Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik [3 ed.] 9144101635, 9789144101637 [PDF]

Zitiervorschau

Göran Ejlertsson

Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik Tredje upplagan

~ Studentlitteratur

00

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6209 ISBN 978-91-44-10163-7

Upplaga 3:1 ©Göran Ejlertsson och studentlitteratur 1996, 2014 www.studentlitteratur.se studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Göran Ejlertsson Tecknare: Jonas Axelsson Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

Innehåll

Förord 5 l

Inledning 7 Distributionsformer 8 Överväganden kring enkät som metod 11 Allt färre deltar ... 13

2

Planeringsfasen 17 Urvalsmetoder 19 Enkät till besökare - väntrumsundersökningen 23 Bortfall 25 Hantering av personuppgifter- PUL 28 Etiska reflektioner 31 Att tänka på . . . 33 Tidpunkt för utskicket 33 Information om undersökningen 34 Den praktiska hanteringen 35

3

Före enkäten 39 Motivation 39 Ett exempel 42 Svarandets psykologi 44 Operationalisering 47 Att översätta enkätfrågor 50

4

Enkäten 51 Frågekonstruktion 51 Pilotstudie 89 Kognitiva intervjuer 90 Några råd 92

@

Författaren och studentlitteratur

3

Skalor 93 Index 96 Enkätens layout och utformning 99 Förberedelser för datorbearbetning 104 Undersökningskvalitet-validitet och reliabilitet 107 Validitet 108 Reliabilitet 111 Följebrevet 112 Påminnelsebrev 118 5

Svarsbearbetning 121 Variabeltyper, mätskalor 122 Tabeller 125 Redovisning av internt bortfall 129 Korstabeller 131 Diagram 136 standardisering 142 statistisk analys 144 Hypotesprövning 146 Konfidensintervall 152

6

Sammanfattning 155 Begrepp att känna till... 158

sakregister 161

4

© Författaren och studentlitteratur

Förord

År 1996 gavs den första upplagan av den här boken ut, år 2005 den andra. Under de år som gått har antalet enkätundersökningar i samhället ökat mycket. Enkätundersökningar genomförs inom många olika områden: som del i forskning, som del i pågående kvalitetssäkringsarbete inom sjukvård, skola, socialtjänst etc, som del i arbetsmiljöarbete inom företag eller organisationer, som studerandearbeten vid universitet och högskolor samt inom många andra områden. Det har inte blivit lättare att genomföra en enkätundersökning med bra kvalitet. Svarsfrekvenserna har generellt minskat radikalt under de senaste decennierna. IT har förändrat världen, så även för den som ska genomföra en enkätundersökning. Ändå finns en del sanningar, varav faktiskt en hel del sedan ganska länge. Den som inte har egen kunskap och stor vana vid att genomföra en enkätundersökning, bör ta tillvara de råd som kan ges av personer med större erfarenhet. Så gjorde jag själv, då jag för första gången professionellt genomförde en enkätundersökning. Året var 1974 och det gällde en attitydundersökning inom ramen för det s k Dalbyprojektet (senare publicerad i serien Socialstyrelsen redovisar som nr 1977:1). Då var den typen av studier extremt sällsynta. Som relativ novis lärde jag mig oerhört mycket den gången av mer erfarna medarbetare. Sedan dess har jag genomfört, deltagit i och varit handledare eller rådgivare vid ett stort antal enkätundersökningar. Trots det, eller kanske tack vare det, har jag insett att detta är ett område, inom vilket ingen någonsin blir fullärd. Men det finns många möjligheter att undvika de största misstagen genom att utnyttja den kunskap och erfarenhet som har samlats genom åren. Syftet med den här boken är att på ett förhoppningsvis lättfattligt sätt ge ett koncentrat av den kunskap som finns inom enkätområdet. Dels ska boken kunna tjäna som handbok för den som själv

© Författaren och studentlitteratur

5

Förord

ämnar genomföra en enkätundersökning, dels är boken tänkt att kunna användas som kursbok vid kurser i enkätmetodik Den förra versionen av boken bearbetades utifrån de förändringar som då var aktuella, och som hade inverkan på sättet att genomföra en enkätundersökning, bl a två nya lagar, personuppgiftslagen och etiklagen. Dessutom tillkom då en orientering om psykologin bakom svarandet, ett utökat avsnitt om validitet och reliabilitet, något om att konstruera index och ett nyskrivet avsnitt om kontidensin tervalL I den här, den tredje, upplagan har ytterligare aktualiseringar gjorts. Framför allt har boken anpassats till en ännu modernare värld, där datorstödet är självklart. Ett avsnitt om motivation och motivationens stora betydelse för ett bra deltagande har lagts till. Diskussion förs om hur svarsfrekvensen ska kunna hållas uppe utan försämrad svarskvalitet. Avsnittet om pilotstudier har skrivits om, bl a för att få med en del om s k kognitiva intervjuer som hjälp för bra kvalitet i frågor och svar. Såväl avsnittet om operationalisering som avsnittet om index har också bearbetats för en ökad begriplighet. En del tydliggörande exempel har lagts till. Generellt har boken genomgått en ordentlig översyn i alla sina delar. Många personer - kollegor, studenter och andra - har haft konstruktiva synpunkter på tidigare upplagor av boken. Alla er är jag ett stort tack skyldig. Vid omarbetningen inför den här upplagan, har jag fått värdefulla synpunkter på befintliga texter såväl som konstruktiva ideer till förändringar i innehåll av vännen och kollegan Ingemar Andersson, biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. Ingemar har gedigen erfarenhet inom såväl forskning, då gärna med enkäten i centrum, som undervisning i bl a enkätmetodik Stort tack! För de underfundiga illustrationerna i boken (utom den på s. 75 som jag gjort själv) vill jag tacka fritidspedagog Jonas Axelsson, Simrishamn. Hans underbara bidrag har följt med i alla upplagorna av boken. Slutligen hoppas jag naturligtvis, att den här tredje upplagan av Enkäten i praktiken ska vara till god hjälp för dig som villlära dig mer om konsten att konstruera en enkät och att genomföra en enkätundersökning. Lycka till! Kivik i maj 2014 Göran Eilertsson

6

© Författaren och studentlitteratur

l Inledning

Det finns flera metoder att få information om människors attityder, kunskaper, levnadsförhållanden, beteenden etc. Beträffande vissa typer av frågor har vi möjligheten att analysera registerdata, vilken är stor i Sverige genom den mångfald register som finns. En annan tillgänglig metod att skaffa information är genom observationsdata. Genom att observera skeenden, beteenden etc kan vi få fram den sökta informationen. Att föra dagböcker är en metod som används i vissa speciella undersökningssituationer. Om vi här bortser från dessa möjligheter och enbart intresserar oss för hur vi kan skaffa information genom att människor själva aktivt besvarar frågor, kan vi särskilja två olika datainsamlingsmetoder, intervju och enkät. Intervjun innebär en direktkontakt mellan intervjuaren och den intervjuade. Informationen kan samlas in antingen genom personlig intervju eller genom telefonintervju. En särskild, numera vanlig, intervjuform är fokusgruppsintervjun, där data samlas in genom diskussion i en sammansatt grupp av individer. Intervjuer kan vara av olika slag. En form av samtal som går riktigt på djupet med de fenomen som ska belysas brukar benämnas djupintervju. Så finns den öppna eller ostrukturerade intervjun, där frågeområden, s k teman, ofta är förutbestämda. slutligen finns den standardiserade - eller strukturerade - intervjun, där såväl frågor som svarsalternativ är bestämda från början. Det strukturerade intervjuformuläret är intervjuns motsvarighet till enkäten, och svaren kan bearbetas och analyseras på samma sätt som om de vore enkätsvar. Enkäten består av ett formulär, vilket innehåller frågor med övervägande fasta svarsalternativ. Formuläret fyller respondenten i själv. Den här boken kommer enbart att behandla hur enkäten utnyttjas vid datainsamling. Mycket av det som här sägs om både frågekonstruktion och undersöknings- och analysmetoder är emellertid tilllämpligt inte © Författaren och studentlitteratur

7

Kapitel l

enbart vid enkätundersökningar - vilka alltid har en hög grad av standardisering - utan även vid strukturerade intervjuer; t ex sker telefonintervjuer oftast i strukturerad form. Den som ska genomföra en enkätundersökning kan många gånger utnyttja frågor som konstruerats av och använts av andra. Fördelen med det är naturligtvis att själv slippa ifrån arbetet med frågekonstruktion, men också att ha ett material att jämföra med, då svaren analyseras. Dessutom är det en fördel att utnyttja frågor, vilka redan är kvalitetstestade av andra- vad som menas med att testa kvalitet i frågorna tas upp senare i boken. just redovisningen av hur kvaliteten i frågorna är testad är fundamental för den som vill utnyttja tidigare använda frågor. Det faktum att en fråga är använd, är absolut ingen garanti för att den egentligen över huvud taget är användbar. Ett första råd är alltså att noga fundera igenom och försöka ta reda på, om andra har ställt frågor som är inom ens eget intresseområde. Sådana överväganden ska dock inte göras förrän syftet med undersökningen är noga bestämt och då syfte/frågeställningar ska omvandlas till konkreta frågor. För den som själv ska konstruera frågor är främst kapitel 4 tänkt att vara en praktisk handledning. Oavsett omfattningen av själva frågekonstruktionen innehåller enkätundersökningen en lång rad praktiska moment, allt ifrån den inledande planeringsfasen till den avslutande resultatpresentationen.

Distributionsformer Många förknippar nog enkätundersökningar med frågeformulär som skickas med posten. Emellertid finns flera andra möjliga sätt att distribuera enkäter. De vanligaste distributionsformerna är följande. • Postenkät Det är den vanligaste formen av enkät. Man skickar formuläret med postbefordran och bifogar oftast ett frankerat svarskuvert. Sedan formuläret fyllts i skickar respondenten tillbaka det per post. 8

© Författaren och studentlitteratur

Inledning

Enkät till besökare

Enkät för den intresserade

Gruppenkät

Postenkät

Webbaserad enkät

Kapitel l

• Gruppenkät Enkäter kan distribueras samtidigt till personer som regelbundet träffas i en lokal eller som kan sammankallas. Exempel kan vara elever i en skolsal eller de anställda på en arbetsplats. Enkäterna delas ut såväl som besvaras och samlas in i ett sammanhang. En fördel med distributionsformen är, att det är möjligt att ha kontroll över både vem som svarar och att deltagarna inte konfererar med varandra. Svarsfrekvensen är normalt förhållandevis hög vid gruppenkäter. Ett observandum är dock rent etiskt att den som gör undersökningen måste se till att frågan om frivillighet vid besvarandet inte tummas på. Ingen får känna sig tvingad att delta eller utpekad om hon inte deltar. Senärmare etikavsnittet i kapitel 2. • Enkät till besökare Ibland kan det vara relevant att dela ut enkäter till personer som självmant sökt sig till en viss lokal, t ex en läkarmottagning, ett bibliotek, en affär etc. Speciellt inom sjukvården är s k väntrumsundersökningar ganska vanliga. Just det faktum att personerna självmant sökt sig till den aktuella lokalen, kan dock snedvrida resultaten och göra dem omöjliga att generalisera. Problemet är så allvarligt och dess förekomst så frekvent, att det i kapitel 2 behandlas speciellt. • Webbaserad enkät (webbenkät) Enkätundersökningar kan genomföras direkt via datorn. I stället för att lämna ut enkäter i pappersform är det möjligt att använda e-postadresser för distributionen. Antingen lämnas enkäten ut som bilaga till e-brevet eller -vilket är det vanligaste - finns enkäten på en internetadress som direktlänk Inloggningsuppgifter kan också skickas ut per post. Korrekt gjorda kräver de här enkäterna ingen inmatning av data, eftersom svaren automatiskt blir sparade i ett dataregister. De kan t o m tillåta resultatanalys i realtid. Generellt är svarsfrekvensen ofta låg vid den här typen av undersökningar. Mängden mejl och diverse ovidkommande information i människors mejllådor, gör det svårt att få berättigad uppmärksamhet för just den egna enkäten. Goda svarsfrekvenser har emellertid uppvisats i speciella fall. Sådana är t ex studier på arbetsplatser med deltagarbaserad ansats, där ett engagemang i studien har funnits bland medarbetarna. Motsva10

© Författaren och studentlitteratur

Inledning

rande finns redovisat i skolstudier, där eleverna är införstådda med att enkätförfrågan kommer att dyka upp. • Enkät för den intresserade Ibland görs konsumentundersökningar genom att bifoga en enkät till en viss produkt, t ex ett visst läkemedel vid apotekets försäljning. Enkätformulär kan också följa med som bilaga till en tidning, som frågor i ett TV-program eller i form av frågor på en hemsida. Numera är den typen av frågor mer eller mindre obligatoriska t ex på kvällstidningarhas nätupplagor. Eftersom här inte finns kontroll över vem som svarar, är metoden sällan tillämplig i seriösa sammanhang. Svaren speglar en helt odefinierad grupp, som har vissa egenskaper gemensamt; att de har läst tidningen eller sett TV-programmet respektive att de har tillgång till dator och att de har lust att besvara den här typen av frågor. Någon egentlig tolkning av svaren låter sig knappast göras; uppenbarligen finns den här typen av frågor mest för att det är en "kul grej".

Överväganden kring enkät som metod För den som ska välja datainsamlingsmetod är valet ibland självklart. Det är syftet med undersökningen och de aktuella frågeställningarna som ska avgöra om en kvantitativ eller kvalitativ studie är mest lämplig. Var och en av metoderna har sina fördelar och sina begränsningar. Nedan följer en genomgång av några viktiga plus och minus för enkäten som datainsamlingsmetod. Kostnaden per respondent är begränsad vid en enkätundersökning. I normalfallet handlar det om -utöver kostnader för arbetstid - tryck/kopiering, eventuellt porto och en del andra kostnader. Enkätkostnaden behandlas närmare i kapitel 2. Enkätundersökningen kan göras på ett förhållandevis stort urval såväl i relation till en viss kostnad som i relation till tiden. Datainsamlingen vid en postenkät respektive en webbaserad enkät är efter påminnelser normalt avslutad efter mindre än två månader oberoende av antalet respondenter. Vid gruppenkät och enkät till besökare behövs betydligt kortare tid. Dessutom krävs enbart en liten arbetsinsats innan materialbearbetningen kan påbörjas, sedan enkäten väl är utskickad. © Författaren och studentlitteratur

11

Kapitel l

I normalfallet kan enkätundersökningen göras inom ett stort geografiskt område. Vid en nationell postenkät är kostnaden den samma oberoende av var respondenterna bor, så även vid webbaserad enkät. Gruppenkäter och enkäter till besökare görs vanligen i närområdet. Även om det är känt att de flesta respondenterna ofta fyller i enkäten snabbt, finns möjligheten för den respondent som så vill att i lugn och ro begrunda frågorna och överväga svarsalternativen i enkäten. Det finns också gott om tid och möjlighet att kontrollera faktauppgifter. Vanligen är frågeformuleringarna standardiserade i ett enkätformulär, dvs alla frågor och alla svarsalternativ presenteras på samma sätt för alla respondenter. Om utformningen av frågor och svarsalternativ är korrekt, blir det därigenom förhållandevis lättolkade resultat. Den s k intervjuareffekten elimineras också; det är väldokumenterat, att respondenten vid en intervju i större eller mindre utsträckning påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och följdfrågor. Däremot kan inte respondentens identitet styrkas med fullständig säkerhet vid enkätundersökningar, ett problem som i normalfallet dock är marginellt. Vissa typer av "känsliga" frågor, t ex beträffande sexualitet, kriminalitet, inkomst samt alkohol och andra droger, kan besvaras via enkät, då den svarande slipper uttala sig i ord till en främmande person. En förutsättning är då att enkäten hanteras på ett sådant sätt, att ingen tvekan om fullständig anonymitet råder. I normalfallet bör de här frågekategorierna dock undvikas. Enkätundersökningar ger regelmässigt ett visst och ibland t o m ett betydande bortfall, något som behandlas på annan plats i boken. Därutöver förekommer också ett visst internt bortfall (dvs bortfall på enstaka frågor). Ju sämre konstruerad en fråga är desto större är risken för internt bortfall. Antalet frågor i ett enkätformulär är begränsat. Även om det inte finns bevis för att svarsfrekvensen försämras om antalet frågor är över ett visst antal, kan en rimlig tumregel vara att det får ta högst 15-30 minuter att fylla i formuläret, vilket innebär att antalet frågor inte bör vara alltför stort. Antalet möjliga frågor påverkas dock av såväl enkätens layout som följebrevets och frågornas utformning. En svaghet vid en enkätundersökning är att respondenten inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor, om det är något som är svårförståeligt. Svar som grundar sig på uppenbara missuppfatt12

© Författaren och studentlitteratur

Inledning

ningar kan alltså inte korrigeras. Enkätundersökningen ger inte heller möjlighet till alltför komplicerade frågor eller till icke planerade följdfrågor, som skulle innebära fördjupning. Det finns inga möjligheter till ytterligare information sedan enkäten väl är färdigkonstruerad. Enkätens öppna frågor ger endast delvis möjlighet till fördjupning. Enkätens svaghet härvidlag kan elimineras enbart genom klara och väl genomarbetade frågor och svarsalternativ. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att ha ett väl genomtänkt grundarbete gjort, innan enkätens frågor definitivt fastställs. Personer som har svårt att läsa eller att uttrycka sig i skrift eller som har problem att fylla i formulär hamnar i bortfallsgruppen vid en enkätundersökning. Detsamma gäller utländska medborgare och nysvenskar, som inte behärskar svenska språket. En allt större del av de svenska medborgarna kommer från andra länder och har bristande kunskaper i svenska och sämre språkförståelse. Det ställer helt nya krav på genomförandet av enkätundersökningar. Den som bestämmer sig för att göra en enkätundersökning har stora möjligheter att bemästra många av de problem som här har listats. Det kan man göra genom att lägga ner ett omsorgsfullt arbete på såväl förberedelser till undersökningen som att utforma enkäten med dess frågor och svarsalternativ på ett så bra sätt som möjligt. Att konstruera en bra enkät tar betydligt längre tid än de flesta nog föreställer sig.

Allt färre deltar ... Under de senaste decennierna har deltagandet i enkätundersökningar minskat betydligt, ett fenomen som syns över hela västvärlden. En befolkningsstudie som för 30-40 år sedan kunde ha närmare 90 procents deltagande, kan idag ha svårt att nå upp till 70 procent. Många enkätundersökningar når inte ens upp till 50 procent. Deltagandet varierar mycket mellan olika typer av undersökningar. För att jämföra några olika områden, kan man i normalfallet inom hälsoområdet, inkluderande epidemiologiska studier, fortfarande erhålla svarsfrekvenser upp mot 70 procent eller ibland t o m högre. För andra typer av undersökningar, t ex allmänna befolkningsstudier eller sociologiskt inriktade studier, kan © Författaren och Studentlitteratur

13

ett lägre deltagande förväntas och för kommersiella undersökningar ännu lägre. Någonstans finns naturligtvis en gräns när deltagandet blir så lågt, att den insamlade informationen blir meningslös; den representerar inte längre någon meningsfull kunskap. Därför är det allt viktigare att tänka på hur vi ska kunna öka deltagandet och göra det på ett sådant sätt att kvaliteten på insamlade data bibehålls. Men först, varför har andelen deltagare i olika enkätundersökningar minskat så radikalt? Antagligen finns det en rad samverkande förklaringar som hänger samman med hur samhället runt oss har förändrats. Utvecklingen av informations- och det kommersiella samhället har rimligen inverkan. De flesta människor utsätts för en kanonad av reklam och information, via såväl postlådan som datorn och telefonen. Olika tricks vill få oss att läsa, ta ställning, svara eller enbart köpa. En postenkät drunknar lätt i mängden, inte sällan personligt adresserad, reklam. Webbenkäter drunknar lätt i den omfattande och ointressanta spam-mängden. Förfrågningar om intresse för att delta i telefonintervjuer drunknar lätt bland mängden av aggressiva telefonförsäljare. Till och från förs diskussioner i media om storebror-ser-dig-fenomenet. Sådana debatter har historiskt förts p g a olika vetenskapliga studier, där mycket material har samlats in och länkats samman, ibland utan att ordentlig information har lämnats till dem det berör och som är de som egentligen "äger" sina uppgifter. I samband med sådana debatter är det inte konstigt om deltagandet i andra undersökningar minskar. Mindre rättvist kan det tyckas vara om rädslan för statlig övervakning genom t ex FRA i Sverige eller andra motsvarande organisationer i andra länder ska spä på oviljan hos den vanliga människan att bistå med egen information; därigenom spiller fenomenet över på deltagande i seriösa enkätundersökningar. Förändringar i befolkningssammansättning påverkar deltagandet i en viss typ av enkätundersökningar, t ex de som går ut i bredare befolkningsgrupper. Andelen äldre har ökat mycket, och många av dem har svårt att svara p g a sjukdom eller andra hinder. Även andelen invandrare har ökat betydligt de senaste decennierna. Här finns stora grupper, som inte behärskar svenska språket tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra sig enkätfrågorna. De hamnar då helt naturligt i bortfallsgruppen. 14

© Författaren och studentlitteratur

Inledning

För den som -kommen så här långt i boken- inte är beredd att ge upp, finns en hel del åtgärder att vidta, som kan påverka deltagandet i enkätundersökningar positivt. Flera sådana företeelser kommer att diskuteras i det följande. Dels finns det redan mycket samlad kunskap om vad som främjar ett högre deltagande, dels gäller det att också kunna tänka nytt och kreativt. Det kanske allra viktigaste är motivation, dvs att försöka få de presumtiva deltagarna att bli motiverade att svara på frågorna. Närbesläktat finns begreppet tillit, dvs att se till att målgruppen får tillit till den som gör den aktuella studien. Motivation är ett så viktigt område, att det behandlas speciellt i ett eget delkapitel (s. 39). I nära anslutning till motivationen finns den deltagarbaserade ansatsen. Att inte enbart komma med en färdig undersökning, vilken läggs på de potentiella svarande -kanske som en börda -utan i stället redan i planeringsfasen inbegripa (delar av) målgruppen kan i många sammanhang vara både möjligt och positivt för svarsfrekvensen. Även det området berörs senare i avsnittet om motivation. För att få en bra svarsfrekvens krävs- ganska självklart- också en meningsfull och bra enkätundersökning. Frågorna ska vara väl formulerade, upplevas meningsfulla i sitt sammanhang och presenteras på ett attraktivt och tillgängligt sätt. Här finns mycket samlad kunskap om vad som är viktigt att tänka på vid konstruktionen av frågorna och frågeformuläret, vilket en stor del av kapitel 4 ägnas åt. Att ha kunskap om hur de svarande tänker, då de ställs inför en fråga med svarsalternativ, är betydelsefullt för den som ska konstruera frågor. Därför finns i boken ett avsnitt om det som kallas responspsykologi. Det tas också upp hur frågorna kan testas i s k pilotstudier och - för den lite mer avancerade användaren av enkäten som metod -hur det är möjligt att genom kognitiva intervjuer få ett urval svarande att dela med sig av sin tolkning av enkätfrågorna. Undersökningen ska också presenteras ärligt och informativt i ett fdljebrev, ett nog så viktigt inslag i kampen för en hög svarsfrekvens. Traditionellt är påminnelse, dvs att påminna dem som inte svarat på enkäten, ett sätt att öka svarsfrekvensen. Det finns plus och minus för metoden som sådan och också för olika tillvägagångssätt vid påminnelser. Även det diskuteras närmare lite senare i boken. Ett område, som hittills är alltför outforskat för att tas upp i en praktiskt inriktad bok om enkäter, är anpassning av tillvägagångssätt till olika subgrupper. Vi vet en hel del om svarsmönster i olika © Författaren och studentlitteratur

15

Kapitel l

åldersgrupper, olika sociala grupper etc. Om man kunde använda sådana karakteristika för subgrupper för att anpassa tillvägagångssättet för respektive subgrupp vid försök att höja svarsfrekvensen, skulle det med stor säkerhet vara möjligt att höja den totala svarsfrekvensen vid enkätundersökningar. Här krävs dock fortfarande mer forskning.

16

© Författaren och studentlitteratur

2 Planeringsfasen

Arbetet med att göra en enkätundersökning förknippas nog av många framför allt med att konstruera frågor. I själva verket krävs ett ganska omfattande planerings- och tankearbete innan konstruktionen av själva frågeformuläret blir aktuell. Det finns otaliga exempel, där enkätfrågorna konstruerats direkt utan tillräcklig planering, och där resultatet blivit annat än använd- och njutbart. Gången i enkätundersökningen skiljer sig principiellt inte från gången i vilken annan undersökning som helst av forsknings- eller utredningskaraktär. Studien inleds med att aktuella problemområden tänks igenom och noteras. Det är ur de egentliga problemformuleringarna som ett frågebatteri så småningom ska växa fram. Ju mer detaljerad man är och ju mer diskussioner man för i det inledande skedet, desto enklare blir det senare arbetet med frågorna. Syftet - i en djupare mening - med enkätundersökningen måste vara klart tidigt i planeringsfasen. I det följande kommer planeringen och förarbetet före själva frågekonstruktionen att diskuteras i det här kapitlet, medan enkäten som sådan och vad som är kopplat till enkäten, följer därefter. Hand i hand med problemformuleringen kommer litteraturgenomgången; i forskningssammanhang är litteraturgenomgången - med tyngdpunkten på vetenskaplig litteratur - fundamental, i enklare undersökningar är den viktig, även om den inte är lika ingående. Den som noggrant går igenom litteraturen inom sitt aktuella område får också en ökad insikt inom problemområdet. Det ger också stor hjälp med avgränsning och fokusering på relevanta trågeområden samt att finna nya intressanta vinklingar. Att läsa andras undersökningsresultat, vetenskapliga eller icke-vetenskapliga, ger nästan undantagslöst nya egna ideer. Att finna relevant litteratur kan ibland vara problematiskt. Det finns en rad databaser, svenska och internationella, vilka täcker in artiklar och böcker inom olika ämnesområden. Litteratursökning © Författaren och studentlitteratur

17

Kapite/2

med hjälp av dator kan göras i dessa databaser. Det för utanför den här bokens ram, att närmare gå in på hur man söker litteratur. Den bästa rekommendationen som kan ges är att den intresserade går till ett bibliotek, gärna ett forskningsbibliotek vid universitet eller högskola eller ett sjukhusbibliotek, och där diskuterar sitt problem med bibliotekarien. I takt med att datorutvecklingen har framskridit, har de existerande databaserna också blivit allt mer tillgängliga. Många artiklar kan man idag finna i fulltext på internet, för de flesta andra finns sammanfattningar. Det finns också webbsidor, som kan ge bra underlag. Tänk på att om kälikontroll alltid är viktig, är den ännu viktigare då informationen hämtas från webben. I det här skedet kommer ens val av ansats också så småningom att klarna. Är tanken att resultaten så småningom ska kunna kvantifieras och kanske i viss utsträckning generaliseras, då ska den kvantitativa ansatsen väljas. Om däremot fördjupning är viktigare än kvantifiering och generalisering, ska en kvalitativ ansats väljas. Utöver att höja kunskapsnivån om det aktuella ämnet för studien, går det också att genom litteraturgenomgången se vilka metoder som andra har använt i liknande studier. Här går det att få tips om hur undersökningen kan läggas upp. Vilken ska målgruppen i studien vara? Hur ska personerna i undersökningen väljas ut? Hur många personer ska ingå i studien - rent generellt är säkerheten i slutsatserna högre vid större stickprov; å andra sidan kostar en stor undersökning mer, den kan vara svårare att administrera etc. Hur hanteras bortfallet, dvs att en del personer inte vill vara med? Och så vidare. Redan på det här stadiet är det lämpligt att också fundera över de etiska frågeställningar som kan komma att bli aktuella. Ett viktigt skäl till att ta del av tidigare studier inom närliggande områden är möjligheten att därigenom utnyttja redan utarbetade frågor. Det finns flera fördelar med det. Dels behöver inte hjulet uppfinnas på nytt- utnyttja i stället det arbete andra har lagt ner. Dels är det en fördel att utnyttja frågor, vilka redan är kvalitetstestade (angående frågors validitet och reliabilitet, se kapitel 4). Och slutligen är det bra att utnyttja redan använda frågor för att därigenom kunna ha ett jämförelsematerial. Kom bara ihåg att ge källhänvisning till "lånade" frågor, om ursprungskällan kan hittas. Det finns ett antal färdigutvecklade instrument, dvs hela batterier av frågor, vilka är avsedda att användas i sin helhet. De kan utnyttjas, om de passar ens syfte. Många gånger behövs kanske inte ett helt 18

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

instrument, utan egna frågor kan komplettera delar av ett frågebatteri. Det är ett möjligt tillvägagångssätt. Observera dock att konstruktören av ett komplett frågebatteri kan ha copyright på det och kanske inte tillåter att ett batteri med sammanhängande frågor delas. Kontrollera sådant före användning. En del frågebatterier är fria att använda, andra finns kommersiellt tillgängliga. Oavsett var de lånade frågorna hämtas, är det viktigt att vara uppmärksam på kvalitetsaspekten. Varken det faktum att det kostar att få utnyttja frågor eller att frågorna varit publicerade ger någon garanti för att de håller god kvalitet. Frågorna bör vara kvalitetstestade. Tyvärr cirkulerar frågor av undermålig kvalitet, som likväl används om och om igen. Sök källan till frågan; kanske där framgår om frågekonstruktionen kvalitetstestats. Den som, innan studien startar, ordentligt har tänkt igenom studiedesignen har fördel då själva datainsamlingen ska starta. Ibland händer dock sådant som kanske inte varit möjligt att helt planera för: bortfallet blir större än tänkt, antalet individer med en viss egenskap har plötsligt blivit otillräckligt etc. Alla sådana eventualiteter är omöjliga att planera inför; problemen får lösas då de kommer. Den insamlade informationen ska oftast bearbetas med hjälp av dator och ska därför också registreras i en dator. Genom att förbereda för datorbearbetning redan då enkäten konstrueras, kan mycket arbete sparas. Personuppgiftslagen reglerar vad som får registreras när det gäller personuppgifter, och hur registrering och hantering får ske.

Urvalsmetoder Här ges en övergripande beskrivning av olika begrepp som brukar användas i samband med urvalsmetoder. Urvalsmetoder är metoder som är lämpliga att använda då deltagarna i en undersökning ska väljas ut. För en mer utförlig redovisning hänvisas till min lärobok i statistik för hälsovetenskaperna 1.

l

Ejlertsson G. statistik för hälsovetenskapema. Andra upplagan. Lund: studentlitteratur, 2012

© Författaren och studentlitteratur

19

Kapite/2

Ett stickprov om n individer dras genom ett slumpmässigt urval Uppgifter om stickprovet analyseras

Resultaten generaliseras till att med vissa sannolikheter gälla hela populationen (inferens)

Figur 2. 1 Gången vid en stickprovsundersökning.

Den grupp av individer som är målet för en enkätundersökning brukar benämnas population, eller ibland målpopulation. Exempel på populationer är "personer i åldern 15-74 år som l juli 2014 var mantalsskrivna på Österlen (dvs Simrishamns och Tornelilla kommuner)", "alla patienter som under perioden 2009-2013 skrivits in vid medicinska kliniken i Karlskrona med diagnosen hjärtinfarkt" och "elever i årskurserna 4, S och 6 vid svenska skolor i april2012". Om alla individer i en viss population studeras, talar vi om en totalundersökning. Av olika skäl är det sällan möjligt att genomföra totalundersökningar. Om det handlar om stora populationer är totalundersökningar som regel möjliga endast då det gäller registerdata, dvs då redan insamlade data om personer studeras. Vid enkätundersökningar är den oftast använda metoden att göra en urvalsundersökning genom att dra ett stickprov från populationen. Görs det på rätt sätt, kommer stickprovet att vara en avbild i miniatyr av populationen. För att det ska vara möjligt att uttala sig om en population utifrån ett stickprov, måste stickprovet vara representativt för populationen. För detta krävs, att ett slumpmässigt stickprov dras. Om stickprovet inte väljs ut korrekt och således inte är representativt för populationen, är risken stor för bias, dvs ett systematiskt fel i resultaten. I figur 2.1 beskrivs gången vid en stickprovsundersökning och i exemplet ges ett praktiskt exempel på tillvägagångssättet. Ett stickprov måste ha tillfredsställande storlek. Det innebär att tillräckligt många deltagare måste finnas för att det ska bli betryggande säkerhet i analysen av resultaten. Om antalet individer är 20

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

litet, blir analysresultatet så osäkert att under en viss gräns blir hela enkätundersökningen meningslös. Testets styrka blir för låg. Styrka (power) anger ett tests förmåga att finna en verklig skillnad, då två grupper jämförs. För mer information om styrka, se statistisk litteratur. Det finns olika metoder att dra ett stickprov från en population. De viktigaste ska beskrivas här. Allra vanligast är, att varje individ i populationen har samma sannolikhet att komma med i stickprovet. (Teoretiskt korrekt är det så, att man låter varje möjligt stickprov av en viss storlek ur populationen ha samma sannolikhet att bli draget). Vi talar då om obundet slumpmässigt urval (OSU), vilket är det enklaste att använda med tanke på den kommande analysen av resultaten. Anta t ex att en enkätundersökning ska göras i en kommun bland vuxna personer i åldrarna 18-79 år. Kommunen har 40 000 invånare i de aktuella åldrarna och ett urval om två procent ska göras. Då ska 800 personer väljas ut med någon slumpmässig metod. Är metoden OSU, dvs den vanligast använda metoden, ska urvalet göras på ett sådant sätt att samtliga peroner i populationen har samma sannolikhet att komma att ingå. En närbesläktad urvalsmetod är det systematiska urvalet. Det är användbart då individerna i populationen på något sätt finns ordnade i en förteckning. Ett urval av proportionen 1/n kan då dras genom att var n:e person i förteckningen ingår. Metoden kan leda till bias, om det finns periodicitet i materialet, men kan för övrigt behandlas på samma sätt som det obundet slumpmässiga urvalet.

Obundet slumpmässigt urval

© Författaren och Studentlitteratur

21

Kapitel 2

Rent praktiskt dras stickprovet på följande sätt. Först dras en person i intervallet l till n genom obundet slumpmässigt urval. Den därigenom dragna personen benämns nr a. I stickprovet ska då ingå personerna a, a+ n, a+2n, a+3n etc genom hela förteckningen. Om t ex en mindre studie ska göras vid en barnavårdscentral omfattande tio procent av barnen, kan en förteckning över barnen göras. Först dras slumpmässigt en siffra mellan ett och tio- anta att det blir siffran sex. Då ska sedan vart tionde barn ingå i urvalet, dvs 6, 16, 26 etc.

Systematiskt urval

Om i stället fem procent av barnen skulle ingått i urvalet, hade först ett tal mellan l och 20 dragits. Därefter hade vart 20:e barn ingått i urvalet. Om populationen delas in i undergrupper-strata-från vilka dras slumpmässiga urval, görs ett stratifierat urval. För en närmare genomgång av denna urvalstyp hänvisas till statistisk litteratur. Det finns en urvalsmetod som benämns klusterurval. Vanligen görs urvalet i två steg och benämns då också ibland tvåstegsurval. Urvalet från populationen görs oftast med hjälp av obundet slumpmässigt urval i varje steg. I det första steget väljs slumpmässigt ett antal kluster eller huvudgrupper ut. I det andra steget kan man från 22

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

varje utvalt kluster antingen slumpmässigt dra ett antal personer eller ta alla individerna. Anta t ex att en undersökning ska göras bland barn på dagis i en kommun. I stället för att dra stickprovet helt slumpmässigt, vilket kommer att ge ett stickprov med få barn på vart och ett av många olika daghem, kan klusterurval användas. Då väljs slumpmässigt först ett antal daghem ut och därefter ett antal barn från vart och ett av dem. Det gör den praktiska hanteringen betydligt enklare. Ett slumpmässigt urval kan dras på olika sätt. Det viktiga är inte metoden som sådan, utan att stickprovet verkligen dras slumpmässigt, utan att någon subjektivt påverkar vilka personer som kommer med i urvalet.

Enkät till besökare - väntrumsundersökningen En form av undersökning som många, inte minst i den praktiska vården, har kommit i kontakt med är väntrumsundersökningen. Gemensamt för det som här benämns väntrumsundersökning är, att urvalet består av personer som på eget initiativ vänt sig till eller kontaktat ett visst besöksställe. Det kan gälla enkäter till såväl patienter i väntrummet på en mottagning som besökare vid en myndighet eller vid ett företag, t ex en bank. Distributionsformen omnämndes tidigare (s. lO) som "enkät till besökare". Problemet är här att urvalet inte är slumpmässigt i den bemärkelsen, att varje person i en population tilldelas en viss sannolikhet att ingå i urvalet. Just detta faktum att det är varierande och okända sannolikheter för olika personer att komma med i undersökningen, gör tolkningen av resultaten vansklig. Följande exempel kan illustrera problemet. Vid en vårdcentral bestämde man sig för att göra en patientenkät. Alla som kom till mottagningen under en tvåveckorsperiod fick en enkät, som de fick fylla i, när de väntade i väntrummet. Hur tillförlitliga är då resultaten, dvs kan de generaliseras? För att få en uppfattning om det, måste vi se efter vilka som svarat på enkäten. Hur stor är sannolikheten för en viss person att få delta, dvs att söka mottagningen under just de två veckor, då enkätundersökningen pågår?

© Författaren och studentlitteratur

23

Kapite/2

För en person som i genomsnitt gör ett besök per år är sannolikheten ca fyra procent (2/52, dvs två veckor av 52). Det är sedan enkelt att beräkna, att sannolikheten stiger till åtta procent för den som i genomsnitt gör två besök per år, till elva procent för den som gör tre besök per år, 15 procent för den som gör fyra besök per år etc. För en verklig högkonsument med i genomsnitt tio besök per år är sannolikheten så hög som 32 procent att komma under de två aktuella veckorna och att därigenom vara med i undersökningen. slutsatsen av den sannolikhetsfördelning som visats ovan är, att deltagarna i enkäten kommer att bestå av en oproportionerligt hög andel högkonsumenter och förhållandevis få lågkonsumenter. Det kommer att få som konsekvens, att alla resultat som har samband med vårdkonsumtionen kommer att snedvridas. Eftersom gamla gör fler besök än unga, får vi i enkäten en överskattning av antalet gamla. Om vi ställer frågor om antalet läkarbesök senaste året, får vi en klar överskattning av vårdkonsumtionen. Om det är så, att de som är negativa till vårdcentralen söker andra vårdgivare i högre utsträckning, får vi en överskattning av de positiva attityderna. Listan över snedvridna effekter som ett resultat av ett felaktigt urvalsförfarande skulle kunna göras mycket längre. Exempel Utifrån den verkliga besöksfördelningen vid en vårdcentral har patientstrukturen i urvalet beräknats för det fall man gör en väntrumsundersökning bland patienter under två veckor. Besök per år

2-3 4-

Verklig fördelning

Fördelning i enkäten

55 o/o 35 o/o

31 o/o 44 o/o 25 o/o

l o o/o

Om 55 procent av patienterna i verkligheten gör ett besök under ett år, kommer enkätsvaren från endast 31 procent av den patientgruppen. Samtidigt ökar andelen patienter med fyra eller fler besök per år från reella l O procent till 25 procent i undersökningsgruppen!

Exemplet här har handlat om patientbesök vid en mottagning. Samma princip gäller inom många andra områden, t ex beträffande

24

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

besökare vid kommunens bibliotek eller kunderna på en bank. Ibland kan det verka självklart, att man bör undvika den här urvalsvarianten. En bank, som vill ha reda på kundernas syn på bankens öppettider, vänder sig rimligen inte enbart till dem som besöker banken, då den är öppen. De som inte kommer är troligen de som mest kan ha en avvikande uppfattning. Det finns fördelar med väntrumsundersökningen, nämligen att den är enkel att genomföra och lättadministrerad. Kan den då vara användbar i något sammanhang? Ja, under två förutsättningar. För det första får svaren inte vara korrelerade till respondentens besöksfrekvens i den aktuella enkätlokalen, i exemplet vårdkonsumtionen. För det andra kan inte den normala patientgruppen eller kundgruppen vara målgrupp (population), eftersom urvalsmetoden ger ett urval som inte är representativt för den normala besökargruppen. Om inte dessa villkor är uppfyllda, kommer resultaten att spegla något annat än det som man från början hade som syfte med sin undersökning. Som en generell sanning kan påpekas, att den här urvalsmetoden vid attitydundersökningar överskattar andelen nöjda personer. De som är mest nöjda är oftast de mest frekventa besökarna och därmed de flesta i urvalet. Alternativa metoder till väntrumsundersökningen bör således övervägas. Om intresset inte gäller enbart patienterna finns möjligheten att göra en befolkningsenkät bland ett slumpmässigt urval av befolkningen i ett visst område. Om patienterna är enda målgrupp kan urvalet göras utifrån journalerna. Om det gäller en bank eller annat företag, kan ett lämpligt kundregister användas. Det gäller att finna den urvalsmetod som bäst stämmer överens med syftet med ens undersökning.

Bortfall Som vi sett tidigare i boken, har bortfallsproblemet ökat under flera decennier. Därigenom har det också blivit allt viktigare att hantera bortfallsfrågan så medvetet och så bra som möjligt. I det här avsnittet tas upp en del resonemang kring borfallsfrågan och också en del förslag på praktiska lösningar. I kapitlen 3 och 4 finns förslag på © Författaren och studentlitteratur

25

Kapite/2

andra typer av inverkan på deltagandet, såsom motivation, trågekonstruktion etc. Då en person i urvalet vägrar eller inte har möjlighet att delta i den avsedda undersökningen talar man om bortfall, ibland benämnt externt bortfall. Bortfallet på enstaka frågor bland dem som för övrigt har besvarat enkäten benämns internt bortfall. Det finns också en typ av bortfall, ibland benämnt missing data, som beror på missöden, t ex att enkätformulär förkommer. Detta senare bortfall kan ersättas under förutsättning att anledningen till bortfallet ligger helt utanför undersökningens frågeställningar. En person som vägrar delta i en undersökning skiljer sig från övriga redan genom det faktum, att han vägrar delta. Han kan därför inte ersättas av en person med andra egenskaper. Exempel Anta t ex att vi gör en enkätundersökning om vuxnas rökvanor i ett visst område. Enkätformuläret skickas till ett slumpmässigt urval om 800 personer. Bortfallet blir 25 procent. Av de 600 som svarar, uppger 90 personer att de är dagligrökare, vilket motsvarar 15 procent. Om vi nu ersätter de 200 i bortfallet med nya slumpmässigt valda personer, blir dessa av samma selekterade grupp som deltagarna vid första tillfället. Vi kan således räkna med att fortfarande ha ca 15 procent rökare. Kanske anledningen till att några i bortfallet inte ville delta är att de, eftersom de inte själva röker, inte har något större intresse av en rökvaneundersökning. Kanske enbart fem procent i bortfallsgruppen är rökare. l så fall reduceras den faktiska andelen rökare till 12,5 procent [(90 + l O) l 800]. Å andra sidan kanske en majoritet i bortfallet är rökare, men vägrar delta t ex på grund av irritation över alla diskussioner kring rökare och problem med rökning. Kanske hela 30 procent i bortfallsgruppen är rökare. Om så är fallet blir den faktiska andelen rökare i stället nästan 19 procent [(90 + 60) l 800].

Av exemplet framgår den stora osäkerhet som uppstår vid tolkning av resultaten, då det finns ett betydande bortfall. Ju större bortfallet är, desto större är naturligtvis risken för felaktiga generaliseringar till målpopulationen. Hur ska vi då göra för att lindra effekterna av ett bortfall? Tyvärr finns ingen patentlösning. Det vi dock inte ska göra är att negligera bortfallet. Alltför ofta ser man tyvärr i artiklar, att bortfallet avfärdas 26

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

på en rad eller inte nämns alls. Formuleringar av typen "ingenting tyder på att bortfallet avviker ... " är vanliga, trots att man på sin höjd har kontrollerat ålders- och könsfördelningen. Trots allt finns vissa steg att vidta både för att minska bortfallet och för att minimera effekterna av ett bortfall. Att ordentligt motivera de potentiella deltagarna till att ingå i enkätundersökningen är det främsta sättet att öka svarsfrekvensen. Motivationen är så viktig att området behandlas i ett speciellt avsnitt i kapitel 3. Rent tekniskt är annars det främsta steget att vidta vid enkätundersökningar, förutom att ha ett väl genomarbetat frågeformulär med tillhörande följebrev, att skicka påminnelser. Två påminnelser brukar betraktas som optimalt vid postenkäter. Vid andra påminnelsen är det fortfarande god effekt beträffande deltagande, samtidigt som de etiska övervägandena - att fortsätta bearbeta personer som inte skickat in - knappast gör, att man avhåller sig från andra påminnelsen. Att skicka mer än två påminnelser kan däremot börja ifrågasättas ur etisk synpunkt, samtidigt som effekten vanligen är förhållandevis begränsad. En tumregel, vilken visat sig hålla väl i ett flertal undersökningar, är att ungefär 70-75 procent av de till slut inkomna svaren kommer innan någon påminnelse har skickats ut. Efter en påminnelse kan drygt 90 procent av de slutliga svaren beräknas ha kommit in. Det betyder, att om en enkätundersökning till slut får ett deltagande på 70 procent, är deltagandet före den första påminnelsen i storleksordningen 50 procent eller något mer. Efter en påminnelse kan deltagandet beräknas vara mellan 60 och 65 procent. En metod som ibland används för att få information om bortfallsgruppen är att dra ett slumpmässigt stickprov från bortfallet, vilket kontaktas per telefon. Vissa nyckelfrågor, kanske högst 6-7 stycken, plockas ut. Dessa ber man att få besvarade vid telefonkontakten. Vill respondenten inte svara på alla frågorna, accepteras vanligen ändå att besvara några få. Det kan vara tillräckligt för att kategorisera bortfallet. Uppgifterna från deltagarna och bortfallet kan slutligen vägas samman.

© Författaren och studentlitteratur

27

Kapite/2

Exempel Anta att vi från bortfallsgruppen i föregående exempel drar ett slumpmässigt stickprov om 20 procent. De 40 så utvalda personerna accepterar att besvara några nyckelfrågor ur enkäten. Av de 40 respondenterna i bortfallsgruppen anger tio, dvs 25 procent att de är dagligrökare. Vi kan då skatta andelen rökare i hela urvalet till 17,5 procent, vilket beräknas på följande sätt: (0, 15 · 600 + 0,25 · 200) l 800.

Att notera är här, att vid sammanvägningen ska hela bortfallsgruppens storlek (200 i exemplet) användas, trots att proportionstalet (25 procent i exemplet) beräknats på enbart ett stickprov ur bortfallet. Ofta är det möjligt att genom registeruppgifter, journalstudier etc göra en rad kontroller av, huruvida bortfallsgruppen skiljer sig från deltagarna beträffande vissa variabler. Om då inga skillnader beträffande dessa jämförda variabler finns, och om de jämförda variablerna kan antas vara korrelerade till de variabler som studeras i enkäten, kan data från respondenterna användas som en skattning för hela urvalet och därigenom som en skattning för populationen. Viktigt att tänka på i hanteringen av bortfallsfrågan, både då det gäller att reducera bortfallet och då det gäller att kategorisera det, är att hela hanteringen sker på ett genomtänkt sätt.

Hantering av personuppgifter - PUL En enkätundersökning görs ofta bland så många människor och innehåller så mycket information, att uppgifterna måste lagras i ett datorregister för att det över huvud taget ska vara möjligt att bearbeta uppgifterna. För att skydda den enskildes integritet finns i Sverige sedan 1998 en lag, som reglerar vilka personuppgifter som det är tillåtet att registrera. Lagen benämns Personuppgiftslagen (SFS 1998:204), ofta förkortad PUL. Utgångspunkten för PUL är att det är den enskilde själv som avgör om personuppgifter rörande honom eller henne får behandlas. PUL har successivt ersatt den tidigare datalagen, vilken hade tillkommit för att skydda den enskildes integritet i samband med datorbearbetning. Datalagen upphörde helt år 2001. 28

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

Med personuppgifter avses all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande fysisk person. Här kommer endast de delar av PUL att beröras, som har relevans vid enkätundersökningar. Medan PUL rör all behandling av personuppgifter, är främst registrering, lagring och databearbetning aktuella i samband med enkäter. Det är viktigt att poängtera, att PUL är tillämplig enbart då registreringen innehåller identifierbar personuppgift, dvs uppgift som kan hänföras till en enskild person. Att en personuppgift är identifierbar behöver inte betyda att namn eller personnummer registreras. Det räcker att det finns en kodnyckel mellan det löpnummer som registreras och den enskilde individen. Ofta är det just den metoden som används då enkäten är identifierbar - löpnumret registreras i datorn, medan det samtidigt finns en förteckning där varje löpnummer kopplas samman med en personidentifikation i form av antingen personnummer eller namn och adress. Varken hur förteckningen förvaras eller hur registrering sker påverkar definitionen av personuppgift. Om man däremot lägger in uppgifter från enkäten, vilka inte har någon form av kodnummer, och där inte någon enskild person kan identifieras, är det inte personuppgifter i lagens mening. Observera att i de flesta fall är det helt onödigt att registrera enkätuppgifterna så att de blir identifierbara. Om det inte finns speciella skäl för annat, t ex att data från flera källor ska läggas samman eller att återkommande enkäter till samma personer ska registreras, rekommenderas att göra all dataregistrering av enkätuppgifter oidentifierbar. Aven i de fall då uppgifter från två eller flera källor ska kopplas samman, kan uppgifterna många gånger registreras anonymt. Sammankopplingen kan göras först, dataregistreringen senare, och då kan identifikationen vara bortplockad. Dessutom finns ytterligare en fördel med att göra datainsamlingen anonym. Deltagandet är normalt något högre, då datainsamlingen sker anonymt jämfört med att någon form av identifikation finns på enkäten. För att få föra ett personregister, måste respondenternas samtycke inhämtas. Vid en enkätundersökning kan det faktum att respondenten återlämnar sin ifyllda enkät betraktas som samtycke. Men enligt PUL § 3 ska ett giltigt samtycke vara en viljeyttring som ska © Författaren och studentlitteratur

29

Kapite/2

vara frivillig, särskild och otvetydig. Den ska ges efter tillräcklig information. Även om vissa former av undersökningar även ger möjlighet till muntlig information, är informations- eller följebrevet den informationskanal man som undersökare normalt har till respondenterna. Det är därför viktigt hur följebrevet utformas. Det kommer att beskrivas i kapitel 4. Om rekommendationerna från det avsnittet följs, kommer också personuppgiftslagens intentioner att följas. Deltagande i en enkätundersökning är i normalfallet frivilligt. Den informationen ska därför också finnas i följebrevet. En stor skillnad mellan den nuvarande personuppgiftslagen och den tidigare datalagen är, att tillståndsbegreppet i de flesta fall nu är borttaget. Den personuppgiftsansvarige, som ska vara en juridisk person, t ex ett bolag, en myndighet eller en stiftelse, ska själv tolka PUL och följa reglerna i lagen. Hos den personuppgiftsansvarige finns oftast ett personuppgiftsombud, vars uppgift är att se till att "personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt". Det är personuppgiftsombudet som vid behov har nödvändiga kontakter med Datainspektionen.

PUL

30

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

För den som ska genomföra en enkätundersökning av en sådan form att PUL blir tillämplig, rekommenderas att i förväg kontakta sitt personuppgiftsombud. Om enkäten görs som en del i ett forskningsprojekt, vilket kräver tillstånd enligt etiklagen, kommer ett forskningsetiskt tillstånd per automatik också att ge ett godkännande enligt PUL.

Etiska reflektioner Etiska överväganden är viktiga då en enkätundersökning planeras. I Sverige finns sedan den 1.1. 2004 en etiklag - reviderad 2008 - som reglerar etiska frågeställningar i anslutning till forskning som avser människor. Även den som inte gör sin enkätundersökning för forskningsändamål bör ha etiklagen som rättesnöre för vad som är lämpligt respektive olämpligt att göra. Forskning som omfattas av lagen, och som är relevant vid en enkätundersökning, är personuppgifter om brott och straff, ras/etniskt ursprung, politiska åsikter, religion, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv. Till forskning räknas även doktoranders arbeten i forskarutbildning, däremot inte t ex studerandearbeten på lägre nivå än doktorandnivå. Då förutsätts det enskilda universitetet eller den enskilda högskolan hantera frågorna kring etik. Den som ska genomföra en forskningsenkät med anknytning till något av de områden lagen specificerar måste ansöka om tillstånd enligt etiklagen. Det gör man vid någon av de regionala etikprövningsnämnderna, vilka finns i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. I många andra länder finns liknande organisationer. En överenskommelse har gjorts mellan vetenskapliga, framför allt medicinska, facktidskrifter i världen att inte publicera resultat från projekt, som inte har blivit godkända ur etisk synpunkt. Dessutom beviljas inte forskningsanslag från större anslagsgivare till projekt som inte är etiskt bedömda och godkända. Den etiska granskningen har sitt ursprung i den s k Helsingforsdeklarationen, först godkänd 1964 och sedan reviderad i flera omgångar. Här regleras de etiska konflikter, som kan uppstå vid medicinsk forskning. Vid planeringen av en enkätundersökning, oberoende av om det gäller forskning, en studerandeuppsats eller något annat ändamål, © Författaren och studentlitteratur

31

Kapite/2

kan rekommenderas att spectellt nedanstående fyra forskningsetiska krav beaktas: • Informationskravet. De deltagande personerna ska ordentligt informeras om enkätundersökningen, dess syfte och om att det är frivilligt att delta. Hur denna information, vilken vid en enkätundersökning som regel ges skriftligt, kan utformas beskrivs närmare i avsnittet om följebrevet (s. 112). • Samtyckeskravet. Deltagare i en studie har rätt att själva bestämma över sin medverkan, varför samtycke ska inhämtas. För person under 15 år ska vårdnadshavares samtycke inhämtas. Vid postenkät och webbaserad enkät innebär det att respondenten genom att svara har samtyckt till att medverka. Vid andra distributionsformer, t ex gruppenkäter eller enkät till besökare, är det viktigt att samtyckeskravet uppfylls på ett sådant sätt, att man inte utövar påtryckning på deltagarna. Ingen, som inte vill delta, får känna sig utpekad. Det kan vara extra svårt att uppnå vid vissa gruppenkäter, där alla de potentiella svarandena finns samlade i en viss lokal. Här är det viktigt att den som gör undersökningen verkligen betonar frivilligheten att delta och har förberett hur vägran hanteras. Ska t ex alla sitta kvar, så att inte den som vägrar blir utpekad? Sättet att agera måste hanteras från fall till fall med bästa möjliga känsla för situationen från de inblandade. • Konfidentialitetskravet. Deltagare i en studie ska ges största möjliga konfidentialitet, vilket bl a innebär att enskilda individer inte ska kunna identifieras av utomstående. Kravet innebär också att personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. • Nyttjandekravet. Insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för det ändamål enkäten avser -och som informerats om - och inte i något annat sammanhang. Ytterligare ett par rekommendationer kan vara på sin plats till den som ska genomföra en enkätundersökning och inte har stor egen erfarenhet av metoden. Undvik vissa typer av frågor. Det gäller frågor som kan bedömas som känsliga, närgångna eller påträngande. Tala med någon sakkunnig, så att inte människor i onödan ska behöva konfronteras med olämpligt utformade eller olämpligt distribuerade enkäter. Varje enkät bör genomgå en kritisk etisk granskning, åtmins-

32

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

tone av dem som genomför och ansvarar för enkätundersökningen. En värdering som är viktig att göra, är relationen mellan risk och nytta med den aktuella undersökningen. Den som genomför en enkätundersökning har rimligen ett hyfsat begrepp om vilken nytta den aktuella undersökningen avses göra. Den nyttan ska vägas mot eventuella risker med enkätundersökningen. I princip alla enkäter även om frågorna vid en första anblick kan tyckas oskyldiga - kan ge någon form av obehag hos vissa deltagare; frågor om kost kan ge skamkänslor hos den överviktige, frågor om sociala nätverk kan påverka den ensamme negativt etc. Sådana möjliga risker ska alltid tänkas igenom ordentligt, innan enkäterna delas ut.

Att tänka på ... Den som gör en enkätundersökning,_ är ofta så upptagen med själva konstruktionen av frågorna och med urvalet, att det är lätt att förbise en rad frågor som måste vara genomtänkta och i förväg planerade. Nedan följer några viktiga punkter att ha tänkt igenom.

Tidpunkt för utskicket För att få rimligt hög svarsfrekvens vid framför allt postenkät bör frågeformulären skickas ut vid en sådan tidpunkt, att de inte alltför mycket konkurrerar med andra kända aktiviteter. December är en © Författaren och studentlitteratur

33

Kapite/2

olämplig månad att distribuera enkäter, eftersom människors julförberedelser då stjäl all uppmärksamhet och tid. Vid de tidpunkter då barn har skollov är det inte heller lämpligt att skicka ut enkäter, eftersom många reser bort under skolloven. Sommarmånaderna är således olämpliga enkätmånader. Oftast skickas påminnelser till dem som inte svarat. Det är då viktigt att tänka på att inte heller påminnelserna bör distribueras under de olämpliga tider, som angetts ovan.

Tidpunkt för utskicket

Information om undersökningen Öppenhet är att rekommendera vid seriösa enkätundersökningar. Framför allt är det i två avseenden öppenheten här ska tas upp, dels i relation till massmedia, dels i relation tillledningen inom en organisation. Att i förväg, innan enkätundersökningen distribueras, kontakta massmedia kan många gånger ha klara fördelar om det är en undersökning som görs bland allmänheten i någon bemärkelse. Det finns flera skäl till att sådan kontakt ofta är positiv för den som gör undersökningen. Dels är det en fördel att den som får enkäten känner igen sig. För den som har läst om undersökningen i tidningen tidigare och sedan själv får ett enkätformulär för besvarande kan igenkän34

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

nandet skapa en positiv inställning. Dels kan det vara en fördel att själv ha informerat massmedia i förväg och därigenom ha haft möjlighet att framföra undersökningens innehåll och syfte på ett positivt sätt. Risken kan annars vara- vilket också har hänt- att någon person vänder sig till pressen med negativ kritik, genom insändare eller på annat sätt, och därigenom får igång en negativ debatt. Om det väl har hänt, är det ofta svårt att vrida diskussionen rätt igen, och det finns en risk att många respondenter förloras. Slutligen kan det vara positivt att ge massmedia sådan information, som de själva söker; det är journalisternas uppgift att skriva om förhållanden som kan intressera allmänheten. Där bör man som forskare/utredare kunna hjälpa till med material som kan bedömas vara av intresse. Många gånger är det vid en planerad undersökning lämpligt att informera - eller tillfråga - personer i ledningen. En undersökning bland t ex vårdpersonal bör lämpligen vara sanktionerad hos chefen/cheferna, inte minst för att få hjälp med att tala positivt om undersökningens värde och betydelsen av deltagande i stället för motsatsen. Den som vill göra en enkätundersökning bland skolbarn bör be rektor om godkännande, i vissa fall bland yngre barn även föräldrarna. I propositionstexten till etiklagen anges 15 år som den åldersgräns, under vilken föräldrarna ska ge sitt medgivande.

Den praktiska hanteringen Det finns en rad praktiska frågor, som det är nog så viktigt att tänka igenom i förväg. Några tips presenteras här. Vid postenkäter bör portofria svarskuvert bifogas. Det görs enklast genom att svarskuverten är frankerade. En annan möjlighet är att hos posten begära tillstånd för svarspost, vilket innebär att mottagaren av svarskuverten betalar portot för dessa i efterhand. Det blir dock dyrare än att använda frankerade svarskuvert. Den som använder frankerade svarskuvert, kan vid påminnelser spara in portot för några kuvert. Vid den första påminnelsen bifogas då inte något svarskuvert, utan respondenten ombeds använda det som följde med i första utskicket. Samtidigt är det lämpligt att göra den reservationen, att den som kastat bort den första försändelsen kan vänta att svara tills nästa påminnelse kommer. Då bifogas åter ett frankerat svarskuvert. © Författaren och studentlitteratur

35

Kapite/2

Avprickning av svar kan ibland vara aktuellt. Om datainsamlingen inte sker anonymt men enkätuppgifterna ska lagras anonymt, gäller det vid postenkät att finna en metod att pricka av respondenterna utan att röja deras identitet. Genom att göra det, går det att undvika att skicka påminnelse till dem som redan har svarat. (Ibland skickas påminnelse till alla, då det inte finns någon identitetsuppgift på svaren. Det medför problem vid analysen, eftersom en del personer kan ha besvarat formuläret mer än en gång.) Olika metoder att hantera avprickningen diskuteras i samband med beskrivning av följebrevet. Om undersökningsmaterialet ska lagras på dator, vilket det nästan alltid ska, bör förberedelser ha gjorts för det. Frågeformuläret utarbetas med tanke på att inmatningen i datorn ska vara enkel. Därför bör det redan vid konstruktionen av formuläret vara bestämt vilken programvara som ska utnyttjas. Förberedelser för datorbearbetning beskrivs närmare i kapitel4. Erfarenhetsmässigt blir det alltid en viss procent fel som matas in i datorn. En del datorprogram ger möjlighet till dubbelinmatning. Det innebär, att materialet matas in två gånger, helst av två olika personer. Då de båda inmatningarna inte stämmer överens, signalerar datorn, varvid rätt tecken kan matas in. Utnyttja möjligheten till dubbelinmatning om den finns. Den eliminerar de allra flesta inmatningsfelen. Det finns också möjlighet att optiskt läsa in enkätsvaren. Frågeformuläret ska då konstrueras så optisk inläsning blir möjlig. Vid webbbaserade enkäter är inmatningsfrågan inte aktuell. Även om enkätundersökningen är en förhållandevis billig metod att skaffa mycket information, drar den kostnader. Ambitionen är här inte att kvantifiera kostnaderna - de ändras ändå så snabbt utan snarare att peka på olika poster i en kostnadskalkyl. De fyra första punkterna är inte aktuella vid webbaserade enkäter, punkterna om porto och kuvert inte vid gruppenkäter. • Tryck/kopior. Ett tryckt formulär kan göras kompakt, men ändå överskådligt. Samtidigt blir kostnaden per formulär högre än för ett kopierat formulär, framställt med hjälp av datorutskrift. Med hjälp av dator och skrivare kan emellertid mycket bra frågeformulär framställas, vilket kan reducera kostnaden.

36

© Författaren och studentlitteratur

Planeringsfasen

• Porto/returporto. Portokostnaderna blir dubblerade, eftersom även returportot ska betalas. Om försändelsen kommer att väga över 100 gram, blir kostnaden per formulär i princip fyra gånger kostnaden vid lägsta brevporto. Därtill kommer portot för påminnelser, vilket kan uppskattas till i storleksordningen hälften av den initiala kostnaden under förutsättning att två påminnelser med returkuvert skickas ut. Den här utgiftsposten blir naturligtvis aktuell enbart vid postenkäter, liksom nästa punkt. • Kuvert/etiketter. Kostnader för kuvert finns, även om befintliga kuvert från den undersökandes arbetsenhet ibland kan utnyttjas. Det reducerar den direkta kostnaden för enkäten, men kostnaden finns där naturligtvis i alla fall. Om urvalet görs externt, tillkommer kostnaden för datorkörningen för att få fram urvalet plus framställningen av eventuella adressetiketter. • Inmatning. Kostnaden är avhängig om man själv eller den egna personalen har tid att göra inmatningen, eller om extern personal måste hyras in. • Bearbetningsprogram. I handeln finns ett stort antal datorprogram för statistiska ändamål. Det finns dels s k kalkylprogram, vilka ofta är tillräckliga för enkätbearbetning men inte är förberedda för mer avancerade statistiska beräkningar, dels riktiga statistikprogram. Båda typerna av program finns i olika prislägen - från gratis och uppåt - och med olika grad av anpassning för enkätbearbetning. • Bearbetning, rapportering. Tidsåtgången, och därmed direkt eller indirekt kostnaden, underskattas ofta för den del som ligger efter materialinsamlingen. Bearbetning och analys kräver, om det ska göras på ett ordentligt sätt, förhållandevis mycket tid. Det samma gäller artikel- eller rapportskrivning, då resultaten från enkätundersökningen ska publiceras/presenteras.

© Författaren och studentlitteratur

37

3 Före enkäten I det här kapitlet tas tre områden upp, som är av stor betydelse för ett bra undersökningsresultat, men som samtidigt kan vara ganska okända för den oerfarne enkätmakaren. Det handlar om vikten av att l) motivera potentiella respondenter att delta, 2) känna till hur de svarande tänker då enkätfrågor ska besvaras och 3) arbeta på ett strukturerat sätt, då syfte och frågeställningar ska omvandlas till konkreta frågor.

Motivation Den som vill ha ett högt deltagande i sin enkätundersökning i kombination med bra kvalitet i svaren bör ägna mycket energi åt att få deltagarna motiverade till att både svara och svara ärligt och uppriktigt. I en tid med dalande deltagarsiffror blir det allt viktigare att söka och finna metoder att öka deltagandet, men också att göra det i kombination med bibehållen kvalitet i svaren. Och här är motivationen det antagligen mest överlägsna vapnet att sätta in. Men hur gör man då för att öka motivationen bland presumtiva deltagare? Något entydigt svar kan naturligtvis inte ges, men det finns ett antal steg att vidta, som mer eller mindre kan påverka. Några sådana tänkbara åtgärder ska diskuteras i det här avsnittet 1• Ofta används en uppdelning av motivation i inre respektive yttre motivation. I relation till att delta i enkätundersökningar utgör inre motivation den starkaste drivkraften. Inre motivation speglar ett intresse för enkäten och dess ämne samt den egna viljan att delta och bidra till resultatet, att uppnå någonting med den egna insatl

Den som vill ha mer kött på benen avseende motivation vid enkätundersökningar, inkluderande såväl teorier bakom begreppet som litteratur inom området, rekommenderas läsa Marika Wenemarks avhandling The respondent' s perspective in health-related surveys. The role of motivation. Linköping, 2010

© Författaren och studentlitteratur

39

Kapite/3

sen. Yttre motivation skapas av yttre förhållanden och inte av någon inre drivkraft. Hit kan räknas t ex belöning för att delta i en enkätundersökning, främst genom att få någon ersättning men också genom t ex att ha gjort en insats för att vara tilllags eller för att visa sympati mot den som gör enkätundersökningen - utan att ha något egentligt intresse för innehåll och ämne. Det kan finnas ett visst motsatsförhållande mellan yttre och inre motivation. Yttre motivation kan vara kontraproduktiv genom att det finns en risk att kvaliteten försämras. Om vi genom att ge belöning för deltagande i en enkätundersökning kan få med en del personer som annars hade hört till bortfallet, är risken uppenbar att deras bristande engagemang påverkar sättet att svara. Ett mindre rättvisande svarsutfall blir då resultatet. Det är en risk med belöningssystem för deltagande, som alltid borde övervägas. Att fokusera på inre motivation är det som har möjlighet att ge engagemang och kvalitet. Som ansvariga för en enkätundersökning vill vi ha högt deltagande, men vi vill också ha god kvalitet i svaren. Annars är det höga deltagandet meningslöst. Det finns t o m exempel i litteraturen, där införande av belöning för deltagande, dvs försök att skapa yttre motivation, minskar deltagandet bland personer som egentligen var motiverade av ämnet att delta. Den inre motivationen minskade genom att belöningen gav intryck av sämre seriositet. Ytterligare en aspekt att fundera på genom att ge belöning är risken att äventyra framtida deltagande. En gång belöning, alltid belöning. Det finns många delar i såväl själva enkätkonstruktionen som genomförandet av enkätundersökningen som kan göra det möjligt att påverka människors motivation att delta. Hos den enskilde individen finns i botten en inställning till enkätundersökningar generellt; den som är positiv till att svara på enkätfrågor blir lättare att få som deltagare än den som är negativ. Sedan är det centrala och helt grundläggande naturligtvis ämnet för undersökningen. Ett exempel på det är det faktum att enkätundersökningar med ett hälsofokus generellt har betydligt högre svarsfrekvens än t ex kommersiella undersökningar. Motivation och upplevelse av meningsfullhet går hand i hand. Utöver ämnet för enkätundersökningen, som helt naturligt är av fundamental betydelse, finns mycket annat som kan påverka respondenternas upplevelse av meningsfullhet. T ex är det viktigt att generellt uttrycka sig på ett sätt som får potentiella deltagare att

40

© Författaren och studentlitteratur

Före enkäten

uppleva enkäten och de enskilda frågorna som både begripliga och meningsfulla. Det gäller såväl informationsbrev som enkätfrågor. Därför finns ett omfattande avsnitt om frågeutformning i den här boken (kapitel 4). Såväl brev som frågor ska helst också ge respondenten en känsla av tillit, dvs det måste finnas en ömsesidig tillit mellan den som gör enkätundersökningen och den som besvarar frågorna. Den som inte litar på frågeställaren, om det är en forskningsinstitution, en myndighet, ett företag eller någon annan, ger sig knappast i kast med att besvara de erhållna enkätfrågorna. Ett konkret exempel på en enkel motivationshöjande åtgärd är att ha någon eller några öppna frågor i enkäten. Det ger den respondent som så vill möjlighet att gå utanför den ram som finns i en enkät med frågor och fasta svarsalternativ och fritt uttrycka sig. En motivationshöjande åtgärd kan vara att ge respondenterna möjlighet att få ta del av resultaten, när de finns tillgängliga. Då ökar känslan av meningsfullhet hos åtminstone en del av de potentiella respondenterna. Hur resultaten ska bli tillgängliga får avgöras beroende på vad det är för sorts undersökning; det kan ske på väldigt många sätt. En sammanfattning kan läggas på nätet, resultaten kan återföras till en arbetsplats, sammanfattning kan skickas via brev eller mejl till den som är intresserad etc. En företeelse, som kanske är lika tveksam som vanligt förekommande, är att använda frågeinstrument, som funnits i många år och använts mycket. Skälet är då att det går att finna många andra studier med vilka det går att jämföra resultaten. Skälet, och det är ett tungt vägande skäl, till att undvika den typen av frågeinstrument är deras utformning. Ett frågeformulär som konstruerades för 20 eller 30 år sedan har frågeformuleringar som kanske var relevanta då, men som inte inbegriper senare års rön. De kanske hade hög kvalitet vid den tiden de konstruerades, men eftersom mycket sker i samhället under ett par decennier blir gamla formuleringar inte längre relevanta. Dessutom ändras språkbruket under loppet av ett par decennier, varför sådana frågor kan kännas gammaldags. Definitioner ändras etc. Allt detta sammantaget kan skapa irritation hos den svarande, vilket kan leda till att meningsfullheten och därmed motivationen minskar. Å ena sidan är en grundregel att inte ha alltför långa enkäter för att inte trötta ut respondenterna och för att de inte ska tappa koncentrationen. Allt det kan leda till försämrad kvalitet i svaren. Å © Författaren och studentlitteratur

41

Kapite/3

andra sidan ska alltför korta enkätformulär också undvikas. Sådana formulär kan kännas stympade, och är de alltför stympade för sitt sammanhang kan de slutligen kännas innehållsligt otillräckliga. Är det så, minskar meningsfullheten och motivationen. Under nästa rubrik beskrivs en studie, där en satsning medvetet gjordes för att få så hög motivation som möjligt. Även för övrigt arbetades aktivt för ett högt deltagande i en grupp där det erfarenhetsmässigt har gjorts många studier med lågt deltagande, nämligen personal i primärvården.

Ettexempel Syftet med den aktuella studien2 var att belysa arbetsförhållanden och hälsa i primärvården ur ett salutogent perspektiv. Dessutom var avsikten att skapa underlag för intervention. Projektet genomfördes i nordöstra Skåne och utgick från Högskolan Kristianstad. Det pågick drygt ett år under 2013-14. Svarsfrekvensen blev så hög som 84 procent! Den något dystra utgångspunkten för studien var kunskapen om att i princip ingen studie i primärvården - i Sverige eller i övriga Europa - nådde mer än som allra högst 50-60 procents deltagande. Många redovisade studier låg långt under 50 procent. Första uppgiften var att försöka öka motivationen hos de potentiella respondenterna. l En motivationshöjande faktor var sannolikt att vi avsåg att ha en salutogen utgångspunkt, dvs att fokusera på det friska, på resurserna, i stället för den traditionella inriktningen med fokus på besvärliga arbetsförhållanden, stress och utbrändhet, som det finns en uppsjö studier om. 2 Motivationshöjande var också att vi lovade att ge kunskap tillbaka, dvs den enskilda vårdcentralen skulle få egna resultat som komplement till den totala avrapporteringen av resultat och slutsatser som underlag för eventuell intervention. 2

42

Studien finns presenterad i artikeln Ejlertsson L, Heijbel B, Ejlertsson G, Andersson HI. Recovery, interna! work experiences and work-life balance important to salutogenie health: A questionnaire study among primary health care workers in Sweden (submitted 2014). © Författaren och studentlitteratur

Före enkäten

3 Att i den mån det är möjligt ha ett visst inslag av deltagarbaserad design, dvs ha ett deltagande i studieprocessen från dem som ska bli föremål för studien är normalt ett sätt att öka engagemanget, vilket också ökar motivationen. Den första mer konkreta kontakten med vårdcentralerna - efter inledande kontakter och förankring övergripande i Region Skåne -var med verksamhetscheferna i den offentliga primärvården i distriktet. Två av projektmedarbetarna (L.E. och LA.) deltog vid ett redan inbokat verksamhetschefsmöte. De fick då möjlighet att presentera våra tankar samtidigt som innehåll och tillvägagångssätt diskuterades. Vårdcentralerna bjöds in att låta sig representeras i fokusgruppsintervjuer, vilka skulle ge underlag till den kommande enkätundersökningen. Vårdcentralerna ställdes därigenom inte enbart inför en redan beslutad och utformad enkätstudie utan kunde i den utsträckning de själva ansåg lämpligt vara med och påverka innehållet. Vid det aktuella mötet bestämdes också hur datainsamlingen rent praktiskt skulle gå till. De nämnda tre punktema var alla motivationshöjande. Sedan vidtogs även andra åtgärder för att höja svarsfrekvensen. Att skicka postenkät bedömde vi i den aktuella populationen skulle ge ett alltför stort bortfall, något som tidigare studier har visat. I stället valde vi gruppenkät som distributionsform, även om den av praktiska skäl delvis kom att kombineras med postenkät. En i projektgruppen (B.H.) med egen primärvårdsanknytning tog första kontakten med varje verksamhetschef för att boka en tid, då vårdcentralen hade sitt personalmöte. Kontakten följdes sedan upp av L.E. Kontakt togs också med de privata vårdcentralerna i distriktet, varvid de fick information om studien, dess uppläggning och syfte. Samtliga 26 vårdcentraler inom det aktuella geografiska området, åtta privata och 18 offentliga, valde att delta i studien. L.E. åkte ut till vårdcentralemas respektive personalmöten. Därigenom gavs en möjlighet att kort presentera studien, dess unika salutogena perspektiv och fördelen för den egna vårdcentralen att delta. Sedan delades enkäterna ut tillsammans med skriven information, varefter de fylldes i av dem som var närvarande. Varje enkät, vilken besvarades anonymt, lades i en låda. En hög enkäter med tillhörande informationsbrev och returkuvert, lika många som antalet frånvarande medarbetare, lämnades till verksamhetschefen som distribuerade dem till respektive medarbetare via postfacken © Författaren och studentlitteratur

43

Kapitel3

med löfte om att också påminna de frånvarande att besvara enkäten! Svarskuverten var märkta med den aktuella vårdcentralens namn men var för övrigt anonyma. Vid sex av vårdcentralerna fanns inte tid att fylla i enkäten under personalmötet; då gavs information, och rätt antal enkäter lämnades kvar för att besvaras av medarbetarna. Vid två vårdcentraler lämnades bara enkäterna till verksamhetschefen för vidare distribution utan möjlighet att få träffa deltagarna. För övrigt var tillvägagångssätt och besvarande i båda fallen samma som bland dem som varit frånvarande vid de övriga enheternas personalmöten. Under ett par efterföljande veckor informerades varje verksamhetschef om deltagandet och ombads påminna dem som fått enkäter att skicka in sina enkäter efter att ha fyllt i dem. Eftersom enkäterna skulle skickas in anonymt, kunde ingen enskild påminnelse göras. Svarsfrekvensen var 86 procent vid de vårdcentraler, där de som var närvarande svarade under personalmötet och de icke-närvarande skickade in per post. Bland övriga, dvs där ingen del av processen gjordes som gruppenkät, var deltagandet 76 procent. Den totala svarsfrekvensen uppgick därmed till 84 procent och var likartad för privata och offentliga vårdcentraler. Den här beskrivna studien krävde lite extra tid för datainsamling, eftersom den gjordes i form av en kombination av post- och gruppenkäter. Det var med säkerhet positivt för svarsfrekvensen. Samtidigt var den inriktning som fanns på enkätens innehåll samt löftet att ge underlag till intervention till den enskilda vårdcentralen, sannolikt helt avgörande motivationshöjande faktorer, förmodligen tillsammans med den initiala möjligheten att - åtminstone till en del - vara med och påverka innehållet (deltagande). Därigenom erhölls en svarsfrekvens, vilken var väldigt mycket högre än vad som normalt har uppvisats för den aktuella målgruppen.

Svarandets psykologi Varför svarar en person på ett visst sätt på en viss fråga? Vad är det för tankeprocesser hos respondenten, som leder fram till just det aktuella svaret? Och varför svarar respondenten över huvud taget? Eller varför svarar hon inte? Kan vi lita på de svar vi får? 44

© Författaren och studentlitteratur

Före enkäten

Det finns en rad funderingar kring svarandet, som är relevanta för var och en som genomför en enkätundersökning, dvs för den som ställer de frågor respondenterna ska svara på. En fråga är en språklig konstruktion. Frågeställaren formar följder av ord på ett sådant sätt, att produkten blir en fråga med en viss innebörd. Men hur uppfattar respondenten frågan och de tillhörande svarsalternativen? Och uppfattas fråga och svar olika under olika förutsättningar? En person som t ex befinner sig i ett annat socialt sammanhang än frågeställaren, kanske uppfattar frågan annorlunda. Inom responspsykologin arbetar man med teorier om de kognitiva processer som styr hur vi svarar på enkätfrågor. Genom empiriska studier kan man finna mönster i hur olika människor tänker och därigenom uppfattar och besvarar frågor. Människors sätt att hantera faktafrågor, frågor om beteenden och frågor om attityder/ åsikter har olika teorier bakom sig, och de kognitiva processerna anses vara olika för de olika typerna av frågor. Eftersom den här boken handlar om hur man praktiskt genomför en enkätundersökning, är inte syftet - och det finns inte utrymme till- att redovisa de teoretiska resonemangen bakom olika frågekonstruktioner. I stället är avsikten att omsätta slutsatser av olika teorier och känd kunskap i form av praktiska råd angående hur man kan konstruera frågor och svarsalternativ. Det sker i nästa kapitel. Den som önskar mer teoretiska resonemang hänvisas till speciallitteratur på området. Här följer bara helt kort några tankar kring svarandets psykologi. Baktanken är i huvudsak att medvetandegöra potentiella frågekonstruktörer om en del problem man kan ställas inför vid konstruktionen av enkätfrågorna och tolkningen av svaren. Något som påverkar de erhållna svaren i en enkätundersökning är det faktum att människor kommer ihåg vissa händelser men har svårt att minnas andra. Det är också så, att minnet förändras av olika händelser i större eller mindre grad. En del händelser stannar kvar i minnet nästan intakta över tiden, medan andra förändras till sin karaktär; de kanske bleknar bort eller förvrängs. Att minnas tidpunkter, då olika händelser har inträffat, är ett speciellt problem. Beroende på händelsens karaktär, när den inträffade etc, är förmågan att korrekt rekapitulera händelsen olika. Speciella händelser minns man bättre än alldagliga. Händelser nära i tiden minns man i allmänhet bättre än händelser för länge sedan. © Författaren och studentlitteratur

45

Kapitel3

I princip varje fråga som ställs innehåller ett antal komponenter som respondenten ska tänka över, kanske minnas och slutligen tolka. Vi kan ta ett exempel på en möjlig fråga att ställa i en enkätundersökning: "Hur många gånger har du besökt vårdcentralen i Xköping under de senaste tre månaderna?" Det första respondenten måste göra är tolka och försöka förstå frågan. Därefter ska hon försöka minnas vilka aktiviteter som finns på vårdcentralen. Där kan det finnas läkare, sjuksköterska, distriktssköterska, sjukgymnast m fl kategorier. Så ska respondenten minnas om hon besökt någon av dem. Om besöket varit föranlett av en speciell händelse, kanske en allvarlig sjukdom, är sannolikheten att minnas korrekt större än vid ett odramatiskt besök för t ex en vaccination. slutligen ska respondenten tidsbestämma de besök hon gjort - eller åtminstone dem hon minns. Har något av besöken gjorts under den senaste tremånadersperioden, och i så fall hur många? Hade tidsperioden varit längre, kanske sex månader, hade svårigheterna varit större. Efter hela den relaterade tankeprocessen ska respondenten avge ett svar på frågan. Om frågan har fasta svarsalternativ ska respondenten också anpassa sitt svar till befintliga alternativ. Av exemplet framgår att det är en rad olika tankeprocesser som till slut resulterar i ett kryss för ett av frågans svarsalternativ. Kunskaper om hur personer överdriver respektive underskattar olika händelser eller tidsförskjuter skeenden på olika sätt beroende på när i tiden de inträffat är naturligtvis viktig. Bland annat sådan kunskap ligger bakom de rekommendationer som ges i nästa kapitel. Många gånger har man som frågeställare komplicerade frågeställningar att belysa genom en enkätundersökning. Då är det ibland möjligt att använda flera frågor för att komma på djupet. Men ibland måste dock frågorna förenklas för att de ska bli möjliga att besvara. Problemet är då, att förenklingen kan innebära en förändring av innebörden i frågan. Förutsättningarna kan ändras så mycket att den nya frågekonstruktionen blir inadekvat. Som trågekonstruktör måste man gå en balansgång mellan det korrekta och det lite enklare, besvarbara. Ett välkänt faktum är, att de flesta respondenter försöker göra besvarandet av enkäten till en så enkel procedur som möjligt. Oavsett enkätens utformning sker besvarandet av frågorna ofta utifrån ganska enkla tankeprinciper. Hur mycket ansträngning respondenten är beredd att sätta av för att svara på frågorna påverkas också av

46

© Författaren och studentlitteratur

Före enkäten

om hon är pigg eller trött, har gott eller ont om tid, är intresserad eller ointresserad etc. Ett närliggande problem gäller frågan om huruvida respondenten svarar sant eller falskt. Det är känt att vissa beteenden överrapporteras, medan andra underrapporteras. Vissa typer av frågor besvaras inte alls av en del personer. Exempel på ett område med känd underrapportering är frågor om alkoholkonsumtion. Känsliga områden kan vara svåra att få sanningsenliga svar på i en enkätundersökning. Men det finns även här metoder att eliminera eller åtminstone minska problemen. För frågeställaren gäller det att ta till sig så mycket kunskap som möjligt om människors sätt att tänka och att hantera information. Genom att formulera frågor så intelligent som möjligt och genom att ha klara strategier för genomförandet, är det möjligt att både reducera bortfallet och få relevanta svar på frågorna.

Operationalisering Kommen så långt i processen, att det mer konkret är dags att börja arbeta med själva frågorna, bör arbetet tas stegvis. Det är ofta frestande att alltför tidigt börja med frågeformuleringar. Först ska vi mera exakt ta reda på vad som ska mätas och hur. Utgå då ifrån syftet med den aktuella studien. Det första som ska göras är att skriva ner problemområden, dvs frågeområden, enligt syfte och problemformulering. I nästa steg bryts frågeområdena ner i sina beståndsdelar. Ofta görs det i flera steg. Först sedan det ursprungliga syftet är nedbrutet så långt det går, konstrueras frågor för att täcka in vart och ett av de slutliga delområdena efter nedbrytning. Att överföra de nedbrutna frågeområdena till konkreta frågor benämns operationalisering. Följande exempel kan belysa tillvägagångssättet. Vi utgår återigen ifrån den undersökning bland anställda i primärvården, salutogena arbetsfaktorer i skånsk primärvård, som presenterades tidigare (se s. 42) som exempel i diskussionen om hur svarsfrekvensen ska optimeras. Syftet var att belysa arbetsförhållanden och hälsa i skånsk primärvård i ett salutogent perspektiv (samt skapa underlag för intervention med salutogena utgångspunkter). © Författaren och studentlitteratur

47

Kapitel 3

Steg l är att avgränsa de områden som är aktuella. Här kan det steget tyckas enkelt, eftersom det handlar om arbetsförhållanden och hälsa. Men samtidigt vill vi kunna relatera de båda huvudområdena till någonting, varför vi måste inkludera olika bakgrundsfaktorer som ålder, kön, yrke etc. Kanske personliga förhållanden kan ha betydelse. Sådana kan vara den egna livssituationen, den egna självkänslan etc. Här gäller det att ordentligt tänka efter vad som kan vara relevant för den aktuella studien. Vi har nu alltså fyra huvudområden, som ska speglas i enkätundersökningen: arbetsförhållanden, hälsa, bakgrundsfaktorer och personliga förhållanden. Vart och ett av de områden som definierats utifrån syftet ska nu brytas ner i nästa steg för att tydliggöra vad de innehåller. I exemplet väljer vi arbetsförhållanden. Här kan vi tänka oss att dela in i förslagsvis följande områden: den fysiska arbetsmiljön, den psykosociala arbetsmiljön, den egna inställningen till vad som är en bra arbetsplats, egenskaper hos själva arbetsplatsen, möjligheter till återhämtning mm. Det tredje steget är att gå ner till nästa nivå för alla de områden som definierats. I exemplet väljer vi den psykosociala arbetsmiljön. Den kan innehålla ett antal områden, såsom ledarskap, krav i arbetet, kontroll över arbetssituationen, stödjande strukturer, värdegrund på arbetsplatsen, relation till arbetskamrater etc. Om vi i något steg kan finna färdiga instrument att använda, vilka speglar något eller några av de områden som ingår i nedbrytningen, finns goda möjligheter att se om de passar in i den egna studien. Inom arbetsområdet finns en del instrument, som eventuellt kan användas. Samtliga aktuella områden bryts ner i ett eller flera steg till, ända tills vi är nere på frågenivå. I exemplet väljer vi att gå vidare med relation till arbetskamrater. Vad kan vi lägga i det begreppet? Kanske att umgås med arbetskamraterna utanför arbetet, att hjälpa varandra på arbetet, att ha tillit etc. Var och en av de beståndsdelar i vilken vi hamnar i det sista steget - när det inte går att bryta ner längre - ska omvandlas till en fråga, dvs den ska operationaliseras. I exemplet gör vi det i form av påståenden, vilka det går att instämma i eller ta avstånd från i olika grad. Syftet angav att det skulle vara ett salutogent perspektiv, vilket gör att påståendena ska vara positivt formulerade det är inget eländessökande som efterfrågas. Då kan frågorna inom just det aktuella spåret bli enligt följande:

48

© Författaren och studentlitteratur

Före enkäten

Var vänlig ta ställning till följande påståenden om din relation till dina arbetskamrater. ju längre till vänster du placerar ditt svarskryss desto mer håller du med om påståendet.

Instämmer helt a. Jag umgås ofta med mina arbetskamrater utanför arbetstid b. Jag upplever att mina arbetskamrater ger mig feedback på det arbete jag utför c. Jag upplever att mina arbetskamrater litar på mig

Tar helt avstånd

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

Så arbetar vi vidare med varje problemområdes delkomponenter, tills vi har täckt in syftet med undersökningen med hjälp av våra frågor. De aktuella delfrågorna kom att se ut enligt ovan i det färdiga enkätformuläret. Hur man bör tänka vid den konkreta frågekonstruktionen för att undvika så många fallgropar som möjligt framgår av kapitel 4. Att operationalisera sina problemområden kan vara mer eller mindre enkelt. Den studie som här användes som exempel innehöll många delar och var därför ganska komplicerad att arbeta med. Vissa komplicerade frågeställningar kan ibland behöva brytas ner i många delkomponenter, innan konkreta frågor konstrueras. Det kan också vara svårigheter med att verkligen göra varje delkomponent mätbar. Dessutom ska operationaliseringen göras på ett sådant sätt att hela problemområdet täcks in, samtidigt som frågorna ska ställas så att kvaliteten i de så småningom erhållna svaren blir bra. Att systematiskt gå igenom och bearbeta syftet på det beskrivna sättet kan verkligen rekommenderas. Det gör att alla delar som var planerade genom syftet finns med i det slutliga frågebatteriet. Alltför många har gjort misstaget att genast börja med att konstruera frågor för att, då enkätundersökningen är genomförd, bli pinsamt medvetna om att flera viktiga områden aldrig kom med. Och då var det för sent. © Författaren och studentlitteratur

49

Kapite/3

Att översätta enkätfrågor Ibland kanske det finns färdiga frågor eller frågebatterier, som passar in i någon del av vårt nedbrutna syfte. Men så finns de enbart på ett annat språk- vilket ofta är engelska. Hur går vi då tillväga? Låt oss starta med att konstatera vad vi inte ska göra. Vi ska inte enbart översätta frågorna till svenska och sedan använda dem. Risken är alltför stor att något går galet, även om översättningen kan tyckas välgjord. Översättningen förstås många gånger inte likadant på svenska som på engelska, även om det kanske enbart handlar om nyanser av ord. De kvalitetstest som eventuellt gjorts i förlagan kan inte utan vidare föras över till ett annat land, en annan kultur. Där är förutsättningarna olika, även om det i förstone kan tyckas vara två ganska lika länder. Den metod för översättning som varit standard under många år är en fram och tillbaka-översättning. Först översätts frågorna från engelska till svenska, helst av en auktoriserad översättare. Sedan översätts samma frågor av en annan auktoriserad översättare tillbaka från svenska till engelska. De skillnader som uppstår mellan de båda engelska versionerna tas som utgångspunkt för en diskussion om den svenska översättningen. Efter diskussion fastställs den svenska versionen, vilken provas i en pilotstudie och justeras vid behov. Frågorna ska sedan efter datainsamlingen kvalitetstestas på vanligt sätt (se s. 107 om datakvalitet). Det finns även en annan metod beskriven för översättning. Minst två översättare kommer överens om en översättning av frågorna till svenska. Den översättningen provas i en pilotstudie och justeras vid behov på motsvarande sätt som i fram och tillbaka-översättningen. Även här kvalitetstestas frågorna efter datainsamlingen. Någon av de här beskrivna metoderna för översättning- där fram och tillbaka-översättningen är vanligast- används också vid internationella studier, där samma frågebatterier används i olika länder och på olika språk.

50

© Författaren och studentlitteratur

4 Enkäten

Att göra en enkätundersökning innebär en rad moment, av vilka en del har beskrivits i de inledande avsnitten. I det här kapitlet finns ett fokus på själva frågorna och hur man tänker för att konstruera bra frågor. Det finns en mängd fallgropar, då frågorna ska konstrueras. Ett långt avsnitt handlar om det, ett avsnitt som följs av frågor kring hur man kan testa sin enkät i en pilotstudie. Därefter tas en hel del upp kring kvalitet i frågorna och hur man arbetar med index och skalor. slutligen tas följebrevet upp som en viktig del i att motivera de tillfrågade att svara.

Frågekonstruktion Att konstruera frågor till ett frågeformulär innebär, att det finns en mängd regler att följa. De viktigaste reglerna tas upp i det här avsnittet. Visst är det så, att den erfarne kan gå ifrån vissa regler och ändå (därigenom) göra bra frågekonstruktioner. För att göra det på ett kontrollerat sätt krävs emellertid stor erfarenhet. Den som inte har den erfarenheten och kunskapen bör hålla sig till de här presenterade huvudreglerna. Det är viktigt att vara ordentligt medveten om, vilka egentliga möjligheter som finns att tolka enkätsvaren. Eftersom svarsalternativen är begränsade såväl till antal som till innehåll, kan tolkningarna av svaren inte gå längre än vad svarsalternativen medger. Anta till exempel att vi är intresserade av att se vilken tyngd olika komponenter har i begreppet livskvalitet. Kanske vi först ställer en fråga för att kartlägga hur respondentens livskvalitet är, och som följdfråga t ex "Vad anser du kan påverka livskvaliteten?". Om vi då har ett antal fasta svarsalternativ, vilka det är möjligt att kryssa för, © Författaren och studentlitteratur

51

Kapite/4

begränsas våra tolkningar av livskvalitetens beståndsdelar. Om vi har angett hälsa, ekonomi, socialt nätverk, arbetsförhållanden etc utifrån kända teorier om livskvalitet, begränsas tolkningen till de angivna svarsalternativen. Något nytänkande i form av nya vinklingar av livskvaliteten blir då inte aktuellt. Ett alternativ kan ibland vara att ersätta den aktuella frågan med en öppen fråga, dvs utan fasta svarsalternativ. Ibland kan en fråga med fasta svarsalternativ kompletteras genom att respondenten får fördjupa eller utveckla sitt svar i en öppen frågekonstruktion. Vissa typer av frågor kommer igen i många undersökningar. Det kan gälla ålder, kön, utbildning, hushållssammansättning etc. I slutet av avsnittet kommer de här frågeområdena att diskuteras. Inledningsvis ska dock en rad regler vid konstruktion av frågor gås igenom punkt för punkt.

Begriplighet i språket Språket ska alltid anpassas till målgruppen. Om enkäten vänder sig till allmänheten -i någon bemärkelse - ska ordvalet vara sådant att frågan förstås av människor i allmänhet. Om målgruppen är t ex skolungdomar, bör man vid formuleringen ta hjälp av antingen någon person som är verksam nära ungdomar i de aktuella åldrarna eller av ungdomarna själva. Då blir risken mindre att ord används som är främmande för ungdomarna eller som tolkas annorlunda av ungdomar än av vuxna. Den som själv är verksam inom ett visst kunskapsområde tar lätt för givet förståelsen av vissa ord, vilka av en allmänhet kan uppfattas helt annorlunda. Huvudregeln är att språket ska vara så enkelt som möjligt utan att för den skull bli utslätat eller naivt. Exempel l a Har du någon gång under de senaste sex månaderna utnyttjat slutenvården?

ja Nej

D D

För den som är verksam inom vårdsektorn är definitionen av ordet slutenvård troligen klar. Även om vissa gränsdragningsproblem kan finnas, avses med begreppet att ha varit inlagd på en vårdinrättning, ofta ett sjukhus. Bland allmänheten kan man dock tänka sig att en del kan misstolka, och även inberäkna besök vid sjukhu52

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

sens öppna mottagningar. En del förstår antagligen inte alls ordet slutenvård. "Att ligga på sjukhus" eller "att vara inlagd på sjukhus" är de uttryck som i allmänhet används, och därför bör något av de uttrycken användas även i enkäten. Frågan skulle således i stället konstrueras på följande sätt. Exempel l b Har du någon gång under de senaste sex månaderna varit inlagd på sjukhus?

Ja Nej

D D

Entydiga frågor Frågor (och även svarsalternativ) ska inte kunna tolkas på mer än ett sätt. Om den som analyserar enkätsvaren efteråt inte vet hur de svarande har tolkat frågan, kan heller inte svaren värderas. Ord som kan misstolkas ska bytas ut eller förklaras. Ibland kan skenbart enkla frågekonstruktioner tolkas på en rad olika sätt, kanske just genom sin enkelhet. Ett exempel på det kan vi se av nästa fråga som berör ett område, vilket behandlas i många enkäter, nämligen rökning. Exempe12 a Röker du?

Ja Nej

D D

I denna fråga finns ett betydande tolkningsproblem. Vad krävs för att den svarande ska svara "Ja" på frågan? Den som röker dagligen svarar säkert J a på den här frågan. Men hur svarar den som röker ibland, kanske någon gång i veckan? Och hur svarar den som feströker enbart, eller den som nyss har slutat röka? Ordet "röker" måste således definieras för att svaren på frågan ska kunna tolkas. (Problemet är ju inte att få procenttal på de båda svarsalternativen, då undersökningen är klar- det kommer man att få. Problemet är i stället hur innebörden av svaren ska tolkas.) Beroende på vad frågeställaren har för syfte med frågan kan den formuleras på lite olika sätt. Nedanstående formulering används

© Författaren och studentlitteratur

53

Kapitel4

ibland, men då enbart om dagligrökning är i fokus. Om det är intressant att även kategorisera dem som feströker, röker enbart då och då etc, får andra frågekonstruktioner användas. Exempe12 b Röker du dagligen?

ja Har rökt dagligen men slutat Nej

D D D

Andra formuleringar kan naturligtvis användas vid den här typen av fråga. En variant kan vara "Röker du?" med följdfrågor om i vilken omfattning (t ex dagligen, vid fest etc), kanske typ av tobak (såsom cigaretter, pipa etc) eller mängd, t ex antal cigaretter.

Predsera tids- och rumsangivelser Det är viktigt att undvika missförstånd och olika tolkningar av tidsoch rumsbegrepp genom att klargöra och sätta gränser för dessa begrepp. Begrepp av typen "Brukar du ... " och "Gör du i allmänhet ... " är inte från början definierade utan ger utrymme för egna tolkningar hos respondenterna. Här bör sådana avgränsningar göras i frågan, att svaren så entydigt som möjligt kan tolkas. På motsvarande sätt måste företeelser avgränsas rumsligt. Följande exempel visar problemet med bristande tidsangivelse i en enkätfråga, där patient-läkarkontinuiteten studeras. Frågan antas bli ställd direkt efter ett läkarbesök och enbart till patienter som även tidigare besökt vårdinrättningen i fråga. Exempe13 a Fick du samma läkare som vanligt vid ditt besök idag?

ja Nej

D D

För den som konstruerat frågan och inte tänkt tillräckligt långt, kan frågan verka enkel och lättbegriplig. Emellertid uppstår här ett tolkningsproblem genom att begreppet "som vanligt" används. Det framgår bäst av nedanstående potentiella besökskombinationer, utmärkta längs en tidsaxel. A, B och C representerar olika läkare.

54

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

-3 år

Person 1: Person 2: Person 3: Person 4:

-2 år

-1 år

studietidpunkt

A A

AA

A

B

A BA ABC A

Det är omöjligt att veta, vilken av de fyra åskådliggjorda personerna ovan, som skulle anse sig ha fått samma läkare ~om vanligt. Den som haft den aktuelle läkaren en gång tidigare, men för ett par år sedan? Eller den som däremellan också haft en annan läkare? Eller den som ett par gånger tidigare för länge sedan träffat samma läkare, men som nyligen haft en annan läkare? Eller, slutligen, den som nyligen gjort tre olika besök, varav ett var hos den aktuelle läkaren? En precisering av tidsintervallet skulle göra det möjligt att tolka svaren. Man skulle då i en inledande fråga kunna skilja ut dem som gjort läkarbesök under t ex det senaste året och enbart till dem ställa frågan i exemplet nedan. Exempel3 b Fick du vid ditt besök idag träffa samma läkare som vid ditt förra besök?

ja Nej

D D

En alternativ variant kan vara nedanstående fråga, ställd till samma selekterade grupp som ovan, dvs de som gjort besök det senaste året. Exempel3 c Fick du vid ditt besök idag träffa en läkare som du besökt någon gång tidigare det senaste året?

ja Nej

D D

Den senare frågekonstruktionen kommer att ge fler ja-svar än den förra, eftersom alla besök under det senaste året räknas med. I exem© Författaren och studentlitteratur

55

Kapitel4

pel 3 b räknas enbart det senaste. För att ordentligt kunna värdera svaren i exempel 3 c, bör information också inhämtas om antalet läkarbesök det senaste året.

Ej ledande frågor, l Att formulera frågor på ett sådant sätt, att de inte är ledande är svårt. Frågorna måste formuleras så neutralt som det är möjligt. Till exempel bör inte ord av typen bra, trevligt, positivt etc användas i frågan utan att ordens motpoler också nämns. Vi bör alltså skriva "bra eller dåligt", "trevligt eller tråkigt", "positivt eller negativt" osv. Det finns nämligen en uppenbar risk vid besvarande av frågor, att respondenterna tenderar att instämrna i det som antyds i själva frågan. Man bör således inte ställa en enkätfråga så som i det följande exemplet. Exempel4 a Tycker du att det är lätt att kommunicera med din chef?

la, mycket lätt Ja, ganska lätt Varken lätt eller svårt Nej, inte speciellt lätt Nej, inte alls lätt

D D D D D

Ett alternativ till frågekonstruktion kan vara det som ges i exempel 4 b. Ett annat alternativ kan vara att i frågan i exempel 4 a skriva "det är lätt eller svårt" i stället för enbart "det är lätt". Svarsalternativen är i båda fallen samrna som ges i exempel 4 b. Exempel4 b Hur tycker du det är att kommunicera med din chef?

Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt

D D D D D

Det finns tillfällen, då det kan vara motiverat med ledande frågor. För att t ex kornrna förbi låsningar och psykologiska spärrar inom känsliga områden, vilka kan ge upphov till såväl under- som över56

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

rapportering av fenomen, kan det ibland vara till hjälp att ge en ledande introduktion. Det finns ytterligare ett typfall, där det är tillåtet att frågekonstruktionen är värderande. Det gäller frågor av Likert-typ (se s. 95). I stället för en fråga ges då ett påstående, och respondenten ska instämma i eller ta avstånd från påståendet på en oftast fem-, sexeller sjugradig skala. Nedan ges det diskuterade exemplet i denna form och med den formulering som slutligen kom att användas i en enkät. Den aktuella delfrågan var en av flera liknande. Till de respektive frågorna fanns en förtydligande ingress: Var vänlig ta ställning till nedanstående påståenden om den person som är din närmaste chef (Den person/arbetsledare du vänder dig till i ditt dagliga arbete). Exempel4 c Chefen är lätt att kommunicera med.

D

D

D

Instämmer helt

D

D

D

D Tar helt avstånd

Ofta ges vid den här frågetypen inte alla skalstegen i svarsalternativen i verbal form, utan enbart de båda ytteralternativen och ibland också mittalternativet.

Ej ledande frågor, 2 Frågor om förändringar vilka kan medföra positiva konsekvenser för respondenterna får regelmässigt hög andel positiva svar, utan att det har någon förankring i verkligheten. För att undvika det måste endera även eventuella negativa konsekvenser tas fram, eller så måste den aktuella förändringen ställas mot andra förändringar. Den som vill kartlägga allmänhetens åsikter om sophämtningskostnaden i en kommun, t ex med hjälp av frågan: "Hur mycket tycker du att man bör betala för hämtning av hushållssopor en gång varannan vecka?", kommer att få tyngdpunkten vid ganska låga avgifter. Om det däremot i en ingress anges att en del kan betalas med direkt avgift, medan resten betalas via skattemedel, kan mer nyanserade svar på frågan förväntas.

© Författaren och studentlitteratur

57

Kapite/4

En fråga av den typ som finns i exemplet nedan kommer att få en hög andel positiva svar (vi utgår ifrån att frågan ställs till personer i X-köping). Exempels a Anser du att man bör ha vårdcentralen i X-köping öppen även på kvällstid för att öka tillgängligheten?

ja Nej Vet ej

D D D

I frågan förstärks det positiva med förändringen genom att en positiv effekt tas upp, utan att den har någon motvikt. Ett alternativ vid denna typ av frågekonstruktion är att ha kvar den principiella frågan, men ge såväl positiva som negativa argument. Frågan ovan skulle då kunna bli på följande sätt. Exempels b Att ha en vårdcentral öppen även på kvällstid har den fördelen, att man kan öka tillgängligheten utanför den normala arbetstiden. Samtidigt har det nackdelen, att varje läkare är på plats på dagtid motsvarande antal timmar mindre. Anser du att man bör ha vårdcentralen i X-köping öppen på kvällstid?

ja Nej Vet ej

D D D

Svarsalternativen ovan kunde ha vunnit på att nyanseras, så att inte enbart alternativen ja och nej fanns att svara på. Det diskuteras närmare på s. 75. En annan möjlighet att penetrera vikten av en förändring är att jämföra inställningen till den aktuella förändringen med inställningen till andra tänkbara förändringar. Svarsfördelningarna på de olika delfrågorna kan sedan jämföras. Frågetypen i exempel 5 c har använts i en omfattande attitydundersökning.

58

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Exempel S c Nedan beskrivs ett antal tänkbara förändringar, som gäller sjukvården. Någon av dem kan vara möjlig att genomföra i framtiden. Kryssa för hur pass viktig du anser att varje förändring är. Vårdcentralen i X-köping skulle ha öppet även lördag och söndag.

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Onödigt

D D D D

Vårdcentralen i X-köping skulle ha öppet till kl 21 tre vardagskvällar i veckan.

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Onödigt

D

Förutom vårdcentralen i X-köping skulle det finnas en läkarmottagning i vardera Aglarp, Beröd och Ceby.

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Onödigt

D D

D D

D D

D

Den som besvarar frågan ovan kommer att värdera de olika tre alternativen mot varandra. Det kommer att ge en bättre möjlighet till tolkning och leder därmed också till en mer nyanserad slutsats än i det inledande exemplet, 5 a. Undvik (dubbla) negationer

Negationer bör generellt undvikas om det är möjligt att finna en annan frågeformulering utan negationer. Dubbla negationer ska alltid undvikas. Det är inte ovanligt att negativt formulerade frågor uppstår som en konsekvens av förväntningar hos konstruktören av frågorna. "Vi måste ta reda på vad allmänheten anser om att vi inte har den här servicen", vilket leder till frågan "Vad tycker du om att det inte finns ... ?" I själva verket är det enkelt att vända en negativt ställd fråga till en positivt ställd, vilket de nedanstående exemplen kan visa. Exempel6 a Anser du det vara acceptabelt, att biblioteket inte har öppet på lördagar?

© Författaren och studentlitteratur

Ja Tveksam Nej

D D D 59

Kapitel4

Att svara "ja" betyder i exemplet, att man tycker att biblioteket kan vara stängt på lördagar, medan "nej" står för att det bör vara öppet. Negationen gör, att det krävs en extraordinär tankeinsats för att svara korrekt. Ännu värre skulle det bli om man här hade haft dubbla negationer av typen "Är du emot att biblioteket inte har öppet ... ". Förutom att vi får en ledande fråga, blir den hart när omöjlig att bena upp genom de dubbla negationerna. Frågan är enkel att göra om till en fråga som inte innehåller negationer. Exempel6 b Anser du, att biblioteket bör ha öppet på lördagar?

ja Tveksam Nej

D D D

Frågan är nu rak och därigenom enkel att besvara. Alternativa trågekonstruktioner är tänkbara, t ex "Bör biblioteket vara öppet ... " eller "Är du för eller emot att biblioteket är öppet ... ". En kanske ännu bättre variant är att ha en fråga av Likert-typ, dvs påståendet "Biblioteket bör ha öppet på lördagar" med svarsalternativ från "Instämmer helt" till "Tar helt avstånd".

Försiktighet med kunskapsfrågor Vid post- och webbaserade enkäter är det vanligen meningslöst att inkludera kunskapsfrågor. Sådana frågor har en låg validitet. Eventuellt rätta svar kan bero på antingen att respondenten känner till det rätta svaret, eller att hon tagit reda på det. Vi vet inte vilket som gäller. Ändå händer det inte sällan, att den typen av frågor finns med i enkätundersökningar. Nedanstående fråga kan tänkas bli ställd till pensionärer, som är mer eller mindre regelbundna gäster på ett servicehus. Exempel? Känner du till vem som är föreståndare på servicehuset X?

60

ja Tveksam Nej

D D D

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Svaren på frågan skulle aldrig gå att tolka, just av de skäl som angavs ovan. Däremot skulle frågetypen vara användbar vid gruppenkäter eller vid intervjuer. I sådana fall har respondenten inte möjlighet att ta reda på de riktiga svaren, innan svaren lämnas.

En fråga åt gången Ett vanligt misstag vid konstruktionen av enkätfrågor är att inte tillräckligt renodla frågorna. Det är viktigt och helt nödvändigt att varje fråga innehåller en och endast en fråga. Följande exempel, som gäller en undersökning på en arbetsplats, får illustrera den här typen av fel. Exempels a Anser du, att ni respekterar varandra och samarbetar bra på er arbetsplats?

ja, mycket ja, ganska Varken/eller Nej, inte speciellt Nej, inte alls

o o o o o

Exemplet innehåller två delfrågor. För att t ex kunna svara ja på frågan krävs att vi håller med om båda påståendena, dels att medarbetarna respekterar varandra, dels att medarbetarna samarbetar bra. Om den svarande anser att medarbetarna visserligen respekterar varandra, men tyvärr inte kan samarbeta, har hon ingenstans att sätta krysset. Att välja "Varken/eller" som alternativ kommer i ett sådant fall att kännas fel; det ger intryck av en neutral- eller kanske t o m utslätad - åsikt, trots att respondenten har bestämda åsikter om sina medarbetare. Eftersom vi inte känner till respondenternas sätt att tänka, kommer vi inte heller att veta hur vi ska tolka svaren. Vissa svarar ja för att de håller med om båda påståendena. Andra svarar ja för att de inte tänker närmare på den andra delen av frågan. Åter andra svarar nej, eftersom de enbart håller med om första delen av frågan, etc. Vissa besvarar inte alls frågan, eftersom de genomskådar den omöjliga konstruktionen. Dessa hamnar i det interna bortfallet. Men hur fördelningen är över de olika tolkningarna, känner vi inte till. Därigenom kan vi inte heller dra några slutsatser av svaren vi erhåller på frågan.

© Författaren och studentlitteratur

61

Kapitel4

Frågor av den här typen måste i stället delas upp i sina delfrågor, vilka ställs var för sig. I exemplet nedan har två olika frågekonstruktioner använts. Exempels b Anser du, att ni respekterar varandra på din arbetsplats?

Ja, mycket Ja, ganska Varken/eller Nej, inte speciellt Nej, inte alls

D D D D D

Anser du, att ni samarbetar bra eller dåligt på din arbetsplats?

Mycket bra Ganska bra Varken/eller Ganska dåligt Mycket dåligt

D D D D D

Vilka motsatsord som används i svarsalternativen avgörs av sammanhanget. I just det här fallet var valet enkelt.

Ett svar åt gången Det kan tyckas självklart, att man genom att svara på en fråga endast kan avge ett svar åt gången. Nedanstående exempel kan illustrera en logisk kullerbytta hos frågekonstruktören. Exempel9 a Vad anser du om dina rökvanor?

Jag Jag Jag kar Jag Jag

röker aldrig röker mycket sällan röker en del men det påverinte min hälsa röker nog lite för mycket röker alldeles för mycket

D D D D D

Avsikten med frågan var att få respondentens subjektiva syn på sina rökvanor, dvs inte den faktiska rökkonsumtionen. Problemet trågekonstruktören ställdes inför var tydligen att finna ett mittalternativ som kunde uppfattas som logiskt. Det ologiska här är att blanda in sambandet mellan rökning och ohälsa i ett av alternativen. Den som ska kunna kryssa för mittalter62

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

nativet, måste både röka en del och ha åsikten att rökningen inte påverkar hälsan. Det är ju faktiskt möjligt att röka en del men ändå ha åsikten att rökningen påverkar hälsan. Samtidigt är det möjligt att röka mycket men ändå anse att det inte påverkar hälsan! Kanske har frågekonstruktören tänkt sig att begreppet "för mycket" i de båda sista svarsalternativen syftar på en relation till den egna hälsan, men eftersom det inte är utskrivet, förblir svarsalternativen oklara. Det finns en mängd olika sätt att ställa frågor kring rökning, varav ett nämndes i det inledande exemplet. Det kan handla om rena fakta kring rökvanorna, attityder till rökning etc. Syftet styr formuleringen. Om rökningens ohälsaaspekter också ska kartläggas, måste de tas upp i speciella följdfrågor.

Ej omotiverat långa frågor Det finns en grundregel som säger att varje fråga inte ska göras längre än nödvändigt. Det innebär inte att varje fråga alltid måste vara väldigt kort. Ibland behövs förtydliganden och förklaringar för att förenkla för respondenten att förstå innebörden i frågan. Däremot bör inte frågan kompliceras genom långa omskrivningar. Inte sällan kan en förlängning av frågan motiveras genom en introduktion för att sätta respondenten in i problemområdet. Själva frågan kan i så fall ändå göras enkel. Nedanstående exempel kan illustrera en onödigt lång formulering, vilken snarare komplicerar än förenklar frågan. Exempel lO a Trygghet och säkerhet i arbetsmiljön är grundläggande begrepp. Är det något av nedanstående begrepp, som du oroar dig för i ditt arbete? Ange för vart och ett om du oroar dig mycket, något eller inte alls. Att drabbas av olycksfall i arbetet?

Oroar mig mycket Oroar mig något Oroar mig inte alls

D D D

Att arbetsplatsen ska flyttas?

Oroar mig mycket Oroar mig något Oroar mig inte alls

D D D

© Författaren och studentlitteratur

63

Kapite/4

Den inledande meningen i exemplet tillför inte frågan någon information av värde. Dessutom kan den senare delen i viss utsträckning förändras och förkortas. Exempel lO b Ange för var och en av nedanstående tänkbara händelser om du oroar dig mycket, något eller inte alls.

De olika alternativen kan skrivas som i exempel lO a. Många gånger kan emellertid en kortfattad inledande förklaring vara motiverad. Så är fallet i det kommande exemplet, vilket är hämtat från en kartläggning av värkbesvär. Exempel lO c På grund av värk från rörelseorganen kan det bli svårare och ta längre tid att klara vissa vardagliga sysslor. Ange vilka eventuella svårigheter du upplevt under de senaste 3 månaderna på grund av besvären. Klara toalettbesök

Inga svårigheter Vissa svårigheter stora svårigheter Ej klarat alls

D D D D

Tvätta mig

Inga svårigheter Vissa svårigheter Stora svårigheter Ej klarat alls

D D D D

Den inledande meningen klargör här, att de besvär som åsyftas är besvär från rörelseorganen. Dessutom avdramatiseras den här typen av besvär. Meningen är därför välmotiverad och bidrar till att frågan blir klar och lätttolkad.

64

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Minnesfaktorn Det är visat, att minnesfaktorn har stor betydelse vid frågor om förhållanden som ligger bakåt i tiden. Det som uppges i enkätsvaren avviker ofta från verkliga förhållanden. Dels inträffar det att den svarande helt glömmer bort händelser som inträffat, dels kan händelser förskjutas i tiden. Nedanstående fråga är exempel på en frågekonstruktion som innehåller två typer av fel, vilka är relaterade till minnesfaktorn. Exempe111 a Hur många gånger har du under det senaste året besökt läkare vid vårdcentral?

Inte alls l gång 2-3 gånger 4-5 gånger 6 gånger eller fler

D D D D D

Ju längre tidsperiod bakåt som frågan gäller, desto större risk för att minnesfaktorn ska göra sig gällande. Ett år kan vara i längsta laget vid en fråga som den i exemplet. Sex månader, eller ännu hellre tre, ger mer tillförlitliga svar. Vilken tidsperiod som bör väljas hänger samman med vad frågan gäller. Det är känt att minnesfaktorn har mindre betydelse vid större händelser i livet än vid mindre. Att gå till doktorn hör vanligen inte till de mera dramatiska händelserna (även om det i vissa fall kan göra det), varför vi här bör begränsa tidsperioden. Svarsalternativen i exemplet är alltför detaljerade i relation till frågan. Noggrannheten i svarsalternativen bör inte överdrivas. De flesta som kommer att besvara enkätformuläret har inte ett detaljminne som gör noggrannheten i exemplet motiverad. Man vet att händelser som inträffar ofta blir underrapporterade i en enkät, medan händelser som inträffar sällan blir överrapporterade. Det gör att svarsfördelningen påverkas på ett sådant sätt, att ytterlighetsalternativen blir underrapporterade, medan mittalternativen på motsvarande sätt överrapporteras. Tillsammans med ren glömska gör det, att det inte är någon vinst med att ha alltför detaljerade svarsalternativ. Frågekonstruktionen i exemplet skulle kunna bytas ut mot nedanstående formuleringar.

© Författaren och studentlitteratur

65

Kapite/4

Exempelll b Inte alls l gång 2 gånger eller fler

Hur många gånger har du under de senaste tre månaderna besökt läkare vid vårdcentral?

D D D

En tidsperiod bakåt om tre månader minskar minnesfelet i relation till en tidsperiod om ett år. Den lägre detaljeringsgraden bör också ge mer korrekta svar än den skenbara noggrannhet som blir följden av en alltför stor detaljrikedom i svarsalternativen. Om studien står och faller med en hög noggrannhet i svaren, bör en annan metod än enkätundersökning övervägas för datainsamlingen. Det finns ytterligare en typ av minnesfel man bör komma ihåg (!) att beakta, som också gör att för långa tidsperioder bakåt bör undvikas. Det har visats att människan har en tendens att förskjuta händelser som ligger långt tillbaka i tiden så att de kommer närmare, medan närliggande händelser skjuts längre bort. Detta faktum benämns ibland "teleskopeffekt" och motiverar även det stor försiktighet med såväl för långa tidsperioder som för detaljerade svarsalternativ. Märkligt nog har det också visats att respondenter snarare överskattar än underskattar antalet inträffade händelser. Dessutom anses det många gånger ge säkrare resultat att be respondenten själv ange antalet händelser i stället för att sätta kryss. Då skulle frågan ovan i stället kunna skrivas enligt följande. Exempelll c Ange hur många gånger du under de tre senaste månaderna har besökt läkare vid vårdcentral.

_ _ gång(er)

Förutom de olika minnesfel som hittills beskrivits i det här avsnittet finns en typ av minnesfel av delvis annorlunda karaktär. Man ska försöka undvika att ställa frågor om händelser som ligger en bit bort i tiden även av det skälet, att människor har en tendens att efter en tid förstärka positiva åsikter, känslor och händelser. Om man ställer en fråga om vissa aktuella förhållanden och en annan fråga om samma sak bakåt i tiden kan inte de svaren utan vidare jämföras, eftersom svaren om förhållanden bakåt i tiden utsätts för en positiv 66

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

överskattning. Det allmänna talesättet "det var bättre förr" är ett typiskt utslag av den här mänskliga mekanismen.

Sparsamt med hypotetiska frågor Ibland kan det vara av intresse att skaffa information om förväntade beteenden i olika situationer. Exemplet nedan kan illustrera typen av fråga. Den antas bli ställd till personer som har en pensionering nära förestående. Exempe112 a Att bli pensionär kan innebära att ens kontakter med människor förändras; en del kan öka, andra kan minska. Tror du att dina kontakter med andra människor totalt sett kommer att öka eller minska?

Öka mycket Öka något Varken öka eller minska Minska något Minska mycket

D D D D D

Det är känt, att det ofta finns en dålig överensstämmelse mellan de svar som ges i en enkät om hypotetiska förhållanden och det faktiska beteendet, då situationen uppstår. Det finns således skäl att tänka till två gånger, dels innan frågor av det här slaget ställs över huvud taget, dels över karaktären på frågorna. ]u närmare en fråga ligger - eller om frågan handlar om - situationer som respondenterna redan upplevt, desto lättare är det att identifiera situationen som avses i frågan. Därmed kommer också svaren närmare den sanning som vi inte vet något om, förrän händelsen inträffat. Frågan i exemplet ovan, vilken avser att belysa personers förväntningar på det kommande livet som pensionär ur aspekten socialt umgänge, kan knappast antas ge svar i överensstämmelse med en kommande faktisk situation. ]u längre tid som återstår till pensioneringen desto osäkrare svar. Som frågan är ställd, kan den vara relevant för att ge en bild av de aktuella förväntningarna, men den speglar inte det som verkligen kommer att ske på ett adekvat sätt. Nedanstående exempel speglar i motsats till det föregående exemplet en situation som flera av respondenterna redan har upplevt. Därmed kan de ganska enkelt tänka sig in i den faktiska situationen. Frågan antas bli ställd enbart till personer med småbarn.

© Författaren och studentlitteratur

67

Kapite/4

Exempe112 b Du misstänker en morgon att ditt barn har fått öroninflammation. Den verkar så svår, att du måste ta kontakt med en sjukvårdskunnig person. Vart vänder du dig?

Till sjukhuset D Till vårdcentralen D Till barnavårdscentralen D Till distriktssköterskan D Till något annat ställe D Vart? _______________

Ett rimligt antagande är, att de flesta småbarnsföräldrar har upplevt en situation, då ett barn varit i akut behov av vård, eller att man åtminstone har tänkt igenom möjligheten att det skulle kunna hända. Därigenom bör frågan kunna ge ett i förhållande till det föregående exemplet bättre svarsutfalL Emellertid bör det sammanfattningsvis understrykas att hypotetiska frågor ger ett svarsutfall som är osäkert jämfört med det faktiska framtida beteendet.

Ej alltför känsliga frågor Som grundregel bör en viss kategori av frågor undvikas, de som är av mycket känslig natur. Till denna kategori räknas frågor om inkomster, alkohol/droger (se även avsnittet om socialt önskvärda svar), sexuella förhållanden, kriminalitet etc. Om det i en enkät finns med frågor som skapar motvilja hos respondenterna, sker sannolikt ett av följande två alternativ. Antingen blir det interna bortfallet högt på de aktuella frågorna, eller- ännu värre- påverkas det totala bortfallet i undersökningen. Dessutom innebär alltför provocerande frågor en risk att någon respondent kontaktar massmedia, vilket i så fall ger negativ uppmärksamhet åt undersökningen. Detta har tidigare diskuterats i kapitel 2. Under förutsättning att enkätundersökningen kan genomföras på ett sätt som gör att respondenterna är helt övertygade om att deras anonymitet är skyddad, kan gränsen för vad som är känsligt utsträckas en del. Det gäller t ex vid gruppenkät, då identifikationsnummer saknas, och då det inte finns möjlighet att röja anonymiteten via handstilen eller på annat sätt. Vid postenkäter bör alltför känsliga frågor undvikas, även om anonymiteten garanteras. Om det trots allt finns med frågor som kan bedömas som tveksamma, kan svarsvägran minimeras genom

68

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

frågornas placering i enkätformuläret. Undvik i så fall att placera de känsliga frågorna i början av enkäten. I stället bör de komma så sent som möjligt. Genom att inledningsvis i det aktuella frågeavsnittet motivera frågornas existens kan bortfallet ytterligare minskas.

Motivera omotiverade frågor Med denna något kryptiska rubrik menas, att frågor som av respondenterna eventuellt inte kommer att upplevas som meningsfulla eller motiverade i den aktuella undersökningen bör förklaras och motiveras inledningsvis. En enkätundersökning om allmänhetens attityder till äldreomsorgen förväntas av de svarande behandla frågor om just äldreomsorgen. Om det då ingår frågor t ex om den svarandes utbildning, sysselsättning etc bör dessa motiveras speciellt. I annat fall kan en negativ reaktion leda till ett bortfall på motsvarande sätt som beskrevs vid känsliga frågor. Följande exempel kan illustrera ett möjligt tillvägagångssätt för att motivera vissa frågor. Exemplet är hämtat från en enkät om smärtupplevelser och andra hälsoproblem i en befolkningsgrupp. Exempel13 Till sist skulle vi gärna vilja ha några enkla uppgifter om dig själv. Dessa uppgifter är betydelsefulla för bedömningen av dina tidigare svar angående hälsoproblemen.

De inledande meningarna, vilka i enkäten följdes av frågor om kön, ålder, hushållssammansättning etc, är tämligen okomplicerade men för de allra flesta tillräckliga för att motivera det kommande frågebatteriet.

Socialt önskvärda svar Det finns en klar tendens till överrapportering av positiva beteenden, attityder och värderingar. Den svarande överdriver lätt sina svar för att så bra som möjligt passa in i det som är socialt önskvärt.

© Författaren och studentlitteratur

69

Kapite/4

Ett samhälles normer påverkar svaren på vissa frågor. Ibland kan också den institutions eller organisations normer, varifrån enkätundersökningen utgår, påverka svaren på vissa typer av frågor. Ett exempel på ett frågeområde, inom vilket det i samhället finns uttalade normer, gäller alkohol och alkoholkonsumtion. Det är näst intill omöjligt att få sanningsenliga svar beträffande egen alkoholkonsumtion från stora grupper. Främst gäller det naturligtvis dem som är högkonsumenter, vilka i enkätsvaren tenderar att underskatta den egna alkoholkonsumtionen. Nedanstående exempel kan fungera som illustration till en frågetyp, där normer kommer att påverka svarsfördelningen totalt. Exempel14 a Hur ofta anser du att du dricker alkohol (starköl, vin eller sprit)?

l stort sett varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger per år En gång per år eller mera sällan Aldrig

D D D D D D

För att komma till rätta med en del av den bias som frågor av den här typen tveklöst kommer att ge, finns vissa åtgärder som- åtminstone teoretiskt - är möjliga att vidta. Det första är att försöka formulera en inledning till frågan, vilken avdramatiserar det som ska studeras och därigenom tonar ner normerna. I det aktuella exemplet skulle en inledning kunna göras i stil med "Många människor i vårt samhälle dricker alkohol regelbundet. Hur ofta anser du ... ". En andra möjlighet är att försöka ställa själva frågan på ett sådant sätt, att de sociala värderingarna inte alltför påtagligt ger sig till känna. Detsamma gäller svarsalternativen, vilka ibland kan formuleras annorlunda, så att inte de olika alternativen alltför mycket skiljer sig vad beträffar social acceptans. Inom alkoholområdet har försök gjorts att ersätta frågan i exemplet ovan med en fråga som gör en jämförelse mellan den egna och andras alkoholkonsumtion. Det ska emellertid direkt sägas, att erfarenheten visar på en förhållandevis hög andel svarande som anser att de dricker mindre än genomsnittet.

70

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Exempel14 b Dricker du alkohol (starköl, vin eller sprit)?

Aldrig Mindre än de flesta Ungefär som de flesta Lite mer än de flesta Mycket mer än de flesta

D D

D D D

Genom att ha två "mer-alternativ" kan det förmodas bli en del svar som hamnar i alternativet Lite mer, eftersom det då blir mer socialt acceptabelt på grund av att det ändå finns en grupp som dricker ännu mer. Vid svarsbearbetningen behandlas de båda mer-alternativen tillsammans. Här har getts förslag- utifrån ett konkret exempel- på hur man kan resonera vid frågetyper, där normer kan tänkas påverka respondenterna. Det finns inga säkra, generella råd som kan ges. Den här frågetypen innehåller alltid ett stort osäkerhetsmoment. Många gånger kan det just av den anledningen vara bättre att helt ta bort frågorna ur ett enkätformulär - naturligtvis under förutsättning att inte just det frågeområdet är enkätens fokus.

Svarsalternativen ömsesidigt uteslutande En regel vid frågekonstruktion som kan tyckas väldigt självklar, men som det ändå syndas ofta emot, är att svarsalternativen ska vara ömsesidigt uteslutande. Det betyder, att varje svar endast får förekomma en gång. Det följande exemplet kan fungera som illustration. Frågan blev ställd till personer som i en tidigare fråga uppgett att de är rökare. Exempe115 a Hur mycket cigaretter röker du?

Mindre än 1/2 paket i veckan 1/2-1 paket i veckan 1-2 paket i veckan 2-4 paket i veckan Mer än 4 paket i veckan

D D D

D D

Svarsalternativen är här inte ömsesidigt uteslutande, eftersom såväl alternativet "ett paket i veckan" som "två paket i veckan" förekommer i mer än ett alternativ. Den som röker t ex ett paket cigaretter i © Författaren och studentlitteratur

71

Kapitel4

veckan har två olika alternativ att svara på, vilket inte får förekomma. Exemplet nedan visar hur alternativen istället kunde ha konstruerats. Exempel15 b Hur mycket cigaretter röker du?

Högst l /2 paket i veckan Mer än l /2 men högst l paket i veckan Mer än l men högst 2 paket

D

iv&~n

D

Mer än 2 men högst 4 paket i veckan Mer än 4 paket i veckan

D D

D

Ett alternativ till den här frågekonstruktionen kan vara att be om det exakta antalet i stället för att kategorisera. Härigenom slipper man också ifrån problemet med ömsesidigt uteslutande svarsalternativ. Det finns emellertid även andra frågetyper, vilka kräver verbala svarsalternativ i stället för de kvantifierbara i exemplet. I dessa fall går det inte att undvika problemet genom en kategorisering i efterhand, utan svarsalternativen måste tänkas igenom noga i samband med frågekonstruktionen. Följande fråga är tänkt att bli ställd till personer, som är med i bantningsgrupper. Exempel15 c Genom vem eller vilka fick du information om att den aktuella bantningsgruppen fanns? (Flera svar kan anges.)

Massmedia (TV, radio, tidningar) Internet Reklam släktingar, vänner Arbetskamrater sjukvårdspersonal Annan

D D D D D D D

För den som fått information genom ett reklamavsnitt i TV eller genom att läsa reklamen i en tidning blir det problem att besvara den här frågan. Krysset kan sättas för vilket som helst av de båda 72

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

alternativen massmedia och reklam. Att det är tillåtet att kryssa för mer än ett svarsalternativ förändrar inte grundregeln att varje alternativ ska vara väldefinierat och entydigt. Två svarsalternativ får inte kunna tolkas så, att de delvis betyder samma sak. Frågeställarens intentioner framgår inte och är därmed inte till någon vägledning vid besvarandet. Här är det viktigt att ordentligt urskilja de olika alternativen, så att ingen tveksamhet uppstår. I just det här exemplet kan man tänka sig att skilja på reklam i form av reklamblad och reklam på internet eller i massmedia (där massmedia i sin tur kan delas upp, om det är intressant). Reklamalternativen kan kompletteras med program eller artiklar i massmedia utifrån en detaljeringsgrad, som rimmar med studiens syfte.

Svarsalternativen uttömmande Motpolen till ömsesidigt uteslutande svarsalternativ är att svarsalternativen ska vara uttömmande. Det senare innebär, att alla tänkbara svarsalternativ ska finnas med. Att respondenten verkligen har någonstans att kryssa är viktigt. Frågor, som är konstruerade utan att det är genomtänkt, skapar bara onödig irritation. Det är frustrerande för respondenten att veta vad han ska svara på en fråga utan att ha någonstans att sätta sitt kryss. Exemplet nedan visar hur lätt det kan vara att halka fel, då svarsalternativen formuleras. Frågan har ställts till personer som uppgett, att de slutat röka. Exempel16 a Hur lång tid har du sammanlagt varit rökfri?

Mindre än l år Mellan l och 2 år 3 år eller längre

D D D

Konstruktören av frågan har uppenbarligen tänkt att alla alternativ varit inkluderade, eftersom- förutom mindre än ettår-alla år fanns med, såväl l, 2 som 3 och längre. Men mittalternativet innefattar enbart dem som varit rökfria högst två år. Således finns ingenstans att sätta sitt kryss för den som varit rökfri mer än två men mindre än tre år. Det är enkelt att konstruera om svarsalternativen så att de blir uttömmande. Svarsalternativen kan formuleras på ett sätt mot© Författaren och studentlitteratur

73

Kapite/4

svarande vad som gjordes i exempel 15 b. I exemplet nedan visas i stället en annan typ av fråga, som inte har sifferuppgifter i svarsalternativen. Vi förutsätter att frågan ställs till personer som tidigare uppgett att de är förvärvsarbetande. Exempel16 b Vilken är din huvudsakliga arbets- eller skiftform?

Dagtid Kvällstid/natt skiftarbete Oregelbunden tid enligt speciellt schema Säsongsarbete Annan arbetstidsförläggning

D D D D

D D

Exemplet illustrerar en bra och ofta använd metod för att säkerställa att inga svarsalternativ har glömts bort eller av annan anledning inte har täckts in. Genom att lägga till ett ospecificerat alternativ, "annan", kommer varje respondent att ha någon ruta att kryssa i. Det kan finnas olika skäl till att vi har en "slaskgrupp". Det kan t ex vara så att vi inte är helt säkra på att samtliga möjliga alternativ har täckts in. Ibland kan det vara omöjligt att över huvud taget ange alla tänkbara svarsalternativ (t ex vid frågor av typen "Varför gör du si eller så?"). Slutligen är vi inte alltid intresserade av mer än vissa svarsalternativ. Dessa skrivs då ut, medan alla övriga slås samman i en grupp, Övrigt. Ofta är det av intresse att veta vad som ingår i den här sista gruppen. Då är det möjligt att i anslutning till det aktuella svarsalternativet be om ett förtydligande i klartext. I exemplet skulle det sista svarsalternativet då kunna se ut på följande sätt. Annan arbetstidsförläggning D Hur?_ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Dessa öppna svar kan kodas i efterhand och därmed ge ytterligare information till den aktuella undersökningen, om det är någonting som kan bedömas vara av intresse.

74

© Författaren och Studentlitteratur

Enkäten

\\ Försiktighet med ja/nej-svar Det finns frågetyper där det är olämpligt att använda sig av svaren ja och nej enbart. Exemplet nedan kan il.lustrera ett sådant fall. Exempel17 a Anser du att du kan leva upp till de förväntningar som din chef har på dig?

Ja Nej

D D

Vid en första anblick kanske det kan tyckas, att svarsalternativen är rimliga. Men att ha en viss inställning, en attityd, innebär som regel inte, att åsikten är så definitiv. Det finns här olika gradering i respondenternas tro. Man kan vara helt övertygad, men man kan också vara mer osäker.

© Författaren och studentlitteratur

75

Kapitel4

Exempe117 b Anser du att du kan leva upp till de förväntningar som din chef har på dig?

Ja, i stort sett alltid Ja, oftast Nej, oftast inte Nej, i stort sett aldrig Vet ej

D D D D D

En dikotomisering av svarsalternativen kan vara av annan karaktär än ja/nej, t ex ska/ska inte, för/emot etc. Generellt kan sägas att en dikotomisering oftast är olämplig, då frågorna ska spegla attityder, åsikter etc, dvs då det handlar om annat än rena faktafrågor. Faktafrågor av typen "Har du vaccinerat dig mot influensa i år?" kan inte besvaras med annat än ja eller nej. Ofta kan ett tillägg med svarsalternativet "Vet ej" vara motiverat. I exemplet kan det t ex finnas personer som inte har tillräcklig erfarenhet för att anse sig kunna ta ställning. Ett svarsalternativ bör då finnas även för dem. Det är bättre att aktivt uppge att man inte vet, än att hamna i det interna bortfallet. Här kan det naturligtvis diskuteras i vilken utsträckning alternativet "Vet ej" bör uteslutas. Det kan nämligen också vara ett sätt för en del respondenter att komma ifrån att ta ställning. Som många gånger annars måste det sunda förnuftet råda hos frågekonstruktören. Om frågan är av den karaktären, att det på goda grunder kan anses vara en del som inte har tillräckliga kunskaper för att avge svar, bör "Vet ej" medtas som alternativ. I annat fall bör det uteslutas.

Att selektera svarskategorier Ibland följs en fråga av flera ytterligare frågor, vilka är relevanta endast för en del av respondenterna, nämligen för dem som besvarat den inledande frågan på ett visst sätt. Då kan den första frågan användas för att selektera ut de respondenter som ska besvara följdfrågorna. selektion kan utföras på ett par olika sätt. Ibland saknas en sådan selektering, vilket leder till onödig irritation bland respondenterna. Nedanstående exempel på frågeföljd kan illustrera en situation, där selektering saknas men borde ha funnits. Frågorna antas komma som nr 15 och följande i frågeformuläret.

76

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Exempel18 a 15. Röker du?

Ja Nej, har rökt men slutat Nej, har aldrig rökt

16. Hur ofta röker du?

Dagligen Varje vecka Mera sällan

D D

D D D D

Eftersom ingen selektion har skett här kommer även de, som i fråga 15 uppgett att de inte röker, att ombes besvara frågan om hur ofta de röker! En stor grupp av de svarande har härigenom en nonsensfråga att besvara, vilket kommer att upplevas som enerverande. Naturligtvis är det möjligt att även i fråga 16 ha ett tilläggsalternativ för icke-rökarna. Emellertid är det elegantare att redan tidigare selektera ut relevanta grupper, som därigenom slipper att upprepa samma svar på de följande frågorna (ibland kan ju ett helt frågebatteri följa på den inledande selekterande frågan). Om, i det inledande exemplet, frågorna 16 och 17 är följdfrågor till den inledande frågan, medan fråga 18 åter ska besvaras av alla, kan det i stället uttryckas på följande sätt. Exempe118 b 15. Röker du?

Ja

D

Nej, har rökt men slutat Nej, har aldrig rökt

D

D

Om du aldrig har rökt, gå vidare till fråga 18. 16. Hur ofta röker/rökte du?

Dagligen Varje vecka Mera sällan

D D D

17. 18.

Ett alternativ till detta skrivsätt, som kan användas om enstaka frågor bara ska besvaras av selekterade grupper, framgår av nästa exempel. Vi antar, att en av frågorna i ett frågeformulär endast berör en delgrupp, nämligen personer som är gifta eller samboende.

© Författaren och studentlitteratur

77

Kapite/4

Exempel18 c l 8.

. ..

Svara på den följande frågan endast om du bor tillsammans med make/ maka eller motsvarande.

l 9. Förvärvsarbetar din make/maka/sambo?

ja, på heltid (minst 35 tim/vecka) ja, på deltid (mindre än 35 tim/vecka) N~

D D

D

Det är inte alltid så, att det finns en föregående fråga som är lämplig att selektera utifrån. I så fall är den här metoden lämplig att använda. Om selektionen gäller flera frågor i följd, kan en motsvarande hänvisning göras i ingressen. Svara på frågorna l 9-21 endast om du bor tillsammans med make/maka eller motsvarande. Gå annars till fråga 22.

Det kan underlätta för respondenterna om det aktuella frågebatteriet avgränsas på något sätt. Då kan exempelvis det frågeavsnitt som berörs markeras med linjer. Ytterligare en detalj som underlättar läsningen är om själva hänvisningen görs med en mera iögonfallande skrivstil, t ex fet- eller kursivstil.

Svarsalternativens ordning En grundregel är, att det ska vara samma logiska ordningsföljd på svarsalternativen i enkätens alla frågor, åtminstone i grupper av frågor som hänger samman. Om man från början i t ex attitydfrågor har satt "mycket bra" som första alternativ och "mycket dåligt" som sista alternativ, bör den ordningen hållas genom hela formuläret. Om ordningen ändras i någon fråga så att "mycket dåligt" sätts som första alternativ och "mycket bra" som sista, är risken stor att någon har alltför bråttom vid genomläsningen av frågor och svar och avger sitt svar i enlighet med den ordning som har rått tidigare. Det samma gäller frågor med ja/nej-svar, frågor med svar som innebär stigande eller fallande frekvenser etc. Såsom i exempel 19 bör således inte svarsalternativen förändras. Exemplet gäller frågor till en förälder och berör ett specificerat barn. Frågorna antas komma som nr 21 och följande.

78

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Exempel19 21. Har barnet haft röda hund?

Ja Nej Vet ej

D D D

22. Har barnet haft mässling?

Ja Nej Vet ej

D D D

23. Har barnet haft vattenkoppor?

Nej Ja Vet ej

D D D

24. Har barnet haft påssjuka?

Ja Nej Vet ej

D D D

För att visa på orimligheten i att byta ordningsföljd på svarsalternativen har här avsiktligt valts ett exempel, där det är uppenbart. Många gånger är det emellertid inte lika självklart, främst då frågorna inte är av så snarlik karaktär som i exemplet. Risken för förväxling av svarsalternativen är i sådana falllika stor. Det finns paket av frågor, vilka avses belysa en viss frågeställning, där olika ordningsföljd på svarsalternativen avsiktligt har valts. Frågorna har i så fall konstruerats utifrån ett visst system, och svaren ska tolkas i det systemet. Den som inte har professionell kunskap att utforma enkäter bör inte försöka utnyttja den här tekniken.

Symmetri i svarsalternativen Svaren till enkätfrågorna ska konstrueras så, att det finns en symmetri i alternativen. Således ska t ex lika många positiva alternativ som negativa alternativ finnas. Ett högre antal positiva svarsalternativ skulle leda till fler positiva än negativa svar, utan att det har någon täckning i respondenternas verkliga åsikter. Dessutom ska värdet - eller styrkan - av de positiva svaren överensstämma med värdet av de negativa. De båda följande frågorna i exemplet illustrerar två olika sätt att göra fel i de här avseendena. De ingår som fråga 8 resp 9 i en enkät till besökare vid ett högskolebibliotek.

© Författaren och studentlitteratur

79

Kapite/4

Exempe120 a 8. Hur uppfattar du allmänt personalens bemötande?

Mycket bra Bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt

9. Vad anser du om mängden vetenskapliga tidskrifter på biblioteket?

För många Lagom Något för få Alldeles för få

D D D D D D D D D

I fråga 8 finns tre positiva svarsalternativ, men endast två negativa. Tolkningen av svaren på frågan blir svår. Många av de svarande uppfattar automatiskt mittalternativet som det neutrala. En del kommer däremot att uppfatta mittalternativet bokstavligt, dvs som någonting svagt positivt. Hur många som tillhör respektive kategori vet vi inte, och vi kan därför inte tolka svaren på något tillfredsställande sätt. Fråga 9 illustrerar det andra problemet, då det inte finns en rimlig symmetri i svarsalternativen. I någon bemärkelse kan de båda första alternativen -för mänga respektive lagom -betraktas som det positiva svarsutfallet, dvs att inte sakna vetenskapliga tidskrifter. De båda sista alternativen anger båda att antalet vetenskapliga tidskrifter är för få, men styrkan är olika i svaren. Här kan vi se att värdet av de positiva svaren inte är identiskt med värdet av de negativa svaren. Det finns endast ett alternativ som går i riktning mot "för mycket"- "lagom" är egentligen på sitt sätt ett mittalternativ. Däremot finns två svar, som innebär ett negativt ställningstagande. På följande sätt kunde de båda frågorna i stället ha skrivits.

80

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Exempel20 b 8. Hur uppfattar du allmänt personalens bemötande?

9. Vad anser du om mängden vetenskapliga tidskrifter på biblioteket?

Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Alldeles för många Något för många Lagom Något för få Alldeles för få

D

D D

D D

D D D

D D

Frågorna i exemplet innehåller nu vardera två positiva och två negativa svarsalternativ. Dessutom finns i varje svarsuppsättning ett neutralt alternativ. De båda positiva svaren kan uppfattas ha precis samma värde som de båda negativa; vi har alltså uppnått en bra symmetri i svarens utformning. Det finns faktiskt tillfällen, då det kan ifrågasättas om den som använder sig av metoden med asymmetri, gör det för att medvetet föra läsaren bakom ljuset. Så finns exempel på researrangörer som utvärderar t ex hur nöjda resenärerna är med ett resmål med hjälp av följande svarsalternativ: Utomordentligt nöjd, Mycket nöjd, Nöjd, Mindre nöjd, Missnöjd. När man sedan i sin reklam anger att det vid det aktuella resmålet varit "93 procent nöjda resenärer", är det inte mycket att bli imponerad av. Då har naturligtvis mittalternativet räknats in, det som de flesta betraktar som "varken nöjd eller missnöjd", bland de nöjda. Om läsaren av reklamen inte känner till hur siffrorna har manipulerats, är det kanske lätt att bli imponerad. Udda eller jämnt? Det finns två skilda sätt att logiskt utforma svarsalternativen. Ibland diskuteras om det ska vara udda eller jämnt antal svarsalternativ. Jämför utformningen av alternativen i de båda frågorna i exempel21. Frågorna antas ingå som nr 5 och 6 i en kursvärdering.

© Författaren och studentlitteratur

81

Kapitel4

Exempel21 5. Vad anser du om överensstämmelsen mellan kursmomentet och kursplanen?

6. Vad anser du om föreläsarens förmåga att förmedla kunskapen?

Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig

D D D D D

Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig

D D D D

I fråga S finns ett mittalternativ, vilket däremot saknas i fråga 6. Mot varandra står här två skolor, som förespråkar de respektive sätten att konstruera svarsalternativen. Om det som i fråga 6 i exemplet finns ett jämnt antal svarsalternativ - vilket inte behöver vara just fyra - är motiveringen att respondenterna ska tvingas att ta ställning. Argumentationen går ut på att det skulle finnas en tendens hos de svarande att vid osäkerhet - eller möjligen ibland av lättja - lägga sig kring ett neutralt alternativ. just för att eliminera sådana tendenser skulle mittalternativet undvikas vid frågekonstruktionen. Sanningen är dock ofta den, att det inte är det neutrala alternativet som favoriseras. Människan tycks vara en positiv varelse. I de flesta fall överväger svarsfördelningen på attitydfrågor mot det positiva hållet. Med jämnt antal svarsalternativ tvingas respondenterna att ta ställning även i frågor, där de inte har någon speciell åsikt. Det skulle vara argumentet för att konstruera svaren såsom i fråga S i exemplet. Båda varianterna, såväl den med ett neutralt mittalternativ som den med ett jämnt antal svarsalternativ, är vanligt förekommande. Det är upp till frågeställaren att göra det val som känns riktigt i den enskilda situationen. Det finns inget krav på att samma modell ska användas rakt igenom en enkät, utan det går alldeles utmärkt att skifta mellan udda och jämnt.

Matrisfrågor Ibland av praktiska skäl och ibland av utrymmesskäl görs valet att skriva enkätfrågorna i matrisform. Snarlika frågor, vilka alla ska ha

82

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

samma svarsalternativ, skrivs då ofta till vänster, medan svarsalternativen skrivs till höger längst upp. De skrivs bara ut en gång för hela frågebatteriet. Följande exempel visar principen. Frågan stod som nummer 23 i en enkät, som behandlade den psykosociala arbetsmiljön i primärvården. Den innehöll flera delfrågor; här finns enbart de tre första med. Exempel22 a 23. Var vänlig ta ställning till följande påståenden om din arbetssituation. ju längre till vänster du placerar ditt svarskryss desto mer håller du med om påståendet. Instämmer helt a. Jag upplever att vi delar samma värdegrund på min arbetsplats b. Jag upplever att vi respekterar varandra på min arbetsplats c. Jag upplever att vi har ett gott samarbete på min arbetsplats

Tar helt avstånd

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

Den här trågeformen kan vara ändamålsenlig ibland, men det gäller att vara medveten om riskerna med den. Den främsta fördelen är, att den sparar utrymme i enkätformuläret. Nackdelen är, att en del människor har problem att förstå instruktionerna i en sådan här fråga. Problemet torde dock vara ganska litet. För att spara plats, i synnerhet vid den aktuella typen av frågor, kan det här sättet att skriva svarsalternativen rekommenderas. Matrisfrågorna bör konstrueras så, att de är klara och lättbegripliga och inte innehåller ett stort antal delfrågor. Det är bättre att dela en matrisfråga i två än att ha alltför många delfrågor. Generellt finns alltså enbart en liten risk att det interna bortfallet ökar, om matrisfrågor används. Vissa typer av frågor som är av kategorin som kräver ja/nej-svar kan missuppfattas. I det följande exemplet ska vi se en frågekonstruktion som kan förorsaka en del problem vid bearbetningen.

© Författaren och studentlitteratur

83

Kapite/4

Exempel22 b Har du under den senaste månaden besvärats av något eller några av följande besvär eller tillstånd? (Sätt kryss antingen för "Ja" eller för "Nej". Ett kryss för varje beskrivning.)

Ja

Nej

Yrsel Känt dig allmänt trött Sömnbesvär Nervösa besvär Känt dig överansträngd Känt dig rastlös

D D D D D D

D D D D D D

Stel/värk i muskler/leder

D

D

Symtomlistan, så som den har använts, innehåller ett tjugotal olika symtom. De följer på varandra i en och samma frågekonstruktion. Frågan kan orsaka problem vid bearbetningen. Erfarenheten säger nämligen, att många respondenter inte sätter ett kryss för varje beskrivning, trots att det speciellt påpekats i anslutning till frågan. Det till viss del skenbara interna bortfallet låter sig tolkas på ett godtagbart sätt ibland. Om en respondent har kryssat för ja-svar på någon eller några av beskrivningarna, kan de utelämnade kryssen på övriga beskrivningar tolkas som att dessa borde motsvara nejsvar. Problemet uppstår då respondenten inte kryssat för någon av beskrivningarna, varken med ja eller nej. Ska det tolkas som nej för alla delfrågorna? Eller ska det tolkas som internt bortfall? Många gånger är dessa frågor omöjliga att besvara. Ibland kan en samlad bedömning utifrån hela enkäten göras, vilket kan leda fram till en tolkning av de uteblivna svaren. Om en respondent svarat fullständigt på alla enkätfrågorna utom den här, och om samma respondent har positiva svar på andra frågor om hälsan, går det möjligen att tolka de uteblivna svaren på den aktuella frågan som nej-svar. Men många gånger finns ingen entydig, logisk tolkning. Den rekommendation, som skulle kunna ges för att möjligen minska andelen uteblivna svar, är samma som gavs tidigare. Undvik att ha för många delfrågor i varje matrisfråga; dela hellre frågan i flera.

84

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Rangordningsfrågor För att mäta människors inställning till vissa företeelser vill man som frågeställare ibland åstadkomma en rangordning mellan olika alternativ. Den rangordningen kan göras på olika sätt. Ett beskrivs i det följande exemplet. Här får varje enskild respondent göra rangordningen. Sedan är tanken att vid resultatbearbetningen summera de olika rangtalen för varje delfråga. Exempel23 a Vilka är de främsta anledningarna till att du köper dina varor genom företaget X? Rangordna dina svar från l till 6, där l är viktigast och 6 minst viktigt.

Fördelaktiga priser Bra produkter Snabba leveranser Trevlig personal "Av gammal vana" Finns ej motsvarande någon annanstans

Detta är en teoretiskt sett bra frågekonstruktion. Problemet är dock, att den inte fungerar så bra i alla sammanhang. Erfarenheten visar, att inte alla människor klarar av att göra en rangordning på ett sådant sätt som frågekonstruktören tänkt sig. En del av dessa kommer i stället att sätta kryss för den viktigaste anledningen. Andra kommer att sätta mer än ett kryss, troligen symboliserande de viktigaste anledningarna. Åter andra kommer att rangordna några alternativ, men inte alla. Det kommer således att eventuellt uppstå problem vid bearbetningen. Vid den här frågetypen är det därigenom viktigt att fundera igenom - och eventuellt testa i en pilotstudie - om den aktuella populationen kan förväntas klara av rangordningen på ett riktigt sätt. Om så inte är fallet presenteras i nästa exempel en alternativ frågekonstruktion. Det kan upplevas enklare att sätta kryss, om enkätens frågor för övrigt är konstruerade så. Genom att här tillåta två kryss, ges större möjligheter att nyansera sig. Vid resultatbearbetningen kan svarsalternativen rangordnas utifrån totalantalet kryss (även om tolkningen av den rangordningen blir annorlunda än den ursprungliga).

© Författaren och studentlitteratur

85

Kapite/4

Exempel23 b Vilka är de främsta anledningarna till att du köper dina varor genom företaget X? Kryssa för de två svar du anser är viktigast.

Fördelaktiga priser Bra produkter Snabba leveranser Trevlig personal "Av gammal vana" Finns ej motsvarande någon annanstans

D D D D D D

Bakgrundsfrågor Det finns en typ av frågor som ofta kommer igen i många enkäter, de s k bakgrundsfrågorna. Det är frågor som är av sådan karaktär att de ger bakgrundsinformation om de svarande. Till kategorin hör kön, ålder, utbildning, familjeförhållanden, sysselsättning etc. Ofta finns skillnader i svarsfördelning mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper osv. Därför är det också ofta lämpligt att dela in sina svar efter dessa bakgrundsvariabler för att dels kunna presentera skillnaderna, dels kunna ta hänsyn till dem vid analysen av resultaten. I det följande kommer några mementon att ges avseende de viktigaste allmänna bakgrundsvariablerna. Kön ingår i princip alltid som bakgrundsvariabeL Här finns egentligen inga större svårigheter, varken vad gäller frågekonstruktion eller respondenternas svars benägenhet. Ofta undviker man att ställa en direkt fråga; enbart "Kön" eller "Ange ditt kön" låter bättre än "Vilket är ditt kön?". Ibland förekommer frågeformuleringar av typen "Är du man eller kvinna?". Variabeln ålder finns det lite mer att fundera kring. Den första funderingen gäller om frågan ska ha exakt ålder, eller om det ska finnas i förväg preciserade åldersintervalL Det första är det bästa, medan det senare krävs i vissa situationer. Den som använder sig av exakt ålder i enkäten behöver inte i förväg låsa sig för vissa åldersintervalL I stället finns det möjlighet att bestämma lämpliga intervall i samband med analys eller presentation av resultat. Många gånger har det hänt, att den som gjort enkätundersökningen har låst sig vid fixa åldersintervall i förväg, och efteråt kommit på, att intervallen var olämpligt konstruerade för det aktuella ändamålet.

86

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Metoden med exakt ålder rekommenderas alltså i normalfallet. Frågan kan då ställas antingen som "Hur gammal är du?" eller "Ange din ålder". Mer exakt är att fråga om födelseår: "Vilket år är du född?" eller "Ange ditt födelseår" (t ex kan någon respondent, som är 29 år och fyller 30 år en månad senare, ange sin ålder till 30 år, medan en annan anger den till 29; att i stället svara på en fråga om födelseår blir då helt entydigt). För att ha ett rimligt anonymitetsskydd kan det ibland vara motiverat att inte be om exakt födelseår eller ålder. Om undersökningen görs i en begränsad grupp, kan anonymitetsskyddet lätt gå förlorat annars. Kanske finns det i undersökningsgruppen t ex enbart någon enstaka man född 1978. I ett sådant fall kan identiteten vara röjd enbart av två bakgrundsfrågor, ålder och kön. Om undersökningsgruppen är så begränsad, och om anonymitet är utlovad, ska en åldersklassificering göras i förväg. Då inställer sig nästa fråga: Hur ska klassificeringen göras? Ett gott råd är att kontrollera vilken åldersklassificering som har använts av andra, som har gjort undersökningar inom samma område. T ex används inom hälso- och sjukvården en klassificering av typen 0-4 år, 5-14 år, 15-24 år etc, då populationer med stor åldersspridning studeras. Här finns rekommendationer från WHO som de flesta följer inom vårdområdet. I andra sammanhang kanske den klassiska fördelningen med åldersgrupperna 0-9, 10-19, 20-29 etc är den mest använda. Om undersökningen görs bland barn, kan andra åldersgränser bli aktuella, vilka anknyter till förskole-och skolåldrarna. En åldersgruppering som ibland ses i elevarbeten men som inte bör användas är 0-10, 11-20 etc. Undvik den, eftersom det är en icke vedertagen åldersgruppering. Jämförelsematerial kommer att saknas. Utbildning är ofta relevant som bakgrundsvariabel, men den kan också vara svårtolkad. Det finns i litteraturen många exempel på hur man på olika detaljeringsnivå kan fråga om utbildning. Den nivå som ska väljas är avhängig behovet som finns av detalj skillnader. Om utbildning inte är en central variabel kanske fyra nivåer räcker, medan kanske det dubbla behövs om studien till stor del berör just utbildning. Då enkätundersökningen berör ett brett spektrum av åldrar, kan utbildning vara en svåranvänd variabel. Det beror på de förändringar som utbildningssystemet genomgått främst under andra halvan av 1900-talet. Fram till slutet av 1960-talet var realskola en © Författaren och studentlitteratur

87

Kapite/4

vidareutbildning, som inte har någon motsvarighet idag. Sedan dess går alla i grundskolan, vilken därigenom inte motsvarar folkskola bland de äldre. Gymnasiestudier hörde tidigare till de högre utbildningarna, men omfattas idag av nästan alla. Därigenom kan inte genomgånget gymnasium användas som likvärdig grupp bland äldre och yngre. Utbildning som bakgrundsvariabel kan således användas endast inom homogena åldersgrupper. Ett alternativ till variabeln utbildning kan vara socioekonomisk indelning. Den kan mätas olika sofistikerat med hjälp av yrkesklassificering med olika detaljeringsgrad eller typ av jobb efter fackföreningsområde eventuellt i kombination med inkomstuppgifter etc. Visserligen speglar de två begreppen utbildning och socioekonomisk indelning inte riktigt samma sak, men de är relaterade. Huruvida den ena indelningen kan ersätta den andra beror av syftet med indelningen. Familjeförhållanden är också en variabel som blivit mer komplicerad att studera. Medan man förr hade civilstånd med kategorierna gift, ogift, skild, änka/änkling finns idag ett otal ytterligare kategorier som förkortas på olika sätt, såsom sambo, särbo, delsbo etc. Ofta får man emellertid göra avkall på att vara heltäckande, om inte familjeförhållanden är en speciellt viktig bakgrundsvariabeL I sådana fall måste rimligen familjeförhållandena penetreras i flera frågor. Det som oftast är intressant som bakgrundsvariabel är vem respondenten bor tillsammans med. Då kanske en fråga om hushållssammansättning kan vara lämplig, där en uppdelning kan göras i om respondenten bor ensam eller tillsammans med make/maka eller motsvarande, barn, syskon, föräldrar etc. En enklare form av kartläggning kan tänkas, då enbart kategorierna gift/sammanboende, ogift, skild samt änka/änkling anges. Här kan dock uppstå problem genom att personer kan ha flera civilstånd. Så var fallet för den kvinna som var änka efter make l, skild från make 2 och sambo med make 3! Var skulle hon sätta sitt kryss? Sysselsättning kan också kartläggas på olika nivåer. Dels finns antagligen intresse att få reda på om respondenten förvärvsarbetar, dels har den som inte förvärvsarbetar någon annan sysselsättning, som vi vill kartlägga. Indelningen som görs i svaren är som alltid beroende av vem enkätundersökningen vänder sig till. Graden av förvärvsarbete kan uttryckas på olika sätt. Ibland används en kategorisering som grundar sig på procent av en heltids88

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

tjänst, där vi skiljer ut heltidsarbetande från deltidsarbetande. Denna åtskillnad kan också göras med hjälp av antalet arbetade timmar per vecka, även om det kan bli problem med att inte alla har 40 timmar per vecka som heltidstjänst. De icke förvärvsarbetande kan kartläggas på olika nivåer, där grunden kan vara hemarbetande (hemmafru/man), studerande, arbetslös, långtidssjukskriven, förtidspensionär (som egentligen har avskaffats som uttryck- nu gäller sjuk- och aktivitetsersättningmen lever kvar i folkmun), ålderspensionär etc. Beroende på såväl målgrupp som syftet med sysselsättningsvariabeln kan indelningen göras mer eller mindre detaljerad. Den som är arbetslös kan t ex delta i olika typer av aktiviteter, vilka kanske måste specificeras om just det är centralt. Eftersom det i vissa fall kan finnas andra skäl att inte vara förvärvsarbetande än vad som kan komma att anges i frågan, kan det vara bra att ha ett avslutande, öppet alternativ. Ett sådant skulle kunna vara "Ej förvärvsarbetande av andra skäl, nämligen ... ". Även om det vid bearbetningen inte kommer att utnyttjas, är det viktigt att respondenten har något alternativ att svara på.

Pilotstudie Vi har nu sett hur frågor bör konstrueras för att ett frågeformulär ska vara användbart. Nästa steg är att se hur frågor med tillhörande svarsalternativ kan testas i ett stickprov, dvs bland några personer liknande dem som senare ska komma att besvara den slutliga enkäten. Den som konstruerar sitt frågeformulär, själv eller tillsammans med andra, formulerar frågor och svar på ett sätt och med en bakomliggande tanke som för den personen verkar självklar. En huvudregel är, att andra personer ofta inte uppfattar frågorna -eller svarsmöjligheterna - på samma sätt. Om frågorna konstrueras enligt de regler som presenterades i föregående avsnitt, finns en bra utgångspunkt. Frågeformuläret måste emellertid, innan det används i den egentliga undersökningen, testas i en provundersökning, ofta benämnd pilotstudie.

© Författaren och studentlitteratur

89

Kapite/4

Syftet med pilotstudien är att få reda på om de svarande tolkar frågor och svar på samma sätt som frågekonstruktören, eller om de lägger en annan innebörd i dem. Dessutom går det att få reda på om något svarsalternativ saknas i någon fråga, så att frågan blir omöjlig att besvara för vissa deltagare. Om svarsalternativen är sådana, att alla eller nästan alla svarar enligt samma alternativ, är fråga/svar förmodligen felkonstruerade. Huruvida frågan verkligen mäter det den avses mäta, kan delvis studeras i pilotundersökningen. Innan frågeformuläret finns klart i sin nästan slutliga version, är det naturligt att testa frågor och formuleringar på t ex arbetskamrater, vänner etc. Bara en så enkel och opretentiös insats kommer med stor säkerhet att innebära att formuleringar behöver ändras en hel del, då dessa utomstående har konfronterats med frågorna. Sedan arbetet med enkäten genomgått de närståendes lupp och justerats utifrån det, är det dags att låta en grupp helt utomstående personer besvara och ge synpunkter på formuläret. Den åtgärden är vad som benämns pilotstudie. En pilotstudie kan göras med olika ambitioner. Den tid och den energi som används kommer sannolikt att påverka kvaliteten på den slutliga enkäten. Det finns ett arbetssätt, kognitiva intervjuer, som kan användas eller åtminstone inspirera till ett lite mer utvecklat sätt att göra provintervjuerna.

Kognitiva intervjuer För den som arbetar vetenskapligt finns ett sätt att testa frågor och svarsalternativ i en enkät, vilket benämns kognitiva intervjuer1 • Metoden togs fram på 1980-talet och har sedan utvecklats. Tankarna med metoden ska kort beröras här, medan den som har för avsikt att utnyttja den bör gå till speciallitteratur inom området. Samtidigt finns en hel del som utgår ifrån den aktuella metoden och som är tillämpligt i vilken enkätundersökning som helst. Sådana råd kommer att avsluta det här delkapitlet. l

90

Ett arbete som fortfarande är aktuellt som referens i samband med kognitiva intervjuer är Tourangeau R (1984). Cognitive sciences and survey methods. In: Jabine T, Straf M, Tanur J, Tourangeau R (eds). Cognitive aspects of survey metods. Building a bridge between the disciplines. Washington, DC: National Academy Press, 73-100. © Författaren och studentlitteratur

Enkäten

I kapitel 3 i den här boken finns ett avsnitt om responspsykologi, vilket berör den kognitiva process som den svarande går igenom i samband med att en enkätfråga besvaras. Att göra kognitiva intervjuer innebär att få grepp om hur den svarande tänker redan innan enkäten skickas ut, så att frågor och svarsalternativ kan justeras för att minska risken för fel. Ett primärt syfte med den här typen av intervjuer är att testa förståelsen för frågan. Hur uppfattar den svarande dels de olika ord och uttryck som finns i frågan, dels frågan som helhet? I det ligger också möjligheten att anpassa svaret till någon av de svarskategorier som hör till frågan. Det finns två huvudtyper av kognitiva intervjuer beskrivna. Den ena utgår ifrån att respondenten ska tänka högt ("think-aloud" interviewing). Intervjuaren läser upp frågan, varefter respondenten förklarar hur han/hon tänker för att komma fram till sitt svar. Intervjuaren noterar det som kommer fram utan att egentligen ingripa i respondentens förklaring mer än möjligen med följdfrågor av typen "Hur tänker du då?". I den andra varianten av kognitiv intervju ("verbal probing") försöker intervjuaren tränga djupare in i respondentens sätt att tänka. Den här tekniken används allt mer i vetenskapliga sammanhang, eftersom den ger mer information. Här är intervjuaren mer aktiv med följdfrågor. Efter att ha läst frågan ber intervjuaren respondenten att repetera frågan med egna ord för att därigenom se om den är rätt uppfattad i ett första skede. Därefter kan intervjuaren följa upp med frågor av typen "Hur säker är du på att ... ", Hur kommer du ihåg att ... ", "Varför tror du att ... " och "Hur säker är du på ditt svar?" Efter att ha gått igenom hela frågeformuläret med frågor och svar, oavsett vilken metod som används, får intervjuaren en bra bild av hur de olika frågorna fungerar. Intervjuerna kan därigenom vara utgångspunkt vid en översyn av enkätformuläret. Var och en av de här metoderna har sina för- och nackdelar, något som inte vidare tas upp här. Urvalet av individer till de kognitiva intervjuerna bör göras så att de olika subgrupper som senare kommer att finnas i urvalet täcks in. Kön kan vara en sådan variabel som bestämmer subgrupp, ålder kan vara en annan, kanske yrke i den mån det är relevant, utbildning om det är relevant etc. Vilka subgrupper som kan finnas i en stude© Författaren och studentlitteratur

91

Kapite/4

rad population kan variera mycket mellan olika studier. Det är viktigt att notera att de personer som är med och testar frågorna i enkäten sedan inte ska ingå i urvalet som besvarar den. Antal individer i intervjuerna behöver inte vara så stort. Huvudsaken är att de olika subgrupperna täcks in, så att olika kategorier får möjlighet att komma till tals. Här handlar det om kvalitativa data, vilka ska behandlas som sådana, även om själva enkäten så småningom är en studie som genererar kvantitativa data.

Någraråd Utan att göra kognitiva intervjuer i dess egentliga bemärkelse, kan mycket av ideer och teorier från området användas inför vilken enkätundersökning som helst. Av den anledningen följer här några praktiska råd, baserade på sådana kunskaper. Sedan den primära frågekonstruktionen är avklarad och frågorna testats i ett första steg på vänner, arbets- eller studiekamrater etc kan den egentliga pilotstudien starta. Tänk igenom vilka subgrupper som kan definieras i studiepopulationen. Försök sedan att täcka in subgrupperna vid urvalet av deltagare i pilotstudien. Det är viktigt att se till att det blir en bredd i viktiga egenskaper bland deltagarna, eftersom olika människor med olika bakgrund och egenskaper uppfattar ord och trågeformuleringar olika. Är åldersspannet brett, bör personer i såväl den övre som i den nedre delen av spannet delta. Är det en stor social bredd bland deltagarna, bör olika sociala grupperingar delta, etc. Pilotstudien bör göras bland personer som ligger så nära den blivande undersökningsgruppen som möjligt. Om det gäller en befolkningsundersökning kan de vara bosatta i ett annat distrikt, gäller det personal vid en skola kan pilotstudiens deltagare väljas ur personalen vid en annan skola etc. Eller, om urvalet är personer födda vissa dagar, kan pilotstudien göras bland personer födda andra dagar. Hur valet av personer till pilotstudien än görs, bör inte någon i urvalet även ingå i pilotstudien. Att ge någon absolut gräns för hur många som bör ingå i pilotstudien låter sig inte göras. Det är delvis avhängigt tillvägagångssättet. Mest information erhålls genom att låta deltagarna fylla i formuläret, medan intervjuaren (undersökningsledaren) själv är närva92

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

rande. De kan då ge sina direkta kommentarer till frågorna. Det är inte ens nödvändigt- speciellt om det finns känsliga frågor- att efteråt samla in formulären. Framför allt är det viktigt att deltagarna beskriver hur de uppfattar och tolkar de respektive frågorna. Den tolkning som frågekonstruktören gör skiljer sig inte sällan från tolkningen åtminstone en del av deltagarna gör. I de fall pilotundersökningen leder till stora förändringar i enkätformuläret, kan det vara lämpligt att upprepa pilotundersökningen. Om den här metoden används vid pilotstudien, är det i normalfallet ofta tillräckligt med kanske tio, möjligen upp mot 20 deltagare. Antalet beror lite på hur många olika subgrupper, ålder, kön etc, som behöver täckas in. Självklart kan antalet utökas successivt, om osäkerhet kvarstår kring vissa formuleringar. En annan metod att genomföra pilotstudien, vilken ibland förekommer men som inte kan rekommenderas, är att lämna ut frågeformuläret för besvarande utan att själv vara närvarande. Metoden ger små möjligheter att finna konstigheter i frågeformuleringarna. Eventuella svagheter i formuläret kan möjligen framgå om frågor lämnats obesvarade, om respondenterna kryssat dubbelt på frågor där enbart ett svar fick anges, om alla svarat på enbart ett eller ett fåtal svarsalternativ, om öppna frågor lämnats obesvarade etc. Om denna metod används bör man i efterhand ta personlig kontakt med åtminstone en del av de svarande för att få deras syn på frågorna och svarsalternativen. Den här metoden kräver betydligt fler deltagare i pilotstudien än den förra. Sedan pilotundersökningen har genomförts, kan frågor och svarsalternativ i enkätformuläret justeras till sin slutgiltiga utformning.

Skalor I många av de frågor som presenterats i det här kapitlet mäts svaren i skalsteg, från "mycket bra" till "mycket dåligt", från "inte alls" till "varje dag" osv. Enligt de definitioner som kommer att redovisas i kapitel 5, kallas den här skaltypen ordinatskala - värdena går att rangordna från det lägsta till det högsta. Frågor som mäter attityder eller åsikter är ofta av den här typen.

© Författaren och studentlitteratur

93

Kapitel4

Det finns också färdiga mätskalor, vilka har konstruerats för att mäta olika förhållanden på så bra sätt som möjligt. Ofta är det hela instrument eller frågebatterier, vilka har konstruerats för att mäta vissa egenskaper. Ibland finns det behov att summera variabelvärden utifrån olika frågor för den enskilde individen. En sådana sammanslagning av variabler brukar benämnas index. På s. 96 redovisas lite mer om hur index konstrueras. För den som är intresserad av att studera livskvalitet finns ett antal olika frågebatterier utvecklade, som mäter olika aspekter av livskvalitet. Motsvarande finns för hälsa. För den som vill studera smärta finns olika smärtskalor eller -index konstruerade. Det finns s k ADL-index (ADL = activity of daily living), vilka mäter människans förmåga att klara det dagliga livet. Inom andra områden finns andra skalor eller index. Den som har ett specialområde att studera i sin enkätundersökning bör kontrollera i vad mån det finns färdigkonstruerade mätinstrument inom just det området. I stället för att använda en skaltyp med skalsteg (ordinalskala) finns en ganska ofta använd skaltyp, som har en kontinuerlig mätning av den studerade variabeln. Det är den s k VAS-skalan, där VAS står för visuell analogskala (här används det vedertagna skrivsättet VAS-skala, även om skalan rent logiskt borde skrivits enbart VAS). Skalan används vid mätning av smärta, attityder och i många andra sammanhang. Här markerar man sitt värde längs en (oftast) 100 mm lång linje. Endast ytterpunktemas värden brukar vara klädda i ord. Exemplet nedan visar en mätning av smärta med hjälp av VAS-skalan. Vi kan tänka oss att den är gjord i samband med en studie bland ryggpatienter, där den svarande erhåller en verbal instruktion om ifyllandet. Om VAS-skalan används i t ex en postenkät måste en instruktion om hur den svarande ska kryssa på linjen komplettera frågan. Ange din smärta just nu.

Ingen smärta

94

Värsta tänkbara smärta

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Varje i studien ingående person får här göra en markering på linjen och anger därmed den subjektiva smärtan. Mätningen med hjälp av VAS-skalan kan sedan omvandlas till ett siffervärde för den studerade variabeln. Det kan göras på olika sätt. Eftersom avståndet mellan ytterpunkterna är 100 mm, kan varje kryss översättas till ett mätvärde mellan O och 100. I exemplet motsvarar då värdet O ingen smärta, medan värdet 100 motsvarar värsta tänkbara smärta. Då VAS-skalan används vid attitydmätningar, kan ytterpunkterna markera samma svarsalternativ som används vid t ex en ordinär terngradig skala, t ex "Mycket bra" respektive "Mycket dåligt". Den skenbara exakthet i mätvärdena som erhålls genom att mäta millimeter ersätts ibland med tio skalsteg, dvs varje centimeter motsvarar ett skalsteg. Ibland används en ännu grövre indelning med t ex fem skalsteg. Det finns några välkända skal typer, konstruerade för att mäta attityder. Två sådana kommer här att presenteras kortfattat som en ren orientering. Den som har för avsikt att använda sig av något av de nämnda sätten att mäta rekommenderas att läsa vidare i speciallitteratur på området. Den kanske mest kända attitydskalan är Likert-skalan. Skalan består av ett antal påståenden inom samma ämnesområde, vilka respondenterna ska instämma i eller ta avstånd från med hjälp av en fem- eller sjugradig skala. Ytterpunkterna anges till instämmer helt (eller instämmer absolut) respektive instämmer inte alls (alternativt tar helt avstånd). Urvalet av de påståenden som ingår i skalan görs enligt vissa regler. Ibland används enstaka påståendesatser fristående i en enkät, utan att de tagits fram enligt dessa regler och utan att de ingår i ett samlat ämnesområde. Man säger då, att de är av Likerttyp. Frågor av Likert-typ användes i den tidigare trågegenomgången i exemplen 4 c och 22 a. Ett likartat sätt att ställa frågor är att använda sig av semantisk differential. Respondenten ombeds då att ta ställning till var hon befinner sig på en skala med två ytterligheter. Ytterligheterna, två adjektiv, kan vara t ex positiv/negativ, bra/dålig eller rolig/tråkig. Till exempel användes en sådan skala i en studie om psykosocial arbetsmiljö, där de svarande ombads att karaktärisera sin arbetsplats på en sexgradig skala med ett antal motsatsadjektiv, såsom positiv/negativ, trygg/otrygg, ödmjuk/högdragen etc. Se frågan på s. 97.

© Författaren och studentlitteratur

95

Kapite/4

Guttmanskalan mäter attityder och åsikter på ett annat sätt. Den utgår ifrån ett antal frågor inom samma ämnesområde, vilka efter en bestämd analys reduceras till ett fåtal, kanske fem till åtta stycken. Dessa ordnas på ett speciellt sätt, "i fallande ordning". Den som svarar ja på den första frågan, bör rent logiskt svara ja även på övriga. Den som svarar nej på de båda första frågorna och ja på den tredje, kan förväntas svara ja även på återstående frågor. Varje person erhåller en attitydpoäng inom ämnesområdet; poängen är samma som antalet ja (eller- om man vänder på det- antalet nej). Anta som exempel att vi vill studera attityden till invandring med den här metoden. Efter analys och reduktion erhålls sex frågor inom ämnesområdet. De ställs då i den ordningen att den mest extrema frågan, dvs den som flest kan förväntas svara nej på, skrivs först. Därefter blir frågorna mildare och mildare, varvid den fråga som flest kan antas svara ja på sätts sist. Vi räknar sedan antalet ja-svar för varje respondent. Antalet kan ligga i intervallet O till 6, eftersom sex frågor ingick. ju fler ja-svar, desto mer positiv inställning till invandring.

Index Ibland krävs mer än enskilda frågor för att spegla ett visst förhållande. Om enkäten innehåller variabler, vilka är tänkta att gemensamt mäta någonting, är det ibland möjligt att slå samman dem. En sådan summering av flera variabler till en ny variabel, benämns index. Enklast förklaras hur ett index bildas och vad det står för med hjälp av ett exempel. Anta att vi i ett frågebatteri inom ramen för en enkät vill studera egenskaper hos en arbetsplats- exemplet är hämtat från den salutogent inriktade studien om psykosocial arbetsmiljö i primärvården som tidigare refererades till (s. 42). Frågorna som kommer att utgöra grunden för indexet kan hämtas utifrån en teoretisk ram, genom en genomgång av empiriska studier eller efter intervjuer för att fånga intressanta och relevanta fenomen. Ett ytterligare sätt är att utifrån ett befintligt datamaterial analysera fram faktorer, vilka innehåller ett antal frågor som anses spegla något gemensamt. En sådan metod är faktoranalys; för en genomgång av faktoranalys hänvisas till speciallitteratur. I det aktuella fallet var 96

© Författaren och Studentlitteratur

Enkäten

det en kombination av tidigare empiri och intervjuer med medarbetare som ledde fram till det aktuella frågebatteriet. Frågan kom att se ut på följande sätt i enkäten. Här används en frågevariant med semantisk differential, vilket dock inte är nödvändigt för att bilda index - det som är viktigt är att svaren kan rangordnas och ges ett numeriskt värde. Var vänlig ta ställning till följande påståenden om egenskaper som präglar din arbetsplats. (6) (5) (4) (3) (2) (l) a) Positiv negativ D D D D D D b) Trygg otrygg D D D D D D c) Ödmjuk D D D D D D högdragen

h) Flexibel

D

D

D

D

D

D

rigid

Totalt innehöll frågebatteriet åtta frågor, eller korrektare värderingar av åtta olika egenskaper, varav fyra ses här. Värdeorden har i frågan skrivits på så sätt att det mest positiva omdömet i varje par står till vänster och det mest negativa till höger. Ju längre till vänster den svarande sätter sitt kryss, desto mer positiv värdering. För att bilda ett index summeras svaren för de åtta frågorna. I exemplet ges positiva svar ett högt värde (max 6), medan negativa svar ges ett lågt värde (min 1). Det betyder att indexet, sedan alla åtta frågorna har summerats, för varje respondent kan få ett värde på som högst 48 och som lägst 8. Därigenom har åtta frågor reducerats till ett enda indexvärde. Aven om de ursprungliga variablerna mäts enligt ordinalskalan - vilket är en vanlig utgångspunkt då index bildas - kommer själva indexet att vara numeriskt. Vilka fördelar det för med sig kommer att framgå i kapitel 5, då olika datanivåer gås igenom. En förutsättning för att få göra på det här sättet är att de ingående frågorna speglar närliggande - eller relaterade - förhållanden. Det får varken vara så att någon av frågorna speglar något annat än arbetsplatsförhållanden eller att någon av frågorna inte är formulerad så att ett högre värde är relaterat till positiva arbetsplatsegenskaper. För att få en bild över hur väl de frågor som ingår i indexet är

© Författaren och Studentlitteratur

97

Kapitel4

relaterade till varandra, beräknas Cronbachs a (alfa), ibland förkortat CA. Det mäter inre konsistens eller inre kongruens (internal consistency), en form av reliabilitet (se mer om det på s. 112). CA mäter hur väl de olika frågorna som ingår i indexet samvarierar (korrelerar). Observera att dessa beräkningar naturligtvis görs på faktiska material, dvs med de besvarade enkätfrågorna som utgångspunkt. Värdet kan- rent teoretiskt- vara som högst 1,0. I praktiken uppnås inte det, eftersom det skulle innebära att alla frågorna skulle visa samma sak, dvs besvaras exakt likadant för varenda enskild person. Värdet O för CA innebär att det inte finns någon samvariation över huvud taget mellan de i indexet ingående frågorna. För att ha en acceptabel intern konsistens, anges ibland i litteraturen ett värde kring 0,7 eller högre, ibland 0,8. Ingen av de gränserna är på något sätt absolut; ibland förekommer värden strax under 0,7, vilka har accepterats som tillräckliga för att använda aktuellt index. Ibland anges också övre gräns förCA-gränser på 0,90 respektive 0,95 kan ses i litteraturen. Rent matematiskt är det så, att ju fler frågor som ingår i indexet desto högre blir CA. Vid få frågor kan därmed ett lägre CA accepteras som tillräckligt för att indexet ska kunna vara användbart. Vid många frågor kan på motsvarande sätt ett lite högre CA accepteras. Beräkningsmetoden för CA gås inte igenom här. Generellt görs den beräkningen med hjälp av dator. Genom att studera CA, går det att kontrollera i vad mån det är rimligt att sammanföra svaren från frågorna till ett index. I den aktuella studien beräknades CA till 0,958. Ett så högt värde implicerar att indexet är väl användbart och kan användas som sammanfattande omdöme om en arbetsplats egenskaper (visserligen var värdet nära den övre acceptabla gränsen för CA, men med tanke på antalet frågor och att det inte fanns några frågor i indexet som var extremt högt relaterade till varandra- något som inte tas upp i den här boken -gjordes den aktuella bedömningen). Frågorna bedömdes också logiskt-teoretiskt hänga samman på ett bra sätt. Därigenom kunde slutsatsen dras att indexet var reliabelt och kunde användas i vidare analyser tillsammans med det övriga materialet.

98

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Enkätens layout och utformning Hur enkätfrågorna presenteras har naturligtvis betydelse för i vad mån presumtiva respondenter tar enkäten seriöst och därigenom verkligen besvarar varje fråga så noggrant och eftertänksamt som möjligt. En enkät som ger ett hafsigt intryck och som känns ologiskt uppbyggd tas - med all rätt - inte på samma allvar som en väl förberedd samt snyggt och logiskt utformad enkät. I det här kapitlet har beskrivits hur frågorna ska konstrueras för att vara begripliga och logiska. Det är självklart den första förutsättningen för att enkäten ska vara tilltalande för den som förväntas svara. Layouten kan göras på ett flertal olika sätt, med ett flertal olika skrivstilar etc. Det är möjligt att antingen ha tryckta frågeformulär eller använda dator vid sammanställningen av frågeformuläret. Med hjälp av moderna skrivare erhålls utskrifter som är helt i klass med tryckta formulär. Den som ska göra en webbaserad enkät har flera olika program att välja på; här finns en marknad som är under mycket snabb utveckling. Det finns såväl gratisprogram som program att köpa. Det som sägs i det följande om layout blir enbart i begränsad del tillämpligt vid webbenkäter, eftersom varje enskilt program har sitt sätt att hantera presentationen av frågor och svar. Ofta finns två delvis motstridiga önskemål beträffande formuläret. Dels ska det inte bli för långt, dvs ha alltför många sidor, dels ska det inte vara alltför kompakt. Ett kompakt utskrivet frågeformulär blir svåröverskådligt och kan därigenom också bli svårtolkat för den ovane respondenten. Det finns olika metoder att öka läsbarheten utan att för den skull öka volymen alltför påtagligt. Genom att sätta linjer mellan de olika frågorna avgränsas de, och formuläret blir därigenom mera lättläst. Ett sätt att begränsa utrymmet, givet ett visst innehåll, illustreras i nedanstående exempel. De båda frågorna, vilka vi antar kommer som nr 21 och nr 22 i ett frågeformulär, har skrivits på olika sätt.

© Författaren och studentlitteratur

99

Kapite/4

Exempel Fråga 21. Kryssa för om någon eller några av nedanstående har eller har haft högt blodtryck (hypertoni). Far Mor Syskon Barn Vetej

D D D D D

Fråga 22. Kryssa för om någon eller några av nedanstående har eller har haft sockersjuka (diabetes).

Far Mor Syskon Barn Vet ej

D D D D D

Genom att skriva frågan till vänster och svarsalternativen till höger sparas ganska mycket utrymme, utan att utformningen av enkäten egentligen på något annat sätt påverkas. Frågorna blir inte mera svårlästa genom denna utrymmesminskning, snarare tvärtom. Det är också viktigt för helhetsintrycket av enkätformuläret att skriva frågor och svarsalternativ på ett enhetligt sätt. Nedan ges exempel på ett skrivsätt som ger virrigt intryck och därmed drar ner helhetsintrycket oberoende av om frågorna är aldrig så välformulerade. Exempel Fråga 3. Ditt kön? Man D Kvinna

D

Fråga 4. Vilka personer ingår i ditt hushåll? (Flera svar kan anges.) Jag bor ensam D Jag bor tillsammans med: make/maka/sambo D barn D föräldrar D syskon D annan person D

100

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Fråga 5. Hur bor du i dag?

Småhus (även radhus) Lantgård Lägenhet Servicehus Annat (ex: sjukhem)

D

D D D

D

Här saknas ett enhetligt sätt att skriva svarsalternativen. Det skapar inte den tillförlitlighet, som man som undersökare vill uppnå i förhållande till de presumtiva respondenterna. I den inledande frågan har svarsalternativen lagts på rad, troligen med baktanken att spara utrymme. I den andra frågan har svarsalternativen börjat skrivas utifrån vänstermarginalen, medan högermarginalen har fått styra i sista frågan. För att underlätta för de svarande att fylla i enkäten, är det bra om alla frågor med svarsalternativ skrivs enhetligt. På vilket sätt det sker kan i och för sig vara en smaksak. Det finns dock anledningar att skriva frågan till vänster och svarsalternativen till höger, så som gjordes i fråga 5 i exemplet.

Hur bor du idag?

© Författaren och studentlitteratur

101

Kapitel4

Den första anledningen är det mindre utrymmet som frågan kräver. Ett annat skäl kan vara att underlätta inregistrering på dator, vilket kommer att närmare beröras i nästa avsnitt. Till det kommer då fördelen med det enhetliga skrivsättet. Det är inte ovanligt att man i en del enkäter försöker spara utrymme genom att dels lägga frågor dubbelt på sidans bredd, dels dra ner storleken på stilen. Här finns en risk att antalet svarande reduceras. En del människor klarar inte att besvara frågorna, om de upplever enkäten som rörig, dvs om inte enkäten är välstrukturerad och lätt att följa fråga för fråga. Andra, speciellt äldre (och naturligtvis synskadade), får svårigheter att läsa alltför liten stil. Ett sätt att öka läsbarheten i en enkät kan vara att dela upp enkäten i olika delar, där varje del har ett gemensamt tema. Det finns olika sätt att göra en sådan indelning. Ibland görs den genom att frågorna som hänger samman ramas in. I övre ramen sätts ett eller flera nyckelord, som kortfattat beskriver innehållet i frågegruppen. Det illustreras i följande exempel. Exempel Levnadsvanor 1. Vad anser du om ... 2. Hur har du ...

. - - - - - - - - - - - - Din hälsa idag - - - - - - - - - . . . . , 8. Hur bedömer du ... 9. Har du någon ...

102

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Förutom metoden att rama in sammanhängande avsnitt finns en vanlig metod att markera nya avsnitt i enkätformuläret. En introduktionstext sätter in de kommande frågorna i ett sammanhang. Då är det lämpligt att på en eller ett par rader förklara det närmast kommande frågeavsnittet. Därigenom finns också möjlighet att motivera frågorna. Metoden har tidigare beskrivits i samband med vikten av att "motivera omotiverade frågor" (s. 69). Tekniken kan emellertid tillämpas genom hela frågeformuläret för att ge det en struktur som underlättar för respondenterna. Ytterligare något att tänka på beträffande frågeformulärets struktur gäller den ordning i vilken frågorna ställs. Det är långt ifrån betydelselöst hur man väljer att presentera frågorna för de tilltänkta respondenterna. Den första grundregeln är att dela upp frågorna i sammanhängande avsnitt efter teman, vilket har diskuterats ovan. Den andra grundregeln är att låta dessa teman komma i en ordning, som uppfattas som logisk av respondenterna. Enkäten får inte uppfattas som "rörig". Den tredje grundregeln är att inleda med neutrala och oprovocerande frågor, samt att ha eventuella frågor som är känsliga och/eller svårbesvarade längre bak i enkätformuläret. Frågor som upplevs som angelägna och neutrala är sådana som anknyter till syftet med studien, vilket bör ha preciserats i ett följebrev. Därför bör de frågorna komma i början av enkäten. Eventuella bakgrundsfrågor och frågor inom angränsande områden bör, förutom att de speciellt ska motiveras, komma senare. Ett undantag kan dock vara grundfrågor som ålder, kön etc, som de flesta nog uppfattar som både naturliga och oskyldiga i en enkätundersökning. För att undvika att en del respondenter reagerar negativt på eventuella känsliga eller svåra frågor på ett sådant sätt att de vägrar besvara resten av enkäten, läggs sådana frågor mot slutet. Baktanken är den, att om respondenten lagt ner tid på att besvara övriga (angelägna) frågor, kastar hon inte gärna hela formuläret för att det finns tveksamhet inför några frågor på slutet. Den fjärde- och inte minst viktiga- regeln är att se över frågeordningen generellt med en alldeles speciell baktanke. Det respondenten tänker eller associerar till i samband med vissa frågor, kan påverka svaren på de kommande frågorna. En medvetenhet om det är viktig hos enkätkonstruktören.

© Författaren och studentlitteratur

103

Kapitel4

Förberedelser för datorbearbetning Om inte den aktuella enkäten är liten till sitt omfång och görs bland få personer, används generellt dator vid svarsbearbetningen. Genom att redan från början tänka igenom bearbetningsfasen och förbereda frågeformuläret kan inmatningsproceduren underlättas. Olika bearbetningsprogram -där ett riktigt statistikprogram ger de bästa möjligheterna att bearbeta data, men där även kalkylprogram kan vara användbara - har olika principer för inmatning av data. Det går därför inte att ge regler som alltid gäller för alla program. I det följande ska några regler gås igenom, vilka kan anses allmängiltiga. En del statistikprogram har färdiga enkätmoduler, vilka kan användas. Webbaserade enkäter hanteras enligt respektive programs instruktioner, varför det följande inte gäller dem. Vissa enkätprogram har också en- ofta lite förenklad- möjlighet att presentera statistiksammanställningar. Samtidigt finns alltid möjligheten att flytta insamlade enkätdata till andra bearbetnings- eller statistikprogram. I det följande kommer begreppet variabel att användas. Med variabel avses en egenskap - i vid bemärkelse - som vi studerar hos en person. Om vi tar reda på om den svarande är man eller kvinna, är kön variabeln. Om vi frågar efter ålder, är det ålder som är variabeln. Om vi frågar en grupp skolungdomar om deras syn på sina framtidsutsikter, kan vi förslagsvis kalla variabeln framtidstro, etc. Den variabel som först brukar definieras är den som identifierar enkätformulären. Varje formulär har oftast någon form av identifikationsnummer. Som identifikation används löpnummer. Med löpnummer menas ett kodnummer för varje enkät- eller person -ofta från ett och uppåt. Av konfidentialitetsskäl är löpnummer att rekommendera framför t ex personnummer, som skulle göra uppgifterna i databasen direkt identifierbara. Vanligen läggs löpnumret in som variabel nr l i den kommande datafilen. Löpnumret ger också möjlighet att koppla till ytterligare informationskällor, t ex från uppföljningsenkät eller intervjuinformation. Även om undersökningen görs helt anonymt är det praktiskt att ge ett löpnummer (vilket då anknyter enbart till formuläret, inte till någon person) för att senare ha möjlighet att identifiera varje for104

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

mulär. Det behövs vid kontrollen av inmatade enkätdata; man måste veta till vilket formulär man ska gå tillbaka och göra inmatningskontroll och eventuell rättning. Variablerna i enkäten kommer i den kommande datafilen att ges namn för att kunna hanteras i analysprogrammet. Inför inmatningen definieras de olika svarsalternativen för respektive variabel och vart och ett ges en siffra. Det kan se ut som i exempelet. Exempel Fråga 2. Vilken är din ålder?

Yngre än 35 år 35-54 år 55 år och äldre

Dl D2 D3

I en fråga av den här typen finns endast möjlighet att svara på ett av alternativen. Därför ges varje svarsalternativ en siffra. Då uppgifterna registreras på dator matas aktuell siffra in för variabeln. Om t ex en person är 31 år och därför har kryssat för Yngre än 3S år på frågan, kommer vi vid registreringen att lägga in en etta för den variabeln. I datorprogrammen finns översättare, så att vi vid framtida tabellutskrift kan få t ex frekvensen för varje alternativ, inte bara i formen l, 2, och 3 utan ordentligt utskrivet som Yngre än 3S år, 3S-S4 år respektive SS år och äldre. Om en fråga tillåter flera svarsalternativ, finns olika sätt att behandla den. Frågetypen kallas "multiple response", och metoden att förbereda för datorbearbetning är avhängig vilket datorprogram som används. I exemplet nedan visas en fråga om hushållssammansättning, vilken finns i lite olika varianter. Den kommer som fråga nr 14 i enkäten. Exempel Fråga 14. Vilka personer ingår i ditt hushåll? (Flera svarsalternativ kan anges.)

© Författaren och studentlitteratur

Jag bor ensam Jag bor tillsammans med: make/maka/sambo barn föräldrar syskon annan person

D D D D D D

lOS

Kapitel4

Den som svarar på frågan har möjlighet att ange mer än ett alternativ. Här utgör därför varje svarsalternativ en egen variabel. Om en person har kryssat för t ex alternativen "maka" och "barn" kommer vid registreringen en markering (vanligtvis i form av en etta) att göras för var och en av de båda variablerna. Ingen markering görs för de övriga variablerna = svarsalternativen (i vissa program blir bearbetningen enklare om t ex en nolla i stället läggs in för de övriga variablerna; annars betraktas de som internt bortfall). Vid den kommande bearbetningen tas hänsyn till att de aktuella variablerna hänger samman, och att alla är kopplade till samma fråga. En del bearbetningsprogram kan ta hand om dessa "multiple response"-frågor på ett sätt, så att de tillåter en registrering av samma typ som visades i exemplet om ålder på föregående sida. Då ska också en siffra ges för varje svarsalternativ. Därför är det viktigt att i förväg veta med vilket program data ska analyseras, så att frågeformuläret blir korrekt förberett. I vissa fall fylls svaret på frågan i direkt av respondenten, vilket nedanstående exempel visar. Exempel Fråga 2. Vilket år är du född?

Respondenten fyller själv i årtalet, vilket kommer att registreras för variabeln i det aktuella exemplet. Huvudregeln är, att det exakta värdet bör anges vid denna typ av variabler. En klassindelning redan i enkäten är lämplig endast i undantagsfall, vilket diskuterats tidigare. I de flesta bearbetningsprogram ska varje variabel ges ett namn i samband med inmatningen. Variabeln födelseår i exemplet ovan ger vi kanske variabelnamnet "föddår", eller - om inte å, ä och ö accepteras av programmet - det engelska "bom". Ett tips här är att göra ett tillägg med frågenumret. I exemplet skulle variabeln då i stället heta "born2", eller "2born" om programmet tillåter att variabelnamnet börjar med en siffra. Det är nämligen så, att om det finns en lång rad variabler, kan det i samband med bearbetningen av data till slut bli svårt att hålla ordning på dem; om variabelnamnet relaterar till frågenumret, förenklas den kommande hanteringen. 106

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Varför kan man då inte bara kalla variablerna "frågal", "fråga2" osv? Anledningen är den, att det i princip alltid finns fler variabler än frågor. Det beror dels på att det finns delfrågor, dels på att en del frågor har svarsalternativ som består av flera enskilda variabler. Det senare visades i exemplet om hushållssammansättning på s. 105. Det är en fördel att, innan enkäten ges sin slutliga utformning, definiera aktuella variabler i det bearbetningsprogram som så småningom ska användas. Felaktig logik i variabler och svarsalternativ kan då upptäckas i tid.

Undersökningskvalitet -validitet och reliabilitet Vid en enkätundersökning uppstår alltid frågan huruvida de erhållna resultaten är korrekta, dvs om de med tillräcklig säkerhet mäter någon viss variabel. En följd av dessa funderingar är naturligtvis vad enkätundersökningens resultat egentligen representerar. Om vissa frågor ställts på fel sätt, om formuläret lämnats ut till fel personer eller om många vägrat besvara enkäten, kan vi med rätta fråga oss vad våra resultat kan användas till. Beträffande säkerheten i olika slag av studier, så även i enkätundersökningar, används begreppen validitet och reliabilitet. Med validitet i en enkätfråga menas frågans förmåga att mäta det den avser att mäta. En fråga med hög validitet ska ha inget eller litet systematiskt fel. Med reliabilitetmenas huruvida upprepade mätningar ger samma resultat. Har frågan hög reliabilitet ska det slumpmässiga felet vara litet. Det finns ett antal olika sätt att gå tillväga för att analysera validitet och reliabilitet. Metoderna kan till viss del skilja från undersökning till undersökning och från fråga till fråga. För den som ska göra en enkätundersökning bland patienter på en sjukhusklinik, bland elever på en skola, bland kunder till ett företag eller bland människor av någon annan kategori är det viktigt att känna till principerna för kvalitet i en enkätundersökning och däribland också validitet och reliabilitet. Därefter gäller det att försöka hantera kvalitetsaspekterna på ett så bra sätt som möjligt. © Författaren och studentlitteratur

107

Kapite/4

Innan vi kommer in på de här båda aspekterna av en undersöknings kvalitet, validitet och reliabilitet, är det nödvändigt att rekapitulera andra kvalitetsaspekter. Det spelar ingen roll hur väl ställda frågorna är, om de som vägrar besvara frågorna är många. Ett högt bortfall saboterar möjligheten att generalisera undersökningsresultaten för vilken undersökning som helst. Inte helt sällan förekommer i artiklar och rapporter mycket ingående studier av validitet och reliabilitet, gjorda med sofistikerade metoder, samtidigt som man mer eller mindre negligerar ett betydande bortfall. Dessa studier underkänner naturligtvis sig själva. Bortfallet har i den här boken diskuterats på s. 25 och följande. En annan aspekt som tidigare tagits upp gäller urvalet. Om undersökningsresultaten ska vara generaliserbara, måste urvalet göras på ett korrekt sätt från den population, som resultaten ska gälla. Frågorna kan även här vara aldrig så välkonstruerade; om frågorna ställts till fel personer, kan inte rätt slutsatser dras från undersökningens resultat. Speciellt har här tidigare varnats för den urvalsmetod som- tyvärr- ofta används, "enkät till besökare" eller "väntrumsundersökningen" (s. 23).

Validitet Generellt måste man ordentligt tänka igenom alla frågorna i formuläret så att de har ställts på ett sådant sätt, att de verkligen mäter det som avsetts. Om vi vill veta hur många läkarbesök respondenterna har gjort vid en viss vårdcentral under en viss tidsperiod, kan vi inte ställa frågan: "Hur många besök har du gjort vid vårdcentralen under de tre senaste månaderna?" Besök vid en vårdcentral kan vara till distriktssköterska, sjukgymnast etc, beroende på vilka yrkeskategorier som finns vid vårdcentralen. Frågan mäter alltså något annat än de läkarbesök vi avsåg. Validiteten är följaktligen låg. Ibland är det möjligt att göra jämförelser mellan frågor ställda i enkäten och faktiska förhållanden. Om man i en kundstudie vid en bank frågar om hur många gånger den svarande utnyttjat sitt bankomatkort under de tre senaste månaderna, kan svaren verifieras genom bankens eget datasystem. Härigenom går det att få en uppfattning om ifall här finns t ex en systematisk underrapportering. Ju större underrapporteringen - eller överrapporteringen - är, desto 108

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

lägre är validiteten. Genom den här validitetskontrollen får man också ett begrepp om hur svaren på andra frågor, som är relaterade till frågan om utnyttjande, kan värderas. En ytterligare metod att värdera validiteten finns, om vi t ex skapar ett nytt instrument för att mäta inom ett visst ämnesområde, förslagsvis en viss egenskap. Ett exempel kan vara att vi har utvecklat ett nytt sätt att mäta hälsa med hjälp av enkätfrågor, vilket vi jämför med något annat sätt att mäta hälsa. Vi kan då studera överensstämmelsen med andra instrument (om sådana finns), som mäter samma sak. För mer information om sådana s k psykametriska test hänvisas den intresserade till speciallitteratur. I litteraturen beskrivs olika former av validitet. Litteraturen på området kan ibland tyckas ganska förvirrande; olika böcker ger inte sällan olika definitioner. Eftersom validitetsbegreppet används på skilda sätt vid kvantitativa och kvalitativa studier, fokuseras här på de huvudsakliga validitetsbegrepp som är lämpliga vid enkätundersökningar, dvs kvantitativa studier. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är ett visst frågeformulär eller vissa frågor i sig själv som valideras, utan frågorna i relation till syftet med respektive fråga eller frågebatteri. Här kan vi se kopplingen till den teoretiska bas, som utgör bakgrunden till frågorna. De typer av validitet som är de mest använda vid kvantitativa studier är kriterievaliditet, innehållsvaliditet och begreppsvaliditet. En fråga eller ett frågebatteri har hög kriterievaliditet (criterion validity) om det finns ett högt samband mellan det frågan mäter och ett speciellt kriterium, som frågan avses spegla. Den här formen av validitet utgår ifrån ett kriterium som är beteenderelaterat. Som exempel kan vi anta att vi konstruerar ett instrument, dvs en {rågeuppsättning, för att bedöma gymnasieelevers framtidsutsikter beträffande högre utbildning. Om eleverna med hög testpoäng senare lyckas väl med sin kommande högre utbildning, har frågorna hög kriterievaliditet. Vi kan uttrycka det som att det finns ett högt samband - eller en hög korrelation - mellan instrumentet och kriteriet. Vi kan skilja på två typer av kriterievaliditet, prediktiv validitet (predictive validity) och samtidig validitet (concurrent validity). I det förra fallet mäter frågeinstrumentet ett framtida beteende- som i exemplet ovan- medan i det senare fallet ligger instrument och kriterium parallella i tiden. Som illustration av samtidig validitet kan © Författaren och studentlitteratur

109

Kapite/4

vi utgå ifrån att vi vill konstruera ett frågebatteri, genom vilket vi vill kunna få reda på ungdomars fysiska kapacitet (dvs i stället för att låta dem genomgå ett antal fysiska test). Vi låter en grupp ungdomar svara på frågorna. Dessutom låter vi dem genomgå fysiska test. Om det är god överensstämmelse mellan svaren på enkätfrågorna och testresultaten, kan instrumentet sägas ha hög samtidig validitet. Det är viktigt att påpeka att det ofta inte är möjligt att mäta kriterievaliditet. Många gånger är det omöjligt att sätta upp något speciellt kriterium, som frågorna ska spegla. Det som på svenska kallas innehållsvaliditet består egentligen av två närliggande men ändå olika validitetsbegrepp, content validity respektive face validity. För content validity anges ibland i läroböcker att frågan är konstruerad på ett sådant sätt, att den mäter "korrekt" enligt samstämmiga experters bedömning. Det är på ett sätt riktigt, även om det är en förenkling av verkligheten. Låt oss förklara principen med ett exempel. Kanske vill vi konstruera ett nytt mått på livskvalitet. Tillsammans ska de frågor som ingår i frågebatteriet spegla livskvaliteten. För att kunna konstruera sådana frågor måste vi först ordentligt klargöra vad vi menar med livskvalitet. Vi måste definiera alla de områden som vi anser ingår i begreppet. Det kan vara hälsa, ekonomi, sociala relationer etc. Om vi då inte tar med någon väsentlig del av livskvaliteten, t ex hälsa, speglar inte måttet korrekt innehållet i det vi ska mäta. Innehållsvaliditeten - content validity-blir följaktligen låg. Face validity kräver ingen expertkunskap, dvs ingen egentlig kunskap om teorin bakom frågorna. Det handlar snarare om huruvida frågorna bedöms mäta vad de avser att mäta genom att den svarande granskar frågorna och hur frågorna är ställda. Därigenom skiljer sig det här validitetsbegreppet en del från övriga begrepp. För svarsbenägenheten är det viktigt med hög face validity, eftersom det påverkar den potentiella respondentens motivation att besvara frågorna på ett seriöst sätt. Begreppsvaliditet (construct validity) är det kanske mest komplicerade alternativet vid "vanliga" enkätundersökningar. För att ha hög begreppsvaliditet måste vi vara väl insatta i de teorier som frågorna ska spegla och integreras i. Frågekonstruktionen ska alltså i så stor utsträckning som möjligt kunna betraktas som en operationalisering av den teoretiska kunskapsbasen.

110

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

Reliabilitet Reliabilitet speglar tillförlitligheten i ett frågeinstrument eller i enskilda frågor. Det betyder att frågorna ska vara så stabila att om personer svarar på samma frågor vid upprepade tillfällen ska de svara likadant varje gång. Svaren ska också vara desamma oberoende av vem som genomför undersökningen eller i vilket sammanhang den genomförs (interbedömarreliabilitet). Precis som fallet var för validiteten, är även reliabiliteten beroende av att frågorna ställs på ett korrekt sätt. Dåligt konstruerade frågor kan göra, att det blir stor slumpvariation i svaren. Därigenom får vi en låg reliabilitet, upprepade mätningar av samma verklighet ger inte samma resultat. Det finns metoder att kontrollera reliabiliteten. En av de mest använda metoderna för att studera reliabiliteten vid enkätundersökningar är test-retestmetoden. Den går ut på att samma människor, som först besvarade enkätfrågorna som ska reliabilitetstestas, får samma frågor för besvarande igen efter en kort tid. Sedan kan överensstämmelsen mellan mätningarna studeras. En förutsättning för att metoden ska fungera är, att det inte gäller någon fråga som normalt förändras över kort tid. Reliabiliteten är hög, om respondenterna i huvudsak ger samma svar vid båda mättillfällena. Om många svarar annorlunda vid det andra frågetillfället jämfört med det första, dvs om överensstämmelsen är dålig, är reliabiliteten låg. Det får inte gå för lång tid mellan de båda frågetillfällena; förutsättningarna beträffande det som ska mätas får inte ha förändrats, och man ska undvika risken för att minnesbilder kan ha ändrats över tiden. Å andra sidan får det inte heller gå alltför kort tid mellan frågetillfällena. Om svaren överensstämmer, därför att respondenterna minns vad de svarade förra gången, blir resultatet en falskt hög reliabilitet. Cirka två veckor brukar anses som en rimlig tidsperiod mellan de båda frågetillfällena. Graden av överensstämmelse mellan två svarsutfall på samma fråga, dvs test-retestreliabiliteten, kan mätas på olika sätt. Det enklaste är att enbart se på graden av överensstämmelse. Då beräknas hur stor andel av urvalet som svarade likadant vid båda tillfällena. Den främsta bristen i det sättet att mäta är, att man då inte tar hänsyn till det faktum att även om alla svar sker slumpvis, kommer det © Författaren och studentlitteratur

111

Kapite/4

att finnas en viss överensstämmelse. Ett sambandsmått som tar hänsyn till slumpeffekten är K (den grekiska bokstaven kappa). K är faktiskt hanterligt att beräkna manuellt, men generellt används datorer vid den här typen av undersökningar. Kappavärdet kan som mest vara 1,0, vilket det är vid en perfekt överensstämmelse, dvs då alla i urvalet svarar likadant vid båda tillfällena. K = Oinnebär att svaren inte fördelar sig bättre än slumpmässigt. Om kappavärdet skulle vara negativt, är svarsöverensstämmelsen t o m sämre än vad slumpen skulle ha gett. Den som konstruerar frågor och får ett negativt K vid reliabilitetstesten, ska nog ägna sig åt något annat i livet! I litteraturen ges ibland gränser för vad som är ett acceptabelt eller högt kappa. T ex används gränsen 0,8 för mycket bra och 0,6 för bra överensstämmelse. Emellertid ska man vara medveten om, att fördelningen över svarskategorier påverkar kappavärdets storlek. Vid extremt sneda svarsfördelningar kan kappavärdena bli märkliga. Därför kan det vara bra att vid värdering av frågorna inte enbart använda kappa, utan att använda kappa i kombination med procentuell överensstämmelse. Den andra metoden för beräkning av reliabilitet, som ingår i den här boken, är inre konsistens eller inre kongruens (internal concistency). Den metoden används då det finns variabler som är tänkta att gemensamt mäta ett visst förhållande. Om vi konstruerar ett index av flera olika frågor, kan den här metoden användas för att kontrollera i vad mån det är rimligt att sammanföra svaren från frågorna till ett index. Bildar man ett index, ska de ingående frågorna rimligen inte spegla helt olika förhållanden. I avsnittet på sidan 96 beskrevs såväl hur index bildas som vilket reliabilitetsmått som är användbart respektive hur det beräknas.

Följebrevet Även momentet att skriva ett följebrev kräver ofta mer arbete än många i förstone kanske är benägna att tro. Brevet ska skrivas enkelt och sakligt, dvs med ett språkbruk som förstås av målgruppen för undersökningen. Om enkätundersökningen görs bland allmänheten, ska brevet skrivas så att det lätt förstås av folk i allmänhet. Om 112

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

den görs bland fackfolk inom ett visst område, kan ett delvis annorlunda språkbruk utnyttjas. Brevet ska vara uppriktigt. Det bör inte vara alltför långt, samtidigt som det ska förklara undersökningen ur olika aspekter. På nästa sida finns ett exempel på ett följebrev till en enkät. Enkäten lämnades ut till en grupp anställda inom primärvården i Skåne. Projektet har tidigare kort presenterats som exempel på hur motivationen bland deltagare kan hanteras (s. 42). De som fick det här följebrevet hade inte varit närvarande, då en gruppenkät genomfördes på arbetsplatsen; i stället lades enkät, kuvert och följebrev i respektive postfack, och de anställda ombads att skicka in enkäten efter besvarandet. Utifrån det här exemplet på brev ska de viktigaste punkterna i ett följebrev tas upp. Det här relaterade exemplet är således från en enkät som ska returneras per post. Om gruppenkät eller webbenkät i stället används för datainsamlingen, ska även då följebrev finnas. Innehållet ska principiellt vara som i exemplet, dock med de justeringar som kan motiveras av distributionsformen. Följebrev ska dateras precis som vilket brev som helst. Hur det görs får anpassas till situationen. I exemplet står "Hösten 2013", eftersom datainsamlingen pågick under en längre tid. Vanligast är annars att ange månad och år. Stycke l. I brevets inledning ska undersökningen motiveras, vilket sker genom att dess syfte beskrivs. Här är det lämpligt att söka formuleringar som gör den tänkta respondenten intresserad av ämnet, så att han/hon vill läsa vidare. I det aktuella exemplet var inriktningen mot det salutogena, dvs det hälsosamma och positiva, det som lyftes fram. Observera dock att texten inte får vara av den karaktären att den leder in de svarande på att vissa svar förväntas. Texten som förklarar syftet ska vara absolut neutral. Av brevet ska framgå varför den aktuella personen har valts ut och helst också vilka andra personer som ingår i undersökningen. I exemplet är det alla primärvårdsanställda i nordöstra Skåne. Om det finns planer på att återkomma senare med en förnyad undersökning eller uppföljning, ska det också anges. Ganska tidigt i brevet är det lämpligt att också ge eventuella positiva konsekvenser av deltagande. I det aktuella följebrevet finns påpekandet att undersökningen ska " ... ge ett underlag till att stärka © Författaren och studentlitteratur

113

Kapitel4

Till dig som är anställd inom primärvården i Nordöstra Skåne Vilka faktorer kan bidra till att personalen inom primärvården trivs och stannar kvar på sin arbetsplats? Det är väl känt att primärvården är utsatt för hårt tryck från olika håll, vilket leder till problem. Men istället för att titta på risker och elände, vill vi genom den här studien ta fram det positiva, det salutogena, dvs sådant som är av betydelse för hälsa och trivsel i arbetet. Vi vill veta mer om det som är "kittet" i verksamheten för att kunna ge ett underlag till att stärka strukturer och verksamheter i primärvården. Därför delar vi ut den här enkäten till dig och övriga primärvårdsanställda i Nordöstra Skåne. Vi som gör studien kommer från Högskolan Kristianstad. Ditt deltagande är naturligtvis frivilligt, men eftersom svaret från dig inte kan ersättas av någon annan hoppas vi att du är villig att delta och att du svarar så fullständigt som möjligt. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att svaren kommer att databehandlas utan identitetsuppgifter. De uppgifter du lämnar kommer endast att presenteras i tabellsammanställningar. Resultaten kommer att presenteras i rapport/artikel och kommer även att återföras till varje vårdcentral. Av den anledningen finns vårdcentralens namn utskrivet på svarskuvertet. Ingen inom primärvården kommer någonsin i kontakt med något enskilt svar. Efter att du fyllt i enkäten kan du vänligen lägga den i det medföljande svarskuvertet och sända den till oss på Högskolan Kristianstad. Är det något du undrar över angående projektet eller enkäten är du välkommen att ta kontakt med LE. Tack på förhand för din medverkan! Med vänlig hälsning, LE. Folkhälsopedagog, undersökningsledare Tel. 044-20xxxx [email protected]

B.H. Med.dr i allmänmedicin

G.E.

I.A.

Professor i folkhälsovetenskap

Bitr. professor i folkhälsavetenskap, allmänläkare

114

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

strukturer och verksamheter i primärvården". Ett helt annorlunda exempel på positiv konsekvens kan vara att erbjuda en kommande hälsokontroll för dem som svarar, om undersökningen vänder sig till patienter. Ett preliminärerbjudande av det här slaget uppfattas ofta som positivt och kan öka intresset för deltagande. Samtidigt måste man naturligtvis väga in kostnadsaspekten. Hälsokontroller är t ex ett dyrt sätt att öka motivation och deltagande. Stycke 2. Enkätundersökningar som görs för forsknings- eller utvecklingsändamål är alltid frivilliga. Det måste respondenterna ovillkorligen upplysas om. Samtidigt gäller det att vädja till respondenten på ett korrekt sätt att trots frivilligheten delta. Genom att påpeka att svaret inte kan ersättas av någon annan alternativt att kvaliteten är beroende av den enskildes svar, kanske det går att påverka vissa av de tveksamma att trots allt svara. Formuleringen får inte vara av den karaktären att den kan betraktas som påtryckning. Stycke 3-4. Svaren ska i de flesta undersökningar behandlas med full konfidentialitet för respondenterna, och det är också viktigt att det påpekas ordentligt i följebrevet. Att, som i det aktuella brevet, skriva påpekandet om konfidentialiteten i fetstil, understryker undersökarnas medvetenhet om problemet och vilja att behandla enkäterna på ett korrekt sätt. Då de insamlade uppgifterna ska användas enbart för sammanställningar och analyser på gruppnivå, bör även det påpekas. Ibland anges att enkätsvaren ska behandlas anonymt. Anonymitet betyder, att respondentens identitet är helt okänd för den som samlar in enkätsvaren, medan konfidentiella uppgifter kan vara identifierbara, men den konfidentiella behandlingen av uppgifterna gör att identiteten aldrig röjs eller missbrukas. I det aktuella exemplet var egentligen enkäterna anonyma. Men eftersom de sammantagna bakgrundsuppgifterna i enkäten om kön, ålder, yrke etc skulle kunna göra det möjligt att identifiera vissa personer, har begreppet konfidentialitet använts. Den metod som används för att bevara anonymiteten eller hantera konfidentialiteten ska beskrivas öppet och ärligt. Den som t ex sätter nummer på kuvert eller formulär utan att förklara innebörden kommer- med rätta! -att få en försämrad svarsfrekvens. I exemplet

© Författaren och studentlitteratur

115

Kapite/4

gjordes inga individuella påminnelser, varför någon sådan information inte finns med. En vanlig metod att hantera enkäter konfidentiellt är att ha nummer på antingen formulär eller svarskuvert. Genom numreringen av svarskuverten är det emellertid också möjligt att se till så att enkäterna blir anonyma. Då ett svarskuvert kommer in, prickas numret av på en lista med kopplingen mellan nummer och namn. Därefter skiljs formulär och kuvert åt, och kuvertet kastas. Efter det är enkäten anonym, trots att den svarande är avprickad och därför inte kommer att få någon påminnelse. Det är viktigt att tillvägagångssättet både uttrycks korrekt i följebrevet och efterlevs av den som gör undersökningen. En annan metod att klara anonymiteten, om än lite kostsammare, är att bifoga ett svarskort med enkäten. Respondenten ombeds i följebrevet att skicka in svarskortet (om det är en postenkät) med sitt namn och eventuellt adress samtidigt med frågeformuläret. Via svarskortet prickas den svarande av och slipper få påminnelse. Samtidigt läggs den besvarade enkäten till handlingarna. Faran med den här tekniken är att vissa kan befaras skicka in svarskortet utan att skicka in enkäten, medan andra kan tänkas sända in enkäten utan att sända in svarskortet. Hittills redovisade erfarenheter tyder dock på att felet i båda dessa avseenden är litet. Om svaren kommer att databehandlas och materialet från början inte avidentifieras, ska i brevet anges att databehandling kommer att ske. Om materialet kommer att databehandlas avidentifierat, bör det anges. Det är viktigt att hanteringen sker i samklang med personuppgiftslagen, och att informationen i följebrevet är korrekt. I det aktuella exemplet finns en uppgift på kuvertet om vilken vårdcentral den svarande arbetar vid. Skälet till det ska anges i följebrevet. Ofta är det också viktigt att informera om att inga obehöriga kommer att komma i kontakt med enkäterna. Det är en trygghet för respondenterna, vilket sannolikt också kommer att öka trovärdigheten i svaren. Stycke 5. Svarskuvertet ska vara portofritt. Hanteringen av returkuvert har för övrigt tidigare diskuterats (s. 35). Ofta är det positivt - även om det inte gjordes i den aktuella studien - att påpeka att svaren bör skickas in snarast, en uppgift som ofta kompletteras med en viss tidsgräns, vilken kan vara av typen 116

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

"inom en vecka" eller före ett visst datum. Därmed minskas antalet obesvarade formulär, som blir liggande kvar hos respondenterna. Redan i det första brevet kan det vara lämpligt att påpeka om avsikten är att skicka påminnelse, så kommer det inte att upplevas som något annat än ett igenkännande då påminnelsen kommer. Stycke 6-7. Respondenterna ska ha möjlighet att vända sig till någon person med frågor. Om denna person inte är lättillgänglig största delen av insamlingstiden, bör tider anges då han/hon är anträffbar; och då ska personen i fråga också vara anträffbar. Den som försökt ringa ett par gånger utan att komma fram till rätt person, hamnar med ganska hög sannolikhet i bortfallsgruppen! Ett alternativ- som i exemplet- är att hänvisa till någon av undertecknarna av brevet, om man vet att minst en av dem som regel finns på plats, och kan svara på frågor. Då kan telefonnumren lika väl stå under respektive namn sist i brevet. Som avslutning på följebrevet kan ett tack på förhand uttryckas till respondenten. Om en kompletterande formulering används, som har avsikten att göra respondenten positiv att delta, får uttryckssättet inte vara sådant att det kan uppfattas som påtryckning. Ibland utnyttjas metoden att ge någon form av belöning eller chans till belöning åt dem som skickar in sina enkätformulär besvarade. Att ge belöning för att locka till svar kan vara diskutabelt ur etisk synpunkt. Vinsten med belöningar är sannolikt tveksam vid undersökningar som upplevs som seriösa och meningsfulla. Däremot är det ibland möjligt att locka tveksamma genom en present, speciellt om det annars finns ett förväntat stort bortfall. Problematiken med belöning har diskuterats i motivationsavsnittet i kapitel 3. Om trots allt systemet med belöning utnyttjas, ska belöning erbjudas, som så lite som möjligt kan förväntas snedvrida bortfallet. Så ska t ex inte böcker om friskvård vara belöning till de svarande i en enkät om motionsvanor eller friskvård. Då är risken uppenbar för en överrepresentation av motionsintresseradel Ibland ges biobiljetter, speciellt om enkäten vänder sig till ungdomar. En lott kan betraktas som ett ganska neutralt alternativ (även om det finns invändningar även här); chansen att vinna mycket pengar- om än den är liten -kan vara intressant inte bara för den fattige utan även för en person som har ganska mycket pengar. Bland större opinions© Författaren och studentlitteratur

117

Kapite/4

institut förekommer det, att serier av lotter eller premieobligationer köps in. För att locka deltagare till att svara på inte sällan omfattande enkäter, får alla som svarat vara med och dela vinsten. Underskrift. Ibland är det självklart vem som ska skriva under följebrevet, ibland inte. Naturligtvis ska den som svarar för själva undersökningen skriva under. Ibland kan det finnas någon i ansvarig ställning som kan antas ha ett förtroende bland respondenterna. I så fall är det lämpligt att även denne undertecknar följebrevet. En förtroendeingivande titel kan påverka respondenterna positivt. För den som genomför enkäten som representant för ett företag, en organisation eller en myndighet är det naturligt att, precis som i exemplet, använda organisationens logotyp i brevet. Den som gör sin enkätundersökning som studerande vid t ex universitet eller högskola bör kontrollera vad som gäller beträffande användandet av logotyp. Ofta är det inte tillåtet att använda den officiella logotypen vid studerandearbeten. I den mån deltagarnas adresser vid postenkät har hämtats från någon form av register, bör också adresskällan anges, dvs från vilket eventuellt register uppgifter om namn och adress har hämtats. slutligen är det värt att påpeka att det i speciella fall kan vara motiverat med ett extra följebrev tillsammans med det första utskicket. Som exempel på situationer, där detta kan vara motiverat för att legitimera undersökningen, kan nämnas en rektors följebrev om en utomstående gör en undersökning vid en skola eller företagsledarens följebrev om en utomstående konsultfirma gör en undersökning utifrån företagets kundregister. Opinionsinstitut använder ofta tekniken att några dagar i förväg skicka ut ett kort eller brev om att en enkät ska komma några dagar senare. Kortet innehåller då en del information om undersökningen.

Påminnelsebrev Vid postenkäter påminns ofta de deltagare som inte skickat in den ifyllda enkäten efter första utskicket. Varje påminnelse, om det nu är en, två eller tre, ska naturligtvis innehålla ett följebrev. Det följer ungefär samma principer som det första brevet, men det är dock 118

© Författaren och studentlitteratur

Enkäten

lämpligt att skriva påminnelsebrevet ganska kortfattat. Brevet bör innehålla en resume av undersökningens syfte. Den förmodade anledningen till att personen i fråga inte svarat kan beskrivas- och i så fall i positiva ordalag- dvs glömska eller brist på tid (det är onödigt att här ifrågasätta varför den tilltänkta respondenten inte velat delta!). Telefonnumret till den som kan svara på frågor upprepas. Genom att inte bifoga svarskuvert vid den första påminnelsen, är det möjligt att spara in på porto. Det praktiska tillvägagångssättet för denna besparing har tidigare beskrivits (s. 35). Om flera personer undertecknat följebrevet vid det första utskicket, är det inte nödvändigt att alla undertecknar vid påminnelserna. Många gånger är det tillräckligt att en person, den ansvarige för undersökningen, skriver på. Det andra påminnelsebrevet, liksom det tredje om ett sådant finns, kan likna det första till stora delar. Vissa avvikelser kan man dock fundera kring. Det är t ex tillåtet att ange, att de flesta nu har svarat. Om det inte har varit ett katastrofalt lågt deltagande före den andra påminnelsen, är ju detta också sant (eftersom ärlighet är a och o även vid enkätundersökningar bör denna formulering i annat fall utelämnas!). Det kan vara en fördel att utvidga tiden det går att svara på frågor kring undersökningen, om tiden tidigare har varit begränsad. Det kan ha funnits personer som har haft små möjligheter att ringa och som därför valt att inte delta. En lösning kan vara att erbjuda sig att själv ringa upp. Dessutom kan det nu också vara på sin plats att erbjuda sig att hjälpa till med ifyllandet, eftersom det kan finnas personer som har svårigheter med det.

© Författaren och studentlitteratur

119

5 Svarsbearbetning

Då enkätsvaren är insamlade och - förmodligen - inlagda på dator, kommer nästa steg i undersökningen, bearbetning av insamlade data. Beskrivningen i det här kapitlet bygger på bearbetning av data utifrån frågor med fasta svarsalternativ (alternativt där ett siffervärde anges av respondenten). Så kallade öppna frågor, dvs där respondenten själv förväntas skriva svar, måste hanteras annorlunda. Det berörs enbart helt kort inledningsvis. Svaren på de öppna frågorna kan behandlas på lite olika sätt. Det mest relevanta är oftast att göra någon form av kvalitativ text- eller innehållsanalys. En enkel variant är att efter utskrift försöka finna olika teman i svaren - vissa teman kommer förmodligen igen hos flera respondenter. Sedan kategoriseringen är gjord kan de olika kategorierna läggas in som variabelvärden i datafilen. Därefter är det möjligt att databehandla även de här svaren ungefär som övriga enkätsvar. En svaghet finns beträffande svaren på en öppen fråga. Den svagheten är relevant att ta hänsyn till oavsett på vilken nivå analysen av de erhållna svaren läggs. Oftast är det så, att enbart en liten del av respondenterna besvarar de öppna frågorna. Sällan är det så många som hälften, ofta mycket färre. Därigenom kan svaren inte behandlas med samma säkerhet som svaren på övriga frågor. Kanske fler respondenter egentligen hade sympatiserat med ett visst tema, om de direkt hade fått frågan, men de kom kanske själva inte på det spontant. Det skapar problem med att kvantifiera svaren. Antagligen hade fler teman framkommit och med ett större djup om fler respondenter hade svarat, vilket försvagar värdet även av den kvalitativa analysen av svaren. Svaren på de öppna frågorna bör i stället betraktas som en form av "mjukdata", som kan ge viss tillläggsinformation, men som inte kan behandlas fullt ut som övriga variabler i enkäten. © Författaren och studentlitteratur

121

Kapitel 5

Med hjälp av lämpliga datorprogram går det mesta att göra; ta fram tabeller, göra diagram och också köra statistiska analyser på materialet. Problemet är inte att det saknas möjligheter- för det gör det knappast. Frågan är i stället om den som gör analyserna gör rätt; datorn kan ju inte själv tänka, den gör vad den blir kommenderad att göra. Den som på grund av okunnighet gett felaktiga instruktioner, kommer att få utskrifter som innehåller fel. Dessutom gäller det att kunna tolka datorutskrifterna på rätt sätt. Dagens moderna, kraftfulla och snabba datorer presenterar färdiga resultat sekundsnabbt. Det gäller att kunna ta hand om och tolka informationen korrekt. I det följande kommer viktiga grundläggande principer och begrepp att presenteras, vilka är betydelsefulla att känna till för den som ska ställa samman sina enkätresultat. Många fallgropar kan därigenom undvikas. Beskrivningen ägnas främst åt metoder att beskriva material med hjälp av tabeller och diagram, men även vissa analytiska metoder kommer att introduceras. Det här är en kort introduktion till statistiken; den som vill läsa vidare kan rekommenderas min statistikbok Ejlertsson G. statistik får hälsovetenskapema, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2012.

Variabeltyper, mätskalor I enkätundersökningar ägnar vi oss åt att studera kunskaper, attityder och andra förhållanden hos enskilda personer, men där data slås samman för att beskriva grupper av individer. Vi har tidigare (s. 104) definierat en variabel som en egenskap vi studerar hos en person. Variablerna kan delas in i olika variabeltyper. Först och främst finns en tudelning av variablerna i kvantitativa - eller numeriska -variabler respektive kvalitativa variabler. En kvantitativ, numerisk variabel mäter någon form av kvantitet, dvs den har numeriska mätvärden. Exempel på kvantitativa variabler är ålder, längd, antal familjemedlemmar och blodtryck. En kvalitativ variabel, ibland benämnd kategorivariabel, är däremot icke-numerisk och innebär en klassificering. Exempel på kvalitativa variabler är kön och civilstånd. De flesta frågorna i en vanlig enkätundersökning kan räknas till kategorin kvalitativa variabler. Ofta konstrueras frågorna så, att den svarande ska kryssa för ett av flera 122

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

möjliga alternativ på en stigande eller fallande skala. Varje sådan svarskategori utgör då ett "mätvärde" för den kvalitativa variabeln. Olika metoder används vid redovisning och bearbetning av de båda variabeltyperna, varför det är viktigt att kunna skilja dem åt. De kommer senare att behandlas var för sig. Ytterligare en indelning kan göras av den numeriska variabeln. Man skiljer på diskreta och kontinuerliga variabler. En diskretvariabel kan endast anta vissa värden. Oftast är det heltalsvärden, även om det inte nödvändigtvis måste vara det. Exempel på diskreta variabler är antalet barn per klass och antalet poäng på en tentamen. I det senare exemplet kanske den rättande läraren även sätter halva poäng, varför exemplet också kan illustrera, att en diskret variabel kan anta annat än heltalsvärden. En kontinuerligvariabel kan däremot anta i princip alla värden i ett visst intervall. Exempel på kontinuerliga variabler är ålder, längd och kroppstemperatur. Aven om vi brukar mäta t ex längden i hela centimeter, är det inte en diskret variabel. En person har en viss längd, vilken förändras kontinuerligt- vi hoppar inte i tillväxt från exempelvis 172 till 173 cm! Att vi oftast mäter och anger längden i hela centimeter beror snarare på vad som är mättekniskt rimligt och praktiskt användbart än på längden i sig. För den som ändå har svårt att skilja en kontinuerlig variabel från en diskret kan följande tumregel vara användbar. Vid en kontinuerlig variabel kan man alltid hitta ett nytt variabelvärde mellan vilka två variabelvärden som helst (även om det inte alltid ens är mätbart). Mellan längderna 172 cm och 173 cm kan man hitta 172,5 cm; mellan 172,5 och 173 cm kan man hitta t ex 172,69 etc. Således är längd en kontinuerlig variabel. Av svaren på frågorna i en enkätundersökning får vi information om "mätvärdet" på varje variabel, som vi inkluderat i undersökningen. Datanivån på våra resultat varierar. Om vi vill kartlägga rökvanorna, kan vi göra det med hjälp av t ex följande fråga: "Röker du dagligen?" med svarsalternativen "Ja", "Nej" samt "Har rökt dagligen, men slutat". Vi har då en kvalitativ variabel. Men om vi frågar cigarettrökarna hur många cigaretter de röker per dag, får vi fram data på en högre nivå. Vi har här en numerisk variabel. De metoder som används vid beskrivning och analys av data skiljer sig beroende på nivån på variabeln. Vi ska därför skilja på fyra olika skaltyper; nominalskala, ordinalskala, intervallskala och kvotskala. © Författaren och studentlitteratur

123

Kapitel 5

Nominalskalan innebär en ren klassificering. En variabel som mäts enligt nominalskalan är indelad i grupper, utan att grupperna på något sätt kan rangordnas sinsemellan. Exempel på en nominalskalevariabel är kön. Här finns två klasser, man och kvinna. Ytterligare exempel är civilstånd (t ex klasserna gift/sambo, ogift, skild/separerad, änka/änkling). Ordinatskala föreligger, då mätvärdena medför en rangordning av individerna. Vi kan avgöra om en individ med ett visst mätvärde är bättre, friskare, mer positivt inställd etc än en annan, men vi kan inte säga någonting om skillnadernas storlek hos olika individer. Ordinatskala är en vanlig datanivå i enkätundersökningar som kartlägger attityder, erfarenheter, hälsa etc. Mätvärden enligt ordinatskalan kan inte användas på ett meningsfullt sätt för beräkningar med något av de fyra räknesätten. Ett exempel på ordinalskalevariabel är bedömningen av en grupp personers subjektiva hälsotillstånd. På en enkätfråga om hur respondenten mår, kan vi ha svarsalternativen mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt, mycket dåligt. Här är det möjligt att med någon mening dra slutsatsen att "bra" är bättre än "varken bra eller dåligt". Däremot är det inte meningsfullt att säga, att skillnaden mellan "mycket bra" och "bra" är lika stor som skillnaden mellan "dåligt" och "mycket dåligt". I just det här avseendet missbrukas inte sällan ordinalskalevariablerna, då resultat från enkätundersökningar presenteras. Man ger då - felaktigt - ett numeriskt variabelvärde åt varje klass, t ex l = mycket bra, 2 = bra till 5 = mycket dåligt. Observera att ordinalskalevariabeln då har gjorts om till en variabel med en högre datanivå, dvs den har gjorts numerisk, vilket inte är generellt tillåtet. Undantag kan vara de enstaka fall då man konstruerar index och kan visa att ett sådant index teoretiskt och logiskt fungerar som en variabel med en högre datanivå. Den som är ovan kan låta sig luras av datorns sätt att hantera svarsalternativen. Att siffror registreras som symboler för svarsalternativen är av rent tekniska skäl (om vi för variabeln kön registrerar l för kvinna och 2 för man, betyder inte det att man är dubbelt så mycket som kvinna!). Genom intervallskalan är vi inne på de numeriska variablerna. Då vi har en intervallskalevariabel, kan vi - förutom att uttala oss om rangordningen mellan två mätvärden - även uttala oss om skillna-

124

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

dernas storlek. Mätvärden enligt intervallskalan kan användas för beräkningar med addition och subtraktion, däremot inte med division och multiplikation. En variabel enligt intervallskalan saknar en absolut nollpunkt, dvs en definierad nollpunkt där mätskalan börjar. Ett exempel på intervallskala är temperatur, mätt enligt Celsius. Även om vi här har definierat intervallskalan, kommer vi i den fortsatta framställningen inte att skilja sådana variabler från dem som mäts enligt kvotskalan. Alla numeriska variabler kommer att behandlas på samma sätt. Kvotskalan utgör den högsta datanivån. Den har förutom intervallskalans alla egenskaper också en absolut nollpunkt. Det är därigenom möjligt att även beräkna kvoter mellan olika variabelvärden. Exempel på kvotskala är ålder. En person som är 45 år är tre gånger så gammal som en som är 15 år. Här börjar vi räkna vid födelsen, alltså åldern O år, vilket också är den absoluta nollpunkten. En s k VAS-skala (se s. 94), som går från O till 100, brukar också betraktas som en kvotskalevariabeL Nedanstående sammanställning kan sammanfatta de fyra datanivåerna. Kvalitativ (kategori-)variabel • Nominalskala (enbart klassificering) • Ordinatskala (ordning) Kvantitativ, numerisk variabel

• Intervallskala (ordning+ differens) • Kvotskala (ordning+ differens+ kvot)

Tabeller Även om det kan tyckas enkelt att presentera sina data i en tabell, finns det en hel del felkällor. Det finns också detaljer att tänka på, vilka kan göra tabellen mera läsvänlig och lättillgänglig för en läsekrets. Fördelningen av en variabel illustreras med en frekvenstabell. Där anges de variabelvärden som kan förekomma samt frekvenserna, dvs hur många gånger varje variabelvärde förekommer.

© Författaren och studentlitteratur

125

Kapitel 5

Ibland blir tabellen svåröverskådlig, och det blir svårt för en läsare att få grepp om materialet, då de absoluta, dvs de faktiska, frekvenserna anges. Det kan i så fall underlätta att i stället ge de relativa frekvenserna, dvs varje frekvens andel i procent av totala antalet observationer. I en frekvenstabell, som redovisar relativa frekvenser, ska även antalet observationer anges. För detta brukar beteckningen n användas. Ofta ges antalet inom parentes i tabellhuvudet, men även andra presentationssätt förekommer. Ibland, om än kanske inte så ofta, anges också totalsumman (100 procent); då framgår riktigt tydligt att en fullständig tabell presenteras. Principen för tabellering är densamma oberoende av datanivå, men högre datanivåer ger andra möjligheter för presentation. Inledningsvis ser vi exempel på tabellering av en numerisk, diskret variabel med ett inte alltför stort antal värden; först ges de absoluta, sedan de relativa frekvenserna. Samma presentationsteknik används vid kvalitativa variabler, dvs sådana som mäts enligt nominal- eller ordinalskalan. Även vid numeriska, kontinuerliga variabler utnyttjas samma princip, men där slås värdena samman i klasser före presentationen, vilket beskrivs längre fram. Exempel l en enkätundersökning bland 283 vuxna män, ställdes en fråga om hur många barn de hade. Svaren presenteras i tabellen nedan. Antal barn

o 1 2 3

4 Totalt

Antal personer

91 66 99 17 10 283

Av exemplet ser vi att 91 personer inte hade några barn, 66 hade ett barn etc. Här presenteras alltså varje variabelvärde för sig, samt hur ofta värdet förekommer. I det följande exemplet presenteras samma siffermaterial i form av relativa frekvenser.

126

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Exempel Andel personer med olika antal barn bland 283 vuxna män i en enkätundersökning. Antal barn

o 2 3 4 Totalt

Andel personer(%) (n=283) 32,2 23,3 35,0 6,0 3,5 100,0

Om inte avsikten med tabellen är att beskriva det exakta antalet (vilket det i och för sig kan vara ibland), är det ofta en fördel att använda relativa tal i tabellen. T ex kan det vara enklare för läsaren att direkt se, att 32,2 procent av personerna- dvs nästan en tredjedel- inte hade barn, jämfört med det absoluta antalet, 91 personer, i relation till totalantalet 283. Det senare kan vara svårt att få en riktig uppfattning om. Relativa tal i tabellen gör det således lättare för läsaren att få en överblick över resultaten. Inte minst gäller det, då vi vill jämföra två eller flera grupper; i sådana fall är den relativa jämförelsen oftast överlägsen. I detta sammanhang är det emellertid viktigt att varna för ett felaktigt utnyttjande av relativa frekvenser. Om stickprovsstorleken är liten bör relativa frekvenser inte användas, speciellt inte om något observationsvärde förekommer med låg frekvens. Anta t ex att materialet består av 20 individer och ett visst observationsvärde förekommer hos en individ. Detta motsvarar i relativa tal S procent. Om i stället observationsvärdet förekommer hos två individer, blir andelen 10 procent. En- kanske slumpartad- skillnad på en individ medför en påtaglig skillnad då de relativa frekvenserna anges. Några gränser för när relativa frekvenser kan anges är inte möjligt att precisera. En lämplig tumregel kan vara, att om n är lägre än SO, bör man vara speciellt uppmärksam och oftast undvika relativa tal. Om n däremot når upp i 100 eller däröver, är det inget problem med att presentera materialet i form av relativa frekvenser. © Författaren och studentlitteratur

127

Kapitel 5

Ibland presenteras resultat från två eller flera grupper i samma tabell, där en av grupperna har ett n-värde som egentligen är alltför lågt att använda för relativa frekvenser. Samtidigt är antalet kanske tillräckligt för övriga grupper, och för jämförelsens skull verkar det rimligt att ange procentuella fördelningen även för den lilla gruppen. Då kan följande teknik rekommenderas. Alla relativa tal för den lilla gruppen sätts inom parentes och i en not under tabellen anges att andelar som grundar sig på n-värden mindre än t ex 50 har satts inom parentes. Då har jämförelsen möjliggjorts och samtidigt finns en varning för tolkningen av siffrorna. Tekniken illustreras i exemplet på s. 135. I den mån totalsumman ges i en tabell över relativa frekvenser, ska den anges som exakt 100 procent, inte 99,9 procent eller 100, l procent, vilka båda är orimliga andelar men som kan bli resultatet om de relativa frekvenserna - felaktigt - summeras. Totalandelen i en relativ frekvenstabell beräknas som alla i procent av alla, vilket alltid är 100,0 procent, varken mer eller mindre! Vid tabellering av en numerisk variabel delas materialet (variabelvärdena) oftast in i ett antal klasser. Samma teknik används vid kontinuerliga variabler som vid diskreta variabler med ett stort antal olika variabelvärden. Nedanstående exempel används för att beskriva tekniken. Exempel Bland en grupp bestående av 114 kvinnliga gymnasieelever studerades bl a Body Mass Index, BMI, som är ett mått på kroppsmassa. Det konstrueras utifrån vikt och längd, genom formeln BMI = (vikt i kg)/{längd i meter)2 . Nedan visas resultatet i form av en frekvenstabelL BMI

12,00-14,99 15,00-17,99 18,00-20,99 21,00-23,99 24,00-26,99 27,00-29,99 30,00-32,99 Totalt

128

Antal kvinnor

9 28 32 23 13 7 2

114

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Då vi anger BMI, avrundar vi värdena och presenterar dem med en noggrannhet på två decimaler. T ex blir BMI för en person som är 167 cm lång och väger 52,9 kg exakt 18,96805 ... , men vi anger det avrundat som 18,97. Det betyder, att exempelvis klassen 18,00-20,99 innefattar värden fr o m värdet 17,995 till-men inte till och med-värdet 20,995. Dessa båda värden kallas nedre respektive övre klassgränsen. Skillnaden mellan dem, dvs 3,00, benämns klassbredden. Det dominerande vid tabellpresentationer är att försöka ha likstora klassbredder precis som i exemplet. Det finns emellertid tillfällen, då detta inte alltid är det bästa. Man har då möjlighet att ha olikstora klass bredder. Främst har det konsekvenser vid en eventuell grafisk presentation av materialet. Hur diagram konstrueras beskrivs på s. 136 och följande. Vid fastställande av klassgränser, sker avrundningen av värden i normala fall uppåt från och med 5 och nedåt därunder. Ett BMIvärde på 14,995 avrundas således till 15,00 och förs till den andra klassen i exemplet. Grundregeln är att bilda klasser på det sätt som beskrivits ovan. Som ett undantag finns variabeln ålder, för vilken en annan klassificeringsprincip gäller. Åldern avrundas alltid nedåt. Definitionsmässigt byter en person alltså ålder på födelsedagen, inte den dag mittpunkten mellan två födelsedagar passeras. En person, som är 44 år, har den åldern till den dag hon fyller 45 år. Därigenom har t ex åldersklassen 15-24 år den nedre klassgränsen 15 år och den övre klassgränsen 25 år. Klassbredden är 10 år. Hur klassgränserna för just ålder bör väljas har tidigare diskuterats (s. 86). Följande allmänna råd kan ges beträffande klassindelning. Använd tillräckligt många klasser för att ge detaljer i presentationen men samtidigt så få, att inte överskådligheten går förlorad.

Redovisning av internt bortfall I en enkätundersökning finns vanligen - förutom det ursprungliga bortfallet i totaldeltagande-också bortfall på enstaka frågor. Detta kallas internt bortfall. Det interna bortfallet kan ibland variera ganska mycket mellan olika frågor. Därför bör man vara noga med att på något sätt redovisa hur stort det interna bortfallet © Författaren och studentlitteratur

129

Kapitel 5

är, eftersom det kan påverka de slutsatser som dras av svarsfördelningen. Bortfallsredovisningen kan göras på olika sätt, varav ett framgår av nedanstående exempel. Tabellen ger den relativa svarsfördelningen på en allmän fråga, som vi utgår ifrån har blivit ställd i någon enkätundersökning. Totalt har 279 personer deltagit i undersökningen, men frågan har besvarats av endast 272, dvs det interna bortfallet är sju personer. Exempel Relativ svarsfördelning på frågan "Hur uppfattar du allmänt bemötandet av personalen?" Andel (o/o) (n=272) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt

41,5 50,4 5, l 2,2 0,7

Genom att i tabellhuvudet ange det antal som tabellen grundar sig på vet läsaren också hur stort bortfallet är på just den här frågan. Det kommer då att vara lite skiftande n-värden på de olika frågorna beroende på det interna bortfallets storlek. Naturligtvis förutsätter det här skrivsättet, att resultatredovisningen har föregåtts av en ordentlig material beskrivning, där bl a deltagandet har redovisats. Ibland ges n-värdet i tabellrubriken i stället för i tabellhuvudet. Ett alternativt skrivsätt presenteras i det följande exemplet.

130

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Exempel Relativ svarsfördelning på frågan "Hur uppfattar du allmänt bemötandet av personalen?" Andel(%) (n=279) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ej svar

40,5 49, l 5,0 2,2 0,7 2,5

Genom det senare sättet att beskriva svarsfördelningen kan vi direkt se att det interna bortfallet uppgick till 2,5 procent av deltagarna. Summan av procenttalen för de svarande uppgår därmed till endast 97,5 procent. Med olika utgångspunkter kan argumenteras för båda de beskrivna sätten att hantera det interna bortfallet vid presentationen. Det senare sättet är tilltalande ur den aspekten, att vi kan se storleken på bortfallet i relation till svarsfördelningen på frågan. Å andra sidan kan vi få problem vid jämförelser, om det interna bortfallet skiljer sig mycket mellan olika frågor. Just denna svaghet gör, att metoden att redovisa svarsfrekvensen i tabellhuvudet och sedan ge svarsfördelningen för dem som besvarat den aktuella frågan kan rekommenderas. Åtminstone gäller det om det interna bortfallet varierar mycket från fråga till fråga. Den som vill vara extra tydlig, kan också komplettera med ett procenttal för det interna bortfallet, antingen i tabellrubriken eller som en not under tabellen.

Korstabeller Ofta finns intresse av att se hur två eller flera variabler samvarierar i någon bemärkelse. Ett sätt att i en tabell illustrera det är i form av en korstabelL Här redovisas en variabel horisontalt och en variabel © Författaren och studentlitteratur

131

Kapitel 5

vertikalt. Ibland kan även en tredje variabel läggas in i en sådan tabell. Först ser vi i nedanstående exempel hur man kan bilda en korstabell med två variabler, i vilken de absoluta frekvenserna ges. Det är tillåtet att i en och samma korstabell blanda kvalitativa och numeriska variabler. I exemplet är kön kvalitativ och ålder numerisk variabel. Exempel l en enkätundersökning deltog 500 personer, av vilka 200 var män och 300 kvinnor. Nedan ges åldersfördelningen för deltagarna. Kvinnor

Totalt

Ålder

Män

25-34 35-44 45-54 55-64

72 68 42 18

60 90 85 65

132 158 127 83

Totalt

200

300

500

I varje cell i korstabellen anges det respektive antalet deltagare. Således deltog 72 män och 60 kvinnor i åldersgruppen 25-34 år, 68 män och 90 kvinnor i åldersgruppen 35-44 år etc. Även det totala antalet i varje grupp anges vanligen. Många gånger är det mer relevant att i stället för de absoluta ge de relativa frekvenserna. Vid datorkörningar får vi då precisera om rad-, kolumn- eller totalprocent ska redovisas. Här gäller det att tänka efter ordentligt, så vi väljer en presentationsform som är meningsfull med tanke på vad som är tänkt att visas med tabellen. Nedan ges exempel på de olika möjliga relativa tabelleringssätten. Vi börjar med radprocent.

132

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Exempel Ålders- och könsfördelning i form av radprocent. Ålder

Män

Kvinnor

55-64

(n=132) (n= l 58) (n=127) (n= 83)

54,6 43,0 33, l 21,7

45,4 57,0 66,9 78,3

Totalt

(n=500)

40,0

60,0

25-34 35-44 45-54

Om det kan uppstå oklarheter angående hur procenttalen har beräknats, går det att lägga till en ytterligare kolumn "Totalt", vilken kommer att innehålla värdet 100,0 för varje åldersklass och totalt. Samma tabell som ovan ges nu också i form av kolumnprocent. Exempel Ålders- och könsfördelning i form av kolumnprocent. Ålder

Män (n=200)

Kvinnor (n=300)

Totalt (n=500)

25-34 35-44 45-54

36,0 34,0 21,0 9,0

20,0 30,0 28,3 21,7

26,4 31,6 25,4 16,6

55-64

På motsvarande sätt som i tabellen över radprocent kan här läggas till en rad "Totalt", vilken kommer att innehålla värdet 100,0 såväl för män, kvinnor som totalt. slutligen ges också samma tabell i form av totalprocent.

© Författaren och studentlitteratur

133

Kapitel 5

Exempel Ålders- och könsfördelning i form av totalprocent. Totalt

Ålder

Män

Kvinnor

25-34 35-44 45-54

55-64

14,4 13,6 8,4 3,6

12,0 l 8,0 l 7,0 13,0

26,4 31,6 25,4 16,6

Totalt

40,0

60,0

100,0

Vilken presentationsform vi väljer, beror på vad vi vill visa med tabellen. Vi kan visa grunddata i absoluta tal, vilket ibland kan vara av värde. Här ser vi ju exakt hur många individer som hamnar i varje klass. Då t ex materialet ska beskrivas, kan denna presentationsform vara att föredra. Kanske vi senare vill visa svarsfördelningen i enkätfrågorna för vissa subgrupper (t ex efter ålder och kön), och då kan det vara bra att ha en redovisning att hänvisa till, som visar det absoluta antalet i varje subgrupp. Presentation med hjälp av radprocent använder vi för att se den relativa fördelningen för variabeln som presenteras i vertikalled för varje värde eller klass i horisontalled. I exemplet med radprocent innebär det, att vi för varje åldersgrupp kan se fördelningen på kön. Då vi gör en presentation med hjälp av kolumnprocent blir redovisningen tvärtom. I exemplet med kolumnprocent kan vi se den relativa åldersfördelningen för respektive män och kvinnor (och totalt). Båda de nu nämnda presentationssätten är vanliga. Vilket som väljs är beroende av syftet med tabellen. Den tredje formen av relativ korstabell, i vilken varje cells andel av totalantalet anges, är dock mindre vanlig. Slutligen ska vi se, hur mer än två variabler samtidigt kan presenteras i en korstabelL I det följande exemplet ingår- förutom ålder och kön - en ytterligare uppdelning efter bostadsort.

134

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Exempel l en enkätundersökning deltog 500 personer, av vilka 200 var män och 300 kvinnor. Nedan ges den relativa fördelningen för deltagarna efter kön, ålder och bostadsort i form av kolumnprocent. Män

Kvinnor

Ålder

X-by Y-stad (n=70) (n=85)

Z-torp (n=45)

X-by (n=100)

Y-stad (n=115)

Z-torp (n=85)

25-34 35-44 45-54 55-64

36 37 16 11

(38) (29) (20) (13)

20 30 31 19

17 27 26 30

24 34 28 14

35 34 26 5

An m. Om antalet i gruppen understiger 50, har de relativa talen satts inom parentes.

Det finns flera kommentarer att ge till den här korstabellen. I exemplet har de relativa talen getts som kolumn procent. Därför har också grupperingen av variabler gjorts för att passa den presentationsformen, dvs med dubbla variabler vertikalt (kön och bostadsort). Naturligtvis kunde presentationen i stället ha gjorts med hjälp av radprocent. Då hade lämpligen dubbla variabler funnits horisontalt. Tre variabler är normalt sett det högsta antalet som kan illustreras samtidigt i en korstabell, om tabellen ska vara läsvänlig. Om tabellen inte innehåller relativa tal utan enbart absoluta är det möjligt att lägga till en fjärde variabel, så att det finns två variabler vardera horisontalt och vertikalt. De relativa talen har i exemplet presenterats utan decimal. Ofta ser man resultat presenteras med en noggrannhet som saknar täckning i grundmaterialet, som om den överdrivna exaktheten skulle ge större trovärdighet åt resultatet. Det är snarare tvärtom! Om antalet i varje grupp är kring 100 som i exemplet, svarar varje hel procentenhet mot en individ. Om antalet i en grupp ökar med en individ, betyder det att andelen ökar med ungefär en procentenhet. Tiondelarna har här ingen funktion. Gruppstorleken bör komma en bra bit över hundra innan en presentation med en decimal blir motiverad.

© Författaren och studentlitteratur

135

Kapitel 5

I tabellen ser vi också ett exempel på hur vi gör om någon subgrupp i en tabell har ett n-tal som egentligen är för lågt att använda vid beräkning av relativa tal. Som tidigare nämnts kan ändå de relativa talen beräknas, men de sätts inom parentes. I en anmärkning under tabellen anges då, precis som i exemplet, en varning att gruppen egentligen är för liten för beräkning av procenttal.

Diagram Diagram är en presentationsform, som ibland kan vara att föredra i stället för- eller som komplement till- tabeller. De kan göras på ett stort antal olika sätt. Det finns kalkyl- och statistikprogram för datorer som har grafikmoduler, vilka snabbt och elegant översätter ens inmatade siffror till kurvor, staplar eller cirklar, två- eller tredimensionellt. Det faktum att datorn enkelt gör diagram förringar inte värdet av att kunna regler för hur diagram ska konstrueras. I stället är det tvärtom. Genom den relativa lättillgängligheten blir det också

136

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Antal

o

2

3

4

Antal barn

Figur 5.1 Stolpdiagram. Antal barn hos 283 vuxna män.

enkelt att missbruka datorns kapacitet. Den som anger fel kommando, erhåller också ett felaktigt diagram. Här ska endast helt kortfattat tas upp en del viktiga grundprinciper för diagram. För övrigt hänvisas till en lärobok i statistik. Vid kvantitativa variabler skiljer man på två diagramtyper, vilka konstrueras enligt olika principer. För en diskret variabel med ett begränsat antal värden används diagramtypen stolpdiagram. I figur 5.1 visas ett sådant för de data som presenterades i ett tidigare exempel (s. 127), antal barn bland 283 vuxna män som deltog i en enkätundersökning. Observera att figurrubriken står under figuren, vilket är brukligt. Det är i motsats till tabellrubriker, som brukar stå över tabellen. Typiskt för stalpdiagrammet är, att stolparna - eller staplarna ligger skilda från varandra. De kan bestå av linjer eller stolpar av olika tjocklek. stalpdiagrammet är enkelt att konstruera och enkelt att tolka. Höjden på respektive stolpe anger antalet individer ellerom relativa tal används- andelen individer. Detta tillvägagångssätt att konstruera ett diagram skiljer sig från nästa diagramtyp, som är histogrammet. Det används vid kontinuerliga variabler och vid diskreta variabler med ett stort antal värden. Histogrammet i figur 5.2 visar fördelningen av BMI bland 114 kvinnliga gymnasieelever. Data har hämtats från tabellen i exemplet på © Författaren och Studentlitteratur

137

Kapitel 5

s. 128. I histogrammet har skalan på x-axeln brutits, vilket visar att de redovisade värdena inte börjar vid O. Antal

40

12,00- 15,00- 18,00- 21,00- 24,00- 27,00- 30,0014,99 17,99 20,99 23,99 26,99 29,99 32,99

Figur 5.2 Histogram. Fördelningen av BMI bland 114 kvinnliga gymnasieelever.

Längs x-axeln - den horisontella axeln - anges klassgränserna och längs y-axeln- den vertikala axeln- anges som tidigare frekvenserna (eller andelarna). Varje klass motsvarar en stapel. Här ska observeras, att det är stapelns yta- inte höjden- som är proportionell mot antalet i klassen. Om alla klasserna är lika breda, vilket är det vanligaste, är även höjden proportionell mot frekvenserna. Då anger alltså höjden antalet i klassen, precis som var fallet vid stolpdiagram. Ibland slår man samman klasser, därför att antalet individer i vissa klasser är så få. Om klassbredden då blir t ex dubbel i vissa klasser, måste höjden på stapeln halveras, eftersom ytan ska vara proportionell mot antalet. Typiskt för histogrammet är, att staplarna ligger intill varandra. På så sätt markeras kontinuiteten. Vid kvalitativa variabler är den vanligaste diagramformen något slag av ytdiagram, ofta i form av staplar eller cirklar. Som exempel på cirkeldiagram illustreras fördelningen på hemland i ett stickprov omfattande 112 invandrare, som deltagit i en undersökning. Varje land- eller grupp av länder- representeras av en yta som är proportionell mot dess andel. Så utgör danskarna t ex 16 procent av 138

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Norge 21 %

Figur 5.3 Cirkeldiagram. Fördelning på hemland bland 112 invandrare.

alla i gruppen. Då ska motsvarande cirkelsektor utgöra 16 procent av cirkelns yta. Cirkeldiagrammet är lämpligast att använda, då ett inte alltför stort antal grupper ska presenteras. I annat fall blir diagrammet svåröverskådligt. För att ytterligare skilja de olika sektorerna från varandra kan lämplig färgläggning eller skraffering användas. Datorprogram har möjlighet att lyfta ut t ex en av cirkelsektorerna, en "tårtbit", som speciellt ska uppmärksammas. Ofta görs cirkeldiagram tre- i stället för som här tvådimensionellt, med hjälp av datorn. stapeldiagrammet förekommer i en rad olika utföranden beroende på syftet med presentationen. Såväl användningsområde som princip är samma som för cirkeldiagrammet. Ytan är proportionell mot frekvensen eller andelen. I figur 5.4 visas motsvarande fördelning som i den föregående figuren, men nu könsuppdelad och med hjälp av stapeldiagram. Längden på respektive stapel är proportionell mot antalet män respektive kvinnor. En speciell form av stapeldiagram är när diagrammet presenteras i form av grupperade staplar. Illustrationen i figur 5.5 är hämtad från en enkätundersökning, där man bl a frågade om förekomsten av vissa symtom och om rökvanor. Vid denna diagramtyp är det möjligt att jämföra de olika klasserna inom gruppen men även att göra jämförelser mellan grupperna för varje klass. I exemplet i figur 5.5 är det t ex möjligt att se att trötthet är vanligare bland rökare än bland icke-rökare. Det framgår också att © Författaren och studentlitteratur

139

Kapitel 5

Män

l Kvinnor

l

t/0WA WM

D

Danmark

•

~

Finland

~ Övr. Europa

§

Norge

D

Island

Övr.världen

Figur 5.4 stapeldiagram. Fördelning på hemland bland 112 invandrare.

Allm trötthet

•

0 D

Rökare Ex-rökare Aldrig rökt

Frusenhet

Värk

Yrsel

o

20

40

60

80

Procent

Figur 5.5 stapeldiagram med grupperade staplar. Andel personer med vissa fysiska symtom efter rökvanor.

140

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

bland rökarna är trötthet ett vanligare sym.tom än frusenhet och yrsel. Det sista presentationssättet för kvalitativa variabler, som ska tas upp här, är motsvarande diagram som används för kvantitativa, diskreta variabler, nämligen stolpdiagrammet. På samma sätt som frekvensen för varje enskilt värde kan anges vid en diskret variabel, kan det göras för varje "värde" vid kvalitativa variabler. I figur 5.6 visas ett diagram av detta slag, vilket grundar sig på data från exemplet på s. 130. Stolpdiagram kan ritas stående eller liggande. Här har det ritats liggande. Precis som tidigare kan vi i stalpdiagrammet avläsa frekvenser eller- som i det här exemplet- andelar för varje "värde" eller klass i materialet. 60 % Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt

Figur 5.6 Stolpdiagram. Relativ svarsfördelning på frågan "Hur uppfattar du allmänt bemötandet av personalen?" bland 272 svarande.

Diagrammets främsta uppgift är att snabbt och enkelt förmedla ett budskap till läsaren. Det betyder att diagram inte får vara komplicerade och invecklade. I sådana fall lämpar sig en tabell betydligt bättre för att presentera resultatet. Diagram kan se ut på en rad olika sätt, men det finns vissa principiella skillnader mellan olika diagramtyper, som är viktiga att känna till. Med den kunskapen i bagaget finns alla möjligheter att redovisa resultaten såväl informativt som korrekt och omväxlande. Även om rapport- och artikelskrivning inte ska tas upp i den här boken, ska avslutningsvis göras ett påpekande om sättet att behandla tabeller och diagram i sådana sammanhang. Det finns en © Författaren och Studentlitteratur

141

Kapitel 5

grundregel som säger, att tabeller och diagram ska kunna läsas självständigt, en regel som det syndas mycket mot i olika sammanhang. Det ska alltså inte vara nödvändigt att läsa den omgivande texten i en rapport eller artikel för att kunna förstå innebörden, utan alla tabell- och figurtexter ska vara tillräckligt utförliga och informativa.

standardisering I data som analyseras finns oftast samband mellan de olika variablerna. Det gör att tolkningar av resultat kan bli missvisande, om man inte tar hänsyn till sådana samband. Anta t ex att vi finner ett samband mellan ålder och en viss variabel. En närmare analys kanske då visar, att det egentligen är kön som har samband med variabeln, men beroende på olika könsfördelning i de olika åldersgrupperna erhålles också det falska - skenbara ålderssamban det. Det finns ett antal olika metoder att kontrollera för beroenden mellan variabler, varav de flesta är ganska komplicerade. De går under benämningen multivarlata analyser och innebär att tre eller fler variabler samtidigt ingår i analysen. En sådan metod, som är lämplig att använda vid enkätundersökningar och som dessutom är hanterlig även för den som inte är statistiker, är standardisering. Det finns två former av standardisering, direkt och indirekt. Enbart direkt standardisering kommer att beskrivas här, eftersom det är den mest använda av de två i enkätsammanhang. Metoden förklaras bäst med hjälp av ett exempel. Exempel Vid två gymnasieskolor, vilka haft problem med att hantera elevernas attityder till rökning, studerades ungdomarnas rökvanor. Vid skola A var andelen rökande ungdomar 21,9 procent, medan andelen vid skola B var 20,3 procent. En första jämförelse ger alltså vid handen att skola A harklarat rökproblemen något sämre än skola B (även om skillnaden är liten). Nedan ser vi hur rökvanorna fördelar sig såväl könsuppdelat som totalt.

142

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Skola A

Skola B

Antal ungdomar

Andel rökare (o/o)

Antal ungdomar

Andel rökare (o/o)

260

Pojkar Flickor

552

16,2 24,6

401 214

17,1 26,3

Totalt

812

21,9

615

20,3

Den totala andelen rökare vid t ex skola A kan beräknas på följande sätt: (260. 16,2 + 552. 24,6) l 812 = 21,9 Totalsiffrorna i exemplet visar således, att en högre andel av ungdomarna var rökare på skola A än på skola B. Samtidigt visar tabellen, att andelen rökare var lägre på skola A både för flickor och för pojkar. Hur kan då det hänga ihop? ]o, här finns samband mellan variablerna som gör att vi får ettsom det kan tyckas - motsägelsefullt resultat. Variabeln kön har samband med såväl rökning (flickor röker mer än pojkar) som skola (fler flickor i skola A än i skola B). Härigenom påverkas sambandet mellan total rökfrekvens och skola. Det resultat som erhållits, att andelen rökare var högst i skola A, kan mycket väl vara en effekt av att här fanns flest flickor. För att kompensera för könsskillnader måste vi standardisera resultaten med avseende på kön, dvs vi måste likställa skolorna könsmässigt. Det gör vi genom att räkna ut andelen rökare för en s k standardpopulation. I den här typen av undersökningar är det vanligt att som standardpopulation välja den totala undersökningsgruppen, dvs i exemplet ungdomarna vid de båda skolorna sammantaget. Totalt vid de båda skolorna fanns 260 + 401 = 661 pojkar och 552 + 214 = 766 flickor, dvs tillsammans l 427 elever. Den standardiserade andelen rökare, dvs andelen rökare om könsfördelningen vore den samma i båda skolorna, kan då beräknas till (661 · 16,2 + 766 · 24,6) l l 427 = 20,7 (skola A) (661. 17,1 + 766 · 26,3) l l 427 = 22,0 (skola B)

© Författaren och studentlitteratur

143

Kapitel 5

Nu framgår även totalt det som sågs av de könsuppdelade resultaten i tabellen, att andelen rökare var högre i skola B än i skola A. Genom att standardisera (likställa) resultaten med avseende på kön, eliminerar vi könseffekten, då skolorna ska jämföras. Resultatet speglar således efter standardisering skillnaden mellan skolorna och inte könsskillnaderna i rökvanor. Möjligheten att standardisera resultaten från enkätundersökningar bör tas tillvara. Samband av den beskrivna typen är snarare regel än undantag vid studier av olika slag. Variabler som är vanliga att med hjälp av standardisering kontrollera för- eller överväga att kontrollera för- är bakgrundsvariabler såsom ålder, kön, civilstånd, utbildning etc, men även andra variabler kan komma ifråga.

statistisk analys Många gånger finns det behov av att jämföra resultat från två eller flera olika stickprovsundersökningar eller från två eller flera delgrupper i en stickprovsundersökning (t ex män och kvinnor). Det är då otillräckligt att enbart presentera och dra slutsatser utifrån de faktiska siffrorna. Anledningen till det är att tillfälligheter ofta spelar in. De resultat som vi får i en viss undersökning är beroende av vilka personer som råkar hamna i urvalsgruppen. Det finns med andra ord en betydande slumpkomponent i de svar vi får. Anta t ex att en rökvaneundersökning i en gymnasieskola har genomförts vid ett visst tillfälle och att då 16 procent av eleverna var rökare. Om samma undersökning gjorts tre år tidigare, och man då funnit att 19 procent var rökare, går det inte utan vidare att påstå att andelen rökare minskat med tre procentenheter. Detta är sant för de stickprov vi studerat, men kanske inte för alla elever - det vi kallar populationen. Kanske slumpen i den senaste undersökningsomgången råkat ge oss ovanligt få rökare, då vi gjorde urvalet av elever. I stället för att enbart titta på de faktiska siffrorna, måste vi göra en statistisk analys av materialet och därvid bedöma om det är sannolikt att en uppkommen skillnad är verklig, eller om den enbart beror på slumpen. Om andelen rökare i stickproven ändrats från 19 till 16 procent, är det mindre sannolikt att det finns en reell skillnad i populationen elever, än om andelen i stickproven ändrats från t ex 24 till 16 procent. 144

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Metoderna som används för att generalisera resultaten från ett stickprov till en population benämns statistisk inferens. statistisk interens används vid såväl kvalitativa som numeriska variabler. Analysmetoderna för olika variabeltyper skiljer sig åt, liksom de skiljer sig åt beroende på stickprovsstorlek, försöksuppläggning etc. Här ska principerna gås igenom med utgångspunkt från en kvalitativ variabel, eftersom det är den vanligaste variabeltypen i enkätundersökningar. Utgångspunkten vid statistisk analys är, att vi har definierat en population. Från populationen drar vi ett stickprov. Uppgifterna om stickprovet analyseras, varefter resultaten generaliseras till att med vissa sannolikheter gälla hela populationen. Principen är- vilket kommer att framgå senare - att beräkna sannolikheten att en viss skillnad uppkommit av en slump. Är denna sannolikhet liten, drar vi slutsatsen att skillnaden är reell, dvs att den finns inte bara i stickprovet utan även i den bakomliggande populationen. Är sannolikheten att skillnaden uppkommit av en slump däremot stor, drar vi den motsatta slutsatsen. Tillvägagångssättet vid statistisk analys kommer i det följande att förklaras med hjälp av ett exempel, nu med rökvanor bland ungdomar i en kommun. Inledningsvis gör vi det från en lite annorlunda utgångspunkt. Anta att vi känner till rökvanorna bland ungdomar i hela landet, och att fördelningen är sådan att 25 procent är rökare enligt vissa generösa definitioner, inkluderande feströkare, och återstående 75 procent är icke-rökare. I en kommun ville man jämföra sig med dessa siffror. I samband med en annan större urvalsundersökning ställdes också frågor om rökvanorna. Stickprovet bestod av 135 ungdomar i aktuella åldrar, bland vilka 26 (19 procent) var rökare (enligt samma definition som tidigare), medan 109 (81 procent) var icke-rökare. Den statistiskt okunnige kanske nu drar slutsatsen, att andelen rökare i den aktuella kommunen är lägre än bland ungdomar i landet, eftersom 19 procent är mindre än 25 procent. Det ologiska i att dra slutsatsen redan på det här stadiet ligger i, att man likställer resultatet för stickprovet med ett tänkt resultat för populationen. Andelen 19 procent, vilken gäller för stickprovet, är en skattning av andelen rökare i populationen (som i det aktuella exemplet är alla ungdomar i kommunen). skattningen innehåller ett mått av osäkerhet, eftersom den är beroende av vilka personer som kom att ingå i stickprovet. © Författaren och studentlitteratur

145

Kapitel 5

Vid en statistisk analys, en s k hypotesprövning, beräknas sannolikheten att i ett stickprov få den erhållna fördelningen (i exemplet 19 procent rökare, 81 procent icke-rökare) eller extremare, om ingen skillnad finns i den bakomliggande populationen (dvs 25 procent rökare och 75 procent icke-rökare, precis som i riket). Hypotesprövningen går till så, att man sätter upp en hypotes angående utfallet av studien, vilken ska förkastas eller accepteras. Hypotesen innebär i princip, att det inte finns någon skillnad eller förändring i det som studeras. I exemplet blir hypotesen att andelen rökare i den studerade kommunen är densamma som i riket. Om den uppmätta skillnaden från stickprovet är tillräckligt storöver en viss gräns - förkastar vi den uppsatta hypotesen. Vi påstår då, att skillnaden finns även i populationen, från vilken stickprovet är draget; skillnaden är signifikant. Däremot kan vi inte vara hundraprocentigt säkra på att slutsatsen är riktig. Eftersom vi i en stickprovsundersökning enbart studerar en del av populationen, finns alltid en risk att slumpen spelar oss ett spratt, och att slutsatsen därför blir fel. Risken att dra en felaktig slutsats måste vi därför beräkna och ange i varje studie. Det kan inte nog understrykas betydelsen av att analysera resultaten med hjälp av hypotesprövning. Samtidigt är det ett inte helt enkelt område att sätta sig in i för den som inte tidigare har arbetat med den här typen av analys. Därför är det kommande avsnittet förmodligen det som upplevs som bokens svåraste av många. En uppmaning till den som inte själv behärskar den statistiska analysen är att kontakta någon statistiskt kunnig för att få hjälp. Alltför många har dragit alltför tokiga slutsatser av enkätundersökningar, därför att de har nonchalerat eller varit omedvetna om behovet av statistisk analys.

Hypotesprövning Vi ska nu genomföra en hypotesprövning steg för steg utifrån det redovisade exemplet. Då vi inledde studien, utgick vi ifrån kunskapen att andelen rökare - enligt viss definition -bland svenska ungdomar i vissa åldrar är 25 procent. För att se hur den egna kommunen låg till i relation till svenska förhållanden bestämde vi, att en urvalsundersökning skulle göras bland ungdomarna i den kommunen. Urvalet kom att bestå av 135 ungdomar i aktuella åldrar. Ande146

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

len rökare enligt den gjorda definitionen visade sig bland dessa vara 19 procent (26 av 135). Hypotesprövningen ska nu ge svar på frågan: Är skillnaden mellan 19 procent och 25 procent tillräckligt stor för att vara signifikant - eller "statistiskt säkerställd", som är ett i populärsammanhang ibland använt uttryck? Om svaret blir nej, kan vi inte påstå att andelen rökare i populationen skiljer sig från 25 procent. Annorlunda uttryckt kan vi inte med tillräcklig sannolikhet påstå, att andelen rökare i den aktuella kommunen skiljer sig från rikstalen. Den principiella gången vid en hypotesprövning är alltid densamma och ges här steg för steg. I. Ange nollhypotesen, H0 . I vanliga fall säger nollhypotesen, att det inte finns någon skillnad eller förändring i det man mäter. H0 : Andelen rökande ungdomar i kommunen är 25 procent (dvs som i riket).

II. Ange mothypotesen, H 1• Enkelt uttryckt kan man säga, att mothypotesen negerar nollhypotesen, dvs den anger att det finns en verklig skillnad eller förändring. © Författaren och studentlitteratur

147

Kapitel 5

H1: Andelen rökande ungdomar i kommunen är inte 2S procent. III. Ange signifikansnivå. Man måste alltid räkna med en viss risk att dra slutsatsen att en skillnad finns (förkasta H0), trots att skillnaden i verkligheten inte existerar (H0 är sann). Sannolikheten för detta beräknas, dvs sannolikheten att förkasta H0 , då H0 är sann. Det som anges som signifikansnivå, är den risk man som mest är beredd att ta, att felaktigt förkasta en sann nollhypotes. Av tradition används någon av de tre signifikansnivåerna S procent, l procent och O, l procent. Som resultat av analysen anges den verkliga sannolikheten, även om den är på en lägre nivå. I de flesta fall - om inget speciellt skäl talar emot det - sätts signifikansnivån till S procent eller, uttryckt med decimaler, O,OS. Signifikansnivå: S procent. IV. Gör erforderliga beräkningar. Vid den aktuella typen av hypotesprövning rör vi oss med två begrepp, observerade frekvenser, förkortat O, och förväntade frekvenser, förkortat E (från engelskans expected). De observerade frekvenserna är de faktiska frekvenserna i undersökningen, dvs 26 rökare (av 13S) och 109 icke-rökare. De förväntade frekvenserna är de frekvenser som skulle förväntas om nollhypotesen vore sann. Om den studerade kommunen skulle ha samma andel rökare som riket, skulle 2S procent vara rökare, vilket också preciserades i nollhypotesen. I exemplet är då det förväntade antalet rökare i stickprovet 0,2S · 13S = 33,7S. Det förväntade antalet icke-rökare blir 0,7S · 13S = 101,2S. Lägg märke till att de förväntade frekvenserna inte behöver vara heltal, medan de observerade frekvenserna naturligtvis alltid är det. Resultatet sätts lämpligen upp i en tabell.

o

E

Rökare Icke-rökare

26 l 09

33,75 101,25

Totalt

135

V. Ange testfunktion och beräkna ett värde på testfunktionen. Vad begreppet testfunktion innebär återkommer vi till. Vi vill inled148

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

ningsvis se hur mycket de faktiska värdena (O) avviker från de förväntade (E). Om de är lika eller avviker lite, bör sannolikt vår nollhypotes vara sann. Men om de avviker mycket, är det mera sannolikt att mothypotesen är sann. Nu är det inte möjligt att bara se på skillnaden O- E. Av sammanställningen ovan ser vi, att om vi beräknar O- E för rökare och icke-rökare och summerar de båda erhållna talen, dvs (26- 33,75) + (109- 101,25), blir summan= O. Men om vi i stället kvadrerar skillnadenO-E och för varje klass ställer detta tal i relation till E, erhåller vi ett uttryck som kan visas vara matematiskt användbart. Här måste vi lita på de härledningar som är gjorda och enbart acceptera faktum. Den som är intresserad av bevisföringen hänvisas till speciell statistisk litteratur. Vi börjar alltså med att beräkna uttrycket (O- E) 2 / E för de båda kombinationerna av O och E ovan. Då vi summerar dem erhåller vi ett värde på något som kallas x2 (chitvå, chi är en grekisk bokstav), som vi så småningom kommer att arbeta med. Det är vår s k testfunktion.

Summatecknet l: (den grekiska bokstaven sigma) använder vi för att markera att vi summerar uttrycken för de båda klasserna, rökare och icke-rökare. I exemplet erhåller vi x2 = (26- 33,75) 2 /33,75 + (109- 101,25) 2 /101,25 = 2,373. För att kunna värdera värdet 2,373 ska vi göra följande tankeexperiment. Vi tänker oss, att vi upprepar stickprovsdragningen, dvs vi drar 135 ungdomar slumpmässigt bland kommunens ungdomar, gång på gång. För varje stickprov beräknar vi ett värde på x2 • Om då H0 är sann, kommer x2-värdet de flesta gångerna att hamna nära O, dvs de observerade värdena vi faktiskt får kommer att hamna nära de förväntade. Men en viss andel av gångerna kommer vi att få stora skillnader mellan observerade och förväntade värden. Därigenom får vi då också höga x2-värden. Om vi upprepar stickprovsdragningen tills alla tänkbara stickprov av storleken 135 är dragna och beräknar x2-värdet för varje stickprov, kommer värdena att fördela sig enligt en s k chitvåfördelning. Chitvåfördelningen finns tabellerad i olika tabellsamlingar, där man kan se hur stor andel av stickproven som genererar ett visst värde eller högre. Av tabell över chitvåfördelningen (finns i statis© Författaren och studentlitteratur

149

Kapitel 5

tiska tabellsammanställningar) framkommer det t ex att vi S procent av gångerna erhåller värdet 3,841 eller högre, medan vi erhåller värdet 6,63S eller högre vid l procent av stickproven. Allt under förutsättning att H0 är sann. Den aktuella chitvåfördelningen har en frihetsgrad. Begreppet frihetsgrad kommer inte att närmare definieras här (för definition, se statistisk litteratur), men fördelningens utseende är beroende av hur många klasser som finns i materialet. Antalet frihetsgrader vid klassindelade material av den beskrivna typen är antalet klasser minus ett. I exemplet hade vi två klasser, rökare och icke-rökare, varför fördelningen har en frihetsgrad. Vi kan överföra siffrorna ovan till att spegla vad som sker, då vi enbart tar ett stickprov av alla dem som är möjliga. Om nollhypotesen är sann, är sannolikheten mindre än S procent att vi i just den aktuella undersökningen ska erhålla ett chitvåvärde över 3,841. Sannolikheten är mindre än l procent att erhålla ett chitvåvärde som är högre än 6,63S. VI. Slå upp kritiska värdet i en tabell, så att det kritiska området kan bestämmas. Vi har genom att sätta signifikansnivån till S procent bestämt, att om det utfall vi får i undersökningen förekommer med en sannolikhet som är mindre än S procent om nollhypotesen är sann, så ska vi förkasta nollhypotesen. I så fall drar vi slutsatsen att mothypotesen (H 1) gäller. Gränsen som avgränsar den sannolikhet som preciseras av signifikansnivån-i exemplet S procent- benämns kritiska värdet. Det område inom vilket nollhypotesen förkastas, dvs det kritiska värdet eller högre, benämns det kritiska området. Nedan ges ett kort utdrag från en tabell över chitvåfördelningen. Här framgår kritiska värden vid några olika antal frihetsgrader (antalet frihetsgrader anges med v, den grekiska bokstaven ny). Där kan vi också finna de värden som nämndes ovan. Bokstaven p som står ovanför de tre signifikansnivåerna betecknar sannolikhet (från engelskans probability). I tabeller av det här slaget brukar signifikansnivåer skrivas i form av decimala tal, dvs S procent blir O,OS etc. Det skrivsättet har också använts i nedanstående tabell.

lSO

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Tabell över chitvåfördelningen (utdrag) p

v

0,05

0,01

0,001

l

3,841 5,991 7,815 9,488 11,070

6,635 9,210 11,345 13,277 15,086

10,828 13,816 16,266 18,467 20,515

2 3 4 5

VII. Jämför testfunktionens värde med kritiska värdet och tolka resultatet. Testfunktionens värde var i exemplet 2,373. Det är lägre än det kritiska värdet 3,841, som ses i tabellen (p= O,OS och en frihetsgrad). Eftersom värdet 3,841 eller högre förekommer med sannolikheten S procent, förekommer värdet 2,373 med en sannolikhet som är större än S procent. Detta kan uttryckas på ett annorlunda sätt. Anta att andelen rökande ungdomar i den studerade kommunen är 2S procent (precis som i riket). Då har vi visat att sannolikheten är större än S procent att i en stickprovsundersökning av den storlek som har genomförts få högst 19 procent rökare. En sannolikhet över S procent (signifikansnivån) att ha fel bedöms generellt som alltför stor. Vi kan alltså inte förkasta nollhypotesen på signifikansnivån S procent. Därigenom har vi inte kunna påvisa att den aktuella kommunen skiljer sig från riket beträffande andel rökande ungdomar. Skillnaden är- som det ibland uttrycks- icke signifikant, vilket ibland skrivs med hjälp av förkortningen N.S. (Not Significant). Om undersökningen i stället hade gett till resultat att 16 procent i stickprovet var rökare, hade det beräknade chitvåvärdet kommit att överstiga 3,841. Sannolikheten att få ett så högt chitvåvärde i en stickprovsundersökning är mindre än S procent. Vi hade då i resultatredovisningen kunnat ange: "Andelen rökare bland ungdomar i kommunen var lägre än i riket (p < O,OS)". Begreppet p < O,OS står för risken att ha fel i en sådan slutsats, vilken alltså skulle ha varit mindre än fem procent.

© Författaren och studentlitteratur

151

Kapitels

Av det här. exemplet har vi kunnat se hur viktigt det är, att man gör en ordentlig statistisk analys i stället för att enbart se på siffrorna och av det försöka dra en slutsats själv. Om vi hade dragit slutsatsen att andelen rökare i den aktuella kommunen är lägre än motsvarande rikssiffror, hade risken att ha fel varit ganska stor (mer än 5 procent enligt vad vi visat ovan). Den här använda testmetoden, x2-test, kan användas vid variabler som finns i klasser, endast under vissa förutsättningar. Dels får stickprovsstorleken inte vara alltför liten - den ska vara minst 30 - dels får inte de förväntade frekvenserna vara för låga - ingen får vara under ett, och högst en femtedel under fem. Vid andra försökssituationer och/eller variabeltyper ska andra testmetoder användas. Här har tillvägagångssättet vid hypotesprövning gåtts igenom med utgångspunkt från en tänkt försökssituation med avsikten att ge en orientering om principerna för hypotesprövningar. Normalt används datorer vid analys av enkätdata. En förutsättning för att genomföra analysen korrekt är att känna till vilka krav som ska vara uppfyllda, för att en viss testmetod ska få användas. Det är viktigt att understryka just det faktum, att det inte går att dra alltför långtgående slutsatser enbart utifrån att titta på sina siffror. En intuitiv bedömning räcker inte; man måste gå vidare i sin analys. Varje steg i studien är viktig för att korrekta slutsatser ska kunna dras. Allt från själva uppläggningen av studien, via urval och frågeformuleringar till den avslutande analysen och presentationen av resultat.

Konfidensintervall När vi genom en enkätundersökning finner att en viss proportion av individerna har en viss egenskap, gäller resultatet för stickprovet. Men som regel är vi intresserade av att ha ett resultat inte enbart för ett stickprov utan för den population, som stickprovet representerar. Det är helt i analogi med diskussionen i de föregående avsnitten om statistisk analys. Vi använder då proportionen från stickprovet som en skattning av motsvarande proportion i populationen. En sådan skattning benämns punktskattning.

152

© Författaren och studentlitteratur

Svarsbearbetning

Vi återgår till det tidigare exemplet med rökvanorna bland ungdomar. I stickprovet var andelen rökare i kommunen 19 procent. Eftersom vi inte har någon annan kunskap om populationen - alla ungdomar i kommunen - använder vi andelen 19 procent som en punktskattning för andelen rökare i kommunen. Men en sådan punktskattning ger en falsk exakthet om förhållandet i populationen. Därför bildar vi i stället ett intervall, inom vilket den sanna andelen rökare finns med en viss sannolikhet. Ett sådant intervall kallas konfidensintervall. Om intervallet konstrueras så att den sanna, dvs populationens, proportion finns i intervallet med 95 procent sannolikhet, benämns intervallet ett 95-procentigt konfidensintervall. Man kan göra konfidensintervall kring vilken parameter som helst. Gränserna för ett 95-procentigt konfidensintervall kring ett proportionstal p skrivs enligt nedan. För en förklaring till varför gränserna skrivs just så här, hänvisas till statistisk litteratur. p- 1,96 ·~p ·(l- p) l n och p+ 1,96 ·~p· (l -p) l n I exemplet var n = 135 och proportionstalet p, dvs andelen rökande ungdomar, 19 procent. Vi använder en lite exaktare avrundning än 0,19 vid beräkningen. Mera exakt är proportionstalet0,193 (26/135) Det ger följande gränser för ett 95 procent konfidensintervall: 0,193-1,96 · ~0,193 ·0,807 l 135 och0,193 + 1,96 ·~0,193 ·0,807 l 135 dvs O, 126 och 0,260. Andelen rökare bland ungdomar i den aktuella kommunen är således med 95 procents sannolikhet i intervallet 12,6 till26,0 procent. Man kan rent matematiskt visa att det finns ett samband mellan konfidensintervall och hypotesprövning. Om den proportion som preciseras i nollhypotesen (25 procent i exemplet på s. 147) finns inuti det 95-procentiga konfidensintervallet, kan nollhypotesen inte förkastas. Om proportionen finns utanför konfidensintervallet, kan däremot nollhypotesen förkastas. I exemplet finns proportionen 0,25 inuti det framräknade konfidensintervallet. Det innebär att vi inte kan påstå att andelen rökare i den aktuella kommunen skiljer sig från vad som gäller för riket, vilket är samma slutsats som vi tidigare drog (s. 151). © Författaren och studentlitteratur

153

Kapitel 5

Slutligen kan det vara värt att notera hur brett konfidensintervallet faktiskt blir. I exemplet ersattes den skenbara exaktheten "19 procent rökare" med ett intervall med gränserna 12,6 och 26,0 procent. Verkligheten är sådan vid små stickprov, i exemplet 135 individer. Konfidensintervallets bredd minskar och resultatet blir därmed säkrare ju större stickprovet är. Vid undersökningar med små stickprov, kanske något hundratal individer, finns det skäl att varna för övertolkningar av resultaten. Ganska påtagliga skillnader i resultat i stickprovet behöver inte betyda faktiska skillnader, då resultaten ska generaliseras till populationen.

154

© Författaren och studentlitteratur

6 Sammanfattning

Som en hjälp att få en totalbild över gången vid en enkätundersökning ges i det här kapitlet de olika stegen i starkt komprimerad form. Samtidigt ges också en hänvisning till var i boken de olika stegen finns närmare beskrivna. Det underlättar för den som gör undersökningen att ha en uppfattning om, vad som kommer att hända totalt sett. Inte minst är det viktigt med tanke på tidsplaneringen för hela undersökningen. Arbetsgången har delats upp i tre faser, förberedelsefasen, enkätfasen respektive bearbetnings- och rapportfasen. Beroende på distributionsform är alla punkter inte alltid aktuella. Webbenkäter har t ex inga postförsändelser etc. Hoppa då bara över de - förmodligen uppenbara - inaktuella delarna. Förberedelsefasen l. Fundera igenom och bestäm syftet samt formulera de problem som ska lösas med hjälp av undersökningen (s. 17).

2. Skaffa litteratur inom det aktuella området med hjälp av egen kunskap, bibliotek, databaser, experter etc. Låt litteraturgenomgången gå parallellt med en alltmer finslipad syftes- och problemformulering enligt steg l (s. 17). 3. Tänk igenom och definiera den population för vilken undersökningens resultat är avsedda att gälla (s. 20). 4. Bestäm huruvida den bästa metoden att besvara de aktuella frågeställningarna är enkät eller intervju (s. 11). De följande stegen förutsätter att svaret på frågan blev enkät, även om mycket av det som tas upp även gäller för standardiserade intervjuer. 5. Bestäm ungefär hur många som ska ingå i undersökningen och hur urvalet ska göras. Avgör med vilken metod stickprovet © Författaren och studentlitteratur

155

Kapite/6

lämpligen dras. Observera betydelsen av att ett representativt stickprov erhålles (s. 19). 6. Avgör vilken distributionsform för enkäten som ska utnyttjas (s. 8).

7. Utarbeta en strategi för hur bortfallet ska minimeras och hur det slutliga bortfallet ska hanteras (s. 25). 8. Tänk igenom och åtgärda alla de praktiska frågor som ska bemästras vid en enkätundersökning: hantering av svarskuvert (om postenkät), kostnader etc (s. 33). Enkätfasen

9. Bryt ner problemområdena och operationalisera till konkreta frågor. Använd gärna färdiga frågor, som kvalitetstestats av andra (s. 47). Tänk på hur de egna frågorna bäst ska konstrueras (s. 51). Ha i åtanke psykologin bakom svarandet (s. 44). 10. Testa det första utkastet till enkätformulär i en pilotundersökning (s. 89). Konstruera därefter det slutgiltiga enkätformuläret, vilket inte enbart ska innehålla bra frågor, utan det ska även ha en tilltalande struktur och layout (s. 99). Ha kvaliteten i åtanke (s. 107). 11. Fundera igenom hur hela studien ska läggas upp, för att få deltagarna motiverade (s. 39). 12. Då enkätformuläret är OK, ska det förberedas för datorbearbetning (om inte en manuell bearbetning ska göras). Då bör också valet av bearbetningsprogram vara gjort, eftersom formuläret ska anpassas efter det aktuella programmet (s. 104). 13. Bestäm huruvida de insamlade uppgifterna ska vara anonyma, eller om de ska behandlas konfidentiellt. Utifrån detta bestäms också form för avprickning av inkomna formulär (s. 115). 14. Skriv följebrev till enkäten och eventuella brev till andra som ska informeras om undersökningen (s. 112). 15. Tänk efter, så att enkät med följebrev följer personuppgiftslagen (s. 28) och de etiska riktlinjerna i etiklagen. Kanske behöver också en etisk bedömning av projektet göras (s. 31). Den här 156

© Författaren och studentlitteratur

Sammanfattning

punkten kommer så pass sent, eftersom enkät och följebrev ska bifogas en eventuell ansökan. 16. Mångfaldiga enkäterna antingen genom kopiering eller tryckning (s. 36). 17. Skicka eller lämna ut enkäterna. Vid postenkät, tänk på tidpunkten för det första utskicket och för eventuella påminnelser, så att det inte blir kollision med jul, skollov etc (s. 33). Se till att någon ansvarig finns tillgänglig att besvara frågor, om den möjligheten har getts genom följebrevet (s. 118). Bearbetnings- och rapportfasen 18. Om uppgifterna i enkätformulären ska datorbearbetas, mata in alla uppgifterna. Definiera variablerna på rätt sätt, så att inga senare problem uppstår vid bearbetningen (s. 122). Kvalitetskontrollera de inmatade uppgifterna antingen genom dubbelinmatning eller genom kontrolläsning (s. 36).

19. Reliabilitetstesta data i den mån det är möjligt. Även viss validitetsprövning kan göras först sedan data är inlagda på dator (s. 107) 20. Bearbeta, analysera och tolka data. Ofta är en bra start att köra fram rena frekvenstabeller (såväl absoluta som relativa frekvenser) på samtliga variabler för att få en första översikt över materialet. Ibland görs denna första körning i form av korstabeller, där en central variabel används tillsammans med alla de övriga variablerna (t ex kan hela materialet köras könsuppdelat). Kontrollera att korrekta såväl deskriptiva som analytiska metoder används. Tänk på att inte dra förhastade slutsatser utifrån alltför små skillnader. Gör vid behov hypotesprövningar (s. 121). 21. Då alla bearbetningar och analyser är gjorda, ska resultaten presenteras i någon form av artikel eller rapport. Använd härvid en teknik och publiceringsform som är bruklig och gångbar inom den aktuella disciplinen. Just de skilda traditionerna inom olika fackområden att disponera rapporter har gjort att något publiceringsavsnitt inte finns med i den här boken.

© Författaren och studentlitteratur

157

Kapitel6

Begrepp att känna till Anonymitet

Respondentens identitet är helt okänd för den som samlar in enkätsvaren. Ingen identitetsuppgift finns på enkätformuläret.

Bortfall

Bortfall utgörs av de personer i urvalet som vägrar att, eller inte har möjlighet att, delta i enkätundersökningen. Med internt bortfall menas bortfallet på enstaka frågor bland dem som för övrigt har besvarat enkäten.

Datanivå

Det finns fyra nivåer på data, fyra skaltyper. Den lägsta nivån är nominalskala, varefter följer ordinalskala, intervallskala och kvotskala. Många enkätfrågor mäts enligt ordinalskalan.

Diagram

En grafisk framställning av resultat, t ex en variabels fördelning över olika variabelvärden. Några användbara diagram vid presentation av enkätresultat är stolpdiagram, histogram, cirkeldiagram och stapeldiagram.

Etik

Varje enkätundersökning bör genomföras efter det att etiska implikationer noga tänkts igenom. I Sverige finns sedan 2004 en etiklag, som reglerar etiska frågor i anslutning till forskning som avser människor.

Följebrev

Ett informationsbrev till personerna i urvalet, vilket bifogas enkätformuläret. Här presenteras undersökningens syfte, vilka som gör undersökningen, vilka som är utvalda att besvara enkäten, hur anonymitet/konfidentialitet hanteras etc.

Hypotesprövning

En statistisk metod att testa en s k nollhypotes, dvs en hypotes om att ingen verklig skillnad eller förändring föreligger. Hypotesprövningen skautifrån en skillnad erhållen i en stickprovsundersökning - ge svar på frågan, om det är sannolikt att en skillnad finns även i den bakomliggande populationen, från vilken stickprovet är hämtat.

158

©Författaren och studentlitteratur

Sammanfattning

Index

En summering av flera variabelvärden utifrån olika frågor till ett värde för den enskilde individen.

Kognitiva intervjuer En metod att systematiskt testa enkätfrågor genom att låta varje intervjuperson berätta om sin förståelse för och sina tolkningar av frågorna. Konfidensintervall Ett intervall inom vilket en populationsparameter (t ex en proportion) ligger med en viss sannolikhet. Sannolikheten är ofta 95 procent, och man talar då om ett 95-procentigt konfidensintervall. Konfidentialitet

Respondentens identitet kan vara känd för den som tar hand om enkätresultaten, men den konfidentiella behandlingen gör att identiteten aldrig röjs eller missbrukas.

Motivation

Det är viktigt att de tänkta deltagarna är motiverade att delta i enkätundersökningen. Det finns inre och yttre motivation, där den inre har störst betydelse för deltagande och kvalitet i svaren.

Operationalisering En nedbrytning av frågeområdena (enligt problemformuleringen) till konkreta, mätbara frågor. Personuppgifter

All information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande fysisk person. Hanteringen av personuppgifter regleras i en lag från 1998, personuppgiftslagen.

Pilotstudie

En provundersökning, i vilken det tänkta enkätformuläret testas. Pilotstudien följs vanligen av korrigeringar av frågor i formuläret.

Population

Den definierade grupp av individer som är målet för en undersökning och till vilken resultaten ska generaliseras.

Reliabilitet

Anger huruvida upprepade mätningar av samma förhållanden ger samma resultat. En mätning med hög reliabilitet har litet slumpmässigt fel.

© Författaren och studentlitteratur

159

Kapitel6

Vid enkätundersökningar är test-retestmetoden och beräkning av intern konsistens vanliga metoder för att studera reliabilitet. standardisering

Metod att få jämförbarhet mellan olika grupper i en undersökning genom att kompensera för olika fördelning på relevanta bakgrundsvariabler. Vid enkätundersökningar är direkt standardisering vanligast.

stickprov

En del av en population. För att resultaten från en stickprovsundersökning ska kunna generaliseras till hela populationen måste stickprovet vara representativt. Det åstadkoms genom att stickprovet dras från populationen med hjälp av någon slumpmässig urvalsmetod, t ex OSU (obundet slumpmässigt urval), systematiskt urval eller klusterurvaL

Validitet

Anger frågans förmåga att mäta det den avser att mäta. En mätning med hög validitet har litet systematiskt fel. Vid enkätundersökningar är kriterie-, innehålls- och begreppsvaliditet relevanta validitetsmått.

Variabel

En egenskap som studeras hos en person. Variabeln kan vara numerisk (mäts enligt intervall- eller kvotskala) eller kvalitativ (mäts enligt nominal- eller ordinalskala). En numerisk variabel, även benämnd kvantitativ, kan vara kontinuerlig eller diskret. I enkätundersökningar är ordinalskalevariabler vanliga.

160

© Författaren och studentlitteratur

sakregister

analys 144 anonymitet 158 attitydskala 95 bakgrundsfrågor 86 begreppsvaliditet 110, 160 bias 20 bortfall 12, 25, 158 chitvåfördelning 150 cirkeldiagram 138 civilstånd 88 content validity 110 copyright 19 Cronbachs alfa 98 databas 18 Datainspektionen 30 datanivå 123, 158 dataregister 10, 28 datorbearbetning l 04 datorenkät 10 deltagarbaserad 43 diagram 136, 158 dikotomisering 76 direkt standardisering 142, 160 diskret variabel 123 enkelhet 52 entydig fråga 53 etik 31, 158 etiklag 31, 35, 158 © Författaren och studentlitteratur

etikprövningsnämnd 31 externt bortfall 26 face validity 110 familjeförhållanden 88 fram och tillbaka-översättning 50 frekvens 125 frekvenstabell 125 frihetsgrad 150 följebrev 112, 158 gruppenkät 10 grupperade staplar 139 Guttmanskalan 96 histogram 13 7 hypotesprövning 146, 158 hypotetisk fråga 67 identifikation 104 index 94, 112, 159 interens 145 information 34 informationsbrev 158 informationskravet 32 inmatning 36, 105 innehållsvaliditet 110, 160 inre motivation 39, 159 intern konsistens 112, 160 internt bortfall 26, 129 intervallskala 124

161

sakregister

kappa 112 klassbredd 129 klassgräns 129 klusterurval 22, 160 kodnummer 29, 104 kognitiva intervjuer 90, 159 konfidensintervall 152, 159 konfidentialitet 159 konfidentialitetskravet 32 kontinuerlig variabel 123 korstabell 131 kriterievaliditet 109, 160 kritiskt område 150 kritiskt värde 150 kunskapsfråga 60 kvalitativ variabel 122, 160 kvantitativ variabel 122, 160 kvotskala 125 känslig fråga 68 kön 86 layout 99 ledande fråga 56 Likert-skalan 95 Likert-typ 57, 95 litteratursökning 17 löpnummer 29, 104 massmedia 34, 68 matrisfrågor 82 meningsfullhet 40 minne 45,65 mothypotes 147 motivation 39, 42, 159 multiple response 105 multivariata analyser 142 målpopulation 20 negationer 59 nollhypotes 147 nominalskala 123 numerisk variabel 122, 160

162

nyttjandekravet 32 obundet slumpmässigt urval (OSU) 21, 160 operationalisering 47, 159 ordinalskala 93, 124 ordning 78, 103 personnummer 104 personregister 29 personuppgifter 28, 31, 159 personuppgiftslagen 28, 159 personuppgiftsombud 30 pilotstudie 159 population 20, 159 postenkät 8 prediktiv validitet 109 problemformulering 17 punktskattning 152 påminnelse 27, 34, 36 påtryckning 32 rangordningsfråga 85 relativ frekvens 126 reliabilitet 107, 111, 159 representativt 20, 160 respondent 11 responspsykologi 45 samtidig validitet 109 samtyckeskravet 32 selektion 76 signifikansnivå 148 skala 93 slumpmässigt 20, 23 sodaekonomi 88 språk 52 standardisering 142, 160 standardpopulation 143 stapeldiagram 139 stickprov 20, 160 stalpdiagram 137, 141 © Författaren och studentlitteratur

sakregister

svarsfrekvens 33, 44 symmetri 79 sysselsättning 88 systematiskt urval 21, 160

validitet 107-108, 160 variabel 104, 122, 160 VAS-skala 94, 125 väntrumsundersökning lO, 23

tabell 125 testfunktion 148 test-retestmetoden 111, 160 tillit 41 totalundersökning 20 tvåstegsurval 22

ytdiagram 138 yttre motivation 39, 159

urval 19 urvalsundersökning 20 utbildning 87 uttömmande 73

e Författaren och studentlitteratur

ålder 86 ömsesidigt uteslutande 71 öppen fråga 52, 121 översättning 50

163