Text- och innehållsanalys : En översikt av några analystraditioner 9789175521541, 9175521547 [PDF]

Zitiervorschau

SVERIGES RADIO Publik- och Programforskningsavdelningen 1981-09-10 OF,BiH/In Proj nr 80 70 37

Nr 19 - 1981

TEXT- OCH INNEHALLSANALYS En översikt av några analystraditioner Olle Findahl

Bi r g i t ta Hö i j e r

Proj nr: 80 70 3 7 Utskrift: Iris Nilsson Tryck: Arkitektkopia Stockholm 1981 ISBN 91-7552-154-7 ISSN 0348-3126

I N N E H AL L S F Ö R T E C K N I N G sid

HUR

SKALL ETT INNEHALL BESKRIVAS? .. ·. · ·.

1

Text och innehållsanalys •••.•..••••...•..•. Ytlig eller djupgående analys? • . . • . • . . . . . • .

2

4

DEN TRADITIONELLA INNEHALLSANALYSEN ..... 6 Klassificering av innehållet •..•••..••••... 7 Kvalitativa observationer förvandlas till kvantitativa data .•••••...•...•.•....•••.•• Tolkningsarbete i förväg •••..••.........•.• Materialet splittras upp i fristående delar. Mening utan sammanhang ••.••.•.••••....••.•. Reliabilitet •••.•..••••.••.•••••••.••..•••• Den bortglömda validiteten ••..••••.••••.••• Innehållsanalys som metod ..•••...•.••..••••

9 13 15 17 19 21 23

TOLKN I NGSLÄRA ................................ 26 En kombination av förklaring och förståelse. 28

STRUKTURAL I SMEN .............................. 30 Den ryska folksagans form och struktur •.••. 30 Kritik av Propp ....•.•••••.•.•.••...••..•.. 35 Teorin om de grundläggande motsatsparen .... 36 Aktantmodellen ..••.•.•.•••••••.•••••.•...•. 37 En mytanalys .•..•..•••.•.•.•..•.•......•••. 40 Den låsta och den öppna texten ..•.•..••..•. 42

SPRÅKLIG ANALYS AV VARDAGLIGA BERÄTTELSER45 TEXTLINGVIsTIK ............................... 50 Propositioner •.•.•.•...•••.••...•.•.....•.. 51 Semantiskt nätverk ..•.••.•••••.........•••. 53 Semantiska roller ...••.•.•••..........•...• 57

sid EN PSYKOLOG I SK BERÄTTELsEGRAMMAT I K . • • • • •

60

Propositionen- textens grundbeståndsdel .. Berättelseschema ..••..••..••.•.••••.•.....

61 63

STRUKTUR ELLER PROCESS • • • . • • • • • • • • • • • • • • • •

66

BEGRIPLIGHETSANALYS •••••••••••.••••••••••••

68

Helhetsperspektiv .•••.••.••...•••.••.••••. Ett exempel -avtalsförhandlingarna åter

71

i gång ...... ., . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . • . . . . .

72

Budskapsstruktur - en analys av inslagets begriplighet ••..•..•..••••...•.••••.•••••. Syfte och slutsatser •..•••.•...•••••....•. Reduktionism- textanalysens dilemma •..•..

76 80 81

SAMMANFATTANDE TILLÄMPNING - EN ANALYS AV SAMMA TEXT MED OLIKA METODER •• • • • • • • . 83 Telegram från Radioavisen (Danmarks Radio) den 13 december 1978 .•..•..•..•..•..•..•.• 83 Den traditionella innehållsanalysen ..•••.. 84 Nyhetstelegrammets form och struktur ••..•. 87 Aktantmodellen •.....•..•..•..•.•••....•... 88 Språklig berättelsestruktur •....••.•.•.•.. 90 Psykologisk berättelsegrammatik .......••.• 92 Begriplighetsanalys ...........••.....••••. 98 Budskapsstruktur •...•..•.•••....•.•...•... 101 DEN MÄNSKL I GA FÖRSTAELSEPROCESSEN .•. • • · • 102 Schema- teorier ....•.•.........••.••••... 102 Förståelseprocessensolika nivåer ••..•.... 105 REFERENSER • .•...•.. • • .••..•• • • • • •.••• • • • • • ••• 112

-

1 -

HUR SKALL ETT INNEHALL BESKRIVAS? Hur skall man beskriva ett samtal, en berättelse, en text, en film eller ett TV-program? Vad är innehållet? Frågan verkar kanske vid första påseendet naiv, men det är en svår fråga att besvara. Det finns en mängd olika sätt att beskriva ett innehåll på. Det finns många olika teorier och vetenskap! iga traditioner. Vilket sätt man själv skall välja och varför man skall välja just det sättet är inte alls något självklart. Varje analysmetod och varje innehållsbeskrivning, som inte bara är en exakt kopiering, innebär på något sätt en förändring avursprungsmaterialet. Det rör sig i de flesta fall inte bara om en omstruktyrering,utan också om en reduktion där vissa egenskaper i materialet lyfts fram medan andra försvinner. Hur denna omstrukturering och reduktion går till och motiveringarna för att den skall ske på ett visst sätt är specifika för varje analystradition. l bakgrunden finns skillnader både i grundläggande utgångspunkter och vad man är ute efter med analysen. Av varje forskare krävs därför att hon vet vad hon söker och att hon vet att analysen är relevant för just detta. Det innebär att man måste veta vilka instrument som man skall använda och på vilken nivå man skall analysera innehållet. Vi skall gå igenom någraolika riktningar inom text och innehållsanalys. Vi menar att det är viktigt för varje forskare att känna till olika traditioner och betraktelsesätt, inte minst föratt få distans till och kritiskt kunna granska sin egen metod och sitt eget betraktelsesätt.

- 2 -

Text och innehållsanalys Vi har kallat rapporten text- och innehållsanalys, och vi vill med detta markera att det handlar om en översikt av olika forskningstraditioner. Innehållsanalys är den term som används av massmediaforskare och som av tradition hör nära samman med den kvantitativa innehållsanalysen.l) Men vi menar att termen är för begränsad eftersom den sällan förekommer hos språkvetare, psykologer eller l itteraturvetare. Textanalys är en mer allmän benämning som används inom den humanistiska forskningstraditionen och även inom en del samhällsvetenskap] iga ämnen. Hed text avses här något mycket vidare än vad vi i vardagligt tal kallar en text. Här inbegrips samtal, muntliga berättelser, radio- och tv-program m m. En stor del av den här rapporten kommer att handla om sådana textanalyser. Ibland används uttrycket diskurs (discourse, discours) som en samlingsbeteckning förolika former av kommunikation. Ett tv-program kan vara ett exempel på en diskurs, sagor och samtal kan vara exempel på andra diskurser o s v. Hen eftersom uttrycket är ovant och känns främmande på svenska har vi i det här sammanhanget velat undvika det. Vi har istället valt att tala om text- och innehållsanalys. Eftersom vi själva arbetat med radio- och tv-program har det fallit sig naturligt att börja med en skärskådning av den kvantitativa innehållsanalysen. Det är den metod som av tradition dominerat inom massmediaforskningen.2) Vilka grundantaganden 1 igger ba-

l) Holsti, se. skr-ivit ett av de klassiska arbetena om "content analysis", kallar visserligen i princip allt f6r innehlllsanalys. Psykoanalytikernas analys av en patients berättelser, tvi parter se. sa8talar måste innehållsanalysera varandras tal för att förstl vad den andre säger o s v. Ken i psykoanalytisk och språkve· tenskaplig litteratur stöter .an inte pi Oegreppet. Hol st i, 1968. Z) Kronvall. Mass-ediaforskning i Sverige, 1976.

- 3 kom den metoden, har vi frågat oss. Vilka är dess begränsningar och svagheter?. Svaret vi kommer fram till efter en kritisk granskning är att metodens inneboende begränsningar är så stora att dess användning många gånger måste ifrågasättas. Vad som krävs är därför metoder med helt andra utgångspunkter, och genom att presentera några sådana metoder försöker vi ge en inblick i några alternativa analystraditioner. Dessa analyser har emellertid sällan gällt innehåll i massmedia, utan främstolika slags berättelser. Vi berör först tolkningsläran, eller hermeneutiken som den också kallas. l motsats till den kvantitativa innehållsanalysen menar man här att all ana lys av texter (även radio- och tv-program kallas texter) kräver tolkning och man funderar över tolkningsprocessen och de olika leden i denna process. Struktural ismen är en annan vittförgrenad tradition som vi tar upp. Redan i början på 1900-talet analyserade Vladimir Propp den ryska folksagans form och struktur. Levi-Strauss• mytanalyser är ett annat välkänt strukturalistiskt exempel. Därefter kommer vi in på mer 1 ingvistiskt inriktade analyser. Vi ger några exempel från den framväxande textlingvistiken där språkforskarna lämnat de enskilda satserna och övergått till studier av sammanhängande texter. Därifrån är det inte långt till analyser med en psykologisk utgångspunkt och vi ger några exempel på sådana angreppssätt utifrån ett psykologiskt perspektiv. Vi tar bl a upp vår egen begriplighetsanalys av nyhetsinslag i radio och tv. Här har vi av naturliga skäl varit 1 ite extra utförliga.

- 4 Vi nämnde tidigare att varje analys innebär en reduktion av ursprungsmaterialet där vissa egenskaper lyfts fram. För att ytterligare belysa detta har vi i en sammanfattande tillämpning analyserat ett kort nyhetstelegram med flera olika metoder. Det är många gånger först i det konkreta analysarbetet som metoderna viS3r sina rätta ansikten. Bakom försöken att analysera innehållet i en text l igger i de flesta fall en mer eller mindre välgrundad förhoppning om att kunna uttala sig å publikens vägnar. Innehållet i berättelser, nyhetsprogram, tidningsartiklar etc riktar sig till en publik av läsande och lyssnande människor. Man skulle t o m kunna säga att innehålletblir till först i mötet med publiken. Det är något som glöms bort i många text- och innehållsanalyser. Vi menar att det är viktigt att ta hänsyn till kunskaper om hur människor tillägnar sig och uppfattar den typ av innehåll man avser att studera. Vi ger därför avslutningsvis en kort orientering om några aktuella teorier om denmänskliga förståelseprocessen. Ytlig eller djupgående analys? Den här genomgången kommer att korsa de akademiska gränsdragningarna och beröra analyser på vitt skilda nivåer och av mycketolika innehåll. Varje analysmetod har också tillkommit för speciella syften och mål. Ett av den kvantitativa innehållsanalysens mål är att bearbeta och jämföra ett stort material, det kan röra sig om tusentals tidningsartiklar. Det ställer speciella krav på snabbhet i analysen och när samtidigt innehållet skall vara mätbart och kunna beskrivas med siffror leder det till att endast vissa egenskaper är möjliga att ta med i analysen. struktural i sten å sin sida nöjer sig däremot med en enda eller ett fåtal texter vars inre struktur studeras med stor noggrannhet.

- 5 -

Frågan inställer sig då vad som är mest givande: en ytlig analys av ett mycket stort slumpmässigt utvalt material eller en djupgående analys av ett l itet material utvalt efter särskilda överväganden. Svaret är inte alltid givet, även om vi menar att det borde göras fler djupgående analyser. Det är en av orsakerna till att vi granskar den kvantitativa innehållsanalysen mer kritiskt än de andra traditionerna. En annan orsak är den kvantitativa innehållsanalysens dominerande ställning och dess självberöm om att vara en objektiv metod. Det kräver en särskllå kritisk granskning. Vi vill också påpeka att vår genomgång inte har några anspråk på att vara heltäckande. Det finns självfallet analystraditioner som vi inte tagit upp. Semiotiken är ett sådan exempel. Ideologikritiska analyser är ett annat. Inte heller kan vår genomgång ge en fullständig rättvisa åt alla de olika traditionerna. Inplacerade i andra sammanhang och använda för andra syften kan en del av analysmetoderna framstå i ett annorlunda ljus. Men det är vår förhoppning att det skall vara inspirerande att lära känna dessa analystraditioner och att läsaren därifrån kan få ideer som kan vara fruktbara för den egna forskningen.

- 6 -

DEN TRADITIONELLA INNEHALLSANALYSEN Innehållsanalysen (content analysis) kom till som en metod för att handskas med ett stort och omfångsrikt material och dess framväxt hör som så mången annan samhällsvetenskaplig forskning ihop med världskrigen och de kunskapsintressen som då växte fram med samhälleJ igt och finansiellt stöd. l samband med det första världskriget upptäckte man i Tyskland att tidningarna spelade en viktig roll för opinionsbildningen. Pressinstitut skapades och man behövde en metod som kunde skapaöverblick över innehållet i det redan då omfattande tidningsmaterialet. Men det var först i USA under andra världskriget som innehållsanalysen fick sitt genombrott.1) Återigen var det av stort samhälleJ igt intresse att studera propaganda och åsiktspåverkan. Det gällde nu inte bara tidningar utan också radio. Ett medium som nazitysklandskickligt utnyttjade. l USA växte de första samhällsvetenskap! iga forskningsinstitutionerna fram och de nya stora projekten krävde nya metoder. Det skulle vara kvantitativa metoder, förenligt den dominerande forskningstraditionen var mätning själva k3nnetecknet för vetenskap, och det gällde sålunda att hitta kvantitativa mätmetoder, om det så gällde åsikter och attityder eller innehåll i massmedia. Även inom psykologi blev mätbarhet viktigare än allt annat och man riktade helt in sig på människans yttre registrerbara beteende. Behavorismen växte fram och inom språkvetenskap talade man om statistisk semantik. Under hela 1900-talet har antalet studier som använt sig av kvantitativ innehållsanalys stadigt stigit. Under de första årtiondena utfördes ett par sådana varje år. Under slutet av 50-talet var antalet uppe i ett hundra om åryt och nu utförs hundratals sådana studier varje år.2

l) Ritsert. lnhaltsanalyse und

ldeologiekritik, 1975.

- 7 Den bakomliggande iden är ett försök att beskriva ett innehåll på ett neutralt och objektivt sätt, obefläckat av tolkningar och värderingar. Beskrivningen skall ske i form av kvantiteter och siffror så att godtycklighet och snedvridning av materialet undviks. För att uppnå detta gällde det att dela upp innehållet i mindre, hanterbara bitar, och sedan skapa kategorier där dessa bitar kunde placeras in. Kategorierna skulle vara så konstruerade att flera olika personer oberoende av varandra skall kunna placera in innehållet i kategorierna på helst exakt samma sätt. För att subjektivitet ochgodtycklighet skall kunna undvikas borde detta ske på ett rent mekaniskt sätt. Enligt Berelsens klassiska definition, som fortfarande är den mest citerade, är innehållsanalysen en teknik för objektiv, systematisk och kvantitativ beskrivning av det manifesta innehållet i ett meddelande.l) Det innebär att analysen skall vara oberoende av vilken forskare som utför den och att analysen skall avse det som klart står i texten, det som är tillgängligt för varje iakttagare. Någon tolkning av texten får inte ske och inte heller skall man leta efter dolda budskap. Klassificering av innehållet Analyserna harhuvudsakligen bestått i en klassificering av innehållet i enlighet med ett i förväg uppgjort kategorischema. Man har t ex velat beskriva nyhetsprogram och jämföra hurolika program skiljer sig åt. För att kunna svara på dessa frågor har man utgått från exempelvis nyhetsinslagens längd, eller deras ämne, eller var nyhetshändelsen utspelar sig. Utifrån detta har man konstruerat kategorier som 0-1 min, 3- min; eller ämneskategorier som krig, inrikespolitik, sport; eller geografiska kategorier som Sverige, Norden, USA etc. 1) De klasssiska skrifterna är Berelson. Content Analysis in Communication Research,

- 8 Med utgångspunkt från sådana kategorilistor har man sedan gått genom materialet och prickat för hur många inslag, eller delar av inslag som kan räknas in i varje kategori. Andra gånger har man tagit fasta på förekomsten av vissa ord och betraktat dessa som en indikator på att en skribent eller tidning uttrycker en bestämd uppfattning. Materialgenomgången består då i ett förprickande .av hur många:-gånger ordet nämns. Ibland har man emellertid större anspråk än att mäta spaltcentimer, räkna ord eller mäta programtid i sekunder. Man inför kvalitativa variabler och kategorier som perspektiv, argument o s v. Är ett argument positivt, negativt eller neutralt har man t ex frågat. På detta sätt har man försökt vidga sitt tillämpningsområde. Men fortfarande gör forskaren i förväg upp ett kodschema med vars hjälp innehållet klassificeras och analyseras. Observationerna kvantifieras och resultaten summeras och kan bearbetas med statistiska metoder och jämförelser kan göras mellanolika kategorier och mellanolika tidningar eller program. Utifrån dessa siffror försöker man sedan dra slutsatser. Men först måste man försöka skaffa sig en uppfattning om vad siffrorna egentligen står för, vad de visar fram. Detta kan vara nog så problematiskt, för även de till synes enklaste siffrorna kräver en ingående kunskap om det material som undersökts, för att man inte ska dra förhastade slutsatser. En sådan fara lurar t ex vid en så till synes enkel jämförelse som mellan två nyhetsprograms längd på sina inslag. Det ena programmet visar sig kanske ha inslag med en genomsnitti ig längd på 2,1 minut medan det andra har 1,9 minut i genomsnitt per inslag. Men enbart av detta kan man inte dra slutsatsen att båda programmen har inslag av ungefär samma längd. Det ena programmet kan mycket väl vara uppbyggt av nästan enbart 2-minuters inslag medan det andra består av en

- 9 kombination av många mycket korta och några få långa nyhetsinslag. Genomsnittssiffror är alltid förrädiska och ännu mer förrädiska är procentsiffror vilka kan vridas och vändas på mångahanda sätt. Även de enklaste kvantitativa analyser kräver därför en ingående kunskap om det undersökta materialet, för att rätt slutsatser skall kunna dras om vad siffrornaegentligen säger. slutsatserna riskerar annars att bl i direkt missvisande. Men även om det ibland kan vara problmatiskt att dra slutsatser om vad siffrorna egentligen står för, så är det ännu mer problematiskt när man vill dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna till att de kvantitativa skillnaderna uppstått eller hur dessa kvantiteter skall kopplas till innehållets mottagare, till publiken, till läsarna och lyssnarna. Vi skall återkomma till detta längre fram, men först måste vi ställa frågan vad det egentligen innebär att mäta ett innehåll kvantitativt. Kvalitativa observationer förvandlas till kvantitativa data. Att mäta kan sägas vara att tilldela siffror åt egenskaper hos objekt. Dessa siffror kan sedan bearbetas medolika statistiska metoder, och det är det man vill uppnå när man tilldelar siffror åt olika egenskaper. Men om de analyser och beräkningar man gör skall vara meningsfulla måste vissa villkor vara uppfyllda. Detta förbises ofta i de kvantitativa innehållsanalyserna. Det är här viktigt att skilja mellan observationer och datall Observationer det är kodarens observationer av materialet som han gör utifrån sitt kodschema. Dessa observationer omvandlas sedan till data, och det är dessa data som man sedan analyserar med exempelvis statistiska metoder.

- l

Undersökt material mängder av alla } { potentiella egenskaper hos objekt

~

o-

{obse:::: (::::::::::::r]-+ egenskaper .0. ion} data 2.

l.

-1::::::::::}

).

val av ob-

val av

val av

serv•tioner

datateori

analysenhet

~roRLREN/ Figur 1. Innehållsanalytikerns val.

Det finns här, som vi kan se av figur 1, flera val som innehållsanalytikerna måste fatta.Och alla dessa val måste grunda sig på teoretiska överväganden. l vissa fall är valen lätta att fatta och ibland är det svårare. Det beror till stor del på det material som man vill undersöka och de egenskaper som man letar efter, vilka i sin tur är beroende av de slutsatser som man vill dra utifrån sin undersökning. Vill man exempelvis jämföra mängden sportinslag mellan olika program för att kunna uttala sig om vilket program som har mest sport, så är innehållsanalytikerns val lätt att fatta. De mängder som man i detta fall registrerar är kvantitativa till sin karaktär och kan mätas i minuter och sekunder. Men den kvantitativa innehållsanalysen är i många fall intresserad även av andra egenskaper hos materialet t ex perspektiv och argument. Eftersom metoden är klassificering bl i r det då fråga om kvalitativa observationer. Innehållsanalytikern klassificerar sitt material eftervanligtvis dikatorna variabler (ja/nej). Är det ett argument? Ja eller nej? Negativt perspektiv? Ja eller nej?

-

11 -

Genom en kvantifiering överförs sedan dessa kval itativa observationer till data. Varje markering i en innehållskategori får värdet l. Antalet markeringar summeras sedan och kvantitat~v variation uppstår mellan exempelvis olika programl' Den teori som den kvantitativa innehållsanalysen har om sina data bygger på ett l ikhetsantagande. Alla registrerade egenskaper (observationer) inom en innehållskategori är lika värda. De tilldelas alla värdet l. Det är ett mycket starkt antagande som man måste göra för att det skall vara meningsfullt att räkna ihop frekvenserna. Det betyder att exempelvis alla negativa perspektiv som observeras i ett material skall vara likvärdiga. Två negativa perspektiv, vilka som helst, förhåller sig till fyra andra negativa perspektiv som siffran 2 till 4 d v s helt i enlighet med siffrorna i det vanliga talsystemet. l många kvantitativa innehållsanalyser behandlar man också sina data som om de befann sig på kvotskalenivå d v s att varje variabel förutom att alla skalsteg är lika stora också har en absolut nollpunkt. Detta tilllåter avancerade statistiska beräkningar, indexbildningar mellan flera variabler etc, om och endast om de grundläggande antagandena är riktiga. Den avgörande metodologiska frågan bl i r då att bedöma vilken slags observationer det är frågan om. Är alla registrerade egenskaper lika värda? Finns det skillnader mellan exempelvisolika negativa perspektiv? En del negativa perspektiv kan vara negativare än andra. En del perspektiv kan beröra viktigare aspekter än andra. En del perspektiv kan vara av underordnad betydelse. l sådana fall kan man inte uttala sig om skillnaden mellan ett program som innehåller ett negativt perspektiv och ett annat som innehåller tio.

1) Denna kvantifiering kan kompletteras med olika vikter och intensitetsmått. Han kan också t ex mäta längden av ett negativt perspektiv i sekunder eller spaltcent i meter.

- 12 -

Det enda negativa perspektivet som det ena programmet innehåller kan ha varit avgörande för ett ställningstagande medan de tio.negativa perspektiven i det andra programmet kan ha varit av mycket perifer betydelse. (Men man kan natur] igtvis säga att ett program med tio negativa perspektiv är mer negativt än ett program utan några sådana.) Det är endast kunskap om det material som man undersöker och de egenskaper man letar efter som kan vägleda innehållsanalytikern vid denna bedömning. När man väl kommit underfund om detta kan man sedan yälja på vilket sätt observationerna skall överföras till data och sedan kan man välja lämplig statistisk analys eller avstå från sådan analys. Men mättekniska överväganden av detta slag saknas ofta i innehållsanalytiska undersökningar. Det ärolyckligt särskilt som det alltmer förs in mycket problematiska kategorier i den kvantitativa analysen. Låt oss som avslutning på det mättekniska resonemanget fundera över följande: Två kvinnor får i present var sin stor blomsteruppsättning. Den ena kvinnan utropar med hög röst på en gång hon ser blommorna 11 Underbart, underbart, underbart, underbart 11 • Den andra kvinnan tar bort omslagspapperet och säger ingenting på tio sekunder, sedan viskar hon med knappt hörbar stämma: 11 Underba rt 11 • 1) Analyserar vi dessa uttalanden med kvantitativ innehållsanalys får det första uttalandet värdet 4 i kategorin glädje medan det andra uttalandet får värdet 1. Den första kvinnan är alltså fyra gånger så glad som den andra mätt med en objektiv systematisk kvantitativ innehållsanalys.

l) Detta exempel är hämtat från Chomskys kritik av den behavioristiska språkteorin. Language, 1959.

- 13 -

Detta för oss över till en annan svårighet med den traditionella innehållsanalysen, ett problem som man förnekar - tolkningsproblemet. Tolkningsarbetet i förväg Tolkningar är något som man i allmänhet hänvisar till den "rena 11 kvalitativa innehållsanalysen där man öppet arbetar med tolkande och värderande metoder och redogör för sina utgångspunkter. Möjligen kan tolkningar anses komma in i efterhand i den kvantitativa analysen eller som Hadenius och Weibull skriver 11 En kvantitativ innehållsanalys tar vid registreringen enbart hänsyn till det manifesta innehållet och tolkar först sedan mater i a 1et sammanställts •11 1) Men i praktiken ställs ofta forskaren inför bedömningsproblem redan vid registreringen av det manifesta innehållet. Man försöker lösa detta genom att tillåta dubbelkodningar, slå ihop kategorier eller ta bort kategorier där kodarna är oense. Men tolkningsproblemet kvarstår. Även om man kallar metoden systematisk och objektiv och bara säger sig registrera det manifesta innehållet så måste texten tolkas och förstås. Det är inte frågan om punkter och linjer på en bildruta eller tfycksvärta på ett papper. Även för innehållsanalytikern har de ord och bilder han studerar mening och betydelse såvida det inte bara §äller rena kvantitativa bedömningar som ordens längd, antalet ord i en artikel eller artikelns längd i spalt-cm o s v. Men i de flesta undersökningar vill man gå längre än så, man vill säga något om innehållet. Och redan när forskaren gör upp sitt kodschema gör han/ hon tolkningar av innehållet. Andren m fl skriver 11 När forskaren gör upp sina listor på manifesta element som skall kodas i texten, gör man så att säga sina tolkningar på förhand. Han bestämmer sig i förväg för

l) Hadenius och Weibull. Press, Radio och TV, 1973.

- 14 vad orden, som räknas upp i listan, står för och har hypoteser om vad hög frekvens av vissa ord eller frånvaro av dem tyger på .••... Denna typ av innehållsanalys löser med andra ord också tolkningsproblemet, fast på ett speciellt sätt: man tolkar ordens betydelse ä priori. 11 1) När forskaren eller kodarna därefter börjar registrera dessa innehållsJ iga kategorier så uppträder ytterligare tolkningar. Varje ords betydelse är i viss mån mångtydigt och beroende av sammanhanget och bedömarens kunskaper och erfarenheter. Detsamma gäller satserna, längre stycken och texten som helhet. Det gäller också bilder och illustrationer. Det finns inget innehåll som är helt oberoende av tolkningar. Även en sådan till synes enkel sak som att klassificera t ex nyheter i olika ämneskategorier rymmer ibland besvärliga tolkningsproblem. Om Sveriges riksdag diskuterar svenska företags etablering i Sydafrika är det att betrakta som ett inrikes eller utrikesinslag? Ännu svårare tolkningsproblem uppträder när sådana saker som perspektiv eller positiva och negativa argument skall registreras. Huruvida man bedömer ett argument som positivt eller negativt beror inte minst på enspersonliga inställning och uppfattning. Bonnevier som för Sveriges Radios räkning har skrivit en kommentar till Lindahl och Westerståhls undersökning om tv:s utlandsrapportering,2J skriver 11 Han kan lätt tänka sig en lång rad av informationer som kan upplevas på mycket oJ ika sätt av olika delar av publiken. Han ta r som exempe 1 •

"Portugal och Rwnänien skaU inleda ett långsiktigt ekonomiskt samarbete och skall även samverka

1) Andren, Ericsson, Ohlsson, Tännsjö. Retorik och ideologi i amerikansk annonsrekla-•, 1976. 2) Lindahl och Westerståhl. TV:s utlandsrapportering, 1976.

- 15 -

inom utrikespolitiken." Denna kodenhet har klassificerats som positiv för de två nämnda länderna. Med ledning av de bedömningsgrunder, som anges, kan man anta att den positiva kodningen samrrv::mhänger med att de två länderna skaU samarbeta och på det sättet göra fTamsteg. Det är också fullt möjligt att en stor del av publiken reagerar på det sättet. Men man kan också tänka sig helt andra upplevelser/tolkningar. En del kan t ex tolka detta samarbete som någonting negativt för Portugal, nämligen som ett exempel på hur kornrrrunisterna driver på landets marsch in bakom järnridan. Det är inte heller uteslutet att nyheten framstår som neutral för andra. 1) Sällan diskuterar innehållsanalytikern själv dessa svårigheter. Men det är kanske inte så märkligt med tanke på att man berömmer sin metod för att vara objektiv och hävdar att den är tolkningsfri. Att då börja diskutera bedömningssvårigheter vore ju att rycka undan mattan där man själv står. Det skulle innebära ett ifrågasättande av själva grundvalarna. Materialet splittras upp i fristående delar Ytterligare ettallvarligt problem med den traditionella innehållsanalysen är att texten som helhet inte kommer att upptäckas därför att kodschemat splittrar upp innehållet i kategorier som registreras var och en för sig, som vore de utan inbördes samband. Historikern Klas Åmark berör detta i en artikel om kvantitativ innehållsanalys2) där han bl a tar upp Westerståhls Vietnamundersökning.3) Åmark skriver att Westerståhls analysmetod leder till att

l) Bonnevier. Om TV:s utlandsrapportering. Kommentar till Lindahl och Westerståhis undersökning, 1976. 2) lmark. Den franska revolutionens förbannelse, 1973. 3) Westerståhl. Vietnam i Sveriges Radio, 1968.

- 16 -

"varje analysenhet bedöms isolerat, vilket kan leda till helt andra resultat än om man tar hänsyn till något större sammanhang, t ex artiklarna i deras helhet. Jag väljer ett av de 'klassiska' slagorden från Vietnamdemonstrationerna i Sverige, och klassificerar det enligt Westerståhls metod: Vad säger Nixon? Nixon säger fred. Vad gör Nixon?

(USA, neutralt) (USA, positivt)

Nixon bombar mer.

(USA, negativt)

(USA, neutralt)

Detta exempel, som i sin helhet är mycket entydigt negativt till USA, blir med Westerståhls metod, placerat vid punkten noll på skala från - 100% till + 100%. Dess inverkan på partiskheten hos den person eller tidning, som fällt uttalandet, blir sedan beroende av om majoriteten av jämförelseobjekten ligger på plussidan eller minussidan." Helten är något annat än summan av dess delar 11 är en gammal sanningsom kommer till heders även här. (Den härstammarursprungligen från Gestaltpsykologerna som demonstrerade detta medolika varsebl ivningsexempel.) Men denna sanning är bara halv för faktum är att utifrån helheten kan även delarna vara något annat än de lösryckta enskildheterna. (Jämför bedömningen av satsen 11 Nixon säger fred 11 i exemplet ovan.) l själva verket behöver kodaren ofta göra helhetsbedömningar innan han/hon kan bedöma vilken innehållskategori som gäller. Antag att forskaren räknar förekomsten av argument för eller emot en viss företeelse och att han på vanligt vis i förväg gör upp 1 istor över positiva och negativa argument. T ex 11 Sovjet har lyckats med sin femårsplan 11 som ett positivt argument för Sovjet. Men om satsen finns inplacerad i ett sammanhang som 11 Återigen en framgång för Sovjetunionen. Sovjet har på nytt lyckats med sin femårsplan skriver Pravda,

11

- 17 det kommunistiska partiets officiella organ. Man fortsätter somvanligt att föra ut de Sovjetiska ledarnas beskrivningar av verkl igheten, 11 så kan man knappast längre hävda att argumentet talar för Sovjet. Den ironi som 1 igger i sammansättningen av satserna lyckas man inte alls fånga med den traditionella innehållsanalysen. Denna tradition att plocka sönder i bitar utmärker inte bara den traditionella innehållsanalysen utan utmärker mycken positivistisk forskning. Det har t ex varit ett dominerande drag inom den behavioristiska psykologin där man i högsta grad atomiserat och fragmentariserat den verklighet man velat studera. Men det mänskliga medvetandet är inte en summa av enskildheter utan bildar en funktionell helhet. Mening utan sammanhang För att hitta innehållsanalysens rötter 1 igger det emellertid närmast till hands att gå till språkvetenskapen. Vad är ett ords mening, en sats mening, en texts mening? Dessa frågor är centrala både för språkvetenskapen och för innehållsanalysen. Det finns många definitioner av m e n i n g, men gemensamt för de flesta inom den anglosaxiska vetenskapstraditionen är tanken att man kan bedöma en sats isolerat från det sammanhang i vilket satsen ingår. Det meningsbegrepp som närmast överensstämmer med den traditionella innehållsanalysens tal om registrering är den behavoristiska. Ord eller satsers mening ses som en stimulusegenskap eller en psykologisk dispositionsegenskap. Dessa utlöser en reaktion hos individen. Reaktionerna styrs av allmänna lagar. Detta sätt att undersöka yttranden i ett vakum har utsatts för häftig kritik av bl a den norske psykol ingvisten Rommetveit. Det är fruktlöst, säger han, att

- 18 -

undersöka vad som hävdas i en sats som ryckts lös ur sitt sammanhang och presenteras i ett vakum. Han skräder inte orden när han i sin kritik karaktäriserar detta som 11 det mest gigantiska experimentcentrerade misstaget i de moderna humanistiska och sociala vetenskapernas historia 11 • l) Detta betyder dock inte att en sats betydelse är oändlig och godtyckt ig, något som ständigt varierar och förändras. (Det finns en riktning inom amerikansk språkfilosofi, 11 general semantics 11 , som driver denna tes.) Varje ord har mening inom ett begränsat tillämpningsområde, är ett arv från det förflutna och dess gränser stakas ut av den del av verkligheten utanför språket som ordet hänför sig till. Ser vi till en hel sats sätter inte bara de enstaka orden utan också satsens grammatikaliska uppbyggnad upp gränser för vad den kan betyda. Inom dessa gränser får ett enskilt ord eller en enskild sat~)sin betydelse av det sammanhang i vilket den ingår. Det finns ytterligare problem förknippade med metoden en text i småbitar, och att splittra upp innehållet bedöma varje bit för sig. Risken är inte bara stor att man tappar bort helheten utan det är också stor risk för att man bara bedömer det som är direkt iakttagbart och kvantifierbart. Andra viktiga aspekter av innehållet som relationer och samband mellan delarna kan sällan klassificeras och isoleras i enkla kategorier eftersom de skapas av helheten och måste bedömas utifrån en helhetsbetraktelse.

1) Rommetveit. Språk, tanke og kommunikasjon, 1972. 2) Denna syn på mening kan man hitta hos t ex Gardiner. A Theory of Speech and Languagc, 1932 och Schaff. Introduktion till semantiken, 1960. Enligt Schaffs syn så måste ordens mening ses på fleraolika nivåer men han betonar att det på alla nivåer 6r fråga om sociala relationer. "i~ellan alla element i teckensituationen finns det specifika relationer: mellan människorna som kommunicerar med varandra. mellan människorna och verk! igheten, mellan människorna och tecknen, mellan tecknen och verkligheten, mellan tecknen och andra tecken i systemet." Ett ords eller en sats eller en hel texts mening är med andra ord något mycket komp! icerat. Se också Findahl-& Höijer. Vad är ett ords mening?, 1978

- 19 Re 1 i ab i 1 i te t Som vi tidigare nämnt vill innehållsanalytikern sällan diskutera tolkningsproblemen. För att kringgå det gör man istället rel iabil itetsprövningar. Man låter flera personer koda samman material och mäter i hur hög grad de kommer till samma resultat. Hög överensstämmelse d v s hög reliabilitet, ser man som en garanti för att man rensat bort tolkningar. Men är det verkligen det? Vad uttryckeregentligen reliabiliteten? Reliabilitet är ett begrepp som förekommer inom många områden där man gör mätningar, t ex intelligensmätningar och andra psykologiska tester. Det är ett mått på tillför] itl igheten i mätningen, hur väl testet eller för innehållsanalysens del, kodscemat, står emot slumpinflytanden. Eller snarare är det ett mått på hur väl kodarna som använder kodschemat står emot slumpinflytanden, för det är människan som används som mät instrument. Kodschemat kan ju inte själv 11 mäta 11 texten. En reliabilitetsprövning kan utföras på olika sätt, men syftet är att mäta överensstämmelsen mellan minst två oberoende mätningar. Ett psykologiskt test som ger en person ett IQ på 110 vid ett tillfälle, skall ge samma resultat vid en upprepad mätning vid ett senare tillfälle. Eller så skall två eller flera testuppgifter som mäter samma sak ge upphov till samma svar från en individ. När det gäller s k projektiva test där en person fritt får berätta t ex vad en bild föreställer och psykologen sedan tolkar och poängsätter svaret, så kan reliabiliteten mätas som överensstämmelsen mellan någraolika psykologers tolkningar. Men hög reliabilitet är ingen garanti för att samma resultat skall uppnås av andra psykologer som använder testet. Det beror på att skick] igheten hos den enskilde psykologen spelar en stor roll vid sådana här test. En annan uppsättning psykologer kan komma till

- 20 -

ett annat resultat. Varken hög eller låg reliabilitet kan generaliseras till andra psykologer som skiljer sig från dem som ingått i rel iabil itetsprövningen, står det att läsa i ett standardverk om psykologiska te.ster. 1) På motsvarande sätt innebärreliabilitetskravet för innehållsanalysens del att man strävar efter god överensstämmelse i kodningen mellanolika bedömare/ kodare. Menegentligen säger inte heller här hög rel iabilitet något annat än att de kodare som gått igenom materialet och klassificerat och bedömt det enligt kodschemat, har varit sinsemellan överens. Andra personer, med annan bakgrund eller andra utgångspunkter kanske skulle komma till andra resultat. Det vet man inget om. l sin strävan efter hög reliabilitet kan innehållsanalytikern ta bort klassificeringar där kodarna är oeniga ur kodschemat. Det finns här en inbyggd risk för ytlighet. Kategorier där alla är överens är oftast de mest triviala och okomplicerade, som t ex förekomsten av vissa ord, medan merkomplicerade och innehållsrikare kategorier löper större risk att uppfattas på olika sätt och därmed utgå ur kodschemat. Ett annat alternativ är att kodare som avviker från de andra tas bort. Men vad är det som säger att det majoriteten tycker alltid skulle vara det rätta? Här sker lätt en anpassning till en okritisk och naiv bedömning medan en mer kvalificerad och nyanserad bedömning faller utanför • Andren diskuterar dessa saker)i en artikel om reliabilitet och innehållsanalys. 2 Det finns inga fundamentala vetenskap! iga skäl för att kräva att oberoendet av kodare skall maximeras, skriver han. Vissa analyser kräver att kodaren har 11 särsk i l da kunskaper

l) Anastasi. Psychological Testing, 1961. 2) Andr~n. Rel iabil ity andContent Analys is, 1981.

- 21 -

och/eller känslighet för nyanser och 1 iknande 11 • Rel iabiliteten säger inte heller något om validiteten i mätningen. Validitetsproblemet äroftast något man helst förtiger när man arbetar med traditionell innehållsanalys. Detta är en mycket allvari ig brist eftersom validiteten är det mest grundläggande problemet i all mätning. Den bortglömda validiteten Validiteten d v s hur väl man mäter det man avser att mäta, är helt avgörande för meningsfullheten i mätningen. Hur hög reliabilitet man än harblir siffrorna bara konstruktioner så länge man inte vet vad man egentligen mäter. Siffrorna kan rent av vara skapade av metoden utan motsvarighet i verkligheten. Det finns ingen garanti för att det är intelligens eller objektivitet man mäter bara för att man kallar sitt test intelligenstest eller sitt kodschema en objektivitetsundersökning. En noggrann bedömning av val iditeten i mätningen är därför nödvändig, och ju större anspråk mätningen har och ju merkomplicerade kategorier som finns med, desto nödvändigare är det att denna bedömning kan göras på ett tillfredsställande sätt. Inom den traditionella innehållsanalysen är emellertid sådana bedömningar mycket ovanliga. När det förekommer handlar det om mycketytliga bedömningar av mätningens 11 face val idity 11 , d v s helt enkelt om undersökaren tycker att kategorierna verkar acceptabla och resultaten rimliga. Detta ärnaturligtvis helt otillräckligt och har mer att göra med tro och förutfattade meningar än med välgrundat vetande.1) 1) "Face va l i d i ty" brukar i n te i ps yko l i g i ska sanwnanhang t i 11 räknas något vetenskap l i g t värde. Han brukar skilja mellan fyra former av validitet:

"concurrent",

11

construct va1idity 11 • Vi har slagit samnan

11

11

content 11 ,

11

predictive 11 ,

predictive" och

11

concurrent

under beteckningen empirisk validitet. Uppdelningen härstammar från de klassiska tekniska rekommendationerna för konstruktion av test som gjordes av den psykologiska föreningen i USA i mitten på 50-talet. Technical Recommendations for Psychological Test and Diagnostic Techniques, 1954.

- 22 -

En mer utarbetad metod, som används inom psykokogisk mätning, är en systematisk undersökning av en mätnings innehållsval iditet. Det innebär att man undersöker om ett tests innehåll täcker in ett visst avsett område. Man ser t ex till att ett matematiskt test innehåller räkneuppgifter som täcker in olika räknesätt o s v. Det kan tyckas enkelt men faran för cirkelresonemang är här stor. 1) Innehållsområdet bör helst beskrivas så fullständigt sommöjligt i förväg och analyseras noga så att man kan försäkra sig om att alla viktiga aspekter täcks in i rimliga proportioner. Mäter jag de mest väsentliga och mest karaktäristiska egenskaperna, måste innehållsanalytikern fråga sig. En sådan bedömning kräver god kännedom om materialet, en systematisk analys av de olika kategorierna och en kunskap om hur kodarna gör sina tolkningar av kategorierna. En annan form av validitetsprövning som är vanlig i psykologiska sammanhang är empirisk validitet. Där jämför man resultatet från en mätmetod med ett annat oberoende externt mått. Ett testresultat kan jämföras med en senare prestation, ett test för lämplighet för pilotutbildning kan exempelvis sättas i relation till framgång inom yrket. När det gäller innehållsanalysen kan man t ex ibland k~Qtrol­ lera resultatet mot vad somverkligen har hänt J eller man kan försöka uttala sig om effekterna som också det ibland kan kontrolleras. Menvanligen handlar det här om att jämföra resultatet från en innehållsanalys med resultatet från en annan, och även här ligger cirkelresonemang snubblande nära. Kvar återstår då en bedömning av mätningens begreppsvaliditet. Begreppsvaliditeten är själva kärnpunkten i en mer komplicerad mätning där man försöker komma åt abstrakta och övergripande egenskaper. När det gäller psykologiska test kan det gälla begrepp som l) Se t ex Ritsert. lnhaltsanalyse und ldeologlkritik, 1972. 2) Betydelsen av oberoende jämf5relser (s k Rosengren, 1976.

extra media data) har betonats av bl a

- 23 -

intelligens, ångest o s v. Han gör då en begreppsanalys som tar in många olika aspekter på begreppet, oftast utifrån en teori, och sedan samlar man in data som kastar ljus över egenskaperna. Begreppet ångest kan t ex ingå i en teori som talar om vilka beteenden och reaktioner som är att vänta av en ångestfylld person. Ett test som skall mäta ångest kan då prövas på en grupp personer som utsätts för en ångestskapande situation där man samtidigt mäter olika fysiologiska reaktioner på ångest. För innehållsanalytikern gäller det att ha en teori om de fenomen som man vill undersöka. Detta kräver kunskap om det material man undersöker och kunskap om de processer och samband som ligger bakom de fenomen som uppenbarar sig. Hen detta saknas oftast. Sällan förankrar innehållsanalytikern de använda begreppen och kategorierna i en teori. Så länge det saknas en bakomliggande teori med tillhörande begreppsanalys måste man ifrågasätta undersökningarnas validitet. Eftersom det många gånger är oklart vad det egentligen är som den kvantitativa innehållsanalysen mäter kan man inte 1 ita på undersökningarnas namn och kategoriernas benämningar. När det gäller psykologernas intelligenstest brukar man när man inte kunnat visa på testets validitet, till slut komma fram till att 11 intell igensär det man mäter med intell igenstest 11 • På motsvarande sätt kan man för innehållsanalysens del t ex säga att 11 objektivitet är det man mäter med en objektivitetsundersökning.•• Därmed är cirkeln sluten. Innehållsanalysen som metod Vi vill avsluta vår diskussion av den traditionella innehållsanalysen med att påpeka att det naturligtvis finns tillfällen då det är motiverat att använda

- 24 en kvantitativ innehållsanalys, antingen som en statistisk insamlingsmetod eller som komplement till andra analysmetoder. Det är både intressant och viktigt att t ex studera nyhetsflödet från olika nyhetsbyråer i världen. Då kan man få reda på sådana saker som att social istländerna tar 2/3 av Eurovisionsmaterialet medan Eurovisionen bara tar en mycket 1 iten del av social istländernas material, och att mycket 1 ite av det filmmaterial som produceras av länderna i tredje världen, visas i europeiska nyhetsprogram.l) Eller att av serieutbudet av spänningsdramatik (kriminal-, äventyrs- och västernf i 1mer) i svensk tv, så kommer hela 62% från U~t· 34% från Västeuropa och endast 4% är inhemskt. Men det är viktigt att komma ihåg att det enbart är fråga om en metod som bygger på särskilda antaganden om kvantitativa variabler, vilka kan vara mycket svåra att uppfylla när det gäller mer komplicerade variabler. Som all statistik är det också många gånger oklart vad siffrorna egentligen säger, och det är framförallt mycketfarligt att dra slutsatser från en kvantitativ innehållsanalys till publiken. Vad vi här pekat pa ar de svårigheter som finns inbyggda i metoden och som det är viktigt att forskaren är medveten om, eftersom det begränsar de frågor eller problem som den traditionella innehållsanalysen kan hjälpa oss att besvara. Varje metod rymmer naturligtvis sina begränsningar och innehåller problem men det är mycket sällan som forskaren diskuterar dessa. l stället finns en tendens till att man redan på förhand väljer metod och att frågorna sedan pressas in i den metoden vare sig den är lämplig eller ej. Inom massmedieforskningen används den traditionella innehållsanalysen många gånger på detta sätt. Varför?

l)

Vari~ ~ch

Joke1 in.

Tel~vision

News in Europ~, 1976.

2) Lindung. Dramatik över gränserna, 1981.

- 25 Så här skriver den danske massmedieforskaren Mortensen: ''Det hänger samman med att det oftast uteslutande är via metoderna som vi försöker hå11a fast vid att det vi sysslar med är vetenskap. Men på det sättet kan det lätt hända att förutsättningarna tar makten och blir demoniska. l värsta fa11 intar de ?~jek­ tens plats e11er de utpekar själv sitt objekt." l stä11et för att vara ett hjälpmedel som valts för att besvara vissa frågor låter man a11tså metoden komma i första hand och därigenom låter man den bestämma vad det är som ska11 analyseras. Men inte bara detta. Genom att den traditionella innehållsanalysen som vetenskap] ig metod, per definition berömmer sig om att vara objektiv, systematisk och enbart registrerande, så tror sig forskaren befriad från att redovisa hur han/hon gått tillväga ti11 och med när tilllämpningsområdet vidgats ti11 att omfatta kval ificerade kvalitativa klassificeringar. Vi har försökt peka på några skäl ti11 detta. Omedvetenheten om mättekniska antaganden som 1 igger bakom den kvantitativa innehå11sana1ysen, förnekandet av att klassificeringarna rymmer tolkningar, att man helt blundar för de grundläggande språkfilosofiska problem som är knutna ti11 kvalitativa bedömningar. På sin höjd säger man att man ska11 "ha kontro11 för att det innehållsliga sammanhanget inte skall gå förlorat." "Det är hög tid att innehållsanalytikern gör sitt eget forskningsförfarande till forskningsobjekt", skriver en tysk forskare och vi låter detta citat avsluta vår diskussion om den traditionella innehå11sanalysen.2)

1) Mortens.on. Masskor11',unikationsforskningens objekt og metoder, 2) Ruh1. Vorr: Gegenstand der 1nha1tsana1yse, 1976.

1977.

26 TOLKNl~GSLÄ~AN

Alla analyser av texter kräver tolkning. Det krävs att vi förstår dem, att vi förstår deras mening och innebörd. Den kvantitativa innehållsanalysen har som vi tidigare sett försökt undvika detta problem, genom att dela upp texterna i små bitar, och sedan betrakta dessa bitar som fakta. Fakta är något man menar endast behöver observeras och ej tolkas. På detta sätt försöker man lösa problemet genom att definiera bort det. Men som vi sett leder det i sin tur till oklarheter och andra problem. Inom den humanistiska forskningstraditionen kan vi hitta andra utgångspunkter. Där finns hermeneutiken, den klassiska tolkningsläran, som långt ifrån är någon enhetlig tradition men där tolkningsproblemen står i centrum. Vad innebär det att tolka en text, frågar man sig, och vilka metoder skall man använda sig av vid tolkningen? l 1 ikhet med den kvantitativa innehållsanalysen har man alltid varit noga med att framhålla att man inte sysslat med subjektiva godtyckt igheter utan med något mer objektivt. Men i stället för att definiera bort problemen har man försökt fundera över själva tolkningsprocessen och de olika leden i denna process. Redan när man börjar analysera en text har man förväntningar och en slags förförståelse av vad den handlar om. Den förförståelsen grundar sig bl a på erfarenheter man har av tidigare 1 iknande texter. Med hjälp av sin analysmetod når man sedan fram till en beskrivning av texten och parallellt med denna beskrivning sker tolkningen utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, där sådana saker som tolkningsgemenskap och inlevelse kommer in.

- 27 Alltsedan Aristoteles har man försökt konstruera särskilda tolkningsregler som skulle kunna garantera texttolkningens objektivitet. Det gällde särskilt med sikte på hur de olikareligiösa texterna skulle tolkas. Det var dock först i början på 1800-talet, och framförallt genom den tyske filosofen Dilthey vid sekelskiftet, som tolkningsläran gavs formen av en teori. Det finns två sätt att närma sig en text menade Dilthey~l) Man kan närma sig den utifrån eller inifrån. Dessa två angreppssätt har sina rötter i två vetenskap! iga traditioner, som utesluter varandra - den naturvetenskapliga och den humanistiska. Naturvetenskapen försöker förklara skeenden: de upplöser en given helhet i dess bestandsdelar och försöker sedan härleda helheten ur lagarna för hur beståndsdelarna samverkar. De humanistiska vetenskaperna vill förstå: de sätter in en given helhet i ett större livssammanhang och söker sen målet den syftar till. Dilthey var mot det naturvetenskap! iga sättet att närma sig texten utifrån och dess försök att förklara med hjälp av allmängiltiga lagar. Man måste ta hänsyn till texternas innehåll, syftet bakom dem och det historiska sammanhanget i vilka de ingår, menade Dilthey. Samtidigt var han noga med att skilja tolkningen den metodologiska förståelsen knuten till en tolkningsmetod - från den vanliga förståelsen öppen för subjektiva infall och sinnesstämningar. Grundproblemet för tolkningsläran och för all texttolkning är att texten som helhet måste förstås utifrån de enskilda orden och delarna och samtidigt måste de enskilda orden och delarna förstås utifrån helheten. Samspelet mellan helhetsförståelse och kunskap om delarna leder in i en förståelse-cirkel den s k hermeneutiska cirkeln.

1) Dilthey. Ei.lleitung in die Geistwissenschaften, 1922.

- 28 Ett annat grundproblem är samspelet mellan texten och läsaren/lyssnaren. Enligt tolkningsläran kan man se detta som ett ömsesidigt samspel där texten, bildligt l) talat, är en aktiv deltagare 1 iksom läsaren/lyssnaren. Mottagaren är inte passiv och texten är inte ett dött föremål. l stället ställer texten krav och öppnar vägen för tanken och presenterar ett begränsat antal tolkningsmöjl igheter. Läsaren/lyssnaren å sin sida är begränsad av tidigare kunskaper och erfarenheter, av förväntningar och den samhälliga miljö i vilken hon lever. Textens innehåll kan på detta sätt sägas existera 11 endast dialektiskt i samspelet mellan textens kommunikativa struktur och 1äsaren••.2) Dilthey menade att dessa grundproblem inte kunde lösas teoretiskt, utan bara genom praktiskt analysarbete utfört av en kunnig QCh erfaren forskare väl förtrogen med textmaterialet.3J (Detta är något helt annat än den traditionella innehållsanalysens 11 oberoende 11 koda re.) Det som Dilthey och de tidiga hermeneutikerna i första hand ville komma till klarhet om varpersonligheten eller det ••psykiska 1 ivet 11 bakom texten. Senare utvecklades en gren av hermeneutiken mot en hel livsfilosofi där texterna analyserades inom ramen för en total existensanalys. En annan gren försökte avpsykologisera tolkningsbegreppet och överbrygga den motsättning som Dilthey pekade på mellan naturvetenskap] iga och humanistiska metoder och den skarpa åtskillnaden mellan förklaring och förståelse. En kombination av förklaring och förståelse Den franske filosofen Paul Ricaeur menade t ex att förklaring och förståelse har en tendens att överlappa varandra. Vi kan skymta det i ett samtal där ta1) Aspe1 in. Textens dimensioner, 1975. 2) Jauss. Litteraturgeschichte als Provokation, 1970.

- 29 laren förklarar något för lyssnaren, för att hon skall förstå. Och vad lyssnaren förstår kan hon i sin tur förklara för en tredje person. l förklaringen utvecklas en rad påståenden och meningar, medan vi i förståelsen)sammanfattar kedjan av delmeningar i en syntesakt. 1 Ricaeurs förslag var att tolkningen, den metodologiska förståelsen, skulle ske genom en kombination av förklaring och förståelse, genom en) kombination av analys utifrån och analys inifrån. 2 Samtidigt som det måste finnas en vilja att lyssna till texten på dess egna villkor måste det också finnas en distans, en kritisk misstro mot texten. Distansen, analysen utifrån skulle göras med hjälp av en strukturell analys och denna skulle sedan kombineras med en tolkningsanalys. Men för att den kombinationen skulle varamöjlig måste de knytas närmare varandra. Tolkningsbegreppet måste göras mindre psykologiskt belastat och strukturanalysen måste bygga på andra än naturvetenskap! iga modeller. Ricaeur tyckte sig finna dessa modeller inom den strukturella språkteorin. Dessa modeller kommer inte från naturvetenskapen utan från språket själv, menade Ricaeur. Vad är det då fråga om för slags förklaringsmodeller och strukturanalyser, som skulle kunna vara användbara i en textanalys? Vilka förutsättningar bygger de på och vad ger de till resultat? Låt oss se närmare på några sådana försök med strukturella analyser.

1) Ricaeur. Fortolkningsteori, 1979. 2) Ricaeur. Hvad är en tekst?, 1972.

- 30 -

STRUKTURALISMEN Vi skall börja med att gå tillbaka i historien, till Ryssland i början på 1900-talet. Det var tiden före den ryska revolutionen och det var tiden f9f de ryska futuristernas skapelser i poesi och konst. Kubismen gjorde sitt genombrott inom måleriet. Banbrytande upptäckter gjordes inom fysiken och en ny strukturell språksyn gjorde sitt insteg. Omkring 1915 föddes det som brukar kallas för den ryska formal ismen. Det var början till en långvetenskaplig strukturalistisk tradition som i slutet av tjugotalet övergick i 11 Pragskolan11 och som sedan för~renade sig, bl a till Paris och till Tallin i Estland. ) Till den ryska formalismen hör många forskare med ett mycket brett intresseområde. Man intresserade sig inte bara för litteratur och poesi, utan också för film och teater, folkliga berättelser och sägner. Man inriktade sig på forme~, organisationen, det lagbundna, d v s på strukturen. Den ryska folksagans form och struktur Vladimir Propp var en av dessa ryska formal ister. Han intresserade sig för folksagor, eller närmare bestämt en särskild typ av folklig fantasisaga. Sedan mitten av 1800-talet hade folklivsforskare i Ryssland rest runt och samlat in hundratals sagor. Sociologiskt inriktade forskare hade undersökt sagoberättarna själva, deras geografiska och sociala bakgrund. Andra hade unl) Han ville bryta med det förgångna och skapa en framtidskonst som skulle skildra den moderna tillvaron. Konstverken har släktskap med kubismens geometriska förenklingar. 2) Se Aspelin och Lundbergs texturval i Form oc, Struktur, 1971 och Tecken och TydniQg, 1976. Där finns, med välinitierade inledningar, många viktiga men svärtillgängl igo. texter.

- 31 -

der anglaamerikanskt inflytande försökt tillämpa ett särskilt folksage-index för attvetenskapligt kunna klassificera folksagorna.l) Propp kritiserade dessa klassificeringar. Han menade att man här hamnat i en återvändsgränd. Man hade inte hittat några allmänna lagar och orsaken till det skyllde man på otillräckligt material. Men det var inte antalet sagor det var fel på menade Propp det var själva klassificeringsprincipen. På samma sätt som en biolog studerar en växts olika delar, deras relationer inbördes och till helheten, så ville Propp studera folksagans struktur. (Detta kallas morfologi.) Men vad var det då för fel med de tidigare klassificeringarna? Var det fel att försöka systematisera sagorna? Nej, menade Propp. Man kannaturligtvis inte på en gång studera hela materialet. Det måste delas in och klassificeras. Men detta kräver en ingående kännedom om materialet. Man kan inte börja med en klassificering och sedan försöka tvinga in materialet i denna. Och det var det man hade gjort. Man hade klassificerat sagorna i först tre typer; fantasi-, vardags- och djursagor och sedan mer förfinat i sju kategorier. Men fortfarande kvarstod svårigheterna att avgränsa kategorierna och att klassificera rätt. Ännu sämre gick det för de som försökte dela in sagorna efter deras tema. Man utgick från en iögonfallande del av sagan och lade till ett om; det handlade om drakar, eller det handlade om prinsessor etc. Men detta ledde bara till förvirring och orsaken till det är Propps huvudargument; Det speciella med sagan är att beståndsdelarna i en saga utan förändring kan överföras till en annan.

1) Propp. Morpho1ogy of the Fo1ktale. 1968.

- 32 -

Man kan således inte utgå från sagans ytliga beståndsdelar i sin klassificering. En sådan ytlig klassificering har inget gemensamt med t ex klassificeringen av djur och växter, som är resultatet av en lång preliminär studie av materialet. Hur gjorde då Propp för att själv kunna beskriva sagorna på ett riktigt sätt? Han började med att undersöka och jämföra sagorna med varandra och fann då att det förekom både sådant som varierade mellan sagorna och sådant som var konstant. Exempel: En tsar ger hjälten en örn. Örnen bär hjälten genom luften till ett annat kungarike. En gammal man ger Suencho en häst. Hästen bär Suencho till ett annat kungarike. En prinsessa ger Ivan en ring. Ur ringen kommer det fram unga män som bär Ivan till ett annat kungarike. Genom detta förberedande studium kom Propp underfund om att aktörernas namn är olika men varken deras handlingar eller funktioner förändras. Identiska handlingar visade sig dock kunna ha olika funktioner i olika sagor och Propp valde därför funktionen d v s en handlings betydelse för händelseutvecklingen, som grundelementet. Vem som utförde handlingen och hur den utfördes varierade, men antalet funktioner tycktes vara begränsat, och deras ordningsföljd följde ett bestämt mönster. Ibland fanns visserligen inte alla funktioner med, men detta ändrade inte på ordningsföljden. Efter den förberedande studien så valde Propp ut 100 sagor från en känd sagosamling och han utarbetade ett analysschema där alla funktionerna ingick och så undersökte han sagorna en och en och prickade av i schemat. 1J

1) En del av sagorna finns översatta till svenska. Afanasiev. Ryska Sagor, 1977.

- 33 Hjälten i sagorna hette ofta Ivan, den lätt igenkännbara representanten för det ryska folket. Någon rövades bort. En olycka inträffade och Ivan gav sig av för att reda upp det. Komplikationer och farl igheter inträffade. Han mötte hjälparen, ofta i form av 11 babajaga 11 en kvinnlig sagofigur som kunde antaolika former. Och med dennas hjälp vinner Ivan och återvänder hem. Allt detta kan sedan upprepas en gång till när ett nytt skurkdåd eller en ny olycka drabbar familjen. Men det hela slutar med en lycklig upplösning och i de flesta fall ett bröllop. l figur 2 kan sig ha funnit ordningsföljd nen som många

vi se Propps analysschema. Han tyckte 31 olika funktioner och en bestämd mellan dessa. Den inledande situatiosagor börjar med finns inte med här.

• r· ,. ~·u H 1 ·••·:.::-··· ~~.::: ,.,.,.. ,p,....... -uan.powd. 11 ·. :J'.r ·1:r ••. ~ •. ;;..A h': l[.i:.'.l'"'"Lningen och

bildsättnin~~n av nyhetsinslag studerats. Nlgra undersökningar finns n~~naa i refe-

- 69 det specifika innehållet i dessa. Det innebär att den övergripande strukturen inte kan finnas fix och klar på förhand, utan att endast mindre strukturella enheter finns färdiga som byggstenar i större helheter. Precis som i Propps och många textlingvisters modeller är det händelser ochhandlingar som bildar byggstenar också i vår modell. De relationer som knyter ihop dessa händelser är inte i första hand tidsrelationer, utan orsaksrelationer. Dessa relationer har visat sig ha en grundläggande betydelse för människans tänkande i allmänhet och även för förståelse av nyheter. Men till skillnad från Propp följer inte vår strukturella beskrivning berättelsens uppbyggnad och mönster, och inte heller utgör den en djupstruktur som hos Greimas och en del textl ingvister. l stället är det fråga om en struktur som visserligen är utsträckt i tid och rum, men som är logiskt uppbyggd just för atttydliggöra relationerna och sambanden mellan de olika innehållsdelarna. Allt som finns med i nyheternas texter finns också med i strukturen om än i l i te annorlunda följd, bara delvis ordagrant, i de flesta fall språkligt komprimerat och grafiskt beskrivet. Vi kallar det innehållsstruktur. Enligt dessa utgångspunkter handlar nyheter om händelser. Det kan vara attavtalsförhandlingar strandar, att en utredning presenteras, en strejk har utbrutit, det har inträffat en statskupp någonstans i världen o s v. Det finns elatser där händelserna inträffar. Det finns också nagon eller några inblandade och det har inträffat något som givit upphov tiTT händelsen, den har orsaker. En händelse ger i sin tur upphov till något, den har, kommer att få eller syftar till att få konsekvenser eller följder. Dessa grundbeståndsdelar är inbördes relaterade till varandra. De bildar tillsammans en struktur som grafiskt kan beskrivas som i figur 13.

- 70 -

r---------------------------------. PLATS

l ORSAK

--~)

HÄNDELSE

--)~

KONSEKVENS

l

.

INBLANDAD __________________________ _,

Figur 13. Grundbeståndsdelarna i ett nyhetsinslag och deras inbördes relationer. Findahl och Höijer, 1975.

De flesta nyhetsinslag innehåller emellertid flera händelser som kan vara relaterade till varandra i en lång händelsekedja. Detkan finnas en mängdolika orsaksuppgifter eller så kanske det helt saknas orsaksförklaringar. Grundbeståndsdelarna kan vara kombinerade på många olika sätt och ett inslag kan vara mer eller mindrekomplicerat uppbyggt. Det förekommer också andra uppgifter i nyhetsinslag. Det kan gälla beskrivningaravol ika slag eller det kan gälla tidsangivelser och sifferuppgifter eller värderande kommentarer. Även sådana uppgifter har vi införlivat i analysen och vi knyter dem till den grundbeståndsdel där de hör hemma.

l det andra steget knyts nyheterna till publiken och vi gör en granskning av begripligheten i inslagen. Vi följer nyhetsinslaget som det presenteras och analyserar hur mening läggs till mening, medan innebörder och betydelse skapas. Bildsättning, tempo, pauser, upprepningar, den språkliga tydligheten, underförstådda antydningar m m kommer här in i analysen. Det är här fråga om en förståelseanalys som visar på textens möjligheter och en tolkningsriktning som nyheten öppnar för publiken. Vissa saker framhävs och

- 71 betonas medan andra saker har en plats och oförmärktglider förbi.

skymundan

Här sker sålunda en komprimering och reducering av nyhetstexternas innehåll. Vi tar hänsyn till olika begrip] ighetsfaktorers betydelse och sammanfattningen av analysen presenteras som en möjlig budskapsstruktur. Men huvudvikten ligger här vid själva analysen där vi steg för steg går igenom inslaget och drar framolika begrip] ighetsaspekter i ljuset. Helhetsperspektiv Innehållsstrukturen skall ses som ett hjälpmedel och inte som ett mål för analysen av innehållet i nyhetsinslag. l motsats till Greimas, som tvingade in texten i en grundmodell (aktantmodellen), så vill vi fånga textens innehåll med ett helhetsperspektiv där även de enskilda delarna har sitt berättigande. Samtidigt vill vi undvika den traditionella innehållsanalysens fälla- risken att förlora sig i detaljer som inte kan sättas samman till en meningsfull helhet. Tolkningsläran framhåller dessutom att även ''de l a rna måste förstås ut i från helheten" och det grundproblemet gäller all analys. Man kan inte plocka ut delar av en större helhet och betrakta och bedöma dem isolerat och lösryckt från sitt sammanhang. Vägledande för vår analys är att varje aspekt eller detalj måste ses i sitt sammanhang och sättas i relation till ett specifikt inslags innehåll. Detta medför vissa problem. Det är svårt att ställa upp e~ uppsättning exakta regler för tillvägagångssättet. 1) Analysen måste pendla mellan detaljanalyser av exempelvis en mening, ett begrepp eller en bild och mer övergripande analyser av innehållet som helhet. sådana betydelsefulla aspekter av innehållet som relationer mellanolika fakta och element inom ett ny1) De regler t ex Kintsch och van Dijk ställer upp är inte heller särskilt exakta. En

- 72 hetsinslag kan dessutom sällan klassificeras och isoleras i enkla kategorier, eftersom de är produkter av helheten och måste ses i ett sådant perspektiv. När det gällerbegriplighetsgranskningen så kan förekomsten av en viss detalj, t ex ett svårt ord, i ett sammanhang betraktas somallvarlig brist, men det behöver inte göra det i ett annat. Samma ord kan här vara av helt underordnad betydelse. Det finns alltså inga enkla regler för att göra det möjligt för andra kontrollera den, redovisar vi steg gått tillväga och vilka slutsatser

för analysen, men att bedöma och för steg hur vi vi dragit.

För att illustrera tillvägagångssättet skall vi presentera ett konkret exempel på vår analys. Det är ett inslag i Dagens Eko från torsdagen den 2 mars 1978. Ett exempel - avtalsförhandlingarna åter igång. 1) Avtalsförhandlingarna är ju ett ständigt återkommande nyhetstema. Det är också en angelägenhet för miljoner löntagare. När det här inslaget presenteras är det 14 dagar sedan som avtalsrörelsen var aktuell i massmedia. Avtalsförhandlingarna inleddes i januari men man strandade redan efter fem dagar. l början av februari återupptogs de men efter ett par veckor strandade de på nytt. Nu, en torsdagskväll, ännu ett par veckor senare, meddelas i Dagens Ekos löpsedelsrubriker: 11 Avtalsförhandl ingar för H- miljon privatanställda startar igen efter den senaste strandningen 11 • (På sid 78 finns en utskrift av programinslaget.) Vi börjar vår analys med att ställa frågorna: Vad handlar inslaget om? Vad är det för uppgifter och upplysningar som ges och hur är de relaterade till varandra?

1) Exemplet är hämtat ur Findahl och Höijer. Vad säger oss nyhetsprogrammen, 1980.

- 73 Innehållsstruktur-visar vad inslaget handlar om En första granskning av inslaget visar att Dagens Eko-inslaget består av en lång kedja av händelser. För nästan 2 veckor sedan strandade avtalsförhandl ingarna (1). Sedan följde telefonkontakter mellan toppförhandlarna (2) och i eftermiddags träffades de små förhand! ingsdelegationerna (3). l morgon börjar förhand! ingarna runt förhand! ingsbordet (4) och till helgen kan det bl i uppgörelse (5). Vi kan nu dra upphuvudlinjen i innehållsstrukturen. 2 veckor sedan

i eftermiddags

l

avtalsför- - - t e l e f o n - - - små förhandlhandlingarna kontakt delegationer strandade träffades (l)

(2)

(3)

i morgon

l

året runt - förh bordet

(4)

t i Il helgen

ka) bl i uppgörelse (5)

Fortsätter vi vår granskning av innehållet i inslaget finner vi att den uppgörelse som eventuellt kommer till stånd till helgen leder till att köpkraftsgaranti införs och löntagarna får ett par tior i handen (7). Vi finner också att det finns några utvikningar från den genomgående linjen. Den stora utvikningen gäller diskussionsfrågan i förhand! ingarna nämligen LO:s låglönekonstruktion (6). Här har SAF och LO olika syn. LO är för individuell fördelning: De sämst avlönade skall få mest. SAF är för generell fördelning: Alla som betraktas som lågavlönade skall få lika mycket. Förslaget innebär, sägs det i inslaget, att lågavlönade inom genomsnitt] igt högavlönade branscher mister låglönet i l lägg.

- 74 Vi kan nu rita upp den fullständiga innehållsstrukturen och placera in alla de uppgifter som nämns inslaget på sina platser. Se figur 14. Vi kan nu se att den har en klar struktur - en genomgående l inje med en lång utvikning och fördjupning på ett centralt ställe. Men frågan är om denna fördjupning har gjortstillräckligt tydlig? Som vi kan se i strukturen framgår det inte riktigt klart vad som är den avgörande skillnaden mellan LO och SAF (16). Här finns ett grundläggande begrip! ighetsproblem. Vi skall nu se hur det visar sig när vi går vidare analysen och granskar inslagets begrip] ighet. Nästa steg i analysen är att knyta an till publiken och försöka besvara frågan vad det är av innehållet som presenteras på ett sådant sätt att det har möj1 ighet att nå fram t i 11 publiken. Finns det några begriplighetsproblem eller understryker och klargör presentationen innehållet i inslagen? Alla uppgifter kan natur] igtvis inte ägnas lika stor uppmärksamhet. Men vad är det som träder fram i förgrunden? Vad är det som görs känt?

- 75

l:lverena om 2 lrlg avtallpu1od bortrent.r: deuljhla;or o. Ulnenivl - frln toppförtt.ndlar· n•• Clvarllall"inaar diok•uiooof•ll" l

I

0

bland toppförhAndhu

LO" llol . .okoooAF .:lt ,.. .., l'·~ t ••rll.lndl in~

~;:.-:a"

...... d Ja,~

dcl··~~.j';""

...

tr•·t~ tlr.lm.ott•k - - - - tlo· l'riv.,t.•ust:i\1 ol\II•IIMr;•ro·\~o· /inl>'r