Metod helt enkelt 9140664791, 9789140664792 [PDF]

Zitiervorschau

Metod helt enkelt En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Ann Kristin Larsen

Översättning: Bo och E thel Kärnekull

I din hand håller du en bok från Gleerups. Vi har givit ut kurslitteratur sedan 1826. Gleerups högskolelitteratur präglas av aktualitet och forskningsanknytning. Våra böcker har tagits fram i nära samarbete med framstående forskare. Tillsammans med våra forfattare forvaltar, forädlar och fornyar vi bokideer. Har du som läsare frågor eller synpunkter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 oo eller via w=.gleerups.se

gleerups~

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post [email protected] www.gleerups.se

Metod helt enkelt En introduktion till samhällsvetenskaplig metod © 2009 Författaren och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Originalets titel En enklere metode. Veiledning i samfunnsvitenskapelig forskningsmetode Utgiven på Fagbokforlaget, 2007 Redaktörer Annika Möller, Nina Hult och Per Lindsjö Översättning Bo och Ethel Kärnekull Fackgranskning Nils Andersson Omslag Johan L aserna Omslagsbild Johan Laserna Sättning Gunilla Svanholm Fyhr, Blå Huset Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-66479-2

(V\ Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Den som ~ bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. PrePress Litho Montage AB, Dalby 2009 Tryck & bind Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad 2009. Miljö ISO 14001

Förord till den svenska upplagan Som student på universitet och högskola ställs man ofta inför uppgiften att själv undersöka hur saker och ting förhåller sig. Högskoleprogrammens avslutande examensarbete är den mest omfattande uppgiften där forskningsmetodik och vetenskapligt förhållningssätt tillämpas. Boken Metod helt enkelt fungerar som en handbok till enklare forskningsuppgifter och ger en god introduktion till hur exempelvis ett examensarbete kan planeras och genomföras. De flesta högskolekurser har en fastställd litteraturlista och en av lärarna bestämd struktur som består av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och liknande. Det som kännetecknar för självständiga forskningsuppgifter på högskolan är emellertid att de är just självständiga, vilket ställer högre krav på studenten. De ska också vara forskningsförberedande och vetenskapliga. Nu ska man inte låta sig förskräckas av ord som forskningsmässigt och vetenskapligt. De förväntningar och krav som kan ställas på ett examensarbete är inte desamma som de som kan ställas på ett vetenskapligt arbete. skillnaden är tid och resurser. På den begränsade tid en student har till sitt förfogande gäller det först och främst att visa upp att man är förtrogen med ett vetenskapligt sätt att arbeta. Ann Kristin Larsen arbetar som lektor på H0gskolen i Oslo och har erfarenhet av såväl vetenskapligt arbete som undervisning om vetenskapligt arbete. Metod helt enkelt är en bok som på ett förenklande sätt går igenom det vetenskapliga arbetssättets grundförutsättningar. Med hjälp av en konkret forskningsuppgift - hur upplever studenter övergången från att vara student till att vara yrkesarbetande - åskådliggör hon det man kan kalla vetenskapens generella drag. Processen från den kanske trevande starten till resultat och rapportering av undersökningen presenteras och diskuteras. 3

Författarens förord Jag har valt att kalla denna bok för en metodhandbok. Med det vill jag säga att den kan användas som en handledning i att genomföra mindre undersökningar. En delläsare kommer att upptäcka att det behövs ytterligare litteratur. Om man till exempel önskar göra komplexa statistiska analyser finns det många metodböcker att fördjupa sig i, och vill man lära sig mer om diskursanalyser kan man hitta bra böcker om detta. Boken innehåller förslag på hur man kan lägga upp en undersökning, och hur man kan disponera och skriva en rapport. Men det är inget facit som presenteras, utan det finns många olika sätt att göra detta på. En konkret frågeställning löper som ett exempel genom boken, och med utgångspunkt i detta exempel visar jag hur olika metoder kan användas när man gör en undersökning. Efter varje kapitel finns övningsuppgifter som man kan arbeta med under läsningen.

4

Innehåll Förord till den svenska upplagan Författarens förord

Forskningsmetoder och forskningsprocesser

DEL 1

Kapitel

l

Om samhällsvetenskaplig forskning

Forskning kontra kunskap i allmänhet Är våra forskningsresultat sanna? Säger våra resultat något som gäller för alla? Tendenser och nyanser Jag själv och samhället omkring mig Forskning och etik Olika forskningstraditioner Objektivitet och subjektivitet

Kapitel

3 4

9 11 11 11

12 12

13 13 14

15

Om samhällsvetenskaplig metod

17

Vad är metod? Vad är samhällsvetenskaplig metod? Faser i forskningsprocessen Forskningens utgångspunkt: problemformuleringen Val av metod: två huvudtyper Kvalitativa och kvantitativa data Kvalitativa och kvantitativa metoder Fördelar och nackdelar med de två huvudmetoderna Metodtriangulering

17 17

2

18 19 21 22 22

25

28

5

METOD HELT ENKELT

DEL II

Kvantitativa metoder

Kapitel 3 Fas

1:

Problemformulering

Teoretiska och operationella definitioner

Kapitel4 Fas

2:

Val av enheter och variabler

Vad är enheter, variabler och värden? Val av enheter Val av variabler

31 33 34 37 37 37

40

Kapitel 5 Fas 3: Datainsamling Datakällor strukturerade intervjuer standardiserade intervjuer Enkäter

Kapitel 6 Fas 4: Bearbetning av data Bortfall och svarsprocent Klassifikationstabell Kodning och datamatriser

Kapitel 7 Fas

s: Analys av data

Univariat analys Bivariat analys Trivariat analys

Kapitel 8 Fas 6: Tolkning av resultaten Möjliga felkällor

6

53 53 53 55 59 59 63

66

INNEHÅLL

DEL 111

Kvalitativa metoder

73

Kapitel9 Fas 1: Problemformulering

75

Kapitel

77

lo

Fas 2: Val av enheter och variabler

Icke-sannolikhetsurval Urval av variabler Validitet och reliabilitet

77

8o 8o

Kapitel u Fas 3: Datainsamling Den kvalitativa intervjun Observation som metod Användning av text och dokument

Kapitel12 Fas 4: Bearbetning av data Matris som hjälpmedel Datareduktion Registreringsmetoder

Kapitel q Fas

s: Analys av insamlat material

Innehållsanalys Berättelseanalys Diskursanalys Konversationsanalys Meningsanalys - arbetsgång Delanalys

Kapitel14 Fas 6: Tolkning av insamlat material Möjliga felkällor

101 101 102 102 103 103 104

107 108

7

METOD HELT ENKELT

Uppsatsen

111

Kapitel15 Fas 7: Uppsatsskrivning

113

Innehållsmässiga krav Rapportens form Litteraturhänvisningar i texten Vad betyder "att diskutera"? Diverse skrivtips

113

DEL IV

Litteraturlista Index

8

114 120 123 124

125 127

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

Kapitel t Om samhällsvetenskaplig forskning Vad går egentligen forskning ut på? Vad skiljer forskning från kunskap i allmänhet? Är all forskning sann? Det är frågor som vi ska studera närmare i det här kapitlet.

Forskning kontra kunskap i allmänhet Vad skiljer forskningsbaserad kunskap från kunskap i allmänhet? Emellanåt läser vi om forskningsresultat i tidningar eller i facklitteratur och tänker: "Varför har man lagt ned så mycket pengar på att ta reda på detta? Är det inte något som alla redan vet?" Ibland kan det stämma, men vi kan inte lita på att denna förmodade allmänkunskap överensstämmer med verkligheten. Kanske har det uppstått vissa myter? Kanske har vissa saker ändrat sig? Eftersom risken finns kan vi inte använda denna kunskap som underlag för att till exempel sätta igång nya åtgärder eller förändringar. Vi kan inte veta säkert om det vi tror verkligen stämmer. Vi behöver forskningsbaserad kunskap för att förstå och förklara och för att eventuellt utveckla och förändra. Vi kan inte grunda oss på antaganden, föreställningar, myter och personliga erfarenheter.

Är våra forskningsresultat sanna? Forskning ger oss kunskap som vi kan lita på, om den är genomförd på ett seriöst och reproducerbart sätt. Ändå måste man ta hänsyn till den osäkerhet som är förknippad med forskning. Det finns alltid en viss felmarginal när forskningsresultat presenteras i siffror. Vid olika

11

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

typer av forskningsprojekt, till exempel vid resultat som man fått genom intervjuer och observationer, måste man också ta hänsyn till att det kan finnas en viss osäkerhet. Kanske skulle en annan forskare ha kommit fram till andra resultat? Kanske skulle resultaten ha blivit annorlunda om de inhämtats några veckor senare? Här kan tillfälligheter ha påverkat.

Säger våra resultat något som gäller för alla? När man hittar olika samband i forskningen, måste man förstå att det rör sig om tendenser. Resultaten gäller inte för alla. Då och då utbrister någon: "Nej, det stämmer inte. Så är det inte i vår familj." Men forskningen visar inte hur "alla" har det, den försöker hitta tendenser. Det kommer alltid att finnas undantag från hur "de flesta" har det. När man påstår att kvinnor uträttar mer hushållsarbete än män, är detta riktigt, även om det inte gäller för alla heterosexuella par. Det är alltså av intresse att hitta tendenser som gäller för det stora flertalet.

Tendenser och nyanser Även om forskningen ofta sysslar med att finna det genomsnittliga, att upptäcka tendenser, vill man också kunna urskilja nyanser. Ofta läser man artiklar i tidningar som ger intrycket att det skrivna gäller för alla, även om det inte är på det viset. Man kan t.ex. få intrycket att alla kvinnor föder sitt första barn efter fyllda 30 för att rubriken på en artikel lyder: "Kvinnor väntar med barnafödandet. Föder sitt första barn när de är över 30 år." När man läser vidare står det att den genomsnittliga åldern för förstföderskor är 30,7 år och intrycket är fortfarande att detta gäller alla. Men det stämmer inte. Det är en genomsnittssiffra. Det innebär att vissa är äldre och andra är yngre. Det förhåller sig så att det först och främst är kvinnor med högre utbildning som väntar med barnafödande, andra kvinnor får barn många år tidigare. Detta är viktig information som ger oss en mer nyanserad bild av kvinnor och deras ålder vid första barnets födelse. 12

l OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNING

Jag själv och samhället omkring mig Vi drar gärna slutsatser utifrån oss själva och våra egna liv. Till exempel hävdar somliga att vi har ett jämställt samhälle, eftersom de själva upplever sin tillvaro som jämställd. Ännu lättare blir det att dra denna slutsats om man observerar att ens vänner också lever i jämställda förhållanden. Det grundar man kanske på att de delar på hushållsarbete och barnomsorg. Men är det verkligen likadant för andra bara för att man själva upplever samhället på ett visst sätt? Kan man generalisera hela befolkningen utifrån sig själv och sina närmaste? Nej, det kan man förstås inte. Man måste bortom det privata och personliga när man ska studera samhället.

Forskning och etik Det kommer alltid att uppstå etiska dilemman i all forskning, och var och en som genomför ett forskningsprojekt måste ta ställning till etiska principer. Dessa problem uppstår i olika faser i processen (Halvorsen 2003): • vid val av ämne och frågeställning • vid datainsamlingen • vid användning och förmedling av forskningsresultaten. Det kan hända att man väljer ett ämne eller en frågeställning som många uppfattar som oetisk. Kanske kommer personer som deltar i undersökningen att känna sig illa berörda? Blir man som forskare partisk om man väljer den aktuella frågeställningen? Kommer vissa personer att skildras på ett olyckligt sätt? Själva datainsamlingen kan också innebära många etiska dilemman. Här följer några exempel på frågor man kan ställa sig: Deltar alla i undersökningen av fri vilja? Är det rätt att göra dolda observationer? Är det rätt att inte ge informanterna (de som svarar på en enkät eller blir intervjuade) all information om undersökningen? Är det rätt att ställa vissa privata eller intima frågor? Det kan hända att man måste

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

justera uppläggningen av undersökningen om svaret är nej på dessa frågor. När det gäller användningen och formedlingen av forskningsresultaten är anonymitet för informanterna i de allra flesta fall synnerligen viktigt. Om det inte är möjligt att säkerställa den, måste man noga tänka över om resultaten kan offentliggöras. Ett annat svårare dilemma är om man har ett visst mål med det man publicerar. Försöker man främja sin egen åsikt eller sina intressen är forskningen inte objektiv. Detta är de allra flesta fall ytterst olyckligt. Vetenskapsrådet har i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning angivit normer för vad som anses vara ett gott forskningsetiskt förhållningssätt. De viktigaste principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Olika forskningstraditioner Om man frågar olika människor om deras syn på forskning, får man säkert många olika svar. Enkelt uttryckt handlar forskning om att tillägna sig ny kunskap och om att använda systematiska metoder för att inhämta kunskapen. Vi måste dock följa vissa vetenskapliga regler för att utveckla denna kunskap. Forskning är ju något som hör vetenskapen till. Dessa regler varierar för olika vetenskaper, och inom olika traditioner och riktningar inom varje vetenskap. Exempelvis är det skillnad på hur forskningen bedrivs inom naturvetenskap och inom samhällsvetenskap. Ändå är det så att inte all samhällsvetenskaplig forskning sker enligt samma forskningsregler. slutsatsen blir att det finns flera sätt att bedriva samhällsvetenskaplig forskning på.

14

l OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNING

Objektivitet och subjektivitet Vikten av att vara objektiv, dvs. saklig och fri från personliga värderingar, varierar beroende på traditioner och metoder. Det finns också olika syn på i vilken grad det är möjligt att vara objektiv. Det är viktigt att tänka på att bakom all forskning finns människor med skilda erfarenheter, värderingar och attityder och annat som hör det subjektiva till. Det är svårt att lägga sådant helt åt sidan när man forskar. Erfarenheter och värderingar har betydelse för vilket angreppssätt man väljer, hur man formulerar sina frågeställningar, och det kommer också att i viss utsträckning påverka hur man tolkar svaren. Det är alltså omöjligt att vara helt objektiv när man sysslar med forskning. Objektivitet är ändå bra som ideal, även om det är ouppnåeligt.

15

Kapitel2 Om samhällsvetenskaplig metod I detta kapitel ska vi titta närmare på vad metod är, hur en forskningsprocess kan se ut, vad en problemformulering är och skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Det är nödvändigt att känna till olika metoder och vad det innebär att använda respektive metod. Valet av metod får stor betydelse för datainsamlingsprocessen och de resultat man kommer fram till. Man måste därför ta sig tid att tänka igenom vad vi vill uppnå med undersökningen. Alltför dålig metodkunskap kan leda till att kvaliteten på undersökningen blir dålig och att den i värsta fall blir oanvändbar.

Vad är metod? När man genomför en undersökning eller ett forskningsprojekt måste man använda sig av något slags metod. Metoden kan betraktas som ett verktyg eller redskap. Ett sådant redskap är tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor och få ny kunskap inom ett område. Metoderna handlar om hur man hämtar in, organiserar och tolkar information.

Vad är samhällsvetenskaplig metod? Samhällsvetenskap är ett samlingsnamn för flera ämnesdiscipliner, bland andra sociologi, psykologi, pedagogik, organisationsvetenskap, statsvetenskap, socialt arbete, sjuk- och hälsovård och ekonomi. Det

17

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

gemensamma för dessa discipliner är att de handlar om människor och samhälle. Viktiga begrepp är handling, struktur, mönster, relationer, organisation och institutioner. Många av ämnesdisciplinerna är tvärfackliga. Sjuk- och hälsovård består till exempel av både medicin och samhällsvetenskap. Inom sociologin hittar vi riktningar som handlar om organisationsvetenskap medan andra har inslag från socialpsykologin. De olika disciplinerna har delvis olika traditioner när det gäller hur man hämtar in, organiserar och tolkar information. De olika ämnena har dessutom ofta olika typer av frågeställningar. skillnaderna handlar bland annat om hur konkreta och avgränsade de är, om de ställer upp hypoteser som ska testas, eller om de har som mål att generalisera eller inte.

Faser i forskningsprocessen Man brukar dela in forskningsprocessen i olika faser. Det är inte alltid faserna följer en bestämd ordning. När man till exempel använder kvalitativa metoder arbetar man ofta samtidigt med flera av faserna. Det är ett systematiskt sätt att arbeta på, och många har god hjälp av att följa en sådan struktur. Fasindelningen ser ut så här: 1 2

3 4

s 6 7 8

Problemformulering Val av metod Val av enheter och variabler Datainsamling Bearbetning data Analys av data Tolkning av resultaten Utarbetande av uppsats, rapport etc.

Fas t, val av problemformulering, tar vi upp först. Längre fram i boken kommer vi tillbaka till denna fas, först utifrån kvantitativa metoder och därefter utifrån kvalitativa metoder.

t8

2 OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

Forskningens utgångspunkt: problemformuleringen Problemformuleringen' är utgångspunkten för forskningsprocessen och den ska ange vilka fenomen som ska undersökas, vilka egenskaper hos dessa fenomen man önskar belysa, och den ska besvara frågeställningen om arbetet har en specificerad sådan. En problemformulering utgör också en avgränsning och konkretisering av området för undersökningen. Det måste alltid finnas en problemformulering för att det ska vara möjligt att göra en undersökning. Innan man bestämmer sig för en sådan avgränsning är det viktigt att man har satt sig in ordentligt i ämnet. Det första som man bör göra är därför att skaffa litteratur som behandlar ämnesområdet och sätta sig in i det aktuella forskningsläget. På grundval av den kunskap som man då får kan man formulera en frågeställning som det går att arbeta vidare med. Många som lagt ned för lite tid på själva problemformuleringen har upplevt att den av olika orsaker inte fungerat i praktiken. Det är alltså viktigt att lägga ned mycket tid på att utarbeta en bra problemformulering, men man måste också bemöda sig om att komma vidare i projektet. Vissa arbetar utifrån mycket konkreta och avgränsade problemformuleringar medan andra väljer löst formulerade. Generellt kan man säga att det är enklare att arbeta med ett projekt som har en klart formulerad problemformulering. Om inte annat så är det tidsbesparande. Man bör alltså vara försiktig med att använda för vittgående problemformuleringar. Många har kanske upplevt att de har samlat in information som egentligen inte ger svar på frågeställningen. Det är givetvis problematiskt, för då kan man ju inte använda den informationen som underlag för att diskutera sin frågeställning. Det kan vara bra att ha den nedskrivna frågeställningen till hands under tiden man arbetar med undersökningen. På så vis kan man hela tiden bevaka att man håller sig I den svenska upplagan används termen problemformulering. Den kan sägas vara en sammanslagning av begreppen syfte och frågeställning.

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

till det man ska skriva om. Det gäller särskilt när man utarbetar intervjuguide och frågeformulär. Då undviker man problemet med att data inte står i överensstämmelse med frågeställningen. Om detta ändå händer kan man välja att justera frågeställningen så att den stämmer överens med de data man har. Det kan också vara klokt att justera problemformuleringen under processens gång. Man tillägnar sig ofta mer kunskap om ämnet efter hand och inser då att det är nödvändigt att göra modifikationer för att undersökningen ska bli bra. Det vanligaste är nog att problemformuleringen utmynnar i konkreta frågor -frågeställningen - speciellt vid kvantitativa undersökningar. Här tänker vi oss en fråga om faktiska förhållanden som undersökningen tar sikte på att besvara. Detta är det vanligaste sättet att formulera frågeställningar på, och för många det enklaste. Genom att försöka finna svar på en fråga vet vi precis vad vi vill uppnå, och det är lättare att hålla den röda tråden genom hela forskningsprocessen. Det är också lättare att avgränsa genom att ställa konkreta frågor. Ett tips är att använda frågeord som vad, hur, varför, på vilka sätt osv, som ger mer spänning och spelrum än frågor som kan besvaras med ett ja eller nej. Det blir också enklare när det är dags att diskutera den inhämtade informationen. Ett annat sätt att utforma problemformuleringen är att göra en beskrivning av vad man önskar belysa. Om man inte är helt säker på vad man letar efter, kan man välja att formulera en bred frågeställning utan konkreta frågor och i stället ange undersökningens syfte. Detta är vanligt när det inte finns så mycket forskning tidigare inom ämnet, eller när området är så komplext att det är svårt att göra en klar avgränsning. Frågeställningen kan följas av en hypotes som är ett påstående om faktiska förhållanden som undersökningen ska bekräfta eller förkasta. Oftast har man vissa antaganden om faktiska förhållanden, och vill ta reda på om dessa antaganden är riktiga. I det konkreta arbetet har man alltid en hypotes och det är bra om man gör den tydlig både för sig själv och för läsaren.

20

2 OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

Innan man går vidare i processen är det alltid nödvändigt att noggrant klargöra vad som omfattas av frågeställningen. Genom ett sådant klargörande blir man medveten om vad man ska göra, och genom att noggrant skriva om detta även i rapporten kommer läsaren att få en bättre insikt i vad undersökningen går ut på. Detta fungerar också som en avgränsning.

Val av metod: två huvudtyper Det är vanligt att skilja mellan två huvudtyper av metoder. När man ska göra en undersökning, måste man tänka igenom vad man vill uppnå med undersökningen och välja metod därefter. Vi ska nu studera vad som skiljer kvalitativa och kvantitativa metoder, och för- och nackdelarna med respektive angreppssätt.

21

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

Kvalitativa och kvantitativa data Forskaren måste välja hur data till undersökningen ska samlas in. Då måste han eller hon veta vad för slags information, eller vilka data, som behövs. Genom att använda en viss metod får man en viss typ av data. Väljer man en annan metod, får man en annan typ av data. Data betecknas som kvantitativa om de är mätbara, dvs. om de kan kategoriseras så att man kan ange hur många som har valt respektive svarsalternativ. Sådana data kallas ofta hårda data. Exempel på sådana data är antalet svenskar som reste till utlandet på semester, hur mycket pengar de gjorde av med, och hur nöjda de var med semestern. Information av denna typ är sådant som vi räknar fram. Vi redovisar resultatet i form av ett siffervärde. Kvalitativa data säger något om kvalitativa (icke-siffermässiga) egenskaper hos undersökningspersonerna. Sådana data kallas ofta mjuka data. Exempel på sådan information är hur föräldrar upplever att semestra tillsammans med hela familjen, vilka förväntningar de har på semestern och vad de eventuellt upplever som problematiskt med en familjesemester. Typen av data hör alltså samman med typen av undersökning. Kvantitativa data samlas in genom kvantitativa metoder och kvalitativa data genom kvalitativa metoder. Detta är huvudregeln.

Kvalitativa och kvantitativa metoder Ett antal faktorer har betydelse för vilka metoder vi väljer att använda i en undersökning. Några av dessa kan till exempel vara (enligt bl.a. Halvorsen, 2003): • Angreppssättet Vid ett induktivt angreppssätt har man ofta en något oklar frågeställning och man önskar inte undersöka teoriers hållbarhet genom hypotestestning (se exempel på hypotes i "Exempel på problemfor-

22

2 OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

mulering"). Detta angreppssätt syftar till att man ska få en helhetsförståelse av ämnet. Forskaren är flexibel och låser sig inte på förhand vid någon metod. Vid sådana undersökningar är det vanligt att man använder kvalitativa metoder. Med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt testas teoriers hållbarhet genom hypotesprövning. I sådana fall har forskaren en preciserad frågeställning. Här används för det mesta kvantitativa metoder. I praktiken är det inte alltid så stora skillnader mellan angreppssätten. Metoderna utesluter inte varandra. • Frågeställning Frågeställningen styr valet av metod. Vill man ta reda på människors åsikter använder man ofta kvantitativa metoder, t.ex. frågeformulär. Vill man veta något om attityder kan en kvalitativ metod passa bäst, t.ex. djupintervju. • Syftet med undersökningen Om man vill skaffa sig en helhetsförståelse av enskilda fenomen är kvalitativa metoder de bästa. Vill man däremot få en representativ i överblick bör man använda kvantitativa metoder. Att undersök·, ningen är representativ innebär att resultaten är giltiga för fler än de faktiskt undersökta. • Egna förutsättningar och resurser Innan man bestämmer sig för en viss metod kan man också behöva fråga sig: Vilka metoder behärskar vi? Hur mycket tid och pengar har vi? En del metoder är mer resurskrävande än andra. • Egenskaper hos de studerade objekten Självfallet måste man också ta hänsyn till de personer som ska vara informanter. Kan de göra sig tillräckligt förstådda verbalt? Kan de skriva? Det är till exempel svårt att använda frågeformulär när det gäller barn.

23

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

• Forskarens förhållande till källorna Till slut handlar detta också om närhet och distans. Kvalitativa metoder innebär att möta informanterna ansikte mot ansikte. Är detta möjligt eller önskvärt? Nedan visar vi en tabell över några av huvudskillnaderna mellan metoderna. Det är en förenklad översikt, och det är inte säkert att den stämmer för alla undersökningar. Till exempel kan en kvantitativ undersökning också gå på djupet, och en kvalitativ metod vara strukturerad. Översikt över de viktigaste skillnaderna mellan de två metoderna (efter bl. a. Halvorsen 200J,johannesen och Tufte 2003, Hellevik 2002)

Frågeställning

Frågor och hypoteser.

Frågor och ämnes· beskrivningar.

Enheter och variabler

Bredd: lite information om många enheter.

Djup: mycket information om få enheter.

Metoder för datainsam· lin g

Systematisk och strukture· rad (fasta frågor i viss ord· ningsföljd), t. ex. frågefor· mu lär.

Ostrukturerad (eller struk· turerad i mindre grad), t.ex. informella intervjuer.

Presentation av data

Siffror i tabeller och figurer.

Löpande text med citat.

Arbetsform

Ganska liten flexibilitet. Man arbetar i stort sett med varje fas för sig.

Stor flexibilitet. Faserna fly· ter ihop. Ofta sker utveck· lingen av problemformule· ringen, datainsamlingen och analysen överlappande och i flera omgångar.

Nytta

Kan generaliseras.

Kan inte generaliseras, men undersökningen har överförbarhet.

Typ av information

Hög jämförbarhet. Systematisk klassificering och antalsräkning beträffande utvalda egenskaper.

Helhet och fullständighet, man försöker hitta mönster i totaliteten av egenskaper.

Mål för undersökningen

Man vill förklara.

Man vill nå förståelse.

24

2 OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

Ofta väljs metoder som innehåller element från både kvantitativa och kvalitativa metoder. En intervjuundersökning med strukturerade frågor där resultaten presenteras i en tabell kan också innehålla frågor med fritt formulerade svar som används för att analysera nyanser i de fasta svarsalternativen. Dessa utgör också exempel som belyser svarsalternativen. Då och då väljer dessutom forskaren att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder i samma undersökning. Läs mer om detta i avsnittet "Metodtriangulering" längre fram i detta kapitel.

Fördelar och nackdelar med de två huvudmetoderna Det finns fördelar och nackdelar hos båda angreppssätten. Man måste noga tänka igenom dessa innan man bestämmer sig för vilken metod man ska använda. En avvägning måste göras om vad som är viktigast just i den aktuella undersökningen.

Fördelar med kvantitativa metoder Det är en stor fördel om man kan begränsa mängden information till det som man är intresserad av. Detta sker genom att fastställa frågorna i förväg och att genom att respondenterna (de som svarar på frågorna) bara svarar på dessa frågor. Avgränsningen blir ännu tydligare när man använder frågeformulär med fasta svarskategorier. I dessa undersökningar ställs samma fråga till ett stort antal människor. Det ger en bredd i undersökningen, vilket gör det möjligt att generalisera utifrån resultatet, om också andra krav är tillgodosedda ( t.ex. att urvalet gjorts slumpmässigt, se avsnittet "Sannolikhetsurval" i kapitel4). Man kan använda sig av avancerade bearbetningsmetoder, såsom datorbaserade statistikprogram, för att göra statistiska analyser av materialet. Detta är arbetsbesparande och tabeller och figurer ger en god sammanfattning av resultaten. De som besvarar formulären får vara anonyma. Därigenom blir svaren sannolikt ärligare.

25

DEL I FORsKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

Forskaren behöver inte personligen söka upp de personer som ska delta i undersökningen, vilket är tidsbesparande. Frågeformulär kan skickas som brev eller e-post.

Nackdelar med kvantitativa metoder Kvantitativa metoder innebär att den information man får från varje respondent är begränsad. Genom att använda standardiserade formulär får man kanske inte in all den information som man kanske behöver. Det kan hända att man borde ha frågat om fler saker för att få en bättre förståelse. Det kan alltså vara svårt att uppnå god validitet genom sådana undersökningar. Validitet betyder i detta sammanhang att informationen är giltig eller relevant, dvs. att insamlade data är relevanta för frågeställningen. Man måste ställa de rätta frågorna med hänsyn till frågeställningen (se mer om detta i avsnittet "Val av variabler" i kapitel 4 ). Hög validitet är också beroende av hur väl förberedd undersökningen är. Risken att dra felaktiga slutsatser är antagligen större när man använder dessa metoder än när man använder kvalitativa metoder, eftersom man kanske inte kunnat ställa alla frågor man borde ha ställt. Därför finns risken att man drar slutsatser på ett för tunt underlag. Dessa nackdelar kan delvis undvikas genom att undersökningen är grundligt förberedd, dvs. att man är någorlunda säker på att man ställer de rätta frågorna. Brist på precision kan uppstå vid databehandlingen när siffermaterialet är stort. Detta kan leda till felaktiga slutsatser. Precisionen är viktig för undersökningens reliabilitet, dvs. för hur pålitlig den är. Det kan vara svårt att med precision hantera stora siffermängder (se mer om detta i avsnittet "Val av variabler" i kapitel 4 ).

Fördelar med kvalitativa metoder I kvalitativa undersökningar möter forskaren informanterna ansikte mot ansikte (sker också då och då vid kvantitativa undersökningar). Detta är en fördel, eftersom det minimerar bortfallet. Det är inte så

2 OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

många som uteblir från en intervju, men många låter bli att fylla i utsända frågeformulär. Det är absolut en fördel att forskaren kan gå på djupet när det är nödvändigt. Det ger bättre möjligheter till en helhetsförståelse av ett fenomen. Ofta är kunskapen om vissa företeelser så liten att det är omöjligt att konstruera bra frågeformulär. En annan fördel är att forskaren vid intervjutillfället kan ställa följdfrågor och få kompletterande och fördjupande svar. Missförstånd kan redas ut och ämnet kan penetreras ytterligare. Detta ger också forskaren en bättre förståelse av det som studeras, vilket kan behövas när man ska förklara de resultat man har kommit fram till. Det är dessutom enklare att säkerställa god validitet i kvalitativa undersökningar. Den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar. Observationer av informanterna, antingen genom fältobservationer eller genom att man observerar dem under intervjun, kan också bidra till att det blir enklare att tolka svaren.

Nackdelar med kvalitativa metoder Man kan säga att det är en nackdel att man inte kan generalisera vid kvalitativa undersökningar. Det är också svårare och mer tidskrävande att behandla data efteråt när man inte har färdiga svarskategorier som är ikryssade. Det innebär att det kan vara ett omfattande arbete att klassificera materialet (dvs. att få överblick över data och göra det möjligt att jämföra svaren). En annan nackdel är att människor inte alltid är sanningsenliga i kvalitativa intervjuer; det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i ett formulär. Intervjueffekten, eller kontrolleffekten, är en av de mest uppenbara nackdelarna hos kvalitativa intervjuer. Med detta menas att intervjuar~n själv eller själva metoden kan påverka intervjuresultatet. Det kan hända att informanten svarar det hon tror att intervjuaren vill höra, att hon svarar för att göra ett gott intryck, för att dölja brist på kun-

27

DEL I FORSKNINGSMETODER OCH FORSKNINGSPROCESSER

skap, eller att hon svarar det som hon tror är allmänt accepterat. I sådana fall är den information som man samlat in inte särskilt värdefull. Om människor vet att de blir observerade kan detta också påverka deras beteende i en viss riktning.

~etodtgangu~ Med metodtriangulering avses att man använder flera olika metoder i samma undersökning. Varje metod har svagheter, och genom att använda flera metoder kan svagheter i den ena uppvägas av starka sidor hos den andra. Har man möjlighet är det alltså fördelar med att använda både kvalitativa och kvantitativa metoder, eller att använda två olika kvalitativa metoder i samma undersökning. Eller två kvantitativa. Kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metoder kan exempelvis vara följande: Kvalitativa undersökningar kan användas som förberedelse till kvantitativa. Den kvalitativa undersökningen kan då vara ett förprojekt i vilket man använder den inhämtade informationen för att formulera en mera precis frågeställning eller hypotes, eller för att utveckla teorier. Kvalitativa undersökningar kan också användas som uppföljning av kvantitativa. Man kan till exempel använda en sådan kvalitativ metod som gruppsamtal för att tränga djupare ned i materialet än vad en enkätundersökning ger möjlighet till. På detta sätt kan man åstadkomma en fördjupning och nyansering av kvantitativa data. Man kan också använda metoderna parallellt. På så sätt kan man försöka få fram både kvantitativa och kvalitativa sidor av ett fenomen. Samtidigt kan man kontrollera att människor faktiskt gör det de säger att de gör.

2 OM SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• • • • • • •

vad samhällsvetenskaplig forskning och metod är faserna i forskningsprocessen vad en frågeställning är hur man formulerar frågeställningar de viktigaste skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa metoder för- och nackdelar med kvantitativa respektive kvalitativa metoder vad metodtriangulering går ut på.

ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Vad menas med forskningsmetod, och varför är det viktigt att tänka igenom vilka metoder man ska använda i en undersökning? • Vålj ett ämne som du skulle kunna tänka dig att ta reda på mer om. Fundera på hur detta ämne kan uttryckas i en problemformulering (se exemplet s. 21). Formulera den både med en konkret frågeställning och en tematisk frågeställning som mer syftar till att belysa ett område. • Nämn de viktigaste för- och nackdelarna med de olika angreppssätten. FÖRDJUPNINGSLITTERATUR DEL l

Asplund, Johan ( 2oo6). Om undran inftjr samhället. Lund: Argos. Thuren, Torsten (2007). Vetenskapsteori for nybörjare. 2:a upplagan. Malmö: Liber. Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber. Thomassen, Magdalene ( 2007 ). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups. Vetenskapsrådet ( 2002 ). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

29

DEL II KVANTITATIVA METODER

Fas

1:

Kapitel3 Problemformulering

Enligt Hellevik (1995, s. 36)"ska problemformuleringen visa vilka fenomen som ska undersökas (enheterna) och vilka egenskaper hos dem som ska beaktas (variabler)". Läsaren ska alltså få information om vem och vad undersökningen handlar om. Enheterna visar vem som ska undersökas, variablerna visar vad som ska undersökas. Att problemformuleringen preciseras med frågor och hypoteser är bra. Oavsett hur formuleringen är gjord måste frågeställningen fördjupas, konkretiseras och avgränsas efter presentationen. I kvantitativa undersökningar är det vanligast att frågeställningarna är klart formulerade och avgränsade.

33

DEL II KVANTITATIVA METODER

Teoretiska och operationella definitioner Särskilda definitioner behövs för att formulera frågeställningen. Först och främst måste det finnas teoretiska definitioner på begrepp som antingen är facktermer eller andra ord som man inte dagligdags brukar använda. På detta sätt konkretiseras frågeställningen. Det är också viktigt med operationella definitioner. De uttrycker på vilket sätt forskaren tänker närma sig undersökningen för att frågeställningen ska vara möjlig att besvara. Kort uttryckt innebär en operationalisering av frågeställningen att gå från det abstrakta till det konkreta, där det abstrakta är allmänt hållet och det konkreta så precist som man lyckas göra det. Att operationaliseringen blir korrekt utförd är av stor vikt eftersom det är den som sammanbinder frågeställningen med den kommande undersökningen. Misslyckas detta kommer de frågor man ställer att bli missförstådda eller så kommer inte den information man får in att motsvara vad som behövs för att kunna besvara frågeställningen. Ett exempel kan vara en undersökning om politisk aktivitet. En teoretisk definition på politisk aktivitet kan här vara: "En person som är medlem i ett politiskt parti eller en ideell organisation. Förutom

34

3

FAS 1: PROBLEMFORMULERING

medlemskapet deltar personen i möten i de respektive organisationerna." Detta säger emellertid inte så mycket om hur man undersöker om människor är politiskt aktiva. En operationell definition skulle kunna lyda så här: "Med politisk aktivitet menas här hur personer själva i intervjuer och frågeformulär svarar på om de är medlemmar och om de deltar i möten i olika slags politiska organisationer." Det ställs två krav på operationella definitioner; de måste vara så precisa som det någonsin är möjligt när det gäller frågan om hur upplysningarna ska samlas in. De måste också vara så täckande som möjligt (Hellevik 2002). Det första kravet är att säkerställa noggrannhet, dvs. att olika forskare får samma resultat när de registrerar en upplysning med hjälp av operationella definitioner (reliabilitet). Det andra kravet är att man måste vara säker på hur relevant informationen är, dvs. att informationen kan användas till att belysa frågeställningen ( validitet). Enskilda teoretiska begrepp kan tolkas på flera sätt, de innehåller olika dimensioner. En dimension är en uppsättning besläktade variabler som kan betraktas som olika aspekter av samma egenskap ( Halvorsen 2003).

En definition på omställning från studier till arbete kan till exempel vara: "Omställning betyder i detta sammanhang en process där det sker en förändring från att vara studerande till att bli arbetstagare." "Omställning" kan ha olika dimensioner. Exempel på detta är: • • • • •

omställning när det gäller roll omställning när det gäller ansvar omställning när det gäller arbetsuppgifter omställning när det gäller miljö/kultur omställning när det gäller tidsanvändning.

När undersökningen ska genomföras måste man, för var och en av de dimensioner man väljer att ta med, utforma frågor som fungerar som indikatorer på dimensionen. Indikatorer är alltså variabler/frågor som representerar en viss dimension (Halvorsen 2003).

35

DEL II KVANTITATIVA METODER

Låt oss titta på dimensionen omställning när det gäller ansvar. En indikator kan vara ansvarstagande vid beslutsfattande. Då kan man i undersökningen ställa frågan: "I vilken utsträckning känner du ansvar för beslut som fattas i det dagliga arbetet?" När frågeställningen har formulerats kan följande översikt ställas upp: • • • •

teoretiska definitioner operationella definitioner dimensioner indikatorer.

Det kan variera var någonstans i processen man gör upp översikten över dimensioner och indikatorer. Men det är bra att lägga ned tid på detta i början av processen så att man får en bra uppfattning om vad det är man faktiskt ska undersöka. I varje fall måste detta arbete göras innan frågeformuläret utformas.

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• hur vi avgränsar och konkretiserar frågeställningar • vad som, är skillnaden mellan teoretiska och operationella definitioner • vad dimensioner och indikatorer är. ÖVN INGSUPPGI FTER

• Gör en problemformulering som är anpassad för en kvantitativ undersökning, gärna formulerad som en fråga (till exempel den du formulerade när du arbetade med det första kapitlet). • Avgränsa, konkretisera och fördjupa frågeställningen. • Skriv ned några exempel på teoretiska och operationella definitioner. • Ta reda på dimensioner och indikatorer.

Fas

2:

Kapitel4 Val av enheter och variabler

I denna fas måste forskaren bestämma sig för vilka som ska vara med i undersökningen och vilken information som ska sökas.

Vad är enheter, variabler och värden? Det som man vill säga något om i undersökningen kallar man för enheter. En enhet kan vara en enskild person, men kan också vara en grupp av människor, som till exempel barndaghem och skolor. Enheterna har olika egenskaper eller kännetecken som kön och ålder, de upplever saker olika och har olika uppfattningar. Dessa olika egenskaper hos enheterna kallas för variabler. Variablerna återigen har olika värden, dvs. egenskaperna varierar. Kön är en variabel som har två olika värden, kvinna och man. Detta kan också uttryckas enligt följande: • Vem är det vi undersöker? Enheterna. • Vad undersöker vi? Variablerna. • På vilket sätt varierar variablerna? Genom värdena.

Val av enheter I det exempel som används genomgående i boken avgränsades nyutexaminerade personer till förskollärare, specialpedagoger, socionomer och sjuksköterskor. Tillsammans utgör dessa populationen i undersökningen, det vill säga de personer (eller objekt) som resultaten av undersökningen gäller (Johannesen och Tufte 2003). Emellertid är det 37

DEL II KVANTITATIVA METODER

omöjligt att låta alla dessa personer ingå i undersökningen, utan några måste väljas ut - ett urval av populationen. Sedan måste man bestämma sig för hur dessa ska väljas ut. Innan man bestämmer sig för hur urvalet ska göras måste man veta vad man vill med undersökningen. Det sätt på vilket vi väljer ut grupper eller personer får en avgörande betydelse för vilken typ av undersökning det blir och hur vi kan använda oss av den information vi får. Det är vanligt att man skiljer mellan sannolikhets urval och sådant som inte är ett sannolikhetsurval i detta sammanhang. Sannolikhetsurval är en urvalsmetod som man brukar använda när det gäller kvantitativa metoder. Sannoliksurvalet gör det möjligtgeneraliseringar vilket är viktigt när man väljer kvantitativa metoder som utgångspunkt. Med generalisering menas att man kan dra slutsatser som gäller fler personer än de som ingår i undersökningen. Man kan alltså göra ett urval från en population, göra en undersökning med dessa personer och säga att resultatet av undersökningen gäller hela populationen och inte bara dem som valts ut. Det är alltså inte till någon nytta att välja en kvantitativ metod, om vi inte också väljer ut enheterna med sannolikhetsurval, om generalisering är ett av våra syften. Ett sannolikhetsurval är representativt för hela populationen. Principen är att urvalet ska göras slumpmässigt. Vi återkommer till icke-sannolikhetsbaserat urval när vi talar om kvalitativa metoder.

Sannolikhetsurval Genom att använda sannolikhetsurval uppnår man fördelen att kunna generalisera. Det betyder att vi kan ta med bara ett visst antal enheter i undersökningen och ändå dra slutsatser som gäller alla. Vi kan till exempel ta med 1 ooo nyutexaminerade personer i en undersökning och säga att våra resultat gäller för alla nyutexaminerade i Norge (med en viss grad av osäkerhet). Urvalet måste då ske på ett sådant sätt att alla har samma sannolikhet att bli utvalda. Det kan göras på olika sätt (Halvorsen 2003; Hellevik 2002):

4

FAS 2: VAL AV ENHETER OCH VARIABLER

• Enkelt slumpmässigt urval Detta är en form av lottdragning. Man kan till exempel använda en lista med namn, blunda och sätta pennan vid ett namn på listan ett visst antal gånger. Om det gäller en stor undersökning kan vi också ta datorn till hjälp för ett sådant urval. • Systematiskt urval Detta är också ett slumpartat urval, men mer systematiskt. Man kan på en lista med namn starta på ett slumpmässigt ställe och bestämma att var tionde person ska väljas ut. Enheter som står på ett bestämt avstånd från varandra på undersökningslistan kommer då med i urvalet. Det är av vikt att enheterna på listan inte har förts in enligt något visst system. • stratifierat urval Här gör forskaren upp en lista för olika kategorier grundade på den information som finns om värdena på variablerna. Man kan till exempel vilja ha ungefär lika många kvinnor som män. Då kan man dela upp materialet på två listor och välja ut enligt slumpmässigt eller systematiskt urval. Stratifiering använder man för att få en säker representation av olika grupper. • Klusterurval Ibland kan det vara meningsfullt att välja ut ett visst kluster från listan. Man kan till exempel först välja ut några speciella kommuner och därefter personer. Att bara samla personer från några olika kommuner i stället för att ha en spridning över hela landet kan vara resursbesparande. Detta gäller speciellt vid uppsökande intervjuer.

Urvalets storlek Det är viktigt att man tänker igenom hur stort urval man vill ha i en undersökning. Om man vill kunna generalisera har urvalets storlek en viss betydelse. Det går inte skicka ett frågeformulär till fem nyutexaminerade personer och genom dem uttala sig om hur alla andra nyutexaminerade upplever omställningen från studier till arbete. För att urvalet

39

DEL II KVANTITATIVA METODER

ska vara representativt räcker det inte att bara göra ett sannolikhetsurvaL Urvalet måste också vara tillräckligt stort. Det kommer alltid att finnas en felmarginal eftersom sannolikheten varierar för hur representativt urvalet är i jämförelse med hela populationen. Denna felmarginal måste man alltid ta hänsyn till. När man ska bestämma storleken för urvalet bör man först tänka efter hur stor felmarginal man kan tolerera. För statistiska analyser bör storleken på urvalet vara minst 30 individer. Om man ska jämföra grupper måste det vara minst 30 i varje grupp ( Halvorsen 2003). Detta beror på att det lätt kan uppstå mätfel i statistiska analyser. Ett litet urval kan få stora följdverkningar om man sätter fel värde på en variabel. Om till exempel endast tio personer ingår i undersökningen och man sätter fel värde på en person kan det resultera i 10 procent för mycket på ett värde och to procent för lite på ett annat värde. Det innebär att om det är to procent skiHnad i värdena på en variabel kan vi inte lita på att detta egentligen är en skillnad. Det kan helt enkelt vara ett mätfeL Om vi däremot har 100 personer i urvalet blir mätfelet bara 1 procent. Hur stort urval man bör ha och hur stora felmarginaler man kan tolerera är en ganska komplex fråga. Om man villlära sig mer om hur det går till att beräkna storlek och felmarginaler på ett urval rekommenderas någon av de metodböcker som står upptagna i litteraturlistan i slutet av del 2.

Val av variabler Man måste välja ut variabler som man tror har betydelse för undersökningen. Två saker är särskilt viktiga att tänka på. Man måste försäkra sig om så hög grad av validitet och reliabilitet som möjligt för att undersökningen ska bli trovärdig.

Validitet och reliabilitet Med definitionsmässig validitet menar vi giltighet och relevans. Hellevik (2002) säger att definitionsmässig validitet handlar om överensstäm-

4

FAS 2: VAL AV ENHETER OCH VARIABLER

melse mellan den teoretiska och den operationella definitionen (se avsnittet "Teoretiska och operationella definitioner" i kapitel J). Som tidigare nämnts är det synnerligen viktigt att vi samlar in data som är relevanta för vår frågeställning. Vi måste ställa de rätta frågorna utifrån problemformuleringen. I min undersökning vore det till exempel egendomligt att fråga om vilket slags musik försökspersonen tycker om, eftersom detta inte har något att göra med hur de upplever övergången från högskola till arbete. Många kvantitativa undersökningar har som syfte att undersöka möjliga orsakssamband, dvs. sammanhang där man kan påvisa att ett fenomen leder till ett annat, eller att det påverkar ett annat fenomen. Det fenomen som påverkar kallas för orsak (Johannesen och Tufte 2003). De variabler vi väljer att ta med i undersökningen kallas därför orsaksvariabler. Det är viktigt att orsaksvariablerna är relevanta, och tillräckligt många så att man inte missar viktiga detaljer som kan medverka till att förklara vissa upptäckter. Det skulle till exempel vara dumt att inte fråga om vilken sorts internutbildning informanterna fick när de var nyanställda. Detta har stor betydelse för deras upplevelse av övergången. Om man inte ställer sådana relevanta frågor kommer undersökningen att få låg validitet och inte vara till nytta för belysning av ämnet. Reliabilitet, dvs. pålitlighet och precision är också mycket viktig. Om man till exempel gör ett frågeformulär är det mycket viktigt att formulera svarskategorier som är preciserade. Att ha kategorier som sällan eller ofta, mycket eller lite, är i regel inte så bra. Det är stor skillnad mellan vad vi tycker är sällan och vad vi tycker är ofta. Kanske kan det vara bättre att använda kategorier som till exempel: flera gånger i veckan, en gång i veckan, 1-3 gånger i månaden, mindre än en gång i månaden. Man måste också vara säker på preciseringen när informationen bearbetas. I undersökningar där datasystem används i behandlingen är det särskilt viktigt att lägga in rätt information om enheter, variabler och värden, annars kan systemet räkna ut statistiska mått som är helt felaktiga. Undersökningen blir då inte tillförlitlig. Hög

41

DEL II KVANTITATIVA METODER

reliabilitet betyder att en annan forskare ska kunna göra precis samma undersökning och få exakt samma resultat. Vi återkommer senare till urvalet av värden.

Det viktigaste vid denna tidpunkt är att bestämma enheterna. Variabler och värden är lättare att bestämma efterhand, eftersom de är avhängiga av vilka metoder man väljer. Det är ändå bra att tidigt göra en grovskiss på variabler och värden som man kan justera senare.

4

FAS 2: VAL AV ENHETER OCH VARIABLER

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• vad enheter, variabler och värden är • vad som kännetecknar sannolikhetsurval • hur vi kan säkerställa hög validitet och reliabilitet i en undersökning. ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Välj enheter i den undersökning du började planera med hjälp av övningsuppgifterna i föregående kapitel. • Fundera på vilken typ av metod för sannolikhetsurval du bör använda. • Leta reda på några variabler och värden utifrån din frågeställning. • Tänk igenom hur du kan göra för att vara säker på att du får en hög grad av validitet och reliabilitet i din undersökning.

43

Kapitels Fas 3: Datainsamling Datainsamlingen är en synnerligen central fas i undersökningsprocessen. Det handlar nu om att få tag i den information man söker så att man får in ett relevant material som utgör grunden för det analytiska arbetet. Det är det arbetet som omvandlar information till kunskap som i sin tur gör det möjligt att besvara frågeställningen. Denna konkreta information kallas empiriska data. Sådana data kan vi samla in från olika källor.

Datakällor Man brukar skilja mellan primärdata och sekundärdata. Primärdata är nya data som forskaren själv samlar in med olika metoder. sekundärdata är först och främst forskningsdata, dvs. data från undersökningar som andra har gjort. Dessa är tillgängliga i böcker, rapporter, avhandlingar osv. Dessutom finns forskningsdata vid statistiska centralbyrån, Kungliga biblioteket m.fl. institutioner. Andra typer av sekundärdata är det som kallas folkbokföringsdata som man finner i olika offentliga register. Det kan röra sig om kyrkböcker, folkbokföringsregister, straffregister osv. Somliga använder sig av så kallade processdata, t.ex. tidningsuppgifter, riksdagsdebatter och tv-program. Det är data som uppstår löpande i samhället (Halvorsen 2003). Forskare har t.ex. studerat barn och reklam, könsroller i medier, användning av härskartekniker i tv-debatter. Även om man baserar sitt projekt på primärdata är det viktigt att ha med tidigare forskning inom det fält man studerar. Man kan också vilja göra en ny undersökning över något som redan har gjorts för att 45

DEL II KVANTITATIVA METODER

se hur saker och ting har ändrat sig. Man bör då givetvis jämföra sina resultat med de andra forskarnas. Samtidigt bör man bedöma validiteten och reliabiliteten hos de gjorda undersökningarna, dvs. studera dem kritiskt. Tidigare forskning på området kan vara en hjälp när man sedan ska tolka de egna resultaten. Vi ska nu se på hur man kan samla in primärdata. I detta avsnitt berör vi några vanliga kvantitativa metoder och återkommer till några kvalitativa metoder i kapitel u. Kvantitativa insamlingsmetoder förutsätter att frågeställningen är ordentligt preciserad och väl genomarbetad. Detta är nödvändigt om man ska kunna ställa bra frågor. j& De vanligaste kvantitativa metoderna är strukturerade eller standardiserade intervjuer och enkäter i form av frågeformulär.

strukturerade intervjuer Det är kanske lätt att tro att intervju är en form av kvalitativ metod, men det beror på vad för slags intervju det är. Vid en strukturerad intervju är alla frågor bestämda i förväg, de kommer i en bestämd ordningsföljd och alla får samma frågor. Det finns också färdiga svarsalternativ som bara ska kryssas i. Frågorna läses upp antingen vid ett personligt möte eller per telefon. Sådana intervjuer betraktas som en kvantitativ metod eftersom de är strukturerade, ett större antal personer ofta ingår, resultatet uttrycks i siffror och eftersom forskaren generaliserar utifrån resultaten. Typiska exempel på sådana undersökningar är marknadsanalyser där intervjuare ringer hem till personer och ställer frågor om konsumtion och kunskap om produkter osv.

standardiserade intervjuer Dessa intervjuer liknar de strukturerade med undantag av att det inte finns fasta svarskategorier. Här kan personerna som intervjuas själva formulera sina svar. Läs mer om intervjuer i kapitel11.

5

FAS

3:

DATAlNSAMLING

Enkäter I enkätundersökningar läser respondenterna (personerna som fyller i formuläret) själva frågorna och noterar sina svar på frågeformuläret. Vid brevenkäter skickas frågeformuläret med post, och det returneras också i regel med post. Man bör lägga med ett färdigfrankerat svarskuvert, vilket ökar möjligheten att få det tillbaka. Enkäter sänds också ofta som e-post. Sådana enkäter är tidsbesparande, men det kan vara svårt att få formulären i retur. Man bör överväga om man ska locka med vinster eller en premie om respondenten returnerar formuläret, vilket nog kan vara en morot för många att delta. Vid gruppenkäter delas frågeformulär ut till en grupp individer medan forskaren är på plats, och forskaren samlar in enkätformulären efteråt. Det ökar chanserna att få hög svarsprocent, men det tar också mer tid.

Att ställa frågor i enkäter Man måste bestämma hur svaren ska registreras, om de ska vara öppna eller slutna. Är frågorna öppna betyder det att respondenterna får svara hur de vill. Om däremot frågorna är slutna är svarsalternativen givna på förhand. Då gäller det bara att kryssa för det svar som väljs. Det finns för- och nackdelar med bägge sätten. En viktig fördel med öppna svar är att man får möjlighet att upptäcka okunskap och missförstånd. Man kan ofta ur svaret läsa ut om respondenten till exempel har förstått frågan. En annan viktig fördel är att man inte påverkar respondenten att ge bestämda svar, vilket är fallet när svarsalterntiven är givna. Å andra sidan finns det absolut många fördelar med slutna svarskategorier. Det kan till exempel hända att vissa av frågorna är lite svåra att förstå. Då kan svarsalternativen göra frågan lättare att begripa. Slutna svarsalternativ underlättar dessutom intervjuarens arbete och kodning av svaren. Svarsalternativ är få och det gör det lättare att jämföra svar från olika respondenter i och med att de är likadant formulerade. Det krävs större motivation från respondentens sida att besvara

47

DEL II KVANTITATIVA METODER

öppna frågor än slutna. Det kräver trots allt mer att formulera ett svar än att sätta kryss för det alternativ som passar bäst. Aandra sidan leder slutna frågor in respondenten i en bestämd tankebana, något som kan ge ett felaktigt intryck. Det är därför en fördel att kombinera öppna och slutna frågor i ett frågeformulär. På så vis uppvägs packdelarna med de båda frågetyperna. Emellertid är det mycket arbetskrävande att senare behandla sådana svar. Man bör därför begränsa användning av öppna frågor så att det blir hanterbart. Många föredrar slutna frågor med möjlighet att dessutom svara med egna ord under. Detta är möjligt om inte urvalet är så stort. Man måste också tänka på att alla svarsalternativ finns med. Det får inte förekomma att en respondent inte svarar för att det inte finns något passande svarsalternativ. Om man ställer frågor om människors åsikter bör även svarsalternativet "vet inte" finnas med. Om vi till exempel frågar hur man tänker rösta i nästa val, är det viktigt att denna kategori finns med. Ibland kan också alternativet "annat" behövas. Ett sådant exempel är frågan: Vad anser du är det viktigaste området för politikerna att satsa pengar på? Svarsalternativen är: äldreomsorg, barnomsorg, vägar, miljöskydd. Här kan de ju finnas personer som tycker att helt andra områden är viktiga och därför behövs kategorin "annat". Om inte detta alternativ finns med påverkas svarsfördelningen eftersom den svarande tvingas att svara (kryssa för något som han eller hon egentligen inte anser) eller avstår från att svara. Som sagt kan det vara klokt att ge utrymme för svarspersonen att förklara, fördjupa eller lägga till. Det ger bättre information och kan reda ut missförstånd. Om man har fasta svarsalternativ innebär detta mindre merarbete med databearbetningen och att man lättare kan jämföra svaren. Det är svårt att jämföra svar som olika personer själva har formulerat, eftersom svaren kan vara så olika. Många öppna frågor till ett stort antal människor gör att efterbearbetningen blir väldigt arbetskrävande. För att få fram ett bra och nyanserat formulär är det en god ide att genomföra några informella intervjuer. Med underlag från samtalen/ intervjuerna har man en bättre uppfattning om vad man bör fråga om.

5

FAS

J:

DATAlNSAMLING

Det är också viktigt att prova ut formuläret genom ett pilottest, dvs. man testar formuläret på några få personer innan den egentliga datainsamlingen startar. På detta sätt får man en möjlighet att justera formuläret innan det skickas ut till alla. Några goda råd beträffande utformning av frågeformulär (baserade delvis på Hellevik 2002, Halvorsen 2003): • Tänk igenom längden på frågeformuläret. Ofta blir formulär alltför långa, det ställs för många frågor som man tycker kan vara trevliga att ha med. Det gör att man får med många frågor som egentligen inte belyser frågeställningen. Det är klokt att för varje fråga tänka: ) Bidrar denna fråga till att besvara min frågeställning? Om svaret är nej bör den tas bort. För långa formulär kan leda till att en del svarspersoner inte orkar lägga ned tid på att svara på alla frågor. A andra sidan är det ofta en bra ide att ta med flera operationaliseringar av centrala teoretiska begrepp i frågeställningen för att säkerställa god validitet (se avsnittet "Teoretiska och operationella definitioner" i kapitel J). • Frågeformuläret ska vara självförklarande. Layouten är viktig. Ge ordentligt med utrymme för svaren. Det är också viktigt att följebrevet är utformat så att svarspersonen blir motiverad att svara. Det är vanligt att man skickar med ett frankerat svarskuvert. • Formulera precisa frågor och svarsalternativ som inte kan missförstås. • Använd enkel satsbyggnad så att frågorna är lätta att läsa och förstå. • Undvik ledande frågor (lägg inte svaren i munnen på respondenten). Ett exempel: "Bortsett från vid våldtäkt, när anser du att abort ska vara tillåtet?" Undantag är när man vill kartlägga attityder genom att respondenten ska hålla med om eller inte hålla med om bestämda påståenden. T.ex. attityder till arbete: "Jag tycker det är bra att anlita svart arbetskraft." • Undvik abstrakta begrepp, fackuttryck och främmande ord. Om sådana ord inte går att undvika, så måste de förklaras.

49

DEL II KVANTITATIVA METODER

• Undvik oklara frågor av typen "Hur många ... ?", "Hur länge ... ?", "Hur ofta ... ". T.ex. "Hur ofta äter du fisk?" Precisera hellre till "hur många gånger åt du fisk förra månaden?" • Använd gärna exempel som illustrerar vad frågan handlar om. • Följden på frågorna kan påverka svarsfördelningen. Särskilt om det är många frågor kan respondenten bli uttröttad. Ordningsföljden bör verka logisk, inte förvirrande eller irriterande. Börja med lätta frågor, och placera mer känsliga frågor mitt i frågeformuläret. Uppvärmningsfrågor som t.ex. kön, ålder, civilstånd kan komma först. Exempel på en känslig fråga är attityden till otrohet. Om man har väldigt många bakgrundsfrågor kan också detta verka tröttande, och då kan man välja att sprida ut dem. • Lägg in kontrollfrågor som visar hur konsekvent respondenten är i sina svar. Det kan man göra genom att ställa samma fråga på olika sätt och sedan kontrollerar om svaren stämmer överens. Detta gäller speciellt vid påståenden. • Be inte människor försöka minnas händelser som skett för länge sedan. • Om respondenterna är en sammansatt grupp, där inte alla ska svara på allt, blir det aktuellt med filtrerande frågor. Dessa dirigerar respondenterna till nya frågor beroende på vad de svarade på tidigare frågor. Ett exempel: "Hade du någon yrkespraktik innan du började med utbildningen? Ja/nej. Om ja, vilket typ av praktik hade du?" • Ställ gärna frågor som ställts i andra undersökningar. Då kan man jämföra svaren.

so

5

FAS

3:

DATAlNSAMLING

DETTA KAPITEL HAR HAN OLAT OM

• • • •

vad som är skillnaden mellan primärdata och sekundärdata olika kvantitativa insamlingsmetoder fördelar och nackdelar med öppna respektive slutna frågor vad som är viktigt att tänka på när man utformar ett frågeformulär.

ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Gör en översikt över fördelar och nackdelar med de olika insamlingsmetoderna. • Gör ett enkelt frågeformulär med utgångspunkt i den frågeställning som du redan formulerat och de enheter, variabler och värden du valde ut i de tidigare övningsuppgifterna. Täcker det frågeställningen? Anser du att validiteten är hög? Är frågorna tillräckligt tydliga • och konkreta? Är svarskategorierna tillräckligt bra?

Kapitel6 Fas 4: Bearbetning av data All den data och alla svarsblanketter måste bearbetas på ett eller annat sätt. Detta är ett viktigt steg i processen. Det handlar om att förenkla materialet så att man kan analysera, tolka och bearbeta det. Det finns olika sätt att göra detta, beroende på typ av data, datamängden och vilka analyser man vill göra.

Bortfall och svarsprocent När vi har gjort en enkät är det mycket viktigt att fastställa hur många som har svarat i förhållande till hur många som fick formuläret. Svarsprocenten får vi genom att dela antalet personer som svarat med antalet personer i urvalet och multiplicera med too. Om det visar sig att väldigt många inte har svarat på undersökningen så är detta problematiskt. Det är ju möjligt att det finns systematiska skillnader mellan dem som har svarat och dem som inte har svarat. Det finns ingen regel för hur hög svarsprocenten måste vara.

Klassifikationstabell Ett vanligt sätt att behandla kvantitativa data på är att ställa upp klassifikationstabeller. En sådan tabell är en lista över alla variabler som funnits med i undersökningen och de olika värden varje variabel har. Man tar en variabel i taget och för in värdena. Hur omfattande denna process blir beror på hur frågeformuläret såg ut. Med fasta svarsalternativ är detta jobb redan gjort.

53

DEL II KVANTITATIVA METODER

Svarsalternativen är alltså de värden som variabeln kan ha. Klassifikationstabellen ska innehålla alla variabler som är med i undersökningen. Klassifikationen av värdena ska uppfylla ett antal viktiga krav. Kategorierna ska vara uttämmande. Det ska till exempel inte finnas personer vars svar inte går att placera in. Alla måste kunna passa in i en kategori. Exempelvis kan man inte ha ålderskategorier upp till so år som i exemplet ovan om det finns personer som är äldre. Då kan det vara bättre att ha kategorierna: år • 31-4oår •

54

20-30

6

FAS

4:

BEARBETNING AV DATA

• 41-50 år

• so år och över. Ett annat viktigt krav är att kategorierna ska vara ömsesidigt uteslutande. Det ska inte vara möjligt för en person att placera sig i två kategorier. Ett fel som är lätt att göra är när man delar in i ålderskategorier är till exempel att skriva så här: • 20-30 år • 30-40 år • 40-50 år. Var ska då en person på 30 år placeras? Kategorierna är i detta fall inte ömsesidigt uteslutande.

Kodning och datamatriser När sammanställningen av alla variabler och värden är klar måste dessa kodas. Alla enheter, variabler och värden ges en kod, dvs. ett siffervärde som gör det möjligt att analysera dem på ett lämpligt sätt. Dessa värden läggs sedan in i en s.k. datamatris. Om vi har en större mängd kvantitativa värden använder man lämpligen ett datorbaserat statistikprogram. Nedan ser du datamatrisen innan den kodas (här visas bara fyra personer och fyra variabler):

Enheter

Kön

Alder

Yrkespraktik

Arbetsmängd

Person 1

Kvinna

31-40

Ja

mindre än förväntat

Person 2

Kvinna

21-30

Ja

mycket mer än förväntat

Person 3

Man

21-30

Nej

mycket mer än förväntat

Person 4

Kvinna

31-40

Ja

mindre än förväntat

55

DEL II KVANTITATIVA METODER

Detta är inte något bra utgångsläge för det fortsatta arbetet med att lägga in data i ett statistikprogram. Vi måste därför koda enheter, variabler och värden. Då får vi en datamatris som ser ut så här:

Enheter

2 2

3

2

4

3

2

3 4

2

2 2

3

Den översta vågräta raden visar variablerna. Variabell betyder här kön, variabel 2 betyder ålder osv. Man måste i förväg göra upp en lista med denna information. Den lodräta raden (enheterna) visar personerna som är med i undersökningen, de kallas 1, 2, 3 osv. Det är därmed viktigt att märka varje frågeformulär med rätt kod, så att man kan hitta tillbaka till dessa personer om det behövs. Utifrån denna matris kan man se att person 1 har kod 2 i variabel l (kön). I den kod vi fastställt för kön betyder 1 kvinna och 2 man. Person 1 har alltså värdet man på variabeln kön. Vidare ser vi att denna person har kod 2 på variabel 2. Listan visar att detta betyder att mannen är i åldern 31-40 år. På detta sätt går man vidare med att koda in alla datauppgifter. När man ska göra en datamatris tar man varje frågeformulär för sig och ger respondenten en kod. Sedan läggs personens svar på de olika frågorna in med hjälp av värdenas olika koder. Det är viktigt att vara precis, några fel här kan ge stora konsekvenser. Det handlar om reliabilitet. Det kan vara klokt att göra denna process två gånger så att man är säker på att allt blir rätt.

s6

6

FAS

4:

BEARBETNING AV DATA

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• vad det innebär att bearbeta/behandla data • hur man behandlar kvantitativa data genom att använda av klassifikationstabell, kodning och datamatriser. ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Gör en klassifikationstabell baserad på de variabler och värden som du har fått fram i de tidigare övningsuppgifterna. • Ställ upp en tänkt datamatris utifrån denna tabell. • Vad innebär det att säkerställa en hög reliabilitet i denna process?

57

Kapitel7 Fas 5: Analys av data För att det ska bli lättare att bilda sig en uppfattning om vad data berättar om de undersökta fenomenen, måste man försöka förenkla och sammanfatta den stora informationsmängd som finns i de data som samlats in och bearbetats. Analys av data handlar alltså om att förenkla materialet, att göra en datareduktion. En datamatris är bara en utgångspunkt för att kunna analysera information. Det är en tabell som innehåller all information vi har samlat in och kodat med sifferkoder. Utifrån denna matris kan man göra tabeller och diagram som gör informationen förståelig för oss. Analyserna delas ofta in i univariat, hivariat och multivariat analys. Valet av analys beror på vad för slags data man har och vad man vill visa.

U nivari at analys Det enklaste sättet att analysera är att titta på fördelningen av en variabel (därav namnet univaria t analys). Denna fördelning visas ofta i en s.k. frekvensfordelning: en översikt över hur många enheter som har de olika värdena till en variabel.

59

DEL Il KVANTITATIVA METODER

Ofta måste man förenkla frekvensfördelningar. Ett sätt är att göra om alla siffror till procent. Då blir det lättare att göra jämförelser. Nedan ser du hur den ena av tabellerna kommer att se ut när vi räknat om till procent. (Att räkna om till procent gör man genom att dela varje tal med summan och multiplicera med 100.)

6o

7 FAS 5: ANALYS AV DATA

Om det finns många kategorier kan man slå ihop några för att få en bättre överblick. Förenklar vi exemplet ovan ytterligare genom att slå samman till två kategorier kan tabellen se ut så här:

Viktiga nyanser kan gå förlorade, så man måste vid varje tillfälle bedöma om förenklingar som denna fungerar. Man kan också illustrera samma siffror grafiskt, exempelvis genom att använda stapeldiagram eller cirkeldiagram.

Man kan också räkna fram statistiska mått. Dessa mått kan berätta vilket värde som kan beskriva en frekvensfördelning.

6t

DEL II KVANTITATIVA METODER

Nedan beskrivs tre centralmått. Centralmåttet anger läget på fördelningen, dvs. var man hittar det som är typiskt - mest förekommande - i en fördelning.

• Modalvärde eller typvärde Detta värde visar på en centraltendens, dvs. det värde som förekommer oftast. Den översta fördelningen i det första exemplet i detta kapitel visar till exempel att det är värdet "stämmer delvis" som förekommer oftast. Detta kan även uttryckas i procent och kallas då modal procent. • Medianvärde Detta är det värde som delar en ordnad fördelning i två lika delar, det mittersta värdet. Med en ordnad fördelning avses en rangordning av värdena för en variabel, från lägsta till högsta värde. • Aritmetiskt medelvärde Detta är ett genomsnitt av alla värden i en fördelning. Det beräknas genom att man summerar alla värden och dividerar summan med antal enheter. För att göra statistiken mer utförlig räknar man också ut variationen i variationsmått.

• Modalprocent Anger hur stor del av enheterna som har typvärdet uttryckt i procent. • Variationsvidd Differensen mellan det högsta och det lägsta värdet. • Kvartildifferens Tredje kvartilen minus första kvartilen, dvs. variationsvidden för de mittersta so procenten av fördelningen. • standardavvikelse Kvadratroten ur summan av de kvadrerade skillnaderna från genomsnittet för alla enheters värden dividerad med antal enheter. Om standardavvikelsen är hög kan man säga att medelvärdet är missvisande. Om man vill använda statistiska mått i analysen så räknas dessa ut av det statistikprogram man använder. Det förutsätter givetvis att man

7

FAS

5:

ANALYS AV DATA

har lagt in alla data i en datamatris. Det rör sig om förhållandevis avancerade statistiska mått, och vi ska inte gå närmare in på dem här. För den som har behov av att använda statistiska mått se exempel på fördjupningslitteratur i slutet av del 2.

Bivariat analys Univariat analys ger inte information om samband. För att belysa detta krävs mer komplexa analyser. Ett steg vidare är därför hivariat analys som gör det möjligt att studera sambandet mellan två variabler. Sådana analyser kan också göras på flera sätt beroende på variablernas mätnivå (se Johannesen och Tufte 2003). Här nöjer vi oss med att titta närmare på det som kallas korstabeller. I en av de tabeller som vi tidigare visat kunde vi se att de flesta tyckte att deras bild av hur yrket stämde med verkligheten var som förväntat eller delvis som förväntat när de började arbeta. En annan fråga var om de yrkesutbildade hade haft yrkespraktik relaterad till utbildningen innan de började studera. Ganska många hade det. För att se samband mellan olika frekvensfördelningar upprättas så kallade korstabeller. I sådana tabeller bör man använda procenttal, vilket är speciellt viktigt när man har olika antal personer i grupperna.

DEL II KVANTITATIVA METODER

7 FAS 5: ANALYS AV DATA

Det är klokt att välja många variabler och ställa upp flera bivariata tabeller just för att hitta sambanden. Man vet oftast inte vilka variabler som är av betydelse. Därför bör man ställa upp flera sådana tabeller för att hitta möjliga samband som kan hjälpa oss i nästa fas när vi ska tolka resultaten. När man analyserar flera variabler på en gång skiljer man mellan beroende och oberoende variabler. I bivariata tabeller är det alltid en variabel som är beroende och en som är oberoende. Det är frågeställningen som avgör vilka som ska vara oberoende och vilka som ska vara beroende. De oberoende variablerna är de som skapar variation i den beroende variabeln. De är orsaksvariabler. Det är de som förklarar frågeställningen. Den beroende är effektvariabeln, den som blir påverkad. När vi ställer upp en tabell bör den beroende variabeln stå till vänster och den oberoende överst. I mitt exempel är det svaret på frågan om bilden stämmer med verkligheten som är den beroende variabeln. Yrkespraktik är den oberoende. Det är yrkespraktiken som bestämmer vår bild av yrket och inte den bild en person har som bestämmer om vederbörande har haft yrkespraktik. Det kan vara lite problematiskt att komma ihåg hur man skiljer mellan beroende och oberoende variabler. En minnesregel är att tänka på kön. Kön kan aldrig vara en beroende variabel. Kön är alltid oberoende. De är en persons kön som påverkar svaren, inte tvärtom. En bivariat analys kan också illustreras grafiskt, gärna med stolpdiagram. Man kan också räkna ut statistiska mått, t.ex. genom fördelningsanalys, korrelationsanalys, regressionsanalys. Vi ska inte gå närmare in på dessa mått här (se fördjupningslitteratur i slutet av del 2 ). Oftast är det inte tillräckligt med en bivariat analys. Man kan behöva se fler variabler tillsamma.ns för att få en god förståelse av det man studerar. När man använder fler än två variabler gör man en mulrivariat analys. En form av en sådan mulrivariat analys är den trivariara analysen.

6s

DEL II KVANTITATIVA METODER

Trivariat analys Trivaria t analys som är en form av multivaria t analys visar sambanden mellan tre variabler. Det finns flera goda skäl till att använda sådana analyser. Allmänt uttryckt är det för att man ska få en bättre helhetsbild, och en mer nyanserad bild. Den trivariara analysen används också för att undersöka om sambandet finns kvar när man tar hänsyn till en tredje variabel. Genom de bivariata tabellerna i vårt exempel kunde man se att en oberoende variabel påverkar den beroende. Vi fann alltså ett orsakssamband, som kan beskrivas så här: Yrkespraktik

---+

Omställningen var besvärlig

Detta är intressant, men genom att använda trivariat analys kan man kontrollera om det finns variationer här, dvs. i förhållande till andra oberoende variabler. Vi kan t.ex. ta hänsyn till variabeln typ av yrke: Yrkes· praktik

"l!~

Omställningen var besvärlig Profession

J'4

Genom sådana analyser kan en större del av variationen i den beroende variabeln förklaras än med bara en oberoende variabel. Vi kan se om effekten av en oberoende variabel minskar eller ökar när vi tar hänsyn till ytterligare en oberoende variabel. Med hjälp av multivariat analys kan riskerna för att dra slutsatser på för klent underlag minskas. Urvalet bör bestå av många personer när man gör en trivariat analys, eftersom man annars riskerar att det blir alltför få personer i varje kategori och att några kategorier blir tomma. (

66

7 FAS 5: ANALYS AV DATA

Trivariata analyser kan illustreras grafiskt. Man kan också räkna ut statistiska mått, t.ex. effekt och samspel (se fördjupningslitteratur i slutet av del 2 ).

DEL II KVANTITATIVA METODER

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• skillnaden mellan univariat, hivariat och trivariat analys • vad som är en beroende och vad som är en oberoende variabel • att kunna ställa upp univariata, bivariata och trivariata tabeller. ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Hitta beroende och oberoende variabler i den undersökning du har gjort i de tidigare övningsuppgifterna. • Analysera kapitlets univariata, bivariata och trivariata tabeller. Hitta fördelar och nackdelar.

68

Kapitels Fas 6: Tolkning av resultaten Denna fas tycker många är den svåraste. Tabeller och figurer ska nu tolkas och diskuteras. Tolkningen innebär att det som informationen säger oss ska presenteras. Det betyder i detta fall att kommentera tabeller och figurer. Sedan ska denna sammanställning tas upp till diskussion. När data ska börja tolkas kan man stöta på vissa svårigheter. A ena sidan är det viktigt att ge en så fyllig och verklighetsnära framställning som möjligt av det man har studerat och samtidigt undvika övertolkning. Aandra sidan är en renodlad beskrivning utan koppling till begrepp och teorier mer journalistik än forskning. Här måste man alltså finna en balans. Många säger att det är viktigt att vara objektiv i tolkningar, men vi vet att detta är mycket svårt, till synes omöjligt. Vi bör ändå ha i minnet att vi ska sträva efter att redovisa tolkningen på ett neutralt sätt. Det är viktigt att diskussionen hålls på ett fackmässigt plan, dvs. att den knyter an till den teori som förekommer i rapporten. Man bör också försöka komma fram till alternativa förklaringsmöjligheter. Detta är betydelsefullt av två skäl. Genom att tolka och diskutera alternativa förklaringar ökar trovärdigheten. Vi visar läsaren att vi har tänkt i olika riktningar och att resultatet kan ha olika förklaringar. För det andra skapas det en viss spänning i uppgiften vilket gör läsningen mer intressant. Hur man organiserar presentation, tolkning och diskussion beror på vad man föredrar och vilken typ av undersökning det gäller. I vissa fall består undersökningen av ett avgränsat tema, andra gånger är det naturligt att dela upp materialet i underteman. Om alla tabeller behandlar samma tema rekommenderas att en i taget presenteras med

DEL II KVANTITATIVA METODER

en kortare tolkning och att diskussionen kommer sist. Om det är mer fördelaktigt att dela upp undersökningen i delteman kan det vara bra att göra upp tabeller och göra en kort tolkning för var och en av dem på varje deltema.

De förklaringar vi kommer fram till kan vara substantiella eller metodologiska. En substantiell förklaring innebär att resultatet förklaras utifrån det fenomen som ska studeras. Metodologiska förklaringar visar att de svar vi funnit är ett resultat av de speciella metoder vi har använt.

70

8

FAS

6:

TOLKNING AV RESULTATEN

Möjliga felkällor Forskaren måste fråga sig om resultatet kan ha påverkats av de metoder som använts för urval, insamling och analys av information, och om det kan finnas några felkällor här. Sådana felkällor kan till exempel vara:

• Låg validitet Vi har inte ställt de rätta frågorna.

• Låg reliabilitet Vi har inte ställt tillräckligt noggranna frågor eller varit tillräckligt noggranna vid databehandlingen.

• Undersökningseffekter Respondenterna har påverkats av forskaren eller forskningsupplägget.

• skevheter i urvalet Urvalet är inte representativt.

• Effekter av analysarbetet Slutsatser dras på felaktiga grunder. Exempel på felaktiga grunder är om slutsatser dras för grupper när materialet gäller enskilda personer eller att lång tid förflutit sedan informationen samlades in och man påstår att den fortfarande gäller. Den sista fasen i forskningsprocessen är att skriva rapporten, men först ska vi gå igenom förloppet i undersökningsprocessen när man använder kvalitativa metoder.

71

DEL II KVANTITATIVA METODER

DETTA KAPITEL HAR HAN OLAT OM

• hur man tolkar data • hur felkällor kan uppkomma. ÖVN l NGSU PPG l FT

• Hur tror du att författaren kom fram till den tolkning som anges i exemplet i detta kapitel? FÖRDJUPNINGSLITTERATUR DEL 2

Byström, Jan ( 2003). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur och Kultur. Eilertsson, Göran ( 2005 ). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. Körner, Svante och Wahlgren, Lars (2002). Praktisk statistik. Lund: studentlitteratur Lisper, Hans-Olof och Lisper, Stefan, (2oos). statistikfor samhällsvetare. Malmö: Liber. Trost, Jan ( 2007 ). Enkätboken. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. o

72

DEL III KVALITATIVA METODER

Fas

1:

Kapitel9 Problemformulering

Vi har tidigare sett att frågeställningen kan uttryckas på olika sätt. Kvalitativa undersökningar har ofta vagare frågeställningar än kvantitativa undersökningar, men man kan också använda klart formulerade frågor inom kvalitativ forskning. Ofta beror valet av tillvägagångssätt på hur mycket som tidigare gjorts inom det aktuella forskningsområdet och om man vet vad man vill få ut av undersökningen.

75

DEL III KVALITATIVA METODER

DETTA KAPITEL HAR HAN OLAT OM

• vad man ska tänka på när man väljer frågeställningar i kvalitativa undersökningar. ÖVNINGSUPPGIFT

• Utgå från samma frågeställning du använde i övningsuppgiften för de kvantitativa undersökningarna och se om den går att använda även i en kvalitativ undersökning. Om det inte är möjligt, försök då skriva om den till en frågeformulering som passar bättre. Försök också att formulera den som en temabeskrivning. Om du har valt en frågeställning som inte alls passar för en kvalitativ metod kan du välja en helt annan frågeställning.

Fas

2:

Kapitel to Val av enheter och variabler

Vid kvalitativa undersökningar sker urvalet av enheter på ett annat sätt än vid kvantitativa undersökningar. En förutsättning för generalisering var att enheterna hade valts ut i ett sannolikhetsurvaL När man använder kvalitativa metoder går det bra att välja enligt ickesannolikhetsurvaL

Icke-sannolikhetsurval Det är inte alltid viktigt att kunna generalisera. Ibland är målet för undersökningen att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att detta nödvändigtvis måste gälla för andra än de som deltog i undersökningen. Om det är en sådan undersökning gör vi ett icke-sannolikhetsurvaL Det finns även här flera olika sätt att välja ut personer till undersökningen:

• Godtyckligt urval Forskaren väljer enheterna enligt sin egen bedömning av hur typiska de är för hela populationen av enheter, eller för att vara säker på att få ett varierat urval. Enheterna väljs ut efter kriterier som till exempel kön, ålder, utbildning, geografisk belägenhet osv.

• Urval enligt självselektion I detta fall bestämmer de blivande informanterna själva om de vill vara med i undersökningen. I vissa fall kan det gå till så att personer själva anmäler att de vill vara med. Man kan till exempel ställa frågan i en grupp man träffar om det finns någon som är intresserad.

77

DEL III KVALITATIVA METODER

• Slumpmässigt urval Ett sådant urval bestäms inte helt av vare sig forskare eller informant. Det kan t.ex. ske genom att man hejdar människor på gatan och ställer frågor. • Snöbollsmetoden Forskaren tar kontakt med personer som han eller hon antar har goda kunskaper om det aktuella ämnet. Dessa personer kan i sin tur tipsa om andra personer som det kan vara värt att prata med. • Kvoturval Vid kvoturval bestämmer man i förväg hur stor andel informanter med olika karaktäristika som ska utgöra urvalet. Man bestämmer till exempel hur många kvinnor och män man vill ta med, vilka ålderskategorier osv. Därefter kan man använda sig av slumpmässigt urval. Dessa urval går inte generalisera. De personer som kommer med i undersökningen är inte nödvändigtvis representativa för hela populationen. Om vi till exempel hejdar folk på gatan klockan tolv en vardag är det sannolikt att de skiljer sig från den övriga befolkningen. De flesta är ju på jobbet eller i skolan under den tiden på dagen. Om vi på ett möte frågar vilka som kan tänka sig delta är det sannolikt att de som anmäler sitt intresse skiljer sig från dem som inte är intresserade. Kan det vara så att de som anmäler sig har ett speciellt intresse för ämnet? Det kommer i så fall att märkas i de svar som ges. Godtyckligt urval används ofta i kvalitativa undersökningar. Detta är en form av strategiskt urval, dvs. forskaren väljer medvetet vilka som ska delta i undersökningen, de informanter som han eller hon anser vara lämpade att belysa frågeställningen. Vad ska man betona när man sammanställer ett strategiskt urval för en kvalitativ undersökning? Man kan bestämma sig för att göra ett urval där alla har mer eller mindre samma karaktäristika (Johannesen och Tufte 2003 ). Det kan göras utifrån en önskan om att finna fler och olika erfarenheter inom en relativt stor och homogen grupp, till exempel nyutexaminerade

10 FAS 2: URVAL AV ENHETER OCH VARIABLER

personer som startat sitt arbetsliv. Man kan också sammanställa ett urval med maximal variation utifrån centrala karaktäristika. Om kön och ålder är viktiga i undersökningen kan man sammanställa en grupp av kvinnor och män med stor åldersspridning (Johannesen och Tufte 2003). Emellanåt kan man välja enheter som väsentligt skiljer sig från varandra, just för att få veta varför de är olika. Det kan till exempel vara så att några arbetsplatser har lyckats speciellt bra med att skapa en arbetsmiljö och en organisationskultur som gör det lättare för nyutexaminerade att komma in i arbetet. I vissa undersökningar kombineras sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurvaL

79

DEL III KVALITATIVA METODER

Urval av variabler Det är inte lika vanligt att tala om variabler i samband med kvalitativa metoder som det är när det gäller kvantitativa metoder. Variabler är egenskaper som varierar med de personer som deltar i undersökningen, vare sig det är bakgrundsvariabler eller variabler som exempelvis redogör för vad de har för uppfattning i olika frågor. Sådana egenskaper varierar givetvis mellan informanterna också i kvalitativa undersökningar, men de är inte viktiga på samma sätt. Detta har att göra med att vi inte sysslar med att generalisera. Nu är vi intresserade av en annan typ av variation, information som kan ge oss en kvalitativ bild av ett fält eller område. Vi är intresserade av att uppnå en helhetsförståelse eller djupförståelse. Därför görs sällan en lista över variabler. Det är dock klokt att tänka igenom vilken sorts information vi önskar få. Ofta har vi en frågeställning som inte säger oss så mycket och då är det bra att skriva ned stödord för vilken sorts information vi behöver för att få kunskap och förståelse för det vi vill undersöka. Det är dock viktigt att inte bli låst av denna översikt. Den ska bara hjälpa till att få en överblick och att sätta igång tankeprocesserna. Detta kommer också att ligga till grund för den intervjuguide som senare ska sammanställas. Emellanåt kan emellertid variabler vara viktiga. Vissa undersökningar handlar just om att jämföra, till exempel olika organisationsstrukturer, ledarstilar, inlärningsmetoder osv. Då står dessa variabler i centrum för undersökningen.

Validitet och reliabilitet Vi har tidigare sagt att validitet handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevanta för den frågeställning man valt. Det kan vara enklare att försäkra sig om hög validitet i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa. Genom exempelvis intervjuer kan man göra ändringar under arbetets gång om man upptäcker att

8o

10 FAS 2: URVAL AV ENHETER OCH VARIABLER

det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen. Genom att informanterna tillåts att ta upp saker de själva betraktar som viktiga kan man finna flera förklaringssätt. En flexibel process där man kan ändra på frågorna efterhand bidrar till högre validitet. Reliabiliteten visar på exakthet eller precision, att vår undersökning alltså är tillförlitlig, och att noggrannhet har präglat förloppet. Tidigare visade vi att reliabilitet kan testas genom att flera forskare genomför samma undersökning, och att samma resultat då påvisar en hög reliabilitet. Eller att samma forskare genomför samma undersökning vid olika tidpunkter och får fram likadana resultat som tidigare. Att säkerställa hög reliabilitet är inte lika enkelt när vi talar om kvalitativa undersökningar. Genom observationer görs många tolkningar och det är inte säkert att olika forskare lägger märke till samma saker eller uppfattar saker på samma sätt. I intervjuer finns stor risk att informanten påverkas av situationen och av intervjuaren och det kan då få viss betydelse för det som sägs precis där just då. Informanten kanske skulle ha sagt något helt annat en dag senare eller ifall intervjuaren varit en annan person. Reliabilitet innebär också att informationen behandlas på ett noggrant sätt. Ett sätt att säkerställa hög reliabilitet är att hålla ordning på intervju- och observationsdata så att man inte råkar blanda ihop vem som har sagt vad. Forskaren kan förebygga detta genom att vara noggrann vid hanteringen av data. Andra sätt är att låta flera forskare göra samma kodningsprocedur. Det kan också vara klokt att flera personer gör intervjuerna. Det är ofta så att ju fler som arbetar med samma sak desto högre validitet uppnås. Men man måste också acceptera att man inte alltid kan vara helt säker på allt. Emellanåt måste man ta hänsyn till att reliabiliteten kan bli låg vid tolkningen av data. Validitet och reliabilitet blir också bättre genom att olika metoder kombineras (s.k. metodtriangulering).

81

DEL III KVALITATIVA METODER

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• hur ett icke-slumpmässigt urval görs • hur man kan säkerställa hög validitet och reliabilitet i kvalitativa undersökningar. ÖVNINGsUPPGIFTER

• Tänk ut vilka informanter du vill ha med i den undersökning du redan jobbat med i tidigare övningsuppgifter, och hur du ska välja ut dem.

Kapitel11 Fas 3: Datainsamling Kvalitativa data kan vara intervjudata, observationsdata, texter och dokument samt ljud- och bildinspelningar. Dessa data har alltså samlats in genom olika kvalitativa metoder. Mest använda är kvalitativa intervjuer och observationer. Man kan också använda skrivna texter eller videoinspelningar. Ofta är dessa tilläggsmetoder. I detta kapitel ska vi titta på några vanliga sätt att samla in kvalitativ information.

Den kvalitativa intervjun Kvalitativa intervjuer används både som enda metod i undersökningar och tillsammans med andra metoder. Exempelvis kan kvalitativa intervjuer vara bra vid starten av projekt när man är osäker om vilka frågor man ska ställa om ett ämne. De kan också användas som uppföljning av kvantitativa metoder när man vill nå en djupare förståelse. En kvalitativ intervju kan vara mer eller mindre strukturerad. Hur strukturerad den ska vara bör klargöras i förväg. Att intervjun är strukturerad betyder att man har gjort upp en lista med färdiga frågor att ställa, i en fast ordningsföljd såsom i kvantitativa intervjuer. En kvalitativ intervju kännetecknas av att informanten själv formulerar sina svar i stället för att kryssa i svaren på frågorna, som man brukar i kvantitativa intervjuer. Intervjun kan också vara ostrukturerad, det vill säga att det inte finns färdigformulerade frågor som används under intervjun. Till sy-

DEL III KVALITATIVA METODER

vende och sist beror graden av strukturering på frågeställningen. En viss struktur gör det enklare att jämföra svaren, men kan också leda till att man tappar information. I undersökningar där man har begränsat med tid och inte så stor erfarenhet av intervjuer rekommenderas en viss grad av struktur. Här beskrivs några vanliga sätt att genomföra kvalitativa intervjuer.

Interoju med interojuformulär Detta är en strukturerad intervju med öppna svar. Forskaren ställer samman ett intervjuformulär med färdigformulerade frågor. Dessa frågor ska tillsammans utgöra ett bra underlag för att besvara frågeställningen och de teman som ingår. Alla frågor ställs till alla informanter i samma ordningsföljd. Fördelen med sådana här intervjuformulär är att man reducerar informationsmängden och att de blir lättare att efterbearbeta. Alla svarar också på samma frågor vilket gör jämförelser lättare.

Ostrukturerad interoju Vid ostrukturerade intervjuer används ofta en s.k. intervjuguide. En intervjuguide är en lista med frågor eller stödord som används som hjälp under intervjun. Den som intervjuar får inte styra intervjun för mycket. Informanten ska få prata fritt om de ämnen som tas upp. Intervjuaren ställer uppföljningsfrågor och ser till att styra in samtalet på det han eller hon vill att informanten ska prata om. Intervjuguiden används som en checklista för att se till att alla ämnen/frågor avhandlas innan intervjun avslutas. Stödorden och frågorna ska tillsammans matcha frågeställningen, det vill säga, svaren ska ge tillräcklig information för att man ska kunna dra slutsatser om frågeställningen. Intervjuguiden måste därför vara nära kopplad till frågeställningen. På samma sätt som för ett intervjuformulär är det viktigt att man kontrollerar att intervjuguiden sammantaget täcker frågeställningen och att alla stödorden/frågorna är relevanta.

11 FAS

3:

DATAlNSAMLING

Samtalsintervju En annan form av kvalitativ intervju är samtalsintervjun. Det handlar om långvariga, intensiva intervjuer där intervjuaren är intresserad av att nå en djupare förståelse av en persons beteende och agerande, motiv, erfarenheter och upplevelser. I dessa intervjuer är det viktigt att informanten får utrymme och tillfälle att tala fritt, att välja sina egna ord när de talar om sina upplevelser och attityder. Samtalen ska inte vara alltför styrda eller strukturerade. Att intervjuaren antecknar informantens svar fungerar dåligt i sådana intervjuer. Därför är det bättre att spela in samtalen. På detta vis får samtalet det flyt som är nödvändigt, och intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet. Samtidigt är det viktigt att intervjuaren är en god observatör. Intervjuaren ska observera och tolka mimik och kroppsspråk för att få en helhetsbild. Informanten kan t.ex. uttala sig positivt om något eller någon, men kroppsspråket kan säga oss något annat. Detta är viktig information och får betydelse för hur intervjuaren tolkar den information han eller hon fått fram. Det är också viktigt att ställa kontrollfrågor, dvs. att man tar upp samma tema, men gärna på ett annat sätt. På det viset kan man kontrollera om svaren överensstämmer.

Gruppintervju Det är också tämligen vanligt med gruppintervjuer. I den formen samlar man en grupp människor till ett samtal om ett visst ämne. Det kan bli en eller flera intervjuer. Sådana intervjuer kan t.ex. användas för att få fram kollektiva åsikter, dvs. åsikter som är gemensamma för en grupp, eller latenta attityder, dvs. hållningar som personerna kanske inte är medvetna om innan andra i en grupp talar för sina ståndpunkter. Det kan vara lättare att få människor att prata när de ingår i en grupp. Då kan de komplettera varandra och många kommer på saker när de lyssnar på andra. Det kan också komma fram intressanta saker när informanter är oeniga eller då konflikter kommer till ytan. Somliga använder denna form av intervju för att också observera

ss

DEL III KVALITATIVA METODER

hur kontexten gör att åsikter utvecklas. Själva gruppsituationen kan få betydelse för hur åsikter bildas och kommer till uttryck. En nackdel med sådana intervjuer är den sociala kontrollen. Kanske vågar inte alla vara ärliga i andras närvaro? A andra sidan är den sociala kontrollen ett element i formandet av attityder, och det kan därför vara intressant att studera denna faktor i en gruppintervju.

Att ställa frågor i interojuer Det är viktigt att man noga tänker över vad man ska fråga om och hur frågorna ska formuleras. Det är vanligt att börja med bakgrundsfrågor som ålder, kön, utbildning, tidigare arbetslivserfarenhet osv. De är lätta att svara på och ger därmed en mjuk öppning av intervjun. Inledningen bör emellertid inte bli för lång och man bör ha tänkt igenom vad man har behov av att veta. Vad man sedan frågar om beror givetvis på frågeställningen. Ibland ställs det frågor om beteende, alltså vad personerna konkret gör eller har gjort rörande något. En sådan fråga är till exempel: "Vad gjorde du för att lära känna dina kollegor när du började arbeta här?" Andra gånger är vi intresserade av personens attityderoch värderingar. Till exempel: "Vilket ansvar tycker du att chefen har när det gäller att ta emot nyanställda?" Det kan också vara aktuellt att ställa frågor om känslor. "Tycker du det var jobbigt att börja arbeta efter utbildningen?" är ett exempel på en sådan fråga. Frågorna ska också vara klara och tydliga och man måste undvika att fråga om flera saker på samma gång. Man bör också undvika främmande ord och fackuttryck, om man inte är säker på att informanterna känner till dem. Om man ställer frågan "Kan du beskriva hur organisationskulturen är på din arbetsplats?" så finns det antagligen personer som har problem med att svara på detta eftersom de inte är så bekanta med begreppet organisationskultur. Om man använder ett fackuttryck bör man börja med att tala om vad uttrycket betyder. Det finns också en gräns för vad man kan fråga om; man bör inte bli alltför privat. Det är därför viktigt att tänka igenom om projektet verkligen behöver kunskap om vissa personliga saker.

86

11 FAS

3:

DATAlNSAMLING

I de fall intervjun kan delas in i några olika teman kan det vara lämpligt att inleda varje avdelning med några meningar om vad avsnittet ska handla om. På det viset blir det lättare för informanten att anpassa sig och svaren kan bli bättre. Det är viktigt att inte ställa ledande frågor. Frågorna bör ställas på ett sådant sätt att informanten inte påverkas till att ge ett visst svar. Om man frågar: "Kan du berätta varför du tycker att det var besvärligt att börja arbeta efter utbildningen?" är ju detta helt klart en ledande fråga. Även när man använder sig av färdigformulerade frågor, vill man gärna ställa följdfrågor. Det kan hända att man får ett knapphändigt svar, och man kan då be informanten att utveckla svaret. Det kan också hända att svaret leder in på ett tema som är intressant, och då är det lämpligt att följa upp detta. Följdfrågorna ska få informanten att utveckla, klargöra, gå vidare osv. och det är därför viktigt att de ställs på ett bra sätt. Den som intervjuas ska uppleva intervjusituationen på ett sådant sätt att hon eller han känner sig trygg, och inte får känslan av att bli värderad eller betygsatt, eller bli betraktad som mindre vetande eller otillräcklig. Därför måste intervjuaren tänka på hur hon eller han ter sig som intervjuare och hur kommentarer och frågor kan uppfattas av informanten. Det viktigaste av allt är att ställa just de frågor som frågeställningen kräver. Forskaren måste fråga sig: "Om jag får svar på dessa frågor, kan jag då dra en slutsats rörande frågeställningen?" Man bör gå igenom varje fråga eller stödord i förväg och fråga sig om de är relevanta. Sedan måste man fråga sig om man har ställt tillräckligt med frågor. Efter intervjuerna är det för sent. Det är väldigt arbetskrävande att starta nya intervjurundor. Intervjueffekten, eller kontrolleffekten, är intervjuns största svaghet. Detta bör man ha i åtanke, både när man tar fram stödord/frågor och under själva intervjun. Forskaren måste försöka undvika att hans eller hennes närvaro påverkar svaren. Detta kan man t.ex. göra genom att man inte låter det skina igenom vad man själv tycker är "rätt" svar. Inte heller bör man visa vad man själv tycker.

DEL III KVALITATIVA METODER

Forskaren har ansvar för att intervjun och samtalet handlar om det ämne som man har bestämt i förväg. Detta måste styras på ett vänligt sätt utan att avbryta informanten mitt i en mening eller verka irriterad för att denne avviker en smula från ämnet. Forskaren ska vara uppmuntrande och bekräftande utan att vara dominerande. För dem som inte har erfarenhet av intervju som metod kan det vara klokt att träna lite för att bli tryggare i rollen. Feedback från provinformanten om hur han eller hon upplevde intervjuaren är också värdefullt och man märker om man behöver ändra något.

88

11 FAS

3:

DATAlNSAMLING

Observation som metod Observation handlar om systematiska iakttagelser. En observation är något vi har sett, och som vi antecknar under hand eller efteråt (L0ken och S0bstad 2oo6). Observation handlar om att vi finns i en situation som är relevant för studien och registrerar iakttagelser som utgår från sinnesintryck (Johannesen och Tufte 2003). De data vi får genom denna metod är alltså kvalitativa. Observation kan delas in i två huvudtyper, utifrån på den situation man befinner sig i när man gör själva datainsamlingen. I vissa fall äger observationer rum i en miljö som är speciellt arrangerad för undersökningen och som avviker från de naturliga situationer där man annars kan iaktta det aktuella fenomenet. Då talar vi om kontrollerade observationer. Vid andra tillfällen observerar forskaren de fenomen han eller hon är intresserad av i sitt naturliga, sociala sammanhang. Detta kallas fältundersökningar. Vi ska titta närmare på dessa två huvudformer.

Kontrollerade observationer Kontrollerade observationer används inte ofta i samhällsvetenskaplig forskning. Vid sådana undersökningar samlar man informanter på en bestämd plats, gärna en annan än där de vanligtvis uppehåller sig. En grupp människor kan exempelvis placeras i ett stängt rum där de får i uppgift att diskutera ett visst ämne. Forskarna kan observera gruppen genom en envägsspegel eller filma det hela med en videokamera. På detta sätt slipper observatören att bli sedd och i alltför hög grad påverka situationen (Hellevik 2002). Om man registrerar skeendet på video kan man senare visa hur medlemmarna i gruppen uppträdde i situationen. Ofta används dessa metoder när man vill utföra experiment. Till exempel kan forskaren studera vad som sker i ett samtal mellan kvinnor när en manlig gruppmedlem kommer in och deltar i diskussionen. Förändras dialogen? Förändras kvinnornas kroppsspråk?

DEL III KVALITATIVA METODER

Den största nackdelen med kontrollerade observationer är risken för undersökningseffekt (kontrolleffekt). De som observeras blir påverkade av den speciella situation som det är att vara med i en sådan undersökning.

Fältundersökningar Fältundersökningar används mycket oftare än kontrollerade observationer inom samhällsvetenskaplig forskning. Sådana undersökningar kan vara av två slag:

Icke-deltagande obseroation Här är forskaren bara åskådare till det som observeras. Om till exempel undersökningen äger rum på ett företag kommer forskaren att hålla sig i bakgrunden och inte interagera med dem som han eller hon observerar. Andra exempel är att observera politiska debatter, vara observatör i ett klassrum osv. Under observationer som dessa anses det som ytterst viktigt att observatörens närvaro inte påverkar beteendet hos dem som undersöks. Deltagande obseroation I deltagande observationer är forskaren medlem av det sociala system som observeras. Forskaren kan t.ex. ta anställning i ett företag eller utföra gängse uppgifter i företaget och interagera med dem som han eller hon observerar. Observatören kan också gå in i en roll som medlem av en organisation eller i en viss miljö. Deltagande observation kan i sin tur delas in i två typer:

Passiv deltagande obseroation I dessa undersökningar önskar forskaren att den situation som studeras inte ska påverkas av hans eller hennes närvaro. Detta är den vanligaste formen för deltagande observation. Forskaren koncentrerar sig på att beskriva det som sker.

11 FAS 3: DATAlNSAMLING

Aktivt deltagande Här har forskaren en mer aktiv roll när det gäller att bestämma vad som ska ske inom det sociala systemet. Han eller hon kan vilja experimentera, få fram reaktioner och se informanterna i olika bestämda situationer eller sammanhang. I det som kallas aktionsforskning har forskaren en sådan aktiv forskarroll, annars är detta inte så ofta använt. Öppen eller dold observation Både deltagande och icke-deltagande observation kan vara dold eller öppen. Dold observation går ut på att informanterna inte vet att forskaren är forskare, och att de blir observerade. Detta är inte den vanligaste formen av observation, men den är inte alldeles ovanlig. Till exempel vet vi att forskare har gått in i slutna miljöer, såsom religiösa sekter, nynazistiska grupper och mc-miljöer, som dolda observatörer. I dessa fall har forskaren bedömt det som nödvändigt att vara dold för att kunna genomföra undersökningen. Andra personer har varit dolda observatörer på företag, fabriker och andra arbetsplatser. Orsaken till att de har hemlighållit sin roll kan exempelvis vara att öppenhet hade medfört att de inte hade fått den information de önskade, eller att öppen närvaro skulle ha påverkat informanternas beteende alltför mycket (kontrolleffekt). Det finns självfallet etiska problem med dolda observationer; man för folk bakom ljuset. Var och en bör därför grundligt tänka igenom om dold observation verkligen är befogad. Johannesen, Tufte och Kristoffersen (2oo6) beskriver olika observatörsroller genom att kombinera grad av öppenhet och deltagande. 1.

2.

En fullständig deltagare är en del av den miljö som studeras. Forskaren uppträder som likvärdig deltagare och håller hemligt att forskning pågår. Till exempel kan en forskare ta anställning i ett företag och samtidigt bedriva forskning. Observerande deltagare är också en forskare som blir en del av den studerade miljön, men de som studeras känner till att forskaren är forskare.

91

DEL III KVALITATIVA METODER

3· Närvarande observatör innebär att forskaren i ringa grad deltar i interaktionen mellan medlemmarna av den sociala miljön. Forskarens status som forskare är här alldeles tydlig. Detta är kanske den vanligaste observatörsrollen. 4· En ren observatör är en forskare som inte deltar i miljön överhuvudtaget, och samtidigt håller sin forskarstatus hemlig. Det kan handla om observationer man gör när man studerar hur människor beter sig under olika omständigheter, t.ex. i sällskap, medan de väntar på bussen eller är på en lekplats med sina barn.

Forskaren kan ändra sin observatörsroll under undersökningens gång. Kanske är det nödvändigt att vara dold i vissa sammanhang, medan det är lämpligt att vara öppen i andra. Men det är svårt att byta roll inför de människor som observeras. Om man på ett fält har varit öppen, kan det vara svårt att övergå till att vara dold observatör. Om en forskare har varit dold, kan det också vara svårt att framträda som forskare och sedan fortsätta som öppen observatör. Det blir svårt för forskaren att i fortsättningen få de observerades förtroende. Hur mycket som är nödvändigt att berätta om vad som observeras är också något som man bör tänka över. Kanske ska man bara säga något allmänt om vad man observerar, men undvika att fördjupa sig i detaljer. Exempelvis kan det räcka med att säga att man observerar det arbete som utförs på arbetsplatsen, och inte berätta vad man är speciellt inriktad på. Då undviker man kanske att man påverkar för mycket. Observation är en ganska resurskrävande form av datainsamling. Det kan vara svårt att få tillräckligt med information och/eller relevant information utan att ställa frågor. Det tar också mycket tid och resul-

11 FAS

3:

DATAlNSAMLING

terar i stora mängder observationsanteckningar. Emellertid är det inte alltid möjligt att intervjua, t.ex. när det är små barn med lite verbalt språk som är informanter. Forskningen kan också röra förhållanden som informanterna inte är så medvetna om. Man· har t.ex. gjort undersökningar i skolan som visar att lärare uppträder olika gentemot manliga och kvinnliga elever. I intervjuer hade dessa lärare sagt att de inte behandlade pojkar och flickor olika. De var helt enkelt inte medvetna om att de gjorde det. Observationer används ofta i kombination med intervjuer. Intervjuguiden vid kvalitativa intervjuer motsvaras av en observationsguide för observationsarbetet. Intervjuguiden varierar beroende på den roll som observatören har. Det viktigaste är att forskaren tänker igenom vad han eller hon önskar lägga märke till och skriver ner några stödord om det. Detta är en viktig process av medvetandegörande förutom att det är praktiskt med stödord. Man blir medveten om vad undersökningen faktiskt handlar om, och det är lättare att observera när man vet vad man letar efter.

Olika sätt att observera på Här ska vi kort titta på några vanliga observationstyper. En del har goda erfarenheter av att göra upp rangordnings- och bedömningsskalor som kan användas vid observationstillfället. Sådana skalor utgör samtidigt ett slags sammanfattning av det som observeras (L0kken och S0bstad 2006). Till exempel kan man observera i vilken grad man bedömer att den nyanställda känner sig trygg i sin yrkesroll. Mycket trygg

Trygg

Otrygg

Mycket otrygg

En annan metod är att konstruera formulär där man i förväg anger vad man tänker titta efter. Det kan till exempel finnas en punkt som gäller hur den nyanställda söker information, och en punkt om hur den nyanställda tar emot kritik. Forskaren fyller i formuläret med stödord allteftersom situationerna uppstår. 93

DEL III KVALITATIVA METODER

Ett mer ostrukturerat sätt att registrera på är att använda en loggbok eller dagbok. I denna noterar man fortlöpande det som är av intresse. Denna metod att registrera medför att man registrerar många fler detaljer än i ett formulär, och man får med många fler händelser. Resultatet blir en mycket fylligare beskrivning av det som observeras. När man använder sig av observation som metod för datainsamling är det viktigt att man hela tiden gör minnesanteckningar. Det kan vara svårt att göra vid en deltagande observation, till exempel när man studerar förhållanden på sin egen arbetsplats. Ännu svårare är det vid dolda observationer. Likväl är det viktigt att man gör det så att man får så riktiga data som möjligt, och att man får med så många detaljer som möjligt. Man bör försöka göra minnesanteckningar flera gånger under en observationsdag, och man bör gå igenom och fördjupa anteckningarna så snart som möjligt efter observationen, medan man fortfarande har observationen i friskt minne.

Användning av video vid observationer Somliga gillar att spela in observationerna. Om man vill använda video måste man komma ihåg att detta kräver tillstånd. I en organisation måste ledningen ge sitt tillstånd. De som videofilmas måste också gå med på att bli filmade, och när man videofilmar barn måste man ha föräldrarnas tillstånd. Det finns utan tvivel fördelar med detta tillvägagångssätt. För det första kan man samla in mer information, man ser fler detaljer och man har möjlighet att se inspelningen flera gånger. Den största nackdelen är att risken för kontrolleffekt ökar. Många har problem med att uppträda naturligt när de vet att de blir filmade och det kan påverka de data som forskaren får. Om man väljer att använda video, är det därför viktigt att informanterna får möjlighet att vänja sig vid att bli filmade. Detta kan i viss mån minska kontrolleffekten.

94

11 FAS

3: DATAlNSAMLING

Det är viktigt att man testar den tekniska utrustningen så att man vet att den fungerar väl, och att man märker om det krävs extra belysning och extra mikrofoner. Man måste också bestämma sig för om man ska hålla kameran själv eller använda stativ. När man använder stativ kan man samtidigt föra anteckningar, men det kräver att observationen görs på ett avgränsat område. Om man måste följa informanterna med handhållen kamera är det viktigt att göra sina minnesanteckningar så snart som möjligt efter varje filmsekvens. Det är mycket viktigt att se till att anonymiteten respekteras. Forskaren måste i förväg avtala med informanterna om vad inspelningarna ska få användas till, hur anonymiteten ska säkerställas, hur inspelningarna ska lagras och hur de ska makuleras. L0kken och S0bstad (2oo6) menade att det kan vara klokt att göra upp ett samarbetsavtal där dessa detaljer är formaliserade. Detta avtal bör också innehålla en punkt om hur deltagarna ska få feedback från projektet. Ska de till exempel få ett exemplar av rapporten? Ett problem när man önskar göra fältobservationer kan vara att få tillgång till det fält, den miljö, man vill studera. Om man till exempel skickar ett brev eller e-postmeddelande till chefen för en organisation med förfrågan om att få komma och observera under en period, är risken stor att man får ett negativt svar. Därför bör man personligen förklara vad man har tänkt göra.

Användning av text och dokument I kvalitativa undersökningar kan man också använda texter, exempelvis elevuppsatser, praktikredovisningar, brev och dagböcker. Vi ska inte gå närmare in på det här, men för dem som har behov av litteratur om dessa metoder rekommenderas en av metodböckerna i litteraturlistan längst bak i boken.

95

DEL III KVALITATIVA METODER

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• • • • •

vad en kvalitativ intervju är olika slag av kvalitativa intervjuer vad kvalitativ observation är olika sätt att genomföra observationer hur användning av texter och dokument, ljud- och videoinspelningar kan användas vid kvalitativa undersökningar.

ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Gör en intervjuguide grundad på den frågeställning du har tagit fram i tidigare övningsuppgifter. • Gör en observationsguide grundad på din frågeställning.

Kapitel12 Fas 4: _Bearbetning av data När insamling av kvalitativa data är klar har vi fått en mängd data som består av anteckningar, ljudband eller videofilmer. I denna fas måste vi bearbeta dessa data så att de blir färdiga för analys. Ljudbanden måste skrivas ut och videofilmerna skrivas om till text. Detta är ett tidskrävande arbete som måste genomföras på ett korrekt sätt för att resultatet ska bli bra. Man måste alltså vara noga med att avsätta tid även till denna fas i processen.

Matris som hjälpmedel Som arbetsredskap kan man göra i ordning en matris liknande den som används vid ett kvantitativt förhållningssätt (se avsnittet "Kodning och datamatriser" i kapitel6) om inte informationsmängden är alltför stor. Enheterna placeras längs med den ena linjen, ämne/frågor längs med den andra. Svaren/observationerna skrivs sedan in i rutorna. Det kommer förmodligen att finnas luckor eftersom alla kanske inte har talat om/gjort samma saker. Man får på detta sätt en snabb överblick av informationen vilket gör jämförelser lättare. Matriserna ska inte tas med i den skriftliga rapporten, utan de är ett hjälpmedel för forskaren så att denne får en god översikt över materialet och börjar se mönster och processer.

97

DEL III KVALITATIVA METODER

Datareduktion I denna fas förenklar man och tar bort en del data (datareduktion). I regel får man vid kvalitativa metoder data som man egentligen inte har någon användning för. Vid till exempel djupintervjuer kan informanterna prata om saker som ligger utanför frågeställningen. Det är viktigt att man tar bort all ointressant data som inte bidrar till att belysa frågeställningen i denna fas. Data som samlats in genom intervjuer kan registreras på flera sätt. Registreringsmetoden har en viss betydelse för hur de sedan ska bearbetas.

Registreringsmetoder Man kan föra anteckningar under intervjun, man kan ha en medhjälpare som antecknar medan man själv intervjuar eller man kan spela in samtalet. Det finns fördelar och nackdelar med alla registreringssätt. Vid djupintervjuer rekommenderas ljudinspelning, men det är kanske inte nödvändigt vid en vanlig kvalitativ intervju. Resultaten av samtalen måste skrivas ut noggrant och ord för ord. Det säger sig självt att detta är ett omfattande arbete. Har man t.ex. intervjuat tio personer och varje intervju har tagit en timme kan detta bli några hundra sidor när det skrivs ut. Man måste tänka efter om man har tid och kapacitet till detta, i varje fall vid mindre undersökningar. Vid observationer består data oftast av anteckningar av det som sker, antingen under observationen och/eller strax efteråt. Då går bearbetningen snabbare än vid videoinspelning. Trots fördelarna med videoinspelningar måste man tänka igenom det arbete som måste göras efteråt. inspelningarna ger en stor mängd data och sannolikt även sådan som inte är relevant. De ska omvandlas till text och det är ett mycket tidskrävande arbete. Här bör man dela upp data och händelser och beskriva dem så noggrant som möjligt. Många använder loggböcker för att registrera observationsdata. En sådan loggbok kan innehålla en del som är rent beskrivande och en del

12 FAS

4:

BEARBETNING AV DATA

som är tolkande. Det är alltså vanligt att man registrerar, analyserar och tolkar samtidigt som man samlar in data. Detta utesluter dock inte att man bearbetar detta grundligare i de följande två faserna.

DETIA KAPITEL HAR HANDLAT OM

• hur man kan göra en datamatris utifrån kvalitativa data • vad datareduktion innebär • fördelar och nackdelar med ljudinspelningar med tanke på senare bearbetning • fördelar och nackdelar med videoinspelningar med tanke på bearbetningen. ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Försök göra en intervju med någon du känner. Notera hur mycket du hinner anteckna utan att detta stör intervjun för inycket. Hur mycket och hur relevant information har du kunnat skriva ned?

99

Fas

s:

Kapitel13 Analys av insamlat material

När man använder kvantitativa data är det vanligt att man ställer upp tabeller, ritar figurer och tar fram statistik. Detta passar inte så bra för kvalitativa data, men det är ändå till stor hjälp att gruppera och kategorisera informationen, så att man lättare kan upptäcka likheter och samband. Detta behövs för att man ska kunna tolka informationen. Analys av kvalitativa data innebär att jobba med en större textmängd. Denna fas handlar också om att reducera datamängden, alltså om att ta bort den information som inte är relevant för frågeställningen. Det viktigaste i denna fas är att komprimera, systematisera och ordna datamaterialet så att det blir analyserbart. Det finns flera sätt att genomföra kvalitativ dataanalys. Hittills har vi koncentrerat oss på meningsanalys. Johannesen och Tufte (2003) tar upp fyra angreppssätt: • • • •

innehållsanalys berättelseanalys diskursanalys konversationsanalys.

Innehållsanalys Detta är troligtvis det mest använda analyssättet. Syftet är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Arbetsgången kan summeras enligt följande: • Data samlas in och görs om till texter. • Texterna kodas.

101

DEL III KVALITATIVA METODER

• Koderna klassificeras i teman eller kategorier. • Datamaterialet sorteras enligt dessa kategorier. • Datamaterialet granskas, meningsfulla mönster eller processer identifieras. • Identifierade mönster utvärderas mot existerande forskning och teorier, överförbar ny kunskap formuleras.

Berättelseanalys I berättelseanalyser kan man analysera handlingsförloppet i historier. Det kan röra sig om självbiografier, berättelser från uppväxten, berättelser som handlar om informantens dramatiska upplevelser, berättelser om en typisk vardag, berättelser om yrkeskarriären och berättelser om hur problematiska upplevelser och tillstånd uppkommit (Johannesen och Tufte 2003). I berättelseanalyser kan forskaren studera både berättelsens innehåll och form.

Diskursanalys Diskurs handlar om språk och meningsutbyte. Man kan säga att diskurs är ett fenomen, en ram för vad som sägs och inte sägs (Aaseb0 och Melhus 2005). En diskurs är alltså det sätt som en grupp människor talar om ett fenomen. Detta behöver inte nödvändigtvis vara muntligt, det kan också gälla skriftlig kommunikation. Sådana samtal analyseras i en diskursanalys. I diskursanalys utgår man ofta ifrån att det inte existerar en objektiv verklighet som kan konstateras genom forskning. Det finns med andra ord ingen sann verklighet. Genom att vi konstruerar våra verkligheter kommer det att existera flera subjektiva sanningar och verkligheter. I diskursanalyser försöker man förstå vilken mening människor lägger i sina diskurser, vilken deras verklighetsuppfattning är osv. Det är också intressant att lägga märke till vilka ramar diskurser sätter för vad människor faktiskt gör. Till exempel: Vilken är diskursen på en viss förskola när det gäller könsroller? 102

1J

FAS

5: ANALYS AV DATA

Hur styrande är diskursen för hur personalen beter sig mot flickor respektive pojkar? Läs gärna mer om diskursanalys i Widerberg (2002).

Konversationsanalys Konversationsanalys används inom ett angreppssätt som kallas etnometodologi. Etnometodologer är intresserade av att förstå hur människor konstruerar mening med det de gör (Johannesen och Tufte 2003). Dessa analyser handlar om att analysera samtal. Det är viktigt att analysera också det som inte blir sagt (pauser, betoning av särskilda ord, ljud för häpnad, harklingar osv.). Det är ett mycket tidskrävande arbete och kräver noggrann kartläggning av samtalet. Själva analysen går ut på att se återkommande drag i hur samtal genomförs. Man letar efter kategorier eller element som är oberoende av det konkreta samtalet. Exempelvis har forskare kommit fram till att det är normalt att man i ett samtal turas om att prata. Forskare harbland annat funnit att det är vanligt att hejda sig när man upptäcker att man pratar i munnen på andra deltagare, och att det är vanligt att det förekommer få pauser i ett samtal. (Johannesen och Tufte 2003). Syftet med konversationsanalys är att få fram kontexten i samtalet. Man menar att kontexten är viktig för att förstå meningen i ett uttalande. Forskare tycker det är viktigt att förstå hur mening skapas inom kontexten, dvs. det arbete vi lägger ned för att skapa mening i det som sker i en viss situation.

Meningsanalys - arbetsgång Många tycker det är svårt att veta hur man ska göra en meningsanalys. Man kan till exempel ha problem med att urskilja vad som inte är direkt relevant, man kan få intrycket att alla data är lika viktiga. Om undersökningen är baserad på rena texter eller dokument (brev,

103

DEL III KVALITATIVA METODER

berättelser/uppsatser, böcker etc.) måste man välja om dessa ska tolkas i sin helhet eller om de ska delas upp på något sätt. Vi ska inte gå vidare in på sådana analyser här, utan säga lite mer om intervju- och observationsan teckningar. Oberoende av vilka slag av kvalitativa data man har att göra med, kan man alltså skilja mellan två typer av textanalys. I en delanalys förutsätts att intervjutexten kan delas upp i olika uttalanden som kategoriseras eller räknas antalsmässigt. I en helhetsanalys kan man försöka få ett helhetsintryck under intervjun och välja ut intryck efteråt som man tycker är representativa. Man jämför alltså totalintryck. Det bästa är nog att kombinera delanalys och helhetsanalys.

Delanalys När man sitter med en hög intervjuanteckningar framför sig kan det vara svårt att direkt veta hur de ska analyseras. Ett gott råd är att börja med att läsa igenom anteckningarna i sin helhet och notera stödord och ideer. Därefter kan man börja gruppera citat som liknar varandra. Ofta gör man en klassificering av textutdrag för att få överblick och hitta data som är relevanta för att belysa en bestämd frågeställning. Det kan vara frågor, teman, händelseförlopp, episoder, särdrag hos personer eller grupper osv. Med utgångspunkt i denna klassificering kan man ordna och sortera materialet. Ett sätt är att använda ett ordbehandlingsprogram. Man väljer t.ex. att kalla något för tema 1 och så letar man fram alla citat som passar in under denna rubrik och klipper ut och klistrar in dem under rubriken. Man fortsätter på samma sätt med alla delteman/frågor och liknande. På så vis får man en överblick över vad informanterna har sagt om samma teman/frågor. Ett annat sätt är att använda pennor i olika färger och markera på pappersutskrifterna, eller att klippa ut delar av texten och lägga urklippen i olika högar efter tema/fråga. Att analysera kvalitativa data handlar om att hitta mönster, se tendenser och hitta exempel.

104

l3

FAS

5:

ANALYS AV DATA

DETTA KAPITEL HAR HAN OLAT OM

• olika sätt att analysera kvalitativa data. ÖVN INGSUPPGI FTER

• Vilka analyssätt tror du passar till din kvalitativa ansats? Fundera på valet. • Hur ska du genomföra denna analys?

105

Kapitel14 Fas 6: Tolkning av insamlat material När vi talade om kvantitativa metoder och tolkningen av data pekade vi på vikten av att hitta balansen mellan tolkning av det som studerats och en beskrivning av det respondenten/informanten har förmedlat. Konsten är att tolka utan att ijvertolka. Detta gäller också i hög grad för undersökningar som är baserade på kvalitativa metoder. Ett annat problem som kan uppstå är balansgången mellan forskarens egen tolkning och det sätt på vilket informanten själv uppfattar en viss situation. A ena sidan lägger kvalitativa forskare vikt vid att förmedla aktörernas egen verklighetsförståelse så utförligt och riktigt som möjligt och undviker att bortförklara eller diagnostisera deras beteende. A andra sidan kommer ett rent återberättande av informanternas egna funderingar att få till följd att viktiga sidor hos ett fenomen kan missas. Man bör i alla fall fundera på det som sägs, vilket emotionellt tillstånd personen befann sig i och själva intervjusituationen. Man kan fråga sig om situationen har påverkat svaren, om personen har verkat nervös osv. Det är viktigt att de som blir intervjuade/observerade kan känna igen sig i tolkningen, det vill säga att tolkningen återspeglar det som informanten har uttryckt i intervjun. Lika viktigt är det att säkerställa informantens krav på anonymitet. Det ska alltså inte vara möjligt att känna igen de personer som deltar i undersökningen. I observationer har man ofta börjat tolka samtidigt som man har observerat. Dessa tolkningar bör man bygga vidare på.

107

DEL III KVALITATIVA METODER

Möjliga felkällor På samma sätt som när vi använder kvantitativa metoder kan felkällor uppstå när vi använder kvalitativa metoder. Det kan finnas viktiga variabler som vi inte har tagit med och som kunde ha hjälpt till att förklara våra resultat. Felkällor kan också uppstå på grund av undersökningseffekter. Man brukar skilja mellan tre olika typer:

Interojueffekt Med detta menar vi att intervjuaren påverkat informanten genom sitt uppträdande eller sina yttre särdrag. Man kan till exempel reagera på ett visst sätt inför informantens svar så att informanten ändrar sig, modifierar svaret eller liknande. Ett annat exempel är att en kvinnlig

108

14 FAS

6:

TOLKNING AV DATA

forskare kan få andra svar än en manlig forskare inom vissa undersökningsområden.

Frågeeffekt Här tänker man i första hand på frågeformuleringen. Man måste undvika att ställa ledande frågor. Man får alltså inte påverka till ett bestämt svar genom frågeformuleringen (Hellevik 2002).

Kontexteffekt Med kontexteffekt menas att svaret på frågan påverkas av andra frågor som ställts tidigare i intervjun. Därför är det viktigt att tänka igenom ordningsföljden för frågorna. Men detta hör i sin tur samman med vilken typ av intervju det gäller. Vid samtal är det inte alltid så lätt att styra ordningsföljden. Det är alltid störst risk för påverkanseffekter när man kommer in på känsliga frågor där informanten kan uppleva att vissa svar är mindre acceptabla än andra ( Hellevik 2002 ). Om frågan är "Är du för eller emot en ökande grad av jämlikhet i samhället?" kanske några män svarar att de önskar en större grad av jämlikhet eftersom de känner att detta är "det rätta svaret", även om de inte skulle tycka så?

Felkällor vid observation Det kan finnas speciella felkällor när man använder observation som insamlingsmetod. Vi ska nämna några. För det första kan vi inte ja med allting. Det är helt enkelt inte möjligt att få med allt som händer. Vi kan vara trötta, ouppmärksamma, sitta eller stå på en plats i rummet där vi inte ser och hör allt som händer osv. För det andra kan det forsta eller sista intrycket slå igenom (L0kken och S0bstad 2oo6). Det första intrycket kan fastna i vårt medvetande så att vi inte kan ändra uppfattning, även om det kanske finns skäl för det. Likaså kan det sista intrycket överskugga våra observationer eller tolkningar, även om det kanske inte är detta som ger den bästa beskrivningen av händelsen eller personen. 109

DEL III KVALITATIVA METODER

Våra egna uppfattningar innan vi börjar observationerna kan ofta färga det vi ser och tolkar. Om vi har en positiv grundinställning kan vi sannolikt komma att se mer positivt på det vi observerar. Vad vi uppfattar påverkas också av vår bakgrund, som till exempel utbildning, erfarenhet, yrke, ålder och kön. Det är också möjligt att det vi observerar en viss dag är något som vi kanske inte skulle ha upptäckt en annan dag. Tillfälligheter spelar in, och det vi observerar kanske är något som är mer speciellt än representativt.

DETTA KAPITEL HAR HAN OLAT OM

• vad som är viktigt att tänka på vid tolkningen av kvalitativa data • vad undersökningseffekter är och hur man kan försöka begränsa dem. ÖVNI NGSUPPGI FTER

• Vilka tänkbara felkällor måste vi räkna med då vi använder kvalitativa metoder? • Vad kan vi göra för att minska sådana felkällor? FÖRDJUPNINGSLITTERATUR DEL

3

Dalen, Monica ( 2007 ). Intervju som metod. Malmö: Gleerups. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. N ylen, Ulrica (zoos). Att presentera kvalitativa data. Malmö: Liber. Watt Boolsen, Merete ( 2007 ). Kvalitativa analyser: Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups. Thomsson, Helene (zooz). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (zoos). Kvalitativa intervjuer. J: e upplagan. Lund: studentlitteratur.

110

DEL IV UPPSATSEN

Kapitel t s Fas 7: Uppsatsskrivning Många har svårigheter att komma igång med skrivarbetet. Det är viktigt att starta denna process på ett tidigt stadium och inte vänta tills man är färdig med all datainsamling och alla analyser. Det kan vara klokt att börja med en grovdisposition med rubriker och stödord. Så småningom kan man skriva in mer och mer under varje rubrik. En viktig finess är att man inte ska presentera slutsatserna förrän mot slutet. Man ska alltså skapa spänning kring det resultat man kommer att redovisa. Man bör diskutera alternativa möjligheter och framhäva detaljer som pekar i olika riktningar.

Innehållsmässiga krav Det grundläggande kravet på uppsatsens innehåll är att den ska innehålla all information som är av betydelse för att en läsare ska kunna bedöma hållbarheten i de slutsatser som läggs fram. Det innebär att framställningen ska vara noggrann (det som står ska vara korrekt) och fullständig (man får inte utesluta information som kan försvaga tilltron till resultaten). Man ska också akta sig för att överdramatisera, dra för vittgående slutsatser, och man ska inte lägga fram slutledningar som man inte har täckning för. All information som man har samlat in, men som egentligen inte är relevant, bör uteslutas. Man ska inte heller ta med teori som inte används i diskussionen. Detta är en ganska vanlig svaghet i sådana här sammanhang.

113

DEL IV UPPSATSEN

Rapportens form Den form uppsatsen får bestäms delvis av dataunderlaget. Om man har kvantitativa data, använder man gärna tabeller och diagram för att presentera sina rön, medan kvalitativa data presenteras i verbal form. Det finns inget facit på hur uppsatsens disposition och struktur ska vara. Traditionerna varierar mellan utbildningsinstitutioner och discipliner. Nedanstående struktur är tämligen vanlig och fungerar bra för de flesta: • • • • • • • •

innehållsförteckning inledning metod teori resultat analys och tolkning avslutning litteraturlista.

Fb"rord En del väljer att även ha med ett fo·rord i uppsatsen. Det vanligaste är att ett sådant förord säger något kort om vilken studie, vilket ämnesområde eller tema som uppgiften är anknuten till. En del vill också tacka dem som har bidragit med hjälp, t.ex. handledare och informanter. Förordet kan antingen komma före eller efter innehållsförteckningen. Förordet ska alltid stå på en egen sida.

Innehållsfärteckning Innehållsförteckningen ska ge en fullständig överblick över innehållet i uppsatsen. Dela gärna in i kapitel och eventuella underkapitel (beroende på hur omfattande uppsatsen är). Sidnummer visar var kapitlen börjar. Om du numrerar kapitlen, kan du också välja att numrera underkapitlen. Det kan se ut så här: 114

15 FAS

7: UPPSATSSKRIVNING

Inledning 2. Teori 2.1 Ledarrollen 2.2 Ledning och motivation

1.

Det är absolut inte nödvändigt att numrera underkapitlen även om du har numrerade huvudkapitel, speciellt när uppsatsen inte är så lång. I så fall kan innehållsförteckningen se ut så här: Inledning 2. Teori Ledarrollen Ledning och motivation

1.

Ställ också upp en lista över figurer och tabeller om du har sådana i uppsatsen. Om du till exempel har genomfört en kvantitativ undersökning, kan det finnas rätt många tabeller i redovisningen. Listan i innehållsförteckningen kan då se ut så här: Tabell1: Synen på ledarens ansvar Tabell 2: Motivationsfaktorer

s. 12 s. 14

Inledning Inledningen är viktig. Den ska ge en god inblick i vad uppsatsen handlar om. Det kan vara bra att börja med att säga något kort om syftet och dess bakgrund. Varför har du valt detta syfte? Problemformuleringen kan vara bred och då är det viktigt att du presenterar en avgränsning här. Säg något om vad du väljer att utesluta och vad du väljer att betona. Dessa val ska motiveras. På basis av de val du gör har du kommit fram till en frågeställning. Den bör presenteras här. Skriv tydligt ut frågeställningen, gärna med lite luft över och under. Då blir det enkelt för läsaren att bläddra tillbaka och på nytt läsa igenom frågeställningen. Frågeställningen bör också konkretiseras och förklaras efter att den presenterats. Emellanåt kan det vara på sin plats att definiera begrepp i frågeställningen. Det är en avvägning om detta ska

115

DEL IV UPPSATSEN

göras här eller i teorikapitlet. I regel bör begrepp som är viktiga för förståelsen av frågeställningen definieras redan i inledningen. I större redovisningar kan också ett sammandrag ingå i inledningen. Efter inledningen finns det två möjligheter. Man kan fortsätta med teorikapitlet eller med metodkapitlet. Båda alternativen är vanliga, möjligen dominerar olika traditioner i olika discipliner. Jag väljer att presentera metodkapitlet först, för att på det sättet få en bra övergång från teori till diskussionen senare i rapporten.

Metod Metodkapitlet bör innehålla flera saker. Skriv gärna lite allmänt om metodanvändning, vad olika metoder går ut på och kort om fördelar och nackdelar med olika metoder. Redogör också för de metoder du har använt i din undersökning, för- och nackdelar med dessa och inte minst möjliga felkällor. Kanske du misstänker att du har felkällor i din undersökning? Vad handlar det i så fall om? Skriv också gärna lite om validitet och reliabilitet. Vad betyder dessa begrepp? Vad har du gjort för att försöka säkerställa hög validitet och reliabilitet? Hur bedömer du graden av validitet och reliabilitet när nu undersökningen är klar? I detta kapitel kan du också skriva lite om urvalet, t.ex. hur det har gjorts, vad som kännetecknar urvalspersonerna, hur många de är osv.

Teori Ibland väljer man att skriva teorikapitel och presentations- och diskussionskapitel var för sig, ibland slår man ihop dem. Det fungerar bra att skriva dem var för sig. Det är tydligt och på många sätt enklare. Teorikapitlet är en presentation av relevant teori. Det innebär att du ska berätta något om ditt ämne och din frågeställning. Det är väldigt viktigt att man håller den röda tråden i detta kapitel. Man ska inte diskutera teorin här, men det ska inte bara vara enbart ett referat. En bra ide är att då och då nämna frågeställningen och på det sättet visa läsaren varför den aktuella teorin är viktig. Det är lätt hänt att man tar med teori som inte är relevant. Man bör fråga sig om den teori som

116

15 FAS

7:

UPPSATSSKRIVNING

man skriver om förekommer i den senare diskussionen. Om någon teori inte kommit till användning eftersom den inte är relevant, är det bäst att utelämna den. I teorikapitlet kan du också skriva lite om andra undersökningar inom området, och vilka resultat dessa har kommit till.

Resultat och tolkning av resultat Presentations- och diskussionskapitlet är för många det kapitel som är besvärligast att jobba med. Här ska först resultaten presenteras. Detta görs exempelvis med tabeller, diagram eller citat. Somliga presenterar först alla rön och diskuterar dem sedan. Andra väljer att diskutera under redovisningens gång. Den sista lösningen är för många den enklaste. Då kan man t.ex. presentera data från en eller flera liknande frågor, och kommentera, tolka och diskutera dessa. En tabell måste t.ex. kommenteras. Vad berättar tabellen? Ser vi några tendenser? Om vi har citat från intervjuer kan det vara meningsfullt att presentera vad olika personer har sagt om ett ämne. Sedan bör detta kommenteras i relation till det som flera är eniga eller oeniga om, det som är speciellt intressant osv. Efter att rönen har presenterats ska de tolkas. Vad betyder det som sägs? Och så ska de diskuteras. Diskussionen ska vara fackmässig, och det är nu du ska använda den teori som du har presenterat tidigare i uppsatsen. Hur kan dina rön diskuteras, analyseras och utvärderas mot teorin? Om du hade med liknande undersökningar i teorikapitlet, är det också här du ska jämföra dessa mot dina resultat. Kapitlet kan byggas upp på följande sätt: a) b) c) d)

fråga 1 resultat (till exempel figur, tabell, intervjucitat) sammanfattning och kommentar av resultaten tolkning och diskussion, utvärdering i förhållande till teorin

På detta sätt kan man gå igenom fråga efter fråga. Dessutom bör man till slut ha med en sammanfattande diskussion.

DEL IV UPPSATSEN

Avslutning Avslutningskapitlet bör innehålla en kort sammanfattning av dina viktigaste resultat. Här visar du vad du har kommit fram till och dina tolkningar/resonemang kring dessa rön. Kapitlet bör mynna ut i en slutsats. Det är viktigt att detta är ett svar på frågeställningen. Uppgiften ska alltså sluta med att du ger ett svar på den frågeställning som du startade med. Konklusionen kan vara tämligen öppen; det är inte alltid man kan ge konkreta, entydiga svar på en frågeställning.

Litteraturlista Litteraturlistan ska vara i alfabetisk ordning. Det finns flera sätt att skriva dessa listor på, och det viktigaste är att all information kommer med. Nedan presenteras vanliga sätt att skriva litteraturlistor som framför allt följer råden i Svenska skrivregler från Språkrådet.

A. Böcker Böcker som har använts kan skrivas på följande sätt: Efternamn, Förnamn (utgivningsår), Titel. Utgivningsort: Förlag. Titeln är kursiverad. Larsen, Ann Kristin ( 2oo8 ), Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskapligmetod. Malmö: Gleerups. Emellanåt har böcker en redaktör och då är det vanligt att ange detta: Larsen, Ann Kristin (red.) ( 2008 ), Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. Det kan också hända att den bok du har använt är en ny reviderad upplaga och då kan det anges så här: Larsen, Ann Kristin ( 2008, 2: a upplagan), Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. Finns det två eller flera författare till boken ska du skriva deras namn i den ordningsföljd som står i boken.

118

15 FAS

7:

UPPSATSSKRIVNING

B. Tidskrifter Här skrivs namn på artikelförfattare, utgivningsårtal, artikelns titel, namn på tidskriften (kursiverat), tidskriftens nummer och sidnummer för artikeln. Eriksson, Birgitta ( 2007 ), Flexibilitet- ett exempel från forskning om flexibla organisationer och dess konsekvenser för arbetsmiljön. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 2007:3-4, s. 43-56. C. skriftserier Ofta används riksdagsrapporter, SOV-utredningar, lagtext osv. som referenser. Dessa skrivs på lite olika sätt:

SOU 2008:18, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten -till nytta for brukaren. Diskrimineringslag (2oo8:567). Myndigheten för skolutveckling ( 2008 ), Utvecklingsdialogftir skolutveckling -metod och forhållningssätt.

D. Tidningar Du kan ju också ha använt andra källor än böcker. Har du använt en tidning, ska du skriva vilken tidning det är (kursiverat) och utgivningsdatum: SvenskaDagbladet 20.2.2008. Gäller det en krönika eller liknande i en tidning, och där författarnamn är angivet, skriver du namnet på författaren. Till exempel: Wamala, Sarah & Ahnquist, Johanna ( 2oo8 ), Stillasittande och sprit driver på psykisk ohälsa. Dagens Nyheter 24.2.2008.

E. Internethänvisningar När man använder referenser från Internet är det också viktigt att författare och årtal finns med (i de fall det skrivna kan knytas till en författare). Institutionens namn anges om det är en Internetsida som hör till en institution. Det datum du anger är det datum du läser sidan. Exempel:

DEL IV UPPSATSEN

Wamala, Sarah & Ahnquist, Johanna ( 2008 ), Stillasittande och sprit driver på psykisk ohälsa. Hämtat från Dagens Nyheter, http://www.dn.se. Publicerat 24 februari 2008. Hämtat 20 maj 2008.

Litteraturhänvisningar i texten Det är viktigt att vara noga med hänvisningar, eller referenser, i texten. Sådana referenser ska först och främst visa läsaren vilka författare och böcker som materialet är hämtat ifrån, vilket i sig intressant. Dessutom har läsaren möjlighet att själv läsa mer om ämnet i den bok det refereras till. Det är också viktigt att använda referenser för att visa att det skrivna inte är något man själv har tänkt och skrivit, utan något man hämtat från andra författare. Det vanligaste är att bara använda efternamn och årtal som referens. Läsaren kan själv slå upp litteraturlistan längst bak i boken för att få namnet på boken. Det är alltså viktigt att alla referenser i boken finns med i litteraturlistan. Det ska inte heller finnas någon bok i litteraturlistan som inte refereras i texten. Här följer några exempel på olika sätt att skriva referenser: Man kan betrakta en metod som ett verktyg (Larsen

2008).

Detta är hämtat från bokens början och något omformulerat. Det är alltså inte ett direkt citat. Det är viktigt att komma ihåg att inte bara citat ska refereras. Allt som är hämtat från andra, även om man formulerat det med egna ord, ska refereras. Lägg märke till att punkt sätts efter parentesen, inte före. Detta gör många fel på. Man kan också skriva på följande sätt: Enligt Larsen (2oo8) kan en metod betraktas som ett verktyg. Författarens efternamn står i texten, medan bara årtalet står inom parentes. Här ska årtalet komma efter namnet, inte i slutet av meningen.

120

1S FAS

7:

UPPSATSSKRIVNING

Emellanåt är det praktiskt att hänvisa till ett citat. Om citatet är på maximalt tre rader är det vanligt att skriva det med citattecken och med vanlig stil. Vid citat ska alltid sidhänvisning göras: "Vi kan betrakta en metod som ett verktyg" (Larsen 2008 s. s). Eller: Larsen (2oo8 s. s) uttrycker det på följande sätt: "Vi kan betrakta en metod som ett verktyg". Om citatet är på fler än tre rader är det vanligt att använda indrag och ofta också mindre stilgrad. Citattecken används inte i detta fall. Punkten kommer före parentesen för att visa på att hänvisningen gäller hela citatet. När man genomför en undersökning eller ett forskningsprojekt måste man använda sig av något slags metod. Metoden kan betraktas som ett verktyg eller redskap. Ett sådant redskap är tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor och få ny kunskap inom ett område. Metoderna handlar om hur man hämtar in, organiserar och tolkar information.

Man kan också nämna den bok som man hänvisar till: I boken Metod helt enkelt skriver Larsen ( 2008) att en metod kan betraktas som ett verktyg. I sådana referenser är det vanligt att man skriver titeln kursiverad. Om man ofta refererar till samma bok är det inte nödvändigt att skriva referensen på nytt hela tiden. Då kan man skriva så här: Man kan betrakta metoder som verktyg eller redskap (ibid.). Ibid. betyder här att det är samma referens som ovan, dvs. samma som du hänvisade till förra gången. Svenska skrivregler rekommenderar dock att referensen skrivs ut i sin helhet varje gång eftersom det blir tydligare.

121

DEL IV UPPSATSEN

Ofta refereras det till sekundära källor. Det vill säga att vi läser en bok där författaren refererar till en annan författare. Då ska man uppge bådas namn. Detta kan göras på följande sätt: En frågeställning ska säga något om vilka fenomen som ska undersökas och vilka egenskaper hos dessa som det ska sägas något om (Hellevik 2002, citerad i Larsen 2008). I denna referens nämner vi Hellevik. Men om det är så att vi inte själva har läst Helleviks bok, men läst det i Larsens, måste vi tala om det. I litteraturlistan är det då bara Larsens bok som ska stå med, inte Helleviks. Om den bok som det refereras till har två författare ska båda namnen stå i referensen. Om det är fler än två författare är det vanligt att man skriver det så här: Man kan betrakta metoder som verktyg (Larsen m.fl.

2008).

Det är viktigt att alla namnen står i litteraturlistan. Ibland händer det att samma författare har gett ut flera publikationer samma år. För att skilja mellan dessa skrivs a, b, c etc. efter årtalet: Man kan betrakta en metod som ett verktyg eller ett redskap (Larsen 2oo8a). Böckerna i litteraturlistan med samma författare och utgivningsår måste också ha dessa numreringar. Det är inte alltid man refererar till böcker. Huvudprincipen är att det alltid är författarens namn och årtal som ska stå i referensen. Litteraturlistan berättar om det är en bok, tidskrift, tidningsartikel, nätsida etc. Men man kan förstås också skriva det i texten: I Dagbladet (20.2.2007) skriver Larsen att man kan betrakta metoder som verktyg eller redskap. Referensen kan också vara en lag; då är det vanligt att skriva namnet på lagen och årtal. Man bör också ange den aktuella paragrafen om den omtalas: 122

15 FAS

7:

UPPSATSSKRIVNING

I skollagen ( 198s:uoo, 1 kap. 2 §)står att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet, oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden.

Vad betyder "att diskutera"? Många studenter minns från gymnasiet att diskussioner innebar att betrakta ett fenomen från en positiv och en negativ sida, eller att argumentera för och emot något. Men det är inte vanligt att tänka på diskussion på det sättet i de rapporter som vi här talar om. Med diskussion menar vi en fackmässig diskussion. Det handlar om att visa olika sidor hos något, dra fram vad olika teoretiker har sagt, och vilka slags konsekvenser något kan få, hur olika människor kan uppleva något osv. Det är viktigt att detta görs på en fackmässig nivå, man ska alltså använda fackbegrepp och teori. De åsikter du har om det ena och det andra är i regel inte så intressant i denna typ av redovisning utan i stället hur du tänker fackmässigt kring ditt ämne. Det är en viktig skillnad.

123

DEL IV UPPSATSEN

Diverse skrivtips l.

2.

J. 4· 5· 6. 7·

skriv fullständiga meningar, inte stolpar. Vad klar och tydlig, undvik vaga och ofullständiga förklaringar. Var inte påstridig. Skriv inte saker som du inte har täckning för i litteraturen. Var försiktig med egna åsikter. Egna åsikter bör underbyggas med fackmässiga argument. Var noga med rättstavningen och tänk på hur du avstavar Skriv referenser på rätt sätt.

DETTA KAPITEL HAR HAN OLAT OM

• hur man disponerar redovisningen på ett bra sätt • hur man skriver en litteraturlista • hur man skriver referenser. ÖVN l NGSU PPG l FTER

• Titta i några böcker och studera hur man har använt sig av referenser. FÖRDJUPNINGSLITTERATUR DEL

4

Bjerstedt, Åke ( 1997 ). Rapportens yttre dräkt: Några praktiska rekommendationer. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, Arne och Josephson, Olle ( 1996). Från tanke till text: En språkhandbok fiir uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Svenska skrivregler. Språkrådet 2008. Strömquist, Siv (2005). skrivboken. Femte upplagan. Malmö: Gleerups. Strömquist, Siv (2oo8). Konsten att tala och skriva. Fjärde upplagan. Malmö:Gleerups.

124

Litteraturlista Se även fördjupningslitteratur efter respektive del i boken. Halvorsen, Knut (2003). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Hellevik, Ottar (1995). Sosiologisk metode. 2:a upplagan. Universitetsforlagets Metodebibliotek. Oslo: Universitetsforlaget. Hellevik, Ottar ( 2002 ). Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Johannesen, Asbj0rn och Tufte, Per Arne (2003). Introduktion tillsamhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber. Johannesen, Asbj0rn, Tufte, Per Arne och Kristoffersen, Line (2oo6). Introduksjon til samfunnsvitenskapelig metode. Oslo: Abstrakt forlag. L0kken, Gunvor och S0bstad, Frode (2oo6). Observation och intervju i forskolan. Lund: Studentlitteratur. Widerberg, Karin ( 2002 ). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: studentlitteratur.

125

Index

aktivt deltagande 91 analys 59

hypotetiskt-deduktivt angreppssätt 23 hårddata 22

beroende variabler 65 hivariat analys 63

icke-deltagande observation 91 icke-sannolikhetsurval 77 indikatorer 35 induktivt angreppssätt 22 informant 27 intervjueffekt 87, 108 Intervjueffekt 2 7 intervjuer 46

datakällor 45 datamatriser 55 datareduktion 59 definitionsmässig validitet 40 deltagande observation 91 dimension 35 dold observation 91 effektvariabler 6 5 enheter 33 etik 13 felkällor 71 forskning 11, 13 frekvensfördelning 59 frågeeffekt 109 fältundersökningar 90 generalisering 38, 78 genomsnitt 62 godtyckligt urval 78

klassificeringstabell 53 kodning 55 kontexteffekt 109 kontrolleffekt 27, 87,91 kvalitativa data 22 kvalitativ intervju 83 kvantitativa data 22 kvantitativa insamlingsmetoder 46 kvartildifferensen 6 2 laboratorieundersökningar 90 median 62 metod 17,121 metodologiska förklaring 70 metodtriangulering 28

127

mjuka data 22 modalprocent 62 modalvärde 62 oberoende variabler 65 observation 89 operationella definitioner 34 orsaksvariabler 41, 65 passiv deltagande observation 90 pilottest 49 population 37 primärdata 45 problemformulering 19, 24 reliabilitet 26, 41, 56, 81 represenraritet 38 respondenter 47

standardavvikelse 62 standardiserade intervjuer 46 statistiska mått 61 strategiskt urval, 78 strukturerade intervjuer 46 substantiell förklaring 70 teoretiska definitioner 34 tolkning 69 univariat analys 59 urval 38 · validitet 26, 40, 41 variabler 33, 37, 53, 54, 8o variationsvidd 62 värden 37, 53, 54 öppna svar 4 7

sannolikhetsurval 38 sekundärdata 45

128