Retorik för lärare : konsten att välja språk konstruktivt [2nd ed.] 9789186093037, 9186093037 [PDF]

”Vi väljer språk varje dag. Retorik är den vetenskap som finns för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Där

250 53 548KB

Swedish Pages 132 [136] Year 2009

Report DMCA / Copyright

DOWNLOAD PDF FILE

Table of contents :
Indhold: Först
Retorik, varför då?
Hur det började
Några av retorikens grundtankar
Retorikens centrala begrepp
Konsten att välja språk konstruktivt
Retoriska redskap och annat skoj
Ventileringsschema eller responsguide
Konsten att ge konstruktiv kritik
Nervositeten
ôvningar
Slutord
Papiere empfehlen

Retorik för lärare : konsten att välja språk konstruktivt [2nd ed.]
 9789186093037, 9186093037 [PDF]

  • 0 0 0
  • Gefällt Ihnen dieses papier und der download? Sie können Ihre eigene PDF-Datei in wenigen Minuten kostenlos online veröffentlichen! Anmelden
Datei wird geladen, bitte warten...
Zitiervorschau

Anders Sigrell

Retorik för lärare Konsten att välja språk konstruktivt

Anders Sigrell

Retorik

för lärare Konsten att välja språk konstruktivt

Retorikförlaget

Anders Sigiell: Retorik för lärare - Konsten att välja språk konstruktivt © Anders Sigrell & Retorikförlaget AB, 2008 2:a utgåvan 2009

Omslagsfoto: ImageState. Författarporträtt: © Kennet Ruona Alla rättigheter förbehålles. Kopiering utan förlagets medgivande är förbjuden. Gäller även för undervisningsbruk. Tryckt hos Jelgavas Tipografija, Lettland. ISBN 978-91-86093-03-7 www.retorikforlaget.se

Innehåll Först

7

Retorik, varför då?

10

Hur det började

14

Några av retorikens grundtankar

24

Retorikens centrala begrepp

40

Konsten att välja språk konstruktivt Retoriska redskap och annat skoj

. . . . 48 52

Ventileringsschema eller responsguide .. . 85 Konsten att ge konstruktiv kritik

91

Nervositeten

97

Övningar

106

Slutord

118

Några av de stora

120

Termer och figurer

123

Mer läsning

133

Först Alla lärare pratar mycket i klassrummet. Enligt en studie av Einarsson & Hultman från 1984 tar läraren 2/3 av talutrymmet i klassrummet. Det är allt från föreläsningar till diskussioner och kommentarer med mera. Läraryrket medför också andra situationer där vi ska ställa oss inför en grupp för att säga någonting. Det kan handla om att du ska meddela något på ett lärarlagsmöte, föreslå något till ledningsgruppen, kvartssamtal, hålla en internutbildning, ett föräldramöte eller bara göra din röst hörd vid ett rundabordsmöte. För många är detta en traumatisk uppgift (det finns studier angående vad svenskarna upplever som skräckinjagande som visar att det att dö kommer först på femte plats - att tala inför andra på första...). Det kan kännas jobbigt att stå inför en grupp människor och ta till orda. Dessutom vill vi bli

RETORIK FÖR LÄRARE

7

FÖRST

tagna på allvar. Vi vill känna att det vi säger upplevs som angeläget och viktigt. Finns det då några sätt att förbättra sin möjlighet att göra sin röst hörd? Finns det genvägar för att minska 'scenskräcken'? Finns det fallgropar som kan undvikas och hjälp för att hitta och förmedla det viktiga vi har att säga? Givetvis! Svaren finns delvis bevarade i den gamla konstarten och vetenskapsgrenen retorik. Det är därför den här boken har kommit till, som en hjälp till dig redan i början av din lärarutbildning. Den är alltså specialskriven för lärarprogrammet. Men min förhoppning är att den ska kunna vara till hjälp och glädje också för verksamma lärare, och alla yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap och kommunicerar i sin yrkespraktik. Det har varit svårt att helt undvika de grekiska och latinska grundbegreppen. Eftersom de är en så integrerad del av retoriken har de därför i viss mån fått vara kvar. Inte minst för att visa att det retoriken talar om befinner sig i ett väl utforskat teoretiskt sammanhang. I ordlistan i slutet av boken finns förklaringar till de termer jag använder. Du behöver naturligtvis inte lära dig dem för att bli bättre på att kommunicera, även om jag vill tro att det kan underlätta. När jag har skrivit den här texten har jag tagit

8

RETORIK FÖR LÄRARE

FÖRST

mycket hjälp av en gammal retorikelev, Björn Wallin, som nu är en fullfjädrad retoriker. Läs, begrunda och försök följa råden. De är till för ditt bästa, för att just du ska lyckas ännu bättre i din lärargärning. Lycka till!

RETORIK FÖR LÄRARE

9

Retorik, varför då? "Ooh - håller du på med retorik? Vad intressant." Den kommentaren får nästan alla idag som läser och funderar kring detta ämne. Retoriken har på senare tid äntligen fått den renässans som ämnet förtjänar. Från att under många år ha varit bespottat från alla håll och kanter, och blivit betraktat som ett politikerverktyg eller ett skumt intresse för insnöade akademiker, får retorik som konst och vetenskap idag allt större uppmärksamhet. Allt från festtalare till journalister, lärare och andra som känner av kravet på en effektiv kommunikation studerar nu ämnet. Många är de gymnasieskolor som har retorik som tillvalsämne. Snart sagt alla universitet och högskolor har kurser i ämnet. Det finns flera professurer i Retorik, RetorikMagasinet och Rhetorica Scandinavica är två facktidskrifter, man kan läsa en fyraårig utbildning till Retorikkonsult. Nätverket "En retorikare skola" söker samla de lärare som är intresserade av

10

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORIK - VARFÖR D Å ?

vad retoriken kan bidra med. Retorik är inte längre ett fult ord. Hollywood och amerikanska TV-serier har även de dragit sitt strå till stacken genom en oändlig ström av mer eller mindre välskrivna tal. Från filmer som Independence day, Gladiator och TV-serier som Vita Huset har vi fått häpna över snygga formuleringar. Även i Sverige har vi en mängd allmänkända retoriskt välformulerade tal. Vi minns kanske Göran Perssons tal över Anna Lindh. Andra fina exempel är Tage Danielssons komiska partsinlaga om sannolikheten för en kärnkraftsolycka, eller varför inte kung Carl Gustafs tal 2005, under minnescermonin efter Tsunamikatastrofen i Sydostasien. Alla tydliga exempel på vad som kan åstadkommas med hjälp av retorik och väl genomtänkta språkval. Vad är då retorik? Är det snygga välformulerade meningar? Nja, om så hade varit fallet hade vi förmodligen kallat våra författare för retoriker, och så är ju inte fallet. Är det då det språk som politikerna använder? Usch, hemska tanke! Det är bara att slå på TV:n när det är politikerdebatt så kommer du snabbt att inse att det på sina håll är illa ställt med det retoriska kunnandet hos vissa i denna yrkeskategori. Vad är det då? De ovan nämnda exempeltalen ger en viss vägledning. I Tage Danielssons tal om sannolikheten RETORIK FÖR LÄRARE

11

RETORIK - VARFÖR D Å ?

att en kärnkraftsolycka skulle ha inträffat i Harrisburg har vi ett tydligt och mycket välformulerat tal i konsten att vara ironisk på ett trevligt sätt. I Kungens tal under minnescermonin hör vi den vackra formuleringen "Jag önskar att jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med 'sedan levde de lyckliga i alla sina dagar'". En stark och minnesvärd formulering som vi inte glömmer. Och till sist har vi tidigare statsministern Perssons användande av våra känslor för den populära och omtyckta Anna Lindh för att hylla demokratin, socialdemokratisk politik och visa hur viktigt det var att sluta upp kring den förestående EMU-folkomröstningen. Exemplen visar att talen har ett bestämt syfte. Talarna ville alla uppnå någonting, någonting som du som lärare också vill med ditt tal i olika situationer. Vi ser också att de tydligt förstått vilka som var deras publik och att de därför anpassade stoffet till dem, precis som du också ska göra. Och nu börjar vi närma oss vad retorik handlar om. Vi ser att någon har ett budskap som ska förmedlas till någon annan på ett effektivt och konstruktivt sätt. Retoriken kan hjälpa oss uppnå de intentioner vi har när vi öppnar munnen eller trycker på tangenterna. Maria Wolrath, retorik lärare på Södertörns högskola, talar gärna om retoriken som en verktygslåda full av hjälpmedel

12

RETORIK FOR LÄRARE

RETORIK - VARFÖR D Å ?

med praktiska handfasta tips för alla som vill förmedla en tanke, försvara något eller kanske hylla någon. Det finns verktyg för hur du argumenterar, hur du bygger upp din trovärdighet och hur du bäst disponerar ditt tal. Och bäst av allt, det finns verktyg för alla. Råden och tillvägagångssätten är smidiga och lätta att anpassa så att de fungerar just för dig i just den här situationen. Vi väljer språk varje dag. Retorik är den vetenskap som finns för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Därför upplevs retoriken aldrig som en teknik för de som är skickliga. Den upplevs i stället som en naturlig hjälp, eftersom vi som sagt dagligen väljer språk. Sett på det sättet är retoriken ett eget språk för att kunna tala, tänka och reflektera över hur man kan kommunicera så konstruktivt som möjligt. Och det gäller skriftlig kommunikation, och annan, i lika hög grad som muntlig kommunikation. I den här boken står dock talet i fokus. Hur gör man då? Lugn, vi kommer till det. Först ska vi titta lite på retorikens historia. För precis som med allting annat så har även retoriken en barndom. Och det kan vara bra att känna till lite om bakgrunden, om inte för annat så för att förstå att retoriken inte befinner sig i ett teoretiskt vakuum utan bygger på en lång och rik tradition.

RETORIK FÖR LÄRARE

13

Hur det började Retorikens historia sträcker sig långt bak i tiden. Åtminstone tillbaka till 500-talet f.kr. Visserligen hade människor både talat och övertygat varandra långt innan denna tidpunkt. Men i de grekiska städerna Aten och Syracusa på Sicilien hade makten övergått från envåldshärskare till församlingar av fria män. Detta skapade ett behov av att träda fram och tala för sin sak på de offentliga arenorna. Retoriker brukar säga att det inte är någon slump att retorik och demokrati uppstod samtidigt i antikens Grekland: Det var först när det inte längre var det nakna våldet eller tvånget som bestämde valet av gemensamt handlingsalternativ, utan man var tvungen att övertyga ett folkflertal om det berättigade i ett handlingsalternativ - först då uppstod behovet att lära sig tala övertygande på ett mer systematiskt sätt. Språket blev på så sätt en maktfaktor lika skarpt och tveeggat som vilket svärd som helst. Inför

14

RETORIK FÖR LÄRARE

HUR DET BÖRJADE

domarna försökte talaren övertyga om sin oskuld, inför folkförsamlingen talade han (det var en han på den tiden) om behovet av krig eller fred, och vid festerna hyllades dagens värd. Kort sagt, förmågan att kunna övertyga andra och få dem med sig i den offentliga debatten kunde bli avgörande för en medborgares framgång, eller dess motsats. Helt naturligt visade det sig att vissa människor var mer framgångsrika än andra i konsten att övertyga. Och det gick inte obemärkt förbi. De första retoriklärarna gjorde helt enkelt så att de studerade och skrev ned hur skickliga talare gjorde. Så småningom systematiserades de råd och kunskaper man funnit till handböcker i ämnet. Främst var det sofisterna (vishetslärare) som ägnade sig åt detta. Detta ledde fram till två nya yrkesgrupper i samhället. Dels talskrivarna som försåg oroliga klienter med välformulerade tal, dels renodlade talarskolor som samlade klienter runt sig. En av dessa skolor leddes av Isokrates som införde ett viktigt moment i retoriken - imitatio (efterbildning skulle det kanske i heta i en inte helt genomskinlig svensk översättning). Han skrev tal för sina elever, som de skulla lära in som mönster för sina egna tal. Mönster innebär inte att följa något slaviskt, utan att ha en fungerande mall att utgå från. Genom olika serier av övningar skulle eleverna utveckla sin färdighet som talare, så att de fick lämpliga mallar som gick att anpassa till de olika talsituationer de RETORIK FÖR LÄRARE

15

HUR DET BÖRJADE

kunde tänkas hamna i. Eleverna fick lära sig hur man hittar material och disponerar det till olika typer av lovtal, anklagelse-/försvarstal och argumentationer. På så sätt var de väl förberedda och kunde snabbt färdigställa ett effektivt tal. Quintilianus skriver i andra boken av Institutio oratoria att läraren själv ska hålla tal för sina studenter, för än hur många goda tal de får att efterbilda så kommer läraren själv ändå alltid att vara det främsta exemplet. Den insiktsfulla slutpoängen i passagen är "och det kan knappast understrykas nog, hur mycket hellre vi efterbildar de vi har respekt för och tycker om" (2.8.). Att detta inte enbart är något daterat visas av att också Frankes En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) uppmärksammar betydelsen av att läraren själv är ett exempel (se t.ex. s. 193 och 216). Nästa viktiga bidrag till retoriken som teoretiskt ämne kom från Aristoteles. Han var Platons elev. Platon Var filosof och en mycket skarp kritiker av retoriken som ämne. Han såg retoriken som en konst i lurendrejeri. Huvudanklagelsen gick ut på den inte brydde sig om sanningen så som den egentligen är, utan bara vad de som lyssnar råkar tro är sant. Även om han var kritisk till retoriken så var han själv en mycket skicklig retoriker. Alla har hört talas om Platon, men väldigt få känner till t.ex. Isokrates. Den sanningssyn Platon företrädde är det väl-

16

RETORIK FÖR LÄRARE

HUR DET BÖRJADE

digt få som tror på idag. I stället tror de flesta att det som gäller som sant är det på grund av att någon har lyckats övertyga oss om att det är så. Att det är argumentation och inte hur något egentligen är, som avgör. Form och innehåll hänger ihop, hur någonting presenteras har betydelse för hur det kommer uppfattas. "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta", sa Esaias Tegnér. Också en forskare måste övertyga kollegorna i en forskargemenskap om att det han/hon kommit fram till stämmer. Den här förändrade synen på språkvalens betydelse för vår uppfattning av vad som ska gälla som sant och riktigt är en av orsakerna till retorikens nyvunna popularitet. Aristoteles var som sagt Platons elev, men han förstod att retorik kunde vara ett viktigt ämne att studera. Han lyckades förena de grundläggande retorikteoretiska tankarna med ett vetenskapligt synsätt: "Olika människor är olika skickliga i konsten att övertyga. Antingen beror det på en slump eller tillägnad erfarenhet. Det är inte en slump. Alltså går det att studera systematiskt vad det är som gör att vissa är skickligare i konsten att övertyga". Det är från Aristoteles den mest spridda retorikdefinitionen kommer: retoriken är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga. Aristoteles var mycket systematisk i sitt arbete och urskiljde t.ex. tre huvudtyper av tal: det politiska talet, rättegångstalet samt festtalet. Men hans viktigaste bidrag var ändå att sammanfatta RETORIK FÖR LÄRARE

17

HUR DET BÖRJADE

de tre medlen för att övertyga en mottagare: logos, ethos och pathos. Mer om det senare. Efter Aristoteles död börjar romarriket att få ökat inflytande runt Medelhavet, och när vi kommer in i det sista århundradet f.Kr. kliver ännu en av retorikens giganter in på scenen. Hans namn var Marcus Tullius Cicero. Han bidrog, förutom med mängder av lysande tal som under århundraden har använts som mönster för skolelever, även med viktiga retoriska manualer. Cicero formulerar också kraven att talen ska påverka publiken på tre olika sätt: lära, beröra och behaga. Kort efter Ciceros död och republikens fall under första århundradet upphörde mycket av senatsdebatterna, och retorikstudierna förändrades. Lite förenklat kan man säga att det gick från att ha varit ett studium av kvaliteten hos olika argument och hur man bäst övertygar i alla situationer, till att bli ett redskap för att hylla makteliten. Därmed inte sagt att det tog slut här. Många spännande verk kom ut även efter att romarriket börjat behärskas av kejsare. Quintilianus som uppträder under det första århundradet skriver kanske det viktigaste romerska bidraget till retoriken - utbildning i vältalighet, Institutio oratoria, Den fulländade talaren, som ett urval heter i svensk översättning från 2002. Här lägger han fram en fullständig utbildningsplan för de unga pojkarna (det var som sagt bara pojkar på den

18

RETORIK FOR LÄRARE

H U E DET BÖRJADE

tiden). Målet är att göra dem lämpliga för någon form av offentligt uppdrag. Det är även Quintilianus som sprider Cato den äldres tanke att en retoriker är en god man med god karaktär, en vir bonus dicendi peritus, en formulering som har hängt med sedan dess när man vill tala om sambandet retorik-etik. Det finns ett moraliskt ansvar förenat med retorikundervisning. Språk kan vara livsfarligt, och livsnödvändigt. Retorik kan vara ett farligt maktvapen, men också makt att avväpna. Att ta vir bonus som utgångspunkt för en diskussion om sambandet retorik-etik är inte helt enkelt. På vilket sätt hjälper det oss att säga att en retoriker är en god person? Ett sätt att försöka få ihop sambandet är att hävda att retorik och etik är oupplösligt förenade. Att det inte finns någon etik utan retorik, och ingen retorik utan etik. Ett etiskt ställningstagande kan ur en infallsvinkel sägas vara ett val mellan olika alternativ. Ska vi ha som princip att de elever som stört undervisningen ska avstängas? Hur vi formulerar alternativen får betydelse för hur vi ställer oss till en viss fråga. Ord som 'chans', 'risk', 'straff eller 'konsekvens' får alternativen att framstå i olika dager. Hur alternativen ser ut är ett resultat av en retorisk formuleringsprocess, som blir avgörande för vad som ska uppfattas som ett etiskt riktigt ställningstagande. Ur denna infallsvinkel finns det ingen etik utan retorik. På samma sätt finns det ingen RETORIK FÖR LÄRARE

19

HUR DET BÖRJADE

retorik utan etik; de retoriska val vi gör får etiska konsekvenser. Ett tydligt fall är exemplet med Hamas grundare och andlige ledare Ahmad Yassin. Våren 2004 dog han efter aktivt ingripande av den israeliska säkerhetstjänsten. Dagen efter kunde man på radions nyhetsutsändningar höra saken omtalas med ett antal olika ord. Han hade blivit "mördad", "likviderad", "oskadliggjord", "sprängd" och "tagen av daga". Det ordval man väljer blir avgörande för vi kommer att uppfatta saken. Blev han mördad är det tveklöst någonting negativt; blev han oskadliggjord kan det vara något rent av nödvändigt. I en intervju fick jag på tal om sambandet retorik-etik en gång frågan: Men du måste väl ändå erkänna att Goebbles (Hitlers propagandaminister) var en god retoriker? Mitt svar blev: Nej. Han var ingen god retoriker, däremot var han en skicklig retoriker. Med det svaret ville jag visa att det finns etiska dimensioner i all retorikanvändning, självklart också för lärare med det stora ansvar som finns inbyggt i lärarrollen. Mer samtida retoriker än Quintilianus har försökt formulera redskap för att tala om sambandet retorik-etik. Chaim Perelman skriver i Retorikens imperium om "den universella publiken", att vi ska argumentera på ett sådant sätt att kloka människor som kan mycket skulle acceptera vårt sätt att argumentera. Det är ett försök att instrumentalisera vårt samvete som har förutsättningar att vara

20

RETORIK FÖR LÄRARE

HUR DET BÖRJADE

mer praktiskt fungerande än vir bonus. Sambandet retorik-etik och ansvaret för våra språkval får vi anledning att återkomma till. Ett annat viktigt bidrag från denna tid kom från Afthonios som skrev Progymnasmata, en övningsbok för yngre elever innan de kom in till retorskolan. Det var fjorton övningar. När man gjort dem skulle man ha lärt sig grundläggande mönster för hur olika typer av tal kan se ut, så att man oberoende av situation skulle kunna skriva ett tal. En intressant detalj med denna bok är att den användes i hela Europa under nästan 1500 år. I kapitlet Övningar senare i denna bok finns några av övningarna beskrivna. När vi lämnar romartiden och kommer in i medeltiden blir kyrkan retorikens främste förvaltare. Trots retorikens uppenbara koppling till hedendomen insåg kyrkan ändå vikten av detta viktiga verktyg i sin jakt på nya själar att frälsa. En av de stora tidiga teologerna, Augustinus, var retoriklärare innan han blev frälst. Han brottades länge med frågan om retorikens verktygslåda skulle användas av kyrkans män - det stod ju ingenting i Bibeln om den. Till slut kom han fram till att det var rätt ändå; alla kan använda retoriken. Retoriken fortsatte att frodas och när vi kommer fram till renässansen så har den på vissa sätt sin RETORIK FÖR LÄRARE

21

HUR DET BÖRJADE

guldålder. Talen tog ut svängarna och tog sig allt svulstigare former, t.ex. i samband med alla högtidstal som hölls. Den nya synen på vetenskap som utvecklades under 1700-talet bidrog dock till att retoriken fick stå tillbaka allt mer. Den nya vetenskapen är ett skäl till retorikens tillbakagång, även om de flesta retoriker är överens om att det i högre utsträckning nog var den romantiska rörelsen under 1800-talet som bidrog till retorikens nedgång. Diktaridealet var det gudsinspirerade geniet som skapade fritt, något som står i skarp kontrast till retorikens tankar om att man kan lära sig dispositionsmönster och effektiva formuleringar. Att det fortfarande år 2008 finns kvar romantiska strömningar visas av kommentaren på en blogg om lärarutbildning där skribenten var starkt kritisk till att retorik borde vara en del av lärarutbildningen. Hon skrev att det var helt fel att lärare skulle lära sig manipulera eleverna med hjälp av retorik, att det i stället handlade om att visa äkthet, och "äkthet, det har man eller så har man det inte". Om Aristoteles hade levt nu så hade han kanske sagt: "Ja, men om vi tittar oss omkring så ser vi att vissa är skickligare i konsten att visa äkthet. Om vi studerar hur de skickliga gör kan vi kanske lära oss hur vi ska bli bättre" (det var så han sa om konsten att övertyga). I Sverige fick till sist ämnet något av en dödsstöt i samband med folkskolereformen 1842, då reto riken helt plockades bort som skolämne. Idag ser

22

RETORIK FÖR LÄRARE

HUK DET BÖRJADE

vi alltså återigen ett nyväckt intresse från många håll för retorik. Ämnet framstår som allt mer tvärvetenskapligt. Ett skäl som förs fram som orsak till retorikens återkomst är att man inom snart sagt alla vetenskapsdiscipliner har upptäckt att det språk vi väljer för att tala om vår omgivande verklighet påverkar hur vi uppfattar denna vår verklighet. Också en kemist måste argumentera för att hennes sätt att uppfatta ett vetenskapligt problem är riktigt. Alla yrkesgrupper har språket som sitt arbetsredskap. För dig som blivande lärare är det närmast en självklarhet att det är med hjälp av olika språkval du försöker skapa situationer där eleverna kan lära sig. Och just det är den retorikdefinition den här boken vill slå ett slag för: Hur man väljer språk så konstruktivt som möjligt.

RETORIK FÖR LÄRARE

23

Några av retorikens grundtankar Retorikens studieobjekt är kommunikation. Det ordet har vi fått från latinets 'communicare', med grundbetydelsen 'att göra gemensam'. Vi känner igen det från kommun, som är en geografisk indelning för gemensamma angelägenheter, kommunism som är en ideologi som verkar för ett gemensamt ägande av produktionsmedlen och kommunionen (nattvarden) i kyrkan där vi blir ett med gudomen. Kommunikationsstudier kan alltså sägas vara studiet av hur en sändare försöker göra en tanke gemensam med en mottagare. Retorikens infallsvinkel är påverkan, hur kommunikationen används för att försöka göra en tanke gemensam med en mottagare. Det latinska ordet för denna påverkan är persuasio. När medeltida munkar skulle översätta det till svenska fick vi två ord: övertyga och övertala. Att vi har två ord för detta aktualiserar återigen sambandet retorik-etik som det talades om ovan. Skillnaden mellan orden är att en övertygelse rör våra åsikter och attityder,

24

RETORIK FOR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

medan övertalning rör våra handlingar. Vi kan bli övertalade att gå bio, trots att vi tycker det är ett dåligt förslag, och det är mycket möjligt att vi efteråt är nöjda med att vi lät oss övertalas att följa med på den där festen. Men vår språkkänsla reagerar för uttryck som "Jag blev övertalad att tro på Gud". Tror den personen verkligen på Gud? En övertygad påverkan är mer hållbar och har större chanser att i framtiden ligga till grund för ställningstaganden och handlingar. Som lärare vill du övertyga dina elever, inte övertala dem. Ett skäl bland många är att om du inte övertygar dina elever kan du inte heller få fullt och helhjärtat stöd av dem. Och orden riskerar att tappa sin betydelse, annat än som maktens ornament. Det här kommer vi att få anledning att återkomma till. Man kan studera kommunikation ur en mängd olika infallsvinklar. Exempelvis ur fonetisk infallsvinkel. Vid humanistiska institutioner finns ofta en avdelning för fonetik som studerar vilka ljud det är som används i kommunikation. Man kan studera kommunikation ur språksociologisk in fallsvinkel, vilka register olika grupperingar har för sina språkval. Att olika yrkesgrupper talar olika, liksom olika åldersgrupper och att vi talar olika i olika delar av landet. Det är så Fredrik Lindström studerar kommunikation i tv-program som Värsta språket. RETORIK FÖR LÄRARE

25

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

Man kan också studera kommunikation språkhistoriskt, hur ord ändrar betydelse över tid. I en svensk dikt från 1200-talet, Balladen om Ebbe Skammelsson, står det "Skammel var lycklig och kåt". På den tiden betydde 'kåt' levnadsglad (på isländska betyder fortfarande ka'tur glad). Men retorikens infallsvinkel på kommunikation är som sagt påverkan, hur vi väljer språk för att försöka göra en tanke gemensam med en mottagare. Vad är det som gör att vi blir påverkade? För enkelhetens skull kan vi säga att det är tre saker (det är ofta just tre inom retoriken): innehåll, kontext (sammanhang) och språkdräkt. Innehållet vill jag tro är det viktigaste, vilken tanke det är vi försöker göra gemensam med en mottagare. De flesta retoriker tror att kontexten har störst betydelse. Många av de studier som är gjorda i frågan pekar också på kontextens betydelse. En berömd studie, som har gjorts i flera omgångar (t.ex. Einarsson & Hultman, skolforskaren Gunilla Molloy och Eva Sundberg), är ett tydligt exempel. En grupp studenter får bedöma en argumenterande text underskriven av Ingvar Lind. En annan grupp får samma text, underskriven av Ingvor Lind. Det visar sig att den ena texten beskrivs med ordalag som "tydlig, trovärdig och övertygande", den andra får omdömen som "oklar, rörig, svårt att förstå vad hon egentligen vill ha sagt".

26

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

Men som forskare tror jag mig veta att om man vill hitta vetenskapligt stöd för ett antagande är det bara att leta. Hos persuasionsforskaren Perloff hittade jag följande exempel: En skådespelare får i tre olika roller svara på frågan om skattetryckets betydelse för samhällsekonomins utveckling. I den första är han en professor i nationalekonomi på sitt kontor, i den andra 'mannen på gatan' som får en mikrofon under näsan, i den tredje en uteliggare under några kartongbitar i en gränd. Han svarade samma sak i varje roll. Svaren videofilmades och visades för tre grupper av försökspersoner, som efteråt fick svara på hur de påverkats i sin syn på samhällsekonomins utveckling. Professorsgruppen var överlägset mest påverkade, och uteliggargruppen minst. Allltså ännu en studie som talar för kontextens betydelse. Men det fiffiga med just denna studie var att man ringde upp försökspersonerna igen tre veckor senare, och frågade efter deras syn på skattetrycket. Det visade sig att professorsgruppens på verkan hade sjunkit drastiskt, mannen-på-gatan gruppens hade sjunkit något, medan uteliggargruppens var oförändrad. De hade inte gått ihop helt och hållet, men närmat sig varandra avsevärt. Den studien tolkar jag som att när det gäller påverkan över tid är innehållet viktigast. Den tredje punkten, språkdräkten, med vilka ord vi ska klä vår tanke, har sedan antiken varit retoRETORIK FÖR LÄRARE

27

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

rikens fokus. Det är inte så konstigt. När retoriken kommer in på scenen är innehållet redan mer eller mindre bestämt. Innehållet behöver inte vara påståenden som "se nu till att läsa läxan ordentligt" eller "rösta på mitt parti". Det kan också vara fråga om ett mer socialt tankeinnehåll som "låt oss försöka lösa det här problemet tillsammans", "vad spännande att få höra din åsikt om den här saken", eller varför inte "suck vad tråkigt det var att stå här och vänta på bussen; kan vi inte prata lite strunt med varandra så går tiden fortare". Det kan vara den tanke vi vill göra gemensam med en mottagare. Och mottagaren kan ju också vara oss själva. Innehållet är alltså mer eller mindre bestämt. Kontexten kan vi inte göra så himla mycket åt, men språkdräkten väljer vi fullständigt fritt. Det här att vi i varje kommunikationssituation fritt väljer språk utifrån den repertoar vi har till förfogande är en av de teoretiska huvudpoänger jag vill göra i den här boken, varför jag tänker tillåta mig en lite längre utvikning om den saken. Om du bara är ute efter de praktiska redskapen i boken kan du hoppa över de närmaste sidorna, även om jag nog vill tro att praktiken kommer fungera än bättre om den har en tydlig teoretisk förankring. Min tro att vi faktiskt väljer språk fullständigt fritt bygger på några antaganden om sambandet språk-verklighet. Först och främst är det att sambandet mellan språk och verklighet är godtyckligt, att det inte finns några logiskt tvingande orsaks-

28

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

samband. Med en språkvetenskaplig term heter det att sambandet är arbiträrt, slumpmässigt. På ordnivå, eller semantisk nivå, är det ganska självklart. Penna hade precis lika gärna kunnat heta någonting annat, som obang, snock eller gavagai. (Det finns de som hävdar att vissa ord inte alls är slumpmässiga, att många t.ex. är ljudhärmande, onomatopoetiska. Och visst kan det tyckas ligga mycket i det, men att svenska grisar säger nio på franska och amerikanska säger oink visar att inte heller onomatopoetiska ord är logiskt tvingande, utan det finns ett mått av slumpmässig arbitraritet också där). Samma sak är det på syntaktisk nivå, alltså vilka regler som gäller hur man formulerar meningar i ett språk. Tänk på en fråga som man kan svara ja eller nej på. Om du nu kollar vilken ordklass första ordet i din fråga är, är chansen stor att det blev ett verb. I svenskan har vi en syntaktisk regel som säger att vi formulerar ja/nej-frågar genom att ta en vanlig mening och sätta verbet först. Att det bara är två procent av världens ca fem tusen språk som genererar ja/nej-frågor på det sättet är i mina ögon ett tydligt exempel på den arbitraritet som är en förutsättning för att vi ska kunna välja språk fullständigt fritt. Också på pragmatisk nivå, alltså hur vi använder språket, är sambandet godtyckligt. Att man bara får tacka för senast en (1) gång efter en bjudning, och bara första gången när man träffas efter bjudningen, är ett exempel. Eller hur mycket RETORIK FÖR LÄRARE

29

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

information som ska anses som lagom mycket på en fråga. Man skulle bli förvånad om man som svar på frågan "Tjena, hur är läget", till svar skulle få en utläggning om det spända läget i Sydostasien och hur det påverkar världsekonomins infrastruktur. För många år sedan var jag på ett ashram i Kerala, södra Indien. Varje morgon började med att vi 'chantade', d.v.s. satt och sjöng böner till Vishnu, Shiva och de andra hinduiska gudarna. Som kristen kändes det lite konstigt att be till gudar jag inte tror på. En eftermiddag vid frågestunden med gurun tog jag mod till mig och frågade om de tog illa upp om jag sjöng med trots att jag inte tror på de gudarna. Aha, sa gurun, du vill att vi sjunger fler kristna sånger? Nej nej, sa jag, jag bara undrar om ni tar illa upp om jag sjunger med eftersom jag som kristen inte tror på just de gudarna. Då vickade gurun på huvudet och sprack upp i ett stort leende, pekade mot himlen och sa skrattande: Du menar väl inte att du på allvar tror att Gud bryr sig om vilka namn vi kallar honom för? Även kroppsspråket är arbiträrt, utan tvingande orsakssamband. Det tänker man inte ofta på eftersom vi i vår kultur är dåligt tränade på att ljuga med kroppen. I en reklamfilm våren 2008 sägs det att 55% av kommunikationen sker med kroppsspråket, vilket naturligtvis är helt fel. Det skulle

30

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

innebära att vi bara kunde prata 4 5 % i telefon... Det som ligger bakom den typen av utsagor är att om det verbala språket krockar med kroppsspråket tror vi oftast på kroppsspråket. Med ord är vi alla mer eller mindre skickliga på att ljuga, men utan skådespelarträning är det obekvämt och svårt för de flesta av oss att med någon större framgång ljuga med kroppsspråket. Att kroppsspråket är arbiträrt - reflexer räknas inte här - visas tydligt av interkulturella studier. I vissa delar av Balkan signalerar man ett nekande svar genom att visa fram hakan upprepade gånger. En gest som är irriterande lik vår jakande nick, vilket kan ge upphov till oönskade situationer. Tummen upp, särskilt med vänsterhanden, kan signalera helt andra saker än vi tänkt oss om man är på den indiska landsbygden där det saknas vattenklosett och toalettpapper. I Indien har de också en speciell huvudrörelse. De vickar huvudet åt sidan, något som kan vara klart störande. Jag höll en gång ett litet föredrag om den svenska gymnasieskolan för ett antal gymnasielärare i Varanasi; det var svårt att inte komma av sig när de stod och vickade på huvudet. Efter ganska lång fundering har jag kommit fram till att den rörelsen kan betyda ungefär "Du kan fortsätta tala, jag lyssnar". Något kroppsspråk med den betydelsen saknar vi. Om vi vill förmedla den betydelsen säger vi "Mmm", något som i sin tur engelsmän och amerikaner kan missuppfatta och ta för ett RETORIK FÖR LÄRARE

31

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

"Va?". Studenter har berättat att tibetaner kan peka med tungan. Greker kan använda en gest som för oss skulle betyda 'gå härifrån', med betydelsen 'kom'. Jag frågade en grek en gång om inte han också tyckte det var knäppt. "Nä, inte alls, hela rörelsen är att man drar något till sig, men eftersom alla vet det räcker det med kortversionen". Sambandet språk-verklighet är alltså ur någon infallsvinkel arbiträrt på ord-, sats- och pragmatisk nivå. Men sambandet är inte enkelt. Många filosofer har lagt ned mycken tankemöda på frågan. Här är inledningen till en bok av stor svensk filosof som funderat över den saken. "Allvarligt talat: ord betyder ju ingenting egentligen. Varför heter hjärna hjärna till exempel? För att vi har kommit överens om det. Vi skulle lika gärna kunna komma överens om att kalla det vi har i huvudet för förslagsvis doja. Exempel: Albert Einstein har en av samtidens skarpaste dojor. Eller "socialdemokratisk" skulle lika gärna kunna heta "lattjo" och "partiledare" "stare". Tage Erlander är en lattjo stare. Skulle man då kunna säga. Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelsen som vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars, och man blir lätt missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse - särskilt som varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju

32

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm - Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på Centralen." Tage Danielsson Grallimatik

Tage Danielsson lyckas här, som vanligt mycket välformulerat, sätta fingret på den poäng jag vill göra. Om det är som Tage Danielsson säger så innebär det att vi faktiskt kan välja språk fullständigt fritt i varje kommunikationssituation. Och om vi vet om det torde vi ha större chanser att välja något som underlättar för oss att lyckas med vår strävan att göra en tanke gemensam med dem vi talar till. Det här innebär en väldig frihet; vi kan välja precis det vi tror fungerar bäst. Men det innebär också ett väldigt ansvar. Eftersom vi väljer kan vi aldrig skylla ifrån oss och säga att vi var tvungna att säga på det sättet. Minns vad som sades om sambandet retorik-etik ovan. Den minnesgode läsaren kanske tycker sig ana en paradox här (en skenbar självmotsägelse). I inledningen skrev jag att ett av skälen till retorikens nyvunna popularitet var att vi hade förstått att form och innehåll hängde ihop, att det låg något i Esaias Tegnérs ord om det dunkelt sagda och det dunkelt tänkta. Nu skriver jag att vi alltid väljer språk, och att grunden för det är att språk och verklighet är väsenskilda. Är inte det en självmotsägelse? RETORIK FÖR LÄRARE

33

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

Jag påstår att just så är ett konstruktivt sätt att uppfatta sambandet. Språk och verklighet är väsensskilda. Om jag säger penna, är själva ljudet/ordet någonting helt annat än den sak i verkligheten som ljudet/ordet refererar till. Det kan vara det konstnären Magritte försöker säga oss med tavlan av en pipa med texten "Det här är ingen pipa". Det är ju ingen pipa; det är en bild av en pipa, på samma sätt som orden inte är det de refererar till. Men, om vi vill reflektera över verkligheten, t.ex. en penna, kan vi inte ta den och stoppa in den i huvudet (vi skulle i alla fall inte få någon bättre förståelse för saken om vi gjorde så). Vi är tvungna att ta omvägen via någon representation för verkligheten, t.ex. de arbiträra orden. Det är ett i mina ögon konstruktivt sätt att uppfatta sambandet språk-verklighet. Det finns helt säkert många

34

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

andra, och säkert mycket klurigare sätt. Men ur en retorikteoretisk infallsvinkel för blivande lärare kan det här nog vara ett ganska bra sätt. Samma sak är det när vi kommunicerar med andra. Du kan inte ta ut den tanke du vill göra gemensam med dina åhörare och trycka in den i huvudet på dem. Du måste ta omvägen via det arbitrara språket. Du måste välja språk, och kan bara hoppas att mottagaren i sitt huvud gör om detta språk till en tanke som motsvarar den du hade. Det är mycket möjligt att många av oss har känt just det. Att vi aldrig kan vara säkra på att folk verkligen förstår vad det är vi vill säga, hur mycket de än nickar. Vi kan ju inte säga det vi menar, våra tankar är någonting helt annat än de ord vi tvingas använda. På samma sätt när vi är mottagare, vi kan aldrig vara helt säkra på vad någon egentligen menar: "Där", "Lagom" eller "Jag älskar dig". Det här kan lätt uppfattas som lite läskigt, lite ensamt. Det är mycket möjligt att det är ur denna känsla som ironin föddes. Man visar att man vet om att orden är någonting annat än det man menar, genom att också mena någonting annat och mer än det man säger. Det här gör att ironi är en oerhört stark gemensamhetssignal: "Vi som förstår varandra trots att vi säger någonting annat än det vi menar". Men för att ironin ska fungera kommunikativt krävs det att sändare och mot RETORIK FÖR LÄRARE

35

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

tagare befinner sig på någorlunda jämbördig nivå. Skulle ironier vara ett konstruktivt språk i en läkar-patientrelation? Nä, knappast, av det enkla skälet att det i den relationen finns inbyggt ett hierarkiskt förhållande. Och på samma sätt är det i lärar-elevrelationer. I den relationen finns en strukturell skillnad som gör att ironier är ett högst tvivelaktigt språkval. Något att tänka på inför praktiken. Resultatet av den synen på kommunikation blir att det är mottagaren som skapar betydelsen av ett budskap. Om jag under en föreläsning säger till den student som sitter närmast det öppna fönstret: "Du, det är lite kallt här", då kan jag nog med rätta förvänta mig att studenten stänger fönstret. Men varför ska man då hålla på och krångla till saker, varför kan man inte vara tydligare med vad man vill? Ett skäl är att språket också bär med sig en del annat än tankeinnehållet, så som relationsmarkörer t.ex. Om jag till studenten hade sagt "Stäng fönstret", hade jag signalerat att jag uppfattar mig som en person som har rätt att utdela order till studenten. En kanske inte helt bekväm relation för alla inblandade. Och tänk om studenten säger "Nej", då har vi en konflikt som kan bli riktigt pinsam. Den här typen av mer indirekta språkval har det skrivits en hel del om. Vissa vill göra gällande att det skulle vara typiskt kvinnligt att använda såda-

36

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

na, medan män är mer direkta. Exempel: "Åh, titta vilket mysigt café", som kan betyda 'jag vill stanna och dricka kaffe'. Även om jag är lite skeptisk till generaliseringar angående skillnaden kvinnor och män emellan - risken är att det kommer mer ont än gott ur dem - så är poängen tydlig. Mottagaren skapar betydelsen av budskapet. En liten utvikning angående det här med svepande generaliseringar. På föräldramötet när en av mina döttrar började högstadiet blev jag mötessekreterare. När vi kom till punkten vad andra lärare tyckte om klassen sa klassföreståndaren "Det vet vi ju att killarna när de kommer till högstadiet mest springer runt och visar upp sig, och tjejerna ägnar mest tid åt att springa efter killarna". Så jag skrev i protokollet: "På tal om svepande generaliseringar och fördummande stereotypier hörde protokollskrivaren klassföreståndaren säga följande...". Protokollet skickades ut till alla lärare och föräldrar. Det blev ett himla liv. En mängd mer eller mindre arga mejl kom omgående. En vanlig reaktion var "Men det förstod du väl att hon bara skämtade". Som svar skrev jag bland annat "Visst förstår jag att hon inte menade något ont. Men angående det där med skämt. Skulle vi tycka det var ok om klassföreståndaren drog några blondinskämt, eller skämt om färgade? Martin Luther King sa i sitt berömda tal 'I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their RETORIK FÖR LÄRARE

37

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

skin but by the content of their character'. Och jag har samma dröm för mina döttrar, därför vill jag inte att lärarna det första de gör när de träffar en ny elev kollar vilket kön eleven har och tänker 'Aha, du är en så'n"'. Svaret avslutades väldigt ödmjukt med att jag bad om ursäkt för att jag gjort folk upprörda och att jag som retoriker kanske är lite miljöskadad och tror att orden har betydelse, att det blir skillnad om man säger kalhygge eller föryngringsyta. Upplösningen på incidenten var positiv. Jag blev inbjuden till skolan för att hålla en föreläsning om retorik. Detta får pedagogiska konsekvenser för vår lärargärning. En sådan blir att tanken att vi kan lära eleverna något skorrar lite. Vad vi kan göra är att bidra till en situation där de lär sig något. Den här seriestrippen från Pricken fångar lite av den tanken. På mitt första föräldramöte som nyutexaminerad lärare lade jag på seriestrippen för att visa föräldrarna min pedagogiska grundsyn. Helt ärligt tror jag inte det fungerade så bra som det var tänkt. De förstod nog inte riktigt vad jag menade. Men jag vill tro att du som blivande lärare har större chanser att göra det. Att det inte räcker med 'att lära ut' något, eftersom mottagaren skapar betydelsen av ett budskap måste vi också undervisa på ett sådant sätt att eleverna lär sig.

38

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV RETORIKENS GRUNDTANKAR

RETORIK FÖR LÄRARE

39

Retorikens centrala begrepp Vi har redan sett att retoriken är ett redskap som kan hjälpa oss nå våra kommunikativa mål och att Aristoteles sammanfattade det i satsen: retoriken är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga. Men de retoriska redskapen kan användas för andra konstruktiva syften än att övertyga, t.ex. informera, provocera eller t.o.m. reta någon. Det finns de som hävdar att en aristotelisk fokusering på övertygandet onödigt förminskar retoriken. Det må ligga mycket i det, men som lärare är en av dina uppgifter tveklöst att övertyga. Hur blir man då övertygande? Ja, även detta har vi snuddat vid. Sofisterna hade funnit att det fanns vissa gemensamma drag bland dem som var skickliga i konsten att övertyga, och att man kan sammanfatta dem för pedagogiska ändamål. Ari stoteles var den förste vi känner till som skrev om den grundläggande triaden ethos, logos och pathos. Om man ska välja någonting som retorikens teo-

40

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

retiska fundament så är den här triaden en god kandidat. Med att kalla de tre begreppen för en triad vill man visa att alla tre måste vara med för att någon ska bli övertygad. På så sätt blir triaden ethos, logos, pathos retorikens främsta bidrag till vår teoretiska kommunikationsförståelse. Ethos är förmågan att skapa förtroende. Man försöker visa att man är en sympatisk figur man kan lita på. En person som handlat gott tidigare och vill en väl, ja, en person man gärna skulle lämna sina barn till och köpa en begagnad bil av (den uppmärksamma läsaren märker att ethos och etik har samma ursprung). Logos går ut på att välja språk så att folk förstår vad man menar. De gamla grekerna hade termer som refererade till saker vi idag har skilda termer för. Ordet logik har vi såklart fått från logos, men också ordet lexikon (via latinets lexemé). Logos syftar alltså på både språk och tanke, och hur de hänger ihop. Ett fint exempel på det är första meningen i Johannesevangeliet. Där står "I begynnelsen fanns ordet, och ordet fanns hos Gud, och ordet var Gud". Nya testamentet är skrivet på grekiska. I grundtexten står det "I begynnelsen var logos". För dig som blivande lärare betyder logos att det inte räcker med att din tanke stämmer. Du måste också välja språk som gör att mottagarna förstår vilken tanke det är du försöker göra gemensam med dem. Men det räcker inte att motRETORIK FÖR LÄRARE

41

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

tagarna har förstått vilken tanke det är för att de ska bli övertygade. De måste också våga lita på dig, ethos, och det måste väckas några känslor, pathos. Varför måste det finnas med känslor för att vi ska bli övertygade? Man kan hävda att det är en känslomässig reaktion att bli övertygad. Men för mig blir det tydligare om vi säger att känslan hänger ihop med viljan. Det är känslan som får oss att vilja något. Och om vi inte vill, då kommer vi inte att bli övertygade. Vi kan förstå hur man ska göra för att sortera mjölkförpackningar, rösta i kårval, läsa läxorna. Och vi kan lita fullständigt på dem som säger att det är viktigt av en massa skäl att göra det. Men om det inte blir någon känslomässig reaktion som får oss att känna "Ja, det här är viktigt; det vill jag göra", då kommer vi knappast att göra saken, i alla fall inte med helhjärtad övertygelse. Vi människor har en tendens att fatta beslut "med magen". En psykolog sa en gång att alla beslut är känslomässiga, men sedan behöver vi ethos och logos för att förklara för andra och oss själva varför. Modern minnesforskning visar också att vi bättre kommer ihåg saker vi fått förhålla oss känslomässigt till. Vi behöver alltså beröra vår publik. Det kan handla om gemensamma bilder och upplevelser. De flesta av oss har nog haft någon lärare som lyckats trollbinda med berättelser, eller fått oss att tycka "Jamen det här är ju riktigt intressant". Det berättas att man under medeltiden i de tidigare jesuitskolorna krävde av präs-

42

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

terna att de inom en mycket begränsad tidsrymd skulle kunna få sina åhörare att både skratta och gråta. Det vore ett ideal att sträva mot för dig som blivande lärare, eller åtminstone förmedla så mycket engagemang att eleverna känner att det du talar om är någonting viktigt. Ethos, pathos och logos är dina medel för att övertyga, på så sätt är de retorikens teoretiska kärna. I praktiken går de in i varandra. Alla språkval är samtidigt uttryck för alla tre. Men triaden är ett tydligt exempel på den retoriska vokabulären som en verktygslåda för att kunna tala om olika aspekter av vår kommunikation, och vad det är som gör att den ibland fungerar bättre än annars. Kommunikationen fungerar bara om du kan skapa förtroende, säger en del. Ja, men vad är det som ger förtroende om inte logos och pathos. Du måste visa att du vet vad du talar om, att du är någon att lita på, en bra och god människa som förmår engagera. När du ska hålla ett föredrag måste du visa att du är lyhörd, trevlig och engagerad. Ethos måste vi förtjäna, och det är något som är lätt att förlora. Det handlar om att vara den man vill vara, och samtidigt bejaka den man är. Dessa tre ben måste förstås balanseras. Hur använder man då "de tre benen" i praktiken? Vi har alla med oss ett yttre/primärt ethos in i varje kommunikationssituation. Hur ser åhörarna på dig när du öppnar munnen? Man kan stärRETORIK FÖR LÄRARE

43

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

ka sitt yttre ethos genom att berätta varför publiken ska lyssna på dig. Det kan handla om sådant som yrke, utbildning, vilka du känner. Fundera t.ex. på hur du reagerar om någon presenterar sig som professor eller rektor. En typisk plats, topik, för att leta efter lämpligt material är den egna erfarenheten. Har du själv varit med om något som gör dig trovärdig, att det kan finnas anledning att lyssna på dig? Även om du kanske inte varit i Grekland och sett utgrävningarna har du kanske sett ett TV-program, eller hört en intressant föreläsning om saken. Ethos handlar vidare om inre/sekundära egenskaper som visas i själva talet, att vara en kunnig, god, äkta och engagerad människa. En människa som vill sina elever väl, som inte har någon dold agenda utan är tydlig med sina syften och kan förmedla känslan av att eleverna är delaktiga i resan på väg mot det målet. När vi människor vågar lita på någon, får lära oss något nytt och samtidigt blir berörda, då upplever vi att vi har varit med om någonting bra och viktigt. Det handlar om att kombinera delarna, att inge förtroende, undervisa och engagera. På arbetsplatserna ligger tyngdpunkten på möten oftast på logos (eller ethos, "nu ska vi göra så här för det har jag som rektor bestämt"). Men med bara logosargument blir det tråkigt. På samma sätt blir ett tal med för mycket ethos ett auktoritetstal utan substans, och ett tal med för

44

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

stor tonvikt på pathos riskerar att brista i förståelse och trovärdighet. Som ny lärare kan det finnas en risk att man försöker överbetona ethos, för att visa att man minsann är värd att ta på allvar. Eller överbetonar logos, orden som ska förmedla kunskapsstoffet. Men vi får som sagt aldrig glömma att känslan är intimt förknippad med viljan. Att det är pathos som får oss att vilja något, och vill vi inte kommer vi aldrig att bli övertygade om att detta är något jag ska lära mig. Det gäller såväl under vår skoltid som senare i livet. Cicero arbetade vidare på Aristóteles tre medel för att övertyga, och införde kraven att talaren skulle påverka publiken på tre sätt: Docere, moveré samt delectare. Cicero gick så långt att han kallade detta för officia oratoris - talarens plikter. Nu blev det fler latinska/grekiska termer... När jag satte mig och formulerade syftet med den här skriften kom jag fram till att målet är att du som blivande lärare i högre utsträckning än tidigare ska reflektera över språkvalens betydelse som påverkande faktor din verklighet. Jag skriver "i högre utsträckning än tidigare" eftersom du redan har fungerande retoriska modeller i din skalle. Du talar automatiskt annorlunda i en anställnings intervju än med ett barn. Och en fråga som "Hur var det i helgen" ges helt olika svar om det är föräldrarna eller en kursare som frågar (gissar jag). RETORIK FÖR LÄRARE

45

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

Vad den här texten - och retorik som vetenskap vill göra är att visa på redskap för att kommunicera med våra egna modeller och se om vi kan få dem att fungera ännu bättre, i Det är här de grekiska/latinska termerna kommer in. Tanken är att de ska vara redskap för att kommunicera med oss själva om de språkval vi gör. Eftersom vi alla möter påverkande information dagligen och själva försöker påverka vår omgivning, har vi inom oss tolkningsmodeller; modeller som vi byggt upp under en längre tid och som är betingade av den kultur och det sammanhang vi lever i. Till exempel så genomskådar vi reklamens idealbild om vitare tänder och vackrare hy, och tror mer på Aktuellt än på en som jämt skryter och skrävlar. Därför syftar också retorikstudier till att lära känna och utnyttja våra egna, fungerande tolkningsmodeller. Därav följer att det är viktigt att du som student ges tillfälle att tänka efter och själv prova, och inte bara passivt försöker lära dig vad läraren eller boken har att säga. Universitetsstuderande måste ta ett stort ansvar för sina egna studier, och själva tvingas tänka efter vad som är viktigt i kurslitteratur och föreläsningar. Det gäller inte minst vilka termer du vill lägga ned kraft på att lära dig. Nåväl. Åter till Ciceros triad om talarens plikter som kompletterar Aristoteles. Docere betyder att övertyga genom, att lära

46

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORIKENS CENTRALA BEGREPP

eller bevisa. Detta kan till viss del liknas vid logos och handlar om att rikta sig mot förståndet. Man skapar övertygelse genom att visa på fakta och sakskäl. Moveré handlar om att övertyga genom att engagera. Här vill vi påverka lyssnarens känslor och få dem till engagemang. Publiken ska ledas fram till att tycka som talaren. Detta känner vi delvis igen i pathos. Delectare syftar till att övertyga genom, att behaga. Detta ställer kravet på talaren att hon ska vara 'behagfull'. Eftersom det är en dödssynd att tråka ut sin publik måste språkliga finesser, lustigheter, smicker och annan teknik användas för att visa att man är välvilligt inställd till sin publik, och därmed göra publiken välvilligt inställd och mottaglig. Denna plikt känns igen i ethos. Något lite kategoriskt skulle vi därför kunna dela in ovanstående delar på följande sätt: Plats i talet

Början

Mitten

Slutet

Talarens plikter Behaga

Undervisa Röra känslor

Bevisning

Logos

RETORIK FÖR LÄRARE

Ethos

Pathos

47

Konsten att välja språk konstruktivt Det finns många olika retorikdefinitioner. Den mest bekanta är som sagt Aristoteles "Retorik är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst lämpat att övertyga". I förkortad version hittar vi den hos t.ex. Kurt Johannesson, Sveriges ende professor i retorik under 1900-talet "Retorik - konsten att övertyga". Andra definitioner är Lennart Hellspongs pragmatiska "konsten att lösa problem med hjälp av språket", eller Maria Wolraths mer filosofiska "konsten att överväga" (vi tänker med språk, retoriken hjälper oss att välja språk, alltså kan retoriken hjälpa oss att tänka bättre). Den definition jag vill slå ett slag för är "Konsten att välja språk konstruktivt". De kan synas väldigt lika de här definitionerna, alla handlar om språk och påverkan. Men lite skillnad blir det. Man skulle kunna använda metaforen "orden är ficklampor som lyser upp olika delar av vår verklighet". Om vi lyser på en staty med en ficklampa framträder vissa saker tydligt, medan andra

48

RETORIK FÖR LÄRARE

KONSTEN ATT V Ä L J A SPRÅK KONSTRUKTIVT

faller i skugga. Ändrar vi infallsvinkel blir det andra saker som lyfts fram. Min definition väljer att se retoriken som konsten att välja språk konstruktivt. Då finns det med en normativ, etisk aspekt på ett annat sätt än om vi säger 'konsten att övertyga'. Aristoteles avgränsade retorikens område till det som kan vara på annat sätt. Saker som är självklara finns det ingen anledning att diskutera eller med hjälp av språket försöka utreda närmare. Den här avgränsningen innebär bland annat att det kan finnas flera och till och med många riktiga svar på de frågor retoriken intresserar sig för. Att det finns många konstruktiva perspektiv att betrakta en företeelse ur leder inte automatiskt till att alla perspektiv är lika goda. Min favoritmetafor i sammanhanget är: "Orden är kartor över verkligheten". Över staden Lund kan vi tänka oss ett mycket stort antal kartor som lyfter fram olika aspekter: cykel- busskartor, demografiska kartor, historiska- och framtidskartor (stadsplanering), väderkartor (nya varje dag), topografiska, kartor över vatten- och elnätet, pubkartor, turistkartor, kanske rent av mentala kartor etc. etc. Alla visar de aspekter som kan vara svar på olika frågeställningar. Det finns ingen slutgiltig egentlig karta över Lund, och det känns konstigt att tala om 'sanna' kartor i sammanhanget. Kartorna är mer eller mindre användbara beroende på vårt syfte. Så är det också med orden. Våra språkval lyfter fram RETORIK FÖR LÄRARE

49

KONSTEN ATT V Ä L J A SPRÅK KONSTRUKTIVT

olika aspekter av en verklighet "som kan vara på annat sätt". "Kalhygge" och "föryngringsyta" blir två olika 'kartor' för ett kulturfenomen. Minns exemplet med Hamas andlige ledare Yassin som nämndes ovan, s. 19. Det bör också sägas att det också kan finnas felaktiga kartor. En karta över Kristianstad med överskriften Lund är ingen karta över Lund - eller i alla fall en mycket dålig karta över Lund. Trots att retorik alltså tveklöst är en språklig disciplin, ligger dess fokus utanför språket, på resultatet av våra språkhandlingar. Några grund antaganden för detta är att all talad och skriven kommunikation äger rum i en kulturell kontext. Denna kulturella kontext kännetecknas av motstridiga handlingsalternativ, såväl i enskilda angelägenheter som mer gemensamma åtaganden. Behovet att tala och skriva är sprunget ur en önskan att påverka och vägleda vår kunskap och våra ställningstaganden till dessa handlingsalternativ. Det intima sambandet mellan retorik och demokrati säger oss att detta val av handling också handlar om hur vi väljer att försöka påverka andra att handla på ett visst sätt. Och hur vi själva ska välja att bli påverkade. Lika lite som det i kart metaforen finns en slutgiltig sann karta, finns det ett slutgiltigt sant svar på de frågor som "som kan vara på annat sätt". Vilket parti ska jag rösta på, vem ska jag gifta mig med, vilka kurser jag ska läsa, hur jag ska välja att försöka vara som lärare? De

50

RETORIK FÖR LÄRARE

KONSTEN ATT V Ä L J A SPRÅK KONSTRUKTIVT

olika svaren är ur ett visst perspektiv mer eller mindre konstruktiva, mer eller mindre bra. Språkvalens betydelse för våra handlingar gör retoriken till en normativ och etisk vetenskap, som ytterst har som mål att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Nu är första delen av boken slut. Jag har velat visa att retorik bl.a. handlar om konsten att övertyga, vilket är någonting oerhört centralt för dig som blivande lärare. Att retorik med sin långa historia är ett seriöst ämne och ett väl utforskat område. Men framför allt har första delen handlat om att vi väljer språk, och den frihet och det ansvar som följer av det, samt att vi för att lyckas övertyga måste använda oss av hela triaden ethos, logos och pathos. Resten av boken kommer nu att handla om retorikens verktygslåda, om redskap som kan hjälpa oss välja än mer konstruktivt.

RETORK FÖR LÄRARE

51

Retoriska redskap och annat skoj Studierektorn kommer in på ert arbetslagsmöte och säger att hon vill att någon ska hålla en föredragning om två veckor inför ledningsgruppen och kommunens skolutskott. Det ska handla om något av projekten skolan deltagit i. Du inser snabbt att detta är det perfekta tillfället att berätta om några idéer du har arbetat med. Du anmäler dig och och börjar på en gång att fundera på vad du vill säga. Ganska snart kommer du fram till att det som du upplever som särskilt angeläget inte bara är att berätta om vad som har hänt, utan främst dina tankar om förändringar och förbättringar. Du kommer att behöva argumentera. En snabb rysning far igenom kroppen. Detta är en situation som skulle kunna uppstå på jobbet men det skulle lika gärna kunna vara så att du ska tala på fiskeklubben, anställningsintervju, föräldramöte eller vilken annan situation som helst där du behöver kommunicera med andra människor, ett tal på brorsans bröllop, samtal med

52

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

föräldrar till en elev som misskött sig, ett frieri... Du har vad vi kallar en retorisk situation framför dig. Den retoriska situationen innebär i korthet att du står inför en situation där du måste välja språk för att försöka göra något åt den. Retoriken har utvecklat en metod för att på ett systematiskt, väl planerat sätt bygga och formulera ett tal som syftar till att påverka dem som lyssnar till dig i en bestämd riktning. Som vi redan antytt var det de grekiska sofisterna som fann pusselbitarna och började lägga dem i en fungerande ordning. Ordningen kom att kallas partesläran - läran om talets delar. Ungefär så här sa de att man kunde göra: Intellectio (fundera): att tänka igenom och analysera talsituationen. Inventio (inventera): att finna de rätta infallsvinklarna och argumenten. Dispositio (disponera): vilka delar ska talet bestå av, och vilka funktioner ska de fylla. Elocutio (formulera): att hitta stilnivån och lämpligt språkbruk. Memoria (memorera): att komma ihåg vad man ska säga. Actio (agera) allt det som har med framförandet att göra Feedbacktio (eftertanke) att tänka igenom och lära sig av sina framgångar (och eventuella tillkortakommanden). RETORIK FÖR LÄRARE

53

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

Intellectio - att fundera. En teoretisk utgångspunkt för retorik som konst och vetenskap är som sagt att vi väljer språk. Det är både en välsignelse och en förbannelse. Välsignelsen ligger i friheten - att vi i varje talsituation kan välja fullständigt fritt ur den repertoar vi har till förfogande. Förbannelsen ligger i ansvaret - eftersom vi alltid väljer är vi också ansvariga för våra språkval, och hur de påverkar vår omgivning. Intellectiosteget handlar om en analys av den retoriska situationen. Det är tre aspekter av den kommande kommunikationssituationen som ska analyseras: Syfte, mottagare och kontext. De antika texterna hade inte intellectio som ett eget steg i partesmodellen; det fick plats i inventiosteget. För att tydliggöra de viktiga aspekter som intellectio handlar om får det ett eget steg i den här boken (liksom i flera andra nyare retorik böcker). Retoriken betraktar kommunikation ur ett påverkansperspektiv. Från det perspektivet finns det alltid ett syfte med en kommunikationshandling: Vi öppnar munnen eller trycker på tangenterna för att vi vill påverka en mottagare på något sätt. Genom att fundera över hur jag vill påverka lyssnarna är tanken att jag lättare ska kunna göra konstruktiva språkval för att lyckas. Svaret på syftesfrågan ligger hos mottagaren. Problemet finns hos mottagaren - hon hyser inte de åsikter eller handlar på ett sådant sätt som

54

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

vi tycker att hon borde göra. Det är möjligt att det är den insikten som ligger bakom Lennart Hellspongs definition av retorik som konsten att lösa problem med hjälp av språket. Du ska alltså formulera ditt syfte som vad mottagarna ska tycka, tänka, känna, tro och framför allt göra efter ha lyssnat på dig. Det får inte vara 'informera; det syftet uppnås även om lyssnarna somnar halvvägs in i talet. Nä, vad ska de tycka och göra efter att ha hört dig ska det vara. Ofta är det flera syften vi har, som t.ex. att de ska tycka du som talare är en himla trevlig och intelligent person. Därför kan det vara bra att göra en syfteshierarki, med det viktigaste överst. Det kan låta skämtsamt när jag skriver att vi ska ta upp som syfte att vi vill att mottagarna ska tycka vi är intelligenta och trevliga. Men en av förutsättningarna för ett konstruktivt förhållningssätt till sambandet retorik-etik, är att vi åtminstone inför oss själva vågar stå för vilka skäl vi har för att öppna munnen. Det är mycket möjligt att det finns ett narcissistiskt drag i allt läreri. En glädje i att folk tittar på oss, lyssnar på oss, skriver ned vad vi säger, tycker vi är intressanta och har viktiga saker att säga. Ett konstruktivt förhållningssätt till detta är att vi vågar erkänna också den komponenten, så att vi t.ex. kan överväga hur mycket utrymme de delarna ska få ta. Mottagarna är den andra punkten som ska analyRETORIK FÖR LÄRARE

55

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

seras. Som vi såg ovan har vi alla retoriska modeller i våra huvuden, så att vi t.ex. automatiskt gör en mottagaranalys. Här handlar det om att medvetet göra sig en bild av mottagarna: Hur gamla är de? Vad kan/vet de, vad har de gjort innan/ska göra efter, vad har de för förhoppningar/farhågor, var finns deras ära/stolthet? Genom att göra sig en så tydlig bild som möjligt av mottagarna är vi bättre skickade att välja lämpligt språk för att underlätta för tanken att nå fram och bli gemensam. Hur ser könsfördelningen ut? Det är statistiskt visat att vi alla talar olika till tjejer och till killar. Genom att medvetet reflektera över könsfördelning kan vi kanske undvika mottagaranpassningar som är mindre konstruktiva. Vilka minoriteter finns det bland lyssnarna? Det finns alltid undergrupper bland dem, hur ska man välja att förhålla sig till dessa? Om det har förekommit mobbing i klassen, ska man vända sig till klassen som helhet, de mobbade eller mobbarna? Hur ser mottagarna på dig, vilket initialethos har du att starta med? Kontexten, sammanhanget, är den tredje analyspunkten under intellectiosteget. Var hålls talet, eller var läses texten? John F Kennedys berömda tal 1963 med frasen "Ich bin ein Berliner", skulle nog inte ha fått lika stort genomslag om han hållit det på Vita husets trapp i stället för i Berlin. Hur lokalen ser ut har betydelse. Också tiden hör till kontexten. Timmen efter lunch är ofta den tyngsta. Hur ska du möblera inför kvartssamtalen för

56

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

att underlätta en så konstruktiv kommunikation som möjligt? Inventio - att hitta uppslag och argument. Ett tal måste handla om någonting. Nu vet du vad du vill uppnå med ditt tal, har tänkt igenom vilka mottagarna är och reflekterat över kontextuella faktorer. Nu är det dags att börja leta efter saker som gör att lyssnaren kan förstå och ta till sig det viktiga du har att säga. Det handlar om att hitta perspektiv, argument och annat innehåll att fylla ditt tal med. Det viktigaste - Tesen. All senare argumentation har ett och samma syfte: de ska stödja den tes eller det budskap som du valt att lägga fram. Med utgångspunkt i din syftesanalys ska du formulera en tes. Det kan vara ett förslag, en åtgärd eller en åsiktsposition. Se till att tesen blir: - Kort - Klar - Konkret. Det är denna tes som senare under talet ska bli tydlig och gärna "odödlig" i dina åhörares minnen. Ingen som lyssnar till dig eller läser det du skrivit ska behöva fundera på vad du egentligen vill ha sagt. Likaså kommer ditt fortsatta arbete med utveckling av talet att förenklas om du varit tydlig och konkret när du formulerat din tes. När du väl har bestämt dig för din tes är det dags att samla material som kan vara till nytta senare för din argumentering. I detta läge finns inga onyttiga kunskaper. Allt kan vara till nytta. RETORIK FÖR LÄRARE

57

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

Därför samlar man in så mycket kunskap som möjligt. Quintilianus skrev angående det här att samla så mycket som möjligt "Det är lättare att beskära en vildvuxen planta än att få en förtorkad växt att framstå som en fulländad skapelse". Som en hjälp att hitta material har retoriken utvecklat den så kallade topikläran. Ordet topos betyder plats på grekiska. Det handlar alltså om mentala platser dit vi kan gå för att hitta lämpligt material. Fakta och logiska orsakssamband är tunga argument för oss, därför är många topiker logiska till sin struktur. En standardtopik är definitionen. Genom att definiera huvudbegrepp och företeelser i vårt tal får vi lämpligt material som underlättar för mottagarna att ta till sig det vi vill säga. Andra topiker är orsak-verkan, hinder-möjlighet, kvalitet-kvantitet, skillnad, grad, funktion, värde, förändring etc. Alltså, genom att fråga dig vad det finns för hinder och möjligheter med ditt förslag kommer du att få material du eventuellt kan använda. Generalisering och specificering är två andra mycket användbara logiska topiker. Generalise ringen handlar om vilken mer övergripande företeelse är det du talar om en del av? Du ska hålla ett tal på den lokala lärarföreningen. För att hitta material tänker du generalisering och kommer fram till att engagemang i lärarföreningen kan ses som en del av yrkesutövandet, en del av en ekono-

58

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

misk process, en fritidsaktivitet, en social aktivitet, kanske en motionsform, något som har med demokrati och samhällsengagemang att göra, en estetisk upplevelse, friskvård med mera. Vi ser direkt att det finns lämpligt material för att lyfta fram det fina med föreningsengagemang. Generaliseringen kan också vara överordnade principer som godhet, nytta, ekonomi och inte minst miljö. Specificeringen går åt andra hållet. Vilka typer av engagemang finns det i lärarföreningen? På vilket sätt kan det vara friskvård? Att kropp och själ hänger ihop, att känslan av göra något meningsfullt som också kommer andra till godo får oss att må bra, att människan inte lever av bröd allena... Allt material ska så klart inte användas i det färdiga talet, men här handlar det om att förutsättningslöst samla så mycket som möjligt. Induktion, deduktion, abduktion är andra användbara logiska topiker (slå gärna upp vad de betyder). Siffror är alltid bra. Hur många är det som är engagerade i lärarföreningar, varför är det så många - eller så få? Konkreta exempel ska alltid finnas med. Det kan vara knepigt att hitta bra exempel ibland, men ju mer man tränar desto lättare går det. Exemplen får gärna vara detaljerade. Min absoluta favorit topik för tillfället är jämförelsen. Vad man än talar om passar en jämförelse. Ofta är det först när något jämförs med något annat som vi för vårt inre kan se vad det handlar om. Man kan jämföra RETORIK FÖR LÄRARE

59

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

med något som är likt eller olikt, något bättre, sämre eller något som är lika bra. En annan topik som bara måste nämnas är citatet. När vi citerar någon/något så inte bara stärks vårt ethos för att vi visar oss kunniga, vi lånar också ethos av den vi citerar. Citatet som topik har en undergrupp (specificering) i form av ordspråk. Jag tycker vi i allmänhet är lite klena på att använda ordspråk i våra argumentationer. De är ofta mustiga, träffande och klart ethoshöjande. Och om du letar lite så finns det garanterat något passande ordspråk till ditt tal. Ibland kan det vara svårt att komma på något argument överhuvudtaget. Det hade grekerna och romarna också. De sammanställde därför de mest centrala topikerna i en ramsa som på latin började mest på Q. På svenska låter den: Vad, Vem, När, Var, Hur, Varför, Med vad? Ställer du dessa frågor kring ditt ämne har du lättare att hitta nya spår att trampa vidare i. I inventioarbetet är det viktigt att 'blanda'. Att ensidigt bara använda en typ av bevismedel blir tröttande för dem som lyssnar eller läser, och bland annat därför inte så övertygande som man kan önska. Kurt Johannesson försökte fånga detta i uttrycket "Plånbok och hjärta". Med det menade han att för varje plånboksargument (vad man tjänar/konsekvensargument) ska det finnas ett hjärteargument (någon princip eller varför något är bra).

60

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

Kom också ihåg att dina egna erfarenheter och reflektioner kan och ska användas i argumentationen. Det ger tyngd och liv åt din framställning. Utgångspunkten för vilka typer av berättelser som passar är den mottagaranalys du gjort i intellectio steget. Dispositio - att disponera. Denna del av arbetet är mycket viktig. Cicero sa "Det är lika viktigt för en talare att ställa upp sitt tal och ordna sina argument som det är för en härförare att rätt ställa upp sina trupper." Man skulle även, som Kurt Johannesson, kunna likna talet vid en flygresa. De flesta flygolyckor händer vid start och landning. Det är likadant när man talar. Därför ska man förbereda inledningen väl, så att planet lyfter från marken. Man behöver också en kurs när man väl är uppe i luften. Det är själva dispositionen. Och till sist behöver man en bergsäker landning eller avslutning, med alla hjul i banan och en kort inbromsning. En lektionsplanering följer samma princip. Den -

retoriska dispositionen ser i korthet ut så här: Inledning (exordium) Bakgrund, berättelse, fakta (narratio) Tes, förslag, budskap (propositio) Argument och motargument (confirmatio och refutatio) - Avslutning (peroratio)

RETORIK FÖR LÄRARE

61

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

Inledning Inledningen ska enligt Cicero fylla tre funktioner. Först måste du väcka uppmärksamhet, så att folk förstår att det är dags att sluta kasta kautschuk eller prata med varandra och börja lyssna. Som tidigare nämnts ska talaren i inledningen skapa förtroende för sig själv och sitt budskap genom att upprätta någon form av relation med publiken. Det handlar om att göra publiken välvilligt inställd, något som, såklart, görs genom att visa att man själv är välvilligt inställd till dem. Det är naturligt att åhörarna är lite skeptiska inledningsvis, därför är det viktigt att visa att man är en trevlig prick som vill dem väl. Vi förväntar oss att den som talar visar oss någon form av artig respekt, t.ex. genom att säga "Tack för att jag fick komma hit till skolkontoret och berätta om vårt projekt", "Kul att så många kunde komma till årets första föräldramöte". Under intellectiosteget har du kommit fram till vilket initialt ethos du har i åhörarnas öron. Kan det behöva stärkas? Behöver du tala om varför det kan vara värt att lyssna på just dig i den här frågan? Talets tema och budskap bör också kort nämnas. Bakgrund och berättelse Narratio är själva berättelsen eller orsaken till varför det ska talas. Här presenteras bakgrunden till de tankar och

62

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

idéer som kommer att framföras i tesen. I det juridiska talet är det beskrivningarna av brottet som utgör narratio. Ett exempel kan vara det enskilda samtalet med några föräldrar. Efter att ha hälsat dem välkomna och presenterat sig talar man om vad deras barn gjort, vad som föranlett detta möte. I lovtalet på bröllopsmiddagen kan bakgrundsberättelsen vara hur de inblandade träffades första gången. I de uppsatser du kommer att skriva under utbildningen är en naturlig del av narratio att tala om varför just du skriver om just detta. Narratio anlägger det perspektiv utifrån vilket temat kommer behandlas. Tes, förslag eller budskap Efter att talaren försiktigt har introducerat sig själv och ämnet i sin inledning och fortsatt med att ge någon form av bakgrundsbeskrivning kommer hon så in på vad hon verkligen vill säga. Det är här och nu som tesen presenteras fullt ut. - (Tre) argument (confirmatio) Det är nu vi kommer att ha nytta av vårt slit med inventioarbetet. Vi borde ha hittat ett antal bra argument för vår sak. Ibland är detta enkelt och vi har hittat massor av goda skäl, andra gånger kan det vara svårare. I typfallet väljer vi ut endast de tre bästa eller starkaste argumenten som vi tror kommer att passa vår publik. Försök blanda logosargument RETORIX KÖR LÄRARE

63

RETOPJSKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

med pathosargument. När du senare prövar ditt argument, upplever du kanske att det behöver ett starkare stöd. Fundera då på om du behöver ett så kallat stödargument. Ett andra argument som ger stöd eller bevis för ditt första argument. Exempel: Du vill åka på en utbildning. Du går till rektorn med tesen: Jag behöver denna utbildning. Argument 1 - Vi har behov på vår enhet av denna typ av kompetens som utbildningen kan ge. Argument 2 - Det är bra med personlig utveckling för lärarna. Argument 3 - Petterson på Midgårdsskolan tyckte att utbildningen var kanonbra. Stödargument till argument 3 - Petterson menar att hans nya kompetens redan har gjort nytta i deras lärarlag. - Ett motargument (refutatio) Det finns alltid motargument till din tes! Om det inte hade funnits några motargument hade saken redan varit klar. Vi sa ovan att retoriken betraktar kommunikation ur ett påverkansperspektiv; vi öppnar munnen för att vi vill påverka en mottagare på något sätt. Hon hyser inte de åsikter eller handlar på ett sådant sätt vi tycker att hon borde. Och hon har skäl för att göra som hon gör. Det är dessa skäl som är de reella motargumenten. Det finns en mängd anledningar till att ta upp

64

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

motargumenten. Du vill inte att mottagarna ska acceptera din tes nu, för att sedan när de kommer hem komma på ett motargument som stjälper allt. Att ta upp motargument är ethosstärkande. Du visar att du är seriös, trovärdig och smart nog att inse vad som faktiskt talar emot ditt förslag. (Personligen är jag mycket känslig och direkt kritisk till talare som inte tar upp motargument, jag kan ibland komma på mig själv med att tänka: "Antingen är du dum som inte förstår vilka motargument som finns, eller så är du en skurk som medvetet undanhåller starka motargument"). Det finns också ett kunskapsteoretiskt skäl till att ägna motargumenten en extra tanke. Aristoteles definierade som sagt retorikens område som "det som kan vara på annat sätt". Våra åsikter och handlingar formas till mycket stor del av kommunikation med oss själva och andra. Jag skulle tro att vi alla har hyst åsikter som vi nu är direkt främmande för; vi har ändrat oss och bytt åsikt. Att jobba seriöst med motargument är träning i att se att det kan finnas andra bra förhållningssätt. På retorikkurserna vid universitet har vi debattövningar där studenterna får förbereda sig för att argumentera både för och emot ett givet ämne. Det kan vara något kontroversiellt som "Porno grafi är nödvändigt", "Det är en självklar rättighet för butiksägare att få sätta upp kameror" eller "Det är en medmänsklig plikt att skänka pengar till de RETORIK FÖR LÄRARE

65

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

som ber om det på stan". När de kommer till lektionen bestämmer läraren vem som ska vara för och vem som ska vara emot. Det har hänt att studenter sagt att de innan övningen var helt säkra på sin åsikt i frågan, men efter att ha arbetat med att finna de tyngsta argumenten för den andra sidan var de nu mer osäkra. Att ta upp motargument är också ett sätt att visa att vi lyssnar på våra mottagare. Och att lyssna är direkt avgörande för en konstruktiv kommunikation, av tre skäl. Först ett etiskt skäl. När vi själva argumenterar vänder vi oss till våra mottagares förnuft och vädjar till dem att bedöma våra argument. Vi förväntar oss att de lyssnar på oss. Man kan hävda att ett etiskt förhållningssätt kräver att man själv försöker uppfylla de krav man ställer på andra. Det andra skälet är rent effektivitetsmässigt. En person som tydligt visar att han/hon inte är beredd att lyssna utan bara är intresserad av att själv få framföra sina åsikter, en sådan person kommer få svårt att övertyga de han/hon talar med. Det tredje skälet är ett kunskapsmässigt skäl. Aristoteles bestämde, som sagt, retorikens område som det som kan vara på annat sätt. Och tänker vi efter kan det gälla de flesta frågor som kan bli föremål för diskussion (det finns de som säger att vetenskapliga sanningar håller i snitt tjugo år). Det betyder att hur rätt vi än har, kan det finns andra än bättre förhållningssätt till saken i fråga. Och om vi inte lyssnar har vi stängt dörren för dessa. Om vi

66

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORBKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

inte hade lyssnat skulle jorden fortfarande vara platt. I vilken ordning ska då argumenten komma? Ett klassiskt förslag är: 1) Argument som ska fastna bra. Det näst starkaste (om det går att rangordna) 2) Argument som ska fastna bra. Det minst starka ur ett mottagarperspektiv. 3) Behandling av motargument. 4) Argumentet som måste fastna! Det starkaste skälet. Avslutning Framförandets avslutning kallas för peroratio. Avslutningen bör bestå av en sammanfattning av tesen, en upprepning av det starkaste argumentet och en handlingsuppmaning eller en appell. Vi vill ju även se till att det blir någon form av resultat eller handling av det vi framfört. Man får gärna försöka spetsa till det hela, och inte bara ha en torr repetition. Det finns många dispositionsprinciper som är bra, t.ex. trattdispositionen, där man går från det allmänna och generella till det enskilda och specifika. Cirkeldispositionen är ofta effektiv, när man i avslutningen återknyter till inledningen och därmed visar att det man talat om är en helhet som hänger ihop. När det gäller kronologin säger de gamla retoriklärarna att det ofta är mindre effektivt att låta framställningen följa den naturliga RETORIK FÖR LÄRARE

67

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

tidsföljden. I stället föreslår man Nu-Då-Sedan. Alltså först tala om vilket problem det är man vill lösa, sedan varför problemet har uppstått, för att till sist komma med lösningen och hur det då kommer att vara. En annan retorisk tumregel för dispositionen är: Tala om vad du ska säga - säg det - tala om vad du har sagt. Alltså en inledning, en huvuddel och en avslutning. Ethos är viktigast i inledningen, så att vi vågar lita på att talaren är en viri bonem - en god människa som vill oss väl. Logos är viktigast i huvuddelen, så att vi förstår vilken tanke det är fråga om. Och pathos i avslutningen, så att vi får lust att gå med på tesen. Tretalet går som sagt ofta igen inom retoriken. Talets tre delar ska alla fylla tre funktioner. Inledning: uppmärksamhet, välvilja, temat. Huvuddel: tes, för- och motargument. Avslutning: sammanfattning, upprepning av tyngsta argumentet, uppmaning. Elocutio - att formulera. Det här steget handlar om att klä tanken i ord. Någon har sagt att det inte handlar om att få människor att minnas utan att få dem att aldrig glömmal Även om detta kan kännas som en övermäktig uppgift och i många stycken inte alltid är realistisk, pekar det ändå ut målsättningen med vår uppgift. Vi vill ju påverka. Den första fråga man ska ställa sig gäller valet av

68

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

stilnivå. Vi vet att vi automatiskt anpassar vår stilnivå efter situationen. Ibland känns svordomar och slang helt främmande, medan det ibland är högst passande. Rätt stil för rätt tillfälle. Det gäller att som Karlfeldts Fridolin "tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin". De studier som gjorts angående stilnivå och påverkanseffekt är ganska entydiga: Ju ledigare stilnivå ju bättre kommunikativ effekt. Så är det. Men bara så länge man inte går över gränsen för det passande och klädsamma, för går man över, är det det mottagarna lägger märke till. Om en föreläsare svär kommer de flesta studenter lägga märke till det och tänka "Oj nu svor föreläsaren". Det behöver ju inte ha någon större betydelse, men allt som flyttar tanken från innehållet stjäl mental energi. Ett stavfel går säkert bra i en text, också två och tre. Men det är många av oss som har kommit på oss själva med att sitta och leta efter nästa stavfel i stället för att låta innehållet engagera oss. Ett tydligt exempel där energin hamnar fel. Jag skulle tro att vi alla någon gång läst något och inte tänkt på att vi läst, som om innehållet åkte direkt in i våra huvuden. Det är ditåt vi ska sträva i vårt stilval. Den bästa stilen är den som inte märks. Eva Östlund-Stjärnegårdh heter en språkforskare som har studerat sambandet mellan stil RETORIK FÖR LÄRARE

69

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

och betyg i gymnasisters nationella prov i svenska. Hypotesen var att förmågan att göra tydliga styckeindelningar var det som skulle ha störst betydelse. Men det visade sig att varierad meningslängd och varierade fundament var ännu viktigare. Alltså att ha både långa och korta meningar, och att ha få meningar som börjar med "Det är..." Variera. Elocutiosteget handlar om att skapa effekt. För detta syfte har man studerat olika typer av så kallade stilfigurer. Det finns hur många olika sorters stilfigurer som helst. På mitt tjänsterum har jag sju olika retoriska uppslagsverk och lexikon. Det skulle inte förvåna mig om antalet olika stilfigurer uppgår till över tusen. Bildens figurer - t.ex. metonymi och metafor, används för att göra jämförelser och skapa samhörighet. Motsatsfigurer - t.ex. paradox och oxymoron, används för att fascinera och få åhörarna att tänka efter Rytmiska figurer - t.ex. parallellism och anafor, används för att behaga och hjälpa minnet att komma ihåg. Talande eller frågande figurer - t.ex. apostrofering och exklamationer, används för att skapa reaktioner och känslor. Vi ska ta några kända. Julius Caesar använde sig av

70

RETORIK FOR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

en figur som kallas för anafor när han yttrade orden Veni, vidi, vici ("Jag kom, jag såg, jag segrade"). Han upprepade, som vi ser, samma ord i början av varje sats. Han skulle ju lika gärna kunna sagt: "Jag kom ridande på min springare, såg mig omkring i vårt väldiga imperium och vann storslagna segrar. Men vem skulle ha kommit ihåg en sådan mening? Ett annat exempel kan vi ta från vår senare tid, från reklamkampanjen Sveriges bönder. "Per-Albin Hansson byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad möblerade det, Ingvar Carlsson släckte ljuset". Här ser vi en antiklimax som innebär att man först skapar en stegring för att sedan drastiskt punktera den och skapar på så sätt en spännande effekt. Metaforer används då man vill skapa bilder av begrepp. Minns metaforen om orden som kartor ovan. Synen är vårt starkaste sinne, och bilden en oerhört stark påverkansfaktor. "Samarbetet mellan Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet blir en röd-grön röra", är en mycket effektiv formulering och troligen Carl Bildts bästa metafor. Den påverkande kraften hos metaforen ligger till viss del i att de blir delar av en större berättelse som pekar ut lämpliga handlingsalternativ. År 1992 var det en ekonomisk kris i Sverige. Repo räntan gick upp till ofattbara 500%. Retorikern Karin Holmquist studerade vilka metaforer dagstidningarna använde för att förklara de krångliga ekonomiska turerna (studien presenterades i RETORK FÖR LÄRARE

71

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

Svensklärarföreningens årsskrift 1993). Hon fann att man vid sidan av den personifierade 'marknaden' med en egen vilja, kunde dela in metaforerna i tre olika typer. Sjukhusmetaforerna, t.ex. "Moder Svea förblöder", krigsmetaforerna, t.ex. "attacker på svenska kronan", och vädermetaforer, t.ex. "valutabomber och ränteorkaner". Intressant är att den metafor man väljer blir del av en berättelse som också pekar ut hur man ska förhålla sig till problematiken. Om man accepterar sjukhusmetaforerna blir det naturligt att ta den beska medicin som behövs för att bli frisk, t.ex. göra nedskärningar i den offentliga sektorn. Om vi däremot accepterar krigsmetaforerna blir det i stället naturligt att sluta med inrikes käbbel och sluta upp runt en stark ledare som förmår ta djärva beslut, så att vi kan vinna kriget. Och det är ju någonting helt annat än de passiva vädermetaforerna. När det stormar är det bästa att söka skydd och inte göra någonting. Det kan förtjäna att påpekas att alla de nämnda metaforerna döljer det faktum att den ekonomiska krisen var ett resultat av beslut fattade av människor och organisationer. Som ett annat exempel kan vi titta på hyperbolen, en kraftig överdrift. Jesus sa att det var "svårare för en rik man att komma in i himmelriket än det var för en kamel att tränga sig igenom ett nålsöga". Troligtvis stängde Jesus inte dörren helt för rika människor, utan ville bara visa på hur svårt det

72

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

kunde vara när man hellre litade till sina pengar än till Gud. Snygga formuleringar fungerar. Det är därför som vissa av dem är odödliga. Medvetet arbete med formuleringar kommer få dina tal att bli ännu trevligare att lyssna till och du själv kommer att upptäcka hur du utvecklas som talare och skribent. På retorikkurser har jag låtit studenter ta ett tal de skrivit, och givit dem en lista med tjugo olika stilfigurer. Sedan måste de arbeta in alla stilfigurerna. Efteråt är studenterna överens om att talet blev bättre, även om man i en skarp situation kanske inte skulle ha använt riktigt alla. Några figurer presenteras som sagt i ordlistan i slutet av boken. Och vill du läsa och lära dig mer om detta hänvisas du till någon av alla de böcker som finns i ämnet. Vi tittar på ett sista exempel. När Armstrong steg ner på månen 1969 och sa: - "A small step for man - a gigant leap for mankind" tror du han då gjorde det av en slump? Inte. Faktum är att man i denna mening kan finna hela fem retoriska figurer gömda: Isokolon, anafor, antithesis, polypoton samt synonymia. Numera är det ett odödligt citat. Använd figurerna förståndigt. Argumenta tionen är det viktigaste. Se till att du inte blir styltande eller tillgjord. Quintilianus skrev "Ett tal ska vara så konstfullt bearbetat att det verkar okonstlat". En modern parafras är: "Konsten med konRETORIK FÖR LÄRARE

73

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

sten är att dölja konsten". Cicero sa och skrev mycket. Också "Det värsta brottet mot retorikens alla råd och regler är tråkighet". Och ett mycket bra botemedel mot tråkighet är humor. Det är förvånansvärt hur mycket humor kan göra, också för vårt lärande. Ett av de första åren jag var kursansvarig för en retorikkurs hade vi en gästföreläsare som gjorde succé. Personligen tyckte jag nog att han hade påtagliga drag av en ytlig estradör som mest höll på med lustigheter. I alla fall var hans föreläsning inte lika djupsinnig och insiktsfull som min. Men han fick överlägsna utvärderingar. Nu föll det sig så att jag fick chansen att träffa många av de här studenterna i en fortsättningskurs ett par år senare (drygt femtio studenter). Jag började med en utvärdering om vad de kom ihåg från förra kursen, om de hade haft någon nytta av det de lärt sig och om det var något särskilt de ville framhålla från den kursen. I mitt stilla sinne trodde jag nog att den ytliga estradörens lustigheter fort skulle falla i glömska medan mina djupsinnigheter bara skulle växa med tiden. Det blev naturligtvis tvärtom. Resul tatet var entydigt, de inte bara kom ihåg honom bäst utan hade dessutom haft störst nytta av det han talade om. En mycket nyttig läxa för mig. Men humor är inte tvärenkelt. Glädjande nog kan jag meddela att det inte behöver vara våldsamt roligt för att det ska fungera positivt, man kommer förvånansvärt långt på att bara försöka.

74

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

Publiken kommer hur taffligt det än blir att uppskatta ambitionen. Till vår hjälp att jobba med humorn har vi också stilfigurerna. Om du tittar i listan i slutet av boken ser du att flera av dem går utmärkt att använda för ändamålet. Stilfigurerna blir en plats, topik, dit vi kan gå för att leta efter lämpligt humormaterial. Memoria - att memorera. Under antiken hade man naturligt nog ett större behov av att hitta hjälpmedel och verktyg för att komma ihåg vad som skulle sägas än vi idag. De hade inte tillgång till dagens hjälpmedel som OH-apparater, powerpoint, smart boards med mera. Ett viktigt skäl till att man strävade efter att undvika manus var att det inte fungerade särskilt bra. Dels skapar ett manus avstånd mellan talaren och publiken. Det viktigaste i en talarsituation är just kontakten (fundera lite på hur situationen är för en ståuppkomiker). Någon uttryckte även saken så här: Det finns ett moment av frieri i ett tal - och ett manusbundet frieri har knappast stora chanser att bli lyckosamt. Dessutom kan inte ett manusbundet tal erbjuda flexibilitet om nya oväntade situationer uppstår. Du får svårt att anpassa dig om du ser rynkade ögonbryn som antyder att din publik inte följer din röda tråd. Det viktigaste skälet till att uppmärksamma memoria är naturligtvis för våra mottagares skull. Vi anstränger oss att minnas för RETORIK FÖR LÄRARE

75

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

att vi vill bli ihågkomna. Ett annat tungt skäl till varför memoria har fått ett eget steg i partesmodellen är att det är så intimt förknippat med ethos. Kan vi delar av vårt tal utantill visar vi att vi vet vad vi talar om! Vad kan vi då göra för att ge oss bästa tänkbara förutsättning när det gäller memoria? Här föreslås några punkter: Börja i tid. Det berättas om att Winston Churchill fick frågan om han kunde hålla ett anförande inför en grupp människor. Winston som var både van och tydligtvis även tyckte om att hålla tal tackade ja till uppgiften med förbehållet att han behövde en veckas förberedelsetid på sig. - "Nja, ta det inte så allvarligt", sa hans värd. - "Det räcker med något enkelt bara. Säg något kort och klatschigt". Varpå Winston replikerade. - "Ja, då behöver jag två veckor på mig". Man behöver inte jobba aktivt med talet hela tiden; det räcker med att det finns i tankarna. Kompostering är ett ord som försöker fånga det passiva arbetet med ett tal. Välj strategi för ditt lärande. Ha kanske ett skrivet manus (ord för ord) varpå du arbetar ner det till en enklare stolpdisposition. Träna ofta. Kom ihåg att din publik har ingen aning om vad du ska säga. Om du säger fel eller glömmer bort delar så vet de det ändå inte. En erfarenhet jag gjort är att det blir ett bättre

76

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

kommunikativt resultat då jag är mindre manusbunden, även om jag glömt bort också viktiga delar. Cicero skriver att han hade ett argument för varje pelare utanför senaten; det hjälpte honom att komma ihåg. Quintilianus föreslår att man ska tänka sig något välbekant, som hemmet. Sedan kan man placera argument och språkliga vändningar på olika platser som gör att de blir lätta att hitta. En slags mindmap i känd miljö. Jag har provat teknikerna, kanske för lite, men de fungerar inget vidare för mig. Jag kommer in i hallen och tänker "Jaha, där är skohyllan och där är hatthyllan, och där är dörren till köket", men några argument hittar jag inte. Olika bokstavskombinationer fungerar däremot fint. Som att skiftesreformerna på 1700-talet kom i bokstavsordning, enskifte, laga skifte och storskifte. Eller att längden på borsten på våra vanligaste sädesslag också kommer i bokstavsordning. Korn har lång borst, råg kort, och vete ingen alls (och så får man komma ihåg att havren är som den är). Eller att använda sig av akronymer (initialord) eller göra ett akrostikon (som ett korsord där initialorden bildar ett nytt ord. Och ett enda ord borde man ju kunna lära sig utantill, t.ex. IIDEMAF (Intellectio Inventio Dispositio Elocutio Memoria Actio Feedbacktio). Sedan kan man lägga på tre punkter på varje (mottagare, syfte, kontext) på intellectio, och kanske rent av fortsätta med tre punkter på var och en av dem... RETORIK FÖR LÄRARE

77

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

Fundera på vilka hjälpmedel du kommer att använda. Om du t.ex. kommer att presentera OHbilder finns ju möjligheten att använda sig av stödord från bilderna till talet. Om du tänker rita eller på annat sätt illustrera ditt tal, är det inte fel att ha en färdig mall som du kan kasta ett öga på. Träna talet högt för dig själv. Gärna framför en spegel. Då kan du i viss mån studera hur du agerar. Det är bra att få höra sin egen röst så att det inte blir en överraskning. Ta tid på ditt anförande. I varje kommunikationssituation finns ett visst tidsutrymme till förfogande. Att hålla tiden är ett sätt att visa respekt för både åhörare och andra. Det gäller både när man börjar och när man slutar. I varje kommunikationssituation finns ett visst tidsutrymme till förfogande. En föreläsare kan kanske dra över en eller högst två minuter innan studenterna (med all rätt) börjar plocka ihop sina saker. Även om du har perfekt koll på hur lång tid ditt anförande kommer ta kan det hända saker som förändrar förutsättningarna. En talare före dig drar över tiden, en lampa går sönder, en vaktmästare kommer in för att byta persienner, studierektorn börjar tala i högtalaren. Om man märker att man plötsligt har mindre tid än innehåll kvar, kan man göra på tre sätt. Fortsätta som om ingenting hänt. Inte det bästa sättet eftersom man då missar den

78

RETORIK FÖR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

viktiga avslutningen. Prata snabbare så att man får med allting. Inte heller lyckat då mottagarna knappast kommer ta till sig det sagda på önskat sätt. Det bästa sättet är att medan man talar tänka ut vilka delar som kan strykas, något som är oerhört svårt. Så, man gör helt enkelt så att man ser till att om någonting händer, då kan man stryka stycket före avslutningen. Memoriasteget hänger ihop med en genomtänkt studieteknik. Hur gör du för att plocka ut och minnas viktiga delar av föreläsningar och litteraturläsning? Låt retoriken vara en hjälp också där. I ditt framtida arbete kommer du ha behov för väl fungerande strategier. Tiden för lektionsplanering är där betydligt mindre än under VFU-praktiken. Börja samla i ladorna. Memoria är det enda steg i partesmodellen som inte gäller skriftlig kommunikation likaväl som muntlig. Alla andra steg är direkt överförbara till andra kommunikationsformer. Memoria är också intimt förknippat med actio. En förutsättning för ett levande och engagerat framförande är att du i alla fall i vissa delar kan tala fritt. Actio - att agera. Man frågade en gång De mosthenes vad som var det viktigaste i ett tal. Han borde ju veta, han var ju en av de främsta talarna i det gamla Grekland. "Framförandet", svarade han. Och sedan? "Framförandet." Men sedan då? RETORIK FÖR LÄRARE

79

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

"Framförandet." Även om historien har många mytiska drag rymmer den ändå en hel del att fundera över. Eller för att ta ett modernare exempel. Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl sa en gång: "Innehållet är de tondövas pekfingervals". Om vi har hittat de bästa argumenten, funnit de vackraste formuleringarna och har nya spännande tankar att komma med, är ändå allt bortkastat om det inte framförs på sätt som gör att mottagarna uppfattar dem för vad de är. Det handlar om våra gester och vår röst. Vill vi engagera vår publik - då måste vi själva vara engagerade. Och det engagemanget visar sig i vårt kroppsspråk och vår röstbehandling. Kroppsspråk och det verbala språket ska hänga ihop. I vår kultur är vi som nämnts dåligt tränade på att ljuga med kroppsspråket, jämfört med att ljuga med orden. Så, om kroppsspråket och det verbala språket inte stämmer överens tenderar vi att tro mer på kroppsspråket. Försök att se framför dig en talare som sjunkit ihop med hängande axlar och ar marna ut efter sidorna och som med en djup suck, släpigt öppnar sitt anförande med orden: "Tack för inbjudan. Det är trevligt att få vara här...". Några småtips: Träna gester. Det kan kännas larvigt men är

80

RETORIK FOR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

tveklöst något som underlättar. Ska du med fingrarna räkna upp "För det första..." eller med armarna visa en ökning, träna hemma (om du ska räkna bort tre saker, och visar det med tre fingrar i luften, se då till att du inte får långfingret kvar som sista skäl...). Också när du ska röra dig i lokalen kan man fundera på det i förväg. Det finns inga styckeindelningar i ett muntligt framförande - det kan man visa med att man intar en ny position Klä dig efter förväntad målgrupp. Detta gör du av respekt för åhörarna (du minns, 'fånga välviljan'), men också för identifieringens skull. Du kan tänka på hur du tror att din publik uppfattar dig, och hur du vill bli uppfattad. Se bara till att din egen personlighet inte försvinner. Notera t.ex. hur Göran Persson slänger av sig kavajen, tar av sig slipsen och öppnar upp översta knappen i skjortan när han ska tala i aula fylld av gymnasieungdomar. För att det är varmt och kvalmigt? Knappast. Tänk på din kroppshållning. Engagemang visar sig i kroppshållningen. Hur ser rummet/salen ut? Var syns du bäst? Vilka möjligheter har du att röra dig i lokalen? Testa ljuset och eventuell ljudanläggning. Ska du använda dig av teknisk utrusning, fungerar den? Hur är det med tuschpennorna? Ett gott tips är att använda RETORIK FÖR LÄRARE

81

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

egna. Ta reda på innan så slipper du att bli överraskad efteråt. Aktivera åhörarna. Ska du hålla ett kort hyllningstal kanske det hela avslutas med sång eller glada tillrop. Om det däremot är fråga om en information eller ett rent undervisningstillfälle är förmodligen någon form av interaktivitet att föredra. Då är frågor bra att använda sig av. Fundera också på när i ditt schema som du kan lägga in en frågestund. Men det allra viktigaste när det gäller kroppsspråket är ögonen. Du ska titta dina åhörare i ögonen. Försök ha ögonkontakt med alla. Och du ska titta så länge att du ger dem chansen att nicka tillbaka. Gör du det så skapas en dialog. Det är inte bara du som står där och sänder ut signaler - du tar också emot signaler från dina åhörare. Och dialogens betydelse för det kommunikativa resultatet kan knappast underskattas. När man talar inför andra bör man vara åtminstone lite nervös, det visar att man tar uppgiften på allvar. När man är nervös får man lätt lite tunnelseende. Se därför till att du inte tappar bort flankerna. Ansträng dig för att titta de som sitter längst ut på kanterna i ögonen. Angående själva röstbehandlingen är det variation som gäller för framgångsrika talare. Variera

82

RETORIK FOR LÄRARE

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT S K O J

tempo, betoning, volym (det är lite läskigt men mycket effektivt att både våga höja och sänka rösten). 1

Våga göra pauser . Pauser ger mottagaren chansen att låta det viktiga du har sagt sjunka in, och det är mycket ethosstärkande att visa att man vågar låta det bli tyst (utan pausutfyllnader som "öhh...ehh..."). Feedbacktio - att fundera på hur det gick. Som framgår av beteckningen fanns inte den här delen med under antiken. Det var en student på en retorikkurs som skämtsamt föreslog att den nödvändiga reflektionen efter ett framträdande kunde heta just feedbacktio. Sagt och gjort. Det är en del som det antagligen slarvas mycket med, den sista delen i den retoriska processen. Stunden efter att vi har klivit ner från 'podiet'. Då pustar vi antingen bara ut eller skyndar vidare till nästa mål i livet. Men det är här som vi har stora möjligheter till att bli ännu bättre i konsten att tala väl. Fundera alltid själv en stund för dig själv. Vad gick bra? Dra nytta av dina kunskaper och erfarenheter. Be om konstruktiv kritik, inte bara smicker utan verkliga synpunkter på innehåll, tyngd och framförande. Spela in dig själv på video. Gör om möjligt utvärderingar. Antingen med hjälp av ett förberett formulär eller använd dig av någon du litar på. Min erfarenhet som retoriklärare säger RETORIK FÖR LÄRARE

83

RETORISKA REDSKAP OCH ANNAT SKOJ

mig att det som får oss att växa i den retoriska konsten i första hand är att få reda på och uppmärksamma det som gick bra. Vi ska alltså först och främst fråga oss vad som gick riktigt bra. Därefter om det fanns något som kunde göras ännu bättre. Och först på tredje plats kan vi eventuellt, men bara eventuellt, fråga oss om det var något som var mindre lyckat. Ventileringsschemat som jag ska behandla i nästa kapitel används på retorikkurser som underlag för konstruktiv kritik. Men det kan ju också användas för självanalys, och som checklista inför ett framträdande.

84

RETORIK FÖR LÄRARE

Ventleringsschema eller responsguide När man ger respons på en skriven/muntlig uppgift använder man sig av trattmetoden, d.v.s. man går från det stora övergripande till det mer detaljerade. Tyngdpunkten läggs alltså på texten i stort; har skribenten/talaren lyckats med kommunika tionen, går det fram vad hon vill säga, uppnås syftet, varför/varför inte? Viktigt är att all kritik är konstruktiv - det är med andra ord viktigt att alltid lyfta fram det som är positivt, på alla nivåer, och först därefter peka på vad som eventuellt kan göras ännu bättre genom att peka på möjliga alternativ. Här följer en checklista man kan ha som utgångspunkt (och, som sagt, använda som checklista när man själv är talare/skribent). Intellectio - analys av kommuniaktionssitua tionen. Är ämnet väl valt med tanke på målgrupp och syfte? Är perspektivet, utgångspunkten, väl RETORIK FÖR LÄRARE

85

VENTILERINSSCHEMA ELLER RESPONSGUIDE

vald med tanke på syfte och kontext (d.v.s. vilka mottagarna är och situationen i stort). Är syftet tydligt, förstår man som mottagare varför man ska läsa/lyssna, är hänsyn tagen till kontext och de specifika mottagarnas behov och intressen? Finns det någon huvudtanke eller tes som svarar mot syftet, är denna klar och tillgänglig för mottagaren? Inventio - innehållet. Finns docere, moveré och delectare med (lär sig mottagaren något, förflyttas mottagarens åsiktsposition, behagas mottagaren)? Är topikläran utnyttjad för att finna bra material, är t.ex. egna erfarenheter utnyttjade för att via ethos öka förtroendet och det personliga engagemanget? Får logos och pathos sin beskärda del (det förståndsmässiga innehållet och de känslor som detta väcker hos sändaren)? Är det lagom mycket och lagom svårt innehåll med tanke på syfte och kontext? Stöds och utvecklas huvudtanken/tesen med lämpligt material (induktion, deduktion, siffror, exempel, jämförelser, miljö, säkerhet, det goda, definitioner...). Bemöts motargument? Dispositio - uppläggningen. Är dispositionen tydlig, fyller inledning, huvuddel och avslutning sina funktioner? Stöder alla delar huvudtanken? Är den röda tråden lätt att följa? Är övergångarna mellan delarna och hänvisningarna (textbindningarna) till andra delar gjorde så att mottagaren

86

RETORIK FOR LÄRARE

VENTILERINSSCHEMA ELLER RESPONSGUIDE

uppfattar texten/talet som en helhet? Finns sammanfattningar och läsanvisningar som gör det lätt att se helheten och följa tråden? Elocutio- den språkliga utformningen. Är stilen anpassad till syfte, mottagare och kontext? Är språket klart, lättförståeligt och lagom koncentrerat? Utnyttjas stilistiska figurer och andra språkliga hjälpmedel (underförståddheter, expressivt/socialt språk och läsartilltal för att engagera läsaren) för att kommunikationen skall vara konstruktiv och framgångsrik? Memoria - att minnas för att bli ihågkommen. Det kan låta negativt att lära sig något utantill, men om vi kan något så minns vi det. Därför säger retorikteorin att vi bör kunna åtminstone delar av vårt tal så väl att vi kan framföra dem utan störande minnesstöd. Möjliggör memoriaarbetet ett möte med åhörarna? Litar vi på att hon kan det hon talar om? Actio - röst och kropp, textens ytstruktur. Stöder och underlättar blick, kroppshållning och gester en förståelse och ett accepterande av budskapet? Är röstens kvaliteter - tempo, betoning, volym, pausering, känsla och glöd - utnyttjade? Är skriften aptum och decorum d.v.s. är det snyggt och lättillgängligt uppställt med styckeindelningar, varierad meningslängd, utan störande felstavRETORIK FÖR LÄRARE

87

VEOTTLERMSSCHEMA ELLER RESPONSGUTDE

ningar och med underlättande användning av interpunktioner? Den bästa texten är när man inte tänker på att man läser/lyssnar utan innehållet går direkt in... Feedbacktio - Det reflekterande efterarbetet. Görs det någon form av utvärdering, fortlöpande under framförandet eller efteråt? Verkar talaren intresserad av att lära av publiken? I • • • •

korthet: Är innehåll och utformning sådant att: det väcker intresse för budskapet det får mottagarna att förstå budskapet det får mottagarna att godta budskapet det får mottagarna att reagera som tänkt på budskapet?

Gör så här: • Börja i tid. Detta innebär inte att talet ska göras i ordning på en gång utan att du startar upp din tankeprocess så långt i förväg som det bara är möjligt. Samla på dig information som du kan ha nytta av. Skriv ner. Kompostera. Börja alltid med att fundera på ditt budskap. Tänk på att syftet ligger hos mottagaren, vad hon ska tycka och göra efter att ha hört dig. Formulera detta i en tes. Tesen ska vara kort, klar och konkret (stilfiguren allitteration, att börja en uppräkning på samma ljud, kan hjälpa minnet).

88

RETORIK FÖR LÄRARE

VENTILERINSSCHEMA ELLER REEPONSGUIDE

• Utifrån hur du har formulerat din tes, börja samla alla tänkbara argument. Lägg mycket tid på detta. Skriv ner dem och börja rangordna dina argument utifrån hur du tror att dina tänkta åhörare kommer att ta emot dem. Välj gärna ut tre argument som du ska använda dig av även om du tror dig ha tio. Pröva argumenten mot din tes. • Tänk över vilka motargument mottagarna kan tänkas ha. Vilka tycker du själv är de starkaste. Välj ut det troligaste och arbeta igenom hur du bäst kan bemöta det. Formulera det tydligt för dig själv. • Arbeta fram en bakgrundsbeskrivning eller berättelse som ska bädda för din argumentation. Givetvis måste du utgå från vad du fått ihop under ditt inventioarbete med argumentationen. • Så är det dags att fundera kring avslutningen. Hur vill du att det du sagt ska tas emot? Ska du uppmana dem till någonting. Ska det sluta i en vädjan eller ett beslut? Vilka känslor vill du röra? Fundera åter igen på din tes och omformulera den gärna på ett klatschigare sätt. • Först när du kommit hit är det dags att titta på hur du ska inleda din framställning, besvara frågan: Hur fångar jag mina åhörares intresse och välvilja. RETORIK FÖR LÄRARE

89

VENULERINSSCHEMA ELLER RESPONSGUIDE

• Jobba igenom formuleringarna. Tänk på stilnivå och ta hjälp av stilfigurerna. • Träna på framförandet. • Glöm inte feedbacktio. Det här är en tågordning som har rekommenderats av skickliga retoriklärare, men det är inget man slaviskt måste följa. Det finns knappast någon som i sitt arbete med ett tal följer stegen i partesmodellen så att man börjar med intellectio, gör färdigt det, och betar av steg för steg tills man har gjort feedbacktio. Snarare rör man sig fram och tillbaka i ett processuellt arbete. Men en hjälp att inte glömma viktiga aspekter är den tveklöst, den gamla partesmodellen.

90

RETORIK FÖR LÄRARE

Konsten att ge konstruktiv kritik Som lärare ingår det i din tjänsteutövning att ge kommentarer på elevernas framföranden. Det är inte helt lätt. Också i många andra kommunikationssituationer förväntas det av oss att vi ska kunna komma med konstruktiva synpunkter på vad någon sagt eller skrivit. Det som skrivs på våra arbetsplatser är numer i förvånansvärt hög utsträckning resultatet av förenade ansträngningar, hellre än en ensam persons verk. Det här kapitlet handlar om konsten att ge - och ta emot - konstruktiv kritik. Något du kommer ha nytta av under utbildningen och i ditt yrkesliv. Det har flera gånger ovan sagts att det viktigaste är att alltid först och främst lyfta fram det som är positivt. Det finns flera skäl till det. Ett tungt skäl är att vi blir bättre av att höra vad som var bra, än att höra vad som inte var bra. Det är min fasta övertygelse som mångårig retoriklärare att det som får oss att växa i konsten i högre utsträckning RETORIK FÖR LÄRARE

91

KONSTEN ATT GE KONSTRUKTIV KRITIK

är att få reda på vad som faktiskt fungerade, vad underlättade för mottagarna att ta till sig den tanke talaren vill göra gemensam med oss. Men det ska också vara konkreta och tydliga kommentarer. Svepande generella omdömen "Det var bra" gör ingen större nytta. I universitetsvärlden utvecklas ibland en seminariekultur som inte är konstruktiv, där varje positivt omdöme alltid följs av ett "men,...". Studenter som skolas in i en sådan miljö lär sig snart att det viktiga är att kunna hitta fel och brister i vad andra gjort. Hur gör ni när ni ska kommentera vad någon annan skrivit eller säger? Markerar ni det som är bra med en kommentar varför det är bra, eller markerar ni tveksamheter och fel? Min erfarenhet säger mig att det senare tyvärr är det vanligaste. Förr i tiden rättade lärarna elevtexter med rödpenna. Alla markeringar lyfte fram det som på något sätt var dåligt. Var det få markeringar kunde det bli ett "Bra" längst ner. Ni kan ju tänka er hur de elevernas syn på kommunikation kunde komma att utvecklas, att det handlade om att undvika fel i stället för att förmedla någonting viktigt. Den teoretiska huvudpunkten i första delen av den här boken var ju att vi väljer språk fullständigt fritt. Men vi kan bara välja bland de saker vi har att välja på. Så, förutom att erbjuda redskap för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt, handlar retorik om hur vi ska göra för att utöka den

92

RETORIK FÖR LÄRARE

KONSTEN ATT GE KONSTRUKTIV KRITIK

repertoar eller det register vi har att välja från. Copia kallas det på finretorikspråk (tänk inte på 'kopia' utan hellre 'kopiös', ett kopiöst förråd av ord och innehåll att hämta från). Progymnasmataövningarna som nämnts tidigare är uttryckligen övningar för att utöka denna repertoar. Och det är precis här det viktigaste skälet till att fokusera på positiva omdömen kommer in. Det handlar inte om talaren eller skribenten. Det handlar om oss själva. Vi kan bara välja bland de saker vi har att välja på, och vi utökar denna repertoar genom att uppmärksamma olika språk- och innehållsval i faktiska kommunikationssituationer. Och vad är det för saker vi vill ha att välja på, är det bra saker eller är det dåliga? Det är självklart att det är bra saker. Därför måste vi träna oss på att först och främst uppmärksamma det positiva. Tanken är att vi ska bli som svampar som suger åt oss bra saker så fort vi stöter på något: en inledning som griper tag, en metafor som får oss att tänka till, en avslutning som engagerar, en smidig textbindning som visar hur saker hänger ihop, en ordvändning som gör att vi hajar till och minns. Ta det, stoppa det i din repertoar och gör det till ditt. Den retorikteoretiska termen för detta är som nämndes i historiekapitlet imitatio. Det har absolut ingenting att göra med att imitera eller att oreflekterat härma. Snarare med att låta sig bli inspirerad eller att efterbilda. Ett examensarbete från Gymnasielärarprogrammet i Umeå heter passande RETORIK FÖR LÄRARE

93

KONSTEN ATT GE KONSTRUKTIV KRITIK

nog "Färdigheten att efterbilda eller oskicket att härma?" Jag brukar ibland på föreläsningar för blivande lärare fråga om de har haft någon förebild, någon som inspirerat dem till att välja just lärarbanan? En överväldigande majoritet räcker upp handen. Vad är det som gör att vissa lärare är extra bra, och en del så bra att de får andra att vilja välja samma yrke? Det är en mycket svår fråga. Kanske har just svårighetsgraden bidragit till att det inte pratas särskilt mycket om den saken på våra lärarutbildningar idag. Men bara för att det är en svår fråga betyder det ju inte att den är oviktig eller att man ska strunta i den. Min förhoppning är att retorik, med sina teoretiska utgångspunkter och sitt väl utvecklade språk för att tala om vad det är som händer i vår kommunikation, ska vara ett konkret bidrag till att våga tala mer öppet också om dessa saker. Att efterbildningen i mycket har försvunnit som pedagogisk princip i lärarutbildningen visas av att erkänt skickliga didaktiklärare efter en föredömlig metodikgenomgång kan stå och säga "Men ni ska inte göra som jag gör, ni måste hitta er egen röst och er egen lärarpersonlighet". Och visst kan det ligga mycket i det. Retorikläraren Britt Backlund skriver poetiskt angående detta att låta sig inspireras att vi inte får glömma "att ett lejon är ett lejon och en örn en örn". Men det betyder ju inte att vi

94

RETORIK FÖR LÄRARE

KONSTEN ATT GE KONSTRUKTIV KRITIK

ska uppfinna hjulet på nytt eller titta bort om vi ser ett bra exempel, utan just det att vi ska låta oss inspireras och ta till oss goda föredömen. Också du som lärare kommer vara en förebild för dina elever. På en massa olika plan. Våga vara det, våga vara en person värd att efterbilda. Några konkreta tips angående konsten att ge konstruktiv kritik. Retorikens fokus ligger utanför språket, på resultatet av valda språkhandlingar. Därför låter jag retorikstudenter, innan de håller ett tal, tala om var vi är någonstans och vilka vi är som mottagare, så att vi kan ställa oss och låtsas vara dem. Efter talet berättar studenten syftet, vad vi som mottagare ska tycka och göra efter att ha hört henne. Alla kommentarer handlar därefter om vad som talar för att syftet uppnås (och eventuellt om det finns något som kan försvåra för syftet att nå fram). Metoden fungerar bra eftersom det flyttar fokus från talaren över till mottagarna, vilket är ganska skönt. Det är betydligt lättare och mer konstruktivt att tala om syftet än om något så personligt som hur vi är som talare. För att kunna ge konstruktiv kritik måste vi lyssna aktivt, och försöka förstå, inte leta efter fel eller missförstå. Träna på att ge positiva kommentarer är alltså det viktigaste när det gäller konsten att ge konstruktiv kritik. På retorikkurser är det ibland en av de saker som framhålls som extra bra i utvärderingar, att de verkligen fått träna på att hitta det RETORIK FÖR LÄRARE

95

KONSTEN ATT GE KONSTRUKTIV KRITIK

som är bra i ett tal eller en text. Men det är inte så lätt för alla. Ibland har jag haft som examination att studenter ska analysera ett inspelat tal de själva hållit. Kommentarerna måste vara minst 80% positiva. Flera studenter har blivit underkända eftersom de inte har kommit upp i de procentsiffrorna. Efter att ha jobbat ett extra varv med ventileringsschemat ovan har dock alla hitintills klarat sig. Det är inte lätt, det kräver träning att hitta positiva kommentarer. Därför vill jag att du som lärarstudent börjar träna på att hitta positiva aspekter i den kommunikation du stöter på, föreläsningar, kurslitteratur, och vardagskommunikation. Förutom att du utökar din egen repertoar är skälet naturligtvis att du som lärare ska träna dina framtida elever på att ge positiva omdömen, för talaren/skribentens skull, men framför allt för deras egen. Att det dessutom kan bidra till ett positivt klassrumsklimat är en bieffekt, som kan vara nog så viktig för lärande och den daning till samhällsmedborgare som utbildning innebär.

96

RETORIK FÖR LÄRARE

Nervositeten Man bör vara medveten om att alla är nervösa inför en prestation. Idrottsmän, skådespelare och talare delar alla samma scenskräck. Naturligtvis upplever vi skräcken på olika sätt precis som vi upplever andra situationer olika. Margareta Krook, en av våra stora skådespelare, berättade att hon alltid kräktes av skräck innan hon gick upp på scen. Även om det förmodligen inte är till någon tröst handlar det om en naturlig flyktreaktion. Det är inte naturligt att ställa sig upp inför okända människor och ensam lämna ut sig till det okända. Det kan vara den gamla rädslan för att bli övergiven som spökar. Vi vill ingå i en gemenskap. Som talare blir vi på ett sätt ensamma och utlämnade. Själen fruktar ensamheten. Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. RETORIK FÖR LÄRARE

97

NERVOSITETEN

Man vill ingiva människorna någon sorts känsla. Själen fryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst

Hjalmar Söderg Ett annat skäl kan vara prestationsångest. Vi vill inte göra bort oss. Punkt slut. Vi ställer vissa krav på oss själva och vill så förtvivlans gärna att det ska gå bra, att det helst ska bli succé. Alla som ska utföra någon form av prestation delar denna känsla. Fråga vilken idrottsman, skådespelare eller mu siker som helst så ska du se att de stämmer in i svaret. Detta skapar ett adrenalinöverskott som under vissa omständigheter övergår till knäsvaghet, svettningar eller i värsta fall hjärnsläpp. Det fina i kråksången är dock att det går att lära sig att hantera denna scenskräck, rampfeber, talängslan eller vad vi nu vill kalla den. Kärt barn har många namn. Det ser vi tydligt av alla dessa människor som gång på gång frivilligt ställer sig på scenen trots att de alla vittnar om att de haft ont i magen av nervositet. Också vana lärare har vittnat om nervositeten innan de träffar en ny klass eller ska hålla en föreläsning. Som jag ser det finns det en risk med dem som säger att de inte blir nervösa. Publiken kan känna denna avsaknad av nervositet och uppfatta det som bristande engagemang. Lite skämtsamt brukar jag säga att om man inte är nervös, ja då finns det verkligen anledning att bli nervös, för då tar man inte uppgiften

98

RETORIK FÖR LÄRARE

NERVOSITETEN

på tillräckligt allvar. Lagom nervositet är alltså bara bra. Det gör att du får en extra skjuts av adrenalin som medför att du presterar bättre. Jämför med idrottsmän. I lagidrotter peppar/ hetsar man varandra innan det är dags. Tyngdlyftare skriker och Carolina Kluft slår sig i ansiktet. Inse därför att även du behöver denna extra krydda för att din prestation ska bli lyckad, och att det finns en risk att du kommer att bli beroende av denna krydda (ironisk litotes, att tala om det som 'en risk' är ett försök att skapa lite humor...). Tveklöst är det så att det ger oerhört mycket mer än det kostar att verkligen våga ta till orda. Man får igen mångdubbelt i fråga om energi, engagemang och intensiva möten med andra människor. För att minska de delar av denna nervositet som kan vara negativa finns det framför allt två saker: Förberedelse och träning. Genom att vara väl förberedd har vi tagit bort en stor del av det okända. Vi vet vad vill säga, vi kan vårt ämne, vi har tränat, nu är det bara själva talet kvar. Och det är klart att du ska tala. Inte bara för att du är tvungen i ditt arbete, utan för att det är viktigt för dig, för demokratin, för världen! Om vi inte talar ger vi upp våra rättigheter, och har del i att mycket faktiskt skulle kunna vara bättre. Själv brukar jag ibland tänka på bröllop i engelska filmer: "Tala nu eller var för alltid tyst...". I inledningen till den här boken nämnde jag studier som visade att tala inför andra upplevs som myckRETORIK FÖR LÄRARE

99

NEKVC6ITETEN

et traumatiskt för många. När vi vet att vi borde tala, och ändå inte gör det, försöker vi gärna hitta skäl till att det kanske ändå är bäst att vi inte talar. Ett sådant skäl tänker jag punktera nu. När samhällsklimatet hårdnar, med arbetslöshet och oro för framtiden, är det lätt att bli tyst. Man kan tro att det är bäst att inte framstå som obekväm, att inte reta upp betydelsefulla personer. Men erfarenheten på den punkten är entydig. Maktmänniskor sätter sig hellre på den som är tyst än den som säger ifrån. Den som ger sig på en person med integritet som står för sina åsikter riskerar att möta motstånd. Det brukar maktmänniskor vilja undvika. Stå på dig, så att inte någon annan står på dig (stilfiguren paronomasi). Några små konkreta tips för att arbeta med nervositet som upplevs som negativ. Träna på att våga tala tillräckligt högt. Det kan kännas dumt att tala högt för sig själv hemma, men att i kroppen uppleva hur det känns att tala ut kommer att underlätta. Att våga göra pauser framhölls som effektivt när vi talade om actio tidigare. Inte bara är det ethosstärkande och ger dina mottagare chansen att tänka efter på det viktiga du har sagt, om du vågar göra pauser kommer du också att känna dig säkrare. Be inte om ursäkt. Det finns en stilfigur, humiliatio, som handlar om att visa ödmjuk respekt inför publiken och den uppgift man har framför sig. Men det är någonting

100

RETORIK FÖR LÄRARE

NERVOSITETEN

annat än att förminska sig och be om ursäkt för att man tar till orda. En lite hemsk historia har jag från en kvällskurs i retorik i Stockholm för ett par år sedan. Kursen hette "Argumentation & debatt". Vi träffades varannan tisdag hela terminen och hade argumentations- och debattövningar. Bland deltagarna fanns en karl i fyrtioårsåldern, mycket vältränad och med långt lockigt hår uppsatt i en tjock hästsvans. Jag märkte att jag hejade på honom i alla debatter, men han lyckades mycket sällan. De andra var helt enkelt duktigare. Efter kursen hade jag ett enskilt utvecklingssamtal med var och en av deltagarna. De hade till uppgift att tänka efter och skriva ned sina styrkor och svagheter, och så skulle jag ge mina kommentarer. Till den här karlen hade jag skrivit att han hade starkt ethos, att man tyckte om honom och hejade på honom. På minussidan kom logos, han verkade inte riktigt ha koll på vad han talade om. På frågan vad han själv hade skrivit ned svarar han "Min styrka är logos, eftersom jag aldrig nöjer mig med första källan utan alltid kollar alla fakta ordentligt". Min haka halkade ned lite. "Men min svaghet är ethos" fortsatte han "eftersom folk inte tar mig på allvar". Och så log han mycket vänligt och lade huvudet på sned. Som en blixt slog det mig att det var det 'lilla-jag-leendet' som hade fått mig att tvivla på honom. Det som gör den historien hemsk är att jag är professionell retoriklärare. Och jag hade haft honom hela terRETORIK FÖR LÄRARE

101

NERVOSrTETEN

minen utan att förstå varför han inte lyckades. Historien är avsedd att verka avskräckande om det är någon som tror att det finns risk att hon kanske använder sig av lilla-jag-leendet ibland. Det fungerar säkert jättebra om vi på bensinmacken vill ha hjälp med att hitta var säkringarna på bilen sitter (jag har provat), men om vi vill bli tagna på allvar kan det vara katastrofalt. Naturbegåvningarna är mycket få. Det krävs ansträngning och inte minst träning för att bli en god talare. Om du upplever din nervositet som förlamande, börja med små steg. På ett lärarlagsmöte har du innan hört att kollegan Solveig ska lägga fram ett förslag som du tycker är bra. Du bestämmer dig nu för att direkt hon har sagt sitt ska du begära ordet och säga "Jag vill bara säga att jag håller med Solveig. Jag tycker hennes argument var bra". Gör man det här ett par gånger kommer man så smått att vänja sig att alla tittar på en. Och det är ingen risk att man blir indragen i någon besvärande diskussion, om någon vill ifrågasätta Solveigs argument är det till henne de vänder sig. Till nästa möte, eller en skolkonferens, kan du ta ännu ett steg och säga om Hans förslag "Vi säger till våra elever att det är viktigt att alla säger vad de tycker. Och jag utgår från att ni i skolledningen är intresserade av vad vi lärare tycker. Därför vill jag bara säga att Hans förslag är genomtänkt och bra. Särskilt tungt är argumentet att om vi inte får mer ostörda arbetsplatser så måste den arbetsplats förlagda arbetstiden minska, annars kommer vi

102

RETORIK FÖR LÄRARE

NEKVOSrTETEN

inte kunna förbereda våra lektioner på ett tillfredsställande sätt". Det blir mindre och mindre läskigt ju fler gånger du tar till orda. Successivt kommer du att kunna bygga ut dina inlägg, kanske till och med ta initiativet och driva diskussioner så småningom. Mental träning hjälper. Annika Sörenstam och Stefan Holm tränar på att för sitt inre se putten gå i hål och kroppen flyga över ribban. "Tänk positivt" har fått lite negativ klang, men det handlar om att måla upp och se positiva bilder. Och helt ärligt, vad är det absolut värsta som kan hända. För min egen del vet jag att det är den diffusa obehagskänslan som är värst, inte den konkreta. Ta hjälp av andra. Vänner såklart. Att tala om oron med en god vän kan hjälpa. Du kommer helt säkert att få höra att du inte är ensam, och kanske få några tips. Våga också träna inför vänner. Andra att ta hjälp av kan vara arrangören eller mötesordföranden. Fråga vilken punkt på dagordningen det är ditt ärende kommer upp. Hör om hon kan introducera frågeställningen. Ett ofta effektivt sätt att ta hjälp av andra är att vara två som presenterar något tillsammans. Inte minst för att det ofta blir trevligare för publiken. Helst då någon som du känner dig trygg med och kan luta dig emot. Jag har flera gånger hållit föredrag på internationella konferenser tillsammans med andra, klart lyckat. Och jag har haft föreläsningar tillsammans med andra lärare, kanske inte maximalt kostnadseffektivt men pedagogiskt, och mindre läskigt. Också RETORIK FÖR LÄRARE

103

NEWOSrTETEN

publiken kan man ta hjälp av. Genom att ställa frågor och på andra sätt engagera publiken kan man få till en stimulerande och avdramatiserande dialog. Och uppmana publiken att ställa frågor; det är ofta lättare att svara i dialog än att hålla ett monologiskt tal. Våga lägg bort minnesanteckningarna, åtminstone på bordet snett framför dig. Det minskar risken för skriftsspråksuttal, och du blir öppen för publiken. Om du håller i lappen, särskilt om den är i A4-format, riskerar händernas lätta darrning att förstärkas. Och du kommer automatiskt att titta mer i den än du behöver; lappen blir en trygg vän. Glöm inte att blicken är den viktigaste delen av kroppsspråket. Insikten att vår nervositet knappt märks utåt är viktig i det här sammanhanget. En av poängerna med att videofilma studenterna på retorikkurser är att de alla får se att de såg mycket mindre nervösa ut än de kände sig. Man har ibland liknat vår nervositet vid vad vi ser av ett isberg. Även om vi själva känner oss 101% nervösa, uppfattar vår publik max 10% av detta. Skönt va? Ytterligare en tanke värd att komma ihåg. Vår publik vet inte vad vi ska säga. De har inget manus i sin hand där de kan följa med och notera fel sägningar. Du är själv kung över vad du ska säga. Så om du skulle använda dig av fel ord, fel ordningsföljd, fel illustration, så gör detta ingenting. Publiken blir förmodligen ändå imponerad av att

104

RETORIK FÖR LÄRARE

NERVOSITETEN

du står där och talar till dem. Till sist. Kom ihåg att din publik vill dig väl. De vill lyssna till dig. Kraven på perfektion finns bara hos dig själv. Så om du skulle råka ut för att tappa bort dig i tanken: fråga din publik vad du nyss sa. Effekten blir att du skapar välvilja. Skrattar de har du vunnit dem ännu mer till din sida.

Inse att: Ingen är född till talare. Alla är mer eller mindre nervösa inför och i en talsituation. Det går att lära sig hantera nervositet. Lagom nervositet är bra för ditt framförande. Du visar engagemang. Du är som ett isberg. Max 10% av din verkliga nervositet syns. Du kan mer om vad du ska tala om än din publik. Knep att hantera nervositet: Se till att du är väl förberedd. Le mot din publik. Intala dig att du mår bra. Andas djupt, speciellt i början. Sänk ner axlarna, samtidigt som du tittar runt på din publik. Börja tala om något som nyss hänt, försök skapa kontakt, skratt. Tala långsamt. RETORIK FÖR LÄRARE

105

Övningar De viktigaste retorikövningarna är naturligtvis att förbereda och hålla olika tal, och skriva olika typer av texter. Just att det är olika genrer och olika situationer tror jag är viktigt, för att vi ska vara så förberedda som möjligt för olika faktiska kommunikationssituationer. Det har flera gånger ovan sagts att retorik är både en vetenskap och en konst, såväl det teoretiska studiet av vad det är som gör att viss kommunikation är övertygande, som det praktiska ut förandet. Därför bör det alltid finnas med praktiska komponenter i retorikstudier. Det är därför också bra med övningar som man kan göra mer oförberett i klassrummet eller till och med i föreläsningssalen. I de flesta kommunikationssitua tioner talar vi mer eller mindre oförberett. Och är det något som kräver mycket träning och förberedelse så är det improvisation (stilfiguren paradox). De här övningarna har jag använt vid universitetskurser i retorik och för lärarstudenter. Det bor-

106

RETORIK FÖR LÄRARE

ÖVNINGAR

de vara ganska lätt att anpassa dem också till en skolmiljö. • Presentationsövningar Namnet är som vi alla vet oerhört personligt och centralt. Ofta är det i skolan vi får anledning att presentera oss för varandra, varje gång vi träffar några för första gången eller när det bildas nya grupper av något slag. Att "köra en presentationsrunda" är sällan något gott förslag, alla tycker sådant är lite pinsamt och nervöst, varför man inte är en särskilt god lyssnare. Här kommer några varianter på presentationsövningar man kan använda. Notera att det, som alltid, är ett bra förslag att ha en kortare diskussion om vad som var bra med övningen, vad man eventuellt lärde sig av den. • Intervjua bänkgrannen (om det inte är så att man råkar känna just den personen) i två minuter, sedan får man en minut på att förbereda en enminuterspresentation av den personen. Alla går runt och minglar, tar varandra i hand och presenterar sig med sitt förnamn. Men, man blir den person man hälsat på. Genom att ta denne i handen förvandlas vi och bär vidare det namnet till nästa presentation. Så fortsätter det tills man stöter på sig själv; då går man och sätter sig. Till slut har alla gått och satt sig, om övningRETORK FÖR LÄRARE

107

ÖVNINGAR

en 'går ut' vill säga. Det är svårare än vad man tror. • En giftmördare med giftiga tummar ställs i mitten med oss andra i cirkel runtomkring. Sakta höjer han/hon tummarna och stirrar en utvald person i ögonen, och börjar långsamt gå mot denna för att sätta sina giftiga tummar i personens axlar. Enda chansen för personen är att få ögonkontakt med en på andra sidan cirkeln, som då måste säga personens namn. Klarar den andra att säga namnet får giftmördaren utse ett annat offer med blicken, om inte blir det giftnaglar i axlarna som förvandlar personen till den nya giftmördaren. • Det finns flera personer, också lärare, som på allvar säger "Jag är så dålig på att komma ihåg namn". En övning som kanske visar att vi nog alla kan bättre är att dela gruppen i två halvor. Båda grupperna får instruktionen att gå runt och mingelhälsa som i tidigare övning, men med efternamn den här gången. Den ena får i 'hemlig' uppgift att försöka komma ihåg så många efternamn som möjligt, den andra att räkna antalet steg de tar under hela övningen. Efter ett par minuter avbryter man och räknar hur många efternamn varje grupp kom ihåg.

108

RETORIK FÖR LÄRARE

ÖVNINGAR

• Gömma ord Förbered två högar med lappar, en för varje deltagare. På lapparna i den ena högen står det olika situationer som "När jag mötte kungen", "På turné i Japan", "När lillasyster försvann"... På lapparna i den andra står det sammansatta ord som skohylla, blomlåda, vevgrammofon, fönsterbleck, slipmaskin... (att jag har valt sammansatta ord är för att det ska bli lite svårare, sådant ska man naturligtvis anpassa efter målgruppen). Studenterna drar en lapp från varje hög och berättar utan förberedelse om sitt ämne i ca två minuter. Någonstans i berättelsen ska de stoppa in ordet. De ska göra det så att det inte märks. Lyssnarnas uppgift blir att gissa vilket ord det är som är instoppat. Tala inte om det riktiga svaret på en gång. Efteråt kan man diskutera vad som utmärkte lyckade gömningsförsök. Jag brukar också fråga vad som kan vara den pedagogiska tanken med en sådan här övning. Det finns många svar. Ett är att det är ganska svårt att komma på en berättelse medan man berättar, särskilt om man dessutom ska tänka på att någonstans stoppa in ett ord på ett sätt som inte märks. Det kräver att man tänker på hur man talar, någonting som är nog så nyttigt för de flesta av oss. • Rappakaljavarianten Förbered en hög med hittepåord, alltså ord som låter som om de kunde vara riktiga ord men inte RETORIK FÖR LÄRARE

109

ÖVNINGAR

är det, som obang, gavagai, tulda... Studenterna drar en lapp; får förbereda sig två minuter och sedan berätta vad deras ord betyder. Diskussionen efteråt handlar om alla goda exempel på övertygande strategier man fått höra, t.ex. att detaljer och exempel ökar trovärdigheten. • Topikövningen Förbered en hög med ämnen. Det kan vara svensk alkoholpolitik, hundar, trädgårdsodling... Studenterna tar ett A4-papper och skriver längs kanten Vad, Vem, När, Var, Hur, Varför, Med vad. De får fem minuter på sig att besvara frågorna, varpå de viker bort frågeorden och håller sitt informativa anförande om sitt ämne. Tanken är att vi ska se vilket kraftfullt verktyg standardtopikerna kan vara, att vi kan hålla ett informativt anförande om något vi inte visste att vi kunde så mycket om. • Improvisationsövning Nu-Då-Sedan Gör lappar med ämnen. Det kan vara olika festtalsvarianter (brorsans bröllop, femtioårskalas, kollega som går i pension...), något skolämne, eller problem som behöver lösas. Studenterna drar en lapp och får fem minuter på sig för förberedelse. Talet byggs upp enligt principen Nu-Då-Sedan. Alltså först varför vi har samlats här och nu, vilket problem det är som råder. Därefter blir det en berättelse om vad som lett fram till detta, orsaken till problemet. För att avslutas med en framtids-

110

RETORIK FÖR LÄRARE

ÖVNINGAR

blick, hur problemet ska lösas och hur det kommer att bli då. Dispositions- och topikmönster är verkligen till en hjälp. • Ordspråk Lotta ut ett ordspråk. Förbered en berättelse där ordspråket blir knorren. Några progymnasmataövningar Det finns en hel lärobok om hur dessa fjorton övningar bildar en pedagogisk helhet som tveklöst kan användas idag, Retorikens didaktik. Retoriken och dess övningar. Här ska jag bara helt kort nämna några övningar, trots att de kanske lämpar sig bäst för skrivträning. • Fabel Fabeln är den första övningen i serien. Vi känner igen ordet från 'fabulera'. Det handlar alltså om en osann berättelse. Utmärkande för alla fabler är att de innehåller en moralisk poäng, någonting vi bör eller inte bör göra. Övningen går ut på att ta en fabel och sedan göra om den. Det finns tre olika sätt att göra om en fabel: förlänga den, förkorta den och byta tid/genre. Ta någon känd fabel (Aisopos fabelsamling är berömd) som den om hunden och köttstycket, syrsan och myran, eller haren och köldpaddan. Förlängningen går till så att man inför dialog och beskrivning. Man kan också byta till nutid eller byta genre till en dikt RETORIK FÖR LÄRARE

111

ÖVNINGAR

eller något annat. Centralt är att moralen bevaras. Vid förkortning kan man t.ex. ta senaste numret av Bamse och förkorta innehållet till 200 ord. • Berättelse ...är den andra övningen i serien. Jämfört med fabeln utger sig berättelsen för att på något sätt vara en riktig beskrivning av verkligheten. Ta ett kort nyhetsstick från en dagstidning. Det är skrivet ur ett visst perspektiv. Övningen går ut på att skriva om berättelsen ur ett annat perspektiv. Det kan vara någon av de inblandade, en deckarförfattare, en granne, en politiker etc. En av de retorikteoretiska poängerna med övningen är att märka att det inte finns någon 'objektiv' berättelse, lika lite som med kartmetaforen som nämndes ovan. Alla berättelser är berättade ur ett visst perspektiv med ett visst syfte. • Kria Krian är den tredje övningen och kanske den som bäst fångar de pedagogiska tankarna bakom progymnasmataserien. Enligt ett fast topik- och dispositionsmönster ska man förstärka och utlägga innebörden av ett yttrande. Afthonios exempel är "Isokrates sade 'Lärdomens rot är bitter, men dess frukt är söt'". Topikmönstret är: • Skryt om sagesmannen (varför ska vi lyssna på Isokrates).

112

RETORIK FÖR LÄRARE

ÖVNINGAR

• Vad betyder citatet? Varför stämmer det, argument för innebörden. • Bemötande av motargument. • Liknelse eller metafor för citatet. • Exempel. • Vilka andra stöder detta? Sammanfattning, varför det är viktigt för oss. Det är fascinerande att se hur enkelt man kan konstruera välformulerade texter med hjälp av genomtänkta topik- och dispositionsmönster. Andra pedagogiska citat jag sett fina krior på är "You must unlearn what you have learnt" (Star Wars-Yoda), och "Man ska lära för skolan och inte för livet" (Seneca d.ä.). • Mottagaranalys En annan övning handlar om att variera mottagare. Ta ämnen som "Hur man bäst använder Internet/Iphone", "Hur man lär en hundvalp sitta" "Hur man lagar korv och makaroner" "Hur man broderar"... Förbered instruktioner för olika mottagare som t.ex. en klasskamrat, 80-åriga mormor, 12-årig dyslektiker, lillasyster som ska börja skolan, gästelev från Nordkorea... Vad blir skillnaden, varför blir det så? Det blir en träning i att uppmärksamma och medvetandegöra den mot tagaranalys vi alltid gör, alltså också en träning i att uppmärksamma våra fördomar.

RETORIK FÖR LÄRARE

113

ÖVNTNGAR

• Dramatisering Man kan dramatisera t.ex. möten av olika slag, styrelsesammanträde, föreningsmöte, stormöte, arbetslag - eller varför inte en lektion eller ett seminarium. Lotta ut roller med beskrivning av de ståndpunkter som ska förfäktas. Ofta är det lättare att ta plats om man har en specifik roll och uppgift. Förutom praktisk träning syftar övningen till reflektion och diskussion om de roller vi alltid spelar, som lärare, student, elev, arbetskamrat, medmänniska etc. Genom att bli medveten om att vi alltid ikläder oss olika masker i kommunikationssituationen kan konstruktiva språkval underlättas. • Efter dramatiseringsövningen En variant på dramatiseringsövningen är att ta ett aktuellt ämne, som t.ex. svininfluensan. Dela upp klassen i olika grupper som utan förberedelser får dramatisera hur olika samhällsgrupperingar talar om saken. Hur låter det när 'gubbarna' på parkbänken talar om svininfluensan, pensionärer på hemmet, krisberedskapsmyndigheten, bankpersonal, lärare, tuffa högstadiekillar etc. Förutom att öva och medvetandegöra de roller vi alltid spelar öppnar en sådan övning för en diskussion om de förgivettaganden/fördomar vi alla rör oss med. • Debattövningar Debattövningar är ännu en variant av dramatise-

114

RETORIK FÖR LÄRARE

ÖVNINGAR

ringsövningen ovan. I en debatt talar vi inte främst för våra egna åsikter, utan vi är där som representanter för en speciell åsiktsposition. Om man slår upp 'debatt' i Nationalencyklopedins ordbok står det "ordnat offentligt meningsutbyte (i viss fråga) under fastställda former; ofta som förberedelse för beslut i styrande församling; vanligen utan att någon ändrar uppfattning". Och det är ju fascinerande. Varför är debatter så viktiga om ingen ändrar åsikt? Jo, debatten finns inte till för dem som debatterar, utan för publiken. Debatten finns för att underlätta ett reflekterat ställningstagande för dem som lyssnar. Och för att de ska ha chans att fatta ett så gott beslut som möjligt är det viktigt att de får höra de bästa argumenten från alla sidor. Debattens samband med retorikteoretiska grundantaganden om språkets betydelse för vår verklighetsuppfattning, och inte minst demokrati vore värt en längre utredning, men det är en annan bok. En favoritvariant på debattövning är där studenterna får förbereda både för och emot ett givet ämne. På plats bestäms det vilka som ska vara för och vilka som ska vara emot. Att förutsättningslöst få förbereda de starkaste argumenten för båda sidor av en fråga är som sagt en mycket nyttig övning, inte minst kunskapsteoretiskt. Man kan ha debatter två och två, grupp- eller paneldebatter. Intressant är att diskutera olika strategier, och särskilt vad det är som på riktigt påverkar oss som publik. RETORIK FÖR LÄRARE

115

ÖVNINGAR

• Muntligt-skriftligt Skriv en insändare och förbered ett inlägg i samma ämne till radions Klarspråk. Vilka likheter/skillnader blir det, varför? • Genreövning Skriv en typisk inledning till en deckare, typisk kill-/tjejbok (vad har vi för föreställningar i detta ämne?), fantasy, barnbok, erotisk litteratur. Läs inledningen. Vad i form och innehåll är det som gör att vi kan placera inledningen i rätt genre? • Argumentationsanalysövningar Argumentationsanalys har ända sedan antiken varit en central del av retoriken. Intressant är att det på den punkten har skett en hel del nyare forskning som kan fördjupa vår analytiska förståelse. Men argumentationsanalys för lärare är tyvärr en annan bok. Här ska bara sägas att det går utmärkt att vända på steken och använda partesmodellen och de retoriska begreppen för att analysera vad någon annan sagt eller skrivit (det har t.ex. Barbro Wallgren Hemlin gjort i sin avhandling). Vad är det just denna sändare försöker övertyga dessa mottagare om, hur försöker hon göra det, och hur framgångsrikt är försöket? Man kan ta ventileringsschemat ovan som utgångspunkt, så har man en bra start, med det viktiga tillägget "Hur lyckas sändaren övertyga mig, varför?". Insändare är ett tacksamt analysobjekt.

116

RETORIK FÖR LÄRARE

ÖVNINGAR

Ett sätt är att vända på standardtopiken: Vem (säger) Vad (till) Vem, Hur Var När, (i) Vilket (syfte og med) Vilken (effekt)? • Presskonferens Alla får tänka ut något exceptionellt som gör att man kallar till presskonferens. Det kan vara militären som ska meddela vad som egentligen stämmer angående den misstänkta UFO-farkost som landat här, en ny fantastisk uppfinning, en ny lag, en offentlig ursäkt, ny strategi för en specifik myndighet/organisation etc. Är det en stor grupp blir det lämpligen gruppvisa presentationer. Efter ett par minuters förberedelse (eventuellt kan man ha en genomgång av presskonferensen som retorisk situation, vad som utmärker den och hur man förbereder sig). När en person/grupp presenterar, i två minuter, är de andra journalister för en självvald specifik tidning. Man får byta tidning till varje presentation om man vill. Uppgiften är att skriva en lämplig rubrik till artikeln. Fokus läggs lämpligen på lyckade rubrikförslag, varför just den eller den är välvald för den tidningen. Ett sådant fokus avdramatiserar uppgiften att stå framför de andra och tala, och lyfter fram betydelsen av att lyssna aktivt och kreativt.

RETORIK FÖR LÄRARE

117

Slutord Avslutningen ska enligt teorin vara kort och innehålla en sammanfattning, en upprepning av det viktigaste argumentet och en handlingsuppmaning/apell. Sammanfattningen är ganska enkel: Vi väljer språk. Retorik som konst och vetenskap kan hjälpa oss med detta, så att det blir konstruktiva val vi kan vara nöjda med. Upprepning av det starkaste argumentet är lite svårare. Upprepningar över huvud taget kan vara knepiga. Vi vet alla att upprepningar är viktiga för minnet och förståelsen, men de kan också bli tråkiga. På en retorikföreläsning en gång märkte jag att jag upprepade vad jag sagt tidigare. Lite urskuldande sa jag "Det här har jag redan sagt, men ni vet ju att upprepning är kunskapens moder". En student räckte genast upp handen och sa "Och tristessens fader...". Handlingsuppmaningen får ta sin utgångspunkt i den frihet som följer av att vi faktiskt

118

RETORIK FÖR LÄRARE

SLUTORD

väljer språk, och det ansvar som är förenat med denna frihet. Våga utnyttja denna frihet, och våga ta det ansvaret. Till dig som blivande lärare vill jag avsluta med ett citat ur Luc Bessons film Betty Blue: "Tänk att det fortfarande finns äventyrare här i världen!" Anders Sigrell, Lund, augusti 2008

ATT TALA ÄR EN RÄTTIGHET. RÄTTIGHETER MEDFÖR SKYLDIGHETER. SKYLDIGHET FÖR VAD VI GÖR MED SPRÅKET OCH VAD SPRÅKET GÖR MED OSS.

RETORIK FÖR LÄRARE

119

Några av de stora. Afthonios 400-talet. Retoriklärare. Skrev Progym nasmata, en bok med skrivövningar i stigande svårighetsgrad. Aristoteles död 322 f.kr. Filosof, skrev ett av de viktigare bidragen i ämnet retorik: Retoriken. Det var han som gjorde retoriken till en vetenskap. Aspasia död 406 f.kr. Kvinnig retoriklärare. Erkänd av Sokrates. Augustinus död 430 e.kr. Kyrkofader. Gjorde så att retoriken blev en del av den kristna doktrinen. Burke, Kenneth död 1993. Amerikan och en av de främsta bakom retorikens pånyttfödelse under 1900-talet. Cicero död 43 f.kr. Advokat, senator och författare till flera retoriska verk (ett som 18-åring), bl.a. De oratore (Om talaren). Demosthenes död 322 f.kr. Legendarisk vältalare

120

RETORIK FÖR LÄRARE

N Å G R A AV DE STORA

och förebild. Är bland annat känd för att han skulle ha tränat med kiselstenar i munnen, springande i trappor samtidigt som han deklamerade tal. Detta för att komma till rätta med fysikiska hinder som stamning och sluddrade tal. Gorgias död 375 f.kr. Retoriklärare och sorist, känd för sin utstuderade stil. Isokrates död 338 f.kr. Var yrkesverksam som advokat och författare av tal. Berömd och framgångsrik lärare i retorik. Korax retoriklärare, den första enligt sägnen, tillsammans med Tisias, verkade i Syrakusa på 400talet f.Kr. Perelman, Chaïm. Skrev tillsammans OlbrechtTyteca "La Nouvelle Rhétorique" 1958, översatt till engelska 1969. Har haft stor betydelse för retorikens pånyttfödelse. Platon död 347 f.kr. Filosof, kritiserade retoriken skarpt för att den inte brydde sig om den egentliga sanningen, utan bara vad folk trodde var sant. Protagoras, sofist samtida med Gorgias. Upp hovsmannen till "Homo mensura" Allting är människans mått' (stridsrop mot Platons tro att vi kan få reda på hur någonting 'egentligen' är beskaffat). Han stod för 'anti-logos' som pedagogisk princip, alltså att det i varje situation finns motstridiga argument det kan vara värt att beakta innan man bestämmer sig. RETORIK FOR LÄRARE

121

N Å G R A AV DE STORA

Quintilianus död 95 e.kr. Den förste retorikprofessorn. Skrev De Institutione Oratoria, "Utbildning i vältalighet". Sokrates död 399 f.kr. Känd filosof och stor talare. Beskriven i Platons verk. Skarp kritiker av retoriken. Tisias retoriklärare, den första enligt sägnen, tillsammans med Korax, verkade i Syrakusa på 400talet f.Kr. Toulmin, Stephen. Skrev 1958 Uses of argument som kom att bli ett viktigt bidrag till retorikens argumentationsanalytiska uppgifter.

122

RETORIK FOR LÄKARE

Termer och figurer Abduktion - En slutledning där man använder sig av både erfarenheter och teori. När man vågar lita på känslan att man har ett hum om saken, som Sherlock Holmes så skickligt gjorde. Agitation - Av latinets agitäre = "häftigt uppröra", t.ex. begär och passioner hos enskilda eller massan. Uttrycket har fått en positiv innebörd, "väcka medvetande", att våga vara engagerad. Alliteration - När man i samma sats använder ord som börjar på samma bokstav, ex. veni, vidi, vici. Volvos värde varar. Anafor - Upprepning av samma ord i början av två eller flera satser, led eller verser. (Jämför epiför, upprepning av samma ord i slutet av en sats eller en vers.). Behagfullt och underlättar för minnet. Antites -I retoriken används termen när man vill kontrastera idéer genom att använda kontraster i

RETORIK FÖR LÄRARE

123

TERMER OCH FIGURER

ord. T. ex. "Han var för svart för himmelen och för vit för helvetet." Aposiopesis - När man blir så känslofylld att man plötsligt måste avbryta sig mitt i en mening. Läskigt, men klart effektivt i t.ex. festtal. Apostrofering - Ett direkt tilltal till mottagarna. Ofta ett engagerande språkval. Kan användas också i skrift "Vad säger du, kära läsare, visst är det märkligt att..." Apposition - En figur som innebär att man tillskriver ett ting eller en person en viss egenskap. T. ex. "Hon har verkligen gröna fingrar". Argumentåtio - Den del av ett tal eller en text där man framlägger olika skäl eller bevis för sin tes, och bemöter motargument. Argumentum ad baculum - Hotargument ("med käppen"). Sällan det mest effektiva för att över tyga. Argumentum ad hominen - Personargument, till skillnad från sakargument. Copia - Det förråd av språk och innehåll som vi i varje kommunikationssituation har att välja från. Vi ska sträva efter att utöka vårt eget förråd genom att uppmärksamma sådant vi tycker är bra, och stoppa det i vårt förråd. Progymnasmataövning arna är retoriska övningar för att utöka detta förråd.

124

RETORIK FÖR LÄRARE

TERMER OCH FIGURER

Deduktion - Att dra slutsatser från teoretiska antaganden, syllogismen är ett typiskt exempel. Demagog - "Folkledare". Brukar beteckna talare och skribenter som försöker uppegga massan eller den breda publiken genom att i en viss fråga vädja till dess lidelser och begär i stället för fakta, förnuft och allmängiltiga värden. Docére - Talarens strävan att "undervisa", upplysa och informera sina åhörare med fakta och argument, för att med dessa vädja till deras förnuft, erfarenhet och kritiska sinne. Epifor - Upprepning av samma ord i slutet av en sats eller en vers. (Jfr. anaför) Eufemism - Förskönande omskrivning för att undvika farliga eller stötande beteckningar. Kan handla om politisk korrekthet eller att man vill låta finare. "Städare-lokalvårdare - sanitetstekniker", "flykt - strategisk omgruppering", "senapskål - ruccola". Evidéntia - Den "åskådlighet" som en talare försöker ge sin framställning, t ex genom en utförlig detaljerad beskrivning av ett händelseförlopp eller en person. Målet är att åhörarna ska uppleva sig som ett slags ögonvittnen. Exclamatio - Utrop! När man överväldigas av så starka känslor att man inte kan hålla sig. På festtalet, "Lars! Du, den trofaste och käraste av vänner!"

RETORIK FÖR LÄRARE

125

TEEMER OCH FIGURER

Exordium - Talets "inledning" som ska väcka uppmärksamhet, antyda ämnets art och talarens ethos. Ex tempore - När man inte hinner förbereda ett tal utan måste improvisera det i ögonblicket. Kan med fördel tränas... Fabula - En fabel med en sedelärande innehåll. Vi känner igen historier som haren och sköldpaddan som sprang ikapp, musen som hjälpte lejonet o.s.v. Fallasi - Ett argument som i ett givet sammanhang inte är ett giltigt argument. Aristoteles skilde mellan logiska och språkliga fallasier. Ett logiskt felslut är t.ex. när man blandar ihop tidsföljd och kausalitet. Bara för att något händer efter något betyder inte att det förra är orsaken, "Jag sa ju att landets ekonomi skulle bli sämre om vi fick en borglig regering" (fallasin post hoc ergo procter hoc). Det är ett möjligt felslut då det kan finnas andra skäl till den dåliga ekonomin än regeringens politik. En språklig fallasi är när man t.ex. använder ett ord som kan betyda flera saker för att göra en slutledning (en polysemifallasi), "Union betyder samarbete, och samarbete är någonting bra. Därför ska vi gå med i den europeiska monetära unionen" (Carl Bildt inför EMU-folkomröstningen 1994). Figur - På latin figura, när det vanliga och normala uttrycket för en företeelse byts mot ett mer konstfullt eller konstlat uttryck för att stegra

126

RETORIK FÖR LÄRARE

TERMER OCH FIGURER

intresset, framhäva vissa egenskaper eller skapa större åskådlighet och känsloladdning. Humiliatio - Den klädsamma ödmjukhet en talare visar för att vinna åhörarnas förtroende, företrädelsevis i inledningen. Hyperbol - En medveten och demonstrativ överdrift i uttryckssättet, "Jag bara dog". Imitatio - Förmågan att efterbilda, konsten att plocka russinen ur kakan och konsten att låta sig bli inspirerad. En synnerligen viktig pedagogisk princip som idag har blivit sorgligt bortglömd. Ändra på det! Indignatio - Att våga visa sin rättmätiga upprördhet över något. Läskigt, men effektivt. Induktion - Att dra slutsatser från erfarenheter. Isokolon - Två satser med lika många ord. Som alla typer av ordfigurer hjälper det minnet och gör åhörarna uppmärksamma. Katakres - Blandning av uttryck som inte hör ihop. Kan vara ofrivilligt, som "tidens tand läker alla sår", eller "slakteriet har skurit ned på personalen". Kan också vara medvetet som en humoristisk poäng, som "Det är bara att krypa till korset och ta det sura äpplet vid hornen". En underavdelning skulle kunna vara de varianter av 'nya' ordspråk som ibland dyker upp. "Den som rapar mitt i stycket stör de andra ganska mycket", "Bra sås re -

RETORIK FÖR LÄRARE

127

TERMER OCH FIGURER

der sig själv", "Det finns inga dumma frågor, bara dumma människor". En professor med utländskt påbrå sade vid en doktorsdisputation att retorik handlade om "att kunna tala med lärda män på deras vis, och med bönder på latrin". Kataphasis - En effektiv metod att plantera en egenskap hos någon annan under sken att inte göra det. Som när Nixon under sin valkampanj för att bli guvernör gång efter annan upprepade att det inte fanns något som talade för att sittande guvernören Brown var kommunist, och därmed spred just det rykte han förnekade. Kiasm - Korsställning. "Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land" (John F. Kennedy). "Retorikens didaktik och didaktikens retorik" (Temanummer av Rhetorica Scandinavicä). "Innan en kvinna gifter sig klagar hon på att det inte finns någon man i hennes liv. Och när hon gift sig att det inte finns något liv i hennes man" (Cello). Litotés - Medveten och demonstrativ "underdrift" i uttryckssättet (motsats till hyperböl). "Lite friskt idag", när det blåser snöstorm och är -30°. Malopropism - Att felaktigt använda ett snarlikt uttryck, en av få stilfigurer som inte har antikt ursprung. "Jag arrangerar mig inte i den här saken, "Det har madrigal betydelse". Kan användas medvetet humoristiskt "Försök inte impregnera på mig, jag blir inte importerad".

128

RETORIK FÖR LÄRARE

TERMER OCH FIGURER

Maxim - Kortfattat talesätt. "Nöden har ingen lag." "Våren är evigt ung." "Måla fan på väggen". Påminner om ordspråk. Metafor - En figur där något sägs vara något annat som det naturligen inte hör samman med, och 'lånar' egenskaper därifrån, "Du är en gris". Kan vara mycket effektivt, som Carl Bildts "Samarbetet sossarna, vänstern och miljöpartiet blir en röd-grön röra". Metonymi - Namnbyte. Kan påminna om metaforen, men här är det inte likhet mellan sak och bild som står i fokus, utan någon annan närhet, "Vita huset har beslutat fortsätta kriget i Irak", "Han älskar Strindberg", "Ska vi ta oss ett glas", "Sverige vann OS-guld". Metonymiska glidningar är mycket vanliga och påverkar vår verklighetsuppfattning mer än vi tror. "Doktorn kurerar sjukdomar" - Nej, en doktor kurerar sjuka människor. Många frågor - plurium interrogationum på latin. När man genom att ställa en fråga förutsätter {presupponerar) att något annat stämmer. "Har du slutat snatta?". Det finns många ord som kan användas i sammanhanget, förstå, erkänna, inse... "Kan du erkänna att du har svårt för att ändra dig, svara nu bara ja eller nej för en gångs skull". Narråtio - En 'berättelse' som ger en klar, åskådlig och sannolik skildring av något, särskilt den bak-

RETORIK FÖR LÄRARE

129

TERMER OCH FIGURER

grundsteckning som skulle komma efter exordium som den andra delen av ett väl komponerat tal. Oxymoron - "Klokdum". Skenbar motsägelse som förmedlar något djupsinnigt. "Öronbedövande tystnad" eller "Vår åldringsvård dömer våra äldre till en levande död". Att "universitetsadministration" skulle vara en oxymoron är bara elakt förtal. Paradox - En självmotsägelse som vid ett andra påseende har en annan sanning. "Har du otur bor du gratis" (SAS-reklam som innebar att om flyget blev inställt (otur) bor du gratis på Radisson (tur?)). Paronomasi - Medveten ordlek. Renhållningsverket i Göteborg lär kallas 'Soperan'. Peroråtio - Talets avslutning som ska innehålla en sammanfattning, en upprepning av det viktigaste argumentet samt en sista, ofta känslomässig appell till åhörarna. Personficatio - Figur där man personifierar en egenskap. "Aj, aj, jag hade sällskap av Ågren inatt. Polyptoton - En figur där man upprepar ett ord från samma rot: stark och styrka. Presupposition - När man genom att säga något förutsätter att något annat är sant, och detta andra förblir sant även om det första förnekas. "Sveriges president heter Lars", förutsätter att Sverige har en president, på samma sätt som "Sveriges president

130

RETORIK FÖR LÄRARE

TERMER OCH FIGURER

heter inte Lars" gör det. Kan användas manipulativt. Rubriken i skoltidningen: "Idag var rektor nykter" ... Pro et contra - För och emot. Att finna skäl för båda sidor, metod för att komma fram till en ståndpunkt. Prosopopéia - Tal lagt i munnen på abstrakt väsen, idé, eller livlöst föremål. "Retoriken lär oss att uppmärksamma betydelsen av våra språkval." Simulatio - När talaren säger något men åhörarna genom rösten, mimiken eller sammanhang förstår att hon talar om någonting annat. Skotison - (efter grekiskans 'förmörkande'). En ny term, myntad 1991 av författaren till Rhetorical terms, Richard Lanham. När man med flit gör det man vill säga mindre tydligt, kan vara effektivt, som hos vissa poeter, eller mindre effektivt som hos vissa universitetslärare som tror att de måste tala jättekrångligt. Sofist - Hos antikens greker dels i allmänhet en vis och mångkunnig man, särskilt om han hade som yrke att undervisa mot betalning, alltså en lärare, dels och framför allt anhängaren av en filosofisk skolbildning som uppträdde i Grekland under andra hälften av 400-talet och första halvan av 300-talet f. Kr. Syllogism - Logisk slutledning uppbyggd som två satser, "premisser", varur man härleder en tredje. RETORIK FÖR LÄRARE

131

TERMER OCH FIGURER

"Alla människor är dödliga. Platon är en människa; alltså är Platon dödlig." Synonymia - Innebär att man hopar ord av liknande betydelse. "Ni block, ni stenar, ni det värdelösaste av meningslösa ting." Trikolon - Treklang där orden eller frasen har samma längd. Jag kom, jag såg, jag segrade. Trop - 'tropos' av grekiskan, egentligen "vändning"; i retoriken olika typer av uttryck som ersätter de "normala" eller "naturliga", t ex metaforen. Vir bonus dicenti peritus - "en god man väl förfaren i tålandets konst". I sin definition av en retoriker försöker Quintilianus fånga sambandet retorik-etik. Zeugma - Bygger på språkets homonymi (att ett och samma ord refererar till flera skilda betydelser, mycket vanligt i svenskan, motsatsen till synonymi, där flera ord refererar till samma företeelse). Kan vara humoristiskt och roande, som när Fichte skriver att Tübingen är berömt för sina korvar och sina universitet, eller kanske omedvetet som i "Jag älskar min fru och köttbullar".

132

RETORIK FÖR LÄRARE

Mer läsning Som ni ser är det ingen traditionell litteraturförteckning jag har gjort, utan mer listat böcker jag vill tro du kan ha nytta av. Om du vill ha tag på någon bok jag nämnt i texten är det inga problem att googla t.ex. "molloy ingvar ingvor", så kommer du att hitta referenserna. Konsten att tala - handbok i praktisk retorik. Lennart Hellspong. Den inte utan anledning mest använda handboken på våra retorikkurser. Retorik eller konsten att övertyga. Kurt Johannesson. Synnerligen välskriven. Retorik idag. Göran Hägg. Det måste finnas något skäl till att han säljer så bra. Huvudlinjer i retorikens historia. Peter Cassirer. Får med oerhört mycket på få sidor. Tala så alla lyssnar och förstår. Lena Josefsson & Mona Sahlin. En av få svenska retorikhandböcker som uppmärksammar att det i talarsituationer görs skillnad på kvinnor och män. RETORIK FÖR LÄRARE

133

M E R LÄSNING

Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Inger Lindstedt. Retorikens verktyg anpassade till skriftlig kommunikation. Retoriken i praktiken. Monica Ekenvall. Även om boken har några år på nacken måste den nämnas om man talar om retorik i skolan. Retorikens didaktik. Retoriken och dess övningar. Anders Sigrell & Anders Eriksson. Progymnasmataövningarna som ett seriöst alternativ i dagens undervisning. RetorikMagasinet. En tidskrift med populärt hållna artiklar, utan tvekan användbar i skolan. För den som vill fördjupa sig: Praktisk argumentation - grundbok i retorisk argumentation. Jörgensen & Onsberg. Förhandlingens retorik - samtalskonst för arbete, skola och samhälle. Lennart Hellspong. Att övertyga mellan raderna. Anders Sigrell Tal i tiden. Leif Åslund Finns det genvägar till klokhet. Retorik som konsten att överväga. Maria Wolrath Kvinnlig retorik - Från Aspasia till Ellen Key. Birgitte Mral

134

RETORIK FÖR LÄRARE

Mm

LÄSNING

Retorik. Jan Lindhardt. Retorik. Rudolf Rydstedt. Retorik idag. Jens E. Kjeldsen Klassisk retorik för vår tid. Janne Lindqvist Grinde Några klassiska verk som blivit översatta till svenska: Retoriska övningar - Aftonius' Progymnasmata. Översatt av Anders Eriksson Ad Herennium - Till Herennius. Översatt av Birger Bergh. Retoriken. Aristoteles, översatt av Johanna Akujärvi. Om talaren. Cicero, översatt av Birger Bergh & Anders Piltz. Den fulländade talaren. Quintilianus, översatt av Bengt Ellenberger Retorikens imperium. Chaim Perelman, översatt av Mats Rosengren Rhetorica Scandinavica. En skandinavisk forskningstidskrift. På nätet: Silva Rhetoricae ("Retorikens trädgård", eller ordagrant "skog"), http://humanities.byu.edu/ -

RETORIK FÖR LÄRARE

135

M E R LÄSNING

rhetoric/Silva.htm. En retorisk uppslagsbok på nätet. Perseus Digital Library. Här kan man söka och hitta klassiska retoriktexter översatta till engelska: www.perseus.tufts.edu

www.retorikforlaget.se webstället för dig s o m intresserar dig för retorik. Här hittar du bl.a. information om - och nerladdningsbara artiklar från - retorikens två tidskrifter Rhetorica Scandinavica och RetorikMagasinet.

Anders Sigrell

Retorik för lärare

Konsten att välja språk konstruktivt "Vi väljer språk varje dag. Retorik är den vetenskap som finns för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Därför upplevs retoriken aldrig som en teknik för de som är skickliga. Den upplevs i stället som en naturlig hjälp." Retorik för lärare är en grundbok för lärarstuderande, men kan med fördel läsas av alla undervisare som önskar en introduktion till retoriken och dess metoder för pedagogisk förmedling. Inte minst kapitlen om respons och konstruktiv kritik är tillämpbara i alla undervisningssituationer. Anders Sigrell är professor i retorik vid Lunds universitet. Han är själv utbildad lärare och både hans undervisning och forskning fokuserar på det pedagogiska i retoriken - och det retoriska i pedagogiken.

ISBN 978-91-86093-03-7 Retorikförlaget