Medical Physiology. 10. utg. W.B. Saunders Company 2000 (bild 5.6) Martini F. Fundamentals of Anatomy and Physiology. 5. utg. Prentice Hall 2001 (bild 5.18,12.7,13.38) Rhoades, Pflanzer. Human Physiology. 3. utg. Saunders College Publishing 1997 (bild 15.1,16.13) Vänder AJ, Sherman JH, Luciano DS. Human Physiology. 8. utg. The Mechanism of Body Function. McGraw-Hill Publishing Company 2001 (bild 9.11,13.1 och flödesschemai boken) Illustrationer av Kari C. Toverud bearbetade från andra verk: Jacob, Francone och Lossow. Norsk utgåva vid Dietrichs E och Hurlen P. Anatomi og fysiologi. Universitetsförlaget 1987 (bild 8.22,13.4,13.5,13.6,13.27) Foto: Andrews P. (bild 13.34 e, 16.5 d) Andrews P. Am J Atat 1974: 139: 421 (bild 12.1c) Danbolt N Chr. Anatomisk institutt, Universitetet i Oslo. Fotografi av mikroskopisk snitt (bild 7.5 b - färgmanipulering av Kari C. Toverud, 8.3,8.16,12.1 b - färgmanipulering av Kari C. Toverud) Gilling och Brightwell. The Human Brain. Orbis Publishing, London 1982 (bild 5.40) Hagen CB van der. Institutt for medisinsk genetikk, Universitetet i Oslo. Videobiide (bild 2.16) Hovig T. Rikshospitalet, Oslo. Elektronmikroskopisk bild (bild 10.2) Merck Sharp & Dohme Research Laboratories (bild 2.4) The Natural History Museum, London (bild 4.23 b, c)
A Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: [email protected]
Den största målgruppen för den nya utgåvan
rit inspirerande att samarbeta med den medi-
sjuksköterskestudenter.
cinska illustratören Kari C. Toverud. Vi tackar
Texten är omarbetad för att stoffet ska bli ännu
våra studenter, som under många år har gett
lättare att lära, och boken innehåller ett stort antal
oss
nya och reviderade bilder. Vi har också infört nya
diskussioner och utmaningar i vår yrkes
pedagogiska metoder, som förklaras i inledningen.
utövning. Vi tackar också våra kollegor
av
Människokroppen
är
Anatomi är läran om kroppens uppbygg-
undervisningserfarenhet,
intressanta
för en stimulerande arbetsmiljö och
nad medan fysiologiämnet beskriver hur en
för många värdefulla förslag till för-
levande kropp normalt fungerar. Det säger sig
ändringar av texten. Vi riktar ett sär-
själv att dessa två vetenskapsgrenar är naturligt
skilt tack till Steinar M. Thored, som
sammanflätade. Att ha kunskap om de normala
har varit en aktiv deltagare i omarbet-
kroppsfunktionerna är en förutsättning för att
ningen av bokens alla delar.
i
kunna förstå hur sjukliga tillstånd utvecklas.
Vår egen forskning inom anatomi och
Det är också en förutsättning för att kunna ge
fysiologi har gett oss en känsla av ödmjuk
rätt behandling när kroppen inte längre fungerar
vördnad och förundran över det fantastiska sys-
normalt. Anatomi och fysiologi är därför medi-
tem av enskilda processer och detaljer som utgör
cinska basämnen.
den levande organismen. Det är vår förhoppning
I en lärobok om anatomi och fysiologi spelar bilderna alltid en viktig roll, och det har va-
att vi med denna bok ska kunna förmedla något av denna känsla.
Oslo, augusti 2006 Olav Sand
Oystein V. Sjaastad
Egil Haug
Jan G. Bjålie
Grundläggande kemi och fysik
12
Materia, massa och kraft 74 Arbete och energi 74 Energiomvandling 74 Atomer och elementarpartiklar 75 Grundämnen och isotoper 75 Atomernas elektronfördelning 76 Elektricitet 77 Kemiska bindningar 78 Kovalent bindning 78 Jonbindning 2 0 Vätebindning 20 Materiamängd och koncentration 27 Diffusion 27 Kemiska reaktioner 22 Spontana reaktioner 23 Aktiveringsenergi 23 Vatten 24
2
Celler
Från celler till kropp
Nervsystemet Nervvävnad 704 Nervceller 704 Gliaceller 705
Meios 62 Mutation 63 Transport genom cellmembranet 64 Passiv transport 64 Aktiv transport 66 Exocytos och endocytos 67 Membranpotential 69 Diffusion av joner genom membranet 69 Jonpumpar i cellmembranet 77 Aktionspotential 72 Na -beroende aktionspotentialer 73 Ca -beroende aktionspotentialer 74 Jonkanaler (sammanfattning) 75 Aktivering och inaktivering av spänningsstyrda jonkanaler 76 +
+
78
Kemisk kommunikation mellan celler Receptorer 87 Membranreceptorer 83 Intracellulära receptorer och deras verkningssätt 88 Svarstid för signalmolekyler 89
4
39
44
Cellernas uppbyggnad och funktion 46 Cellmembranet 46 Cytoplasma 47 Genetisk information och proteinsyntes 57 Deoxiribonukleinsyra (DNA) 57 Ribonukleinsyra (RNA). 52 Den genetiska koden 53 Proteinsyntes 53 Transkription och pre-mRNA-syntes 54 Ombildningavpre-mRNAtill mRNA 54 Translation och proteinsyntes 56 Reglering av proteinsyntesen 57 Celldelning 57 DNA-replikation 57 Mitos 5 8
3
Vatten som lösningsmedel 25 Osmos och filtration 26 Elektrisk ström i jonlösningar 27 Syror, baser och pH-skalan 28 Organisk kemi 30 Organiska molekyler i kroppen 30 Bildning och nedbrytning av makromolekyler 37 Kolhydrater 32 Lipider 33 Proteiner 35 Nukleinsyror 37 ATP och energiomsättningen i cellerna Glykolysen 40 Citronsyracykeln 47 Elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering 42
80
Vävnad 89 Sammankoppling av celler 90 Klassificering av vävnad 97 Organ - kombination av vävnad 96 Huden 96 Organsystem - kombination av organ
700
Nervsystemets indelning 705 Fortledning 707 Fortledning i omyeliniserade axoner
707
102
Fortledning i myeliniserade axoner 708 Synapser 708 Neuromuskulära synapser 709 Synapser mellan nervceller 777 Centrala nervsystemets utveckling och indelning 774 Hjärnans mognad 775 Hjärn- och ryggmärgshinnorna 775 Cerebrospinalvätskan och blod-hjärnbarriären 776 Ryggmärgen och spinalnerverna 777 Segmentell indelning av ryggmärgen och spinalnerverna 777 Ryggmärgens inre uppbyggnad 779 Reflexer 727 Hjärnan 723
5
Sinnena
Hjärnstammen 724 Lillhjärnan 724 Diencefalon 725 Storhjärnan 726 Hjärnans blodförsörjning 733 Autonoma nervsystemet 733 Sympatiska och parasympatiska nervsystemet 735 Samspelet mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet 739 Transmittorsubstanser och receptorer i autonoma nervsystemet 740 Reglering av autonoma nervsystemet 747 Enskilda nerver 747 Spinalnerverna 747
146
Gemensamma drag hos sinnessystemen 748 Sinnesceller och sinnesreceptorer 748 Signalöverföring 748 Sinnesupplevelse 749 Kroppssinnena 750 Tryck- och beröringssinnet 750 Temperatursinnet 757 Muskel- och skelettsinnet 752 Smärta 752 Nociceptorer och smärtfibrer 752 Olika typer av smärta 753 Impulsledning i smärtbanorna 753 Smärtbehandling 754 Lukt 755 Luktcellerna 756 Luktupplevelse 756 Smak 757
Endokrina systemet
Smakcellerna 757 Smakupplevelse 758 Hörsel 758 Ljud 758 Ytterörat och mellanörat 759 Innerörat 767 Balans 764 Båggångarna 764 Otolitorganen 765 Hjärnans behandling av informationen från balansorganen Syn 767 Ljus och linser 767 Ögat 768 Nervsystemets behandling av syninformation 776
766
180
Uppbyggnad och grundläggande funktionssätt 782 Hormoner 783 Produktion, kemiska egenskaper och struktur 783 Transport, omsättning och utsöndring Cytokiner 788 Hypotalamus, hypofysen och endokrina systemet 788 Baklobens hormoner 789 Framlobens hormoner 790 Sköldkörteln 796 Sköldkörtelns hormoner 796
Binjurarna 799 Binjurebarkens hormoner 2 0 0 Binjuremärgens hormoner 2 0 3 Binjurarnas hormonutsöndring vid stress 2 0 4 Hormonell reglering av kalciumomsättningen 2 0 5 Organ som deltar i kalciumregleringen 2 0 6 Kalciumreglerande hormoner 2 0 6 Hormonell reglering av kolhydrat-, proteinoch fettomsättningen 2 0 9 Hormoner som reglerar energiomsättningen 2 0 9 Biologiska rytmer 272
7
Skelettet
214
Skelettet 276 Uppbyggnad och funktion Tillväxt 277 Förnyelse 278 Skelettets indelning 279 Lederna 227 Synovialledernas indelning Rörelseutslag 2 2 3
8
Musklerna
222
234
Indelning och kännetecken 2 3 6 Skelettmuskulatur 2 3 6 Skelettmusklernas uppbyggnad och muskelcellernas struktur 2 3 6 Kontraktionsmekanismen 2 3 9 Skelettmusklernas mekaniska egenskaper Energiomsättningen i skelettmuskelfibrerna 2 4 4 Olika typer av muskelfibrer 2 4 6 Träning 2 4 6 Samspelet mellan musklerna och skelettet 2 4 7 Glatt muskulatur 2 4 9
9
Olika skelettben och leder 224 Skallbenet 2 2 4 Ryggen 2 2 5 Bröstkorgen 2 2 7 Övre extremiteten 2 2 7 Bäckenet 229 Nedre extremiteten 2 2 9
276
Cirkulationssystemet
242
266
Cirkulationssystemets uppgifter 2 6 8 Huvuddragen i cirkulationssystemets uppbyggnad 2 6 8 Hjärtat 2 7 0 Perikardiet 2 7 0 Hjärtklaffarna 277 Hjärtväggen 2 7 2 Myokardiets uppbyggnad och egenskaper 274 Hjärtats elektriska retledningssystem 2 7 4 Elektrokardiogram (EKG) 2 7 7 Hjärtats pumpfunktion 278 Hjärtats minutvolym 287 Blodkärlen och blodtrycket 2 8 4 Blodkärlens uppbyggnad 2 8 5 Sambandet mellan blodflöde, blodtryck och blodkärlens motstånd 2 8 6 Flödeshastigheten genom cirkulationssystemet 2 8 7
10
Blodet
De glatta muskelcellernas struktur 249 Kontraktion av glatta muskelceller 250 Hjärtmuskulatur 257 Hjärtmuskelcellernas struktur 257 Kontraktion av hjärtmuskelceller 257 Olika skelettmuskler 2 5 2 Huvudets och halsens muskler 2 5 3 Djupa ryggmuskler 2 5 6 Bröstkorgens muskler 2 5 7 Bukmuskler 2 5 8 Övre extremitetens muskler 2 5 9 Musklerna i bäckenbotten 2 6 2 Nedre extremitetens muskler 2 6 3
Artärer och arteriellt blodtryck 2 8 8 Arteriolerna och reglering av arteriolernas diameter 297 Kapillärer 2 9 3 Vener 2 9 6 Reglering av det arteriella blodtrycket 2 9 7 Lungcirkulationen 307 Stora artärer i system kretsloppet 302 Stora vener i systemkretsloppet 3 0 5 Lymfkärl och lymfkörtlar 3 0 7 Cirkulationen hos foster och nyfödda 3 0 9 Fostrets cirkulation 3 0 9 Cirkulatoriska förändringar vid födelsen 370 Hjärnans blodförsörjning 370 Blod-hjärnbarriären 377 Hjärtmuskulaturens blodförsörjning 377
314
Blodets sammansättning och egenskaper Erytrocyter 377 Hemoglobin 377
376
Bildning av erytrocyter 378 Nedbrytning av gamla erytrocyter Leukocyter 3 2 2
327
Leukocyttyper 3 2 3 Bildning av leukocyter Trombocyter 3 2 5
11
Immunsystemet
Hemostas 3 2 6 Kontraktion av skadat blodkärl Blodets koagulation 3 2 7
324
332
Mikroorganismer 3 3 4 Immunsystemets huvudfunktioner 334 Det ospecifika immunförsvaret 3 3 4 Det yttre, ospecifika försvaret 3 3 5 Det inre, ospecifika försvaret 3 3 5 Inflammation 3 3 8
12
Andningssystemet
326
Det specifika immunförsvaret B-cellsförsvaret 3 4 3 T-cellsförsvaret 3 4 6 Blodgrupper 357 ABO-systemet 357 Rh-systemet 3 5 2
340
354
Andningen 3 5 6 Luftvägarna 3 5 7 De övre luftvägarna 3 5 7 De nedre luftvägarna 3 5 8 Alveolerna 3 5 9 Brösthålan, lungorna och lungsäcken Ventilationen 3 6 2 Inandning 3 6 2 Utandning 3 6 3 Tryckförhållanden i luftvägarna och bröstkorgen 3 6 4 Förhållanden som påverkar ventilationen 3 6 5 Lungvolymerna 3 6 6
Matspjälkningssystemet
Alveolarventilationen 3 6 7 Gasutbytet 3 6 7 Gasers fysikaliska egenskaper 3 6 7 Gasutbytet i lungorna och i vävnaderna 3 6 9 Blodets transport a v 0 359 Reaktionen mellan hemoglobin och syre 3 7 0 Blodets transport av C 0 377 Reglering av ventilationen 3 7 3 Andningscentrum i förlängda märgen 373 Kemisk reglering av ventilationen 374 Andningsreglering vid fysisk aktivitet 3 7 5 Andning under sömn 376 2
367
2
378
Näringsämnena 3 8 0 Matspjälkningssystemet 3 8 0 Matspjälknings-processerna 387 Mag-tarmkanalens vägg 3 8 2 Bukhålan och bukhinnan 3 8 4 Mag-tarmkanalens blodförsörjning och lymfdränage 3 8 6 Mag-tarmkanalens rörelser 3 8 7 Peristaltik 3 8 7 Segmentering 3 8 8 Reglering av processerna i mag-tarmkanalen 3 8 8 Nervös reglering 3 8 8 Hormonstyrda mekanismer 397 Den relativa betydelsen av nervstyrd och hormonell reglering 397 Aptitreglering 397 Munhålan 3 9 2 Tuggning 3 9 3 Salivsekretion 3 9 4
Svalget och matstrupen 3 9 5 Sväljning av maten 3 9 5 Magsäcken 3 9 7 Anatomi 3 9 7 Muskelkontraktionerna i magsäcken 398 Hungerkontraktioner 3 9 9 Reglering av magsäckstömningen 3 9 9 Sekretion av magsaft 4 0 0 Bukspottkörteln 403 Bukspottets funktioner 4 0 3 Reglering av bukspottsekretionen 4 0 4 Levern, gallvägarna och gallblåsan 4 0 6 Anatomiska förhållanden 4 0 6 Leverns blodförsörjning 4 0 6 Gallvägarna 4 0 7 Leverfunktioner 4 0 7 Produktion av galla 4 0 7 Samspelet mellan magsäcksaktivitet och sekretion av bukspott och galla (sammanfattning) 4 0 8
8
Innehållsförteckning
Tunntarmen 408 Tunntarmens rörelser 409 Tömning av tunntarmen 470 Sekretion i tunntarmen 470 Nedbrytning och absorption av näringsämnen i tunntarmen 470 Absorption av vatten 475
14
Kroppens energiförråd 424 Ombildning av näringsämnena 425 Absorptionsfasen och postabsorptionsfasen Absorptionsfasen 425 Postabsorptionsfasen och svält 429 Blodets glukoshalt under postabsorptionsfasen 429
Temperaturregleringen
425
+
med omgivningen 440 Den termoneutrala zonen
Reglering av näringsämnenas omsättning 432 Insulin 432 Glukagon 433 Adrenalin och sympatiska nervsystemet 434 Kortisol 434 Tillväxthormon 434 Sammanfattning av regleringsprocesserna 435
436
Normal kroppstemperatur 438 Värmebalans 440 Kroppens värmeproduktion och värmetransport 440 Kroppens värmeutbyte
Temperaturreglering nedanför den termoneutrala zonen 445 Temperaturreglering ovanför den termoneutrala zonen 446 Kroppsstorlekens och kroppsformens betydelse Kläders verkan 447
443
Reglering av kroppstemperaturen Temperaturreglering i den termoneutrala zonen 444
16
+
Omsättning av kolhydrater, proteiner och fett 422 Kroppens energibalans 424 Allmän beskrivning av energiomsättningen 424
15
Absorption av järn och kalcium 476 Absorption av N a och K 476 Tjocktarmen 477 Tjocktarmens rörelser 478 Ändtarmen och analkanalen 479 Tömning av ändtarmen 479
Njurarna och urinvägarna
444
447
Kroppstemperatur och fysisk aktivitet 448 Kroppstemperatur och beteende 448 Feber 449
450
Njurarnas uppgifter 452 Njurarnas uppbyggnad 452 Nefronet 453 Njurarnas arbetssätt 454 Urinen 455 Blodflöde och tryckförhållanden i njurarnas blodkärl 455
Antidiuretiskt hormon ( A D H ) 467 Njurarnas produktion av koncentrerad och utspädd urin 467 Reglering av kroppsvätskornas volym och osmolaritet 469 Reglering av extra-cellulärvätskans volym 470
Njurarnas nervförsörjning 456 Glomerulusfunktionen 456 Glomerular filtrationshastighet ( G F R ) 457 Faktorer som påverkar filtrationen 458 Reglering av G F R 458
Reglering av extra-cellulärvätskans osmolaritet 477 Urinvolymen 473 Urinvägarna 474 Njurbäckenet och urinledarna 474
Tubulusfunktionen 467 Reabsorption från tubulussystemet Sambandet mellan cellstruktur och cellfunktion 467 Reabsorptionsmekanismerna Sekretion 463 Njurarnas behandling av några viktiga ämnen 463
462
467
Urinblåsan 475 Uretra 475 Blåstömning 475 Kroppens totala vätskebalans 477 Njurfunktionen hos äldre 478 Njurfunktionen hos nyfödda 478
17
Syra-basregleringen
480
Vätejonkoncentration och pH-värden 482 Bildning avvätejoner 482 C 0 som H -källa 482 Icke-flyktiga syror som H -källa 483 Kroppens buffertar 483 Buffring av icke-flyktiga syror 484 Acidos och alkalos 484
Lungornas kompensation vid metabola syra-basrubbningar Njurarnas kompensation vid syra-basrubbningar 485 Kroppens samlade försvar mot syra-basrubbningar 486
+
2
+
18
Fortplantningen och sexualfysiologin
488
Könsorganen 490 Mannens könsorgan och könshormoner 490 De yttre könsorganen 490 Testiklarna 491 De accessoriska könskörtlarna 4 9 3 Mannens könshormoner 4 9 3 Reglering av spermieoch hormonproduktionen 4 9 4 Kvinnans könsorgan och könshormoner 4 9 5 De yttre könsorganen 4 9 5 Vagina, livmodern och äggledarna 4 9 6 Äggstockarna 4 9 7 Äggcellsproduktionen 4 9 7 Kvinnans könshormoner 500 Menstruationscykeln 507 Reglering av äggcellsmognaden och hormonproduktionen 5 0 2
Måttenheter och storheter Register
523
522
485
Bildning av könsceller 5 0 3 Befruktning, graviditet och förlossning 5 0 4 Befruktningen 5 0 4 Graviditeten 5 0 5 Förlossningen 5 0 9 Mjölkproduktion och amning 577 Puberteten 573 Pubertetsutvecklingen hos flickor 574 Pubertetsutvecklingen hos pojkar 5 7 4 Vad startar pubertetsutvecklingen? 575 Åldersförändringar i fortplantningsfunktionen 576 Åldersförändringar hos kvinnan 576 Åldersförändringar hos mannen 577 Samlivets fysiologi 577 Samlag 577 Preventivmetode 579
Livsprocesserna är komplicerade och samman-
på cellulär nivå, och vi fokuserar därför på den
satta. Vi har inte fullständig fysiologisk kunskap
cellbiologiska infallsvinkeln till fysiologin.
ens om de enklaste encelliga organismerna. Hur ska vi då kunna förstå processerna i männis-
Bokens uppbyggnad
kokroppen, som består av cirka fyrtiotusen
Fysiologi bygger i hög grad på kemi och fysik,
miljarder celler? Var och en av dessa celler
och vi har därför ett inledande kapitel som ger
är en självständig enhet som i samver-
en översikt över relevanta områden inom dessa
kan med alla de andra cellerna bildar en
basämnen. Detta kapitel är inte avsett som en
kropp - en människa med egna tankar
första introduktion till ämnet utan lämpar sig
och känslor och en egen identitet. För att
bättre som en användbar uppslagsdel.
uppnå detta utbyter kroppens celler hela
Det går inte att dra en skarp gräns mellan
tiden information, och ett otal reglerande
cellbiologi och fysiologi, och kunskap om cell-
mekanismer håller cellernas lokala miljö
biologi är en förutsättning för studier i fysiologi.
stabil, trots skiftande yttre förhållanden. Det
De två nästföljande kapitlen behandlar därför
säger sig självt att människans fysiologi måste
cellbiologi. De bör läsas på samma sätt som öv-
vara ofattbart komplicerad, och uppgiften att
riga kapitel i boken.
försöka förstå den kan förefalla hopplös. Men
Eftersom det inte går att förstå hur kroppen
principerna för reglering och kontroll av de fles-
fungerar utan att ha kunskap om hur den är upp-
ta processerna i kroppen är ganska lika, och hu-
byggd, framställs fysiologin parallellt med för-
vuddragen i människans anatomi och fysiologi
hållandevis detaljerad anatomi. Det finns dock
är lätta att förstå.
en risk för att detta leder till att fysiologin ham-
För att göra människans anatomi och fysio-
nar i bakgrunden. Studenterna tycker ofta att det
logi mer översiktlig brukar man dela in de olika
är lättare att förstå den mer handfasta anatomin
kroppsprocesserna i några få huvudgrupper, t.ex.
än fysiologin. Det är också lätt att sätta likhets-
matspjälkning, blodcirkulation och nervsyste-
tecken mellan det att komma ihåg namnet på en
mets fysiologi. Kapitelrubrikerna visar vilken
kroppsstruktur och det att förstå hur den fung-
indelning vi har använt. Detta sätt att studera
erar. Tyngdpunkten i studierna bör emellertid
fysiologi kan lätt leda till att man betraktar de
ligga på organens funktioner och funktionssätt
olika organsystemen och kroppsprocesserna som
medan de detaljerade anatomiska beskrivning-
åtskilda och oberoende av varandra. Vi har emel-
arna ersätter ett anatomiskt uppslagsverk.
lertid en kropp, som utgör en funktionell enhet,
Vi har lagt in faktarutor med kliniska exempel
och de olika organsystemens funktioner glider in
som har valts med tanke på att de ska illustrera
i varandra och är nära sammankopplade. Vi har
de normala funktionerna. En viss mekanisms
försökt att visa och förmedla dessa samband både
betydelse illustreras ofta bäst med en beskriv-
i texten och genom att använda korshänvisningar.
ning av de sjukdomstecken som uppträder när
Vi har bemödat oss om att lämna fylliga beskriv-
mekanismen inte fungerar normalt. Vi tror ock-
ningar av verkningsmekanismer, så att det ska bli
så att dessa exempel kan verka motiverande.
lättare att få en god djupförståelse. De flesta fy-
I många fall är det naturligt att nämna
siologiska processer får exempelvis sin förklaring
både svenska och latinska facktermer. I den
k. 1
bredare behandlingen av stoffet har vi b e m ö -
fet stil. Kursiverade sidhänvisningar avser bilder
dat oss om att använda svenska beteckningar,
som är relevanta för ordet.
om de är exakta och används i praktiken.
I varje kapitel finns det frågor i anslutning
När det gäller ortografin av försvenskade
till det ämne som behandlas. Dessa frågor lyfter
latinska begrepp har vi följt Medicinsk
ter-
fram det som vi anser vara det viktigaste i texten
minologi (red Bengt I. Lindskog, Nordstedts
och är bra att använda som kontroll av att man
Akademiska förlag, 2 0 0 4 ) . Ord och uttryck
har förstått innehållet.
som är särskilt viktiga, eller som är vanliga
Kapitlen
har
också
marginaltexter,
som
i praktiskt språkbruk, är som regel kursive-
sammanfattar viktiga punkter i texten. Margi-
rade. Detta kan ibland vara den latinska och
naltexterna står på samma sida och i samma
ibland den svenska termen.
ordningsföljd som den fylligare beskrivningen
Vi har lagt vikt vid ett omfattande och använ-
i huvudtexten. Marginaltexterna är avsedda
darvänligt sakordsregister. Om det finns flera
att användas som hjälpmedel vid repetition av
sidhänvisningar till ett ord, är hänvisningen till
innehållet.
huvudbeskrivningen eller definitionen satt med
Kliniska exempel lyfter fram betydelsen av de normala fysiologiska processerna och ger motivation till fortsatt läsning.
Marginaltexter sammanfattar viktiga punkter i texten och är till god hjälp vid repetition.
Frågor definierar det som är viktigast i varje kapitel och gör det lätt att kontrollera om man har förstått innehållet tillräckligt bra.
Materia, massa och kraft
och de enskilda partiklarnas rörelse kallas tei
Materia är allt som har massa och som tar plats.
atomerna och molekylerna snabbare. Därme>
Måttenheten för massa är kilogram (kg). De fles-
ökar den inre rörelseenergin, värmeenergin,
ta ämnen i naturen är kemiska föreningar som
massan.
misk rörelse. När en massa värms upp, rör si
kan brytas ned kemiskt till enklare ämnen. De
Lägesenergi är den energi som massan ha
enklaste produkter som kan bildas på detta sätt
på grund av sitt läge. Lägesenergi uttrycker allti