Skriva för att lära : skrivande i högre utbildning [2. uppl. ed.] 9789144069166, 9144069162 [PDF]

Zitiervorschau

Skriva för att lära skrivande i högre utbildning

OLGA DYSTHE FR0YDIS HERTZBERG TORLAUG L0KENSGARD HOEL

Andra upplagan Översättning: Sten Andersson

~ studentlitteratur

Originalets titel: Skrive for å lrere © Abstakt forlag AS, Oslo, 2000, 2010

CK) Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fangelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 8067 ISBN 978-91-44-06916-6 Upplaga 2:1 ©

För den svenska utgåvan studentlitteratur 2011

www.studentlitteratur.se studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sten Andersson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed byElanders Hungary Kft

2011

INNEHÅLL

Förord 9

Inledning

11

Att skriva är en viktig lärstrategi

12

Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens

12

Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens 13 Många studenter har problem med att skriva 13 Bokens uppläggning 14 KAPITEL

1

Viktiga grundstenar

17

Att skriva är kulturellt betingat 17 Att skriva är att delta i ett samtal 18 Du lär dig att skriva genom att läsa och skriva 19 Du lär dig ämnet och att skriva facktexter genom att samarbeta med andra

20

Bli medveten om dig själv som skribent

20

Man kan lära sig att skriva facktexter 23 KAPITEL

2

Läsa förattskriva 27

Att välja ut vad du ska läsa och orientera dig i en textkälla 27 Olika sätt att läsa och föra anteckningar 28 Hur du ska läsa en källa för att se om den är relevant för din uppsats 29

"sTUDENTLITTERATUR

3

INNEHÅLL

Att läsa och föra anteckningar för att få tag på huvudpoängen i en text - "den globala strategin" 31 Målinriktad läsning - att föra dubbla anteckningar 31 Från läsning till tankekarta 32 Att omforma den information du läser 33 Att referera det författaren säger 35 Den kritiska sammanfattningen 36 Om att plagiera 36 KAPITEL 3 Skrivprocessen 39

skrivprocess som arbetssätt 39 Texttriangeln 40 Två typer av skrivande 42 Olika syften med texten 43 Karakteristiska drag 44 Språk 44 Mottagaren 45 Fackdagbok 46 Att komma igång 46 Från snabbskrivande till utkast 49 Två strategier för att utveckla strukturen i en text 50 Omarbetning 51 Att fördjupa olika moment i en text 55 Att förkorta en text 57 KAPITEL 4 Utforskande facklitterärt skrivande 61

Utforskande skrivande - några karakteristiska drag 62 Varför ska man skriva? 63 Leder skrivande automatiskt till lärande? 66 Några förslag till hur du kan utnyttja skrivandet som stöd i läroprocessen 67 Informellt skrivande vid fältarbete och praktikarbete 70 Logg som inslag i den färdiga texten 77

4

C sTUDENTLITTERATUR

INNEHÅLL

KAPITEL

s

Facklitterärt skrivande i ett retoriskt perspektiv 79

Inledning 79 Trovärdighet - en grundpelare 79 Skrivstil och textstruktur Bo Avsnitt och logiska textmarkörer 81 Att bygga upp texter efter fasta mönster: IMRoD-strukturen 84 Trovärdighet i det kvalitativa fältarbetet 87 Inledningsstrategier 89 Avslutning 97 KAPITEL 6 Användningen av källor 99

Inledning 99 När krävs det hänvisningar? 100 Att införliva andras texter i den egna texten: citat och referat 101 De tekniska konventionerna 103 Några vanliga frågor 106 Bibliografin eller litteraturlistan Några avslutande råd 110

109

KAPITEL 7 Uppsatsskrivande-korta uppsatser 113

Progressionen vid uppgiftsformuleringar 113 Vanliga uttryck och begrepp i uppgiftsformuleringar 115 Två olika skrivsituationer: hemtentamen och "skoltentamen"

127

Vanliga uppgiftstyper i bachelorstudier och i kursdelen av masterstudier Generellt om mappar inom den högre utbildningen 140 Avslutning 146

e

STUDENTLITTERATUR

131

5

INNEHÅLL

KAPITEL

s Den stora uppsatsen: bachelor- och masteruppsatsen

147

Vad krävs av en "vetenskaplig uppsats"? 148 Vem skriver du för? Varför är det viktigt att bry sig om läsaren? 149 "Uppgiftens pentagon" som planeringsredskap 151 Problemställning 153 Från tema till problemställning 156 Projektbeskrivning 156 Inledningen till bachelor- och masteruppsatser 158 Litteraturkapitlet (''litteratur review") 159 Teorikapitlet 166 Metodkapitlet 166 Resultatkapitlet (Presentation av data) 167 Diskussionskapitlet 169 Konklusionen 170 Ett helhetsperspektiv på den stora uppsatsen: "Trådrullen" 171 Några kriterier för en bra vetenskaplig text 173 KAPITEL 9 studiekamraters respons och skrivargrupper 175

Varför är det så viktigt med feedback? 175 Från forskning till feedback 176 Sju principer för feedback som främjar lärande 177 En generell modell för feedback 178 Råd till dig som ska ge respons till dina studiekamrater 180 Den sårbara skribenten och den osäkra responsgivaren 180 Vad är en responsgrupp? 182 Vad är syftet med att få feedback från andra medan man arbetar med en text? 183 Grundregler för arbetet i responsgrupper 184 Några fler strategier för feedback i en skrivargrupp 186 Progression vid feedback 187 Några förslag till progression 187 Den talande skribenten 189

6

C STUDENTLITTERATUR

INNEHÅLL

Responsgrupper via mej! och andra elektroniska kommunikationsmedel Gruppsolidaritet 191 Råd till dem som vill starta skrivargrupper 192 Hjälplista för skribent och responsgivare 192 Avslutning

190

195

KAPITEL 10 Samarbetsskrivande och samförfattarskap 197

Olika sätt att organisera skrivarbetet Problem som kan uppstå 198

197

Fördelar med att skriva i grupp 199 Drag som kännetecknar samarbetsskribenter

200

Råd till grupper 201 Samarbetsskrivande med elektroniska hjälpmedel 203 Flerförfattarskap av vetenskapliga publikationer 207 skrivande i nätverk 208 Tillbakablick på ett samarbetsskrivande projekt 211

Litteratur

213

sakregister

221

© sTUDENTLITTERATUR

7

FÖRORD

Denna bok bygger på nordisk och internationell skrivteori, skrivforskning och skrivpraktik under de senaste decennierna, och inte minst på egna mångåriga erfarenheter av att undervisa studenter i skrivande på olika nivåer inom den högre utbildningen. Att boken har fått titeln Skriva för att lära beror på att vi vill understryka den stora betydelse som skrivandet av facktexter har i alla dess former för kunskapsutveckling och lärande, samtidigt som studenterna behöver lära sig att skriva i ämnets centrala genrer. Detta är en reviderad utgåva av den bok med samma titel som kom år 2000. Vi har gjort relativt få substantiella ändringar i de delar av boken som handlar om vår grundläggande syn på skrivprocessen och som ger elementära råd till studenterna om hur de kan förstå och praktisera skrivande som en integrerad språk- och tankeprocess. Skälet till detta är att vi praktiskt fått bekräftat att det här är ett fruktbart tillvägagångssätt inom den högre utbildningen. Det gäller kapitlen "Några viktiga grundantaganden", "Läsa för att skriva" och "Skrivprocessen". Det nya i denna bok är att vi har utgått från studenternas behov av handledning i många olika typer av skrivuppgifter som de möter på skilda nivåer i utbildningen. Dessa uppgifter har vi delat in i tre huvudkategorier som behandlas i tre centrala kapitel: "Utforskande facklitterärt skrivande" (kapitel4), "Uppsatsskrivande- korta uppsatser" (kapitel7) och "Den stora uppsatsen" (kapitels). "Utforskande facklitterärt skrivande" handlar om uppgifter där processen är viktigare än produkten, alltså att skriva för att lära i snäv betydelse. "Uppsatsskrivande" behandlar mer formella uppsatser som är klart genreinriktade och som syftar till att studenterna ska tillägna sig facklitterära skrivkompetenser. "Den stora uppsatsen" handlar både om bachelor-

Il sTUDENTLITTERATUR

9

FÖRORD

uppsatsen, som i många ämnen är ett krav under den sista terminen, och om masteruppsatsen. För att göra boken så matnyttig som möjligt har vi valt att ta med många exempel från både studenttexter och bedömningskriterier. Boken vänder sig i första hand till studenter på högre utbildningar, men lämpar sig också för alla som på ett eller annat sätt skriver facklitterära texter. Den riktar sig också till lärare, handledare, administratörer och andra som arbetar med studiekvalitet. Som författare står vi i skuld till en rad studenter och kolleger med vilka vi under årens lopp har diskuterat skrivpedagogiska frågor. Bergen, Oslo och Trondheim i maj

2010

Olga Dysthe, FrrJydis Hertzberg, Torlaug Lekensgard Hoel

lO

e sTUDENTLITTERATUR

INLEDNING

"De kräver andra saker på den här utbildningen än på gymnasiet, men jag förstår inte riktigt vad de är ute efter."

"Jag har inte skrivit på flera år, och jag drar mig för att skriva igen."

studenter inom den högre utbildningen är ingen enhetlig grupp. Kanske kommer du direkt från gymnasieskolan och har skrivit texter regelbundet under de senaste åren. Kanske har du varit ute i arbetslivet några år och känner att du tappat rutinen och självförtroendet när det gäller att uttrycka dig skriftligt. Detta är en bok för dig som är osäker som skribent eller som vill utveckla ditt skrivande. Betydelsen av att skriva på högre utbildningar kan inte nog understrykas. Fackkunskap är något som i stort sett dokumenteras genom skriftliga arbeten, vare sig det handlar om examina eller om mer informell dokumentation. För Norges del har detta blivit ännu viktigare efter att den nya läroplanen "Kvalitetsreformen" infördes år 2003. Det skrivs mer och för mer varierade syften än tidigare, och det krävs ett bredare spektrum av texttyper och skrivsätt. Vissa ställer stränga krav på objektivitet och dokumentation, medan andra ger större utrymme åt personligt engagemang och reflektioner. Kriterierna för att skriva bra facktexter varierar också från ämne till ämne. Ändå finns det vissa centrala gemensamma drag som kan sägas gälla för allt genuint eller akademiskt skrivande. Denna bok behandlar några sådana drag och utgör på så sätt en grundval för de fackspecifika genrer som finns i de enskilda studierna. Boken vilar på fyra huvudpunkter: © sTUDENTLITTERATUR

11

INLEDNING

• • • •

Att skriva är en viktig lärstrategi. Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens. Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens efter studierna. Många studenter har problem med att skriva.

Att skriva är en viktig lärstrategi Att skriva gör tankarna synliga. Att skriva gör det praktiskt möjligt att ta vara på tankarna, leta upp dem igen och följa deras utveckling. Genom att gå tillbaka till det skrivna kan vi omformulera planer, upptäcka nya associationskedjor och komma vidare i tänkandet. skrivandet hjälper oss att se nya sammanhang, men också att avslöja det som är motsägelsefullt och saknar konsekvens. Genom skrivandet får vi ett djuplärande i stället för ett ytligt lärande, och det hjälper oss att göra materialet eller lärostoffet till vårt eget. Att skriva kan leda till ny kunskap och nya insikter. Att skriva är alltså en viktig lärstrategi. Följande påståenden är hämtade från en intervjustudie om skrivande vid Universitetet i Bergen (Dysthe & Kjeldsen 1997): Jag tänker en massa medan jag läser, men tankarna försvinner om jag inte skriver. För mig är det helt nödvändigt att skriva för att jag ska komma ihåg lärostoffet och göra det till mitt.

Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens Att skriva facktexter innebär att man skriver sig in i en ämneskultur. Det räcker inte att ha en massa fackkunskaper, utan vi måste också veta hur vi ska uttrycka dem. I den högre utbildningen dokumenterar man sin fackkunskap genom skriftliga arbeten, vare sig det gäller examensarbeten eller mer informell dokumentation. Därför är skrivandet av facktexter en helt nödvändig studiekompetens för att man ska kunna dokumentera sina fackkunskaper. Det är inte tillräckligt med generella skrivfärdigheter. Vi måste också behärska de genrer och skrivformer som är relevanta inom respektive fackmiljö. Det är stor skillnad på att skriva en litteraturvetenskaplig essä, en observationsrapport från ett fältarbete i sociologi eller socialt arbete, en

12

O sTUDENTLITTERATUR

INLEDNING

terminsuppsats på lärarutbildningen där man ska integrera teori och praktik och en vetenskaplig artikel i psykologi utformad enligt internationell standard. De generella färdigheter som kommer att behandlas i den här boken måste därför anpassas till de specifika genrer som gäller för just ditt ämne eller ditt studieprogram.

Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens Kraven på skrivfärdighet har ökat inom yrkeslivet och samhällslivet i stort. Det är i dag allt fler som måste kunna skriva i sina yrken jämfört med tidigare, och kraven på den skriftliga uttrycksförmågan har ökat. Även i yrken och professioner där det traditionellt inte förekommit särskilt mycket skrivande måste man numera kunna uttrycka sig skriftligt i fler situationer och för fler mottagare än tidigare. I många yrken skriver man på andras vägnar, exempelvis när det gäller handläggning av ärenden, och mejl har övertagit en stor del av den kommunikation som tidigare förmedlades via telefon. De ökade kraven på att kunna skriva blir lättare att uppfylla om vi känner till skrivprocesserna och behärskar olika skrivstrategier. I både yrkeslivet och samhällslivet i stort, och efter hand även i olika studieprogram, utförs en stor del av skrivandet antingen genom att två eller fler personer skriver tillsammans eller genom att läsarna kommer in under skrivprocessens gång. I många yrken krävs också att man ska handleda skribenter - såväl elever och studenter som kolleger. Därför behandlar boken också samarbete kring texter och skrivargrupper.

Många studenter har problem med att skriva Många studenter har svårt för att komma igång med sitt eget skrivande. En del har ingen större träning i att skriva, de kan ha dåliga skriverfarenheter från förr, eller så har det gått lång tid sedan de aktivt ägnade sig åt att skriva. Men även för dem som har ett bra förhållande till skrivande kan det vara en utmaning att skriva i ett nytt socialt sammanhang som gör att de ofta måste skaffa sig nya skriverfarenheter. Problemen med att skriva kan underlättas på flera sätt. Insikter i skrivprocessen, och vad som händer inom oss när vi skriver, gör oss bättre rustade som skribenter eftersom vi blir mer medvetna om dessa processer e sTUDENTLITTERATUR

13

INLEDNING

under skrivaodets gång. Kännedom om olika skrivstrategier kan underlätta skrivandet som hantverk. Inte minst informella skrivuppgifter gör att skrivandet blir mindre laddat. Kunskap om texter - som genrer, uppbyggnaden av texter, vad som hör till inledningen och till avslutningen, skillnaden mellan beskrivning och tolkning - stärker den formella skrivkompetensen. Att delta i skrivargrupper eller att få in läsare under skrivaodets gång är till stor hjälp både för professionella skribenter och för dem som skriver mer sällan. Detta är något som kan ingå i alla faser av arbetet med en text.

Bokens uppläggning I kapitel I presenterar vi några av de antaganden som boken bygger på. Vi kallar dem grundstenar därför att de bildar en grundmur för de andra kapitlen. Att skriva är kulturellt betingat och måste därför alltid betraktas i relation till de kulturella, sociala och ämnesmässiga sammanhang som det ingår i. Att skriva är något som man kan lära sig. Du lär dig att skriva genom att läsa, skriva och samarbeta kring skrivande. Ett utmärkande drag för skrivande inom den högre utbildningen är att det råder ett nära förhållande mellan att läsa och att skriva. Det du skriver baserar sig i hög grad på och är beroende av texter som andra har skrivit. Det är ett av skälen till att användningen av källor är så central i akademiskt skrivande. Att använda källor innebär bland annat att du väljer ut vad du ska läsa och hur du ska läsa för att ta reda på om källan är relevant för uppgiften. Det innebär också olika sätt att föra anteckningar och hur du ska omforma den information du samlar in. I detta sammanhang kommer vi också att ta upp frågan om vad plagiat är. Allt detta hör till kapitel 2. I kapitel 3 presenterar vi skrivprocessen, som betecknar de arbetsfaser du går in i från det att du har en ide eller ett tema fram till den färdiga texten. Här möter du två huvudfunktioner som skrivandet kan ha: tankeskrivande och presentationsskrivande. Du hittar också goda råd om hur du kommer igång med skrivandet och hur du kan hålla processen levande. Att skriva om och bearbeta texter är en integrerad del av skrivprocessen, och det behandlar vi i detta kapitel. Mycket av det vi skriver är ett sätt att utforska och klargöra vårt eget tänkande. Att skriva blir därmed centralt i läroprocessen. I kapitel 4 visar 14

"STUDENTLITTERATUR

INLEDNING

vi hur olika typer av utforskande eller prövande skrivande, bland annat i form av loggar, kan vara ett fruktbart redskap både i läroprocessen och i arbetet med en text. I kapitlen 5 till 8 behandlar vi kraven på färdiga texter, det vi kallar presentationstexter. Vi börjar med ett retoriskt perspektiv på facktexter i kapitel 5· Här kan du läsa om hur en facktext byggs upp och om olika ämnestraditioner när det gäller själva strukturen. Vi tar också upp olika sätt att inleda en facktext. Vilken plats har den personliga rösten i facktexter? Det är en fråga som studenter ofta ställer. Vi ser också närmare på indelningen i textavsnitt, som är viktigt när man skriver facktexter. Kapitel 6 vidareutvecklar temat om användningen av källor som introducerades i kapitel 2. I detta kapitel har vi placerat de mer tekniska aspekterna av användningen av källor, till exempel hänvisningar eller referenser, hur man använder citat och hur man utformar litteraturlistor. Att skriva uppsatser och andra texter har en given plats i den högre utbildningen. I kapitel 7 fokuserar vi på uppgiftsformuleringar och på ord och begrepp som ofta förekommer i detta sammanhang. Vi presenterar också en rad korta uppgifter som har olika funktioner eller syften. Mot slutet av kapitlet kan du läsa om mappar eller portföljer (portfolio), som har blivit vanligt som lärande- och bedömningsform i många studier. I kapitel 8 tar vi upp de stora uppsatserna, nämligen bachelor- och masteruppsatser. Här möter du några av de textdelar som utgör fasta inslag i sådana mer omfattande uppsatser: problemställning, projektbeskrivning, litteraturkapitel, inledning, teorikapitel, diskussion och konklusion. Till alla som skriver vill vi ge rådet att skaffa sig en eller flera läsare. Kapitel9 handlar om hur studenter kan bilda skrivargrupper, och vi ger råd om hur man kan lägga upp arbetet med facktexterna och om det sociala samspelet i gruppen. Att samarbeta kring skrivande är vanligt i yrkeslivet, och det blir allt vanligare också i studier och utbildningar. Kapitel 10 behandlar olika sätt att organisera samarbetsskrivande, och vi ger praktiska råd kr:ing detta tema, bland annat om hur elektroniska hjälpmedel kan användas i dessa processer. Här vill vi särskilt tacka f0rsteamanuensis Andreas Lund för avsnittet "Skrivande i nätverk", som han har skrivit speciellt för denna bok.

© sTUDENTLITTERATUR

15

...J

w

l-

Viktiga grundstenar

I detta kapitel ska vi diskutera några viktiga grundstenar eller grundantaganden som boken vilar på: • • • •

Att skriva är kulturellt betingat. Att skriva är att delta i ett samtal. Du lär dig att skriva genom att läsa och skriva. Du lär dig både ämnet och skrivandet av facktexter genom att samarbeta med andra. • Man kan lära sig att skriva facktexter.

Att skriva är kulturellt betingat Det sätt på vilket vi talar och skriver är beroende av vilket sammanhang vi ingår i. Varje gång du kommer in i en ny grupp av människor som har något gemensamt, till exempel sport eller något annat intresse, tar det lite tid innan du kan delta i samtalet som en jämbördig person. Du märker att de har en hel del bakgrundskunskaper som de tar för givet att alla de andra känner till och som därför ingen behöver förklara. De bildar en kulturell gemenskap, vilket bland annat innebär att de delar en historia och vissa ideer som är underförstådda utan att de uttryckligen behöver referera till dem. Samma sak gäller för dig när du börjar läsa ett nytt ämne eller börjar på en ny utbildning. Därför är det helt naturligt att du till en början känner dig utanför och har svårt för att riktigt förstå vad de andra talar och skriver om. Ibland kan det kännas som en oöverstiglig klyfta. Att lära sig ett ämne är inte bara att lära sig nytt stoff, utan det handlar lika mycket om att lära

e sTUDENTLITTERATUR

o..